- tilläggsbelopp och individuell stödpeng till grundskoleelever i svenska kommuner
ansökningar & avslag
Cilla Lundström
Metod och genomförande
Till denna sammanställning har nära 200 kommuner tillfrågats om tilläggsbelopp och andra
individuellt riktade stödbelopp för elever i grundskolan under åren 2010 – 2014. Huvudfrågan gällde hur många ansökningar per år som beviljades och avslogs, oavsett om ansökan kommit från
kommunal eller fristående skola, men med särskoleelevers ansökningar borträknade.
I så lång utsträckning som det varit möjligt visar graferna antal elever. Där tilläggsbelopp räknas terminsvis och därmed blivit två belopp per elev och år har detta angetts.
Sammanställningar om hur många elever tilläggen gäller har inte funnits i kommunernas
förvaltningar eller nämnder. De liksom avslagen har sammanställts vid min förfrågan, oftast av en kommunekonom. De flesta kommuner har klarat att svara med det angivna urvalet, men vissa har inte kunnat skilja ut t.ex. ansökningar för tillägg till fritidsvistelse och barn i F-‐klasser. Några kommuner har inte individriktade stöd till elever i kommunala skolor eller har av andra skäl endast uppgivit ansökningar från friskolor. Där det skett anges detta. Några få kommuner har ansett att sammanställning är alltför tidskrävande, de har jag utelämnat. De kommuner som uppger att de inte alls har individuellt riktade stödformer finns med i rapporten.
Jag har också inhämtat riktlinjer som kommuner använder sig av vid information till skolorna, och uppgift om när dessa reviderades senast. Med något enstaka undantag har kommunerna ändrat sina riktlinjer en eller flera gånger under perioden. Några reviderar dem varje år. Påfallande många kommuner har inte egna riktlinjer men svarar med hänvisning till skollag, förordningar och domar utan att specificera. När de hänvisar är det i huvudsak samma lydelser de tar fasta vid. Ingen kommun uppger att man ändrat riktlinjer eller beslut om riktade elevstöd med anledning av Skolinspektionens påpekanden om bristande uppföljning av elever i behov av särskilt stöd.
Ett par frågor gällde totala årsvisa kostnader för tilläggsbelopp och beloppsnivåer. Sådana
sammanställningar fanns redan gjorda. Frågan om hur utfall av beslut följs upp i form av resultat för elev, klass eller skola har i nära samtliga fall besvarats med att sådan uppföljning inte sker. De kommuner som i samband med ansökningar tar in utvärderingar från skolorna har inget sammanställt om vad man kan lära av utfallen inför kommande beslut om hur man ska hantera stödpengasystemen. Ett par, tre kommuner har visat underlag som analyserar de riktade stöden på elev-‐ och skolnivå och det är min ambition att undersöka detta närmre i en kommande rapport.
Informationshämtningen till denna rapport har gjorts från slutet av september till decembers början 2014. I stort sett all information har inhämtats digitalt, och där text är kursiverad och titel nämnd avser det svar i mejl från befattningshavare i kommunen. I övrigt visas handlingar som kommunen tillsänt eller som finns tillgänglig på kommunernas hemsidor, oftast i skolnämndernas protokoll.
Den som vill göra jämförelser mellan kommunerna kan använda de sista sidorna där totala antalet grundskoleelever listas i kommunerna (SIRIS uppgifter). Jämför man exempelvis hur stor andel grundskoleelever som får riktade stöd i olika kommuner får man använda runda tal, eftersom vissa kommuner endast angivit elever i fristående skolor och andra också lagt till tilläggsbelopp givna till barn i F-‐klass.
Stickprov på detta visar att individuellt riktade stödpengar ges till 0-‐4 % av svenska grundskoleelever, där de flesta kommuner ligger på att ge riktat stöd till 1-‐2 %. Detta kan jämföras med
grundskoleelever i England där 19 % omfattas av riktade stödpengar på individnivå, USA 18 % och Finland över 20 %.
Rapporten visar att:
• Många elever nekas kommunal stödpeng som rektorer och skolor ansöker om.
• Nästan alla kommuner har skärpt villkoren för individuell stödpeng på senare år med hänvisning till och stöd i skollag, förordningar och domar.
• Kommuner har under de senaste fyra åren ändrat riktlinjer och fördelningssätt av resurser för stödpeng, ofta flera gånger.
• Förändringarna som görs i de individuella stödsystemen bygger inte på analys av elev-‐ eller skolsituationen och inte på vad som gett lyckat skolresultat.
• De röda staplarna som visar att elever fått nej till tillägg år efter år betyder att rektorer gör en annan bedömning än kommuner (än så länge). Rektorer fortsätter att ansöka
Mina reflektioner:
-‐ Barn i behov av stöd och anpassning i skolan hamnar mellan stolarna. Kommuner menar att barnens skolbehov inte passar in i lagstiftning och budget och att rektorer har ansvar trots nekade tillskott. Rektorer tvingas till dåliga nödlösningar och brott mot delar av skollagen och – i värsta fall – att förneka barnens behov av stöd och anpassning eftersom alternativet är att tvingas klarlägga att skolan inte klarar sitt uppdrag.
-‐ Kommunpolitikers strävan att få rektorer och skolpersonal att bära hela ansvaret oavsett vilka resurser som tilldelas är inte en bra väg att gemensamt få den svenska skolan att lyfta.
Uteblivet stöd till en elev drabbar många elever och lärare. Barn som misslyckas i skolan innebär en belastning för samhället, också på kommunal nivå. (1)
-‐ En stor grupp som det ofta ansöks om extra peng till är barn med ADHD, ADD och autism. Den gruppen utgör en stor minoritet, minst 10 % av eleverna (2), men detta speglas inte i
kommuners analys om stödsystem och ekonomi för skolorna. Det förekommer okunskap och tveksamhet kring de neuropsykiatriska funktionshindren (NPF) som hindrar kommunala, hållbara satsningar.
-‐ Skolorna är illa förberedda för att ge sina elever med NPF en miljö, skolgång och ett
bemötande som gör att de kan ta del av undervisningen. Med uteblivna riktade stöd betraktas dessa elever som belastningar i skolan och barn och föräldrar skuldbeläggs för bristande skolgång. Problemen som uppstår med uteblivna stöd individualiseras, men de är strukturella och gäller i hela landet.
Jag tror att det som ska göras skyndsamt från regeringsnivå är:
• Säkerställ kraftiga ökningar av de individuellt riktade stöden så att situationen kring barnen förbättras och skolor får möjlighet att i egen takt utveckla olika former för undervisning, att fortbilda sig, stärka lagarbetet och utföra de organisatoriska förändringar som behövs.
• Sprid insikt om att 10 % av skolans elever har och kommer att ha neuropsykiatriska
funktionsskillnader (ADHD, ADD, autism) som bör reflekteras i planeringen för skolan på alla nivåer.
Cilla Lundström, cilla@juniper.se
för nätverket Barn i Behov, 9 december 2014 ISBN 978-‐91-‐982294-‐0-‐0 (1) Nilsson, Skandia https://www.skandia.se/hem/Om-‐Skandia/Socialt-‐
ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-‐pris/
(2) http://www.gnc.gu.se/digitalAssets/1495/1495418_gillberg-‐s-‐8-‐13-‐1.pdf, Socialstyrelsen rapport 2014-‐10-‐42, oktober 2014, Folkhälsoinstitutet rapport 2012:2
http://www.lakartidningen.se/Klinik-‐och-‐vetenskap/Klinisk-‐oversikt/2014/09/ESSENCE-‐samlar-‐
diagnoserna-‐till-‐en-‐helhet/
”Vanligast är att tilläggsbelopp beviljats för elever som placerats av Socialtjänsten.”
Sektorsekonom Bildning, oktober 2014
Staplarna visar tilläggsbelopp för elever i fristående skolor.
Gäller elever i kommunala och fristående skolor, inte resursskolor.
Ökningen 2012 beror på att 30-‐talet elever gick från anslagsfinansiering till individbaserad tilldelning.
”Danderyd har alla dessa år utgått från lagstiftningens uttryck om extraordinära insatser som inte har med undervisningen att göra. Den något svårtolkade beskrivningen har hanterats med viss generositet, och har inte nämnvärt påverkats av den omtalade domen i Högsta
Förvaltningsdomstolen.”
Controller Elevstöd, september 2014
Från 2010 till vårterminen 2012 hade kommunen fördelning på individnivå utifrån diagnoskriterier (LSS-‐berättigade). Från höstterminen 2012 fördelning på organisationsnivå som inte möjliggör uppföljning på elevnivå. Från 2015 övergår kommunen till att fördela endast på individnivå både för kommunala och fristående skolor.
Totala årsvisa kostnaden har varit i stort sett densamma 2010-‐2014.
”Kommunens stöd har getts genom ett stödcentrum, resursskolor och en resursenhet. Man har inte haft ansökningar om individuella stödpengar/tilläggsbelopp. År 2014 kom 11 ansökningar in och 1 har hittills beviljats (nov -‐14). De gemensamma stödenheterna hade år 2013 en budget på 65 miljoner kronor.
I juni 2014 beslutade kommunfullmäktige om en ny resursfördelning för 2015. Tilläggsbelopp ska kunna utgå med en riktlinje av typen ”sjukdom/skada/fysisk funktionsnedsättning som omöjliggör skolgång utan betydande stöd.”
Utbildningsinspektör, november 2014
Ur kommunens beskrivning av tilläggsbelopp:
”Detta berättigar till ansökan om tilläggsbelopp
Tilläggsbeloppet ska vara direkt kopplat till en enskild elev och ha samband med hens särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Tillägget avser endast ersättning för
extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Enligt skollagens kap. 10 § 37 ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.
Detta berättigar inte till tilläggsbelopp
Stöd i till exempel form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen berättigar inte till tilläggsbelopp. Kostnader för dessa insatser ska täckas av den ersättning som betalas ut till skolan genom grundbeloppet.”
År 2014, gul stapel, visar 9 inkomna ansökningar som ej var beslutade vid förfrågan.
Riktlinjer för ansökan av tilläggsbelopp:
”Endast de elever som har behov noggrant kartlagt av enheten samt vid behov även av specialist nivå, ex sjukvård, kan komma i fråga för tilläggsbelopp.”
Gotland
Ur riktlinjer för tilläggsbelopp:
Tre kategorier för att vara berättigad till tilläggsbelopp:
A. Barn/elever med fysiska funktionsnedsättningar som behöver kompensatoriska hjälpmedel och/eller hel eller deltidsstöd som inte förändras till det bättre med hjälp av organisation eller pedagogiska insatser
B. Neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik där funktionsnedsättningen är en risk för eleven eller kamraters varande i lokalerna
C. Barn/elever som på grund av sjukdom eller olycka behöver hel eller deltidsstöd där det föreligger fara för livet om inte denna insats görs
År 2013 skärptes kriterierna för att få tilläggsbelopp och en kategori togs bort och lades in i elevpengen i en ny resursfördelningsmodell. Inför 2014 flyttades förskolans tilläggsbelopp in i förskolans budget.
Ur kommunens riktlinjer:
”Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen.
En förutsättning för att ett tilläggsbelopp ska betalas för en elev är att eleven har så stora svårigheter med fysisk, kognitiv, psykisk, emotionell förmåga, eller en kombination av dessa, vilket föranleder ett omfattande behov av särskilt stöd som inte kan tillgodoses med organisatoriska eller pedagogiska insatser.
Ur kommunens riktlinjer för tilläggsbelopp:
”Tilläggsbelopp avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder där kostnaden för stödet ska vara omedelbart kopplat till enskilt barn/elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång eller vistelsetid.
Denna resurs innefattar inte den ordinarie pedagogiska insats som barnet/eleven får. Det
betyder att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning, insats av specialpedagog,
undervisning i särskild grupp, visst stöd av elevassistent, eller andra åtgärder som syftar till
att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen, inte i normalfallet berättigar till
tilläggsbelopp. Sådana åtgärder ingår i grundbeloppet.”
I november 2014 hade kommunen tre ytterligare ansökningar som ej ännu behandlats.
Ur kommunens riktlinjer 2014:
”Barn och elever som kan bli föremål för tilläggsbelopp
Bedömningen av barn/elevers stödbehov görs i relation till följande områden/kategorier:
1. Barn och elever som på grund av sjukdom eller somatisk funktionsnedsättning inte kan delta i skolverksamhet* på lika villkor som andra, till exempel rörelsehinder, hörsel-‐ och
synnedsättning, diabetes.
2. Barn och elever som på grund av kontakt-‐ och kommunikationssvårigheter inte kan delta i skolverksamhet på lika villkor som andra. Barn och elever med avgörande svårigheter i den sociala interaktionen.
3. Barn och elever som på grund av sociala svårigheter inte kan delta i skolverksamhet på lika villkor som andra, till exempel brukar kraftigt våld, har mycket hög skolfrånvaro.
4. Elever som på grund av inlärningssvårigheter inte kan delta i undervisningen på lika villkor som andra.
Avser nästan uteslutande elever som har lindrig utvecklingsstörning men där föräldrarna inte ansökt om mottagande i särskola.
Kommunens uppgifter ska kontrolleras. Fram till 2014 ansökte endast friskolor, som i svaren ser ut att ha fått nekat stöd.
År 2014 infördes nya riktlinjer:
”Kriterier tilläggsbelopp
Tilläggsbelopp för barn/elever avser ersättning för sådana extraordinära stödinsatser som inte kan anses rymmas inom ramen för grundbeloppet och som avser personlig assistans, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga
undervisningen. Tilläggsbeloppet bestäms efter en individuell prövning.
Tilläggsbeloppet ska alltså inte primärt innebära ett förstärkt pedagogiskt eller socialt stöd, utan tillgodose andra specifika behov av individuellt stöd som är absolut nödvändigt för att undanröja hinder som omöjliggör elevens deltagande i undervisning och övrig verksamhet.
• Nödvändig personlig kommunikationshjälp vid svår syn-‐ eller hörselskada
• Nödvändigt personligt stöd för att undanröja allvarliga medicinska risker
• Nödvändig personlig assistans för att vid olika former av rörelsehinder möjliggöra förflyttning och medverkan i den ordinarie undervisningsmiljön
• Annan nödvändig personlig assistans pga. andra allvarliga tillstånd, t.ex. vid psykisk sjukdom Följande ska däremot rymmas inom grundbeloppet och ska endast i yttersta undantagsfall kunna berättiga till tilläggsbelopp: Uppmärksamhetsstörning, bristande impulskontroll,
koncentrationsproblem, bristande perception, brister i exekutiva funktioner, språkstörning och liknande.”
”Årligen fattas beslut avseende riktlinjer för tilläggsbelopp i samband med Mål och ekonomi – internbudget. Senaste beslut fattades i november 2013.”
Ekonomichef, arrangemangsansvarig, november 2014
Ur Riktlinjer 2014:
”För enskilda elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd kan FEBEX beviljas. För såväl kommunala som fristående verksamheter avser FEBEX ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den ordinarie undervisningen. Det kan t.ex. vara tekniska hjälpmedel, assistens, mindre anpassning av skollokal etc. Kostnader för stöd i form av extra undervisning, enskild
undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen utgör inte underlag för FEBEX.”
Barn-‐ och utbildningsförvaltningens beslut om bidragsbelopp, i bilaga, 21 oktober 2013:
ÅR Ant. ansökning Ant. Avslag % avslag Totalsumma
2010/11 493 ? ? ?
2011/12 551 182 33 % 75,5 milj. kr
2012/13 498 168 34 % 67,8 milj. kr
Ur riktlinjer 27 februari 2014:
”Tilläggsbeloppet avser endast bidrag för extraordinära stödåtgärder som är omedelbart kopplad till enskilt barn/elev och har samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin vistelse i verksamheten.
Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till eller är förknippat med den vanliga undervisningen ex.
• Assistenthjälp,
• anpassning av lokaler, samt
• tekniska hjälpmedel
Tilläggsbeloppet kan endast prövas i de fall då verksamheten (lokala elevhäsloteamet och vid behov specialistnivå) har gjort en noggrann kartläggning av barnets/elevens behov och inkommit med begärda handlingar.
Tilläggsbelopp betalas endast ut till verksamheter som har ett barn/en elev som är i behov av extraordinära stödinsatser och som inte är av pedagogisk art samt till verksamheter som har en resursfördelningsmodell baserad på grundbelopp.”
I Hässleholm fick 1 elev i grundskolan tilläggsbelopp år 2013 och 1 elev år 2014.
År 2013 fick 1 elev i förskolan tillägg, och 6 elever i gymnasiet.
År 2014 fick 2 barn i förskolan tillägg, och 4 elever i gymnasiet samt 1 avslag.
”Riktlinjerna är enligt Skolförordningen 2011:185 angående ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen.”
Ekonom, Hässleholms kommun, november 2014
Staplarna är gjorda efter uppgifter från ekonom på kommunledningskontoret. Ekonomen har uppskattat ansökningar för 2010 och 2011 till 30-‐40 st. Här beräknat som 35 st. Adderat till dem är de säkra uppgifterna.
”Tendensen är en stadig ökning. Fler elever i fristående skolor där vi betalt tilläggsbelopp. Observera att modersmålsstöd ingår. Den stora ökningen 2014 avser främst elever i kommunal skola. Ökning av antalet elever i HVB-‐hem placerat i kommunen.
Resurserna för internt stöd läggs initialt på skolområdesnivå. Rektorerna fördelar sedan dessa medel mellan sig utifrån elevernas behov. Varje resurs går att spåra ner till enskild elev.”
Ekonom, kommunledningskontoret, november 2014
”Kommunens riktlinjer för tilläggsbelopp
Kommunen utgår från regleringen i lag och förordning. Endast omfattande behov av stöd skall motivera tilläggsbelopp. Krav på dokumentation i form av utredningar (social, pedagogisk, medicinsk, psykologisk) samt upprättat åtgärdsprogram. Elevens behov som bedöms. Internt fördelas resurser till skolområdena som rektorer sedan fördelar mellan sig. Innan budget läggs ut till rektor skall underlag på elevnivå med kommentarer tillsändas ekonomen. Varje stödresurs måste gå att spåra ner till enskild individ.”
Ekonom, kommunledningskontoret, november 2014
”Åk 6-‐9 är hela pengen utdelad till resp. rektorer att disponera.”
Kommunsvar, november 2014
Ur anvisningar för tilläggsbelopp som nu är under ombearbetning:
”Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den ordinarie undervisningen.”
”Elevpeng och viktat bidrag ska täcka verksamhetens samtliga kostnader. Det innebär att kostnader för till exempel stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp. Dessa stödbehov ska skolorna kunna möta inom ramen för sin grundorganisation.”
”Exempel när tilläggsbelopp kan vara berättigat:
• Vid fysiska funktionsnedsättningar.
• Vid psykiatrisk, neuropsykiatrisk samt social problematik där
funktionsnedsättningen kan medföra fara för eleven själv eller för omgivningen.
Uppgifterna visar tillägg som sökts från fristående skolor, både grundskola och grundsärskola. Ibland har ansökningarna gällt en termin, ibland ett läsår.
Ur riktlinjer antagna 2014:
”Ansökan av tilläggsbelopp i Jönköpings kommun 2014
Skolan ska utreda och vid behov ge särskilt stöd till elever som inte når kurskrav och mål i läroplanen, detta ingår i en skolas normala skyldigheter för det beviljas inget tilläggsbelopp i Jönköpings
kommun. Insatser för att nå kunskapsmål bekostas helt av grundbidraget. Även extraordinära insatser ska i första hand hanteras inom grundbidraget.
Tilläggsbelopp beviljas för extraordinära insatser som behövs för att eleven ska ges möjlighet att kunna delta i och ta del av undervisningen. Skolan kan inte få tilläggsbelopp beviljat i förväg utan ni söker på de insatser ni redan gör, dock senast samma termin. Skolan är skyldig att ge särskilt stöd om er utredning visar det, även utan tilläggsbelopp.”
”Vilka riktlinjer använder kommunen för att bevilja tilläggsbelopp:
• Skollagen om likabehandling mellan fristående och kommunal skola
• Principen att grundpengen ska räcka (2013)
Vad är tilläggsbeloppens storlek baserade på:
De resurser kommunen har för den egna verksamheten.”
Utbildningschef, november 2014
”Under 2012 avslog vi ansökningarna med motiveringen att det redan ingick i den budget de fick av oss. Vi räknade redan in motsvarande tilläggsbelopp i den summa de fick av oss. Detta ändrade vi på 2013.
De ansökningar vi fått 2014 har vi avslagit eftersom principen är likabehandling. Extra resurser bör tilldelas för ett barn i en fristående förskola/skola vars omfattande behov av särskilt stöd skulle ha krävt extra resurser om barnet hade gått i hemkommunens skola. Vi går efter de lagar och regler, rekommendationer som finns, har inte gjort egna.”
”Tilläggsbeloppen baseras på de resurser kommunen har för den egna verksamheten.”
Utbildningschef, november 2014
Från 2013 ingår ”särskolepeng” för individintegrerade särskoleelever i grundskoleklass och för elever i grundsärskoleklass i fördelning av tilläggsbelopp och särskilda bidrag.
Ur riktlinjer för tilläggsbelopp som gäller från 2011:
”Tilläggsbelopp
Fördelning av tilläggsbelopp i Kalmar kommun utgår förutom från skollagen även från regeringens bedömning i förarbetena till den nya skollagen. Regeringens bedömning är att tilläggsbeloppet endast bör avse ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Tilläggsbeloppet är enligt regeringen endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd t.ex. i form av tekniska hjälpmedel, särskilda läromedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal.”
”Kommunen har inga särskilda riktlinjer för detta. Vi har accepterat de kostnader som presenterats i de olika ärendena.”
Förvaltningschef, november 2014
Totala kostnaderna för tilläggsbeloppen:
2010 -‐ 57 477 kr 2011 -‐ 172 213 kr 2012 -‐ 122 408 kr 2013 -‐ 531 270 kr 2014 -‐ 718 032 kr
Ur kommunens anvisningar för tilläggsbelopp, antagna december 2013:
”Det innebär att kostnader för innehåll och kvalitet i utbildningen ska ingå i grundbeloppet. Till exempel stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen berättigar inte till tilläggsbelopp (som kallas BSB i Barn och ungdomsförvaltningen).
Sedan lagen om tilläggsbelopp infördes har ett antal rättsfall (överklaganden) i landet visat på en skärpning i bedömningen av rätten till tilläggsbelopp. En förutsättning för tilläggsbelopp är att barnet/eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som inte är förknippat med
undervisningssituationen (att jämföra med förarbetena till lagen där man talar om extraordinära stödåtgärder).”
Ur riktlinjer från november 2013
Tilläggsbelopp för elever i behov av extraordinära stödåtgärder i utbildningen
För vissa elever med omfattande fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, kan det dock behöva göras extraordinära åtgärder, för att de ska kunna fullgöra sin skolgång. För de här eleverna i behov av extraordinära stödåtgärder kan skolan söka tilläggsbelopp. Behoven av insatser ska vara frekventa eller kontinuerliga under skoldagen för att tilläggsbelopp ska kunna medges. De extraordinära stödåtgärderna ska utgå från varje enskild elevs specifika behov av åtgärder. Tilläggsbeloppet är däremot inte avsett för att stödja elevens kunskapsutveckling då sådana stödåtgärder ska rymmas inom elevpeng och strukturtillägg. Generellt kan sägas att extraordinära stödåtgärder rör elever som har:
• Omfattande fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som gör att eleven är i absolut behov av stöd i olika situationer för att kunna ta del av utbildningen. Det kan t.ex. vara vid
rastaktivitet, förflyttning, matsituation, toalett, av och påklädning.
• Medicinska behov av sådan art att det krävs extraordinära åtgärder med tanke på elevens hälsa och liv.
”Inför 2013 ökades potten för tilläggsbelopp med 6 mnkr från 22 mnkr till 28 mnkr i och med detta minskade grundpengen med motsvarande belopp. Pengarna togs enbart från grundskolan.”
Bildningsnämnden, november 2014
Ur riktlinjer, reviderade 2013-‐11-‐22 med anledning av bl.a. domen i HFD 2012-‐06-‐07:
”Tilläggsbelopp Särskilt stöd
För ett barn eller en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver
grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet ska endast avse ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen.
Bestämmelserna i skollagen innebär att såväl fristående som kommunala skolor inom ramen för sina normala resurser ska kunna ge stöd åt flertalet elever. Både fristående och kommunala skolor ska kunna anpassa sin organisation så att hänsyn tas till elevens behov och förutsättningar. Skyldigheten att utreda elevers eventuella behov av stöd och att upprätta åtgärdsprogram gäller för både kommunala och fristående skolor. Kostnaderna för detta stöd och för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever att nå målen bör enligt propositionen ingå i
kostnadsposten för undervisning.
Kategorier för att vara berättigad till tilläggsbelopp:
A. Barn/elever med fysiska funktionsnedsättningar som behöver kompensatoriska hjälpmedel och/eller hel eller deltidstöd som inte förändras till det bättre med hjälp av organisation eller pedagogiska insatser.
B. Neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik där funktionsnedsättningen är en risk för eleven eller kamraters varande i klassrummet.
C. Barn/elev som pga. av sjukdom eller olycka behöver hel eller deltidsstöd där det föreligger fara för livet om inte denna insats görs.
D. Elev som har fått diagnos utvecklingsstörning men som ej är mottagen i grundsärskolan.”
Staplarna visar elever både från för-‐ och grundskola.
”År 2014 delade kommunen ut hela avsättningen för tilläggsbelopp till kommunala (10 Mkr) respektive fristående grundskolor (1,6 Mkr) i början av året. Därför antar jag att det inte har gjorts några ytterligare utbetalningar för tilläggsbelopp till de fristående grundskolorna år 2014. Men som jag tolkar detta så är det ett utökat grundbelopp. Min rekommendation till barn-‐ och
utbildningsförvaltningen är att hålla dessa poster åtskilda även i framtiden. Det utökade bidraget till de fristående alternativen år 2014 motsvarar ca 3,2–3,6 heltidstjänster beroende lönenivå.”
Controller för barn och utbildningsförvaltningen, december 2014
Ur kommunens riktlinjer för tilläggsbelopp:
”Tilläggsbelopp
Utöver grundbelopp eller skolpeng lämnar kommunen bidrag för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Tilläggsbeloppet avser att ersätta extraordinära stödinsatser som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Ersättning lämnas för:
• Assistenthjälp pga. t.ex. fysiska funktionshinder eller om eleven är farlig för sig själv och andra.
• Vissa tekniska hjälpmedel.
• Anpassning av skollokaler, t.ex. hörselskada.
• Stora inlärningssvårigheter som beror på sociala faktorer.
• Modersmålsstöd i förskolan. Kostnader för modersmålsundervisning och
modersmålshandledning fördelas i skolan utifrån en egen budget och egna kriterier.
Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till enskilt barn/elev och ska ha samband med barnets/elevens särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Det är inte diagnoser som styr utan vad insatserna kommer att bestå av.
Ur riktlinjer, reviderade oktober 2013:
”Barn-‐ och utbildningsförvaltningens anvisningar för tilläggsbelopp:
Enligt skollagen har verksamheterna i förskola och skola ett ansvar att anpassa sin organisation med hänsyn till alla barn och elevers behov och förutsättningar.
Tilläggsbelopp beviljas till de barn och elever som har behov utöver det stöd som behövs i det pedagogiska arbetet.
Tilläggsbeloppet är således avsett enbart för extraordinära stödinsatser -‐ som inte har koppling till den vanliga undervisningen.
Tilläggsbeloppet är avsett för barn och elever som har:
• Utredda och dokumenterade fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som innebär att de är i behov av kompensatoriska hjälpmedel och/eller ett personligt stöd.
• Barn och elever som på grund av sjukdom behöver personligt stöd i sin skolsituation.”
Riktlinjer:
Skolenheterna får i sin budget medel för särskilt stöd.
Centrala medel finns att ansöka om då skäl för ansökan är nyuppkomna behov.
Riktlinjer för tilläggsbelopp:
”Tilläggsbelopp för elever vid fristående skolor beviljas enligt principerna i vår
resursfördelningsmodell. Det innebär att elever med tydliga fysiska handikapp tilldelas ett tilläggsbelopp motsvarande 0,5 elevassistent.
I de fall kommunen placerar en elev i skola med högre kostnad per elev, ersätter vi den skolans självkostnader. Exempel är elever som placeras i behandlingshem med skolverksamhet och liknande.”
Registrator, assistent Barn-‐ och utbildningsförvaltningen, november 2014
Totala utgifter:
År 2011:
185 452
År 2012:
1 519 745 År 2013:
5 503 843 År 2014:
602 859
Kungsbacka har samma riktlinjer från 2010 till nu.
”Extraordinärt stöd för enskild elev med omfattande behov av särskilt stöd i form av:
• Tekniska hjälpmedel
• Assistenthjälp
• Anpassning av lokal”
Utvecklingsledare, enhetschef, november 2014
Det är den kommunala skolan som står för ökningen av ansökningar. Terminsvisa ansökningar tillämpas och syns här som två ansökningar per år och elev.
”Vi gör inte formella beslut som diarieförs i vår egen verksamhet. Vi kan därför inte redovisa antal avslag inom kommunens skolor. Ansökningar lämnas till kommunen 2 ggr/år om inte annan överenskommelse gjorts.
Ansökningarna bedöms av verksamhetsutvecklare, som även gör bedömning för fristående verksamheter.
Dessa beslutas verksamhetschef för grundskolan, för de fristående verksamheterna beslutar skolchef.”
Verksamhetsutvecklare Kungälvs kommun, november 2014 I kommunens riktlinjer hänvisas till:
Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet (SFS 2009:672) 4 kap. Beräkning av bidrag mm.
Tilläggsbelopp
• 9 § Med tilläggsbelopp enligt 2 a kap. 17 a §, 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§
skollagen (1985:1100) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller andra
extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen samt ersättning för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Förordning (2009:672).
Ur propositionen ”Offentliga bidrag på lika villkor” (proposition 2008/09:171).
Tilläggsbelopp
• För ett barn eller en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd.
Det ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga undervisningen, t.ex.
tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer.
Summa kr:
År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014
3 758 000 4 000 000 3 625 000 2 625 000 3 942 000
Ur PM november 2014 om kommunens riktlinjer om vad tilläggsbelopp/extraordinärt stöd är till för:
• avse särskild ersättning för en enskild individ, som har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Stödet ska vara omedelbart kopplat till den enskilde individen och dennes förutsättningar att kunna fullfölja sin vistelse i förskolan eller sin skolgång.
• avse extraordinära stödåtgärder, som inte har anknytning till den ordinarie undervisningen, dit t.ex. extra anpassningar och elevhälsa räknas.
• ges för ett barn eller en elev, som har en funktionsnedsättning av varaktig karaktär, vilken föranleder ett omfattande behov av särskilt stöd, som inte kan tillgodoses med organisatoriska eller pedagogiska stödinsatser.
”Utöver grundbeloppet ska kommunen betala ett tilläggsbelopp men bara för elever som har ett extraordinärt behov av särskilt stöd. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till en enskild elev och ha samband med dennes behov av särskilt stöd och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Tilläggsbeloppet ska avse ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen.
Det betyder att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen ska ingå i den ersättning som betalas för undervisningen inom ramen för grundbeloppet. Det kan också vara fråga om tekniska hjälpmedel och stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom 2012 tydliggjort ovanstående.
Av HFD:s dom framgår att näst intill alla elevers behov ska kunna tillgodoses inom ramen för
grundbeloppet. Varje skola såväl fristående som kommunal måste göra omprioriteringar inom ramen för de normala resurserna och anpassa sin organisation och sin undervisning, så att hänsyn kan tas till varje elevs behov och förutsättningar. För Lidingös del innebär detta att beslut om tilläggsbelopp kommer att följa HFDs avgörande. Ansökningar som avser t.ex. speciallärarresurser och/eller andra
Lidköping
”I Lidköping barn & Skola har vi en rutin att enheterna inte får ett tilläggsbidrag. Däremot förs dialog mellan verksamhetschef och rektor om situationer uppkommer där individuella elever kräver åtgärder och resurser utöver det normala. De underskott som detta kan orsaka på en enhet täcks upp av en förvaltningsgaranti som budgeteras varje år.
När det gäller fristående verksamheter så har frågan prövats vid ett tillfälle lå 2014/2015 och då har skolan beviljats ett tilläggsbidrag om 230 000 kr.”
Ekonomi och planeringschef, november 2014
Ur anvisningar för ansökan om tilläggsbelopp mars 2014:
Svar på fråga om riktlinjer:
”Kommunen utgår från likabehandlingsprincipen och ett generellt stöd fördelas utifrån antal elever.
En mindre del av det sociala stödet fördelas till enskilda elever med mycket stora omfattande behov.”
Chef resursenheten, november 2014
Ludvika
Har inte haft några ansökningar 2010-‐2014. Ska ta fram riktlinjer.
Nya riktlinjer infördes 2014:
”2. Syftet med tilläggsbelopp
Tilläggsbeloppet är avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda barn/elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder som inte har en koppling till undervisningen. Det innebär att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning eller
undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp utan ingår i den ersättning som betalas ut genom elevens grundbelopp.”
Riktlinjerna reviderades 2014. Ur dessa:
”Rätt till tilläggsbelopp
Tilläggsbelopp kan sökas för enskilda barn/elever i fristående förskolor/skolor/fritidshem.
För tilläggsbelopp ska beslutas, krävs att det gäller extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Kostnaden för t.ex. stöd i form av extra undervisning eller
undervisning som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen ska ingå i det grundbelopp som betalas för undervisningen. Tilläggsbelopp kan sökas för tekniska hjälpmedel, anpassning av skollokal eller extraordinära insatser utanför det pedagogiska, för exempelvis sondmatning och övervakning.
Extraordinära insatser/tilläggsbelopp kan beviljas följande grupper:
• Barn/elever med fysiska funktionsnedsättningar exempelvis rörelsehinder, hörsel-‐ eller synnedsättning.
• Barn/elever med somatiska svårigheter exempelvis diabetes eller epilepsi.
• Barn/elever med psykiska och/eller betydande sociala svårigheter exempelvis där risk för skada för eleven själv eller dess omgivning föreligger samt elever med mycket stora
”Malmö stads organisation förändrades 1 juli 2013 på så sätt att ansvaret för förskola och
grundskola/grundsärskola flyttades från de tidigare tio stadsdelarna till två centrala förvaltningar, Förskoleförvaltningen resp. Grundskoleförvaltningen. I den tidigare organisationen ansvarade stadsdelsförvaltningarna för tilläggsbelopp gällande såväl förskola som grundskola. I den nu
existerande organisationen handlägger de två förvaltningarna sina respektive verksamheter. Samlad statistik för de tio stadsdelarna finns inte tillgänglig utan vi kan enbart redovisa statistik för den tid Grundskoleförvaltningen existerat. Ansökan om tilläggsbelopp görs oftast i god tid innan aktuell period, så vad vi kan erbjuda är statistik för vårterminen 2014 samt läsåret 2014/2015.”
Utredningssekreterare, september 2014
Ur stadens riktlinjer för tilläggsbelopp, reviderade 2014:
”Alla förskolor och skolor har enligt skollagen en skyldighet att ge stöd åt barn och elever i behov av särskilt stöd. Resurser för detta är inkluderat i det s.k. grundbeloppet. Tilläggsbeloppet avser således endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga
undervisningen.”
”Enligt 10 kap. 39 § skollagen (2010:800) ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
I 14 kap. 8 § skolförordningen anges att med tilläggsbelopp avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen.”
Mariestad
Mariestad har inte haft ansökningar om tilläggsbelopp/individriktat stöd 2010-‐14. Riktlinjer är under framtagning. För modersmålsundervisning har kommunen haft tillägg: År 2012 – 26 330 kr, år 2013 – 31 530 kr.
Kommunens beskrivning av tilläggsbelopp:
Markaryd
Markaryd har inte riktlinjer och inga ansökningar under åren 2010-‐2014.
Mjölby
Kan inte ta fram uppgifter om ansökningar som fått avslag.
Fått beviljat: 2011: 4 elever, 2012: 5 elever, 2013: 6 elever, 2014: 8 elever
Ärendet år 2014 ligger nu hos förvaltningsrätten (november 2014).
Ekonom, september 2014
Hur ser riktlinjerna för tilläggsbelopp och individriktade stöd ut?
Administrativ chef, september 2014
”Tilläggsbeloppen till elever i kommunala skolor togs bort hösten 2012 p.ga. en kraftig ökning under våren.”
Chef ekonomienheten, november 2014
Tf. förvaltningschef går ut med en skrivelse och förklarar varför beloppen dras in:
Ur kommunens riktlinjer, antagna mars 2012:
”Med extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen avses assistentstöd för att eleven över huvud taget ska ha möjlighet att delta i verksamheten. Det kan exempelvis gälla:
• Särskilda skäl angående elevens beteende kan också komma ifråga, såsom allvarlig risk att skada sig själv eller andra.”
