• No results found

Examensarbete. Folkbildning enligt Underbara Clara. Språkvetarprogrammet inriktning textbearbetning 180 hp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Examensarbete. Folkbildning enligt Underbara Clara. Språkvetarprogrammet inriktning textbearbetning 180 hp"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Språkvetarprogrammet – inriktning textbearbetning 180 hp

Folkbildning enligt Underbara Clara

En studie om en bloggares roll som folkbildare

Halmstad 10 januari 2022

Therése Alhult

(2)

Högskolan i Halmstad

Akademin för lärande, humaniora och samhälle Uppsats 15 hp, Svenska språket 61–90

Therése Alhult

Folkbildning enligt Underbara Clara

En studie om en bloggares roll som folkbildare

Handledare:

Linnéa Bäckström HT 2021

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning………1

1.1 Syfte……….2

1.2 Definitioner………..2

1.3 Kort bakgrund om Clara Lidström………..4

1.4 Avgränsningar………...5

2. Tidigare forskning……….6

2.1 Studier om bloggar och kommunikation på nätet….………...6

2.2 Bloggen som fenomen……….7

3. Teori………...9

3.1 Systemisk-funktionell grammatik………9

3.2 Den interpersonella metafunktionen………...10

3.2.1 Språkhandlingar ………..11

3.2.2 Uppmaningar………...11

3.2.3 Påståenden………...12

3.2.4 Interpersonell textanalys………..13

3.2.5 Modalitet………..13

4. Material och metod………...15

4.1 Material………...15

4.1.2 Urval………16

4.2 Analysmetod………...17

5. Resultat………...…..19

5.1 Resultatanalys……….19

5.2 Olika sorters uppmaningar………. ………21

5.3 Analys av påståenden ……….22

5.4 Analys av modalitet………23

5.5 Exempel på modalitet……….23

5.6 Kommentar till resultatanalysen ………24

6. Diskussion och slutsatser ……….26

6.1 Övergripande diskussion om studien……… 26

6.2 Reflektion kring urval och metod………..29

6.3 Etiska överväganden och vidare forskning………30

6.4 Avslutning……….30

7. Sammanfattning………...32

Referenslista………35

(4)

Abstrakt

I den här uppsatsen undersöks om Clara Lidström i sin blogg positionerar sig som folkbildare genom användandet av vissa språkhandlingar. I undersökningen har sex inlägg från bloggen underbaraclaras.se analyserats, med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik. Totalt ingår 3269 ord i materialet. Fokus ligger på den interpersonella metafunktionen och de språkhandlingar som kan knytas till denna. Resultatet visar att Lidström ofta använder uppmaningar för att vägleda och ge råd men också att hon använder sig av påståenden för att uttrycka åsikter, förmana och undervisa.

(5)

1. Inledning

”Sveriges största blogg för dig som gillar feminism, krokiga landsvägar och nykokt palt. Allt serverat på en blåblommig loppistallrik.”

Meningen ovan är hämtad från Clara Lidströms Facebooksida, där hon själv beskriver sin blogg underbaraclaras.se. Sedan hon började blogga i september 2006 har den vuxit till en av Sveriges största bloggar och Clara Lidström har hunnit ge ut flera böcker, medverka i tv och skrivit krönikor i Expressen. Hon har drivit en framgångsrik pod och startat klädmärket Miss Clarity. Men framför allt har hon gjort sig känd genom sin blogg. Clara Lidström har även ett instagramkonto som oftast innehåller samma innehåll fast i förkortad version. I min

undersökning kommer jag att studera inlägg i hennes blogg, även om tonen och tilltalet på hennes andra sociala medier-plattformar är i stort sett identiskt.

Det som har väckt mitt intresse är att ”Underbara Clara” genom alla år konsekvent har hållit fast vid sina värderingar oavsett om det handlar om barnuppfostran, jämställdhet eller mat. Och hon är inte rädd för att sticka ut hakan och ta strid i laddade frågor. Medan många andra bloggare fokuserar mycket på yta, flärd och ett hektiskt liv i storstaden är Clara Lidström en motvikt. Man behöver inte läsa många inlägg för att förstå att hon älskar livet på landet i Västerbotten och att hon reser så lite som möjligt.

I bloggen underbaraclaras.se får man som läsare ta del av hennes vardag som beskrivs i både text och bild. Hon delar med sig av recept på närodlad mat, råd om hur man sköter om sina redskap i köket och hur man bäst håller ordning i kylskåpet. Sedan Clara Lidström blev sjukskriven för utmattning och senare skrev boken Hjälp, jag är utmattad (tillsammans med Erica Dahlgren) har många av hennes inlägg handlat om hur man hittar en hållbar livsrytm.

Hon skriver ofta om stress, vikten av återhämtning och hur man bäst använder sina resurser.

Men hon skriver också om klimatet, självförsörjning, återbruk och loppisfynd. Ett annat centralt och återkommande ämne är mammarollen och hennes syn på föräldraskap. Hennes ton och tilltal är ofta reflekterande, tröstande och lugnande – från en mamma till andra mammor.

Ju mer jag läser av henne och om henne, desto mer växer bilden fram av en person som genom sin blogg och andra kanaler har något av en folkbildande roll. Det kan gälla hur man vinterförvarar hyacinter, hur man odlar för självförsörjning eller hur man blir bättre på att ta hand om sin hälsa eller ekonomi.

Under kategorin Claras guider & DIY (”Do it your self”) finns flera hundra inlägg som har karaktären av tips och råd, eller ”gör så här”. Även många inlägg som inte har hamnat i denna

(6)

kategori har något uppfordrande över sig. Det är något i hennes tilltal och sätt att uttrycka sig som förmedlar denna känsla av ”klokskap”, oavsett vad det gäller. Jag vill påstå att hon på det här sättet är något av en folkbildare.

På vilket sätt märks i så fall denna folkbildande ton i hennes språkbruk? Jag kommer att belysa detta genom att redogöra för några konstruktioner och språkhandlingar Lidström använder för att möjligen framstå som folkbildande.

Det är intressant att fundera över hur en person som har internet som sitt huvudsakliga redskap och dagligen når ut till hundratusentals svenskar använder sin makt att påverka. Väljer man att inspirera till konsumtion och att lyfta nya trender inom inredning och mat eller tar man chansen att skriva om ämnen som ökar människors kunskap och vidgar perspektiven?

Mig veterligen har ingen studie tidigare gjorts där man har undersökt om en blogg och i synnerhet en livsstilsblogg (för att använda Clara Lidströms egen beskrivning) har karaktären av att vara folkbildande. Här finns alltså en lucka att fylla inom forskningen. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med nya insikter inom detta område.

1.1. Syfte

Syftet är att undersöka om Clara Lidström genom tilltalet i sin blogg antar en roll som folkbildare inom ämnen som rör till exempel föräldraskap, företagande och hälsa. För att komma fram till det utgår jag från följande frågeställningar:

1. Finns det en folkbildande ton i hennes språkbruk?

2. Vilka språkhandlingar används i så fall för att blogginläggen ska framstå som folkbildande?

Med hjälp av SFG som ramverk kommer jag att i några utvalda blogginlägg studera användandet av språkhandlingarna uppmaning och påstående för att undersöka om och i så fall hur Clara Lidström framställer sig som folkbildare.

1.2 . Definitioner

Med folkbildning menas fri och frivillig bildning och utbildning för i huvudsak vuxna. Till folkbildningen räknas folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Riksdagen fattar varje år beslut om medel till folkbildning, efter förslag från

(7)

regeringen i budgetpropositionen. Det finns fyra syften med statens stöd till folkbildning (regeringen.se):

1. Att stödja verksamhet som bidar till att stärka och utveckla demokratin

2. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen

3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

4. Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Enligt Folkbildningsrådet är folkbildningen ”ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin” (folkbildningsradet.se). Den moderna folkbildningen i Sverige började på 1800-talet. Under denna tidsperiod startade de första folkhögskolorna, biblioteken och föreläsningsföreningarna. Under mellankrigstiden växte folkbildningen med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Ett centralt begrepp inom folkbildningen är ”fritt och frivilligt”, vilket myntades i samband med 1944 års folkbildningsutredning. Frivilligheten betonades även i regeringens folkbildningsproposition 1991, där folkbildning definierades som ”folkets fria kunskapssökande” (Prop 1990/91:82).

I en statlig utredning med titeln Folkbildningens samhällsvärden framhålls att folkbildningen ”eftersträvar att vidga deltagarnas perspektiv och därigenom höja livskvaliteten för den enskilde och öka toleransen inför det obekanta inom kollektiv och samhälle” (SOU 2012:72).

En folkbildare är utifrån statens programförklaring också en person som medverkar till att höja människors bildnings- och utbildningsnivå. I denna studie har jag valt att fokusera på folkbildning utifrån definitionen ”fritt och frivilligt”. När jag fortsättningsvis skriver om Clara Lidström som folkbildare är det med utgångspunkt i folkbildningens syfte att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation. Med folkbildare avses i denna uppsats även någon som ger deltagarna vidgade perspektiv. Med deltagare menas i detta fall läsarna av Clara Lidströms blogg.

(8)

1.3 Kort bakgrund om Clara Lidström

Clara Lidström är född i Umeå 1986 och bor på en gård utanför Västerbotten. Hon är gift och mamma till tre söner. Maken Jakob Lidström är yogalärare och sjukgymnast och driver lantbruket Marstorps Mat. Clara Lidström startade sin blogg i september 2006 och gav den namnet Underbara Clara – the kristet fashonistiska feministiska alternativ du älskar. Under årens lopp har bloggen legat under Västerbottens Folkblad och på sajten Amelia.se. Sedan 2016 driver hon den egna portalen underbaraclaras.se

Lidström beskriver själv sin blogg som ”Sveriges ledande livsstilsblogg”

(instagram.com/underbaraclaras). Huruvida det stämmer eller ej är inte helt enkelt att ta reda på. Det beror dels på vad man lägger i begreppet livsstil och vilka bloggar som då hamnar i samma kategori, dels på hur man mäter antal läsare. Enligt statistik från nätsajten Bloggportalen, som är samlingsplats för ett stort antal svenska bloggar, hamnar bloggen Underbara Clara på andra plats i kategorin ”Mest besökta privata bloggar”. För att exemplifiera hade bloggen den 3 december 2021 159 241 unika besök (per IP-adress och timme) under de senaste sju dygnen. På första plats låg Sandra Beijers blogg Nio till fem med 200 675 unika besök under samma tidsperiod (bloggportalen.se). Hur som helst är bloggen underbaraclaras.se en av Sveriges största och hennes bloggande har bland annat lett till att Clara Lidström har fått vara värd i Sommar i P1 2011 och gett ut drygt tio böcker.

Debutboken Vintagepimp och hemmafix kom 2012. Tillsammans med journalisten Erica Dahlgren har hon skrivit boken Hjälp jag är utmattad (2018). De båda har även drivit En underbar pod tillsammans. Lidström har medverkat i flera tv-program (bland annat Susannes Skafferi i SVT) och har varit krönikör i Expressen.

Bloggen Underbara Claras.se består av tolv olika kategorier: Claras vardag, Claras hem &

trädgård, Claras stil, Claras självförsörjning & klimat, Clara ryter ifrån, Claras recept, Claras jul, Claras mammaliv, Claras guider & DIY, Claras träning & hälsa, Claras media samt Claras högtider och fest.

Sedan det första inlägget publicerades den 10 september 2006 har hon totalt publicerat 7846 inlägg. Flest antal inlägg publicerades under 2007, då hon la ut 813 inlägg. I genomsnitt la hon det året ut 68 inlägg i månaden. Under 2021, som min studie utgår från, publicerade Clara Lidström 424 inlägg med ett genomsnitt på 35 inlägg i månaden.

I ett inlägg publicerat på Underbaraclaras.se den 3 maj 2019 formulerar hon själv vad hon hoppas förmedla med sin blogg:

(9)

Jag vill att du som läser både ska ha glädje och nytta av bloggen. Så att du hittar det bästa semmelreceptet här när det är fettisdag, eller städtipset när det är dags att putsa fönster. Om något jag gör i min vardag får ge kunskap, nytta eller inspiration till dig. Då blir jag glad!

Denna ”programförklaring” är helt i linje med definitionen av vad en folkbildare är och gör.

1.4 Avgränsningar

I den här uppsatsen undersöks om och i så fall hur Clara Lidström framställer sig som folkbildare i bloggen underbaraclaras.se. Uppsatsens omfång och tidsramar gör det svårt att även hinna studera hennes Instagramkonton (Underbaraclaras samt Underbaraboning), hennes böcker och annat material såsom pod-avsnitt, facebook-inlägg och krönikor. Eftersom Clara Lidström har förklarat att bloggen utgör navet och ”hjärtat” i allt hon gör, har jag valt att fokusera på just bloggen i min studie.

(10)

2. Tidigare forskning

I det här avsnittet kommer jag att belysa tidigare forskning som är relevant för min studie.

Fenomenet bloggar är historiskt sett en relativt ny företeelse. Därför finns det inte så många studier gjorda.

2.1. Studier om bloggar och kommunikation på nätet

Enligt Svenska Akademins ordlista är definitionen av en blogg en dagbok på nätet som uppdateras kontinuerligt. Myers (2009) redogör för fenomenet bloggar, deras form och upplägg, vilka deltagarna är och hur olika åsikter förs fram. Han menar att begreppet blogg handlar om mer än en dagbok på nätet eftersom en blogg är uppbyggd kring länkar (2009 s.

18). Myers utgår från Rebecca Woods definition av vad en blogg är. Enligt den är en blogg en frekvent uppdaterad websida med daterade inlägg som placeras så att det nyaste inlägget alltid hamnar högst upp på sidan. Bloggar fungerar enligt Myers på många sätt som traditionella nyhetsförmedlare, med den skillnaden att personliga åsikter ges större utrymme. Skribentens personliga inställning i olika sakfrågor blir betydligt mer framträdande än i en traditionell nyhetsartikel där journalisten ska vara neutral och objektiv. Det här tar sig bland annat uttryck i att förekomsten av modala verb och uttryck som ”jag tycker” är vanliga (Myers 2009 s. 11).

Karaktäristiskt för bloggar är också möjligheten för skribenten och läsaren att interagera med varandra genom kommentarsfältet. Sändare och mottagare kan därigenom båda vara aktiva deltagare, även om det är skribenten som styr innehållet.

Myers konstaterar att det är svårt att definiera bloggens exakta ursprung, men refererar till flera studier som menar att termen web log, vilket senare blev ordet blog, myntades av Jorn Barger år 1997. Två år senare startade flera bloggportaler som var lätta att använda och inte krävde kunskap i kodning. Många av de största bloggarna startade mellan åren 2001 och 2005 (Myers 2009 s. 16–17). Till viss del påminner bloggen i sin form om ett brev, med en inledande hälsning som ofta följs av någon fråga till läsaren (Myers 2009 s. 19).

Herring, Scheidt, Bonus &Wright (2004 s. 2) beskriver bloggen som en genrehybrid med delar från olika genrer. De menar att den är en kombination av traditionella texttyper och texter på nätet. Bloggen som ”genre” uppfattas enligt Herring, Scheidt, Bonus & Wright av många journalister som ett alternativt forum för att sprida nyheter och driva opinion, samtidigt som lärare och affärsfolk ser bloggen som en plattform där ny kunskap kan förmedlas. Vidare

(11)

fastslår de att bloggen för gemene man kan fungera som ett redskap för att göra sin röst hörd och att utöva en form av makt (Herring, Scheidt, Bonus &Wright 2004 s. 1).

2.2. Bloggen som fenomen

Palmgren skriver i sin avhandling Göra ätstörd. Om flickskap, normativitet och taktik i bloggar (2014) om bloggens roll för flickor med ätstörningar. Hennes studie sorterar inom flickforskning och frågorna i avhandlingen rör såväl studier inom etnologi och litteraturvetenskap som mediavetenskap och sociologi (Palmgren 2014 s. 215). Palmgren har i sin studie undersökt tretton svenskspråkiga bloggar och granskat hur normer och strukturer kring ätstörningar och flickskap upprätthålls och omförhandlas via bloggarnas skribenter och läsare, men också av dess moderatorer. Palmgren definierar i sin avhandling begreppet blogg på följande sätt:

Bloggen som medium är en hybrid mellan traditionell dagbok och publik krönika, men kan även rumsligt förstås som en hybrid mellan en garderob och en scen. Både i bloggen och i nätgemenskapen görs ständiga förhandlingar mellan det privata och det offentliga. Det är denna hybriditet och ambivalens som gör bloggen och nätgemenskapen till ett utrymme där förändringar och subversivitet möjliggörs, samtidigt som det finns en potentiell spänning mellan livet på nätet och livet utanför nätet.

(Palmgren 2014 s. 217–218)

Anna-Malin Karlsson redogör i sin avhandling Skriftbruk i förändring (2002) för hur personliga hemsidor kan ses som ett medel för social interaktion i en ny mediekontext. Hon utgår från en semiotisk syn på text, alltså att det inte enbart är det verbala språket som är textbildande.

Resultaten i hennes studie, där hon undersökte 26 personliga hemsidor, visade bland annat att användarna hade olika syften med att använda en egen hemsida (Karlsson 2002).

Anna-Malin Karlsson (2007) diskuterar i en annan artikel begrepp som multimodalitet, multisekventialitet, semiotiska rum och interaktion. Hon redogör för hur begreppet semiotiskt rum ibland används för att beskriva den text som etableras på exempelvis en webbsida (Karlsson 2007 s. 21). I korthet innebär det att texter är dynamiska och måste ses i sitt sammanhang. Det betyder också att texter är föränderliga delar av en interaktionsprocess.

”Även om en texts ytliga struktur är densamma i en situation och i nästa, har kontexten och textens funktion förändrats, och det kan räcka för att texten i ett interaktionellt perspektiv måste sägas vara en annan” (Karlsson 2007 s. 23).

(12)

Mia Lövheim har forskat om kvinnliga bloggare i Sverige. Hon har bland annat analyserat innehållet i 20 topprankade bloggar i Sverige, skrivna av unga svenska kvinnor. Lövheim (2011) belyser hur majoriteten av dessa bloggare framför allt publicerar inlägg om sin vardag, tätt följt av inlägg i kategorin mode och skönhet. Hennes studie visare att samtliga bloggare lyfter fram vikten av att vara personlig. Många av bloggarna verkar också vara måna om att framstå som vilka tjejer som helst (ordinary girls) trots att vissa av dem genom sina bloggar har blivit kända och uppnått ekonomiska fördelar. Flera av dem lever alltså ett liv som skiljer sig betydligt från många av deras läsares vardag.

Lövheim (2011) pekar på svårigheten för dessa unga kvinnliga bloggare att vara både personliga och professionella. Bloggarna behöver förhålla sig till den förväntan som finns på att vara personliga, samtidigt som de behöver värna om sina egna gränser. Hon redogör också för utmaningarna kring att uppdatera tillräckligt ofta och att göra såväl läsare som annonsörer nöjda. Några av de analyserade bloggarna fokuserade mer på att förmedla personliga åsikter inom till exempel politik än att berätta om sin egen vardag. Men även i dessa bloggar är kopplingen till ”vanliga tjejers” liv tydlig (Lövheim 2011 s. 3–14).

Lövheim refererar också till Butler och dennes syn på hur man konstruerar en identitet utifrån olika situationer. Lövheim konstaterar att dessa 20 bloggare utifrån denna teori presenterar ett ”jag” – en slags konstruerad identitet– som behöver förhålla sig till de sociala normer som finns inom bloggvärlden (Lövheim 2011 s. 12).

Clara Lidströms ”persona” är föremål för en studie i en magisteruppsats av Matilda Lundborg (2015) vid Lunds universitet. Undersökningen består av en analys i två delar, där ett antal egenskaper plockats ut och studerats. Egenskaperna är gammaldags, personlig, rotad i folkhemmet och bestämd. Studien utgår från Lidströms bok Underbara Clara: Vintagepimp och hemmafix och handlar om det som utmärker Claras persona och hur dessa karaktärsdrag har påverkats i översättningen till engelska. Lundborg konstaterar också att Lidström i bloggen har ett mycket personligt tilltal och att detta bland annat märks genom ett återkommande du-tilltal.

Denna dialogiska stil kan utöver du-tilltalat beskrivas genom språkhandlingar som frågor och uppmaningar (Lundborg 2015, s. 29). Lundborg framhåller dessutom att uppmaningar är vanligt förekommande i Clara Lidströms texter.

Man kan alltså utifrån den tidigare forskning som jag i detta kapitel har gett exempel på, konstatera att det har forskats en del om bloggen som socialt fenomen och dess betydelse i dagens samhälle. Däremot tycks det inte finnas någon forskning kring hur bloggare positionerar sig som folkbildare.

(13)

3. Teori

I det här kapitlet kommer jag att redogöra för den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen.

Jag utgår från den språkmodell som kallas systematisk-funktionell grammatik (SFG) som introducerades av språkvetaren Michael Halliday (Holmberg & Karlssson 2019 s. 10). Jag kommer främst att fokusera på den interpersonella metafunktionen. Vidare kommer jag att beskriva så kallade språkhandlingar, främst uppmaningar och påståenden, samt modalitet.

3.1. Systemisk-funktionell grammatik

Systematisk funktionell grammatik (SFG) är en grammatikmodell som sätter språkets betydelse i fokus. Upphovsmannen till den systemisk-funktionella synen på språk är den brittisk- australiske språkvetaren Michael Halliday. Utgångspunkten för denna teori var Hallidays vilja att förstå mekanismerna bakom språkutveckling, både hos den enskilda individen och i språket som sådant (Holmberg & Karlssson 2019 s. 10–11). Den funktionella grammatiken är en alternativ benämning som används om SFG. Inom den funktionella grammatiken är betydelse och funktion viktigare än form. Holmberg och Karlsson framhåller att SFG är en konstruktivistisk modell som passar bra för samhällsengagerad språkforskning.

Holmberg, Karlsson & Nord (2019) beskriver SFG som ”en språkmodell som utgår från att språket lever och verkar i texter och att det är därför grammatiken ser ut som den gör.” De konstaterar vidare att språket inte bara speglar utan skapar sammanhang (Holmberg, Karlsson

& Nord 2019 s. 9).

Genom att studera hur grammatik uttrycker betydelse i olika situationer ställs frågor som:

Vad gör talarnas roller och relationer för samtal? Hur påverkar en viss verksamhet de texter som skrivs där? Vilka ramar sätter situationskontexten för språket? En annan slags fråga inom den funktionella grammatiken är hur språket bidrar till att skapa dessa situationer (Holmberg &

Karlsson 2019 s. 12).

Den funktionella grammatiken utgår från att vi framför allt gör tre olika saker med språket.

För det första söker vi kontakt med andra och förhåller oss till dem. För det andra beskriver vi våra erfarenheter av omvärlden. För det tredje ordnar vi den information vi förmedlar så att vi med hjälp av själva språket kan skapa samband mellan olika delar av information. Dessa tre funktioner kallas metafunktioner och delas in i den interpersonella, den ideationella och den textuella. De tre funktionerna är dessutom sorterade i olika skikt: kontext, semantik (betydelse)

(14)

lexiogrammatik och fysiska uttryck (Holmberg & Karlsson 2019 s. 18–19). (Holmberg, Karlsson & Nord använder begreppet fonologi i stället för fysiska uttryck).

Metafunktionerna gäller både det som sker i kontexten och i de språkliga yttrandena och deras semantik och lexiogrammatik. I varje kontext förekommer dessa tre metafunktionella dimensioner: det pågår verksamhet (ideationellt), det finns en relation mellan de inblandade (interpersonellt) och ett specifikt kommunikationssätt används (textuellt). På motsvarande sätt har varje enskilt yttrande tre dimensioner. Holmberg, Karlsson & Nord (2019) förklarar att dessa olika skikt och metafunktioner ger uttryck för – eller realiserar – vår erfarenhet av världen, vilket har med den ideationella nivån att göra. Vidare reglerar metafunktionerna vår relation till den vi kommunicerar med (interpersonellt) och organiserar den information vi ger, vilket har med det textuella att göra (Holmberg, Karlsson & Nord 2019 s. 10–11).

Grammatikmodellen SFG har alltså sin utgångspunkt i ”språk som betydelseskapande handlingar” (Holmberg & Karlssson 2019 s.17). Holmberg & Karlsson konstaterar att valmöjligheterna inom lexiogrammatiken (det vill säga ord och kombinationer av ord) påverkar vilken betydelse vi kan skapa, vilket i sin tur påverkar kontexten. Att samhället påverkar språket, och att språket i sin tur påverkar samhället, är också en genomgående tanke inom språksociologi och diskursanalys (Holmberg & Karlssson 2019 s.24).

3.2. Den interpersonella metafunktionen

Ordet interpersonell betyder ”mellanmänsklig” vilket väl beskriver vad den interpersonella metafunktionen handlar om, nämligen att språket möjliggör interaktion mellan människor i text och samtal (Holmberg 2019 s. 97). Den interpersonella sidan av språket handlar alltså om dess resurs att skapa relationer mellan talare och lyssnare och mellan skribenter och läsare.

Holmberg & Karlsson (2019) beskriver text och samtal som ett spel, där två eller flera personer spelar tillsammans. Varje drag som talaren eller skribenten gör möjliggör för nya tillfällen för lyssnare eller läsare att fortsätta spelet. Den interpersonella metafunktionen gäller både talad och skriven text, även om det interpersonella är mest synligt i dialoger mellan två eller flera personer. De framhåller dock att även monologa texter, exempelvis en boksida, ger läsaren möjligheter att reagera och engagera sig och att de därför är interpersonella. Det interpersonella kan studeras genom att analysera en texts språkhandlingar och modalitet, till exempel genom att man studerar en skribents roll eller position (Holmberg & Karlssson 2019 s. 31–32).

