• No results found

It-frågors hantering vid Stockholms universitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "It-frågors hantering vid Stockholms universitet"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

It-frågors hantering vid Stockholms universitet

En rapport som en del i Översynsprojektet

(2)

Bakgrund

•  Institutioner startade IT-verksamhet under 90- talet – egen och/eller med extern leverantör

•  IT och media bildades 2000/-01.

Sammanslagning av enheter för drift av nät och några centrala tjänster

•  Den nya enheten sågs inte som ett alternativ till egen drift

•  Den centrala IT-verksamhetens sena etablering en förklaring till den heterogena och splittrade

(3)

Korta fakta

Inom Stockholms universitet finns:

•  39 lokala +2 centrala system skickar och tar emot mejl

•  Minst 10 inst. har egna system för identiteter

•  Minst 5 system för LMS-system

•  Minst 3 system för ”plastkort”

•  I snitt en DSA per 20 lärare/forskare enl ÖP-enkät

(4)

IT-mognad/-kompetens

•  Ojämn IT-mognad pga saknaden av gemensamma mål

•  För hela SU saknas en gemensam IT-strategi

•  IT-projekt inom SU resulterar till del av ny IT-strategi men resultatet blir ”ad hoc” och ”spretighet”

•  Prioritering måste ske utifrån hela verksamhetens krav och behov

(5)

Mognad nu och mognad om ”3 år”

(6)

Samordning

•  IT-Projekt genomförs årligen inom SU av institutioner och förvaltning men utan samordning och prioritering

•  Ägare ”saknas” till SU´s gemensamma ”IT-plattform”, dvs. ”SU´s minsta gemensamma IT-nämnare”

•  Etablera funktion/enhet för samordning, beredning och prioritering av projekt och behov, föredra beslut och årlig budget, medverka till processförbättringar in SU

•  Etablera ”Förvaltare” av den långsiktiga IT-strategin så att den ”hänger ihop” med SU`s långsiktiga strategi

(7)

Vem beställer, vem beslutar och vem är utförare i IT-frågor

•  Idag gör ”alla” allt, dvs. beställer, beslutar och utför allt i IT-frågor!

•  Det behövs en beslutande instans - Det är ledningens ansvar

•  Helhetstänk måste vara utgångspunkten för beslut

•  Detta är grunden och möjliggöraren för stödprocesserna att etablera kostnadseffektiva arbetssätt för hela SU

•  Utöver detta krävs en stabil och effektiv ”IT-leverantör”

– utföraren.

(8)

Samordning av ”IT-leveransen”

•  Reducera mejl-systemen från 39 till 2-4 Besparingen minst 3-4 MSEK per år

•  Minimera antalet (10) identitetsutfärdande system – behövs mer än ett?

•  Fem LMS-system? Enas om ett (1)!??

•  Tre system för plastkort??

(9)

Samordning av IT-stöd

•  Samordna det nära IT-stödet i Servicecentra tillsammans med ekonomi och personal för ett personoberoende

arbetssätt

•  Etablera ett gemensamt Helpdesk för IT-frågor för alla användare och studenter

•  Helpdesk blir ”1st line” support med mål att klara

30-50% av frågorna och servicecenter med DSA-er övriga

”närservicerelaterade” frågor

•  Helpdesk ”loggar” alla inkommande frågor för att medge ett proaktivt agerande på förekommande brister hos nyttjarna,

(10)

Utskrift och kopiering

•  Inför under en 3-årsperiod ny gemensam teknik för kopiering och utskrift

•  Kommer att minska utskrifts- och kopieringsvolymer med 25-30%

•  Kommer att minska pappersförbrukning med ca 40% med hjälp av dubbelsidig utskrift

•  Full besparing inom en 3-årsperiod allt eftersom befintliga finansierings- och serviceavtal går ut.

(11)

Minska antalet servrar i drift

•  En kvalificerad bedömning är att SU har minst 1 000 servar i drift (efter jämförelse med Göteborgs univ)

•  Varje server kostar ca 100 000 SEK per år i drift

•  Genom konsolidering och virtualisering kan antalet servrar i drift reduceras.

•  Sätt som mål att inom 3 år skall 50% av antalet servrar elimineras

•  Besparing upp till 50 MSEK per år från år 4

(12)

Standardiserade bastjänster

•  Standardisera tjänster och produkter som ger skalfördelar och kostnadseffektivitet

(13)

Inför prissättning för tjänster

•  Skapa tjänstekatalog för tjänster

•  Prissätt tjänster utifrån budgeterad självkostnad

•  På så sätt skapas tydlighet och trovärdighet om kostnaderna för tjänsten

•  Avskaffa anslagsfinansieringen

(14)

Stockholms universitets varumärke

•  SU har ett stort anseende och kontaktnät i IT- frågor inom som utom Sverige

•  IT-innehåll i nya arbetssätt, kommande lärande och utbildning kommer att öka

•  Stockholms universitet skall satsa på att vara den självklara och ledande kraften i detta arbete

•  Detta kommer att stärka varumärket än mer

(15)

Kommande miljöcertifiering

•  Åtgärder som föreslås kommer att på ett positivt sätt bidra till att minska SU´s ”miljöskuld” i form av

•  Lägre energiförbrukning

•  Lägre pappersförbrukning

•  Bättre arbetsmiljö

..och därtill väsentligt lägre kostnader!!

References

Related documents

För att kunna besvara uppsatsen syfte och de tre delfrågor, vilka tillsammans knyts an till uppsatsens forskningsfråga har jag valt att dela upp detta avsnitt efter varje delfråga,

533 Stockholms universitet skulle önska en motivering av slutsatsen att fortsatta insatser för utsläppsminskningar i andra länder, vid sidan av åtgärder för negativa utsläpp, bör

Universitetet flaggar dock för att detta oftast inte ryms inom nuvarande miljöövervakning och att mer resurser behöver avsättas till miljöanalys, forskning

Juridiska fakultetsnämnden har i allt väsentligt inga invändningar m ot förslaget till kompletterand e bestämme lser till EU :s förordning om öm sesidigt erkännande av beslut

Vi håller med om dessa och anser att de är särskilt viktiga att beakta när det gäller tolkning, som är en sårbar bransch där regeringen tagit stora initiativ för att öka

Sammantaget innebär detta att den föreslagna förändringen riskerar att leda till kvalitets- försämring och fördyring, både för Stockholms universitet som enskild myndighet

Föredragande har varit utredare Karolina Alveryd.. Remissvaret har expedierats av Juridiska

Stockholms universitet har inga invändningar mot att riksdagen ska formulera ett mål för genomförandet av Agenda 2030, men avstyrker en målformulering av det slag