Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Sex timmars arbetsdag en svår ekvation. Karlstads Teknikcenter Tel

(1)

Karlstads Teknikcenter

Examensarbete 2020

Titel: Sex timmars arbetsdag – en svår ekvation

Författare: Alexandra Rimo Rehman

Uppdragsgivare: Tina Andersson

Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40

SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh

(2)

Examensarbete YhVA18 2020-09-18

Sex timmars arbetsdag – en svår ekvation

Alexandra Rimo Rehman

SAMMANFATTNING

Den här rapporten kommer att behandla ämnet sex timmars arbetsdag. I en jämförande litteraturstudie granskas fyra verksamheter som i varsitt pilotprojekt har infört sex timmars arbetsdag under en provperiod. Samtliga verksamheter hade kvar samma lön och

arbetsbelastning som vid åtta timmars arbetsdag och skulle klara av detta på sex timmar. Tre av verksamheterna valde att effektivisera sin verksamhet för att klara av

arbetstidsförkortningen medan ett företag valde att anställa fler personer. Syftet med

rapporten är att granska och jämföra de resultat som verksamheternas provperioder utvisade främst för att se vilken effekt sex timmar arbetsdag haft på utvalda faktorer men även för att se om det går att relatera resultaten till forskning.

Vid jämförelse av verksamheternas resultat ifrån sina provperioder med sex timmars

arbetsdag, framkom i resultatet indikationer på att följande faktorer är betydelsefulla för att nå framgång med sex timmars arbetsdag; effektivisering av arbetsuppgifter, öka användningen av digitala lösningar samt minimera tidstjuvar. Gemensamt för de fyra verksamheterna var att sex timmars arbetsdag bidrog till en förbättrad känsla av balans mellan arbete och fritid. Detta var en effekt av förbättrad känsla av återhämtning och bättre sömn under provperioden.

Gällande välmående på arbetet indikerar jämförelseanalysen att sex timmars arbetsdag som enda faktor, inte leder till en förbättring av välmående på arbetet. Även ett bra samarbete och god gemenskap är av stor betydelse för ett bra välmående på arbetet. Vidare visade resultaten att arbetstidsförkortningen inte hade haft någon större effekt på stressnivån för någon

verksamhet, ett resultat som kan ses som både positivt och negativt. Den huvudsakliga anledningen till att två av verksamheterna återgick till åtta timmars arbetsdagar efter deras provperiod var för att kostnaderna blev för höga. För de två verksamheterna där utfallet av sex timmars arbetsdag blev bättre, har en verksamhet fortsatt med sex timmars arbetsdagar. Den andra verksamhetens positiva resultat bidrog till att nya provperioder har startats inom samma verksamhet.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och målsättning ... 2

1.3 Avgränsning ... 3

1.4 Metod ... 3

2 Genomförande ... 4

2.1 Tidigare forskning ... 4

2.2 Verksamheter som studerats ... 5

2.2.1 Svartedalens äldreboende ... 5

2.2.2 Östersundhem ... 7

2.2.3 Telin Rekrytering & Konsult ... 9

2.2.4 Familjehemsvården, socialförvaltningen Norrtälje kommun ... 11

3 Resultat ... 14

3.1 Effekter av sex timmars arbetsdag ... 15

4 Diskussion ... 16

4.1 Verksamheternas resultat ... 17

4.1.1 Balans mellan arbete och fritid ... 17

4.1.2 Stressnivå ... 18

4.1.3 Välmående på arbetet ... 19

4.1.4 Effektivare arbete ... 21

4.1.5 Sjukfrånvaro ... 22

(4)

4.1.6 Fortsättning av sex timmars arbetsdagar eller ej ... 22

4.1.7 Den fysiska hälsan ... 23

4.2 Avslutande reflektioner ... 23

5 Slutsatser ... 24

Referenser ... 25

(5)

Examensarbete YhVA18 20-09-18 1

1 INLEDNING

Den här rapporten kommer att behandla ämnet sex timmars arbetsdag. Rapporten kommer att granska fyra verksamheter som i varsitt pilotprojekt har infört sex timmars arbetsdag. Syftet är att granska de resultat som provperioderna utvisade samt relatera till vad dagens forskning kommit fram till om sex timmars arbetsdag. En jämförelseanalys kommer vidare att göras för att se om det finns några samband mellan de fyra verksamheter där arbetsförkortningen har testats praktiskt samt se om det finns något samband mellan verksamheternas resultat och forskning.

Uppdragsgivare samt handledare för detta arbete är Tina Andersson, utbildningsledare för Vårdadministratörsutbildningen på Karlstad Yrkeshögskola. Rapporten som omfattar 25 yrkeshögskolepoäng skrivs i huvudsak under de två sista månaderna av utbildning och avslutas slutligen med en muntlig redovisning.

1.1 BAKGRUND

Historiskt sett har Sverige haft åtta timmars arbetsdag sedan 1919 då riksdagen beslutade att en arbetsvecka skulle omfatta 48 timmar och vara från måndag till lördag. Denna arbetstid varade fram till 1958 då arbetsveckan minskade med en timme per år fram till 1960 och 1969 hade Sverige landat en arbetsvecka på 42,5 timme. I mitten på 60-talet infördes vår nuvarande arbetsvecka som sträcker sig från måndag till fredag och vår nuvarande arbetsvecka på 40 timmar infördes 1973 [15].

Sex timmars arbetsdag var för runt fem år sedan ett väl omdiskuterat ämne i Sverige. Att förkorta arbetsdagen med två timmar menade de som var för en arbetstidsförkortning, skulle bidra till att fler arbetstagare orkar arbeta fram till pensionsåldern. Det skulle därmed vara en bra lösning till det tuffa arbetsklimatet som råder och som varit en bidragande faktor till ökad negativ stress och psykisk ohälsa som finns bland många arbetstagare. Främst kvinnor har på

(6)

grund av det tuffa arbetsklimatet, motvilligt valt att gå ner i arbetstid för att känna att de hinner med arbete, familj och fritid utan att bränna ut sig. Inom vården har sex timmars arbetsdag länge varit efterfrågat och efterlängtat vilket kan ha att göra med att det är en kvinnodominerande yrkesgrupp där arbetsbelastningen är hög och arbetet slitsamt [1,2].

Ett antal verksamheter har under de senaste fem åren valt att införa sex timmars arbetsdag under en provperiod. Resultaten har varierat mellan verksamheterna men flertalet positiva effekter har visat sig tillfalla arbetstagarna. Trots dessa positiva effekter har de flesta verksamheter valt att återgå till åtta timmars arbetsdag då arbetsgivarna inte upplevt samma positiva effekter som arbetstagarna. Idag fem år senare har trenden med sex timmars arbetstid svalnat och arbetsgivare är inte längre lika intresserade av att inför arbetstidsförkortning i sina verksamheter [1,2].

