Kommunplan Älvdalen Kommunfullmäktiges ordförande Sven-Olof Åsberg. Kommunstyrelsens ordförande Kjell Tenn. Kommunchef Stefan Linde

Full text

(1)

Kommunplan 2013

Älvdalen 2013

Kommunfullmäktiges ordförande Sven-Olof Åsberg

Kommunstyrelsens ordförande Kjell Tenn

Kommunchef Stefan Linde

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

2 Sammanfattning... 3

3 Planeringsförutsättningar ... 3

4 Förändringar i verksamhetsplan ... 3

5 Verksamhetsplan ... 3

6 Ekonomi ... 5

7 Bortom planperioden ... 11

(3)

1 Inledning

Kommunplan för 2013-2015 startade den 24/2 med framtagning av planeringsförutsättningar.

Slutmålet var ett kommunfullmäktigebeslut i juni då kommunplan och samtliga nämndsplaner fastställdes. En utvärdering av planeringsprocessen under 2011 innebär att ett antal förändringar genomförts. Syftet med dessa förändringar är att ge både tjänstemän och politiker bättre

möjligheter att diskutera, värdera och inte minst förankra kommunplanen före fastställande.

Under 2012 har organisationsöversyn påbörjats utifrån planeringsdirektiven i kommunplan 2012.

Målet är att en ny organisation skall träda i kraft årsskiftet 2013-2014. Detta har inte påverkat planeringen utifrån det totala ramresonemanget inför 2013, däremot kan omfördelning mellan gamla avdelningar och nya förvaltningar ske. Under hösten har utvecklingen visat att planen måste justeras vad gäller de ekonomiska ramarna.

2 Sammanfattning

Ekonomiska förutsättningar

FÖRSLAG 2 013 2 014 2 015

Budget och plan 355 938 359 657 367 907

Summa åtgärder enligt specifikation Exklusive kapitalkostnader

3 Planeringsförutsättningar

Målområde och kommunövergripande mål har omarbetats från kommunplan 2012. Målen har blivit konkretiserade och färre till antal.

Föreslagna ekonomiska ramar för verksamheterna är förändrade jämfört med av KF i juni antagen kommunplan 2013-2015. De nödvändiga besparingarna skall genereras av åtgärder enligt organisationsöversynens förslag. Detta innebär bl a:

* en förändrad politisk organisation

* en förändrad tjänstemannaorganisation

Den viktigaste förutsättningen för kommunplan 2013 är dock att beslutade åtgärder för kommunplan 2012 genomförs till den ekonomiska nivå som kommunfullmäktige fastställt.

4 Förändringar i verksamhetsplan

Förutom att kommunövergripande mål har blivit färre och konkretiserade så framgår förändringarna i resp nämndsplan.

5 Verksamhetsplan

5.1 Ordning och reda

Beskrivning

Älvdalens kommun skall präglas av ordning och reda i den kommunala ekonomin med god ekonomisk hushållning

(4)

Kommunövergripande mål God ekonomisk hushållning

Överskott över tiden skall åstadkommas för att kunna göra investeringar, finansiera pensionsåtagande och möjliggöra buffert för oförutsedda händelser. Kommunkoncernen som helhet skall endast nyttja 95% av tillgängliga skattemedel. För nämnderna innebär detta att tilldelad ram skall hållas.

Delaktighet och transparens

Kommunens verksamhet skall kommuniceras och visas på ett lättillgängligt sätt.

5.2 Arbete och tillväxt

Beskrivning

Älvdalens kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare och ha hög beredskap för att möta näringslivets behov

Kommunövergripande mål Näringslivsutveckling

Kommunen skall ha beredskap för att möta befintligt och tillkommande företagares behov.

Attraktiv arbetsplats och hög kompetens

Vi ser, uppskattar och utvecklar varandra. Det är ok att få beröm. Rätt person på rätt plats inom den kommunala verksamheten leder till en bättre service för våra medborgare.

5.3 Trygghet och valfrihet

Beskrivning

I Älvdalens kommun arbetar vi för alla människors lika värde och rätt att göra sina egna val Barn och unga ska ha trygga uppväxtvillkor

Kommunövergripande mål

Alternativa driftformer skall uppmuntras

Kommunen skall vara öppen för att fortlöpande analysera möjligheten för andra aktörer att driva verksamheter som tidigare varit traditionellt kommunala. Uppmuntra privata aktörer för att ge medborgaren valfrihet och arbetstagaren valfrihet i valet av arbetsgivare.

Trygga Älvdalen

Det skall vara tryggt och säkert att bo i Älvdalens kommun. Våra ungdomars initiativ och engagemang skall synas i vårt dagliga arbete och långsiktiga mål. Tryggheten för de äldre är viktig. Vidareutveckla brottsförebyggande åtgärder tillsammans med andra samhällsaktörer för att öka tryggheten för befolkningen.

5.4 Miljö och livskvalitet

Beskrivning

Älvdalens kommuns stora möjligheter att erbjuda attraktiva livs och boendemiljöer skall

tillvaratas. Samhällsservicen skall utvecklas. Kunskapen är vägen och därför skall kunskaps- och utbildningsnivån höjas.

(5)

Kommunövergripande mål Aktiv samhällsplanering

Vi skall i vår samhällsplanering möjliggöra skapandet av nya områden för boende och rekreation så väl som verksamhet.

Beredskapen för inflyttning och etablering skall vara hög.

God infrastruktur och tillgänglighet är en förutsättning för kommunens utveckling.

Tre tätorter

Kommunen består av och skall även fortsättningsvis bestå av tre fungerande tätorter med tillräcklig samhällsservice.

6 Ekonomi

Ekonomisk översikt

Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar i cirkulär 12:44 regeringens höstproposition och redovisar sin bedömning av den svenska ekonomin.

Svensk ekonomi har visat god motståndskraft det första halvåret 2012. En fortsatt finansiell oro och en svag internationell konjunktur dämpar dock den svenska tillväxten 2012 och 2013.Förra året var BNP-tillväxten 3,9 procent och i år väntas den bli 1,6 procent.

Huvudorsaken till att ekonomin bromsar in i år är osäkerheten kring världsekonomin och att det saknas långsiktigt hållbara lösningar på skuldkrisen i euroområdet.

Denna osäkerhet minskar hushållens och företagens vilja att konsumera och investera samtidigt som efterfrågan på svenska exportprodukter minskar. Nästa år väntas ekonomin vända upp igen och BNP-tillväxten ökar med 2,7 procent, en något högre tillväxt än vad regeringen trodde i den förra prognosen (som presenterades i den ekonomiska vårpropositionen). De följande åren väntas ekonomin växa i god takt och tillväxten öka med i genomsnitt 3,4 procent per år 2014–2016. I jämförelse med många andra EU-länder har Sverige dock haft god motståndskraft mot

krisen.

Tabell 1. BNP, prognos 2011–2015 Procentuell volymförändring

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Hushållens konsumtion 2,0 1,9 2,9 3,8 3,7 3,1

Offentlig konsumtion 1,8 0,8 0,4 0,5 0,3 0,4

Fasta bruttoinvesteringar 6,2 3,9 4,6 7,9 6,9 5,8

Lager 0,6 –0,7 0.0 0.0 0.0 0.0

Export 6,9 1,5 5.0 6,9 6,8 6,5

Import 6,3 0,5 5.0 7,2 7,2 7.0

BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0

BNP kalenderkorr. 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7

Källa: 2013 års budgetproposition.

Det dämpade konjunkturläget 2012 och 2013 leder till att arbetsmarknaden utvecklas svagt dessa år. Sysselsättningen ökar långsamt och arbetslösheten sjunker något 2013.

(6)

Tabell 2. Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen Procentuell förändring om inte annat anges, prognos 2011–2015

2011 2012 2013 2014 2015 2016

BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0

Arbetade timmar1 2,3 0,3 0,6 1,5 1,5 0,8

Arbetslöshet2 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2

Timlöner3 2,9 3,2 3,2 3,4 3,5 3,6

KPI 3,0 1,0 1,2 1,7 2,4 2,6

1Kalenderkorrigerade. 2Procent av arbetskraften 15–74 år. 3Nationalräkenskaperna.

Källa: 2013 års budgetproposition.

Det låga resursutnyttjandet, den starka kronan och enhetsarbetskostnadernas måttliga

utvecklingstakt bidrar till en låg inflation de närmaste åren, vilket leder till att Riksbanken för en expansiv penningpolitik.

När osäkerheten lagt sig, och den internationella konjunkturen tar fart, växer svensk ekonomi återigen i god takt 2014–2016. Sysselsättningen ökar starkt, samtidigt som arbetslösheten sjunker till drygt 5 procent. Det råder dock stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen.

Sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera. Framför allt finns det en risk för att konjunkturnedgången i Europa förvärras ytterligare.”

Skatteunderlaget

Regeringen förutser en skatteunderlagstillväxt på drygt 27 procent åren 2011–2016. Störst bidrag kommer från lönehöjningar, växande sysselsättning och pensionsinkomster.

Regeringens prognos visar en ökning för perioden 2011–2016 som är nästan två procentenheter mer än enligt förbundets prognos från augusti. Skillnaderna förklaras av att regeringen räknar med en starkare ekonomisk tillväxt de närmaste åren, med mer gynnsam utveckling på arbetsmarknaden och större löneökningar som följd.

Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011–

2016 BP, sep 2012* 3,0 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 27,4 ESV, sep 2012 3,1 4,1 3,7 3,9 4,4 4,5 26,2 SKL, aug 2012 3,2 4,0 3,4 3,6 4,4 4,6 25,6 VP, apr 2012 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 4,7 27,3

* Det är bara prognosen i BP från september 2012 som inkluderar förslaget att grundavdraget för personer som fyllt 65 år höjs år 2013. Effekten av detta är minus 0,2 procentenheter år 2013.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att grundavdraget för personer som fyllt 65 år ska höjas i ytterligare ett steg från och med år 2013. Detta beräknas hålla tillbaka skatteunderlaget motsvarande 0,2 procent. Förslaget beräknas medföra en minskning av kommunernas och landstingens skatteintäkter med 717 respektive 383 miljoner kronor, vilket regleras genom en höjning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning med dessa belopp.

(7)

God ekonomisk hushållning

Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. Grundtanken bakom detta krav är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop. God ekonomisk hushållning förutsätter därför överskott över tiden.

Det behövs överskott för att finansiera investeringarna, annars måste kommunen öka sin upplåning eller frigöra resurser via till exempel försäljningar.

Ett annat motiv är att de pensionsrättigheter som anställda tjänat in före 1998 i de flesta kommuner och landsting inte är finansierade.

Ett tredje motiv för överskott är att det bör finnas en buffert för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten.

Balanskravet innebär i fortsättningen att underskott skall återställas inom tre år.

Finansiella mål

Kommunens resultat skall under planeringsperioden 2013-2015 efter pensionsåtgärder lägst uppgå till 7 mkr. Fr o m 2016 skall resultatet lägst uppgå till 11 mkr.

För att minska de framtida pensionskostnaderna skall, när resultatet så medger, medel användas till inlösen av pensioner.

Kommunens låneskuld skall långsiktigt minskas. Åren 2014 och 2015 tillåts den öka förutsatt att planerade investeringar i skollokaler genomförs. Fr o m 2016 skall låneskulden minskas med lägst 8 mkr per år.

Budgetföljsamheten måste förbättras. Målet är att minimera budgetavvikelserna. Negativa budgetavvikelser får inte överstiga 1% av respektive nämnds nettobudget varje enskilt år i perioden.

Drift och investeringsramar

I nedanstående tabeller redovisas dels utfall 2011, innevarande års budget samt förslag till budgetramar för perioden 2013-2015.

RAMAR 2013-2015 Utfall Budget Budget Plan Plan

Finansiering 2011 2012 2013 2014 2015

Skatter o bidrag 375 088 366 258 382 047 385 766 394 016 Kommunal fastighetsavgift 14 665 18 200 18 016 18 016 18 016 Intern ränta 12 843 15 160 15 160 15 160 15 160

Räntor -6 082 -8 000 -8 000 -8 000 -8 000

Pensionskostnader mm -8 445 -9 000 -9 000 -9 000 -9 000 Summa 388 069 382 618 398 223 401 942 410 192

Jämfört med juni då kommunplanen antogs av Kommunfullmäktige innebär de senaste

skatteutfallsprognosen från SKL (oktober) något bättre siffror, främst gäller det budgetåret 2013 (+ 5 mkr). I siffrorna ingår också skatteväxlingen med landstinget för övertagandet av

hemsjukvården med ca 2,7 mkr. Dock är den ekonomiska situationen fortsatt osäker och det är mycket troligt att kommande skatteprognoser visar sämre siffror. Fortfarande återstår mycket arbete innan de beslutade åtgärderna enligt 2012- års budget är genomförda och det saknas

(8)

dessutom beslut i BUN på åtgärder motsvarande 1,5 mkr i besparing. Kanske kommer den pågående organisationsöversynen medföra att sparmålen uppnås.

RAMAR 2013-2015 Utfall Budget Budget Plan Plan

Nämndernas verksamheter 2011 2012 2013 2014 2015

KS avsatt för löneökningar 6 200 14 450 22 700 30 950

KS, KF, Inkl Servicenämnd 92 490 77 795 83 065 81 815 81 815 Tillkommer kapitalkostnader 29 543 32 673 32 254 32 254 32 254 Tillkommer internhyror 4 018 4 864 4 864 4 864 4 864 Tillkommer internhyror intäkter -49 262 -52 555 -52 555 -52 555 -52 555 Socialnämnden 120 517 120 877 123 682 123 682 123 682

Tillkommer kapitalkostnader 547 641 841 841 841

Tillkommer internhyror 14 947 15 455 15 455 15 455 15 455 Barn- och Utbildningsnämnden 138 544 130 020 130 020 126 739 126 739 Tillkommer kapitalkostnader 2 839 2 282 2 188 2 188 2 188 Tillkommer internhyror 29 930 31 871 31 871 31 871 31 871 Miljö- och Byggnadsnämnd 4 720 4 721 4 721 4 721 4 721

Tillkommer kapitalkostnader 2 2 2 2 2

Tillkommer internhyror 367 365 365 365 365

Summa exklusive kapitalkostnader 356 271 339 613 355 938 359 657 367 907 Summa kapitalkostnader 32 931 35 598 35 285 35 285 35 285 Summa inklusive kapitalkostnader 389 202 375 211 391 223 394 942 403 192

+Överskott/-Underskott -1 133 7 407 7 000 7 000 7 000

Därav avskrivningar 19 973 20 438 20 125 20 125 20 125 För att få en mer realistisk budget har det gjorts några justeringar i ramarna. KS-ramen höjs med 7,4 mkr 2013 och 6,4 mkr fr o m 2014. 3,8 mkr avser underskottstäckning till Älvdalens Vatten och Avfall AB, 2 mkr till ISIT enheten, 0,4 mkr till överförmyndarverksamheten och 0,2 till FINSAM. Vidare tillförs Samhällsbyggnadsavdelningen 1 mkr endast 2013 för att bl a täcka uteblivna besparingar inom räddningstjänsten. Socialnämndens ram utökas med 3,0 mkr vilket i stort motsvaras av skatteväxlingspengarna för hemsjukvården. Även BUN föreslås förstärkas med 3,3 mkr för 2013, vilket innebär förlängd tid för att genomföra sina besparingar.

Åtgärderna finansieras dels genom ökade skatteintäkter och dels genom att resultatmålet sänks under hela planperioden. Nettoeffekten av ökade kostnader och intäkter är -6 mkr, vilket sänker resultatet från 13 mkr till 7 mkr 2013. Budgetmässigt försämras därmed kommunens ekonomiska ställning; ökat upplåningsbehov, minskat eget kapital och försämrad soliditet. Möjligheterna för nämnderna att hålla sina budgetar ökar dock.

Den totala ramen för nämnderna (exkl. kapitalkostnader) är nu endast marginellt (-0,5 mkr) lägre än vad utfallet var 2011. Det innebär att kommunen skjuter problemen med för höga kostnader framför sig.

(9)

RESULTATBUDGET Utfall Budget Budget Plan Plan

2011 2012 2013 2014 2015

Driftramar 389 202 375 211 391 223 394 642 402 892

Därav avskrivningar 19973 20438 20125 20125 20125

Pensionskostnader 8 445 9 000 9 000 9 000 9 000

Verksamhetens nettokostnader 397 647 384 211 400 223 403 642 411 892 Skatteintäkter och statsbidrag, mm 402 596 399 618 415 223 418 642 426 892

Finansnetto -6 082 -8 000 -8 000 -8 000 -8 000

=Årets resultat -1 133 7 407 7 000 7 000 7 000

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna

98,8% 96,1% 96,4% 96,4% 96,5%

Resultatmål 8 000 11 000 11 000 11 000 11 000

Avvikelse mot resultatmål -9 133 -3 593 -4 000 -4 000 -4 000 Ovan beskrivna förändringar i budgeten medför försämrat resultat och ökad nettokostnadsandel av skatteintäkterna.

FINANSIERINGSBUDGET Utfall Budget Budget Plan Plan

2011 2012 2013 2014 2015

Tillförda medel

Resultat -1 133 7 407 7 000 7 000 7 000

Avskrivningar 19 973 20 438 20 125 20 125 20 125

Disponibelt för investeringar alt amorteringar

18 840 27 845 27 125 27 125 27 125 Investeringar

Enligt investeringsplanen 70 006 27 139 32 319 80 200 74 660

Lånebehov -51 166 706 -5 194 -53 075 -47 535

Ovanstående tabell redovisar investeringsutrymmet under planeringsperioden, vilket utgörs av planerat resultat plus avskrivningar. Investeringarna preciseras i den särskilda investeringsplanen som KS beslutar om. 2014 - 2015 planeras bygget av den nya skolan i Älvdalen genomföras.

Förutsättningen är att resultatmålen uppnås och att övriga investeringar de kommande åren begränsas till ett minimum.

(10)

BALANSBUDGET Utfall Budget Budget Plan Plan

2011 2012 2013 2014 2015

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar 310 742 320 345 332 539 392 614 447 149 Finansiella anläggningstillgångar 68 207 66 788 66 788 66 788 66 788 Summa anläggningstillgångar 378 949 387 133 399 327 459 402 513 937 Omsättningstillgångar 50 847 41 905 41 905 41 905 41 905

SUMMA TILLGÅNGAR 429 796 429 038 441 232 501 307 555 842

EGET KAPITAL,

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 150 860 158 077 165 077 172 077 179 077

Avsättningar 19 860 12 000 12 000 12 000 12 000

Långfristiga skulder 183 870 183 219 188 413 241 488 289 023 Kortfristiga skulder 75 206 75 742 75 742 75 742 75 742

SUMMA EGET KAPITAL,

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

429 796 429 038 441 232 501 307 555 842

Soliditet 35% 37% 37% 34% 32%

Av balansbudgeten framgår att låneskulden ökar till följd av hög investeringsnivå och soliditeten sjunker. Efter genomförd investering i ny skola måste det följa en period av återhämtning med låg investeringsnivå där i stället låneskulden amorteras ned.

(11)

7 Bortom planperioden

En återkommande diskussion både inom kommuner, landsting och regering/rikstad är ”-:Hur skall vi säkerställa framtidens välfärd?”

Det alla är överens om, utan att för den skull ha funnit en total lösning, är att vårt arbetssätt drastiskt måste förändras om inte en orimlig skattehöjning skall genomföras. Vi har börjat den resan genom att se över vårt arbetssätt både politiskt och på tjänstemannanivå. Vi har en bra bit kvar på resan en stor utmaning framför oss!

Men vi har insett behovet och påbörjat resan!

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :