Av Sven Wistedt STM Ett bidrag till en Vogler-biografi

STM 1933

Ett bidrag till en Vogler-biografi Av Sven Wistedt

© Denna text far ej mangfaldigas eller ytterligare publiceras utan tillstand fran författaren.

Upphovsratten till de enskilda artiklama ags av resp. forfattare och Svenska samfundet for musikforskning. Enligt svensk lagstiftning ar alla slags citat till­

latna inom ramen for en vetenskaplig eller kritisk framstallning utan att upp­

hovsrattsinnehavaren behaver tillfragas. Det ar ocksa tillatet att gora en kopia av enskilda artiklar for personligt bruk. Daremot ar det inte tillatet att kopiera hela databasen.

ETT BIDRAG TILL EN VOGLER-BIOGRAFL

Av SvEN W1sTEDT (Norrkoping)

initiativ av »Der historische Verein von Unterfranken und Aschaffenburg», restes 1845 i Wurzburg en minnes­

vard over Georg Joseph Vogler vid hans f6delsehus i forstaden Plaichac-h, och till in vigningshogtidligheten den 5 augusti samrria ar utgav professorn vid darvarande universitet, d:r Jos. Frohlich, en kortfattad Vogler-biografi 1. Fransett lexika­

liska artiklar och mindre biografiska skisser och notiser i en del tidskrifter² var Frohlichs arbete det forsta, dar d_en da sedan . 30 ar tillbaka hansovne tonkonstnarens levnadsoden skqdrades och en verklighetstrogen l�araktarsbild av honom framstalldes. B-risten pa tillgangligt _biografiskt material gjorde dock, att forfattaren var ur st�nd att giva en sa ingaende framstallning av Voglers sldftande liv· och verksamliet, som, han fran borjan amnat. An.nu medan Vogler· levde, hade Frohli_ch vid ½�t tillfalligt samm.antraffande med honom i Wurzburg framstallt en 6nskan om att fa taga del av hans tt'agbocker och brev_J men · darvid fatt till .svar, att han over­

Him nat alla sina papper till . Carl Maria von Weber. Den unge· "\Tv eber synes hava tagit emot dem i avsikt att skriva s_in la.rares levnadsteckni.ng, en f6resats som han tyvarr aldrig

1 Biographie des grossen Tonkiinstlers Abt Georg Joseph Vogler, bei Gele­

genheit der Inauguration des vom historischen Vereine von Unterfranken und Aschafienburg ihm am 5. August an seinem Geburtshause gesetzten Denk­

steines, verfasst von Dr .. J. Frohlich. vViirzburg 1845.

· 2 Bl. a. i Gerber's >)Neues historisch-biographisches Lexikon der Tonkiinst­

ler», 1812-1813, D. 4, s. 468 f. Tidigare hade Frohlich skrivit en biografisk uppsats om Vogler i tidskriften >>Aurora», 5:te haftet, samt aven givit en kortare levnadsskildring i Leipzige:r Allgemeine musikalische Zeitung, Nr. 6, 1817, i samband med en recension over Yoglers C-dur symfoni (Die bayerische National-Sinfonie).

hann infria¹. Efter hans dod voro de voglerska dagbockerna och breven liksom genom en odets nyck sparlost f6rsvunna.

Frohlich tog visserligen annu for givet, att de maste finnas ·.

bland "\Vebers kvarlatenskap, men for att han sjalv skulle kunna forvissa sig darom och bliva i · tillfalle att ur delta viktiga kallmaterial hamta erforderliga data, dartiILvar tiden, som stod till forfogande for fardigstallandet av den till det uamnda tillfallet avsedda minnesskriflen, allt for knapp. Sokan­

det upptogs sedermera av universitetsprofessorn i Munchen, d:r Karl Emil von Schafhautl. Det resuliat denne uppnadde blev fullstandigt negativt, och efter att hava foretagit iv"riga efterforskningar overallt, dar de sasom biografika sa varde­

fulla, ja utan tvivel oersattliga dokumenten mojligen kunde tankas vara att soka, fann Schafhautl slutligen, att de maste anses hava gatt forlorade for all framtid. Sina forskningar·

rorande Vogler fortsatte han sedan sa gott som under hela sin levnad, och 1887 lade han sasom attiofemaring sista han­

den vid en utforlig monografi, vilken aret darpa utkom i tryck ^2• Med hansyn till det genomgaende superlativa fraw­

stallningssattet och de ensidigt subj ektivt hallna estetiska be­

traktelserna g6r val detta arbete ett mindre vederbaftigt in­

tryck. James Simon betecknar detsamma i sin dissertation:

»Abt Voglers kompositorisches Wirken»³ sasom hogst ytligt, matt och dilettantiskt. Sett" ur en annan synvinkel bar det likvisst sin a· obestridliga fortjanster. Sarskilt gall er detta den . utforliga opusforteckningen och i ovrigt det satt, pa vilket

forfattaren genom behandlingen av Voglers teoretiska skrifter, bans nmsikaliska system och orgelsimplifikationssystem ur vanrykte och delvis glomska drager fram en rnangsidigt be­

gavad tonkonstnars markliga livsgarning. Till grund for den biografiska delen av monografien ligga huvudsakligen Frohlichs uppgifter, kompletterade med utdrag dels ur ett da nyutkom-

1 Weber namner darom i · ett brev till Gottfried '\Veber. Jfr :Max v. Weber:

Carl Maria von Weber, D. I. s. 208.

2 K. E. von Schafhautl: Abt Georg Joseph Vogler. Sein Leben, Charakter und musikalisches System, seine vVerke, seine Schule, Bildnisse & c. Augs­

burg 1888.

3 James Simon: Abt Voglers kompositorisches '\Virken mit besonderer Beri.'t.cksichtigung der romantischen 1\fomente. Inaugural-Dissertation. Berlin

1904.

7 met arbete· av Ernst Pasque¹, dels ur en uppsats av cam­

bridgerprofessorn J. H. Mee i Grove's »A dictionary of music and musicians»²• De bada sistnamnda kallorna lamna likval icke stoff tillfyllest, och langa perioder av Voglers levnad har Schafhautl endast flyktigt formatt skildra. Sa ar forhallandet i synnerhet med tiden, som foljer narmast efter Vog1ers an­

stallning · i Mii.nchen sasom hovkapellmastare hos kurfursten Karl Theodor av Pfalz-Bayern och som kom att utfyllas av

· vidstrackta resor och mangarig vistelse utomlands. Schafhautl lyckades salunda icke giva en sammanhangande skildring av Voglers liv och verksamhet och en belysande, enhetlig fram­

stallning av hans konstnarliga utveckling, En i utsikt st§..lld

»omfattande och voluminos» Vogle�-biografi, som senare skulle folja, har icke utkommit³•

Det sked·e i Voglers liv, varom huvudkallan for hans biografi endast foga har att fortijlja, har atminstone delvis belysts genom sen.are tids forskning. Sarskilt ar detta fallet med den del av den 13-arsperiod, da han, med. undantag av vissa av­

brott for konsert- och studieresor utomlands, var bunden vid Stoc.kholmsoperan och under det konstalskande och i svensk musikhistoria sa glansande gustavianska tidevarvet kom att verka for tonkonsten i vart land ⁴• Mer an nagonsin tillforne i hans liv · var detta en vaxlingsrik tid, fylld av ·eu rastlost behov att vara verksam langt utover tjanstealiggandena. Ja, t. o. m .. prastens ambete ·bekladde han. »Tre _manader rege­

rade jag .med biskoplig makt (facultatem absolvendi casus reservatos, dispensandi etc. hade jag alltid) den katolska kyrkan i Sverige», skriver han i ett brev till en van i Wii.rzburg⁵. Har vilja vi dock endast helt kort berora ett par av hans

· manga vittfamnande intressen, tvenne som skulle bliva av av­

gorande betydelse for den tid, som foljde narmast efter Sverige­

vistelsen och som vi i det foljande nagot narmare skola be­

fatta oss med.

1 Ernst Pasque: Abt Vogler als Tonkiinstler, Lehrer und Priester, seine '\Vidersacher und seine Anhanger, das projectirte Vogler-Denkmal zu Darm-.

stadt und eine Rinck-Orgel. Darmstadt 1884.

2 1885. D. IV, ss. 324-331.

3 Jl'r Schafhautl: Abt G. J. Vogler, s. 3.

4 Voglers konsertverksamhet i Stockholm har utforligt skildrats av P. Vret­

blad i »Konsertlivet i Stockholm under 1700-talet)) (Sthlm 1918) samt i en uppsats i Svensk Tidskr. f. Musikf. 1927: »Abbe Vogler som programmnsiker».

5 Jfr Schafhautl: Abt G. J. Vogler, s. 49.

Vid sidan av hovkapellmastaretjansten och en livlig konserF­

verksamhet var det forst och framst musikteoretikerns och skriftstallarens uppgifter, som la.go honom varmt om hjartat och utgjorde val kanske som under Mannheimtiden hans karaste sysselsattning. Pa svenska spraket utgav han i syfte att bringa kannedom om sitt i Mannheim tillkomna harmoni­

system flera musikteoretiska verk 1, daribland en larobok i harmoni, som narmast var avsedd att anvandas sasom hand:..

bok vid egna offentliga forelasningar i detta amne. Hans - varma intresse for kyrkosangcn - framst for en vardig be­

handling av koralens harmonisering - drev honom· slutligen att utgiva en svensk koralbok² samt sasom forklaring till denna och exempel pa praktisk tillampning av sitt harmoni­

system en Organistskola. Detta f6rdjupande i koralen, kritiken av profana utsmyckningar i harmonik och melodik samt f6r­

soket att vacka forstaelse for vad vi kalla kyrklig stil, blev i en tid av ytlighet - och forflackning pa detta omrade icke /helt utan fruktbarande bet,Ydelse for vai sakrala tonkonst�-­

Och de!ta, kan man _saga, J1uter aven ett skimmer av f6rso­

ning over mycket av vad han sjalv sasom orgelvirtuos brast uti vardigt foredome genom sina ofta sa vidunderliga och at:

minstone betraffande det programmatiska innehallet profana tonmalningar.

1 Se dessa hos T. Norlind: Allmant musiklexikon (Sthlm 1912-1916, 2:a uppl. 1927) och Svensk musikhistoria (2:a uppl. Sthlm 1918), s. 205 f. For­

utom de hos Norlind (m. fl.) upptagna arbetena utkom 1800, alltsa sedan Vogler Hi.mnat Stockholm, annu ett mindre arbete: ^»Aboten Voglers Andra Lection til Choral-Eleven M. H.^», utgorande fortsattningen pa en aret innan i p olemiskt syfte vis-a-vis Hoeffner utgiven teoretisk skrift.

2 Koralboken innehaller 90 av de mest brukliga melodierna, fyrstammigt harmoniserade och med utskrivna mellanstammor i stallet for den da vanliga generalbasnoteringen. Fore koralboken utkommo tillsanimans med Organist­

skolans forsta del 10 koraler ^»i de grekiska tonarterna» (kyrkotonarterna).

,Jrr T. Norlind: Svensk Musikhistoria, s. 174, varest tydligen ett misstag iore­

ligger.

3 Av intresse i detta hanseende ar ett uttalande av ,J. A. :i'viecklin (Miklin.) i ^»For Begynnare i Tonkonsten» (Linkoping · 1802), s. 38: ^»Sedan hos oss hvar och en Organist, e\:ter sitt begrep eller obegrep gifvit ackompanjement till dessa (koralerna), hvarigenom en rullkomlig forbistring uppkom i Psalm-spelning, forsokte Herr Abbe Vogler i sin Orga11ist-Skola med atfoljande Koralbok, att aterl'ora detta slags l\'Iusik till sin ursprungliga art, som likval annu ej hos oss Vllnnit burskap. Onskligt hade varit, om n::i.mnde Koralbok innefaltadt alla

Yara 1wukliga Psalmer. ))

9 Jamte · koralen utgjo1�de vissa nydanande ideer i syfte att forbattra orgeln och berika dess uttrycksmojligheter foremal for V oglers intresse och ·ha�i�e�e. De ron och erfarenhetei�, han under sina vidstrackta konsertresor genom studier av saval aldre som nyare ma.stares orglar hade samlat, sammanstallde han till ett pa grundval av noggranna akustiska beralmingar utarbetat teoretiskt system. Kort fore sin definitiva avresa fran Sverige synes han hava avslutat sitt arbete darmed och systemet forelegat i fullt fardigt skick, ty i Musikaliska akade­

miens protokoll for den 30 januari 1799 finnes angivet, att ett s. k.. »Orgel-Simplificationssysteme» inlamnats av Abbe Vogler for akademiens approbation och utlatande. I besitt­

ning av detta for_modligen intressanta aktstycke hade val mycken klarhet kunnat vinnas i de eljest ratt dunk.fa fore­

stallningar man har om de tendenser i namnda hanseerid�, sorn redan da foresvavat Vogler. Men tyvarr befinner sig ·a,r.·:.

