Beslut för förskoleklass och grundskola

(1)

Skolinspektionen

Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Söderhamns kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

efter tillsyn i Norrtullskolan A i Söderhamns kommun

(2)

Skolinspektionens beslut

Föreläggande

Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Söderhamns kommun att senast den 26 oktober 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister.

De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen.

Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Skolinspektionen konstaterar att Söderhamns kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

 Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 § skollagen)

 Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap. 8-12 §§ skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)

Åtgärder

- Se till att elevers behov av särskilt stöd skyndsamt utreds om:

o det befaras att eleverna inte kommer nå kunskapskraven trots att stöd getts i form av extra anpassningar,

o om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga för att eleven ska nå kunskapskraven, eller

o om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

- Se till att samråd sker med elevhälsan vid utredning av behov av särskilt stöd, om det inte är uppenbart obehövligt.

- Se till att elever ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som eleven behöver för att nå kunskapskraven.

- Se till att åtgärdsprogram utarbetas för elever som ska ges särskilt stöd och att det av dessa framgår vilka behov av särskilt stöd eleven har och hur dessa ska tillgodoses samt när och av vem de särskilda stödåtgärderna ska följas upp.

(3)

Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolinspektionen konstaterar att Söderhamns kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

 Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 § skollagen)

 Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap. 6-10 §§ skollagen)

Åtgärder

- Se till att förändra eller intensifiera arbetet med att tillförsäkra samtliga elever en studiemiljö som präglas av trygghet och studiero.

- Se till att personal anmäler alla uppgifter om att en elev anser sig utsatt för kränkande behandling till rektorn.

Förutsättningar för lärande och trygghet

Skolinspektionen konstaterar att Söderhamns kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

 Den studie- och yrkesorienterande verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. (2 kap. 29 § skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)

Åtgärder

- Se till att elever i alla årskurser får sina behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosedda.

Bedömning

Skolinspektionen har vid tillsynen av Norrtullskolan A konstaterat flera brister i verksamheten. Skolinspektionens utredning visar att det finns brister i arbetet med särskilt stöd. Bristerna gäller kraven på att ansvariga på skolan skyndsamt ska utreda elevers behov av särskilt stöd samt upprätta åtgärdsprogram för elever som ges särskilda stödinsatser. Av utredningen framgår även att eleverna inte tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, och att alla kränkningar som sker i verksamheten inte kommer till rektorns kännedom. Slutligen konstaterar

Skolinspektionen att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning inte tillgodoses.

Föreläggande

Extra anpassningar och särskilt stöd

Skolinspektionen bedömer att det finns brister i arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd skyndsamt och i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram för elever som

(4)

ges särskilda stödinsatser. Skolinspektionens tillsyn visar att det finns flera elever som av rektorn bedömts vara i behov av en utredning om särskilt stöd, vars behov av särskilt stöd inte utretts. I några fall har elevernas behov av en sådan utredning varit kända i över fyra månader. Vidare visar Skolinspektionens utredning att flera elever på skolan getts särskilda stödinsatser, exempelvis omfattande specialpedagogiskt stöd, utan att detta dokumenterats i åtgärdsprogram. Enligt vad som framgår i

Skolinspektionens utredning är bristerna i arbetet med särskilt stöd delvis hänförliga till att det bland personalen saknas kännedom om skolans rutiner för arbetet med särskilt stöd och rektorn ser ett behov av att arbeta med att få rutinerna att fungera i praktiken. Bristerna i arbetet med särskilt stöd innebär att elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen väsentligt försvåras. Bristerna är allvarliga med tanke på att kunskapsresultaten vid skolan visar att en hög andel elever har svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

I skollagen anges att om framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra

anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Vidare framgår att rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt.

I skollagen anges även att om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. Det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ges möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Vidare framgår av skollagen att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd och att det av programmet ska framgå vilka behov av särskilt stöd eleven har och hur dessa ska tillgodoses. Av åtgärdsprogrammet ska även framgå när och av vem de särskilda stödåtgärderna ska följas upp.

