• No results found

En enkätstudie om hur pedagoger undervisar barnen i förskolan kring kostens betydelse för hälsa.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "En enkätstudie om hur pedagoger undervisar barnen i förskolan kring kostens betydelse för hälsa."

Copied!
61
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Men maten då?

En enkätstudie om hur pedagoger undervisar barnen i förskolan kring kostens betydelse för hälsa.

What about the food?

A survey study about how the teachers in preschool teach the children about the diet’s importance for health

Hanna Berg & Madeleine Jofur

Fakultet: Humaniora och Samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.

Handledarens namn: Johan Högman Examinatorns namn: Valerie Margrain Datum: 2022-01-21

(2)

© 2022 – Hanna Berg & Madeleine Jofur Men maten då?

[What about the food?]

Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The authors, Hanna Berg & Madeleine Jofur, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

(3)

Abstract

The purpose of this study is to show how educators in preschool teach children about the diet’s importance for health. We have used a quantitative method in the form of a questionnaire to get answers to our research questions. The questionnaire consisted of mostly closed questions and was answered by 206 educators in Swedish preschools. The survey was distributed via e-mail to educators in two swedish municipalities and via groups on Facebook for teachers and preschool teachers. We investigate the possible influence of various factors on teaching and in this way the framework factor theory permeates our entire work. The result shows that teaching about the diet´s importance for health in preschool may be influenced on the basis of constitutional, organizational and physical frameworks. The conclusion is that the participants of the study say that they teach more about the importance of diet for the body's functions than they do about the nutritional content of diet.

Teaching also takes place to a greater extent if the educators have received further education in the subject.

Keywords: diet, education, framework factor theory, health, preschool

(4)

Sammanfattning

Syftet med den här undersökningen är att visa på hur pedagoger i förskolan undervisar barnen kring kostens betydelse för hälsa. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät för att få svar på våra forskningsfrågor.

Enkäten bestod av mestadels slutna frågor och besvarades av 206 pedagoger i förskolan. Enkäten distribuerades via e-mail till pedagoger i två svenska kommuner och via grupper på Facebook för lärare och förskollärare. Vi undersöker olika faktorers möjliga påverkan på undervisningen och på så sätt genomsyrar ramfaktorteorin hela vårt arbete. Resultatet visar att

undervisningen kring kostens betydelse för hälsa i förskolan kan påverkas utifrån konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Slutsatsen är att deltagarna i undersökningen anger att de undervisar mer kring kostens betydelse för kroppens funktioner än vad de gör kring kostens

näringsinnehåll. Undervisning sker också i högre grad om pedagogerna har fått fortbildning inom ämnet.

Nyckelord: förskola, hälsa, kost, ramfaktorteorin, undervisning

(5)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 SYFTE ... 3

1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

2 BAKGRUND ... 4

2.1 BEGREPPET UNDERVISNING ... 4

2.2 BEGREPPET HÄLSA ... 5

2.3 BEGREPPET PEDAGOG ... 6

3 TIDIGARE FORSKNING ... 7

3.1 PEDAGOGERS UNDERVISNING KRING HÄLSA ... 7

3.2 EXPONERING, SOCIAL PÅVERKAN OCH SENSORISK AKTIVITET ... 8

3.3 SAPEREMETODEN ... 10

3.4 SAMMANFATTNING TIDIGARE FORSKNING ... 11

4 TEORI ... 12

4.1 DET RAMFAKTORTEORETISKA PERSPEKTIVET. ... 12

5 METOD ... 14

5.1 KVANTITATIV METOD ... 14

5.2 URVAL AV DELTAGARE ... 14

5.3 DATAINSAMLINGSMETOD ... 16

5.4 GENOMFÖRANDE... 16

5.5 DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD ... 17

5.6 RELIABILITET OCH VALIDITET ... 18

5.7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19

6 RESULTAT ... 20

6.1 UNDERVISNING KRING MATENS NÄRINGSINNEHÅLL ... 20

6.1.1 Förekomst av undervisning kring näringsinnehåll ... 20

6.1.2 Metoder för undervisningen ... 24

6.2 UNDERVISNING KRING MATENS BETYDELSE FÖR KROPPENS FUNKTIONER ... 25

(6)

6.2.1 Förekomst av undervisning kring matens betydelse för kroppens funktioner. 25

6.2.2 Metoder för undervisningen ... 29

6.3 STIMULERING AV BARNS INTRESSE FÖR MAT ... 30

6.4 HÄMMANDE OCH VIKTIGA FAKTORER FÖR UNDERVISNING KRING KOST OCH DESS BETYDELSE FÖR HÄLSA... 32

6.4.1 Hämmande faktorer ... 32

6.4.2 Viktiga faktorer ... 35

6.5 SAMMANFATTNING AV RESULTAT... 36

7 DISKUSSION ... 38

7.1 RESULTATDISKUSSION ... 38

7.2 SLUTSATS ... 41

7.3 METODDISKUSSION ... 42

7.4 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 44

8 REFERENSER ... 45

9 BILAGOR ... 49

BILAGA 1 ... 49

BILAGA 2 ... 54

(7)

Förord

Vi som har skrivit det här examensarbetet heter Hanna Berg och Madeleine Jofur. Vi har delat lika på arbetsuppgifterna och har på varsitt håll letat upp och behandlat relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har sedan gemensamt strukturerat enkätens utförande och gemensamt arbetat ihop uppsatsens innehåll. Vårt samarbete har fungerat bra och vi känner att vi har kompletterat varandra i uppsatsens utförande, då Hanna gärna läser lite mer, medan Madeleine föredrar att skriva. Då Hanna är mer teknisk av sig än Madeleine har Hanna ansvarat för hanteringen av insamlat material och dataprogrammet som användes vid analysen av materialet. Hanna har sedan delgett Madeleine informationen och vi har tillsammans sedan utformat examensarbetet till sin helhet.

Stort tack till alla nära och kära som har stöttat oss i det här arbetet. Vi vill också tacka vår handledare Johan för all hjälp och pepp under hela arbetets gång. Det kan låta klyschigt, men vi hade inte klarat det utan dig.

(8)

1

1 INLEDNING

Under vår tid på universitetet så har vi hunnit ha praktik vid fyra olika tillfällen.

Under dessa 4–5 veckors perioder så har vi båda reflekterat över hur lite fokus maten får i förskolan. Å ena sidan känns det ibland som att vi inte gör annat än äter, då måltiderna oftast ligger med några timmars mellanrum och tiden däremellan går så fort, å andra sidan så får själva maten inte det fokus som vi tycker att den förtjänar. Våra erfarenheter säger också att det i förskolan serveras mycket smörgås och spannmål. Maten känns inte så varierad som den har potential att bli.

Övervikt och fetma ökar bland barn och unga och Folkhälsomyndigheten (2020) nämner att hälsosam mat samt regelbunden fysisk aktivitet är insatser som bör riktas mot de ställen där barn och unga ofta finns. Därför anser vi att kosten i förskolan borde få mer utrymme och att barnen tillägnar sig kunskaper om varför det är viktigt att äta och vilka val som är hälsosamma.

I läroplanen för förskolan kan vi läsa punkter och mål om hur viktig den dagliga aktiviteten och rörelsen är för barnen, men nästan ingenting om matens betydelse för hälsan: “När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande” (Skolverket 2018a, s 9–10). Här ser vi en mening ur läroplanen för förskolan som har potential att ligga till grund för ett arbete kring kost och dess betydelse för hälsa. Pedagogers uppdrag är att sträva mot att uppfylla de uppsatta målen i läroplanen, men dessa kan också tolkas olika och uppfyllas på olika sätt. En spontan tanke från oss är att man som pedagog kanske plockar ut de tydligaste delarna ur läroplanen att arbeta med. Då är det inte så konstigt att kosten kommer i skymundan, då det inte finns något tydligt och konkret mål om kost i förskolans läroplan.

Vi vill se om vår uppfattning om kostens försvinnande roll i förskolan stämmer in på hur det ser ut i verkligheten, om pedagogerna anser sig undervisa kring

(9)

2

kosten och dess betydelse, hur de gör, och i vilken utsträckning det sker. Om vi får drömma fritt så skulle den hälsosamma kosten och den fysiska aktiviteten gå hand i hand i förskolan och barnen skulle få med sig viktiga kunskaper genom livet om hur de främjar sin hälsa även för framtiden.

(10)

3

1.1 Syfte

Syftet med vår undersökning är att visa på hur pedagoger i förskolan undervisar barnen kring kostens betydelse för hälsa.

1.2 Frågeställningar

● Hur undervisar pedagogerna barnen kring matens näringsinnehåll och dess betydelse för kroppens olika funktioner?