handlingen i fraga icke langre vare sig bland akademiens handlingar eller· 6vriga samlingar¹, och var den m6jligei1 hamnat tyckes nu vara omojligt att vinna klarhet om. Den kannedom vi aga om Hedvigsorgcln i Norrkoping, som 1799 byggdes av Pehr Schiorlin under Voglers ledning, sager oss ej pa langt _ nar tillfyllest utan · blott huru forsoket ·an f6rsta gangen praktiskt tillainpa simplifikationssystemet kom att utfalla � ja inte ens det, ty vi kunna ju ej langre gora oss en riktig torestallning om hur orgeln i - verkligheten va.r beskaffad och 'vilket varde den agde sasom musikinstrument^2• Vid ett flyktigt betraktande forefaller orgelns disposition minst sagt egendomlig och giver inte heller efter ett mera ingaende studium nagon egentlig klarhet om de riktlinjer och teoretiska principer, som varit bestammande for sammanstallningen av densamma. Nar sa aven i breven rorande detta orgelbygge tillrackliga kommentarer harf6r salmas, ligger den uppfattnin­

gen nara till hands, .att det hela var lost hopfogat och sak­

nade allt logiskt sammanhang. Men sa ar langt ifran fallet.

I beskrivningen over simplificering och ombyggnad· av org­

larna i Trefaldighetskyrkan i Sch-,Neidnitz och S:t Peter i

1 Enligt uppg·ift av �-Iusikaliska akadem.iens hibliotekarie, fil. lie. Gosta

;,forin.

2 Se forfattarens uppsats i S,·ensk TidskrHt for i\Iusikforskning 1932, ss. 23 -58.

Salzburg¹ samt i synnerhet i sin >> Vergleichungsplan der umge­

schaffenen Neumi.inster-Orgel· in "y\Tiirzburg»² har Vogler utfor­

ligt skisserat och analytiskt behandlat sitt orgelbyggnadssystem.

A ven om detta mahanda icke skett sa fullstandigt, som val varit att forvanta av det nyssnamnda manuskriptet eller av ett annat av Schafhautl omnamnt forkommet sadant³, sa har han har andock lamnat efter sig de �est talande bevis pa skarpsinne och djupt gaende • insikter ·sasom forskande och spekulativ orgelteoretiker.

I Sverige torde Voglers insats pa det nu berorda omradet hava skett i Iangt st6rre utstrackning, an vad f. ^11. a� kant.

En del spar, som tyda darpa, aro dock missvisande. Att de av Vogler sjalv redan 1794 (i ett brev till J. G. Norstedt i Norrk6ping⁴) omnamnda planerade orgelforbattringarna i Stock­

holm · nagonsin blevo utf6rda ar foga troligt. Dar hade han val knappast att skaffa med annat an en mindre ut6kntng · av S:t Jacobs kyrkoorgel vid b6rjan av det namnda aret.

Men aterigen andra spar hava st6rre sannolikhet for sig. Dels uppgiver Fr6hlich^5,_ att Vogler kort efter fullbordandet av orgeln i Hedvigskyrkan i Norrkoping fick i uppdrag att forbattra_

Linkopings Domkyrkoorgel. Vidare finnes i Byggnadsstyrelsens _ arkiv i Stockholm en av Vogler f6res1agen disposition till en ny orgel, som Pehr Schi6rlin skulle bygga i Ramsbergs kyrka i Vastmanland. Voglers .samarbete med Schi6rlin synes alltsa hava varit synnerligen livligt. ·Denne blev pa sa satt om ocksa icke i vasentlig grad sa atminstone i viss man pa­

verkad av Voglers ideer -- ett pastaende, vars riktighet de bland de till vara dagar bevarade schiorlinorglarna, vilka har­

rora sig fran tiden omkring sekelskiftet a:r 1800 eller senare, giva belagg for. Sa t. ex. var Schiorlin den forsta svenska orgelbyggaren, som i likhet med Vogler forsag sina instrument med crescendosvallare.

Ett tydligt framtradande psykologiskt drag hos Vogler, vilket

1 Hermann Spies: Abbe Vogler und die van ihm simplifizierte Orgel van St. Peter in Salzbmg. Mainz 1932.

2 Schafhautl: Abt Georg Joseph Vogler, s. 163 ft - Se· aven Emile Rupp:

Abbe Vogler als Mensch, Musiker und O.rgelbautheoretiker unter besonde.rer Berftcksichtigung des sog. »Simplificationssystems», Ludwigsbmg 1922, s. 17 ff.

3 Schafhautl: Abt Georg Joseph Vogler, s. 162.

4 Svensk Tidskr. f. Musikf. 1932, s. 44-

5 Frohlich: Biographi.e des grossen Tonki.i.nstler Abt G. J. Vogler, s. 53.

11 sallan fornekade sig och som ahninstone i Yiss man kan sagas hava i_nverkat pa hans inre karaktili.rsdaning, var hans omatt­

liga arelystuad. Den tog sig framfor allt uttryck i en sall­

sam atra eller rent av hetsjakt efter ber6mmelse och rykt­

barhet. Detta i f6rening mgd e·tt ·snart sagt outtomligt beliov att vilja vacka uppseende genom standigt nya initiativ och syften. Och harutinnan utgjorde f61jaktligen, sasom Hitt kan inses, de nu berorda verksamhetsgrenarna intet undantag.

Voro dessa till en b6rjan mera att betrakta sasom endast bi­

intressen, sa ar dock alldeles patagligt, att de sa smaningom fa:ngslade .h.onom allt mer och mer for att slutligen under lang tid framat komma att sfallas helt i forgrunden. Ja, reformstravandena i fraga om orgeln blevo val det stora livs­

intresset for honom under hela hans aterstaende levnad. Dessa gingo ut pa att i den . tidens enligt hans mening »sjallosa»

-orgel ingjuta m�r av ande · och liv, som tillgodosag och moj­

liggjorde eU mera nyanserat och uttrycksfullt orgelspel,. an vad da for tiden eljest var mojligt att astadkomma. Cresc·endo­

svallaren - forebilden till var rnoderna jalousiesva.Hare - solosfammor sasom violin samt dylika i form av rorsHimmor med genomslaende tunga och darjamte avsevart utokat om.­

fang i manual och pedal blev i forsta hand det uppnadda

· resultatet i detta hanseende. I den anda, som tog sig uttryck i den av Mannheimerskolan foretradda nya riktningen inom musiken, hade Vogler fatt sin vasentligaste musikaliska fost­

ran. Han hor fordenskull till den langa raden av alla dem, som vidare utbi1dade stilen. Och det var aven mannheimar­

nas klangliga orkesterideal ha1� ville 6verf6ra till det meka­

niska orgelinstrumentet, forse det med medel for saval dyna­

misk klangverkan som for astadkommandet av en fargrikare registrering. Har framskymtar · val liksom i hans musik tillika ett romantiskt drag, och Voglers nya orgeltyp markerar be­

stamt och kanske tydligare an allt annat overgangsskedet, da den gamJa klassiska orgeln borjar trangas undan och ombildas till en romantisk �adan med ymnigare klangkolorit.