I förarbetena till skollagen anges att bestämmelserna ställer krav på att det finns rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för rektors samråd med elevhälsopersonalen (prop. 2009/10:165 s. 290-291). Vidare anges det i förarbetena att det endast i undantagsfall bör kunna anses vara uppenbart obehövligt att i en utredning om särskilt stöd samråda med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens (prop. 2013/14:160 s. 25).

Skolinspektionens tillsyn visar att elevers behov av särskilt stöd inte alltid utreds skyndsamt. Lärare uppger att om extra anpassningar inte är tillräckligt för att en elev ska kunna nå kunskapskraven ska elevens ärende lyftas till elevhälsan. En lärare beskriver att ”det tar stopp” efter att elevärendet lyfts till elevhälsan och två lärare ger exempel på att de anmält sådana ärenden till elevhälsan i oktober 2017 och vid

tidpunkten för Skolinspektionens tillsyn i mars 2018 ännu inte fått någon återkoppling och inte vet om elevernas behov av särskilt stöd har utretts. Rektorn uppger att det finns totalt 10 till 15 elever på Norrtullskolan A och B vars behov av särskilt stöd borde

(5)

ha utretts eftersom de extra anpassningarna inte fungerat, men där skolan inte utrett elevernas behov av särskilt stöd.

Vidare framgår av tillsynen att elever getts särskilda stödinsatser utan att detta dokumenterats i åtgärdsprogram. Vid intervju med elevhälsan uppger flera

representanter, däribland specialpedagoger, att flera elever getts särskilda stödinsatser men att det inte har dokumenterats i åtgärdsprogram. Då Skolinspektionens utredare vid intervju med lärare frågar om det finns elever som har särskilt stöd men som inte har åtgärdsprogram uppger en lärare att det finns flera elever som fått specia-

pedagogiskt stöd flera gånger i veckan sedan oktober 2017 och som fortfarande har det vid tidpunkten för Skolinspektionens tillsynsbesök i mars 2018. Vidare uppger rektorn att ”det har inte skrivits åtgärdsprogram i den utsträckning som borde ha skrivits”.

Enligt lärare och elevhälsopersonal saknas tydliga rutiner för arbetet med särskilt stöd.

Flera representanter för elevhälsan, däribland en specialpedagog, uppger att skolan saknar rutiner för arbetet med att utreda särskilt stöd och upprätta åtgärdsprogram.

Enligt en representant för elevhälsan saknas systematik i arbetet med att identifiera elever som kan vara i behov av särskilt stöd. Vidare uppger en representant för elevhälsan angående hur elevers behov av särskilt stöd utreds att ”det nog inte har gjorts som det ska”. En representant för elevhälsan uppger att personalen ”behöver klarhet” i hur de ska arbeta med särskilt stöd. Flera lärare på skolan uppger att skolan saknar tydliga rutiner för arbetet med särskilt stöd och att de inte vet vad som händer i processen efter att de har lyft en elev i fråga om särskilt stöd till elevhälsan. Som svar på frågan hur rutinen för särskilt stöd ser ut uppger rektorn i intervju med

Skolinspektionen att ”det ska vi ärligt säga att det inte har skötts som det ska”.

Samtidigt uppger rektorn att hon är förvånad över att såväl lärare som

elevhälsopersonal i intervjuer med Skolinspektionen inte kunnat redogöra för skolans rutiner för arbetet med särskilt stöd, eftersom detta tagits upp på såväl

elevhälsoteamets möten som på arbetsplatsträffar. Rektorn uppger vidare att hon behöver se över hur skolan ska få rutinerna för särskilt stöd att fungera i praktiken.

Samtidigt konstaterar Skolinspektionen att en hög andel elever inte når de

kunskapskrav som minst ska uppnås. Skolinspektionen har i samband med tillsynen tagit del av elevernas kunskapsresultat genom inskickad dokumentation från rektorn på Norrtullskolan A. Av den dokumentation som rektorn inkom med inför

Skolinspektionens besök framgår att det var 45 procent av eleverna i årskurs 3 på skolan som klarade samtliga nationella delprov i svenska eller svenska som andraspråk 2016/17, vilket var en lägre andel än året innan (54 procent). Motsvarande andel för de nationella delprov i matematik läsåret 2016/17 var 26 procent, vilket var en lägre andel än året innan (50 procent).

Motivering till föreläggande som ingripande

Verksamheten vid Norrtullskolan A uppfyller inte de krav som ställs i författningarna.

Söderhamns kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa de konstaterade bristerna.

(6)

Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling

Elevernas skolmiljö präglas av bristande trygghet samtidigt som det finns brister i skolans arbete för att motverka kränkande behandling

Skolinspektionen bedömer att eleverna på Norrtullskolan A inte tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och att det finns brister i arbetet med att motverka kränkande behandling. Tillsynen visar att trots att skolan arbetar med att förbättra tryggheten så präglas elevernas skolmiljö av återkommande bråk, konflikter, slagsmål och rasistiska påhopp. Av utredningen framgår också att personalen inte anmäler alla fall av kränkningar i verksamheten till rektorn. Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen kring elevernas trygghet bedömer Skolinspektionen att Norrtullskolan A:s arbete för att skapa en trygg miljö för alla elever måste förändras eller intensifieras för att se till att alla elever får den skolmiljö de har rätt till. I detta arbete ligger bland annat att huvudmannen och rektorn säkerställer att rektorn, och i förlängningen Söderhamns kommun, får kännedom om samtliga fall av upplevda kränkningar.

Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet. Enligt skollagen är också en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn.

I förarbeten till skollagen framgår att en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden är en trygg och stimulerande lärandemiljö. En viktig grund för att åstadkomma trygghet och studiero i skolan är en aktiv dialog mellan elever, mellan elever och lärare eller annan personal och även elevens vårdnadshavare om de gemensamma värden som ska gälla.(Prop.

2009/10:165 s. 320 f.)

Enligt flera elever i årskurs 3 förekommer ofta bråk på Norrtullskolan A. När Skolinspektionens utredare vid intervju med elever i årskurs 3 ber eleverna beskriva vad som behöver förbättras på skolan svarar två elever att de vill att bråken på skolan tar slut och en elev svarar att hen vill att mobbningen på skolan upphör. När

Skolinspektionens utredare ber eleverna beskriva bråken som förekommer på skolan säger en elev att ”det händer något varje dag”, vilket två andra elever håller med om.

En elev säger att ”det är bråk på skolan varje dag” och två elever säger att det uppstår bråk två till tre gånger per dag. Enligt eleverna förekommer bråk såväl på raster vid fotbollsplanen och i kapprum som inne i klassrummet i två av de tre årskurs 3- klasserna på skolan. En elev säger att äldre elever bråkar med yngre elever och det framkommer att bråken på skolan bland annat består i att elever säger ”fula saker” till varandra och slåss.

Elevhälsopersonal på skolan beskriver återkommande problem med konflikter, slagsmål och rasistiska uttryck på skolan. Vid Skolinspektionens intervju med elevhälsan uppger en elevhälsorepresentant att det förekommer många konflikter på Norrtullskolan A. En representant för elevhälsan säger att elever kallar varandra ”fula saker” och slår varandra, och att det i efterverkningarna av ett bråk förekommer vedergällning. Enligt representanter för elevhälsan är rasistiska uttryck något som sker återkommande i verksamheten. Likaså beskriver en elevhälsorepresentant att det dagligen blir fysiskt mellan elever i konflikter. En elevhälsorepresentant säger att det

(7)

vidare förekommer att eleverna använder uttryck som skolpersonalen inte uppfattar som förolämpningar, men som kan vara avsedda som det, t.ex. att kalla en annan elev för åsna.

Lärare säger att de tror att eleverna är trygga och ”inte är så lättkränkta”, men

beskriver samtidigt elevernas skolmiljö som präglad av konflikter. Flera lärare uppger att det är väldigt vanligt med konflikter. En lärare säger att sker många konflikter i årskurs 3. En lärare säger att språkbruket i en klass i årskurs 3 förvärrats och lärare beskriver att eleverna exempelvis uttrycker sig nedvärderande mot varandras

mammor. Samtidigt uppger samtliga lärare att de tror att eleverna känner sig trygga i skolan och en lärare säger att kränkningar nog inte sker så ofta. En lärare säger att eleverna ”inte är så lättkränkta” och en lärare uppger att ”om man har flytt från krig är ett tillmäle ingenting”.

Enligt rektorn förekommer många kränkningar på skolan, men hon får inte kännedom om alla. Rektorn uppger att det förekommer många rasistiska uttryck på skolan och säger att det utgör kränkningar. Rektorn uppger att kränkningarna på skolan är

”jättemånga” och att de flesta kränkningarna handlar om att eleverna kallar varandra för ”fula ord”. Enligt rektorn förekommer det fler kränkningar på skolan än vad som anmäls till henne, eftersom personalen sagt till rektorn att de skulle få skriva för många anmälningar om de skulle anmäla varenda kränkning som består i dåligt språkbruk.

Rektorn uppger att hon uppmanat personalen att anmäla alla former av kränkningar, men säger att det finns lärare som framfört att ”om vi skulle dokumentera alla

kränkningar så skulle vi inte göra annat”. Vid intervju med Skolinspektionen resonerar några lärare kring var gränsen går för att lärarna ska anmäla kränkande behandling till rektorn och exemplifierar med att händelser där ”en elev låg ner och blev sparkad” och

”en elev utsattes för tafs” utgör gränsen för sådana händelser som ska anmälas till rektorn.

Skolan har länge arbetat med att skapa trygghet för eleverna, men lärare uppger trots det att de känner sig maktlösa i arbetet. Enligt elevhälsorepresentanter är

trygghetsfrågor något som personalen arbetar aktivt med och som varit en stående punkt på agendan i skolan sedan minst fyra år tillbaka. Elevhälsans representanter beskriver att de på olika sätt försöker kartlägga elevernas trygghet och arbeta

förebyggande med att hålla eleverna aktiverade, flytta raster och öka personaltätheten i vissa klasser. Elevhälsans representanter beskriver också att skolan vidtagit åtgärder på individnivå, t.ex. samtal med enskilda elever. En representant uppger att hen inte vet om skolan utvärderat de insatser som genomförts för att förbättra tryggheten för eleverna. En representant säger att utvärdering sker muntligt löpande och att lärarna tycker att det blivit mindre konflikter mellan eleverna. Samtidigt uppger rektorn när hon berättar för Skolinspektionens utredare om tryggheten på skolan att det

framkommer i medarbetarsamtal att ”lärare känner sig maktlösa och inte vet hur de ska ta sig an problemen” och som beskrivits ovan ger lärare även uttryck för att

språkbruket i en klass förvärrats. Rektorn uppger att skolan arbetar med ett

föräldrarådsprojekt sedan december 2017 med syfte att låta elevernas vårdnadshavare delta i diskussioner kring tryggheten på skolan. Rektorn uppger även att skolan framöver har för avsikt att arbeta fram en konsekvenstrappa i samråd med vårdnadshavarna, i syfte att förbättra tryggheten.

(8)

Vidare uttrycker elever att det varierar om lärare gör tillräckligt för att tillförsäkra eleverna en trygg skolmiljö fri från kränkningar. Vid intervju med Skolinspektionen uppger elever i årskurs 3 att om en kränkning sker så ska de informera lärarna. Enligt en elev pratar då läraren med eleven som kränkt någon annan och ger eleven en tillsägelse. Två elever säger att elever som får tillsägelse fortsätter med sitt beteende vid ett senare tillfälle. En elev säger att vissa elever även säger fula saker till lärarna efter att de fått en tillsägelse. En elev säger att lärarna inte lyssnar så mycket när de informerar lärarna om kränkningar och enligt två elever blir det sämre när eleverna berättar för lärarna. En elev beskriver att det som blir sämre är att eleven som kränkt någon annan kan bli arg och ifrågasätta den elev som berättat för lärarna. När Skolinspektionens utredare frågar eleverna om de tycker att lärarna gör tillräckligt för att eleverna inte ska bli kränkta och känna sig trygga svarar tre elever att lärarna ibland gör tillräckligt.

Flera elever uppger att skolpersonalen oftare borde ringa till elevernas föräldrar när något sker.

Elever på Norrtullskolan A upplever bristande studiero dagligen

Skolinspektionen bedömer att eleverna på Norrtullskolan A inte tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Tillsynen visar att det dagligen råder bristande studiero i flera klasser på skolan på ett sådant sätt att elevernas möjligheter att koncentrera sig på skolarbetet försvåras. Många åtgärder för att förbättra elevernas studiero har visserligen vidtagits men Skolinspektionen bedömer att dessa inte har gett tillräcklig effekt då såväl elever som lärare uppger att det fortsatt råder bristande studiero dagligen. Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen kring studieron bedömer Skolinspektionen att Norrtullskolan A:s arbete för att skapa studiero för alla elever måste förändras eller intensifieras för att se till att alla elever får den skolmiljö de har rätt till.

Enligt skollagen ska utbildningen även utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero.

Skolinspektionens utredning visar att elever dagligen upplever att bristande studiero påverkar deras möjligheter att koncentrera sig på skolarbetet. Flera elever i årskurs 3 uppger i intervju med Skolinspektionen att det inte fungerar alls med studieron och att de inte kan koncentrera sig på lektionerna på grund av att det är stökigt. Två elever beskriver att det dagligen är så stökigt att eleverna inte kan koncentrera sig på att göra skoluppgifterna och en elev säger att det är stökigt ”nästan hela tiden”. En elev uppger att det är stökigt under hela lektionspasset medan en annan elev säger att det är stökigt i klassrummet under halva lektionspasset. Av intervjun med eleverna framgår att eleverna upplever att studieron brister när elever skriker, pratar eller går runt i klassrummet. Flera elever uppger att det även förekommer bråk mellan elever i två av de tre klasserna i årskurs 3.

Elevernas lärare, samt elevhälsopersonal och rektorn uppger också att studieron återkommande är bristfällig. Vid intervju med Skolinspektionen bedömer flera lärare att elever på Norrtullskolan A generellt sett upplever bristande studiero cirka tio procent av tiden, och då på ett sådant sätt att de inte kan koncentrera sig på skolarbetet.

En lärare uppger att ”det aldrig är god studiero en hel dag”. När det gäller de två klasser i årskurs 3 som eleverna uppgett att det förekommer bråk i på lektionerna säger

(9)

en lärare att studieron i dessa klasser brister mellan 30 och 50 procent av tiden. En representant för elevhälsan uppger också att det finns problem med studieron dagligen på Norrtullskolan A. En representant för elevhälsan uppger också, kring samma klasser, att dessa har dålig studiero. I årskurs 2 beskrivs studieron av lärare som

”överlag bra”, men i en av årskurs 2-klasserna kan det enligt läraren bli ”kaos” när eleverna har vikarie. I årskurs 1 beskrivs studieron av en elevhälsorepresentant som bra. En elevhälsorepresentant uppger att det ”varit rörigt” i förskoleklassen. Rektorn uppger att det oftast är ganska bra studiero på Norrtullskolan A, men berättar att hon känner till att studieron är bristfällig i samma årskurs 3-klasser som elever, lärare och elevhälsopersonal berättat om i intervjuer. Av intervjun med rektorn framkommer att det varit bristande studiero i dessa klasser under en längre tid; problem med studieron i dessa grupper förekom redan under höstterminen 2017.

Dessutom visar Skolinspektionens lektionsobservationer att varannan observerad lektion på Norrtullskolan A präglas av bristande studiero. Fyra av de åtta lektionerna som Skolinspektionen observerade i årskurserna 1-3 präglades av hög ljudnivå och av att flera elever vandrade runt i klassrummet. I de två årskurs 3-klasser som såväl elever som lärare, elevhälsopersonal pekat ut som klasser med bristande studiero observerade Skolinspektionen vid flera lektionstillfällen i olika ämnen bland annat att flera elever pratade högt med varandra om annat än skolarbetet och att flera elever rörde sig runt i klassrummet. Exempelvis observerades vid en lektion att elever pratade högt med varandra och vandrade runt under lärarens genomgång samt vände sig med ryggen mot läraren under genomgången. Några elever pratade rakt ut under genomgången och väntade inte på sin tur att svara. Det förekom också att elever slog linjaler i bänkar och sjöng högt.

Av Skolinspektionens utredning framgår att lärare och skolledningen på olika sätt försöker förbättra studieron, men att det inte alltid ger effekt. Elever i årskurs 3 beskriver i intervju med Skolinspektionen att lärare, då det blir stökigt i klassrummet, bland annat skriker ”var tyst” till eleverna och uppmanar eleverna att vara mer som eleverna i den klass i årskurs 3 som varken elever, lärare eller rektor nämnt i fråga om bristande studiero. Flera elever säger att det lärarna gör förbättrar situationen lite, och säger att det lärarna kan göra ytterligare för att förbättra studieron är att säga till eleverna på ett lugnt sätt. Vid Skolinspektionens intervju med lärare uppger en lärare att det inte finns något arbete från ledningshåll för att förbättra studieron, utan att lärarna själva arbetar med det i arbetslagen. Lärare beskriver att de vid bristande studiero byter övning eller talar med lägre röst. Lärare beskriver också att de försöker förebygga bristande studiero genom att inte ha så långa lektionspass och vara så tydliga som möjligt. En lärare uppger att lärare kan ta hjälp av elevhälsan i fråga om studiero och en av elevhälsans representanter uppger också i intervju att

elevhälsoteamet har talat mycket om studiero. Enligt en lärare så ger lärarnas insatser god effekt på studieron. En lärare uppger att lärares försök att förbättra studieron inte ger någon effekt i en av årskurs 3-klasserna. Rektorn uppger att skolan arbetat med en insats i den klassen sedan januari 2018 som innefattar samtal med elever och

handledning för lärare, och att insatsen även ska genomföras i den andra årskurs 3- klassen med bristande studiero framöver. Vidare uppger rektorn att andra insatser för att förbättra studieron på Norrtullskolan A är indelning i mindre klasser, förstärkt personaltäthet och inrättande av en ”Lärstudio”. Rektorn uppger även att skolan

(10)

framöver har för avsikt att arbeta fram en konsekvenstrappa i samråd med elevernas vårdnadshavare, i syfte att förbättra tryggheten och på sikt även studieron, eftersom konflikter tas med in i klassrummet från rasterna.

Skolinspektionens lektionsobservationer visar att lärares tillsägelser inte ger effekt på studieron. Vid de observerade lektionerna i de två årskurs 3-klasser som beskrivits ovan observerade Skolinspektionen att lärarna säger till eller skriker på elever som pratar högt eller vandrar runt i klassrummet, men att eleverna fortsätter med dessa beteenden trots lärarnas tillsägelser.

Förutsättningar för lärande och trygghet

Det saknas ett organiserat studie- och yrkesvägledningsarbete på skolenheten

Skolinspektionen bedömer att det finns brister i det studie- och yrkesvägledande arbetet på Norrtullskolan A. Skolinspektionens utredning visar att det saknas ett organiserat arbete med studie- och yrkesvägledning vilket innebär att alla elever inte får ta del av studie- och yrkesvägledande insatser. Dessutom deltar inte skolans studie- och yrkesvägledare i arbetet, varken genom direkt arbete med eleverna, eller som stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser. Att det saknas ett organiserat arbete med studie- och yrkesvägledning på skolan innebär att eleverna riskerar att inte få det stöd de behöver för sina val inför framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Skolinspektionen vill framhålla att det är viktigt att skolan ser till att organisera de studie- och yrkesvägledande insatserna så att alla elever i grundskolan ges möjlighet att utveckla kompetens kring framtida studie- och yrkesval och får sina behov av vägledning tillgodosedda. Vidare är det viktigt att studie- och

yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, stöttar övrig personal i arbetet.

