TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål

Full text

(1)

TYPFALL PSYKIATRI

DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål

Emil Gustafsson, ST-läkare/VFU ansvarig, Psykiatriska kliniken, US Linköping Version 1.0, 2015-11-23

(2)

TYPFALL 1- STINA 64 år

Stina 67 år inkommer med polis till psykiatriska klinikens akutenhet. Polisen har hittat henne sittandes på en parkbänk i nattlinne. Blåser 0 promille. Ej orienterad till tid, plats eller situation.

Talar osammanhängande, ej aggressiv men något plockig. Finns inga journalanteckningar från psykiatriska kliniken.

Möjliga diskussionspunkter:

1) Vilka differentialdiagnostiska överväganden gör du?

2) Hur konkret handlägger du ärendet?

3) Hur hanterar du tystnadsplikt och sekretess kontra behovet att ta del av journal från annan vårdgivare och/eller behovet att kontakta anhörig?

(3)

TYPFALL 2- KALLE 23 år

Kalle 23 år inkommer till psykiatriska klinikens akutenhet tillsammans med sin mor. Kalle läser andra terminen på civilingenjörsprogrammet och bor i studentkorridor. Haft svårt att hitta sin plats i studentlivet, känner sig ensam. Spelar mycket world of warcraft. För två veckor sedan ofrivillig separation från flickvän sen tre år tillbaka. Inte varit i skolan sedan dess. Ligger vaken om nätterna.

Inte svarat i telefonen vilket lett till att modern åkt från Falun av oro för sonen. Inga tidigare anteckningar från psykiatriska kliniken.

Möjliga diskussionspunkter:

1) Vilka differentialdiagnostiska överväganden gör du?

2) Hur konkret vill du handlägga ärendet?

3) Hur vill du dra gränslinjen mellan livets ofrånkomliga lidande och klinisk psykiatri?

(4)

TYPFALL 3- MELVIN 27 år

Melvin har senaste åren haft sporadisk kontakt med St. Larsmottagningen (beroendeklinikens öppenvårdsmottagning) samt psykiatriska klinikens akutenhet. Jobbar som byggarbetare, men varit sjukskriven i perioder pga axelbesvär. Vid ett par tillfällen tidigare sökt akut med önskemål om tradolan, stesolid , stilnoct eller något annat att sova på. Fått förskrivet dessa via VC, dock ingen kontinuitet dels pga hyrläkare, men också då Melvin uteblivit från bokade besök. Söker nu psykiatriska klinikens akutenhet en fredagkväll pga sömnsvårigheter och stark ångest.

Vid samtalet är Melvin mycket artig, beskriver utförligt sina besvär. ”jag måste få hjälp med någon medicin för att kunna sova och få ner min ångest”. Nämner ingenting om vilka preparat han önskar, men på ditt förslag om atarax, propavan, theralen så avböjs de pga upplevda biverkningar (hjälper ej, myrkrypningar resp hangover). Om jag inte får hjälp kommer jag inte kunna gå till jobbet på måndag.

Har redan varit hemma 3 dagar denna veckan.

Melvin är klädd i jeans och t-shirt, är muskulös och tatuerad över bägge armar och upp på halsen.

Möjliga diskussionspunkter:

1) Vilka differentialdiagnostiska överväganden gör du?

2) Hur konkret vill du handlägga ärendet?

3) På vilket sätt är begreppen operant betingning, negativ förstärkning, intermittent positiv förstärkning, ”extinction burst” relevanta för ditt och patientens beteende?

4) Hur kan man förklara de skenbart motsägelsefulla fenomen toleransutveckling och drogsug (craving)?

(5)

TYPFALL 4- KRISTINA 48 år

Kristina 48 år. Har sedan tidig vuxenålder haft återkommande svängningar i stämningsläget och har två tidigare inläggningar pga depressiva episoder. Förrförra sommaren ett allvarligt menat

suicidförsök. Inkommer nu tillsammans med dotter som märkt att modern försämrats tydligt i sitt mående sista tre veckorna. Dottern hittat rep hemma hos modern. Kristina ger sparsam blickkontakt, har lång svarslatens, närmast vaxartad mimik. Stämningsläget klart sänkt, ej avledbar. Pat upplever att kroppen är död. Vill inte svara på frågor kring suicidalitet, vill inte ha ECT.

Möjliga diskussionspunkter:

1) Vilka differentialdiagnostiska överväganden gör du?

2) Hur konkret handlägger du ärendet?

3) HSL eller LPT? Motivera!

4) Vad har du för tankar om behandling akut och profylaktiskt?

(6)

TYPFALL 5- Hanna 22 år

Hanna, 22 år ligger på Medicinska observationsavdelningen (MOA). Känd patient med affektiv instabilitet med återkommande vredesutbrott, kroniska tomhetskänslor, intensiva och instabila relationer, självskadebeteende. Går i dialektisk beteendeterapi (DBT) på psykiatriska klinikens öppenvårdsmottagning. I journalen står även om ätstörningsproblematik, blandat ångest-depressiva besvär, samt återkommande intoxer och självstympningar. Igår natt gjort en intox på 30 st propavan 25mg, 20 st cipramil 20mg samt okänd mängd stesolid. Pat ringde själv en väninna som larmade ambulans. Hanna anses nu vara medicinskt färdigbehandlad, och du träffar Hanna i egenskap av psykiatriska klinikens primärjour.

Pat ger dålig kontakt vid samtal, är emotionellt något flack, ger tvetydiga budskap, säger att hon absolut inte kan tänka sig inläggning. På frågan vad hon vill göra när hon kommer hem svarar hon att hon inte vet vad som kommer hända…..Kräver att få stesolid utskrivet eftersom de nu är slut och eftersom hon inte vet vad som kommer att hända nästa gång ångesten kommer och det inte finns någon stesolid.

Vidare är pat´s mor med vid samtal. Hon är mycket upprörd över att psykiatrin så fullständigt har misslyckats. Modern upplever att både hon och dottern blivit våldtagna av psykvården.

Möjliga diskussionspunkter:

1) Vilka differentialdiagnostiska överväganden gör du?

2) Hur konkret handlägger du ärendet?

3) Har Hanna förmåga till autonomi, och hur kan det begreppet användas i dina överväganden kring behov av inneliggande vård/tvångsvård?

(7)

TYPFALL 6- Märta 63 år

Jourbedömning på psykiatriska klinikens akutenhet. Märta 63 år. Inga tidigare journalanteckningar från psykiatriska kliniken. Märta är nyinflyttad från Stockholm. Bor ensam i hyresrättsetta i

Skäggetorp. Pga stank som spritt sig i trappuppgången har grannarna larmat hyresvärd som i sin tur larmat polisen som fått bryta sig in i lägenheten mha låssmed. Märta är avmagrad och har en gravt eftersatt personlig hygien. De vänliga poliserna har fått med sig en påse med Märtas mediciner, däribland Leponex som en psykiatriker i Stockholm skrivit ut.

Märta har svårt att hålla röd tråd i samtalet, ibland kommer plötsliga avbrott och ibland kommer obegripliga associationer. Märta flackar med blicken och ter sig bitvis påverkad av röstupplevelse. En mening som ofta återkommer är ”jag är drottningen”.

När en ny skötare kommer in i rummet börjar Märta plötsligt skrika, välter bordet och börjar fäktas med armarna

6 månader senare träffar du Märta igen, denna gång på psykosmottagningen. Du känner knappt igen Märta- hon är nu hel och ren men har nu 20 kg övervikt.

Möjliga diskussionspunkter:

1) Differentialdiagnostiska överväganden?

2) Vad gör du konkret i det akuta läget när den nye skötaren kommit in i rummet, och vilket lagstöd har du för detta?

3) Metabolt syndrom är tyvärr en inte ovanlig biverkan av neuroleptikabehandling, vad göra?

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :