• No results found

Film och fotografi på Malmö Konsthall

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Film och fotografi på Malmö Konsthall"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bild: Sara Cwynar, Armor (Sebastian Schmid, Harnash, 1550–60. Kat. Nr. 139), 2017. C-print monterad på Dibond. Courtesy konstnären och Foxy Production, New York.

2017-05-29 11:55 CEST

Film och fotografi på Malmö Konsthall

SUBJEKTIV –film och fotografi i urval av Objektiv

3 juni – 10 september 2017

Malmö Konsthalls sommarutställning är en grupputställning och har

sammanställts av redaktionen för den skandinaviska konsttidskriften Objektiv.

Utställningen ser närmare på potentiella relationer mellan konst, fotografi och subjektivitet i en tid när själva grunden för demokratin ifrågasätts.

(2)

Välkommen till pressvisning torsdagen den 1 juni kl 11. Konsthallschef Mats Stjernstedt presenterar utställningen tillsammans med OBJEKTIV och de närvarande konstnärerna. Meddela gärna i förväg om du är intresserad av att intervjua någon av konstnärerna eller kuratorerna. Lunch serveras i

restaurang Smak ca 12. Du måste anmäla dig per mail i förväg till lunch, senast onsdag 31 maj.

Vernissage fredagen den 2 juni kl 18–21. Efter introduktion av konsthallschef Mats Stjernstedt presenterar Objektiv utställningen kl 19. 

I utställningen sammanförs konstverk som skapats under de senaste åren.

Gemensamt för dem alla är att de berör en aktuell politisk situation och strategiskt iscensätter subjektivitet och den politiska potential – eller vanmakt – man kan koppla till den. I denna kontext skulle tidskriftens vanliga namn, Objektiv, helt enkelt inte fungera. Härav det tillfälliga namnbytet till Subjektiv.

Alla de nio deltagande konstnärernas verk kretsar kring kameran – fotografier och filmer, installationer, kollage samt ett affischprojekt – och spänner sig från det rent dokumentära till estetiken kring gränssnittet, en diskussion som kan tillskrivas postinternet-eran. Även om de skiljer sig åt radikalt vad gäller strategi och estetik, så utreder samtliga konstnärer den friktion som uppstått mellan det subjektiva, det kollektiva och det politiska.

Även om vissa anser att vårt gemensamma offentliga politiska rum är på väg att rämna inför en flodvåg av känslomässiga budskap, så ser vi samtidigt hur det kollektivas kraft och en gemensam beslutsamhet förstärkts. Utställningen och de tillhörande numren av tidskriften utforskar frågor kring vad ordet subjektiv kan betyda i det här sammanhanget. Hur fördelar vi bäst vår uppmärksamhet när våra mediaflöden innefattar traditionell journalistik, skvaller från internet, propaganda och våra nära och käras egna åsikter? Vad står på spel nu när subjektiva kriterier och uttalanden i en helt ny omfattning tagit plats på den politiska spelplanen?

De här frågorna knyter på ett grundläggande plan an till vår förståelse för kameran som subjektiv berättare och teknik för varseblivning, både inom fotografins historia och i vår tids digitala mediasamhälle. Konstverken utreder på olika sätt hur subjektiviteten konstrueras och distribueras, ibland på helt nya vis. Vissa av verken ställer frågor kring hur den personliga identiteten definieras, förmedlas och regleras genom fotografisk återgivning. Andra verk

(3)

reflekterar kring motsägelsen mellan människans fysiskt grundade och immateriella sätt att existera, och kring vår djupa integrering i andra

livsnätverk och ekologier. Jaget förstås inte längre nödvändigtvis som något singulärt. Istället har vi blivit medvetna om hur subjektiviteten förlängs och omformas genom bildskärmar och teknik, samt genom en mängd olika verksamheter som konsumerande, varumärkesbyggande, benämnande, utförande, gillande, värdskap, agerande och härmande.

Idén om en mångfaldig kropp (poly-body) är något som Sandra Mujinga (NO) reflekterat över i sin undersökning av det digitala jaget och hur

subjektiviteten påverkas av den här strukturen. Sara Cwynar (CAN), å sin sida, utforskar hur subjektiviteten omformas på mikronivå när föremål och bilder förmedlas och värderas. Det sker ofta med feministiska frågor som

utgångspunkt, och med det hon valt att kalla mjuk misogyni (soft misogyny) som sitt ämne.Deana Lawson (USA) utforskar en mångfacetterad återgivning av svart ikonografi, och beskriver sitt arbete som ett sätt att förmedla

kunskap om individualitet genom en kroppslig dimension. Kollageprojektet ALBUMav Eline Mugaas och Elise Storsveen (NO) ger en högst subjektiv tolkning av det politiska fotografiets historia, där skildringar av genus, kön och begreppet omsorg utforskas. Liz Magic Laser (USA) använder TED- föreläsningens format i sin filminstallation, där hon regisserat en tioårig skådespelare som ger en monolog baserad på Fjodor Dostojevskijs Anteckningar från ett källarhål. På så vis riktas författarens angrepp på detupplysta egenintresse som är socialismens ideal samtidigt mot de kapitalistiska idéer som är förhärskande i vår samtid. I filminstallationen Comfortable in Our Homes tar Basma Alsharif (USA) upp både det statslösa jaget och massmedias representationer av trauma i ett verk som utspelar sig på Gazaremsan. Zoe Leonard(USA) diskuterar även hon fördrivning och

statslöshet, både som individuella upplevelser och som gemensamma sociala tillstånd. Josephine Pryde (UK) diskuterar en annan form av fördrivning i sin bildserie It’s Not My Body. I verket har upphittade lågupplösta

magnetröntgenbilder av ett mänskligt embryo i livmodern lagts över

ökenlandskap som fotograferats genom färgfilter. Sammantaget väcker verket frågor om hur bilder – och människor – återges, och den återgivningens påverkan på politiska debatter kring subjektivitet samt kvinnors rätt att välja och ha bestämmanderätt över sina egna kroppar.

Zoe Leonards ikoniska queerfeministiska text I Want a President, som sitter på fasaden utanför Malmö Konsthall,fungerar som utgångspunkt för hela

utställningen. Texten skrevs 1992, och porträtterar träffsäkert det kulturella och politiska klimat som rådde i New York under det tidiga 90-talet. 25 år

(4)

senare, i anslutning till USA-valet 2016 och det aktuella politiska klimatet i Europa, har texten åter fått stor uppmärksamhet. Tillsammans med de olika konstverken som ingår i utställningen, efterlyser texten ett annat slags mångfacetterat politiskt subjekt i ett laddat historiskt skede. Utställningen utgör också en reflektion över hur fotografier fortsätter att informera och forma vår subjektivitet inom ramarna för de sociala strukturer som

förekommer inom såväl det offentliga som det privatalivet.

Subjektiv har kommit tillgenom en subjektiv och kollektiv dialog mellan fem olika curatorers röster. Utställningen sker i samarbete med Kunstnernes Hus i Oslo, där den skall visas hösten 2017. I samband med utställningen

publiceras ett nummer av tidskriften Objektiv i två delar, under namnet Subjektiv. Ena delen innehåller solopresentationer av konstnärerna, och den andra presenterar samtida kritiska perspektiv på de aktuella

frågeställningarna.

Objektivs redaktion/curatorteam har följande medlemmar: Lucas Blalock (konstnär, USA), Ida Kierulf (curator, NO), Brian Sholis

(skribent/curator/direktör, USA), Susanne Ø. Sæther (forskare och curator, NO) och Nina Strand (konstnär och chefredaktör, Objektiv, NO).

Utställningen ingår i Malmö Fotobiennal 2017.

Du kan se lågupplösta pressbilder här. Vänligen kontakta mig om du önskar bilder i hög upplösning.

(5)

Kontaktpersoner

Presstjänst Presskontakt

Malmö stads presstjänst för journalister

Öppen vardagar kl. 8-17 samt vid akuta frågor, till exempel vid en allvarlig händelse som inte kan vänta till nästa vardag, vardagar kl. 17-20 och helger kl. 8-20.

press@malmo.se 040-341150

References

Related documents

I spinneriet från 1853 finns en betydande del av den svenska textilin- dustrins ursprung, i dag ett textilhistoriskt museum och mötesplats för konst och design i alla dess former..

I spinneriet från 1853 finns en betydande del av den svenska textilindustrins ursprung, i dag ett textilhistoriskt museum och mötesplats för konst och design i alla dess former..

The purpose of this dissertation is to investigate how the song type visa, especially the so-called literary visa, has been presented on Swedish public stages from 1900 to 1970.

I utställningen Det nya ögat.Mellankrigstiden genom linsen visar vi ett brett urval av fotografi och film från perioden.. Utställningens fokuserar på Sverige och

Francisco Goya började arbeta för det spanska hovet omkring 1780 med att måla kartonger (förlagor) till gobelänger, och blev så småningom hovmålare.. Parallellt med sin karriär

Utökat stöd kan sökas av svensk producent vars filmprojekt erhållit produktionsstöd från Filminstitutet och som har inspelning eller planerad inspelningsstart under perioden 1

 Om sökanden avser att fortsätta produktionen av filmprojektet under 2020 - 2021 ska till ansökan bifogas en risk- och konsekvensanalys samt en genomtänkt och realistisk plan

Utökat stöd kan sökas av svensk producent vars filmprojekt erhållit produktionsstöd från Filminstitutet och som har/har haft inspelning eller planerad inspelningsstart under