• No results found

Toddlares interaktion med den fysiska miljön inomhus och utomhus i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Toddlares interaktion med den fysiska miljön inomhus och utomhus i förskolan"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rapport 2017ht02454

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp

Toddlares interaktion med den fysiska miljön

inomhus och utomhus i förskolan

Helkky Kunnas

Handledare: Viktor Englund Examinator: Ann-Carita Evaldsson

(2)
(3)

1

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att få kunskap om hur toddlare, barn i ett- och två-årsåldern interagerar med den fysiska miljön i förskolan, hur de utforskar och undersöker lösa och fasta föremål som förskolans omgivning erbjuder. Studien ställer följande frågor: Hur påverkas toddlare av olika fasta och lösa föremål som finns i inomhus- respektive utomhusmiljön? Hur interagerar med och utforskar toddlare sin fysiska miljö inomhus respektive utomhus? Vilka skillnader och likheter går att observera när toddlare interagerar och utforskar med olika fasta och lösa föremål inomhus respektive utomhus? Metoden består av ostrukturerade observationer av toddlare på en förskola för materialinsamlingen och analysen. I den här studien är begreppet affordance centralt. Begreppet belyser individers relationer med den fysiska miljön. Ett annat begrepp i analysen är transformationer från sociokulturell teori. Detta begrepp kan användas när man studerar barns aktiviteter och hur barn ibland låtsas att föremål är något annat än de är och hur de transformerar dess innebörd.

På de sätt barn påverkas av färdigkonstruerade och naturliga platser tas också upp i studien utifrån tidigare forskning. Det huvudsakliga resultatet i studien är att toddlare använder sin kropp när de interagerar med sin fysiska omgivning, de är fysiskt aktiva och inte så verbala ännu. Utöver det resultatet visar studien på att den fysiska miljöns utformning påverkar hur barn kan interagera med sin omgivning och vad som miljön erbjuder dem.

Nyckelord: Toddlare, Affordance, Lek, Transformationer, Fysisk miljö

(4)

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

2. Bakgrund ... 4

3. Syfte och frågeställningar ... 5

4. Forskningsöversikt ... 6

4.1. Den fysiska miljön... 6

4.2. Toddlaren, det fysiskt aktiva barnet ... 7

4.3. Vad olika föremål kan erbjuda ... 7

5. Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp ... 9

5.1. Affordance – en begreppsdefinition ... 9

5.2. Transformationer – en begreppsdefinition ... 10

5.3 Definition av Toddlare ... 10

6. Metod ... 12

6.1 Metod för datainsamling ... 12

6.2. Databearbetning och analysmetod ... 13

7. Etiska hänsynstagande ... 14

8. Toddlarnas interaktion - resultat och analys ... 15

8.1. Förklaring till lösa och fasta föremål som observerats i studien ... 15

8.2. Material och miljö inomhus ... 16

8.3. Material och miljö utomhus ... 18

9. Diskussion ... 20

9.1. Metoddiskussion ... 21

10. Förslag till fortsatt forskning ... 22

12. Bilaga I Till vårdnadshavare ... 23

13. Bilaga II Till vårdnadshavare information om studien ... 24

Referenser ... 25

(5)

3

1. Inledning

När jag skulle välja ämne till min studie, funderade jag på områden som lek och fysisk aktivitet. Jag kom att tänka på en tidigare kurs i förskollärarprogrammet, som heter Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Att jag nämner just den kursen, beror på att jag hade särskilt lätt att ta till mig den. Det beror i sin tur på tidigare erfarenheter från arbete inom vård och omsorg och att jag arbetat flera år med hästar, just dessa två yrkesområden handlar mycket om rörelseförmågan och om hur man ska främja det. Det ena ledde till det andra och jag bestämde mig för att i mitt självständiga arbete skriva om barns rörelseutveckling med särskild fokus på hur de minsta barnen interagerar med sin fysiska miljö.

Toddlarna, de minsta barnen som ännu inte hunnit fylla tre år använder i huvudsak inte det verbala språket när de kommunicerar med andra. Løcken menar att barn istället använder sig mycket av sin kropp och sina sinnen innan de utvecklat talet, exempelvis genom att peka (2008, s.33). Samtidigt utforskar och undersöker de sin omgivning genom att försöka röra vid och ta på det de möter med sina händer. De smakar på olika ting genom att stoppa saker i munnen. De undersöker också miljön genom att sätta sig på det som finns tillgängligt, de går på olika ytor och de tränar på att klättra. Ju mer barns rörelseförmåga har framskridit, desto mer rusar och hoppar de. Och detta gör de ofta med stor glädje. Naturligtvis finns det variationer, då alla barn är unika och individuella i sin rörelseutveckling, precis som de är i allting annat.

Som blivande förskollärare är jag intresserad av att förstå hur den fysiska miljön påverkar yngre barns rörelseutveckling, för att därmed kunna stödja dem i detta. I dagens samhälle är många barn mer stillasittande än förut. De sitter precis som många vuxna mer och mer framför skärmar. Många platser utomhus är idag utformade på ett sådant sätt att barn inte har samma förutsättningar att vistas där, så som barn i samhället haft förut. Därför anser jag att det är viktigt att det i förskolan finns kompetens för att skapa en miljö inne och ute som främjar barns rörelseutveckling, eftersom det också har stor påverkan på mycket annat i barns liv.

(6)

4

2. Bakgrund

I läroplanen för förskolan framgår det att miljön som barnen vistas i tillskrivs en central funktion för deras utveckling och lärande. ”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden,” (Lpfö. Rev 2016, s.6).

Som blivande förskollärare anser jag också att det är viktigt att veta hur man ska forma och skapa en fysisk miljö som är åldersrelevant och som ger barn möjlighet till det som står i läroplanen. Det finns skillnad för hur den miljön ser ut för barn som precis börjat sin vistelsetid på förskolan, toddlarna, och de lite äldre barnen som redan har vistats där några år.

I förskolans läroplan finns det olika mål för barns utveckling, b.la; -”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten att värna sin hälsa och sitt välbefinnande,” (Lpfö.rev. 2016, s.9).

Alla barn på förskolan ska få möjlighet att utveckla sin fysiska funktionsförmåga. Jag vill skaffa mig kunskap om det för att kunna främja barns utveckling inom området. Barn kan ha olika förutsättningar utifrån sin fysiska funktionsförmåga och det bör man ha i åtanke när man planerar aktiviteter och det som ska finnas i den fysiska miljön. Inget barn ska behöva känna sig utpekat. Därför är det viktigt att tänka på att anpassa förskolemiljön så att den passar alla barn.

I en skrift från Skolverket om allmänna råd om måluppfyllelse kan man läsa om miljöns betydelse i förskolan. Miljöns utformning har betydelse för barns kunskapsutveckling, detta gäller för alla barn men är av större vikt för barn som har funktionsvariationer. Om den fysiska miljön inte är anpassad till barngruppens storlek kan det i sin tur påverka själva upplevelsen av barngruppens storlek, d.v.s. barngruppen kan då upplevas som för stor.

Därmed är planeringen av förskolans fysiska miljö viktig för att anpassa för att främja genomförandet av förskolans aktiviteter på ett bra sätt. Vidare menar Skolverket i sin skrift att även utomhusvistelsen ska gynna till lek och aktiviteter, detta både i planerad miljö och i naturmiljö (2017, s.17).

(7)

5

3. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att vinna fördjupad kunskap om olika sätt som toddlare interagerar med och påverkas av den fysiska miljön.

Forskningsfrågor:

1. Hur påverkas toddlare av olika fasta och lösa föremål som finns i inomhus- respektive utomhusmiljön?

2. Hur interagerar med och utforskar toddlare sin fysiska omgivning inomhus respektive utomhus?

3. Vilka skillnader och likheter går att observera när toddlare interagerar och utforskar olika fasta och lösa föremål inomhus respektive utomhus?

(8)

6

4. Forskningsöversikt

Här presenteras tidigare forskning om hur barn påverkas och hur de interagerar med den fysiska miljön. Jag har försökt hitta forskning om den fysiska miljön och vad som finns i den och dess betydelse och påverkan på barn, vidare om toddlare och deras behov och hur de utforskar sin omgivning samt om olika föremåls funktion, konstruerade föremål så som leksaker och icke färdigställt material, exempelvis naturmaterial. Jag har använt mig av tre rubriker för att det ska bli överskådligt för läsaren.

4.1. Den fysiska miljön

Osnes, Skaug och Eid Kaarby diskuterar om vad som är en bra, inbjudande miljö för barns lek och deras fysiska aktivitet (2012, s.145 - 165). Författarna menar att miljön har stor betydelse för barns aktivitet och att det därför är viktigt att anpassa föremål och miljö på ett sådant sätt att barn får lämpliga erbjudanden. Den fysiska inomhusmiljön och de föremål som finns tillgängligt är det som barn utvecklas med och lär sig av (2012, s. 147).

Exempelvis ifall det finns många bollar, blir barn bekanta med just bollar i jämförelse ifall det finns mycket konstruktionsmaterial exempelvis lego, då är det lego som barnen blir lockade av. Vidare menar författarna att toddlarnas lek är av fysiskt slag. Exempelvis så balanserar de, hoppar, springer och snurrar runt efter sin förmåga. Toddlares lek utvecklas i samspel med andra (2012, s. 140).

Vi kan både begränsa och främja barn beroende på hur vi utformar den fysiska miljön i förskolan. Eriksson Bergström kommer fram till i sin analys att ett rums yttre fysiska ramar och de föremål som finns i den påverkar barns handlingsutrymme samt vilka handlingserbjudanden de upptäcker (2013, s.174).

Engdahl tar upp i sin avhandling att förskolgårdens utformning och variation har betydelse för hur barn kan förflytta sig (2014, s.137). Hon menar att variation, d.v.s. att det finns flera olika platser på gården där barn kan vistas i, ger många erbjudanden i miljön.

Exempel på sådana erbjudanden kan vara att barnen får möjlighet att springa, hoppa och balansera. Engdahl menar också att det bör finnas olika material som inte är färdigkonstruerat, exempelvis stenar, sand och vatten. Genom sådant material får barn möjlighet att tolka och transformera utifrån sitt egna individuella perspektiv (2014, s.160).

En annan sak som Engdahl också lyfter fram är att årstidsväxlingar påverkar barns val av platser i utomhusmiljön. Exempelvis när det är mildare väder och sanden i en sandlåda går att bearbeta, då är sandlådan populär bland barnen till skillnad som på vintern när sanden har fryst, då överger barnen sandlådan. Ett annat exempel är snö, vilket kan ge många erbjudanden, men en isig skolgård och oplogad snö kan vara svårt att ta sig igenom (2014, s.147). Särskilt toddlare har svårt att ta sig fram i en sådan miljö. Engdahl menar också att man bör skilja på platser för barn och barns egna platser. Hon menar att barn erövrar platser och transformerar dem till sina egna (2014, s. 148).

(9)

7

4.2. Toddlaren, det fysiskt aktiva barnet

I en vetenskaplig artikel kan man läsa om Klaars och Öhmans studie (2012), som handlar om hur toddlare fysiskt skapar förståelse om naturvetenskap när de vistas i naturen. I sin slutsats pratar författarna om att de minsta barnen är mer fysiska och praktiska än verbala och begreppsmässiga. De minsta barnen använder ännu inte så många ord och meningar.

Istället undersöker de sin omgivning fysiskt och kommunicerar också med hjälp av sin kropp, exempelvis kan de gestikulera när de kommunicerar med andra.

I kurslitteratur inom ett tvärvetenskapligt ämnesområde, vilken handlar om kropp, rörelse, hälsa/motorik i förskolan, tar Författarna Osnes, Skaug och Eid Kaarby upp att när barn leker och lär är det barnets kropp som är det mest centrala (2012, s.11). Författarnas uppfattning är att barn lär känna sig själv och världen omkring sig genom rörelser och med hjälp av sin kropp. I anslutning till detta perspektiv blir miljön en väldigt central variabel i den här studien. Författarna diskuterar också om våra sinnen och om hur vi med hjälp av dem kan uppfatta världen och därigenom också vad som påverkar barns rörelseutveckling (2012, s.83 - 95).

Forskning visar att lek har en viktig betydelse för barns utveckling på flera olika sätt.

Knutsdotter Olofsson lyfter fram att det bästa barn vet är att leka och i leken utvecklar de både sin psykiska som sin fysiska förmåga. Lek gör barn fysiskt aktiva och de övar även sin sociala förmåga (2012, s. 91). Författaren menar att barn älskar att öva på att behärska sin kropp och att de blir stolta när de lär sig nya sätt att röra sig på. Knutsdotter Olofsson menar också att när barn leker exempelvis med sand, vatten, klossar och bräder och kuddar upptäcker de rumsliga egenskaper såsom balans, avstånd, högre än, lägre än och fysiska lagar som tyngdkraft (2012, s. 86, 87).

4.3. Vad olika föremål kan erbjuda

Hur föremål ser ut påverkar hur vi uppfattar dem och hur vi tänker att de kan användas.

Jensen har skrivit om leksakers utformning. Han tar upp att leksaker ska vara tillräckligt lika original, exempelvis att en leksakstekpanna ska vara utformad på ett sådant sätt att man förstår att det är en stekpanna, men den får inte vara så lik att man kan förväxla den med en riktig stekpanna. Författaren talar också om andra objekt, att form och funktion ligger nära varandra. Som exempel tar han upp att små stenar skulle kunna föreställa pärlor och att en pinne skulle kunna vara en locktång på låtsas (2009, s. 114 - 115).

I en studie av Ängård kan man läsa om hur barn använder skogens miljö och material när de leker. Eftersom naturmaterial är mindre definierat än färdigkonstruerade leksaker ger det fler erbjudanden för barn att tolka och transformera med i sina lekar (2008, s. 131 - 232).

Enligt Ängård behöver barn även få tillgång till färdigkonstruerat material, exempelvis leksaker, för att därigenom kunna skapa sig erfarenheter. Vidare menar författaren att barn använder naturens element när de återskapar samhället i sina lekar och att de behöver erfarenhet och fantasi för att kunna ta till sig dessa erbjudanden. För att kunna föreställa sig

(10)

8

att exempelvis en barkbit är en mobiltelefon, måste barnet ha sett och veta vad en riktig mobiltelefon är (2008, s. 131 - 232).

(11)

9

5. Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp

Gibson har givit upphov till ekologisk realism som är huvudalternativ till s.k. kognitivt orienterande psykologisk teoribildning (NE). Det är den ena teoretiska utgångspunkten i den här studien. En annan teoretisk utgångspunkt i den här studien är Vygotskijs sociokulturella teori. Löfdahl talar om kommunikationens betydelse mellan människor inom denna teoribildning och menar att teorin väl kan användas när man studerar barns aktiviteter framförallt i lek (2004, s.11). Till min studie har jag också valt två teoretiska begrepp som mina analytiska verktyg, affordance och transformationer. De härstammar från dessa två teoretiska utgångspunkter, affordance från Gibsons teori och transformationer från Vygotskijs teori. Nedanför presenteras en lite mer utförligare beskrivning av dessa två begrepp och varför jag anser att de passar till den här studien.

5.1. Affordance – en begreppsdefinition

Begreppet affordance används ofta i studier om barn och fysisk miljö. Den lämpar sig bra just för att den kan användas när man vill beskriva hur toddlare interagerar med sin fysiska omgivning och för att toddlare använder sin fysiska förmåga mer än sin verbala när de utforskar och interagerar med sin omvärld.

Gibson (1986) är den som först myntade begreppet affordance. Enligt honom finns det erbjudanden i miljön som en individ kan upptäcka och använda sig av. Med hjälp av vår perceptionsförmåga tolkar vi de sinnesintryck som finns i vår omgivning. Gibson menar att det också är individuellt hur vi interagerar med miljön beroende på de behov vi har.

Exempelvis kan en låg sten ge en signal till ett barn att den kan användas som en stol, samtidigt som en vuxen, då denne oftast är längre, inte skulle få samma signal av samma sten. Vår fysiska storlek påverkar de affordances vi upptäcker i miljön, också våra tidigare erfarenheter (1986, s.127 - 129).

I sin avhandling som handlar om barn och miljön i förskolan har Eriksson Bergström översatt begreppet affordance till handlingserbjudande. Med det menar författaren att när barn interagerar med erbjudanden i miljön, resulterar det i olika fysiska handlingar som barnen gör (2013, s. 147).

Osnes, Skaug och Eid Kaarby (2012) tar också upp Gibsons begrepp affordance, vilket handlar om miljöns erbjudande till organismen, hur denne och miljön kompletterar varandra.

Författarna menar att detta samspel handlar om relationen mellan individen och miljön.

Exempelvis kan ett barn få en signal av ett träd att den ser perfekt ut att använda som klätterträd, detta utifrån sin erfarenhet, sina sinnesuttryck, kroppsstorlek och motoriska förmåga som just detta barn har. Samtidigt kanske ett annat barn inte alls får samma signaler från klätterträdet och undviker att ens försöka klättra upp i den (2012, s.147).

(12)

10

5.2. Transformationer – en begreppsdefinition

Transformation är ett begrepp som också lyfts upp i den här studien. Jag har inspirerats av begreppet i den tidigare forskning som jag kommit i kontakt med under studien. Begreppet härstammar från Vygotskijs sociokulturella teori. När toddlares erfarenheter och förmågan att fantisera ökar, utvecklar de sin förmåga att transformera. Enligt Löfdahl (2004) menar Vygotskij att fantasin är uppbyggd av tidigare erfarenheter från både verkligheten som vi upplever själva och av sådant som vi får höra av andra. Han menar att fantasi och verklighet är beroende av varandra. För att kunna ta till oss andras erfarenheter måste vi använda oss av vår fantasi. Han menar också att i lek finns det imaginära regler som inte har situationsbundna begränsningar. Det är genom den imaginära situationen och genom sin fantasi och idéer som barn transformerar föremål till att vara något annat, exempelvis att en käpp blir en häst. Genom att barn själva kan skapa regler för sina lekar blir de också aktörer för sina liv (2004, s.45 – 47).

I anslutning till lek tar Jensen (2009, s.107) upp begreppet transfer. Det kommer från engelskan och betyder överföring. Han beskriver begreppet på följande sätt;

”När en individ har lärt sig något i en situation och sedan kan upprepa detta kunnande i en annan situation har transfer uppstått i individen”.

Enligt Jensen behöver barn ha utvecklat denna förmåga för att kunna låtsasleka. Enligt honom börjar den här förmågan utvecklas när barn är ca arton månader och treåriga barn brukar i allmänhet vara duktiga på att leka låtsaslekar. Låtsaslek handlar om att man förställer sig att vara något annat man är eller att olika föremål är något annat än de ser ut att vara (2009, s. 107 – 116).

Ängård diskuterar också hur barn transformerar sina erfarenheter. Författaren menar att naturmaterial som inte är färdigställt ger barn friare möjligheter för att kunna föreställa sig och förvandla det till något annat. Enligt Ängård behöver barn även få tillgång till färdigkonstruerat material, exempelvis leksaker, för att därigenom kunna skapa sig erfarenheter (2008, s. 131 – 132).

5.3 Definition av Toddlare

På senare tid har begreppet toddlare börjat användas, den kommer från engelska ord

”toddler”. Løcken har översatt och använder sig av ordet toddlare för att beskriva barn i ett- och tvåårsåldern. Med det menas den som tultar, d.v.s. det syftas till små barns gångstil. Hon menar också att toddlare är tänkande individer och fastän de ännu inte använder det verbala språket i större omfattning, så interagerar de med sin omvärld med hjälp av sin kropp. Detta både i samspelet med andra och med den fysiska miljön (2008, s.169). Löcken menar också att toddlarkroppen är barnets viktigaste supporter i leken. Som exempel tar hon upp att små

(13)

11

barn kan springa från en punkt till en annan i ett rum, t.ex. från en dörr till en vägg och detta smittar av sig till andra barn och de turas om med detta i sin lek (2008, s.45).

(14)

12

6. Metod

I studien använde jag ostrukturerade observationer och antecknade det jag observerade i ett anteckningsblock, jag filmade också för att kunna gå tillbaka och se sekvenserna igen för att få en säkrare empiri. Dessa två metoder kompletterar varandra då man går igenom materialet som man samlat in. Jag försökte utgå från de forskningsfrågor och de två analytiska begreppen som jag valt, Affordance och transformationer.

6.1 Metod för datainsamling

Metoden för datainsamling är ostrukturerade observationer, anteckningar samt filmupptagning. Enligt Bell finns det ostrukturerade observationer, vilket innebär ett mer fritt och naturligt förhållningssätt där man inte analyserar och kategoriserar i förväg. Det gör man först efter insamlingen av observationsmaterialet (2016, s. 223 – 230). Bell förklarar andra observationsmetoder, exempelvis deltagande samt strukturerade observationer. I de sistnämnda är observationerna strukturerade med hjälp av observationsscheman, t.ex. en checklista eller en tabell. Med hjälp av sådana kan man rama in det man observerar på ett mer objektivt sätt. Det finns för- och nackdelar med de olika metoderna (2016, s. 223 – 230).

Enligt Bell bör man förbereda sig noggrant inför ostrukturerade observationer och ta reda på hur erfarna observatörer genomför dessa för att de inte ska bli subjektiva. När det gäller deltagande observationer finns det risk att det kommer med subjektiva perspektiv och då blir resultaten inte tillförlitliga (2016, s.225, 226). Även strukturerade observationer medför risk för subjektivitet, då man på förhand själv bestämt sig för vad man ska observera och då kanske innehållet ändå inte blir det man förväntat sig. Författaren menar att oavsett vilken slags metod för observationer man väljer, krävs det att man är så objektiv som möjligt för att få fram tillförlitliga data. Genom träning och erfarenhet blir man en skicklig observatör (2015, s.227). I den här studien kom några barn fram vid två tillfällen för de ville se vad jag

”ritade” då jag antecknade.

Urvalet bestod av sju barn i åldern 1 till 2 år. Det var tre flickor som var 2 år och 2 månader, 2 år och 3 månader respektive 2 år och 4 månader. De fyra pojkarna var 1 år och 1 månader, 1 år och 10 månader, 2 år och 2 år 2 månader. Det var fria leksituationer som observerades vid varje tillfälle. Observationerna genomfördes både i inomhus- och utomhusmiljö på en förskola i ett samhälle ute på landsbygden i Sverige. Min utgångspunkt under observationerna var att utgå från barnens perspektiv. Löfdahl menar att barn bör ses som sociala och kompetenta medaktörer och att de är ivriga att engagera sig i världen. Vidare lyfter författaren fram att barndomen är en social konstruktion i samspel med andra samtidigt som man bör se att barndomen är individuell för varje barn och att det inte finns ”ett”

barnperspektiv (2004, s.30,31). Med det sistnämnda menar författaren att det finns flera teorier och synsätt att se på barndomen och att det är viktigt för förskolpedagoger att utveckla sin medvetenhet om dessa.

(15)

13

6.2. Databearbetning och analysmetod

Observationerna genomfördes under vid fyra tillfällen varav observationstiden var 6 timmar sammanlagt. Hjälpmedel var systemkamera, penna och anteckningsblock. Filmmängden är sammanlagt 70 minuter och handskrivna anteckningar ungefär 12 A-4 sidor. Data bearbetades genom att efter varje enskild observation gick jag igenom materialet, strukturerade det och förde över materialet till ett dokument på min dator. När alla observationstillfällena var genomförda och alla transkriptionerna var klara gick jag igenom materialet och kategoriserade observationerna med hjälp av de två analytiska begreppen affordance och transformationer. Vidare har observationer som gjorts i mitt arbete jämförts med slutsatser från tidigare forskningsarbeten.

(16)

14

7. Etiska hänsynstagande

Inför min undersökning av toddlarnas interaktion med sin fysiska miljö på förskolan var jag tvungen att tänka igenom en del etiska aspekter för att kunna genomföra studien. Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) finns det några givna etiska riktlinjer man ska följa när man ska genomföra ett forskningsprojekt. Hit hör exempelvis informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Dessutom finns det löfte att ge de berörda, antingen om konfidentialitet eller om full anonymitet och Bell (2016, s.64 - 65) beskriver dem på följande sätt:

Konfidentialitet – Forskaren ger sitt löfte om att deltagaren inte ska kunna identifieras, dock kan forskaren själv ha olika knep som exempelvis numreringar för att följa och återkomma till en viss deltagare. Har man givit löfte om konfidentialitet är det viktigt att hålla det. Ingen utomstående ska i ett forskningsresultat kunna lista ut deltagaren. Anonymitet – ingen, inte ens forskaren själv vet vem deltagaren är. Det betyder att man inte kan följa upp en anonym deltagare i ett forskningsprojekt med eventuella följdfrågor. Det här är möjligt vid exempelvis enkätbaserade studier.

I den här studien blev vårdnadshavare informerade om att konfidentialitet kommer att tillämpas för att skydda deltagarnas anonymitet som högsta prioritet, samt att allt insamlat material kommer att destrueras efter projektets avslutning. Vårdnadshavarna har samtidigt fått ett medgivandeformulär där de kunnat ge sitt skriftliga samtycke ifall deras barn fick delta.

(17)

15

8. Toddlarnas interaktion - resultat och analys

Här presenteras studiens analys och resultatdel. Först förklaras vilka slags lösa och fasta föremål som finns tillgängligt för barnen inomhus. Därefter följer beskrivning av den fysiska miljön inomhus följt av de olika episoder som jag observerade för att sedan försöka kartlägga och klargöra sekvenserna med hjälp av de till studien valda två analytiska begreppen, Affordande och transformationer. Efter inomhussekvenserna följer utomhussekvenserna i samma ordning.

8.1. Förklaring till lösa och fasta föremål som observerats i studien

Då jag i den här studien inte hade tillåtelse att publicera några bilder ska jag försöka förklara vilka lösa och fasta föremål och leksaker som var tillgängliga både i inomhus och i utomhusmiljön.

Inomhus:

Lösa föremål bestod mest av konstruerat material som leksaker, exempelvis nallar, dockor, dockvagn, bilar och tågbana. Dessa lösa föremål var möjliga för barnen att lyfta upp och flytta på. Fasta föremål bestod mest av möbler, bord, stolar, soffa etc. Det fanns många små möbler anpassade för barn, som bord, stolar och leksaksspis. I observationerna studerades också barnens aktiviteter på en samlingsmatta samt övrig golvyta.

Utomhus:

Lösa föremål som barnen kunde bära och flytta bestod av både konstruerat material och ej konstruerat material. Färdigställda föremål som barnen använde var sandleksaker, bollar etc.

Det ej färdigställda lösa materialet bestod av naturligt material som sand, vatten, löv. Fasta konstruerade föremål som fanns i miljön var sandlåda, rutschkana. I utomhusmiljön fanns också naturliga lekplatser, exempelvis stora stenar, träd, skogsdunge, gräsmatta och vattenpöl.

(18)

16

8.2. Material och miljö inomhus

I första anblicken noterar jag det material som finns i den fysiska miljön i rummet där jag ska genomföra mina observationer. Det består bland annat av; en leksaksspis, flera leksaksbord, stolar, köksgeråd, en spjälsäng att leka i (sådant som finns i ett hem), nallar, dockor, en dockvagn av trä, en dockbarnmatstol, bilar, en bilbana, en tågbana på ett lågt bord, plastdjur i en låda, samlingsmatta, en soffa, två stycken matbord i vuxenstorlek. Det är mest färdigställt material och färdigkonstruerade leksaker. Man har hängt upp lite av barnens konstruktioner, det är tavlor tillverkade av färgglada löv, vilka man har hängt upp på en vägg med hjälp av klädnypor. Likadant har man gjort med barnens namn vid ett matbord där barnen ska sitta och äta. Att namnen kan flyttas i rutorna ger möjlighet att byta barnens matplatser. I inomhusmiljön påverkas barn och vi alla av vad som finns i den. Vi påverkar den också i högre grad än i utomhusmiljön där det kan finnas naturliga element vilka inte är tillverkade, d.v.s. inomhusmiljön är mer konstruerad än utomhusmiljön då den till mestadels består av just konstruerat material. Inomhusmiljön kan också ha begränsningar i form av exempelvis lokalers utformning.

Episod 1. Under en observation kan man se två flickor 2,4 år respektive 2,2 år som står på knäna på en soffa lutandes mot ryggstödet som de kör varsin leksaksbil på.

I det här fallet används leksaksbilarna som bilar görs i allmänhet, de körs. Samtidigt använder flickorna soffans raka ryggstöd som väg. Ryggstödet ger ett affordance. I samma episod använder sig flickorna av leksaksbilarna som de är ägnade att vara, som leksaksbilar.

Däremot låtsas flickorna att ryggstödet är en väg, eftersom den p.g.a. sin raka kant ger ett erbjudande att vara väg. De transformerar att soffans ryggstöd är en väg. Man kan koppla situationen till det som Jensen (2009) säger om föremåls utformning och funktion.

Episod 2. Flicka 2,2 år provar att sätta en strumpa i barnstorlek på ett annat barns huvud.

Det andra barnet säger ifrån.

Här finns affordance, i det här fallet strumpan, som har samma form som en mössa. Man kan anta att det är därför som flickan utforskar om den kan användas som en sådan. Att det andra barnet protesterar till hennes handling skulle kunna tyda på att det är en felaktig användning av föremålet. Det är en strumpa och ingen mössa. Man kan också tänka sig att flickan transformerar genom att prova ifall strumpan kan användas som en mössa. Det finns också en koppling till föremåls form och funktion.

Episod 3. Flicka 2,4 år, drar en dockvagn av trä. Hon tar ut madrass och lakan ur den och går till samlingsmattan där hon lägger sig ner och använder dem som kudde och täcke.

Sedan ställer hon sig upp, drar lakanet över axlarna, därefter rusar hon fram och tillbaks tvärs över rummet flera gånger. Hon “flyger” fram.

I episod 3 kan man se att flickan leker att hon ska sova och använder dockvagnens inredning som sängkläder. Samlingsmattan erbjuder om möjlighet till vila, hon har säkert erfarenhet av det från förskolans samlingar. Det blir ett affordance. Sekunden senare transformerar hon

(19)

17

lakanet till att vara vingar man kan flyga med. Golvet ger ett affordance om att det går bra att springa på.