Enligt skollagen ska elever i grundskolan ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Av förarbeten till skollagen framgår att lärare, skolledare och särskilt utbildade studie- och yrkesvägledningsfunktionärer har ett gemensamt ansvar, men delvis olika roller, när det gäller information och vägledning till eleverna om framtida studier och arbetsliv. En förutsättning för att eleverna ska kunna utnyttja den stora frihet och de möjligheter till egna val som erbjuds är att de får en adekvat information, såväl utifrån sina intressen och förutsättningar som i

förhållande till arbetsmarknadens behov. Vidare framgår att kompetens för studie- och yrkesvägledning främst finns hos personer som är anställda för denna verksamhet.

Även rektorer och lärare har dock ett visst ansvar att förmedla sådan kunskap. (Prop.

2009/10:165 sid. 278 f. och 659)

Rektorn har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att den studie- och

yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de

(11)

olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Enligt läroplanen ska studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser (Lgr 11, 2.6 Skolan och omvärlden och 2.8 Rektorns ansvar).

Av Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning framgår att rektorn bör se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl

underbyggda studie- och yrkesval (SKOLFS 2013:180, s. 15). Elever som står inför en valsituation behöver ofta stöd i att bearbeta olika valalternativ. De behöver få möjlighet att ställa de olika alternativen i relation till sina egna preferenser, förutsättningar och eventuella egna personliga mål. Det är viktigt att den processen påbörjas och synliggörs i så god tid som möjligt. (SKOLFS 2013:180, s.13)

Skolinspektionens utredning visar att skolans studie- och yrkesvägledare inte arbetar gentemot Norrtullskolan A. Studie- och yrkesvägledaren på Norrtullskolan uppger i intervju med Skolinspektionen att hen inte har träffat varken lärare eller elever i årskurserna 1-3. Studie- och yrkesvägledaren uppger att hen tror att det bedrivs ett visst studie- och yrkesvägledningsarbete i dessa årskurser, men säger att hen inte deltagit i planering av något sådant arbete och att hen inte fått något uppdrag av rektorn att arbeta med dessa årskurser. Studie- och yrkesvägledaren uppger att hen försökt att få igång ett arbete kring studie- och yrkesvägledning på skolan, men inte fått någon respons från lärare och rektor. Flera lärare bekräftar att de inte samarbetat med studie- och yrkesvägledaren kring dessa frågor. Även rektorn bekräftar detta och uppger att studie- och yrkesvägledaren inte arbetar gentemot Norrtullskolan A, varken direkt med eleverna eller som ett stöd för lärarna. Några elever i årkurs 3 säger vid intervju med Skolinspektionen att de har träffat studie- och yrkesvägledaren en gång.

Rektorn uppger att skolans studie- och yrkesvägledare tidigare arbetat gentemot de lägre årskurserna, men att det inte fungerade eftersom studie- och yrkesvägledaren inte anpassade sitt arbete utifrån elevernas ålder, varför studie- och yrkesvägledaren därefter inte arbetat gentemot dessa årskurser. Rektorn uppger att skolan har ett behov av en studie- och yrkesvägledare med kompetens kring arbete med nyanlända elever samt yngre elever.

Utredningen visar också att det finns behov av studie- och yrkesvägledande insatser på skolan, men att det saknas ett organiserat arbete som säkerställer att alla elever får ta del av sådana. Studie- och yrkesvägledaren uppger i intervju med Skolinspektionen att hen bedömer att det finns stora behov av studie- och yrkesvägledande insatser på Norrtullskolan A. Enligt rektorn finns det på skolan ett behov av att arbeta med studie- och yrkesvägledning kopplat till jämställdhet och rätten till egna studie- och yrkesval.

Rektorn säger att hon tror att lärare pratar mycket med eleverna om

jämställdhetsaspekten, men säger samtidigt att det saknas ett organiserat studie- och yrkesvägledningsarbete som säkerställer att elever i alla årskurser och klasser får ta del av studie- och yrkesvägledande insatser. Samtidigt framkommer i Skolinspektionens intervju med elever från tre klasser i årskurs 3 att det ser olika ut huruvida eleverna fått ta del av studie- och yrkesvägledande insatser. En elev uppger att de inte pratat om yrken i hens klass medan en annan elev säger att de har pratat om olika jobb i skolan

(12)

och en elev nämner att de pratat om yrken på en lektion i samhällsorienterande ämnen.

Det framkommer också i Skolinspektionens intervju med lärare att det ser olika ut hur lärare arbetar med dessa frågor. En lärare uppger exempelvis i intervju att hen inte arbetar med studie- och yrkesvägledande insatser, medan en annan lärare uppger att hen pratar med eleverna om att män och kvinnor kan ha samma yrke.

Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister

Undervisning och lärande

Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Söderhamns kommun uppfyller författningarnas krav inom undervisning och lärande.

Bedömning och betygssättning

Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Söderhamns kommun uppfyller författningarnas krav inom bedömning och betygssättning.

Styrning och utveckling av verksamheten

Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Söderhamns kommun uppfyller författningarnas krav inom styrning och utveckling av verksamheten.

På Skolinspektionens vägnar

X Malin Norell

Beslutsfattare

Signerat av: Malin Norell

X ^{Sara Afifi}

Föredragande Signerat av: Sara Afifi Allmänt om tillsynen:

Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se

Bilagor

Bilaga 1: Fakta om Norrtullskolan A

(13)

Fakta om Norrtullskolan A

Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Söderhamns kommun under vårterminen 2018. Norrtullskolan A besöktes av Skolinspektionen den 20 mars 2018 och den 21 mars 2018.

Norrtullskolan A är en kommunal grundskoleenhet belägen i Söderhamns kommun.

Skolenheten har vid tillsynstillfället drygt 200 elever. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-3 samt fritidshem. Skolan delar lokaler med skolenheterna Norrtullskolan B (årskurserna 4-6) och Norrtullskolan C (årskurserna 7- 9). Norrtullskolan A leds av en rektor som även ansvarar för Norrtullskolan B.

Måluppfyllelse Kunskapsresultat

Årskurs 3

Resultaten för nationella ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk och

matematik läsåret 2016/17 visar att det för samtliga delprov utom ett delprov i svenska och två delprov i svenska som andraspråk var en lägre andel elever som nådde kravnivån jämfört med riket.

Enligt uppgift från rektorn var det 45 procent av eleverna i årskurs 3 som klarade samtliga nationella delprov i svenska eller svenska som andraspråk 2016/17, vilket var en lägre andel än året innan (54 procent). Motsvarande andel för de nationella delprov i matematik läsåret 2016/17 var 26 procent, vilket var en lägre andel än året innan (50 procent).

Trygghet och studiero

Då skolenheten saknar elever i de årskurser som besvarar Skolinspektionens enkät finns inga resultat från elevenkäter kring trygghet och studiero att tillgå.

Resultaten från Skolinspektionens enkät som besvarats av undervisande personal på skolenheten vårterminen 2017 visar att indexvärdena för påståenden kring trygghet och studiero är betydligt lägre än de genomsnittliga indexvärdena bland samtlig

besvarande personal i enkätomgången. Indexvärdena befinner sig på en skala från 0 till 10 där ett högt indexvärde indikerar en positiv uppfattning. Indexvärdet för

Norrtullskolan A avseende trygghet var 5,2, jämfört med 8,2 i snitt i enkätomgången.

Avseende studiero var indexvärdet för Norrtullskolan A 4,6, jämfört med 7,0 i snitt i enkätomgången.

Beslut för förskoleklass och grundskola