Att en förändring till sex timmars arbetsdag skulle innebära en positiv förändring för arbetstagarna, kunde med ganska stor säkerhet förutses redan provperioderna startades. Nu när flera praktiska försök har genomförts och är slutförda är det intressant att titta närmare på några av dessa verksamheter och granska vilka effekter arbetstidsförkortningen fick i

praktiken. Vad var det som gjorde att flera arbetsgivare valde att inte fortsätta med sex timmars arbetsdagar efter försöken?

1.2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Syftet med den här rapporten är att titta närmare på utvalda verksamheter som har infört sex timmars arbetsdag under en provperiod. Rapporten ämnar jämföra och granska

verksamheternas resultat för att se vilken effekt arbetstidsförkortningen har haft och vad som gjort att de antingen fortsatt eller avbrutit arbetstidsförkortningen efter provperiodens slut.

Rapporten ska vidare ta upp vad den senaste forskningen har kommit fram till. Målet med rapporten är att belysa eventuella samband mellan verksamheternas resultat från

(7)

provperioderna med sex timmars arbetsdagar och se om resultaten går att relatera till aktuell forskning.

1.3 AVGRÄNSNING

Utifrån den begränsade tiden som rapporten ska utföras på har följande avgränsningar gjorts.

Fyra verksamheter har valts ut som alla har genomfört en provperiod med sex timmars arbetsdag. Endast de verksamheter där en slutrapport eller liknande presenterats över projekttiden har ingått i urvalet. Provperioden ska ha inträffat mellan år 2015 och 2020.

Rapporten ämnar granska resultat som berör vilken effekt sex timmars arbetsdag har på:

• Balans mellan arbete och fritid, återhämtning, stressnivå, välmående på arbetet samt effektivitet i arbetet, sjukfrånvaro, anledning till en fortsättning eller avslut av arbetstidsförkortningen.

Generella resultat eller effekter som baseras på kön, ålder, civilstånd eller liknande kommer i huvudsak att bortses från. Även branschspecifika faktorer som ej är av relevans för uppsatsens frågeställning kommer att uteslutas.

1.4 METOD

Den här rapporten klassificeras som en jämförande litteraturstudie där information är hämtad från Internet. Den begränsade tiden och den bristande tillgången på slutrapporter eller

motsvarande från provperioder med sex timmars arbetsdag, bidrog till det slutliga urvalet av verksamheter. Sökmotorn Google har uteslutande använts och de huvudsakliga sökorden som inledande har använts är: sex timmars arbetsdag (begränsning på sökträffar till ett år tillbaka.), 6 timmars arbetsdag, arbetstidsförkortning. Samtliga sökord har adderats med fraserna:

slutrapport, pilotprojekt, uppföljning, forskning, och härigenom har sökresultat framkommit som lett vidare till olika fakta samt verksamheter som på försök infört sex timmars arbetsdag.

(8)

Artiklar har sökts via webbplatsen Artikelsök som nåtts via Karlstads bilioteks hemsida.

Sökorden som användes i denna sökning var: sex timmars arbetsdag – här framkom 44 träffar, dock ingen vetenskaplig artikel, även sökordet Working hours - här framkom fem träffar varav två var vetenskapliga artiklar, dock var ingen av dessa av relevans för denna rapport. Således framkom inga vetenskapliga artiklar i sökningen.

2 GENOMFÖRANDE

Det här avsnittet inleds med att ge en inblick i vad tidigare forskning har kommit fram till om sex timmars arbetsdagar och vilken effekt en arbetstidsförkortning kan ha på vår hälsa.

Därefter återges kortfattade sammanfattningar över respektive verksamhet, deras provperioder med bakgrund och upplägg samt deras resultat.

2.1 TIDIGARE FORSKNING

Det finns fortfarande mycket lite forskat kring arbetstidsförkortning och sex timmars arbetsdagar vilket försvårat i sökandet efter tidigare forskning. Dock finns en svensk studie som studerat vilken påverkan som arbetstidsförkortning har på stress och sömn. Studien som är från 2016, presenterades av Stressforskningsinstitutet och leddes av doktorand Helena Schiller. Schiller poängterar i en intervju att studiens styrka ligger i att den omfattar flera olika arbetsplatser och att en kontrollgrupp ingått i studien för jämförelse. Studien omfattade 33 arbetsplatser inom offentlig sektor, 580 anställda och en provperiod på 18 månader.

Studien påvisade att en arbetstidsförkortning till sex timmarsdagar ökar återhämtningen vilket bidrar till mindre upplevd känsla av stress och oro. Även sömnen förbättrades för deltagarna med 20 minuter under arbetsdagar [16,17,18].

I en annan studie som 2015 presenterades i den vetenskapliga tidningen The Lancet har forskare studerat data från över 600 000 personer från Europa, USA och Australien. Studien visar ett markant samband mellan antalet arbetstimmar och risken för stroke. För de personer

(9)

vars arbetsvecka översteg 55 timmar noterades en ökade risk med 33 procent för stroke jämfört med de som hade en arbetsvecka på 35–40 timmar [19,20].

2.2 VERKSAMHETER SOM STUDERATS

Nedan presenteras de fyra verksamheter som valts ut för vidare granskning, det är alla svenska företag men från olika branscher.

2.2.1 Svartedalens äldreboende

Omkring 2015, när diskussionerna om sex timmars arbetsdag var som hetast i Sverige var det Svartedalens äldreboende i Göteborg som var först ut med att på prov införa sex timmars arbetsdagar i sin verksamhet. Det var undersköterskor och främst nattarbetande

undersköterskor som efterfrågade en förändring gällande arbetstider för att få en längre

ledighet mellan arbetspass. Försöket var planerat att pågå under två år men avslutades efter 23 månader då Moderaterna genom dåvarande kommunalråd Maria Rydén (M), lämnade in en motion om att avbryta försöket med motiveringen att projektet varit för kostsamt, motionen gick igenom [3,4,5].

2.2.1.1 Provperiodens förutsättningar

Svartedalens äldreboende utförde sin provperiod under 23 månader, mellan den 1 februari 2015 och den 21 december 2016. Arbetsplatsen bestod under provperioden av 68

undersköterskor, övervägande kvinnor. För att kompensera för de två timmar som togs bort anställdes ytterligare 15–17 undersköterskor. Samtliga arbetade sex timmars arbetsdagar med bibehållen heltidslön. Arbetstider varierade mellan 6–9 timmars skift för att kunna anpassa till verksamhetens behov men den genomsnittliga arbetsdagen landade på 6,25 timmar [3,6].

(10)

Provperioden utvärderades löpande var sjätte månad med följeforskning utförd av forskaren Bengt Lorentzen, perioden avslutades sedan med en slutrapport. Med hjälp av genomförda intervjuer och frågeställningsformulär till respektive undersköterska som ingick i

pilotprojektet togs resultaten fram [3].

2.2.1.2 Resultat från Svartedalens äldreboende

Nedan redovisas de effekter som enligt rapporten bedömts som stora och tillförlitliga effekter.

Deltagarna har upplevt följande effekter i och med införandet av sex timmars arbetsdag, jämfört med åtta timmars arbetsdag:

• Förbättrad tillfredsställande nivå av pigghet, krafter kvar hemma efter en arbetsdag.

• Förbättrad tillfredsställande nivå för stress, från 39 procent innan provperioden till 19 procent efter provperioden. Större lugn, tålamod och glädje upplevs på arbetsplatsen.

• Förbättrad tillfredsställande nivå för att hinna med sina arbetsuppgifter, från 34 procent innan provperioden till 54 procent efter provperioden.

• Förbättrad tillfredsställande nivå av fysisk aktivitet

• Psykosociala arbetsmiljön försämrades något från 69 procent till 63 procent under perioden, trots förbättrad tillfredsställande nivå för att hinna med arbetsuppgifter [3,6].

Områden där viss positiv effekt har noterats men där effekten inte kan bedöms som stor och tillförlitlig är bland annat:

• Svag tillfredsställande nivå för upplevt hälsotillstånd.

• Svag tillfredsställande nivå för symtom i rörelseorganen, blodtryck, övervikt, sömn.

• Svag total förbättring av sjukfrånvaron. [3]

(11)

2.2.1.3 Ekonomiska resultat för Svartedalens äldreboende

De totala kostnaderna för försöket uppgick för Göteborg stad till 12,5 miljoner kronor. I och med att Svartedalen anställde ytterligare 15–17 undersköterskor kom fler personer in på arbetsmarknaden vilket minskade statens kostnader för a-kassa med 6 miljoner kronor [3].

2.2.2 Östersundhem

Östersundhem är ett kommunalt fastighetsbolag i Östersund med omkring 60 anställda som innan 2014 arbetade med att förvalta sitt bostadsbestånd. Under 2014 började Östersundhem att bygga hundratals nya lägenheter varje år och det blev då väsentligt mer att göra för

arbetstagarna på Östersundhem. Den ökade arbetsbelastningen resulterade i ökade sjuktal som låg omkring åtta procent. Enligt kommunikationschefen Malin Gunnarsson på Östersundhem förstod bolaget att åtgärder måste vidtas och de införde obligatorisk träning för sina anställda, en timme på gymmet. Sjuktalen sjönk till viss del men inte tillräckligt och beslut togs att införa sex timmars arbetsdag på prov i 18 månader [7,8,9].

Målet med arbetstidsförkortningen var att se om de kunde få ner sjuktalen, förbättra sömn- och stressnivåer hos arbetstagare samt se om arbetet kunde effektiviseras på individnivå men även för företaget i stort. Östersundhem tog hjälp av forskare på Mittuniversitetet som löpande följde upp projektet. Efter projektet presenterades en slutrapport med hjälp av den data som forskarna samlat in med hjälp av enkäter före och under provperioden [7,8].

Östersundhem återgick till åtta timmars arbetsdag efter provperiodens slut trots övervägande positiva resultat. I slutrapporten nämns flera underliggande orsaker till den uteblivna

fortsättningen men en av de mer avgörande faktorerna var att det skulle bli för dyrt att fortsätta. Östersundhem genomgick två skandaler under provperioden som kan ha påverkat resultaten. Skandalerna medförde ett utbyte av VD och styrelsen två gånger under perioden.

(12)

Östersundshem fick i samband med detta reda på att deras ekonomi inte var så bra som det framställts vilket bidrog till att en fortsättning med sex timmars arbetsdag blev för dyrt [7,8].

För Östersundshem ägde provperioden för sex timmars arbetsdag rum mellan den 1 februari 2018 till och med den 31 augusti 2019, totalt 18 månader. De anställda som var strax under 60 till antalet behöll sina löner och sina åtta timmars arbetsdagar på papper men införde sex timmars arbetsschema i praktiken plus två timmar till beredskap. Den anställde fick alltså lämna arbetet efter sex timmar såvida dagens arbete var utfört men kunde bli inkallad av arbetsgivaren om så behövdes. Inga nyanställningar gjordes. Samma arbetsuppgifter låg kvar som innan perioden [7,10].

Förberedande åtgärder som infördes för att effektivisera arbetet var att friskvårdstimmen inte längre fick tas ut på arbetstid [7].

2.2.2.2 Resultat för Östersundshem

Östersundshems kunde efter provperioden uppvisa flera positiva effekter bland sina anställda.

Nedan följer en sammanfattning av Östersundshems resultat och nedan visas de faktorer som sex timmars arbetsdag hade störst effekt på:

• Förbättrad tillfredsställande nivå för välbefinnande och sömn.

• En markant minskning av arbetstiden från strax under 40 timmar till cirka 32 timmar per vecka. Detta var möjligt dels genom färre fikapauser, dels genom mindre

gemensam friskvård. Lunch och vissa övriga aktiviteter var tidsoförändrade [7,10].

• Förbättra effektivitet i arbetet, de anställda känner sig mer kompetenta, mer effektiva, mer motiverade och upplever att de gör ett arbete med mer kvalitet [7,10].

(13)

Mindre eller obefintlig effekt av arbetstidsförkortningen:

• Svag total förbättring av sjukskrivningar som går ner under periodens första tid och ökar igen till samma nivå som innan, skandalerna kan eventuellt haft en påverkan då sjukfrånvarostatistik följer de positiva och negativa perioderna i företagets utveckling.

Detta indikerar betydelsen av företagets välmående och hur det påverkar arbetstagarna.

• Oförändrad känsla av stressnivå trots samma arbetsbelastning.

• Oförändrad känsla av konflikt mellan arbete och privatliv. Viss förbättring kunde dock skönjas utifrån svaren, främst gällande betydelsen av den extra återhämtningen

arbetstagarna fick.

• Arbetsklimatet låg på en bra nivå innan provperioden och försämrades marginellt under perioden för att sedan förbättras till strax under startnivån. Arbetsklimatet skattas generellt ligga på en relativt hög tillfredsställande nivå [7,10].

2.2.3 Telin Rekrytering & Konsult

Telin Rekrytering & Konsult är ett rekryterings- och konsultuthyrningsbolag i Kalmar som grundades 2011 av Linda Petersson, delägare är Therése Carlstedt. För få ihop livspusslet med arbete och familj bestämde sig Linda och Therése att presentera sin idé om sex timmars arbetsdag med bibehållen lön till sin anställda under hösten 2018. Mottagandet blev dock delat. Vissa av de anställda kände viss oro över att inte hinna med samma arbetsuppgifter på kortare tid. De anställda involverades och fick ta fram egna listor på för- och nackdelar som sedan diskuterades igenom under ett gemensamt möte vilket mynnade ut i att samtliga var positiva till en provperiod [11,12].

Provperioden följdes löpande upp med hjälp av intervjuer med de anställda som var

övervägande positiva till förändringen. Till sin hjälp för uppföljning och utvärdering tog Telin

(14)

även hjälp av studenter som skrev en kandidatuppsats om arbetstidsförkortningen. Resultatet av provperioden blev lyckat och Telin arbetar än idag med sex timmars arbetsdag [11,12].

Provperioden varade från slutet av november 2018 till och med 31 december 2019. Bolaget hade under perioden sex internanställda och omkring 25 konsulter som hyrdes ut, dock var det bara de internanställda som deltog i arbetstidsförkortningen. Villkoren var att de anställda arbetade sex timmar per dag med samma heltidslön som vid åtta timmars arbetsdag. De två reducerande timmarna skulle dock finnas kvar att kunna ta till vid behov. Arbetsbelastningen var under perioden oförändrad jämfört med innan [11,12].

För att klara den oförändrade arbetsmängden på kortare arbetstid gjorde Telin vissa förändringar i sitt arbetssätt för att effektivisera arbetet. Ökad användning av digitala

lösningar skulle effektivisera den interna och externa kommunikationen samt de interna och externa mötesrutinerna effektiviserades i verksamheten. För att inte tappa det sociala blev träffar som kickoff och gemensamma frukostar frivilliga och lades utanför arbetstid [11,12].

2.2.3.2 Resultat för Telin Rekrytering & Konsult

Resultaten från Telins provperiod ses, till skillnad från de övriga tre verksamheternas, ur ett mer organisatoriskt perspektiv. Följande resultat framkom:

• Förbättrad upplevd balans mellan privat och arbetsliv. Enligt Linda Petterson kände de anställda att de orkade mer både på jobbet och hemma än tidigare. De tyckte för det mesta att de fortfarande hann med sina arbetsuppgifter fast arbetstiden hade kortats med två timmar. En av de anställda som befann sig i slutet av sin graviditet, angav att

(15)

hon klarade av jobbet bra utan frånvaro, trots graviditet, hon trodde dock inte att det hade varit lika enkelt om de hade arbetat som innan provperioden.

• Varken kundunderlaget, lönsamheten eller kundservicen påverkades negativt av arbetstidsförkortningen dels på grund av att de varit flexibla i sitt arbetssätt.

• Förbättrad tillfredsställande nivå av effektiv arbetstid. Ökad respekt för varandras tid samt flexibilitet är några av de viktigaste förändringarna som bidragit till framgång.

Även bättre gemenskap på arbetsplatsen och större fokus på arbetsuppgifterna rapporterades. Ökad användning av digital intern kommunikation har bidragit till tidsbesparing. En utvecklingspotential av den interna digitala kommunikationen ses som en möjlighet till ytterligare tidsvinster. Viss underliggande stress förkom dock hos vissa av deltagarna över att hinna arbetet på mindre tid då en delad syn på arbetstidsförkortningen fanns bland ledningen och de anställda.

• Högre tillfredsställande känsla beträffande interna möten som blivit effektivare, mer strukturerade och ställer större individuella krav på förberedelser.

• En stark gemensam organisationskultur bidrog till ökad effektivitet. I det stora hela upplevs samtliga anställda mycket gladare och att de mår bättre. Trots kortare arbetstid anser en av medarbetarna att de har fått mer kvalitetstid tillsammans då de tar till vara på tiden mer till att socialisera, som vid exempelvis lunchen som de nu oftare äter tillsammans.

• En stark organisationskultur med bra intern kommunikation och hög delaktighet bland de anställda inom verksamheten förs fram som extra betydelsefulla faktorer för det positiva utfallet [11,12].

2.2.4 Familjehemsvården, socialförvaltningen Norrtälje kommun

Under 2017 och några år tillbaka upplevde Socialförvaltningen i Norrtälje kommun en del problem med hög personalomsättning, hög korttidsfrånvaro och stressade anställda. Detta främst på sin avdelning Barn och unga. För att komma i ordning med problemen kom de

(16)

fackliga organisationerna med ett förslag att Socialförvaltningen skulle testa att införa sex timmars arbetsdag. Pilotprojektet tillämpades på Familjehemsvården, en enhet inom Barn och unga där problemen avtagit till viss del innan projektet startade. I samarbete med FoU

(Forskning och Utvecklig) Nordost har Norrtälje kommun följt upp och analyserat pilotprojektet i en sammanfattande rapport [13,14].

Syftet med arbetstidsförkortningen var att se om den förbättrade upplevelsen av arbetsmiljön och om de anställda klarade att utföra samma arbetsuppgifter på mindre tid med hjälp av förändrade arbetssätt. Resultat skulle sedan användas vid övervägande om övriga enheter inom socialförvaltningen skulle införa en arbetstidsförkortning. De positiva resultaten som kom av arbetstidsförkortningen har bidragit till att ytterligare åtminstone ett pilotprojekt med arbetstidsförkortning inom socialförvaltningen i Norrtälje har påbörjats där anställda inom flera enheter får arbeta 35 timmar i veckan istället för 40 timmar [13,14].

Familjehemsvården införde en arbetstidsförkortning under perioden den 1 april 2017 till den 31 mars 2018 som innebar en minskning från 40 till 30 arbetstimmar per vecka. Totalt ingick 15 personer i projektet, bland dessa fanns både tillsvidareanställda och månadsvikarier, inga enhetschefer eller socialassistenter deltog [13].

De arbetssätt som förändrades för att effektivisera arbetsprocesserna var främst att möten skulle effektiviseras genom ett ökat användande av Skype, detta skulle minska restiden.

Möten skulle i största mån hållas på kontoret, nya mötesrutiner infördes för att korta

mötestiden. Fikarasten minskades ner till 15 minuter per dag. Digital utrustning infördes och fanns tillgängliga för samtliga anställda i projektet. Samordnande av resor skulle ske så gott

(17)

det gick och hälsotimmen under arbetstid togs bort. Tid gällande kontakt med placerade barn fick dock inte påverkas [13].

2.2.4.2 Resultat för Familjehemsvården

Då enkäterna hade ett begränsat antal respondenter resulterade det i att svaren inte nådde upp till den nivå som gör att svaren kunde räknas som statistiskt säkerställda. Vissa svar kommer trots detta att presenteras i syfte att få en indikation om vilken effekt sex timmar arbetsdagar fått för denna verksamhet [13].

• Förändrade arbetssätt, restiden minskade markant under provperioden med 66 procent, kontorsmöten bokades i väsentligen högre utsträckning under provperioden vilket innebar största tidsvinsten för handläggarna. Större noggrannhet med planering och strukturering av arbetsdagen. Möten hade blivit mer effektiva och produktiva då det skulle finnas ett syfte att få dela. ”Revirtänket” försvann och en gruppdynamik utvecklade i och med ett tätare samarbete mellan handläggare [13].

• Arbetstid, behov av övertid fanns löpande under provperioden men övertiden gick snabbt att ta ut i inarbetad tid, handläggarna hjälpte varandra för att hålla arbetsveckan runt 30 timmar.

• Arbetsmiljö, de anställda upplevde genomgående under provperioden att de i hög grad hann med att göra ett bra arbete, mycket tack vare de effektiviseringar som gjorts av arbetsuppgifterna. Gällande avkoppling vid ledighet samt återhämtning låg det på en bra nivå redan innan start, en svag förskjutning till en förbättring kunde dock skönjas.

Högre tillfredsställande nivå gällande känslan av balans mellan arbete och privatliv [13].

(18)

Mindre förändring eller utebliva effekter:

• Förändrade arbetssätt, införandet av Skype som ett alternativ till fysiska möten med resor försvårades på grund av bristande kunskap och utrustning hos mottagare samt med enhetens egen uppkoppling utgjorde hinder. Fler misslyckade försök gjorde att handläggarna valde andra alternativ [13].

• Arbetsmiljö, den upplevda stressnivån bedömdes oförändrad då den låg spridd både före och under projektet. En antydan noterades om att fokus för stressnivån flyttats från mer generell stress till stress vid specifika situationer [13,].

3 RESULTAT

Tabell 1 nedan visar en sammanställning över de verksamheter som ingår i rapporten. De kommer fortsättningsvis att benämnas som verksamhet 1, 2, 3 och 4 i texten. Nedanstående resultat visar vilka samband som noterats vid jämförelse mellan verksamheternas resultat och till forskning.

Verksamhet Bransch Antal

anställda

Provperiodens längd

Fortsättning efter

provperioden

Anledning till fortsättning eller återgång

1 Äldreboende 85

(68+17)

23 månader Nej För dyrt

2 Fastighetsbolag 60 18 månader Nej För dyrt

3 Rekryterings- och konsultuthyrningsbolag

6 13 månader Ja Lyckad

implementering, positivt utfall 4 Enhet inom

Socialförvaltningen

15 12 månader Nej/ja Ledde till fortsatta provperioder inom Socialförvaltningen Tabell 1

(19)

3.1 EFFEKTER AV SEX TIMMARS ARBETSDAG

Vid jämförelse av de fyra verksamheternas resultat efter provperioder med sex timmars arbetstid, framkommer det att arbetstidsförkortningens positiva effekt på balans mellan arbete och fritid är den generellt tydligaste gemensamma effekten. Verksamheternas resultat visade även att en minskning från åtta till sex timmars arbetstid bidragit till ökad pigghet, mer kraft samt till bättre sömn. Detta samstämmer med forskningen som presenterades från

Stressforskningsinstitutet och som kom fram till att arbetsförkortning hade en positiv effekt på återhämtning och sömn [3,7,11,13,17].

Jämförelsen av verksamheterna resultat visade att för de verksamheter som inte satsade på att effektivisera arbetet för att klara av samma arbetsuppgifter på kortare tid, påverkades inte stressnivån nämnvärt av arbetstidsförkortningen. För verksamheter som har oförändrad arbetsmängd och som inte anställer mer personal, visar resultaten att effektivisering av arbetsuppgifter och rutiner är av stor betydelse för att sex timmars arbetsdagar ska kunna genomföras med ett positivt resultat och utan en ökning av negativ stress. Resultaten visade att stora tidsvinster kunde göras genom att införa digitaliserade hjälpmedel för att underlätta intern och extern kommunikation samt spara in på restid [3,7,11,13].

Gällande välmående på arbetet indikerar jämförelseanalysen att sex timmars arbetsdag som enda faktor inte leder till en förbättring av välmående på arbetet. Resultaten indikerar istället att arbetstidsförkortningen tillsammans med andra faktorer som bra samarbete och god gemenskap kan bidra till ett högre välmående på arbetet [3,7,11,13].

Jämförelse av verksamheternas resultat visar att det endast är verksamhet 3 som även efter den avslutade provperioden har fortsatt med sex timmars arbetsdagar. Grunden till ett lyckat utfall och en fortsättning anses ligga i att de har en god organisationskultur som bland annat bygger på bra intern kommunikation, delaktighet och eget ansvarstagande. De lyckades

(20)

anpassa sin verksamhet genom att effektivisera arbetsuppgifter och mötesrutiner, införa och öka användningen av digital utrustning samt eliminera tid genom att dra in på tid för raster, lunch och sociala aktiviteter. Verksamhet 4 utförde liknande åtgärder och för dem var utgången också positiv på så sätt att deras positiva resultat förde med sig att ytterligare enheter inom socialförvaltningen fått möjlighet att delta i nya provperioder med 35 timmars arbetsvecka [11,13].

Jämförelsen av verksamheternas resultat visar att den huvudsakliga anledningen till att två av verksamheterna återgick till åtta timmars arbetsdagar var för att kostnaderna blev för höga.

För verksamhet 1 hamnade vinsterna hos staten och inte hos kommunen som istället fick betala den ökade kostnaden för att de anställa fler, den ekvationen gick inte ihop [3,7,11,13].

4 DISKUSSION

Vad som blir mer och mer tydligt i och med den ökade stressnivån och ökat antal

sjukskrivningar bland arbetstagare är att samhället behöver tänka om bland annat avseende arbetstider för att vända den negativa trenden. Arbetsgivare behöver vara mer flexibla och våga frångå de traditionella arbetssätten. Kanske är sex timmars arbetsdagar inte för alla verksamheter men kan passa för vissa. Främst inom vården skulle en arbetstidsförkortning kunna göra stor skillnad där arbetsbelastningen är hög och arbetsuppgifterna slitsamma. Vi blir äldre, kommer att vara verksamma längre och behöver därför anpassa vår arbetssituation därefter för att kunna hålla ända fram till pensionen och inte krascha innan.

Av de fyra verksamheter som granskats i den här rapporten var det två som lyckades implementera sex timmars arbetsdag i sin verksamhet på ett framgångsrikt sätt och som resulterade i en fortsättning för båda men på olika sätt. Det visar att sex timmars arbetsdag är möjligt och att det i de fall det fungerar, finns mycket att vinna både för arbetstagare och arbetsgivare.

(21)

4.1 VERKSAMHETERNAS RESULTAT

Här diskskuteras jämförelsen av verksamheternas resultat med inslag av egna reflektioner.

4.1.1 Balans mellan arbete och fritid

Alla verksamheter utom verksamhet 2 visade upp en klart upplevd förbättrad känsla av balans mellan arbete och fritid som en effekt av arbetstidsförkortningen. Verksamhet 2 kunde dock redan innan provperioden uppvisa att deltagarna hade en bra känsla av balans mellan arbete och fritid. Samma känsla höll i sig under provperiodens gång och låg kvar på en nästintill oförändrad nivå. Den marginella förbättring som kunde synas under provperioden bedömdes i slutrapporten ha ett samband med upplevd förbättrad tillfredsställande nivå för välbefinnande och sömn hos deltagarna. Detta samstämmer med studien som Stressforskningsinstitutet presenterat där utfallet visar att arbetstidsförkortning bidrar till ökad återhämtning och bättre sömn. Hänsyn bör tas till att det är möjligt att verksamhet 2 hade fått en annan utgång

gällande det här resultatet och övriga resultat om de hade utfört provperioden under en annan tid där deltagarna inte påverkats av skandalerna som ägde rum [3,6,7,10,11,12,16].

De faktorer som bidrog till en förbättrad känsla av balans mellan arbetet och fritid under arbetstidsförkortningen kan för samtliga verksamheter generellt sammanfattas med; en högre känsla av pigghet, mer kraft både på jobbet och hemma och en ökad tillfredsställande nivå av fysisk aktivitet. I verksamhet 3 och 4 upplevde deltagare att de på ett tillfredsställande sätt fortfarande hann med sina arbetsuppgifter och var nöjda med sin arbetsprestation trots en minskning av arbetstiden med två timmar. Flera deltagare poängterade att detta var möjligt mycket tack vare de effektiviseringar som genomförts av olika arbetsuppgifter och rutiner inom verksamheterna [3,6,11,12,13].

Sammanfattningsvis visar jämförelsen av provperiodernas resultat att sex timmars arbetsdagar i hög grad påverkar balansen mellan arbete och fritid i positiv riktning. Detta är den enda

(22)

faktor där samtliga verksamheter kan uppvisa ett nästintill samstämmigt resultat, vilket påvisar att det är en i hög grad generell positiv effekt som inte påverkas nämnvärt av bransch, verksamhetsstorlek etcetera. Kortare arbetsdagar ökar möjligheten till mer återhämtning och bättre sömn vilket bidrar till ökad energi som kan användas till att vara mer effektiv både på arbetet och hemma. Detta kan slutligen bidra till en högre känsla av tillfredsställelse gällande balansen mellan arbetet och hemma.

4.1.2 Stressnivå

Resultatet för hur stressnivån påverkades av arbetstidsförkortningen varierade mellan

verksamheterna vilket troligtvis är effekt av att de hade olika upplägg under provperioderna.

Samtliga verksamheter hade dock en oförändrad arbetsbelastning jämfört med innan provperioden [3,7,11,13].

Verksamhet 1 var den enda av de fyra verksamheterna som anställde ytterligare medarbetare för att klara av arbetstidsförkortningen, ingen större effektivisering av arbetsuppgifter eller rutiner var möjliga för att inte sänka vårdkvaliteten. Verksamhet 1 var även den enda av verksamheterna där deltagarna upplevde en förbättrad tillfredsställande stressnivå vilket kan ha ett samband med att de anställda uppgav att de kände större lugn, tålamod och glädje på arbetsplatsen jämfört med innan provperioden. Det framkommer inte exakt vilka faktorer som bidragit till den förbättrade stressnivån men möjliga faktorer kan även vara den inrapporterade förbättrade känslan av välbefinnande och bättre sömn [3,6].

Övriga verksamheter lade fokus på att effektivisera arbetsuppgifter och rutiner för att tidsbespara. Stressnivåerna bedömdes oförändrade för verksamhet 2,3 och 4. För dessa verksamheter rapporterades att arbetstidsförkortningen inte påverkat stressnivån i någon väsentlig grad. Det kan dock till viss del tolkas positivt med hänsyn till att dessa verksamheter

(23)

haft en oförändrad arbetsbelastning under kortare tid vilket hade kunnat resultera i en ökning av den negativa stressen av att hinna med samma arbetsmängd under kortare tid [3,6,7,10]

Sammanfattningsvis bedöms sex timmars arbetsdagar inte ha någon generell väsentlig effekt på den upplevda stressnivån hos deltagarna. Hos verksamhet 2, 3 och 4 som inte anställde ytterligare personal inför provperioden har det visat sig utifrån ovanstående resultat, att effektivisering av arbetsuppgifter är av stor betydelse för att inte arbetstidsförkortningen ska få en negativ påverkan på medarbetarnas stressnivåer.

4.1.3 Välmående på arbetet

Att må bra på arbetet är av betydelse för bland annat arbetsprestation, närvaro, och det allmänna välmående hos medarbetare. Välmående på arbetsplatsen är därför en viktig faktor för arbetsgivare att ta hänsyn till och därför en av anledningarna till att den analyseras. En arbetsdag på sex timmar istället för åtta timmar skulle på förhand kunna förutses leda till ett ökat välmående hos medarbetarna. Resultaten såg dock även här olika ut mellan

verksamheterna.

Verksamhet 1 skiljde sig återigen från övriga verksamheter då deras deltagare rapporterade en försämring av den psykosociala arbetsmiljön från 69 procent till 63 procent under

provperioden. Trots att deltagarna i verksamhet 1 upplevde en förbättrad stressnivå och förbättrad känsla av att hinna med arbetet under provperioden har alltså det psykosociala välmående på arbetet försämrats. Inga faktorer framkommer i slutrapporten om vad som kan ha bidragit till försämringen som dock låg på en nivå över medel även efter provperioden.

Två faktorer som också påverkar välmåendet på arbetet är samarbete och gemenskap bland kollegor och till chefer. En tänkbar möjlighet är att det försämrade välmåendet kan ha att göra med dessa två faktorer, att den förkortade arbetstiden påverkade gemenskapen och samarbetet på arbetsplatsen i negativ riktning [3,6]

(24)

Verksamhet 2 visade en bra nivå av välmående på arbete redan innan provperioden och anledningen till att nivån totalt sett sjönk till viss del under provperioden kan tänkas ha att göra med de organisatoriska oroligheter som förekom inom verksamheten under perioden.

Således bör inte deras resultat beaktas som enbart en effekt av arbetstidsförkortningen och verksamhet 2 utesluts därför från vidare analys [7,10].

För verksamhet 3 och 4 framkommer flera faktorer som visar på att sex timmars arbetsdag har en positiv effekt för välmående på arbetet. Faktorer som de deltagande har rapporterat om och som kan anses bidragit till ett ökat välmående på arbetet är dels, bättre samarbete och

gemenskap, de är mer nöjda med sin arbetsinsats och tycker att de har fått mer kvalitetstid till att socialisera tillsammans. Verksamhet 3 och 4 var de verksamheter som mest aktivt hade arbetat med att effektivisera arbetsuppgifter och rutiner vilket tillsammans med

arbetstidsförkortningen resulterat i positiva effekter för deras välmående på arbetet. Detta ger ytterligare indikation på hur viktigt det är med att inledningsvis lägga ner arbete på att

effektivisera arbetsuppgifter och rutiner för att få en positiv utgång av arbetstidsförkortningen.

[11,12,13].

Sammanfattningsvis hade samtliga verksamheter en bra nivå av välmående på arbetet redan innan start av provperioderna och efter avslut låg den trots olika resultatutfall på en nivå över medel. För de verksamheter som förbättrade sitt välmående på arbetet under provperioden kunde faktorer som samarbete och gemenskap belysas som avgörande bidragande faktorer för det positiva resultatet. Utifrån resultaten går det att tolka som så att sex timmars arbetsdag inte som ensam åtgärd leder till ökad välmående, det behöver också finnas ett fungerande

samarbete eller en god gemenskap på arbetsplatsen för att det ska leda till en ökad positiv effekt.

(25)

4.1.4 Effektivare arbete

Utifrån vilken bransch en verksamhet arbetar inom finns olika sätt att tidsbespara på och det är olika lätt att hitta de områden som går att skära ner tid på, det är således lättare för vissa verksamheter än andra. Verksamhet 1 som vårdar äldre kan tänkas ha svårare att skära ner på arbetstid som redan är pressad och det är troligtvis därför de valde att istället anställa

ytterligare personer. Eftersom verksamhet 1 inte införde några större effektiviseringar i sin provperiod av sex timmars arbetsdag beaktas inte verksamhet 1 ytterligare [3,6].

Resterande verksamheter hade gemensamt att de skulle utföra samma mängd arbetsuppgifter på kortare tid, sex timmar istället åtta. De utförde alla mer eller mindre effektiviseringar av arbetsuppgifter och rutiner för att tidsbespara och resultaten blev mycket positiva. Det talar för att sex timmars arbetsdagar i samband med effektivisering av arbetsuppgifter och rutiner kan gynna både arbetstagare och arbetsgivare i positiv riktning. Deltagarna upplevde en ökad känsla av effektivt arbete, upplevde mer fokus och struktur under arbetstid och uppgav att de hann lika mycket som vid åtta timmars arbetsdag [7,10,11,12,13].

De största tidsbesparingarna kom främst från att verksamheterna införde och ökade användningen av digitala hjälpmedel, som Skype, för att effektivisera intern och extern kommunikation och möten. Att bli mer digital har sina fördelar med det krävs också att alla parter ska ha kunskap och utrustning att kunna delta. Verksamhet 2 som totalt sett lyckades bra med sin arbetstidsförkortning uppnådde inte de effektiviseringar de eftersträvade med digitaliseringen då okunskap och tekniska problem till viss del ställde till det. Detta visar dock att om de hittar lösningar till dessa problem kan de uppnå större tidsbesparingar och ett mer positivt resultat. Interna och externa möten effektiviserades genom att hålla dem på det egna kontoret för att spara in restid. Även indrag på raster och lunchtid gjorde att ytterligare tid sparades in och detta utan att något inrapporterat missnöje från deltagare. Det här är alla

(26)

generella åtgärder som många branscher skulle kunna tillämpa och som utifrån resultaten är av betydelse för att sex timmars arbetsdag ska fungera i praktiken [7,10,11,12,13].

Sammanfattningsvis kan effektivisering av arbetet ses som en av nycklarna till framgång för att få sex timmars arbetsdagar att fungera och det är främst genom att öka användandet av digitala hjälpmedel i arbetet som mycket tid kan tjänas in. [7,10,11,12,13].

4.1.5 Sjukfrånvaro

Från arbetsgivarens sida är sjukfrånvaro en viktig faktor att beakta då en förbättring inom området kan spara in pengar åt verksamheten. Tyvärr var det bara en verksamhet som hade samlat in data om detta till sin slutrapport, verksamhet 2. Deras sjukfrånvaro hade en ned- och uppgång under provperioden som följde oroligheterna inom verksamheten. Totalt sett höll sig dock sjukfrånvaron på samma nivå som innan provperioden. Från detta kan det försiktigt tolkas att sex timmars arbetstid inte hade någon väsentlig effekt på sjukfrånvaron men att deltagarna och därmed sjukfrånvaron i högre grad påverkades av verksamhetens

organisatoriska mående [7,10].

4.1.6 Fortsättning av sex timmars arbetsdagar eller ej

Trots att flera positiva resultat framkom efter provperioderna var det i slutändan bara verksamhet 3 som fortsatte att arbeta sex timmars arbetsdagar. För verksamhet 1 och 2 var den främsta orsaken till att inte fortsätta arbetstidsförkortningen att det kostade för mycket pengar vilket i slutändan vägde tyngre än de positiva effekter som visades. Detta indikerar att det kan vara svårare för branscher inom exempelvis vården att klara av sex timmars

arbetsdagar utan att kostnaderna blir för höga. Svårigheten ligger i att det inte finns så många arbetsuppgifter som kan effektiviseras eller så många tidstjuvar att tidsbespara på. Över en längre period kan det vara möjligt att få en lönsamhet om exempelvis sjukskrivningar minskar

(27)

över tiden, men än idag finns ingen studie gjord med data över en så pass lång period [3,6,7,10]

Verksamhet 3 och 4 hade liknande upplägg under provperioden och lyckades bättre än de två första verksamheterna. Detta tyder på att deras tillvägagångssätt med effektivisering och digitalisering av arbetsuppgifter är framgångsrika sätt för att få sex timmars arbetsdagar att fungera i praktiken [11,12,13].

4.1.7 Den fysiska hälsan

Då det endast var en verksamhet som inkluderat data om vilken effekt sex timmars arbetsdagar haft på den fysiska hälsan har ingen jämförelseanalys av detta kunna utföras.

Detta tog bort möjligheten att se om det fanns några paralleller att dra till forskningsstudien som presenterats i The Lancet 2015 som pekade på att övertidsarbete över en längre period ökar risken för att drabbas av stroke [19,20].

4.2 AVSLUTANDE REFLEKTIONER

Den här rapporten har granskat fyra verksamheter som alla tillhört olika branscher, varit olika stora och haft lite olika upplägg under provperioderna med sex timmars arbetsdagar. En aspekt gällande detta är att det troligtvis hade varit mer fördelaktigt om verksamheterna valts ut mer enhetlig, det vill säga endast från privat eller offentlig sektor, inte blandats som i denna rapport. Det hade eventuellt kunnat ge en bättre jämförelse med mer specifika resultat än generella. Den begränsade tiden och den bristande tillgången på slutrapporter eller motsvarande från provperioder med sex timmars arbetsdag, bidrog till det här urvalet i rapporten. Dock har vissa generella resultat kunnat dras från jämförelsen mellan

verksamheterna som kan vara till nytta och användas som en vägledning för verksamheter som funderar eller står inför att införa sex timmars arbetsdag i sin verksamhet.

(28)

5 SLUTSATSER

Trots att den här rapporten och tidigare forskning visar på att sex timmars arbetsdag har en klart positiv effekt på det mänskliga välmående har intresset för arbetstidsförkortning dessvärre svalnat idag. Av rapportens resultat och från tidigare forskning framgår att

utmaningen ligger i att få arbetstidsförkortningen tillräckligt lönsam för att arbetsgivare ska vilja satsa. För verksamheter där möjligheten till effektivisering av arbetsuppgifter och rutiner är små och där det inte finns så mycket tidstjuvar att skära ner på är utmaningarna extra stora för att en arbetstidsförkortning ska lyckas. Vården hör till den typen av verksamhet som möter de här utmaningarna vilket även denna rapport bekräftar, de totala kostnaderna blev för höga för verksamhet 1 för att en fortsättning skulle vara möjlig, återgången till åtta timmars arbetsdag blev ett faktum [3,7,11,13].

Utifrån den här rapporten kan effektivisering av arbetsuppgifter och rutiner, samt ökad användning av digitala hjälpmedel föras fram som extra betydelsefulla åtgärder för att en arbetstidsförkortning med sex timmars arbetsdag ska lyckas. God organisationskultur med god intern kommunikation och delaktighet har också visat sig bidra till en lyckad

implementering av sex timmars arbetsdag [3,7,11,13]. Kampen om sex timmars arbetsdag är inte över, de positiva fördelarna är ett faktum och i dagens samhälle är behovet av förändring stort.

(29)

REFERENSER

1. Arbetet. Sex timmars arbetsdag – experimentet som kom av sig [Internet]. Stockholm:

Arbetet; 2019 [citerad 2020-04-27]. Hämtad från: https://arbetet.se/2019/07/26/sextimmars-arbetsdag-experimentet-som-kom-av-sig/

2. AB Kvällstidningen Expressen. Dags för sex timmars arbetsdag [Internet]. Stockholm:

AB Kvällstidningen Expressen; 2019 [citerad 2020-04-27]. Hämtad från:

https://www.expressen.se/gt/debatt-gt/dags-for-sextimmars-arbetsdag/

3. Lorentzen B, 23 månader med 6 timmar – Följeforskning om försök med reducerad arbetstid [Internet]. Stockholm: Pacta Guideline; 2017. [citerad 2020-04-28]. Hämtad från: https://olivierpintelon.files.wordpress.com/2017/04/evaluatierapport-experiment- svartedaelen-23-maanden.pdf

4. Gasslander T. Sex timmars arbetsdag – en succé. Flamman [Internet]. 2017-03-3 [citerad 2020-04-28]; Hämtad från: http://flamman.se/a/6-timmars-arbetsdag-en-succe

5. Andersson J. Får inte längre ha sex timmars arbetsdag [Internet]. Stockholm: SVT Nyheter, väst; 2017 [uppdaterad 2017-01-02; citerad 2020-04-28]. Hämtad från:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/lyckat-projekt-gar-mot-sitt-slut

6. Egefur C. Kortare dagar – ”helt nödvändigt” enligt forskare. ETC Göteborg [Internet].

2020-03-27 [citerad 2020-04-29]; Hämtad från: https://goteborg.etc.se/inrikes/kortare- dagar-helt-nodvandigt-enligt-forskare

7. Danielsson U, Zakrisson I. Arbetstidsförkortning sex timmars arbetsdag en väg till både hälsa och effektivitet? Resultatrapport [Internet]. Östersund: Institutionen för psykologi och socialt arbete Mittuniversitet; 2019 [citerad 2020-04-29]. Hämtad från:

http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1359597/FULLTEXT01.pdf

8. Magnusson O. “Sextimmarsdagen har fungerat fantastiskt”. DU & Jobbet [Internet]. 2018- 08-29 [citerad 2020-04-30]; Hämtad från:

https://www.duochjobbet.se/nyhet/sextimmarsdagen-har-fungerat-fantastiskt-bra/

9. Östersundshem. Organisation [Internet]. Östersund: Östersundshem; [citerad 2020-04-30].

Hämtad från: http://www.ostersundshem.se/om-oss/organisation/

(30)

10. Mittuniversitetet. Ingen ökad stress trots arbetstidsförkortning [Internet]. Östersund:

Mittuniversitetet; 2019 [citerad 2020-04-30] Hämtad från:

https://www.miun.se/kontakt/press/pressmeddelanden/2019-10/ingen-okad-stress-trots- arbetstidsforkortning/

11. Andersson A, Brengdahl Bengtsson M. Working 9 to 5, eller? – en fallstudie om

implementering av arbetstidsförkortning ur ett organisatoriskt perspektiv [kandidatuppsats på Internet]. Kalmar, Växjö: Linnéuniversitetet; 2019 [citerad 2020-04-30]. Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1321575/FULLTEXT02

12. Allabolag.se. Företaget som införde sex timmars arbetsdag med full lön [Internet]. [citerad 2020-04-30]. Hämtad från: https://www.allabolag.se/affarskoll/foretaget-som-inforde-sextimmars-arbetsdag-med-full-lon

13. Hedman A, Söderström M. Förkortad arbetstid inom familjehemsvården – ett pilotprojekt [Internet]. Stockholm; 2018. FoU-rapport nr 30/2018. [citerad 2020-04-30]. Hämtad från:

https://founordost.se/wp-content/uploads/2018/06/F%C3%B6rkortad-arbetstid-inom- familjehemsv%C3%A5rden-2018.pdf

14. SVT Nyheter. Kortare arbetstid med full lön på socialkontoret i Norrtälje [Internet].

Stockholm: SVT Nyheter; 2019 [uppdaterad 2019-09-17, citerad 2020-04-30]. Hämtad från: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/kortare-arbetstid-med-full-lon-pa- socialkontoret-i-norrtalje

15. Arbetet. Sex timmars arbetsdag – experimentet som kom av sig [Internet]. 2019 [uppdaterad 2019-07-26, citerad 2020-04-30]. Hämtad från:

https://arbetet.se/2019/07/26/sex-timmars-arbetsdag-experimentet-som-kom-av-sig/

16. Zetterblom M. Kortare arbetstid gav bättre sömn. Arbetsliv [Internet]. 2016-12-22 [citerad 2020-04-30]; Hämtad från: https://www.prevent.se/arbetsliv/forskning/2016/forkortad- arbetstid-gav-battre-somn/,

17. VA.se. Ny forskning: 6 timmars arbetsdag ger mindre stress och bättre sömn. Veckans affärer [Internet]. 2017-01-04 [citerad 2020-04-30]; Hämtad från:

https://www.va.se/nyheter/2017/01/04/ny-forskning-6-timmars-arbetsdag-ger-dig-mindre- stress-och-battre-somn/

18. Schiller H, Lekander M, Rajaleid K, Hellgren C, Åkerstedt T, Barcj-Holst P, et al. The impact of reduced worktime on sleep and perceived stress – a group randomized.

intervention study using diary data. Sjweh. 2017;43(2):109–116. Hämtad från:

https://www.sjweh.fi/show_abstract.php?abstract_id=3610&fullText=1#box-fullText

(31)

19. Östman A. Övertid på jobbet kan leda till stroke [Internet]. Stockholm: Sveriges Radio, 2015 [uppdaterad 2015-08-20, citerad 2020-05-01]. Hämtad från:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6236260

20. Kivimäki M, Jokela M, T Nyberg S, Singh-Manoux A, Fransson E, Alfredsson L, et al.

Long working hours and risk of coronary heart disease and stroke: a systematic review and meta-analysis of published and unpublished data for 603 838 individuals. The Lancet.

2015;386(10005):1739-1746. Hämtad från:

https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(15)60295-1/fulltext