Episod 4. När en pojke 2 år drar dockvagnen springer han glatt (springer fort). Han

“parkerar” barnvagnen sedan genom att tippa ner den så att den står på handtaget.

Epsod 4. Dockvagnen kan också tänkas fungera som ett affordance till toddlare att öva att gå. Den var låg i sin konstruktion så att barnen lätt kunde hålla i handtaget. Dockvagnen kan också tänkas ge affordance i form av trygghet och stöd, ett föremål som barnen kan springa friare och fortare med. Att pojken ställer dockvagnen på handtaget skulle kunna tyda att han leker att det är något annat än en barnvagn. Det skulle kunna vara en skottkärra. Detta eftersom han springer och parkerar den som han gör. Det skulle också kunna tyda på att han har erfarenhet att själv fått åka vagn fort.

Episod 5. I en episod där flera barn samlats kring ett lågt bord, där en tågbana är uppställd, klättrar en pojke 2,2 år upp på bordet. Sedan klättrar han ner igen och rusar till soffan som han klättrar upp på för att snabbt kliva ner på golvet igen. Han skyndar sig tillbaka till bordet med tågbanan där de andra barnen står, för att åter klättra upp på bordet.

Episod 6. I flera sekvenser klättrar en pojke 2,2 år upp på möbler. I en episod kan man se hur han med hjälp av en leksaks barnmatstol klättrar upp på ett lekbord. I en annan episod klättrar han på ett litet bord vid fönstret.

I episod 5 och 6 finns det flera affordances i miljön vilka signalerar till pojken att träna sin motorik genom att han kan förflytta sig och klättra upp och ner på olika fasta ytor och föremål som olika bord, barnmatstol, golvet och soffan. Potentiellt är att leksaker och det som finns i omgivningen används inte bara till det de är avsedda för att användas till. De fasta föremålens funktion och utformning ger barnen flera affordances och möjligheter att transformera.

Episod 7. I en episod har två flickor 2,3år och 2,2 år just lekt med nallar i lekhörnet där det finns en spjälsäng som barnen själva kan krypa in i. Plötsligt rusar flickorna i väg med nallarna till samlingsmattan och nattar nallarna där istället för att sova.

Episod 7. I den här episoden blir nu samlingsmattan en säng, ett affordance Flickorna har en omvårdande roll. Samtidigt leker de familjelek som erbjuds p.g.a. av de leksaker som finns tillgängliga i rummet. Här har man samlat leksaker till barnen som associerar till lekar utifrån barnens erfarenhet. Toddlares erfarenheter handlar oftast om det de kan relatera till, exempelvis dagliga rutiner som att äta, leka och sova.

(20)

18

8.3. Material och miljö utomhus

Barnen är utomhus, efter lunch och efter att de sovit middag. Först är barnen i sandlådan.

Sanden går att gräva i p.g.a. årstiden, det är höst och sanden har ännu inte fryst fast. Efter en stund börjar flera av toddlarna att spridas på gården. Det är till ytan en stor kuperad förskolegård vilken består av en stor gräsmatta med konstruerade platser som sandlåda, ett flygplan av trä vilken man kan klättra upp på och en hög rutchkana. Det finns även naturliga ställen, stora stenar, träd och p.g.a. årstiden finns det mycket löv på marken. Under dessa soliga höstdagar var barnen utrustade med galonkläder eftersom det hade regnat dagarna innan och det var blött i backen.

Episod 1 utomhus. En pojke 1,10 år står under ett träd och tittar på färgglada löv som ligger på marken och han trampar på dem med sina stövlar.

Pojken uppmärksammar löven med sina fötter. Med hjälp av sin perceptionsförmåga tolkar han in sina sinnesintryck av de färgglada löven som prasslar under hans stövlar. Det blir ett affordance. Enligt Gibson (1986) finns det erbjudanden i miljön som en individ kan upptäcka och använda sig av. Med hjälp av vår perceptionsförmåga tolkar vi de sinnesintryck som finns i omgivningen. Det också är individuellt hur vi interagerar med miljön beroende på de behov vi har.

Episod 2 utomhus. Ett av de mindre barnen som ännu inte är så motoriskt utvecklad, kryper efter en boll som han försöker rulla framåt för att bollen ska krocka med en större orange boll. Han befinner sig på gräsmattan.

Den närmaste bollen ger pojken ett affordance i form av att han försöker använda sig av den närmaste bollen för att nå den boll som befinner sig längre bort. Han använder sig av sin erfarenhet och försöker därmed att träffa den större orange bollen.

Episod 3. Pojke 1,1 år sitter och tittar på de andra barnen, han kan inte gå än. Två andra barn häller ut leksaker till honom. Han börjar då leka med en spade.

De minsta barnen kan behöva hjälp av andra för att kunna interagera med sin fysiska miljö.

Rörelseförmågan påverkar vår handlingsförmåga och vad som är möjligt för en individ att göra. Miljöns utformning och tillgänglighet när det gäller lösa och fasta föremål påverkar vilka affordances en individ får.

Episod 4. Flera barn har samlats för att leka vattenlek under rutchkanan. De använder hinkar och spadar och större plastlådor som de fyller med sand och vatten.

Här interagerar barnen med de föremål som finns, i det här fallet lösa tillverkade saker som spadar, hinkar och plastlådor samt även med naturliga föremål som finns tillgängligt som

(21)

19

sand och vatten. Barnen har möjlighet att lyfta och flytta dessa saker. När barn transformerar använder de sig av sina tidigare erfarenheter.

Episod 5. När två barn åker ner för rutchkanan, står en flicka 2,2 år nedanför vid sidan om.

Hon har en långskaftad spade som hon lägger tvärs över rutschkanan, ungefär som en grind som öppnas när barnen åker ner. Detta upprepar hon två, tre gånger när de andra barnen åker ner.

Här kan man se att flickan använder föremålet, d.v.s. spaden till annat än att exempelvis att gräva med. Hon transformerar och använder sin fantasi. Man kan anta att hon har erfarenhet av grindar eller dörrar och därmed använder sig av det i sin lek som går ut på att öppna och stänga.

Episod 6. En flicka, 2,2 år springer tillsammans med ett jämnårigt barn fram till ett flygplan av trä och börjar klättra upp på den. När de kommit upp klättrar de ner igen för att springa vidare till en buss som också är byggt av trä. Sedan springer barnen till en närliggande skogsdunge där de klättrar upp på en stor sten.

Här befinner sig barnens lek på fasta föremål som är både konstruerade samt naturliga. De skiljer sig också från lösa föremål som barnen kan bära och lyfta. I sekvensen kan man se att barnen klättrar mycket när de interagerar med sin fysiska miljö. Det beror på att barnen använder sin kropp och rörelseförmåga när de utforskar sin omgivning. Här väljer barnen också att leka på olika platser, mellan färdigställda som leksaksflygplanet och den naturligt stora stenen. Kanske den sistnämnda, den stora stenen är av barnen s.k. av barn egen skapad plats. Helt klart är att det finns affordance. Hur barnen transformerar i situationen är mer långsökt, då det är svårare att veta vad de föreställer sig just då.

(22)

20

9. Diskussion

Syftet med den här studien är att vinna fördjupad kunskap om olika sätt som toddlare interagerar med och påverkas av den fysiska miljön. Här diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning och teorier.

När toddlarna befinner sig inomhus respektive utomhus utforskar och interagerar barnen med den fysiska miljön genom att klättra, förflytta sig mellan olika platser och använda de föremål som finns tillgängligt. Engdahl lyfter fram att variation i miljön ger erbjudanden för barn och deras interaktion med miljön (2014, s.17). Barn rör på sig och använder sin kropp efter förmåga. De transformerar också föremålens betydelser i båda miljöerna, exempelvis när flickan lekte att hon kunde flyga med hjälp av filten (Löfdahl, 2008). Affordance från ett fysiskt perspektiv var synligt vid flera episoder. Här kan man ta exempel från situationen där två flickor lekte att ryggstödet på soffan var en bilväg. En annan sekvens var där en flicka provar om en strumpa kan användas som mössa. Utomhus kan man se affordance och transformationer i episoden med flickan som använde den långskaftade spaden till annat än att gräva med. Spadens form signalerar till barnen om att den kan användas på ett annat sätt än den är konstruerad för.

En skillnad mellan inomhus- respektive utomhusmiljön är att det i den sistnämnda miljön finns många fler fasta och lösa föremål vilka inte är konstruerade eller färdigställda. Exempel på sådana föremål är naturmaterial som sand, vatten, löv, stora stenar och träd. Dock säger forskning att barn behöver erfarenheter av verkliga ting för att få erfarenheter. Flera studier visar att det är från sin erfarenhetsvärld som barn utvecklar sin fantasi och föreställningsförmåga. Ängård (2008) lyfter fram att eftersom naturmaterial är mindre definierat än färdigställda leksaker ger det fler erbjudanden för barn att tolka och transformera dem i sina lekar. Barn behöver få erfarenheter, d.v.s. veta vad olika föremål heter och hur de används, för att kunna göra sina egna tolkningar och transformationer.

Vidare menar författaren att man bör komplettera barns lek med färdigställda föremål som leksaker för att de ska utveckla sin fantasi och få fler erfarenheter. Hon nämner också att barn använder naturens element när de återskapar samhället i sina lekar (2008, s. 131 – 232).

Enligt Eriksson Bergström påverkar den fysiska miljöns utformning vilka handlingserbjudanden den signalerar till dem som vistas på den aktuella platsen. Exempelvis ifall det finns ett dock vrå färdigställt ger den signaler om familjelekar (2013, s.174). En miljö där det inte förekommer färdigställt material kan ge barn andra signaler. Genom färdiga platser kan vi påverka vad barn vill leka och vilka erbjudanden de ser. Det kan man ofta se i inomhusmiljön på förskolor och på den här förskolan fanns det också många färdiga leksaker. Barnen lekte med leksaker utifrån vad de gestaltade, exempelvis att de körde med bilarna, lekte med nallar som att de var nallar. Utomhus använde barnen förutom spadar och hinkar även naturmaterial som sand och vatten. De klättrade på förutom färdigställda fasta föremål även på naturmaterial som stenar. När det gäller toddlarnas möjlighet att fysiskt kunna förflytta sig är de allra minsta barnen mer begränsade utomhus än inomhus. När man planerar miljöer, både inom- och utomhus, för toddlare bör man utgå från deras behov,

(23)

21

exempelvis att man skapar platser där toddlare får möjlighet att utveckla sin motoriska förmåga. Osnes, Skaug och Eid Kaarby talar om att det är viktigt att anpassa miljön på så sätt att den ger barnen lämpliga erbjudanden, d.v.s. affordances (2012, s. 147).

Ett tydligt resultat i studien är att toddlare använder sig av sin kropp när de interagerar med fasta och lösa föremål samt när de interagerar med den fysiska miljön både inomhus- och utomhus.

Toddlare interagerarar både i inomhusmiljön respektive utomhusmiljön på ett likvärdigt sätt, de hittar affordances och de transformerar.

En annan slutsats jag upptäckte när jag gjorde analyserna var att oftast fanns båda av de analytiska verktygen, d.v.s. båda begreppen affordance och transfer med i de olika episoderna. Exempelvis ibland när barnen upptäcker ett erbjudande kan det leda till att de transformerar.

Inomhusmiljön påverkas på ett annat sätt av personalen än utomhusmiljön för att den är mer konstruerad. Utomhusmiljön påverkas av årstidsväxlingar samt väder och vind. En skillnad i inomhusmiljön respektive utomhusmiljön är därför det att utomhusmiljön kan vi inte påverka i lika hög grad som inomhusmiljön.

9.1. Metoddiskussion

Analyserna har varit en utmaning under projektets gång. Mer tid hade behövts för att få fram resultat som har en stark reliabilitet. Fler observationer hade gett en större tillförlitlighet.

Enligt Judith Bell är reliabilitet eller tillförlitlighet ett mått på hur ett instrument eller ett tillvägagångssätt ger samma resultat (2016, s. 133). Filmupptagning ger bra möjlighet att kunna se situationerna i efterhand och är därmed ett bra komplement till observationer och anteckningar. En utmaning med filmupptagning var att barnen ibland upptäckte kameran och kan då tänkas ha blivit påverkade på ett sådant sätt att de inte agerade som de skulle ha gjort utan kameran påslagen. I utomhusmiljön fanns det begränsning för att filma då det vistades barn från en annan avdelning som inte deltog i projektet.

(24)

22

10. Förslag till fortsatt forskning

Det skulle vara intressant att se studier av hur de två begreppen affordance och transformationer samspelar i barns utveckling inom andra studieområden än specifikt den fysiska miljön. I den här studien verkade de två analytiska verktygen ofta finnas i de olika episoderna vid ett och samma tillfälle, d.v.s. i en situation där det förekommer affordances leder det ofta till att barnen även transformerar. Detta fann jag då jag började med analysdelen och försökte urskilja de två analytiska begreppen i de olika episoderna jag observerat. Sådana studieområden skulle exempelvis kunna vara att genomföra studier av olika lärandesituationer för att se vilka slag av affordances det kan finnas då och hur barn transformerar i sådana sammanhang i förskolan.

(25)

23

12. Bilaga I Till vårdnadshavare

Till vårdnadshavare för barn i NN förskolan

Medgivande till deltagande i en studie

Studien, som kommer att handla om barns interaktion med den fysiska miljön i förskolan, kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien utförs av AA som går sista terminen på förskollärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Jag ger härmed mitt medgivande till att mitt barn medverkar i ovan nämnda studie.

Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att mitt barn kommer att filmas/observeras i sin förskolemiljö, samt att det insamlade materialet kommer att analyseras i syfte för den aktuella studien.

Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlat data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras.

Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att mitt barns medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas, både av mig och av mitt barn.

Barnets namn: ………. Födelsedatum: ………

1. Förälders/Vårdnadshavares namn: ………

Adress: ……….

Telefon: ……….

2. Förälders/Vårdnadshavares namn: ……….

Adress: ………

Telefon: ………

...

Ort och datum

... ...

Underskrift vårdnadshavare 1 Underskrift vårdnadshavare 2

...

Barnets underskrift (om möjligt)

Blanketten skickas i bifogat svarskuvert

(26)

24

13. Bilaga II Till vårdnadshavare information om studien

Till vårdnadshavare för barn i NN förskolan

Information om en studie av barns interaktion med den fysiska miljön i förskolan

Jag är lärarstudent som går sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Studien handlar om barns interaktion med den fysiska miljön inomhus respektive utomhus.

Genom undersökningen vill jag få en bild av hur små barn leker och utforskar lösa och fasta föremål i sin omgivning.

Deltagandet i studien innebär att jag kommer att följa ert barn under en vecka i förskolan.

Jag kommer att samla in data genom att filma/observera/dokumentera barnens aktiviteter under en vecka utan att medverka på annat sätt och utan att påverka barnets vanliga aktiviteter. Jag kommer att använda en filmkamera för att kunna dokumentera de situationer där barnen vistas i inomhus och utomhusmiljö.

Datainsamlingen kommer att ske under oktober månad. Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla personuppgifter vara borttagna. Allt insamlat material kommer att destrueras efter att projektet är avslutat.

Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.

Om ni är positiva till deltagande, prata med ert barn om detta och fråga om barnet är villigt att delta. Därefter undertecknar ni den medföljande blanketten om medgivande och skickar in den i bifogat kuvert. Om ni har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare innan ett beslut tas (se nedan för kontaktuppgifter).

Studiens handledare: CC, Universitetslektor i didaktik Tel: e-post:

Uppsala den 6 oktober 2017 AA, studentmailadress

(27)

25

Referenser

Bell, Judith (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB

Engdahl, Karin (2014). Förskolegården – En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande. Umeå: Umeå universitet, 2014. Umeå

Eriksson Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger – Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö, 2013, s.37

Gibson, J James (1986). The ecological approach to visual perception. Hilsdale, N.J:

Lawrence Erlbaum Associates.

Jensen, Mikael (2012). Transfer: en nödvändighet för låtsaslek. I Harvard, Åsa (red.). Leka för att lära – Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur

Klaar, Susanne&Öhman, Johan (2012). Action with friction: a transactional approach to toddlers´ physical meaning maiking of natural phenomena and processes in preschool.

European Early Childhood Education Research Journal Vol. 20, No.3, September 2012, s.

439 - 454

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2012). Vad lär barn när de leker? I Harvard Åsa (red.). Leka för att lära – Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur

Løkken, Gunvor (2008). Toddlar kultur – om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan. Studentlitteratur

Lpfö98 (2016). Läroplan för förskolan. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket

Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar – mening och innehåll. Lund:

Studentlitteratur Nationalencyklopedi

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/james-j-gibson (hämtad 2019-06-17) Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Eid Kaarby, Karen Marie (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB

Skolverket, 2017, Måluppfyllelse i förskolan: Skolverkets allmänna råd med kommentarer.

Stockholm: Elanders Sverige AB

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning (Elektronisk resurs). Stockholm: Vetenskapsrådet

Ängård, Eva (2008). Skogen som lekplats, s. 131 – 132. Oslo: Nordisk Pedagogik, Vol. 29, s. 221 - 234

References

Related documents

Resultatet visar att de sociala arenor som förskollärarna organiserar är centrala för barns språkutveckling, vilket kan kopplas till Gjems (2011) beskrivning av

Granberg (2004) menar även att eftersom förskolan skall vara ett komplement till hemmet bör den innehålla leksaker, material och utrustning som inte får plats i varje hem. Dessutom

Även här har Caroline och Nina delat upp styckena emellan sig. Caroline skriver om barns inflytande och Nina om förskolans miljö och material. Vi har valt att redogöra för

På samma sätt visar inte resultatet från påståendet gällande om barnen får springa eller klättra inomhus i den fria leken vilken inställning pedagogerna har till fysisk aktivitet

Micke ett ”hus” av soffan som ett beständigt fast föremål i miljön och kuddarna som lösa föränderliga föremål i miljön. Lösa föremål förekommer vid

Calculated depolarization metrics from the non-uniform CVD oxide measurement, along with model results that yielded a 12% thickness non-uniformity.. The CVD film was modelled as

A substantial number of professionals working in the department of cardiology and department of cardiothoracic surgery prepare for altering (are already altered) their daily

När tillgängligheten var dålig brast följsamhet till handdesinfektion särskilt i samband med att IVA-SSK hade en dålig patient, då trängdes fler personal kring sängen och