Det ar ingalunda avsikten att har s6ka nagot utforligare behandla Voglers orgelbyggriadssystem, utan den f6Ijande framsta.Ilnh1gen inskrankes till endast framlaggandet av en del arkivalier och biografika, harr6rande de]s fran VogJers vistelse i Kopenhamn 1799-1800 och dels - fran en tidigare,

12

inera tilifallig vistelse dar sommaren nast forut. Av hans konserter i Kopenhamn har C. V. Ravn givit en flyktig skild­

ring i ^>> Koncerter og musikalske Selskaber i :::.eldre Tid»¹, men de . har ifragavarande aktstyckena, vilka annu._ ej utnyttjats for sitt andamal, giva dock en mera ingaende kannedom om denna icke helt betydelselosa fastan korta period i den mark"'"

Jige mastarens liv. Framst mark.as sex brev till komponisten Christoph Ernst Friedrich \Veyse ur dennes hos Kungliga biblioteket i Kopenhamn deponerade brevsamling. Val skulle kanske av dessa brev mer vara att vanta, an de overhuvud taget hava att giva. Men Vogler tyckes sallan hava varit bojd for att i sina brev forleda sig till inre utgjutelser eller betraktelser. Harutinnan har han tyvarr icke ens for Weyses vidkommande gjort nagot undantag, trots att denne sasom musiker och narstaende van battre an de flesta andra kunnat foi:-sta honorn, hans vittsvavande tankar och rnusikaliska pr<?·­

blern. Det forsta brevet ar daterat den 21 juni 1799, men det ovriga - rnaterialet, sorn frarnkornrnit vid forskningar² i syfte att inharnta uppgifter - till grund for komrnentarer till breven, gar ett ar langre tillbaka i tiden.

Sorn ovan narnnts finna vi alltsa Vogler pa tillfalligt be�

sok i Kopenharnn somrnaren 1798. Operan i Stockholm hade slagit igen portarna for sasongen och som vanligt bade forste liovkapellmastaren begivit _sig ut pa resor. Att den sedvan­

liga resan utomlands den sommaren ej kom att utstrackas langre an till Dan mark hade val sina speciella orsaker. Genast efter ankomsten dit satte Vogler sig i forbindelse med stats­

ri\yndigheterna for att rikta deras uppmarksamhet pa sina nya uppfinningar (benamningen »neue Erfindungen» anvander han garna sjalv) samt erbjod sig att inom loppet av fa dagar forbattra orgeln i ·vor Frelsers Kirke. Sasom ersattning bar­

for fordrade han endast att efter fullbordat arbete med orgeln fa giva en konsert. Utan tvivel raknade ban med allman nyfikenhet och foljaktligen stor publiktillstromning, nar ban vid ·konserten skulle komma att offentligt dernonstrera orgelns

1 1vlusild'oreningens Festskrift, D. I, s. 196 f.

'.? Arkiviorslrningarna i E.openhamn ha ntforts av organisten vid Reiormerta kyrkan darst., mag. art. Finn Vidern, som stiillt materialet till mitt forfogande och I6r vilket iag har lietygar min forbindligaste tacksamhet.

13 okade · resurser och visa. det · uppnadd[l resultatet. Och. at:t ban fokc- missraknat sig, visade sig langre fram. En konsert ge:q ··20 3uli i Fredrikskyrkan (Tyska kjrrkan i Christianshavn), .�iU . vilket tillfalle just en mindre omandring av orgeln f6re­

�agits¹, besoktes av c:a 1,000

a

1,200 ahorare. Biljettpriset

yar

satt till 3 danska mark, och Vogler syn es sal_edes _ h_ay_a forskaffat sig en betydande pelmniar vinst. Formodligen blev simplificeringen av orgeln i Vor Frelsers Kirke lika l6nande.

Enligt ett den 3 j uli dekrcterat kungligt .reskript or:h efter det underhandlingarna mellan kansli och rnagistrat_ slutfo_rts, blev _ qrgeln stalld till Voglers forfogande. » Val bar direktor Vog�er icke uppgivit, vilka inrattningar · hap aktar gora vid orgelverket i _ Vor Frelsers Kirke, _ men _orgelverk_et ka1i gott over latas till honom av orgelbyggaren och org_anisten», skriver magistrat_en, till kansliet. ² Projektet syn es alltsa ej fran _borjan hay a \rarit __ i detalj bestamt. . Med_ bi trade av orgelbygg_arcn

$ch err· (skrives a ven Scheer)³ slued Vogler till verkstaUandet av arbetet, och vad detsamma resulter�de i framgar av dis­

positionen ·(sid. 15) samt belyses aven i nagon man_ av foljande citat ur _\Toglers »Choral-System»⁴: »Ich brauchte sehr ,venige Tage, um i-n die Orgel der Erloserskirche (Frelseres Kirke) in Kopenhagen, die 3 Klaviere hat, worauf man nie au_s dem Es oder As spielen konnte, eine neue Temperatur zu 1egcn.

lch warf zuerst, nach meinem Simplifikazions-System fiir den Orgelbau, die ,vinzigen . Mixtur-Pfeifen hcraus, fi.ihrtc einG zusammenhangeJde Trias harmonica ein, und lies die 4 T5ne Cis Dis Fis Gis etwas hoher stimmen». Fonitom upplaggan­

det av liksvavandc ternperatur var det har fraga om. direkt tillampning av simplifikationssystemct. Huvudsyitet med siI.J-1- plif.ikationssystemet var, som framgar av namnct, alt _astad­

komma forenkling av orgelns tekniska delaljer. Denna for-

1 Reuter (se om denne Jangre fram) Himnar cHi.rom f6ljande uppgift: >>"\ron Abt Vogler ist ans der Super6ctave 2' im Hauptwerk efoe Terz 1 3/5¹ und statt cles Cimbels im Oberclavjer eine Garnbe, die aber nicht tangt, gemacht ,vorden.))

2 ,Jfr Dansk Personalhistorfak Tidsskrift 5te Ha:kke, Bd G, s. 67.

3 Om- denne orgelbyggare ar endast bekaut, att ban den G aug. 178-! erh6ll privilegier att forfiirdiga och reparera orglar och andra ins!J ument i I\6pen­

ha�n och i Iandsorten.

4 1(6penlrn.mn 1800.

14

enkling bestod dels uti slopandet av de ljudande fasadpiporna, vilket jamte en annan uppstallning av orgelns inre pipbestand mojliggjorde enklare konstruktion av mekaniken, samt vidare att · medelst alikvotslammor i forening med deras respektive grundstammor frambringa differenstoner och fo]jaktligen pa akustisk vag ersatta de djupa grundstammorna, t. ex. 16- och 32-fotsstammor. Med hansyn till det senare hade de repe­

terande korstammorna, sasoril Mixtur, Cymbel, Scharf m. fl., ingen som helst uppgift . att fylla, och i regel forkastade Vogler bruket av dessa. Mixturernas pipbestand anvande ban till sammanstallandet av icke repeterande alikvotsU.immor, dock med den begransningen, att ingen ljudande pipa finge vara mindre an av ¹/12 fots Hingd. Detta en]igt principen for alikvot­

stammorna i Hedvigsorgeln i Norrkoping. Dessa blevo sa­

ledes irke alltid genomgaende stammor, utan t. ex. en ters­

stamma 1 3/5' upphorde vid ess'\ en kvintstamma 1 1/3' vid c³ o. s. v. Senare gick Vogler sa langt, att han bestamde denna grans for de minsta tillatna piporna till 1/4 fot. Detta ut­

vecklar ban narmare i » Vergleichungsplan der umgeschaffenen Neumiinster-Orgel», under den sammanfattande benamningen reduktionslinje. Att doma av dispositionen till orgeln i Vor Frelsers Kirke har tydligen icke vare sig reduktionslinjen.

eller borttagandet av mixturerna konsekvent genomf6rts, ty i huvudmanualen (das Hauptwerk) finna vi Mixtur 2 kor, i pe- . dalen Mixtur 4 kor och i br6stverket Zimbel 2 kor. Den har f6religgande uppgiften pa orgelns disposition ar atergiven efter anteckningar av orgelbyggaren Andreas Reuter, pa sin tid deHigare i den bekanta orgelbyggerifirman Marcussen & S.0n i Aabenraa. Reuter har gjort anmarkning for alia stammor, som harleda sig fran Vogler, och daribland jamval for Mixtur 2 kor och Zimbel. Det kan emellertid tankas, att Reuters anmarkningar i dessa bada fall avse blott framhallandet av att Vogler forandrat korstammornas ursprungliga sammansattning . satillvida att ett eller annat kor borttagits. · (De av Vogler insatta eller omarbetade stammorna aro i dispositionen ft f6ljande sida angivna med kursivstil.)

15 Die 01·gel in der F1·elsers-Kirche auf Christianshafen.

Hauptwerk:

1. Gross Principal 16' 2. Quintaton 16' 3. Octave 8' 4. Gedackt 8' 5. Octave 4' 6. Spilzjlote 4'

(im Discant Flageolet, von

· Metall, hat sehr enge Men-

7. sur)Nasat (sic) 2 2/3' 8; Superoctave 2'

9. Qiiinte 1 1/3'

10. Mixtur 1 3/5' u. 1' 2fach

11. Trompete 16^r

12. Trompete 8' 1.3. Vox humana 8'

Brust:

14. Rohrflote 8' 15. Flote 4' 16. Gemshorn 2' 17. Sedecima 1' 18. Terz 4/5'

19. Zimbel 2/3' n. 1/2' 2fach 20. Tertian (sic) 1 3/5' u. 11/3' 21. Trichterregal 8'

(ein Zylinder mit einem wei­

ten Trichter oben) 22. Geigenregal 4'

( ein enger Kegel)

Ruckp ositiv:

23. Aequal-Principal 8' 24. Octave 4'

25. Gedackt-Flote 4'

26: Salcional 4' (Bass;

(Jambe 16' (Discant) 27. Nasat major 5 1/3' 28. Terz 3 1/5' 29. Superoctave· 2' 30. Quinlaton 8' 31. Sedecima 1' 32. Quinle 2/3¹

33. Sexqizialtera (sic) 2 2/3' ir.

1 3/5' 34. Krumborn 8' 35. Schalmey 4'

Pedal:

36. Gross Principal l 6¹

37. Untersatz 16' 38. Octave 8' 39. Grobgedackt 8' 40. Octave 4' 41. Bauerfl6te 2' 42. Rauschquinte 3' 43. Mixtur 4fach 44. Posaune· 16' 45. Trompete 8' 46. Scbalmey 4' 47. Cornet 2'

Trommel, Trem.ulant, Vogelsang u. Selbstrufender Kuckkuck.

Rikta vi var uppmarksamhet pa ryggpositivets stammor,

sa

lagges forst och framst marke till de bada halverade stam­

morna Salcional 4' och Gamba 16'. Den fori:-a har sitt om^..:

fang begransat till basen, och den senare tager vid som dis­

kantstamma. Denna detalj ar ofta aterkommande i _Voglers orgeldispositioner, och stamkombinationen tydcr pa, att anda­

malet darmed varit att inom samma manual - ja, pa en och samma stamkancell -- fa saval en solostamrna som

pa

16

samma gang en ackompanjemangsstamma till denna.¹ Vidare

markas · Nassat major 5 1/3¹ och Terz 3 1/5', tvenne tackta, svagt intonerade bistammor², vilka tillsammans med Aequal­

Principal 8' frambringa den akustiska 16-fotstonen. Ursprung­

Iigen fanns samiolikt ingen 16-fotsstamma i tyggposilivet · - for resten ett mycket vanligt dispositionssatt den tiden - och

under alla f6rhallanden synes pipbestandet till ryggpositivP-ts Trias harmonica (:::::: Principal 8\ Nassat major 5 1/3¹ och Terz 3 1/5') vara �ammanstallt m^ed hansyn dartill. Forutom det nu namnda andamalet (differenstonsiden) tjanade alikvot­

stammorna aven uppgiften sasom klangforstarkande och ldang­

fargande stammor saval vid »fullt verk» som i f6rening med enstaka stammor. Medelst att forstarka och »farga» tonen hos en solostamma genom att samtidigt med denna andraga

en ell er fl era alikvotstammor erholl· • Vogler utomordeptliga klang^eff^ekt^er, nagot som forst med var tids registreringskonst ater kommit till heders. Har ma soni exempel endast namnas den egendomligt sonora, klarinettliknande ldang, som uppstar vid kombination av Rorflo.jt s^r och en mycket svagt intoner.ad Sesquialtera 2 2/3' o. 1 3/5'. Eller man tager bort Rorflojten och later Sesquialteran ensam Ijuda; dess ters oeh kvint lika�

som sammansmalta i en sprod 8-fotston, och man har eii solostamrna av sallsam verkan.

Det tekniska Ellvagagangssattet vi.d Voglers orgelsimplifi.­

ccringar har Frohlich;³ narmare angivit (efter ·Gerber), och darav iir det mojligt att ocksa · sluta sig ti ll, huru Vogler verkstallde sirnplificeringen . av orgeln i Vor Frelsers Kirkc:

»Vogler ver\virft alle Mixturen, Zimpeln (sic), und anderes sclnvirrendes kleines Pfeife1nverk, als unnothig und · der rein en Stimmung schadlich, durchaus. Zu Ausfi.i.llungsstimmen '\-vahlt er nun statt derselben₎ z. B. in cinem 8 fii.ssigen w·erke, das Gedackt 8 Fuss, v,^rirft die sieben grossten Pfeifen davon heraus, setzt dann das nun folgendc g1�osse G, als die achte Pfeife, a�1f die Taste. c; so dass nun dies Gedackt die reine Quintc

1 Jfr W. Alilen: S:t Jacobs K:yrkoorgel 1644--1930, (Sthlm 1930) dar i orgel­

clispositionen s. 29 Violin 4¹ (bas) och Fugara 16¹ (diskant) finnas upptagna.

Formodligen Yar det dessa starnmor, som 1794 insattes pa Voglers initiativ.

2 Jrr Svensk Ticlskr. I. l\IusikJ. 1932, s. 53, Yoglers anvisningar i frltga om intonation av Hedvigs-orgelns st�immor.

3 JYr .J. Frohlich: Biographie des gross en Tonki.instlers Abt G. J. Vogler, s. 45 L

17 :zum Principal C, 8 Fuss, ertonen lasst, und riickt dann die iibrigen Pfeifen dicses Gedack1s dern obigen grosscn G in der

·Reihe nach. Hierdurch entsteht ein vollstandiges gedecktes Quintenregister. Hierauf nirnmt er Gedackt 4 Fuss, oder ein .anderes ahnliches Register dieses Geha1ts, \virft die 4 grossten .Pfeifen davon heraus, und setzE nun die folgende Pfeife e auf -die Taste c, so dass sie zur 4 fi.issigen Oktave eine grosse

·Terz ertonen !asst, und verfahrt dann mit den ii.brigen Pfeifen -diescs Registers, vvie oben mit dern Quintenregister. Durch

<liese beiden neuen Quinten- und Terzenregister ge,vinnt er nun nicht mu die nothigen Ausfullungsstimmen, sondern es ensteht dadurch, nach seiner Versicherung und.Demonstration, -cine ganz neuc Quantitat des Fussrnasses des ganzen vVerks;

'indem, nach der 'Theorie vom dritten Klange, das vorher 8 fiissige Werk nun als ein 16 fii.ssiges, und ein ·¹/orher 16 fii.ssiges nun als ein 32 fi1ssiges ertont».

Varen 1799 avgick Vogler fran befattningen sftsom »direktor :av musiken» vid var operascen, och. i medio av maj slod .han redo att lamna den svenska huvudstaden for att ater :begiva sig till Kopenhamn. Helt visst var det med en kansla_

.:av valbehag han nu sf1g den hagrand·e, lange atradda friheten ligga framfor sig¹ och med den jarnval utsikten att obunden :av varc sig det ena cller andra lmnna inratta sHt liv sa, som ban sjalv onskade och fann for gott. Och sasom en befrielse

ldindes det val tillika for honom att antlig) en fa kornma bort :fran intriger och vedersakare, som sarskilt under den senast

·forflutna tiden fordystrat hans tillvaro. G^enom oforutsedda J1inder fordrojdcs avresan annu nagra dagar, och delta till :Stor fortrct i ·Norrkoping. Dar arnnade han namligen »pa :Sin bortresa fran Swerigc» giva en avskcdskonsert i Stads­

kyrkan fredagen den 17 rnaj. Men de tillstadeskornna ahorarna '.fingo forgaves vanta pa konsertgivarens ankomst, och nagon konsert blev det inte den kvallen. Forst nagra dagar senare :anlande Vogler men cndast for att saga farval till sina viinner -och an en gang helt kort gasta det Ulrichska hemmet.²

1 Jfr den i foregaende argang av denna tidskrift publicerade korrespon­

densen meUan Vogler och J. G. N orstedt.

2 I Norrkopings Tidningar d. 22 maj 1799 meddelas under rubriken ,,An­

lrnmne Resande» att Abboten Vogler med betjant anlant fran Stockholm och :bor hos Rector Ulrich.

2 - 332240.

Resan gick sedan vidare, och antagligen naddes Kopenhamn nagon av de sista dagarna i maj.

Dar kom Vogler denna gang att stanna omkring ett ar,, · tills han i slutet av juni aret darpa efter manga a.rs vistelse·

utomlands definilivt vande ater till Tyskland. Bland vannerna.

i Kopenhamn, synes det hava· varit Reformerta kyrkans unge

C. E. F. \Ve_ysc

organist C. E. F. \¥ eyse, som han mest kom i beroring med:

och S0111 stod honom narmast. Under sina uppvaxtar i Al-­

tona hade ,Veyse vid nagot tillfalle horl Vogle�, vars spel Mt

gjort mycket stort intryck pa honom. Om sitt umgange med.

Vogler i Kopenhamn och deras forhallande till varandra har·

Weyse berattat i ett utkast 'till en sjalvbiografi¹, och eftersom hans egen berattelse battre an alla andra kommentarer full-­

standigar innehallet i breven fran Vogler, ma den har ater-·

givas och forega de senare.

»Om mitt forhallande till Vogler

ar

foljande att marka. I;

borjan av 90-talet besok.te han Scbulz.² Jag fick visscrligen

1 Tryckt i >>Hesperus» (IIl) samt senare aven publicerad av A. P. Berggreen, i dennes arbete: C. E. F. Vleyses Biographie. (Ropenhamn 1876.)

2 J. A. P. Schulz, hovkapellmastare i Kopenhamn 1787-1795, vVeyses la.rare·

och Iaclerlige beskyddare i vars hem Weyse vistades aren 1789-1793.

19 spela for honom, men han tog liten notis om mig. Da han andra gangen kom till Kopenbamn senh6sten¹ 1799, hade han for avsikt att har infora sin simplifikation av orgelns byggnad, och till forsok blev orgelverket i Reformerta _ kyrkan, varest jag pa den tiden var organist, overlatet till honorn. Detta forde mig till narmare. bekantskap med ho�om; han f6ref6U tycka bra om mig, och nar han var hemma, maste jag van­

ligtvis spisa tete

a

tete med honom. Vid sadana tillfallen var han outtomlig i att fortalja sma anekdoter och handelser.,.

han pa sina manga resor hade upplevat. Forandringarna av orgelverket kunde jag mycket val vara tillfreds med, da han skankte atskilliga mycket vackra stammor fran sitt orchestrion hartill. Av de till kvarter (?) och terser forvandlade stam­

morna forandrade jag efter bans bortresa, vad darav miss­

hagade mig, t. ex. den ofornuftiga . Kvint 10 2/3 och Ten;

6 2/5 fot, varmed han i manualens disk.ant Yille frarnbringa 32-fots ton. I basen lat jag dem sta, men i diskanten gjorde j_ag dem ater till 8 och 4 fols Gedackter. Tersen var endast i diskanten. Han lat · atskilliga ganger bora sig pa denna orgel, och hans spel gjorde mig mycken g1adje. Senare forde han fran--i- pa sce!1en sin »Hermann von Unna», vars musik har efter fortjanst vann start bifall. Vad som tilltalade mig av hans kompositioner hade jag velat la.ta avskriva, men ban hade endast fort litet med sig. Mina fantasier och kornposi­

tioner tyc.ktes behaga honorn, atminstone bcdornde ban dem mycket liberalt, c!'. anskont jag icke satte efter hans system.

Han uppmuntrade mig ofta till att gora en resa, och nar han vid ett tillfii.lle talade om den ii.ra, jag darigenom kunde for­

varva mig, lat det visst hava hant, att jag pa ska.mt bar svarat: 'Der zeitlichen Ehr ich gern entbehr'.»

Ombyggnaden av Reformerla kyrkans orgel hade Vogler med orgelbyggaren Scherrs hjalp ·pab6rjat redan sommaren 1798.

Arbetet darrned fortsattes tydligen omedelbart efter den ovan skildrade aterkomsten till Kopenbamn, ty den 5 juni kunde Vogler underratta pastorsarnbelet, alt invigningskonserlen blivit

· beslamd att aga rum veckan darpa den 12 juni. I annonsen . om konserten tillkannagiver Vogler, att ban ur sitt orcbestrion latit 1.aga 12 stamrnor och salt in dern i orgeln, daribland

» Violin-Register, en Slags Harmonica, en Vox Angelica (den

1 Tydligen hade \^Veyse glomt tidpunkten for '\'oglers ankomst.

20

·. allerbehageligste R0hrstemme) en Trias harmonica i Proportion af 32 Fod, som ikke endnu existere1� i hela Europa». Vidare var det i orgeln endast 15 gamla stammor, av vilka fem »efter en ny uppfinning blivit forbattrade», en ny balg, pedalkoppel samt crescendosvallare. Annonsen innehaller aven programmet for konserten, och detta ar sa till vida inttessant, som Vogler dar angiver, vilka stammor han skulle komma att anvanda vid exekverandet av de tre forsta numren: »En nye Ozwerture.

Allegro med alle Fl0ite- og R0hrstemmer. Andante med Flauto Traverso, Violin- og Gamba Stemmer. Allegro fugato med fold Verk. - Adagio i Efterligning af Harmonica med Solo af Vox Angelica. - Fl0ite Concert med Flauto Traverso af Orchestrion.»

Konserten annonserades sasom den sista i Kopenhamn for sommaren. N agon vecka darefter fiirdades Vogler an en gang over Sundet. Def forsta b_revet till "\Veyse ar avsant fran Lund, och enligt vad som framgar av innehallet hade ban ,varit i Malmo, dar han vid ett tidigare tillfalle - formodligen pa resan till K.openhamn i maj - vagrats konserlera. Brevet ar av f6Jjande innehall och atergives har tillsammans med de dari omnamnda rakningarna fran Scherr:

il Monsi^eur Monsieur vVeyse

Organist de l'Eglise

reforme^e a Copenhague.

Lund vom 21. Juni [17]99.

Ich bin schon in lVIalmo gewesen, und die Szene hat sich ganz g^eand^ert. M^an s^cham^t si^ch jezt, gegl^aubt zu h^ab^en, dass i^ch Pf^eif^en schmelze, die Orgel niedersti.irme und die Kirche wegzaubere. Doch hatte ein Hande]smann, der mich vor 5 Jahre in der Durchreise kaum einmal gesah, schon fiir mich Caution geleistet. Da ich nachsten Dienstag in Malmo spiele und sobald nicht, als ich vor­

hatte, nach Kopenhagen v.rerde zurf1ckkommen: so bitte ich Sie Li^eber Fr^eund um ^ein^e Gefalligkeit.

Erneuen Sie bei Hrn Scherr mein graugewordenes Ansuchen, dass ·

er auf beiliegende Rechnung noch zusetze, wieviel er verlangt, wenn er mir die aus dem Orchestrion in die Reformirte Orgel uberbrachte

P feife (sic) nnd den Blasbalg ·wieder verfertigen sollte. Diese doppelte Rechnnng handigen Sie gefalligst Hrn Pastor lVlaurenbrecher ein (d^en Si^e nnd sein^e ganze Famill^e eb^enf^alls P. v. G^ehr^en mit Famille,

21 L. :i'l'Iouri^er 1, das lie^be Tut^einsch^e Haus 2 ^etc. ^etc. etc. von mfr griissen woll^en) do^ch sobald ^es moglich ist, d^amit er, g^emass der A^bend^e, im Presbite^rio Mit^two^ch d^en ersten Juli m^ein^e Ausg^aben

besch^einigen und d^er i.ib^erseh^ende Einsi^cht d^er H^erren ^es heim­

st^ellen woll^e, ob man b^efug^t sei, mi^r die ^alt^{e b}lei^erne Pf^eif^e vor­

enth^alt^en zu dfrrfen. Adi^eu. An di^e Famille Zink (si^c) 3, Sch^err und Haly-4. viel S^chones

von Ihr^em .di^enstber^eitwilligs^ten D[i^en^e]r Abt G. J. Vogler

R^ech:nung an S. T. H^errn Abt Vogle^r.

Nach d^ero V^erl^ang^en und· Ang^abe h^a.^be ich Un^terschri^eben^er an der Org^el in der Refo^rmi^erten Kirche di^e V^erbess^erung ^ange^bracht wi^e folgt:

1798 l) ^aus Quinta^ton^e 16 Fuss zu Bordun 16 g^emacht .... Rd. 20 2) aus G^edackt 8 f. Gross Nassat 10 2/3 f. ... 40 3) ^aus O^ctav 4 f. Kl^ein Nassat 5 2/3 f. ... .... .... .... 25- 4) ^ein An^hang P^ed^al mit ^allem Zu^behor ... 35- 5) an d^em Brustw^erck, ^ein ^crec^hento (si^c) ^angeb^racht

- dafi.i^r ... ... ... . 1799 6) ^ein Bl^asbalg von d^ero Or^ches^trion ^angebr. mit Zub^eho^r ... ... · ... · ... . 7) fVox ang^eli^ca 2 fuss .

\ G^amba 4 f ^auf ^ernem Sto^ck ang^ebracht {Vio lini 2 f Die 3 grosst^en Pf^eif^en d^azu g^ema^cht Flauto tr^averso 2 f auf ^einem Sto^ck ang^ebrac^ht

im Haupt Manual

Terz e zn ^c im Diskant dobb^elt ... .

ein Terz ^e zu c im Brustw^er^ck ... . Clarinet 4 f im Manual ... .

20 15,

8 8

42:

5 fim P^edal ''Gam^ba 8 f

\Na^chlho^rn 2 f auf em^em S^to^ck 9 Quinta ton^e 4 f ... . 3 Roh^rflote 1 f ... , ... ... ..

eine Schw^elle an ^beyde V^endil (sic) ange^br^acht.. ..

fur das ganz^e vV ^erck du^rchzustimmen and \V^as

18

noc^h nachzuhol^en ist Cop^enhag^en d. 15 Juny

1799 sig.

50 Summa Rd. 253-

J. B. Scherr

1 J. G. lVIaur^enbr^ech^er, Karl Chr. von G^ehren, F. Louis Mouri^er, p^raster i Reform^erta for^samling^en.

2 Kopm^anshu^s. Jfr i de foljande breven Peter Tutejn, jndustriidkare och kopman. Enl. Danskt Biogr. Lex. >>ett gastf:ritt h^em, var^est mu^siken ^dyr^kades>:.

3 Sangm^astaren vid Kgl. tea^tern, H. O. C. Zinc^k. 4 Mu^si^khan^dl^are och musikforlaggar^e.

22

P. Ma·

S. T. Herrn Abt Vogler

Nach dero Verlangen sende ich Ihnen den genausten l.Iberschlag von denen Stimmen die Sie zu der Orgel in der Reformierten Kirche -gegeben, und welche Sie wieder zu dero Orchestrion vvollten von mir gemacht haben wie fol gt:

1) Gamba 8 fuss von zin (sic) ·zu 4 Octav ... Rd. 100

2) Clarinet 4 fuss 4 Octav ... ..... :. 70

.3) Violin 2 fuss von zin 2 Octav ... ... .. 4) Flauto 2 fuss von Holtz (sic) fi.i.r die beiden Stimmen ... 60

5) Vox angelica 2 ·fuss zu 2 Octav .... :... 45

-6) Tertz e ztim c irn Discant dubbelt in allem 7 4 Pfeiffen.... 62

im. Pedal 7) Quintatone 4 fuss .... .... ... ... ... 30

-8) Nachthorn 2 fuss . .. . . . ... ... .. .. .. .... ... ... .. ... .. ... .. .. .. .. 20

.9) Rohrflote 1 fuss ... :... 20

ein Blasbalg .... ... ... .... ... .... .... .... ... ... 35 · Summa Rd. 442

· Copenhagen d. 3 July 1799

sig. J. B. Scherr

Pa

eftersommaren finna vi Vogler i Schleswig-Holstein. Det nasta brevet till Weyse ar namligen avsiint fran Flensburg.

Vogler synes alltjamt hava a.gnat sitt intresse at Reformerta kyrkans orgel och »nya uppfinningar,> till gagn for dess for­

battring.

a Monsieur

Monsieur V•/eysse (sic) Stor I{.i.0bmagergade P:n 11 Lit A Ki0benhavn

Flensburg vom 14:ten Aug. [17)99.

Ich babe Scherr neue Erfindungen vorgeschlagen, und begehrt die Modelie davon bei meiner Wiederkunft vor zu finden. Da diese in llirer Orgel benuzt werden konnten: so hoffe ich Sie werden sich m.einen Brief vor ihm vorzeigen }assen, ihn 1) zm Beendigung der Refonnirten Orgel 2) znr Verfertigung dieser Modelle mit allem

geniefeuer zu vermogen suchen.

Das Geld an die Kirchenw·achter wegen meinem Konzert \Yerden Sie schon Hingst abgegeben haben, damit cliese mir den Eingang zur Predigt nicht versagen mogen.

-'-'i)

Ich befindc mich, Gott sei Dank,· schr vvohl und hoffe Sie in

;11amlichem Zustande zu Kopenhagen anzutreffen.

Viel Schones an alle Freunde, besonders Tutain- �faurenbrecher-

·von Gehrensche Famille

vom Abt G. J. Vogler · Vad Voglers »neue Erfindungen>> inneburo ar ej mojligt att

·-vinna klarhet om. Enligt en av Reuter uppstalld forteclming .. over orgelns stammor med anmark.ningar for de av Vogler in­

·satta eller omgjorda sHimmorna fo1·efaller denna i hnvudsak stamma 6verens med den ovan meddelade rakningen fran

�Scherr. Dispositionen, f6rsedd med Reuters anmarkningar och .-antee:kningar om konstruktionen av vissa slammor, ter sig pa

·f6ljande satt:

Die Orgel in der reformierten Kirche in Kopenhagen.

Hauptman ual:

·1) Principal 8¹

·2) Bordun 16^r

�3) Gedack.t _8¹

Yorhin Qninte 10 2/3' von Vogler.

4) Quinte 5 · 1 / 3^r Bass, Octave 4_^r Discant · .5) Spitzflote 4^r

.5) Terz 3 1/5^r Bass, Quinte 5 1/3^r u. Terz 4-/5¹ Discanl 7) Ranschquinte 2fach (2^r u. 1 1/3¹)

:8) Trompete 8¹ •.

·9) Clarinette c-:4-r Brustv,rerk.:

�10) Gedackt 8¹ von Holz (sehr gut) j_ 1) Rohrflote 4^r

:12) Suberoctave 2¹ T3) Nasat 2 2/3¹

-14) · Violino 2^r; Bass (tont wie eine Gamba)

Flauto traverso s^r Diskant [= 2^r till c) (kein wahrer Flotenton)

�15) Terz 1 3/5¹ . .

16) Vox angelica 2¹ Bass, ausserst zart und weich,. mit durchschla- . genden Zungen. Die Karper sincl wie eine sehr weit men­

surierte Vox humana von gewohnlichem Structur. Sie soll unter Voglers Leitung vom Orgelbauer Sch.

eer gemacht sein.

Oboe. 8¹ Discant, etwas scharfer mit gewohnlichen Mundsti.i.cken.

Die Karper sind nach Rrumhorn-Art. [Av Vogler?]

-:1 7) Qnintaton lt-¹ Bass,

Viola die Gamba 4-¹ (16 Fusston) Discant. Diese ist von nieta11, sehr eng mensuriert, cylinclrisch und weit aufschnitten,