(15)

3.2.1. Språkhandlingar

Enligt Hellspong & Ledin (1997 s. 161) är språk ett medel för handling. Genom att utföra en språkhandling kan vi med ord förändra situationen och påverka andra. Det finns många språkliga handlingar, till exempel att fråga, svara, lova, försäkra, beordra och hota. Det finns också flera sätt att dela in dessa språkliga handlingar på. Jag har valt att fokusera på några av de språkhandlingar som Hellspong och Ledin kallar de allmänna, vilka är följande: påståenden, frågor, uppmaningar, interjektioner och utrop. I denna uppsats kommer jag framför allt att fokusera på språkhandlingarna uppmaning och påstående.

Holmberg & Karlsson (2019 s. 33) beskriver språkhandlingar som utbyte av information respektive av varor och tjänster. De menar att interpersonell betydelse handlar om antingen information eller aktion. Vidare är det enligt den funktionella grammatiken en skillnad mellan att ge något eller att kräva något. Denna skillnad betecknas som en växling mellan två talarroller: givande och krävande. Enligt Holmberg & Karlsson ger varje kombination av talarroll och utbyte en språkhandling. Med varje språkhandling följer en förväntan om en viss respons (Holmberg & Karlssson 2019 s. 34).

Inom SFG skiljer man på kongruenta och inkongruenta språkhandlingar. Med hjälp av grammatiken ges i språket ett huvudalternativ för att utrycka betydelse – ett så kallat kongruent uttryckssätt. Man skulle också kunna beskriva kongruens som en form av standardkonstruktioner för olika betydelseuttryck, till exempel att handlingar uttrycks med verb, föremål med substantiv och så vidare. Grammatiken möjliggör också att skapa (nästan) samma betydelse på andra sätt än genom kongruenta uttryck. Inom den funktionella grammatiken kallas dessa alternativ för grammatiska metaforer (Holmberg & Karlssson 2019 s. 49). Det kongruenta uttrycket för en fråga är en frågesats, men ett påstående kan också fungera som ett metaforiskt uttryck för en fråga.

3.2.2. Uppmaningar

Kongruenta uppmaningar görs med imperativer. Uppmaningssatser utmärks i svenskan av att de inleds med ett verb som står i verbformen imperativ. Recept och andra texter med instruktioner innehåller ofta många imperativ, vilket Holmberg & Karlsson exemplifierar genom att återge ett recept på lammstek ur en kokbok. Verben som i receptet i fråga har denna imperativform är bland annat sätt, skär, skala och peppra. Holmberg & Karlsson beskriver vidare hur uppmaningar ofta används i situationer där talaren antingen har ett överläge, till

(16)

mellan två vänner. I sådana situationer är det inga problem att använda uppmaningens kongruenta uttryck: Kom hit!

Ofta uttrycker man dock uppmaningar på andra sätt, till exempel genom påståenden eller frågor. De inkongruenta alternativen (grammatiska metaforer) för uppmaningen Kom hit kan till exempel vara frågan Kommer du hit? eller påståendet Du borde komma hit. Genom att använda uppmaningar i form av påståenden blir uppmaningarna mer rådgivande än befallande (Holmberg & Karlsson 2019 s. 54).

3.2.3. Påståenden

I skrivna texter är påståendesatsen den vanligast förekommande språkhandlingen. Det finns naturligtvis undantag, som i recept där uppmaningssatser är vanliga liksom i enkäter där frågesatser är naturligt förekommande (Holmberg, Karlsson & Nord 2019 s. 102). Eftersom påståenden är en så vanligt förekommande språkhandling är det oftast inte så intressant att i en stilanalys nämna att det finns påståenden i texten. Lagerholm (2008) framhåller dock att en text som enbart innehåller påståenden kan vara värd att analysera eftersom det säger något om textens huvudsakliga funktion. Med enbart påståenden har texten ett informativt, sakligt syfte, som i formell facklitteratur och juridiska texter (Lagerholm 2008 s. 124).

Enligt Holmberg & Karlsson (2006) är påståendet den språkhandling som minst pockar på lyssnaren eller läsarens responsdrag. Därför, menar de, kan det vara lätt att missa att också påståenden öppnar för viss respons, även i skrivna monologiska texter (Holmberg & Karlsson 2006, s. 49). Den som påstår något förväntar sig att få en viss respons som bekräftar att informationen nått fram. Valmöjligheterna består i att den tänkta läsaren (eller åhöraren) bekräftar att man anser informationen vara relevant eller att man ifrågasätter den.

Följande påstående, hämtat ur blogginlägget Det kommer nya chanser att skapa minnen, får exemplifiera detta så kallade utspeldrag som gör det möjligt att hålla med eller ifrågasätta. En tänkt läsare skulle efter påståendet (1) kunna svara Jaha eller Jaså, gör det?

(1) Det kommer en jul när man inte är nyseparerad.

Yassin (2019) som har undersökt den interpersonella semantiken i insändartexter i tidningen Kamratposten, skrivna av elever i årskurs 3, skiljer mellan åsiktsgivande påståenden och informativa påståenden (Holmberg, Karlsson & Nord 2019 s. 115 – 116). Åsiktsgivande påståenden förbereder enligt Yassin en respons i form av ett åsiktsgivande och skapar eller

(17)

som mottagare av information och förbereder en respons där informationen antingen bekräftas, utvecklas eller ifrågasätts. Yassin illustrerar skillnaden med hjälp av utdrag ur en elevtext som handlar om rökning. Exempel (2) är ett åsiktsgivande påstående medan (3) exemplifierar ett informativt påstående (Holmberg, Karlsson & Nord 2019 s. 117):

(2) Vi tycker inte att det är sant att man blir en idiot av att man röker.

(3) Det är farligt att röka

3.2.4. Interpersonell textanalys

Genom att göra en interpersonell textanalys, där man i första hand fokuserar på satsgrammatiken, kan man vidare kartlägga texten ur ett semantiskt perspektiv. Språkets betydelse är ju (vilket tidigare konstaterats) central inom den funktionella grammatiken. I en interpersonell textanalys undersöks både hur texten skapar en skribent i texten och en läsare i texten. Följande frågor är exempel på frågor som kan vara vägledande i en interpersonell textanalys: Vilken skribentroll framträder i texten? Är skribenten involverad eller distanserad i det utbyte som sker? Vilken lärarroll framträder i texten? Förutsätts läsaren bli passivt informerad, värdera informationen kritiskt eller engagera sig i vissa aktiviteter? Vilka värderingar eller åsikter framträder i texten, och hur tydligt uttrycks de? (Holmberg, Karlsson

& Nord 2019 s. 110).

Med hjälp av SFG som ramverk kommer jag att i några utvalda blogginlägg studera användandet av språkhandlingarna uppmaning och påstående för att beskriva hur Clara Lidström framställer sig som folkbildare.

3.2.5. Modalitet

För att fördjupa en analys av språkhandlingar kan man analysera dess modalitet. Inom funktionell grammatik beskrivs modalitet som val inom fyra betydelseskalor: sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet. Genom att använda ett modalt verb som satsens finit kan språkbrukaren modifiera språkhandlingen. Beroende på vilka modalitetsmarkörer skribenten eller talaren använder kan ett yttrande framstå som säkert eller osäkert. Vanligt

förekommande modala verb är kan, bör, ska och måste. Modalitet kan också utryckas genom interpersonella satsadverbial som kanske, nog, ibland, möjligen, antagligen (Holmberg &

Karlsson 2019 s. 58). Modala verb och interpersonella satsadverbial räknas inom den funktionella grammatiken som de kongruenta uttrycken för modalitet.

(18)

Ett annat sätt att modifiera språkhandlingar är att använda modalitetsmetaforer. Holmberg

& Karlsson menar att graden av modalitet alltid vilar på en bedömning, till exempel att någon bedömer att en handling är tillåten eller att en information är sannolik. Dessa modalitetsmetaforer, det vill säga uttryck för modalitet i en extra sats, gör det möjligt att antingen dölja att någon gjort något, eller att framhäva det. Satser som döljer något har ett det i början: Det är troligt att hon kommer. I den här meningen är det inte tydligt vem som gör en bedömning, varför den kan uppfattas som ett faktum snarare än som en åsikt. Genom att i stället placera ett jag eller vi som subjekt i den första satsen framgår det tydligt vem som har gjort en subjektiv bedömning: Jag tror att hon kommer. Modalitetsmetaforer kan således vara objektiva eller subjektiva (Holmberg & Karlssson 2019 s. 69–70).

Karin Helgesson (2019) har undersökt modalitet i platsannonser. Fokus i hennes studie är hur platsannonser ställer olika typer av krav på den presumtive arbetstagaren. Inom SFG:s teori om språkhandlingar kan kravställande ses som en form av uppmaning, alltså ”en språkhandling som har sin kongruenta realisering i uppmaningssatsen” (Holmberg, Karlsson & Nord 2019 s.

128). Helgesson konstaterar att det också är vanligt med grammatiska metaforer, alltså att man uttrycker ett visst språkligt innehåll med en annan grammatisk konstruktion, i uppmaningar.

Genom att använda grammatiska metaforer finns en möjlighet att gradera förpliktelsen.

Helgesson exemplifierar detta genom tre exempel på hur man kan uttrycka krav:

(4) Du bör ha fem års erfarenhet (kongruent modalitet)

(5) Det är önskvärt att du har fem års erfarenhet (objektiv modalitetsmetafor) (6) Vi vill att du har fem års erfarenhet (subjektiv modalitetsmetafor)

Exempel (4) – (6) visar att uppmaningar kan uttryckas på olika sätt och att budskapet i språkhandlingen kan mildras/skärpas genom att i stället använda en grammatisk metafor som i (5): ”Det är önskvärt…”.

Helgessons analys av 448 platsannonser visar att annonsören genom att använda olika sorts grammatik kan framstå som kravställare i varierande utsträckning. Hennes studie fastslår också att kravet på den sökande med hjälp av modalitet kan preciseras i styrka, från ofrånkomliga villkor till exakta önskemål (Holmberg, Karlsson & Nord 2019 s. 133).

(19)

4. Material och metod

I det här kapitlet redogör jag för materialet som analyseras i uppsatsen och hur urvalet har gjorts.

Jag beskriver också vilken metod jag har använt för att undersöka materialet, vilket utgörs av sex inlägg från Clara Lidströms blogg.

4.1. Material

Den här studien utgår från bloggen underbaraclaras.se som skrivs av Clara Lidström. Bloggen utgörs av 12 olika kategorier, vilket jag också har redogjort för i avsnitt 1.3. Kategorierna har rubrikerna Claras vardag, Claras hem & trädgård, Claras stil, Claras självförsörjning &

klimat, Clara ryter ifrån, Claras recept, Claras jul, Claras mammaliv, Claras guider & DIY, Claras träning & hälsa, Claras media samt Claras högtider och fest. Inläggen handlar om allt från barnuppfostran till trädgård och tar avstamp i Clara Lidströms liv på landet utanför Umeå.

Texterna kompletteras av många bilder, tagna av Clara Lidström själv. Under 2021 publicerade hon 424 inlägg, med ett genomsnitt på 35 inlägg per månaden.

Inläggen som har undersökts i den här uppsatsen sorterar under de tre kategorierna Clara ryter ifrån, Claras mammaliv samt Claras träning och hälsa. Totalt har sex blogginlägg analyserats, med avsikten att studera språkhandlingarna uppmaning och påstående. Jag har i ett inledande skede läst inlägg i bloggens alla 12 kategorier, fördelade under 2021. Inläggen som är med i analysen är publicerade mellan juni 2021 och december 2021. Totalt ingår 3 269 ord i analysen. Tabell 1 nedan visar vilka inlägg som materialet i undersökningen utgörs av.

Tabell 1. Översikt av inläggen i studien Publiceringsdatum Inläggets titel

16 juni 2021 Ledighet kommer inifrån 21 aug 2021 För dig som bara går hemma

11 sep 2021 Kan folk som inte vet något om utmattning snälla sluta prata utmattning?!!

14 okt 2021 Kan vi bromsa den hysteriska babybusinessen, tack 22 nov 2021 Det kommer nya chanser att skapa minnen

9 dec 2021 Gör det eller håll klaffen

(20)

4.1.2. Urval

För att kunna studera de valda frågeställningarna – om Clara Lidström har en folkbildande ton i sitt språk och vilka språkhandlingar hon i så fall använder för att åstadkomma detta – har jag utgått från den kategorisering som hon själv har gjort. Efter att ha läst igenom alla inlägg under år 2021 – totalt 424 – bestämde jag mig för att koncentrera studien till underkategorierna Clara ryter ifrån, Claras mammaliv samt Claras träning och hälsa. Detta eftersom texter om föräldraskap och hälsa och hennes starka åsikter i många olika frågor (då hon ryter ifrån) är något som utmärker hennes blogg. Inläggen i kategorin Clara ryter ifrån har ofta en uppfordrande och ibland förmanande ton.

För att avgränsa materialet, inte minst när det gäller tidsåtgång och omfång, valde jag att fokusera på inlägg under 2021. I ett första skede valde jag ett inlägg från varje månad under 2021, förutom från juli eftersom inget av dessa inlägg tillhörde någon av de tre kategorierna Clara ryter ifrån, Claras mammaliv eller Claras träning och hälsa. Möjligen kan detta bero på att inläggen i juli 2021 var ovanligt få – endast 18 stycken. Bara under en annan månad sedan bloggens start år 2006 har inläggen kommit så glest. Det var i december 2008, och då var antalet inlägg 17 stycken. Under arbetets gång insåg jag att 11 inlägg skulle bli alltför omfattande utifrån mina tidsramar. Jag valde då att koncentrera studien till sex inlägg från 2021.

För att hitta ett inlägg i de aktuella månaderna använde jag mig av kalenderarkivet för 2021.

Där finns alla inlägg för varje månad listade. Jag antecknade vilka av varje månads inlägg som uppfyllde de grundläggande kriterierna och tog sedan ett av dessa inlägg för varje månad. Jag hittade inlägg i rätt kategorier genom att leta efter ”etiketten” längst ned i varje inlägg som markerar vilken kategori inlägget tillhör. För alla månader fanns det minst två inlägg i ”mina”

kategorier att välja mellan. Jag valde då det av inläggen som verkade mest relevant för min studie.

För att säkerställa att jag inte har missat några av inläggen som hörde till kategorierna Clara ryter ifrån, Claras mammaliv eller Claras träning och hälsa under de valda månaderna gjorde jag sökningen en gång till, fast på ett annat sätt. Då letade jag direkt i dessa tre kategorier, en kategori i taget. Där finns alla inlägg med den aktuella etiketten (eller vinjetten) samlade, vilket innebär att där finns inlägg ända från bloggens början.

(21)

4.2. Analysmetod

För att få fram mitt resultat har jag studerat språkhandlingar i materialet med utgångspunkt framför allt i Holmberg och Karlsson (2019). De beskriver språkhandlingar som ett utbyte av information respektive av varor och tjänster och menar att interpersonell betydelse handlar om antingen information eller aktion, vilket jag beskriver i avsnitt 3.2.1. Den interpersonella spelplanen utgörs enligt Holmberg & Karlsson av fyra fält som beroende på kombination av talarroll och utbyte ger följande språkhandlingar: påstående, fråga, uppmaning och erbjudande (Holmberg & Karlsson 2019 s. 34). Av dessa fyra allmänna språkhandlingar har jag fokuserat på uppmaningar och påståenden, såväl kongruenta som inkongruenta. Jag har också undersökt en del av materialets modalitet.

För att få en bättre överblick och möjlighet att göra noteringar skrev jag ut de aktuella texterna från de utvalda blogginläggen (se avsnitt 4.1.2). Jag började med att räkna ut hur många ord det totala materialet utgjordes av genom att räkna antal ord i ett inlägg i taget, notera summan för varje inlägg och sedan lägga ihop de sex summorna. Därefter kontrollerade jag hur många meningar materialet utgörs av. Jag analyserade ett inlägg i taget och förde in siffrorna i en tabell under arbetets gång.

Nästa steg var att leta efter alla uppmaningar i de sex utvalda blogginläggen. Jag analyserade en text i taget och markerade alla uppmaningar jag hittade i texten. Därefter gick jag igenom alla texterna igen och förde in alla kongruenta uppmaningar i en tabell. De inkongruenta uppmaningarna var inte alltid lika lätta att upptäcka varför jag var tvungen att kontrollera dessa flera gånger. För att avgöra om en språkhandling, i (detta fall en uppmaning) är kongruent eller metaforisk har jag utgått från det Holmberg & Karlsson skriver om respons och utspelsdrag (Holmberg & Karlsson 2019 s 35–57). Jag markerade sedan de inkongruenta uppmaningarna och förde in dem i samma tabell men i en annan kolumn.

Därefter gjorde jag en kvantitativ analys genom att räkna ut hur många uppmaningar materialet totalt utgjordes av och hur många uppmaningar varje inlägg innehöll. Jag räknade också ut hur många kongruenta respektive inkongruenta uppmaningar som de respektive inläggen innehöll (i de fall båda förekom). Genom dessa beräkningar fick jag fram ett genomsnitt för varje inlägg – dels över antalet uppmaningar totalt, dels över antal kongruenta respektive inkongruenta uppmaningar. Jag räknade också ut ett genomsnitt för alla sex blogginlägg vad gäller förekomsten av inkongruenta respektive kongruenta uppmaningar.

För att undersöka vilka olika sorters uppmaningar som finns i inläggen gjorde jag även en

(22)

fanns markerade och läste återigen igenom varje uppmaning i dess kontext. Jag noterade även i vilken av de valda kategorierna texten sorterade – Clara ryter ifrån, Claras mammaliv eller Claras träning och hälsa – för att förstå sammanhanget. Jag noterade även vilken rubriken inlägget hade. Utifrån denna samlade information om texten gjorde jag en tolkning av varje uppmaning. Därefter noterade jag om uppmaningen framstod som till exempel rådgivande eller krävande.

För språkhandlingen påstående upprepade jag samma procedur som för uppmaningarna. Jag markerade först alla påståenden i texten och räknade dem – ett inlägg i taget. Under arbetets gång förde jag in resultatet i en tabell. Jag räknade ut hur många påståenden som fanns i varje inlägg och räknade sedan ut den totala summan för alla påståenden. Jag räknade även ut hur stor del av varje inläggs totala mängd meningar som utgjordes av påståenden. Slutligen räknade jag ut ett genomsnitt för alla inlägg.

Eftersom påstående är den vanligaste språkhandlingen är det inte särskilt anmärkningsvärt att inläggen innehåller många påståenden. En analys av alla påståenden i materialet skulle bli ett alltför omfattande arbete utifrån tidsramar och uppsatsens omfång. För att ändå få en bild av om hennes påståenden har en folkbildande funktion plockade jag ut fem påståenden i varje inlägg. Jag valde bort påståenden som inte har någon relevans för studien, exempelvis påståenden av typen Där är skogen. Jag letade snarare efter påståenden där Lidström framför en åsikt. Av de totalt 30 påståendena som jag valde att analysera (fem från varje inlägg) valde jag sedan ut ett exempel från varje inlägg.

Jag har även studerat hur Lidström använder olika typer av modalitet i sina uppmaningar.

För att ta reda på detta gick jag igenom alla uppmaningar (ett inlägg i taget) för att se om och hur modala hjälpverb, interpersonella satsadverbial och modalitetsmetaforer används. Jag letade först efter modala hjälpverb och kategoriserade dem i en tabell utifrån de fyra modalitetstyperna och dess grader, vilket beskrivs i Holmberg & Karlsson (2019 s. 58–69).

Jag undersökte därefter om uppmaningarna har några modalitetsmetaforer och interpersonella satsadverbial. Jag har dock inte gjort någon kvantitativ analys av dessa.

Eftersom jag i första hand undersöker vilka språkhandlingar som Lidström använder, analyserar jag i denna studie därför inte modaliteten så djupgående

(23)

5. Resultat

I det här kapitlet presenterar jag resultatet av min analys. De undersökta inläggen innehåller totalt 3 269 ord, fördelat på 243 meningar. Först presenteras en översikt av antal ord, meningar och uppmaningar i inläggen (tabell 2). I avsnitt 5.1 redovisar jag en översikt över antalet kongruenta respektive inkongruenta uppmaningar, vilket tydliggörs i tabell 3. Avsnitt 5.2 innehåller en analys av olika sorters uppmaningar. Därefter följer en analys av påståenden i avsnitt 5.3 samt av modalitet i avsnitt 5.4. Kapitlet innehåller också en sammanfattande kommentar av resultatet.

5.1. Resultatanalys

Tabell 2. Översikt av antal ord, meningar och uppmaningar i inläggen Inläggets titel och

nummer Antal ord

totalt Antal

meningar Antal

uppmaningar Meningar med uppmaningar 1. Ledighetskänslan

kommer inifrån 332 21 2 2

2. För dig som bara går

hemma 770 53 22 16

3. Kan folk som inte vet

något om utmattning … 602 38 6 4

4. Kan vi bromsa den

hysteriska babybusinessen... 708 56 7 6

5. Det kommer nya

chanser att skapa minnen 191 26 1 1

6.Gör det eller håll klaffen 666 49 12 11

TOTALT 3 269 243 50 40

Min undersökning visar att Clara Lidström ofta använder sig av uppmaningar i sina inlägg. I de 243 analyserade meningarna, av vilka många är ofullständiga satser, finns 50 uppmaningar.

Som framgår av tabell 2 (ovan) finns det uppmaningar i alla inlägg, även om antalet varierar.

Flest uppmaningar har inlägget För dig som bara går hemma, med 22 uppmaningar fördelat på 16 meningar. Det betyder att 30 % av innehållet i det inlägget utgörs av uppmaningar. Totalt innehåller de analyserade inläggen alltså 50 uppmaningar. Merparten av dessa – 36 stycken, motsvarande 72 % – är kongruenta. Resterande uppmaningar är inkongruenta och uttrycks

(24)

Tabell 3 (nedan) visar fördelningen av kongruenta och inkongruenta uppmaningar i inläggen. Det inlägg som innehåller flest uppmaningar, För dig som bara går hemma har 22 uppmaningar varav 16 av dem är kongruenta. Näst flest uppmaningar finns i inlägget Gör det eller håll klaffen, med 12 uppmaningar av vilka 10 är kongruenta. Det inlägg som har minst antal uppmaningar är inlägget med rubriken Det kommer fler chanser att skapa minnen, som bara har en enda uppmaning, och det i kongruent form: Låt oroshjärtat klappa lugnt.

Tabell 3. Fördelning av kongruenta och inkongruenta uppmaningar

Inläggets titel (+ nummer) Kongruenta uppmaningar Inkongruenta uppmaningar 1. Ledighetskänslan kommer

inifrån 2 0

2. För dig som bara går

hemma 16 6

3. Kan folk som inte vet

något om utmattning … 4 2

4. Kan vi bromsa den

hysteriska babybusinessen … 3 4

5. Det kommer nya chanser

att skapa minnen 1 0

6. Gör det eller håll klaffen 10 2

TOTALT 36 14

Som tidigare beskrivits i avsnitt 3.2.1 är det kongruenta uttryckssättet enligt SFG huvudalternativet för att uttrycka betydelse. Kongruenta uppmaningar görs med imperativer, som i exempel (7), (8) och (9):

(7) Borsta tänderna (inlägg nr 2)

(8) Ordna en bricka med allt du behöver nattetid (inlägg nr 2) (9) Sätt igång idag! (inlägg nr 6)

Genom att använda grammatiska metaforer kan man framföra en uppmaning på ett mjukare och mindre befallande sätt, vilket tydliggörs i exempel (10) och (11) som är inkongruenta:

(10) Och så kan man ta hand om hennes disk när man ändå är där och bära hennes baby så att man får duscha i fred (inlägg nr 4)

(11) Man måste ge sig lite tid att komma ner i varv (inlägg nr 1)

Med kongruent grammatik skulle de inkongruenta (indirekta) uppmaningarna ovan i stället ha framförts mer direkt: ”Ta hand om hennes disk. Bär hennes baby” (exempel 10) och ”Ge dig

(25)

I (12) ser vi ytterligare ett exempel på en uppmaning som inte uttrycks lika direkt. Uppmaningen inryms i den andra meningen:

(12) Det här tipset gäller enbart för föräldralediga – men jag måste smyga in det ändå! Och det är att aldrig göra något tråkigt medan barnet sover, som man lika gärna kan göra medan barnet är vaket (inlägg nr 2)

Med andra ord: Gör aldrig något tråkigt medan barnet sover! I den andra meningen i exemplet (12) presenteras alltså det tips som hon i meningen före säger att hon ska ge. Tolkningen sträcker sig över satsgränserna.

5.2. Olika typer av uppmaningar

Det inlägg som innehåller mest uppmaningar, För dig som bara går hemma innehåller många rådgivande och instruerande uppmaningar. I texten beskriver Clara Lidström hur det är att vara hemma med små barn när man är föräldraledig, sjukskriven eller arbetslös. I en rad punkter listar hon praktiska tips för att få tillvaron för dessa föräldrar att kännas lite lättare:

(13) Gör dig i ordning varje dag (Inlägg nr 2) (14) Försök äta något vettigt (Inlägg nr 2) (15) Försök få dagsljus (Inlägg nr 2)

(16) Ha ditt läger i soffan dagtid och i sängen nattetid så hjälper du hjärnan på traven att förstå när det är nattsömn och när det bara är dagsvila det är fråga om (Inlägg nr 2)

Alla dessa tips är formulerade som råd, i form av kongruenta uppmaningar, med finit i imperativ. I materialet finns också exempel på uppmaningar som är krävande och nästintill aggressiva, vilket exemplifieras i (17) när Clara Lidström ger svar på tal om att vem som helst skulle kunna bli en framgångsrik influencer:

(17) Gör det eller håll klaffen (Inlägg nr 6)

Ett av inläggen innehåller en uppmaning som kan uppfattas som varnande. Det är hämtat ur inlägget Kan vi bromsa den hysteriska babybusinessen, tack där Clara Lidström ondgör sig över dyra presenter till blivande och nyförlösta mammor liksom upphaussade barnkalas:

(18) Om du skickar dina barn på kalas med dyra presenter gör du det samtidigt svårt för den familj som inte kan ge samma sak tillbaks (Inlägg nr 4)

(26)

Uppmaningen är formulerad som ett påstående med betydelsen ”Skicka inte dina barn på kalas med dyra presenter eftersom du då gör det svårt för den familj som inte kan ge samma sak tillbaka”. Hon lindar alltså in varningen, men budskapet är likväl formulerat som en varning.

Vissa uppmaningar är snarare tröstande, som i exempel (19) där uppmaningen allra sist i inlägget Det kommer nya chanser att skapa minnen knyter ihop blogginläggets budskap om att alla stressade föräldrar kommer att få fler chanser och därför inte behöver oroa sig så mycket över en misslyckad jul eller ett tråkigt lov.

(19) Låt oroshjärtat klappa lugnt (Inlägg nr 5)

Exempel (19) tydliggör alltså hur Lidström också använder en lugnade och tröstande ton i sina uppmaningar.

5.3. Analys av påståenden

Som tidigare konstaterats i avsnitt 3.2.3 är påståenden den vanligast förekommande språkhandlingen (med undantag för till exempel recept och enkäter). Även i mitt material är påståenden den mest använda språkhandlingen. 193 av de undersökta inläggens 243 meningar (79 %) utgörs av påståenden. Flest påståenden finns i inlägget Det kommer nya chanser att skapa minnen, där 92 % av texten är formulerad som påståenden.

Exempel (20) – (25) illustrerar hur Lidström i många av sina påståenden för fram kunskap och nya perspektiv inom ämnen som hälsa och stress, föräldraskap, ekonomi och arbetsliv. Hon förklarar till exempel varför man måste ge sig själv tillåtelse att känna sig ledig (20) och förklarar varför man mår bra av struktur och rutiner (21). I exempel (22) lyfter hon det växande problemet med kvinnor och utbrändhet. Hon skriver om trenden med babyshowers och pushpresenter och ifrågasätter om dessa verkligen behövs (23). Hon påstår att det kommer fler chanser för föräldrar att skapa minnen med barnen och att kommande jular och sommarlov kan bli bättre (24). Hon ifrågasätter även sin egen yrkesgrupps existensberättigande (25).

(20) Men det är ett OTROLIGT dumt tankefel att tro att man ska ha avslutat allt för att få känna sig ledig och vila (Inlägg nr 1)

(21) Frånvaro av rutiner kan vara skönt till en början – men efter ett tag är det nog bra med lite struktur på dagarna (Inlägg nr 2)

(22) Jag känner ingen kvinna som blivit utbränd för att hon bakat för mycket bröd till sina barn eller för att hon bryr sig om att duka trevligt för gästerna (Inlägg nr 3)

(23) Men föräldraskapet har blivit en så bisarrt stor business idag (Inlägg nr 4) (24) Det kommer nya chanser att skapa fina minnen med barnen (Inlägg nr 5)

(25) Man kan sannerligen ifrågasätta influencers nödvändighet i samhället (Inlägg nr 6)

(27)

5.4. Analys av modalitet

Som nämnts i avsnitt 3.2.3 är också modaliteten viktig för den interpersonella analysen. Genom att använda modala hjälpverb som till exempel kan, bör och måste kan talaren eller skribenten påverka hur kraftfullt ett uttalande blir (Holmberg & Karlsson 2019 s. 58–59). De fyra olika typerna av modalitet – sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet – hänger enligt Holmberg & Karlsson ihop med olika språkhandlingar. Bedömningar av hur sannolikt eller vanligt något är har att göra med utbytet av information (påståenden och frågor), medan förpliktelse och villighet är betydelseskalor för utbytet av varor och tjänster (uppmaningar och erbjudanden). Nedan kommer jag att presentera resultatet av analysen av modala hjälpverb, interpersonella satsadverbial samt modalitetsmetaforer.

5.5. Exempel på modalitet

De vanligaste modala hjälpverben i de analyserade blogginläggen är modala verb som uttrycker någon form av förpliktelsemodalitet, som måste och ska. Läsarna ”ska” eller ”måste” göra vissa saker, som i exempel (26) och (27) nedan. Förpliktelsemodalitet är vanligt i samband med den sortens indirekta uppmaningar när någon blir mer eller mindre förpliktigad att göra något.

(26) Man måste ge sig lite tid att komma ner i varv (Inlägg nr 1) (27) Ja, det tycker jag verkligen att du ska göra (Inlägg nr 6)

Holmberg & Karlsson konstaterar att analys av modalitet måste ta hänsyn till hela satsens betydelse i textens sammanhang eftersom modala verb som kan, bör, ska och måste kan uttrycka olika sorters modalitet (Holmberg & Karlsson 2019 s 67). Det är till exempel möjligt att placera det modala hjälpverbet kan på alla de fyra betydelseskalorna (sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet) beroende på vad man önskar uttrycka.

De analyserade blogginläggen i materialet innehåller även modalitetsmarkörer i form av interpersonella satsadverbial och modalitetsmetaforer. I exempel (28) ser vi hur det interpersonella satsadverbialet gärna uttrycker modalitet.

(28) Tyck gärna att det jag gör är trams och oviktigt och så simpelt att en femåring kan göra det (Inlägg nr 6)

Budskapet i (28) skulle kunna mildras eller skärpas (modifieras) genom att ordet gärna byts ut mot ett annat interpersonellt satsadverbial som exempelvis kanske.

(28)

Ett annat sätt att modifiera språkhandlingar är att använda modalitetsmetaforer (se avsnitt 3.2.3). Objektiva modalitetsmetaforer uttrycker modaliteten som fakta, medan subjektiva modalitetsmetaforer snarare uttrycker en åsikt. Holmberg & Karlsson konstaterar att

modalitetsmetaforer som framhäver den som gör bedömningen låter skribenten eller talaren synas som den extra satsens jag- eller vi-subjekt (Holmberg & Karlsson 2019 s. 69).

Exempel (29) – (33) illustrerar några modalitetsmetaforer i materialet:

(29) Kan vi inte enas om att höja nivån på debatten? (Inlägg nr 3) (30) Försök om du orkar göra bort tvätt och städ (Inlägg nr 2)

(31) Försök – om det går – att vila på olika platser dagtid och nattetid (Inlägg nr 2) (32) Kan folk som inte vet något om utmattning … (Inlägg nr 3)

(33) Gör det om det är så lätt (Inlägg nr 6)

Den extra satsen kan vi inte enas om (29) nyanserar den indirekta uppmaningen (om att höja nivån på debatten) när det gäller villighet och förpliktelse. Det ligger en vädjan och önskan om samförstånd i formuleringen.

Försök om du orkar göra bort tvätt och städ (30) är ett exempel på en modalitetsmetafor där satsen om du orkar uttrycker ett förbehåll. Uppmaningen är alltså villkorad: satsen om du orkar modifierar uppmaningen till att gälla just om man orkar.

I (31) ser vi ett exempel på en inskjuten modalitetsmetafor på sannolikhetsskalan. Exempel (32) visar på en modalitetsmetafor som graderar förpliktelsen till att inte gälla alla, utan bara dem som inte vet något om utmattning. Det begränsar förpliktelsen till en viss kategori av människor. På detta sätt mildras uppmaningen till att enbart gälla vissa människor.

Om det är så lätt (33) är en modalitetsmetafor som har med sannolikhet att göra.

5.6. Kommentar till resultatanalysen

Mitt syfte med studien var att undersöka om Clara Lidström genom sitt språkbruk framställer sig som folkbildare och vilka språkhandlingar hon i så fall använder för att tilltalet i bloggen ska uppfattas som folkbildande. Med hjälp av SFG som ramverk har jag analyserat sex utvalda blogginlägg med fokus på språkhandlingen uppmaning och påstående. Att uppmana, ge råd och vägleda är operationaliserbart och kan beskrivas utifrån språkhandlingar enligt SFG.

Min undersökning visar att uppmaningar är vanligt förekommande i många av hennes inlägg och att hon oftast använder kongruenta uppmaningar som kan tolkas som uppfordrande, till exempel Gör det eller håll klaffen. 40 av de 243 analyserade meningarna innehåller

(29)

som retoriska frågor) har mycket av det övriga innehållet i texterna en rådgivande och vägledande ton. Inte minst innehåller en stor del av hennes påståenden en folkbildande ton då hon hävdar sin åsikt i olika frågor och förmedlar kunskap och nya perspektiv. De värderingar och den fakta hon för fram modifieras beroende på ordval och sammanhang. Hon växlar mellan att uttrycka sig kraftfullt och milt.

(30)

6. Diskussion och slutsatser

I det här kapitlet diskuterar jag resultatet av min analys med utgångspunkt i mina frågeställningar inför studien. Jag reflekterar också kring validitet, reliabilitet,

generaliserbarhet och objektivitet. Sist i denna del för jag ett resonemang kring de etiska överväganden som jag har gjort i samband med undersökningen. Jag ger även några förslag på vidare forskning inom området.

6.1. Övergripande diskussion om studien

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om Clara Lidström genom tilltalet i sin blogg antar en roll som folkbildare inom ämnen som rör till exempel föräldraskap,

företagande och hälsa. Jag utgått från följande frågeställningar:

1. Finns det en folkbildande ton i hennes språkbruk?

2. Vilka språkhandlingar används i så fall för att blogginläggen ska framstå som folkbildande?

Enligt Herring, Scheidt, Bonus &Wright kan bloggen som genre användas som ett forum för att bland annat driva opinion och förmedla ny kunskap (se avsnitt 2.1). De fastslår också ett en blogg kan fungera som ett redskap för att göra sin röst hörd och utöva en form av makt (2004 s. 2). Som innehavare av en av Sveriges mest lästa bloggar kan man anta att Clara Lidström både förmedlar ny kunskap och utövar en form av makt över sina läsare.

Makten består bland annat i att närmare 159 000 personer varje timme besöker hennes blogg (enligt ett exempel beräknat på antal unika besök per IP-adress och timme, den 3 december 2021) och att hon därigenom gör sin röst hörd för en mycket stor skara läsare. Det mångåriga bloggandet har lett till andra uppdrag som att sommarprata i Sveriges Radio, medverka i tv, skriva krönikor i Expressen och att ge ut flera böcker.

En av de tolv kategorierna i hennes blogg har rubriken Clara ryter ifrån, vilket signalerar att hon faktiskt vill markera en ståndpunkt. Därmed inte sagt att folkbildning per definition handlar om att ”ryta ifrån”, men denna ”programförklaring” visar att hon inte är rädd för att sticka ut hakan och att hon inte har för avsikt att stryka människor medhårs.

Folkbildning handlar enligt Regeringen bland annat om att skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. I avsnitt 1.2 refererar jag till den statliga utredningen Folkbildningens samhällsvärden som framhåller att folkbildningen ”eftersträvar att vidga deltagarnas

(31)

perspektiv”. För att skapa engagemang och vidga människors perspektiv behöver man kanske ibland ryta ifrån och skapa debatt, vilket jag anser att Clara Lidström i många fall gör.

Min undersökning av olika språkhandlingar i sex analyserade blogginlägg visar att hon ofta använder uppmaningar som har en uppfordrande och förmanande ton – inte minst i kategorin Clara ryter ifrån. Merparten av uppmaningarna – 72 % – är kongruenta. Bland dessa finns exempel på såväl rådgivande som krävande och varnande uppmaningar. Det finns också många exempel på hur hon i sina uppmaningar och påståenden förmedlar en tröstande och lugnande ton. Inlägget Det kommer nya chanser att skapa minnen, publicerat den 22 november 2021, exemplifierar denna typ av innehåll. Här intar Clara Lidström rollen av en lugn och rådig person som uppmanar sina läsare att inte tappa modet. Hon delar också med sig av handfasta råd och tips för den som är föräldraledig och saknar struktur, och skriver initierat om utmattning och stressrelaterad ohälsa utifrån egna erfarenheter.

Dessa exempel har enligt mig med folkbildning att göra, i avseendet att man bidrar med nya perspektiv och ökar människors kunskaper. En folkbildare är utifrån statens programförklaring också en person som medverkar till att höja människors bildnings- och utbildningsnivå.

I inledningen konstaterade jag att det är intressant att fundera över hur en person som har internet som sitt huvudsakliga redskap och dagligen når ut till hundratusentals svenskar använder sin makt att påverka. Väljer man att inspirera till konsumtion eller tar man chansen att skriva om ämnen som ökar människors kunskap och vidgar perspektiven? Jag anser att min studie visar att Clara Lidström gör just detta: bidrar till ny kunskap och nya perspektiv. I detta avseende är hon alltså en folkbildare.

Den folkbildande rollen märks alltså bland annat genom att hon använder många uppmaningar som har karaktären av att undervisa och vägleda, till exempel i kategorin Claras träning och hälsa. Att vägleda och ge råd kan beskrivas utifrån språkhandlingar enligt SFG.

Resultatet av min studie visar också att Lidström i många av sina påståenden för fram kunskap och nya perspektiv inom ämnen som hälsa och stress, föräldraskap, ekonomi och arbetsliv. Hon skriver till exempel om trenden med babyshowers och påkostade barnkalas och vill få folk att reflektera över samhällsutvecklingen. De analyserade påståendena utgörs till stor del av Clara Lidströms åsikter, vilket hör ihop med språkhandlingen påstående.

I avsnitt 3.2.3 redogör jag för hur Yassin (2019) beskriver hur dessa så kallade åsiktsgivande påståenden förbereder en respons i form av ett åsiktsgivande och hur dessa skapar eller upprätthåller ett åsiktsutbyte. Informativa påståenden tillskriver i stället läsaren rollen som mottagare av information och förbereder en respons där informationen antingen bekräftas,

(32)

Även i de fall där Lidström varken uppmanar eller påstår något kan innehållet uppfattas som vägledande och rådgivande, utifrån hennes ämnesval och tonalitet. Precis som Holmberg, Karlsson & Nord (2019) också framhåller, kan en interpersonell textanalys vara ett sätt att upptäcka vilken skribentroll som framträder i texten och vilka värderingar eller åsikter som uttrycks i texten (Holmberg, Karlsson & Nord 2109 s. 110–111).

Min analys av de analyserade blogginläggen tyder på att Lidström drivs av värderingar. I inlägget Kan vi bromsa den hysteriska babybusinessen, tack? kallar hon till och med sig själv för ”en riktigt trist moralkärring”. Det tyder på att hon verkar kunna se sig själv utifrån och att hon inser att hennes värderingar kan uppfattas som lite gammeldags eller moraliserande.

Lundborg (2015) som i en magisteruppsats har undersökt Clara Lidströms ”persona” (se avsnitt 2.2) fastslår i sin studie att egenskapen gammeldags utmärker Clara Lidström liksom egenskaperna personlig, rotad i folkhemmet och bestämd.

Som tidigare konstaterats har min undersökning av hennes språkhandlingar visat att Lidström kan vara just bestämd och ryta ifrån men också och hon använder mjukare tongångar.

Jag tolkar det som att hon är mån om att få med sig sina läsare – att det är viktigt för henne hur budskapet landar. Min analys av modaliteten (avsnitt 5.4.2) visar att hon nyanserar sina uppmaningar genom exempelvis modalitetsmetaforer som om du orkar och om det går.

Därigenom mildras budskapet i uppmaningen och uppfattas inte lika uppfordrande eller förpliktigande. Precis som Helgesson (2019) redogör för i sin studie om kravställande i platsannonser (se avsnitt 3.2.5) kan uppmaningar utryckas på olika sätt och språkhandlingen mildras eller skärpas genom att använda olika sorts grammatik.

I de fall modaliteten uttrycks genom ett modalt hjälpverb använder Lidström oftast modala verb som uttrycker någon form av förpliktelsemodalitet, som måste och kan. Läsarna ”måste”

göra vissa saker. De flesta uppmaningar uttrycks dock utan någon modalitet vilket jag tolkar som att hon är säker på sin sak och oftast inte har behov av att ”linda in” budskapet.

Genom att nyansera vissa uttryck kan hon lättare få med sig läsarna på tåget. Hon vädjar till dem att tänka till och reflektera snarare än att befalla dem (även om hon också kan ha ett uppfordrande tilltal). Hennes önskan om samförstånd rimmar väl med definitionen av folkbildning som kännetecknas av att den är ”fri och frivillig”. På detta sätt kan modaliteten ge en fördjupad bild av hennes roll som folkbildare.

References

Related documents

- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, -

Övergripande inriktning för det idrottsvetenskapliga programmet är hälsofrämjande livsstil där studenterna efter avslutad utbildning ska kunna verka inom arbetsliv och fritid

- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning

- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning

Vid kontakt med läkare, visa om möjligt etiketten eller detta säkerhetsdatablad.. Inandning Skölj näsa och mun

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera det journalistiska innehåll som TT-nyhetsbyrån publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall före och efter nedläggningen av deras

Syftet med detta arbetet var att kartlägga vilka åtgärder för att minska bildningen av svavelväte som användes, hur dessa har fungerat i praktiken samt försöka hitta ett

“Om ni blott skonar er, så kan ni lefva, tills ni blir hundra år,“ hade en af dessa läkare sagt för att uppmuntra honom och på samma gång mana honom till mera försiktighet,