● Hur undervisar pedagogerna för att stimulera barnens intresse för hälsosam mat?

● Vilka ramfaktorer uppger pedagogerna i förskolan kan ha en påverkan på hur undervisningen kring kostens betydelse för hälsa kan ske?

(11)

4

2 BAKGRUND

I det här kapitlet kommer vi att förtydliga begreppen undervisning och hälsa som är centrala i vårt arbete. Eftersom förskolorna följer livsmedelsverkets rekommendationer så beskrivs även deras syn på vad som är en hälsosam kosthållning för barn i förskolan.

2.1 Begreppet undervisning

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018a) kan vi läsa att “Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling.” (s 10).

Utifrån den här meningen skulle pedagogerna kunna undervisa kring kroppens företeelser och samband mellan kropp och kost, för att stimulera deras intresse för kostens betydelse för hälsan.

Vad menas då med att undervisa? I läroplanen för förskolan som reviderades 2018 så har begreppet undervisning fått en alltmer framträdande roll. Melker och Pramling Samuelsson (2020) beskriver att tidigare diskussioner har funnits när begreppet lärande introducerades i förskolan som följeslagare till det mer accepterade begreppet utveckling. Förskollärare kopplade då ihop lärande med skolans värld. Idag är både lärande och utveckling två självklara begrepp inom förskolan. Nu ser man samma typ av diskussioner i samband med introduktionen av begreppet undervisning.

Skolverket (2018a) beskriver att “Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.” (s 7). Barn utvecklas och lär hela tiden, så Skolverket (2018a) belyser också att innehållet i undervisningen ska ske både spontant och efter planerat innehåll som förskolläraren ansvarar för. Det är även arbetslagets ansvar, där också barnskötare ingår, att undervisningen främjar lärandet och utvecklingen hos barnen.

(12)

5

I Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 3 § beskrivs begreppet undervisning som

“sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”.

2.2 Begreppet hälsa

WHO (2020) beskriver hälsa som ett tillstånd där det sociala, fysiska och psykiska välbefinnandet är optimalt.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018a) står det att “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,” (s 13).

Om vi ska ge barnen förutsättningar att förstå vikten av att ta hand om sin hälsa så behöver de ha kunskaper om de faktorer som bidrar till att upprätthålla en god hälsa. Här har kosten en betydande roll. Livsmedelsverket (u.å.a) beskriver att det krävs en hälsosam och balanserad kost för att man ska växa och utvecklas. Det krävs också att kosten är varierad, samt att man äter regelbundet.

De rekommenderar att barn får i sig en stor del av potatis, ris, pasta, grönsaker och rotfrukter, medan den lilla delen ska bestå av ägg, fisk, kött eller fågel.

Som dryck rekommenderas vatten eller lättmjölk. Livsmedelsverket (u.å.b) beskriver följande:

En kost med mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkorn är bra både för hälsan och miljön. Därför är det bra om barn lär sig tycka om sådan mat i unga år, det ökar chansen för att de ska fortsätta med de vanorna även senare i livet. Livsmedelsverket (u.å.b)

Livsmedelsverket (u.å.c) grundar sina rekommendationer på Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) som har reviderats ett antal gånger, senast 2012. Bakom rekommendationerna står ett antal experter och forskare som tittar på hur olika livsmedel och dess näringsämnen påverkar vår hälsa. Enligt Livsmedelsverket (u.å.c) används rekommendationerna av de som arbetar med

(13)

6

att planera mat för exempelvis äldreomsorgen eller skolan. De används även för att utvärdera näringsintaget för befolkningen, som underlag för nyckelhålsmärkning, samt som underlag för råd om bra matvanor (Livsmedelsverket u.å.c).

2.3 Begreppet pedagog

Det första vi vill veta från deltagarna i vår undersökning är vilken yrkeskategori de tillhör, förskollärare, barnskötare eller annat. För att få räkna sig som förskollärare måste man ha en förskollärarlegitimation, vilket man får efter genomgången förskollärarutbildning vid universitet eller högskola. En barnskötare har antingen en gymnasial utbildning genom att ha gått barn -och fritidsprogrammet eller en barnskötarutbildning via Komvux. En förskollärare ska enligt Skolverket (2018b) ansvara för undervisningen och dess pedagogiska innehåll och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande.

För enkelhetens skull kommer vi genom arbetet att använda oss av begreppet pedagog när vi talar om undervisande personal i förskolan. Det inkluderar både förskolläraren, barnskötaren och den personal som kan tänkas bedriva undervisning i förskolans utbildning.

(14)

7

3 TIDIGARE FORSKNING

I det här kapitlet kommer vi att presentera tidigare forskning som behandlar sensorisk aktivitet, pedagogers kunskap inom ämnet, pedagoger som förebilder, exponering och social påverkan. De artiklar som vi valt är relevanta för studien eftersom de alla undersöker olika metoder och faktorer för att främja hälsa och kosten specifikt.

3.1 Pedagogers undervisning kring hälsa

I tidigare forskning kan vi se att ett flertal faktorer spelar in gällande barns hälsa. En studie av Sirasa m.fl. (2019) visar att mattillgången i barns omgivande miljöer, samt kunskap inom familjen gällande näringsinnehåll, är betydande faktorer i främjandet av hälsosamma kostval. Sirasa m.fl. (2019) fokuserar på ätbeteendet hos barn i förskoleåldern från låg- och medelinkomstländer och menar att barns hälsosamma eller ohälsosamma matkonsumtion var starkt associerat med vilken kunskap som fanns inom familjen.

I en nyzeeländsk studie av Rapson m.fl. (2020) beskrivs det att pedagogernas kunskaper om hälsosam mat och näringslära är viktigt för barns hälsa. Det finns också faktorer som påverkar hur pedagogerna undervisar kring hälsosam mat, exempelvis tid, förvirrande rapportering kring mat i media, för lite kunskapsbildning inom ämnet, bristande självförtroende hos pedagogerna och bristande stöd från vårdnadshavare, samt bristande resurser. Rapson m.fl.

(2020) beskriver vidare i sin studie att en pedagog sett matpyramiden som bristande, då den rekommenderar ett högt intag av kolhydrater.

I en annan studie från Sydkorea av Kim m.fl. (2019) fick pedagogerna tillgång till undervisningsmaterial online i form av ett program designat för att lära sig om vetenskapen bakom näringsrik mat och fysisk aktivitet. Pedagogerna kunde på så sätt få kunskap och hjälp att ändra matvanorna hos barnen. Kim m.fl.

(2019) beskriver att de hade en testperiod på flera förskolor under 10 veckor

(15)

8

där de förändrade olika faktorer som t.ex. öka tillgången av frukt, för att barnen skulle leva mer hälsosamt. Studien visade att man kan få ner övervikt bland förskolebarn om åtgärder gällande kosten sätts in tidigt. Det framkommer även att endast en ohälsosam vana i tidig ålder påverkar den framtida hälsan (Kim m.fl. 2019).

I en brittisk studie av Nekitsing m.fl. (2019a) så framkommer det att näringslära i kombination med uppmuntran från pedagoger att smaka på grönsaker, bidrar till en ökad vilja hos barnen att smaka på mer obekanta grönsaker. Förskolan är också en idealisk arena för att prova på ny mat och nya grönsaker i tidig ålder. I studien av Nekitsing m.fl. (2019a) så försågs pedagogerna med färdiga program som gav inspiration till en rad olika aktiviteter, såsom rollspel, praktisk hantering av mat/matlagning,

utställningar, tillfällen för föräldrasamverkan m.m. Nekitsing m.fl. (2019a) beskriver att pedagogerna blev ombedda att lära ut specifika komponenter ur programmet, som också var anpassat till läroplanens mål. Barnen fick bl.a.

lära sig att man bör äta 5 frukter eller grönsaker om dagen och att det är viktigt med en varierad kost. Nekitsing m.fl. (2019a) menar att det är lättare för barnen att få i sig mer frukt än grönsaker. Bitter smak och annorlunda texturer från grönsaker kan minska chansen att barnen äter grönsaker. Studien visar att man kan använda sig av många olika metoder för att lära barnen om hälsosam kost, men också för att uppmuntra barnen till att prova på nya livsmedel (Nekitsing m.fl., 2019a).

3.2 Exponering, social påverkan och sensorisk aktivitet

I en amerikansk studie av Addessi m.fl. (2005) har de undersökt om social påverkan kan bidra till att yngre barn accepterar att äta mer obekant mat.

Addessi m.fl. (2005) menar att om pedagoger smakar först på mat som kan verka obekant för barnen, så kan det bidra till att yngre barn blir mer benägna att smaka. Undersökningen gick ut på att de hade tre olika skålar med

semolina i olika färger (gul, grön och röd) och varje färg hade en egen smaksättning. 27 barn fick individuellt, tillsammans med en vuxen, prova de

(16)

9

olika färg -och smakkombinationerna. I testet så fick den vuxna äta av samma färg, äta av en annan färg eller inte äta alls. Addessi m.fl. (2005) resultat av studien visar att barnen är mycket skeptiska till att äta ny mat om inte den vuxne äter samma.

En studie av Anzman-Frasca m.fl. (2011) som är utförd i USA bland 3–6 åringar, visar att barn som exponeras kontinuerligt av grönsaker som de inte tycker om från början, efter tid tycker om grönsaken mer och mer. Enligt Anzman-Frasca m.fl. (2011) så är social påverkan, tillsammans med upprepad exponering av något nytt, ett kraftfullt instrument för att främja acceptansen av ny mat hos yngre barn. En dipp som de använde tillsammans med grönsakerna i undersökningen visade sig inte ha någon påverkan, utan det var främst den upprepade exponeringen som spelade in på resultatet.

Dazeley och Houston-Price (2014) menar att en användbar metod för att få barn att testa ny mat, såsom frukt och grönsaker är att involvera den i leken och i sensoriska aktiviteter. Dazeley och Houston-Price (2014) gjorde en studie med 1–3 åringar i Storbritannien där 92 förskolebarn delades upp i två grupper;

en grupp där barnen under 4 veckors tid fick känna, lukta och smaka på ovanliga frukter och grönsaker, och en grupp där barnen inte fick delta i sensorisk aktivitet. Studien visar att chanserna för att barnen vidrör, smakar och äter den mat som erbjuds vid matsituationerna ökar om man innan bekantat sig med maten genom sina sinnen (Dazeley & Houston-Price, 2014).

En studie av Nekitsing m.fl. (2019b) visar också att exponering via sensorisk lek, i kombination med berättande, bidrar till att barnen vågar smaka på maten.

Undersökningen utfördes eftersom barn äter mindre grönsaker än vad som är rekommenderat och Nekitsing m.fl (2019b) tanke var att böcker och sensorisk lek kan öka barnens intag av grönsaker. I undersökningen som utfördes i Storbritannien, så hade barn som fått lyssna på en bok om en och samma grönsak, i det här fallet rotselleri, varit mer benägna att prova grönsaken, än de barn som fått lyssna på en bok om olika grönsaker och blivit erbjudna morot.

Det var 337 barn som deltog i studien och slutsatsen enligt Nekitsing m.fl.

(17)

10

(2019b) är att böcker och sensorisk lek är en enkel metod att använda sig av för att öka barns vilja till att testa okända grönsaker.

Nekitsing m.fl. (2019b) menar att fokus alltså inte behöver ligga på att barnen ska äta grönsaken, men att benägenheten att de gör det är större om barnen exponeras kontinuerligt för maten. Barn äter för lite grönsaker än vad som rekommenderas och då kan sensorisk aktivitet vara ett sätt att få barn att äta mer hälsosamt (Nekitsing m.fl. 2019b).

3.3 Saperemetoden

En svensk studie av Sepp och Höijer (2016) visar att, förutom kunskaper om mat, så utvecklas de sensoriska sinnena genom den s.k. Saperemetoden.

Pedagogerna i studien fick under ett års tid arbeta med mat som redskap för att undervisa i förskolan. Utifrån litteratur så beredde och tillagade de mat, men utforskade också maten genom sensoriska aktiviteter.

Livsmedelsverket (2015) beskriver att grunden till Saperemetoden uppkom i Frankrike av kemisten Jacques Pausais när han märkte att de franska barnen mer och mer föredrog mjuka och söta livsmedel. Han ville motverka detta och få dem att uppskatta lite mer syrliga, beska och hårda livsmedel. Genom att uppleva mat och livsmedel sensoriskt så minskar risken för likriktning och chanserna till en varierad kost ökar. Livsmedelsverket (2015) menar att materialet inom metoden alltså består av mat och livsmedel och det finns inga rätt eller fel, utan barnen utvecklar sina sensoriska sinnen genom att titta, lukta, smaka och känna på olika livsmedel. Det är en metod för att få barnen att förstå vad de äter och varför.

Livsmedelsverket (2015) beskriver att målet med Sapere-metoden är att de sensoriska sinnena ska utvecklas och att elever får möjlighet till att uttrycka egna åsikter och funderingar. Det är meningen att eleverna ska få spännande och roliga erfarenheter som leder till att de vågar smaka och prova på livsmedel och att variationen av dessa ökar. Livsmedelsverket (2015) beskriver också att eleven ska “få förutsättning att utveckla sin förmåga att relatera måltidens

(18)

11

betydelse för vår kultur, natur, miljö och hälsa” (s 8) och “utvecklas till en medveten konsument” (s 8).

3.4 Sammanfattning tidigare forskning

De artiklar som vi valt är relevanta för studien eftersom de alla undersöker olika metoder och faktorer för att främja hälsa och kosten specifikt. Vi kan se att kunskapsbildningen hos pedagoger är viktig för att främja barns hälsa. Det är viktigt att pedagogerna får tillgång till rätt kunskap, men också läromedel och verktyg för att kunna förmedla kunskapen vidare till barnen i förskolan.

Här spelar även ekonomi och resurser in. Pedagogerna är också viktiga förebilder för barnen i förskolan. Vi kan också se att sensorisk aktivitet, där barnen får känna, lukta och smaka på livsmedel, och en upprepad exponering av livsmedel, är metoder med stor framgång för att få barn att testa ny och obekant mat. Studierna visar att förskolan som arena har en stor potential att bidra till barns framtida hälsa genom arbetet med hälsosam mat. Våra valda artiklar är mestadels utländska och det beror på att vi inte hittade så många studier på svenska som var relevanta för vårt ämne. Vi hoppas därför att vår studie kan bidra med relevant kunskap på svenska inom ämnet.

(19)

12

4 TEORI

I det här kapitlet presenteras ramfaktorteorin som är det teoretiska perspektiv som vi avser att använda oss av genom stora delar av arbetet.

4.1 Det ramfaktorteoretiska perspektivet.

Urban Dahllöf definierade år 1967 ramfaktorteorin och den har sedan dess utvecklats vidare av Ulf Lundgren (1999). Sedan 60-talet har därför ramfaktorteorin successivt integrerats inom svensk utbildnings- och skolforskning. Enligt Lundgren (1999) så visar Dahllöf hur undervisningsprocessen formas av ramar. Ramarna som finns möjliggör eller omöjliggör på olika sätt under undervisningsprocessen. Ramfaktorteorin kan ses som ett redskap för utvärdering inom ett målstyrt skolsystem. Däremot finns det i förskolan olika mål att följa och ramarna måste hela tiden anpassas så att dessa mål kan uppfyllas. Med hjälp av ramfaktorteorin kan man enligt Broady (1999) se samband mellan de ramar som finns i undervisningsprocessen och det resultat som undervisningen ger. Ramar inom undervisningsprocessen kan vara allt från tiden man har till förfogande, till bestämmelser inom läroplanen. Inom ramfaktorteorin kan man se en avgränsning mellan konstitutionella ramar, organisatoriska ramar och fysiska ramar:

● Konstitutionella ramar omfattar läroplaner, styrdokument och skollagen.

● Organisatoriska ramar omfattar verksamhetens ledning, ekonomiska resurser, personalens kompetens, ideologiska grunder, planering, fördelning av tid och barngruppens storlek.

● Fysiska ramar omfattar lokaler, material och miljön.

Huruvida pedagogerna i förskolan undervisar eller inte undervisar kring kostens betydelse för hälsa har utifrån denna teori mycket att göra med vilka

(20)

13

faktorer som spelar in, alltså vad som skulle kunna hämma eller göra det möjligt att undervisa kring ämnet. Persson (2014) har i sin studie utgått från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv för att visa vilka förutsättningar pedagogisk undervisning har i förskolan. Broady (1999) nämner att ramarna påverkar slutresultatet och deltagarna i Perssons (2014) studie nämner att det är ramar, arbetsprocessen och slutresultat som påverkar förutsättningarna. Persson (2014) menar att med ramfaktorperspektivet kan man bland annat få en förståelse för varför politiska beslutsfattare fördelar resurserna som de gör samt skapar läroplaner för verksamheter att följa. Lundgren (1999) nämner att teorin framför allt inom utvärderingstänkandet, har blivit ett tankeverktyg.

Ramfaktorteorin är därför relevant att använda sig av när man undersöker olika skolväsenden eftersom teorin grundar sig i differentieringsfrågan som Dahllöf upplyste om inom skolan. Perssons (2014) studie visar att det finns ramfaktorer som påverkar pedagogers undervisning. De pedagoger som deltog i hans studie menar att det främst är konstitutionella ramar som påverkar lärandeprocessen.

En fråga i vår frågeställning är speciellt tillägnad de ramfaktorer som kan tänkas påverka hur pedagogerna undervisar kring kost och hälsa i förskolan, och den frågan ställer vi också till pedagogerna i vår enkät för att få svar.

Ramfaktorteorin används under flera delar i arbetet. Den ligger till grund för utformningen av enkäten och resultatet från enkäterna kommer att analyseras med hjälp av ramfaktorteorin. Ekonomi, läroplan/styrdokument, tid, vårdnadshavare, matdistribution, rektor/kommun, material/läromedel och kompetens inom ämnet är några faktorer som vi har listat upp. På en fråga får deltagarna i vår studie välja om hen ser några av de ovanstående faktorerna som hämmande, och på en annan fråga ska deltagaren välja de tre (3) viktigaste av ovan nämnda faktorer som krävs för att främja arbetet kring kostens betydelse för hälsa. Svaren på dessa frågor hjälper oss bl.a. att se om det är konstitutionella, organisatoriska eller fysiska ramar som mest påverkar undervisningen kring kostens betydelse för hälsa i förskolan.

(21)

14

5 METOD

I det här kapitlet så beskriver vi mer ingående hur vi har arbetat med val av metod, urval av deltagare samt metod för datainsamling. Sedan beskrivs även genomförandet av undersökningen, hur vi bearbetat och analyserat data, arbetets reliabilitet och validitet, samt etiska överväganden.

5.1 Kvantitativ metod

Studien har en kvantitativ metod och undersökningen gjordes med hjälp av en digital, strukturerad enkät. Christoffersen och Johannessen (2015) nämner att enkäter hör till kvantitativa metoder och inte är en flexibel metod eftersom det ställs identiska frågor till deltagarna. Syftet är att visa på hur pedagoger i förskolan anser sig undervisa kring kostens betydelse för hälsa. Med hjälp av en kvantitativ metod kan vi nå ut till många pedagoger för att ställa identiska frågor och sedan kunna se samband mellan olika variabler. Hjalmarsson (2014) beskriver att man kan använda sig av enkäter när det är uppfattningar och åsikter inom en specifik grupp som man vill undersöka. En kvantitativ metod som enkätundersökning passade därför oss bra då det är pedagogers åsikter kring vårt valda ämne som är viktiga i vår studie.

Christoffersen och Johannessen (2015) poängterar att fördelen med kvantitativa enkäter är att det är mindre flexibelt och då kan man jämföra svaren utan att behöva ta hänsyn till enskilda personer och kontexter.

Christoffersen och Johannessen (2015) menar att det är en vanlig metod att använda sig av när man vill undersöka en större grupp, för att få en större svarsfrekvens och även för att se hur vanligt ett fenomen är.

5.2 Urval av deltagare

Vi valde att använda oss av enkät som datainsamlingsmetod, vilket vi återkommer till under 5.3. Det initiala urvalet av deltagare till vår enkät bestod av pedagoger verksamma i förskolorna inom en medelstor kommun i västra

(22)

15

Sverige. Här gjorde vi ett kriteriebaserat urval. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att det här urvalet görs efter specifika kriterier. I vårt fall skulle deltagarna vara pedagoger i förskolan, men också verksamma inom vår valda kommun. Kommunen valdes för att göra en avgränsning i antalet deltagare i vår enkät med tanke på den tid som fanns till vårt förfogande. På kommunens hemsida fick vi ihop totalt 730 tillgängliga och fungerande e- mailadresser till undervisande förskolepersonal som vi sedan skickade vår enkät och tillhörande informationsbrev till.

När en tid hade gått så hade vi inte fått det antal svar på vår enkät som vi hade önskat så valde vi då att göra två identiska kopior på enkäten i Survey and report och distribuera den ena kopian till rektorerna för förskolorna i en mindre svensk kommun där det finns totalt sex förskolor. Dock vet vi inte hur många pedagoger som blev tillfrågade av rektorerna att besvara enkäten. Den andra kopian la vi upp i två Facebookgrupper för förskollärare och lärare. Gruppen

”Idébank för förskollärare/Lärare” har drygt 60,000 medlemmar och gruppen

”Pedagogiska tips och trix för oss som jobbar i förskolan=)” har drygt 51,000 medlemmar. Anledningen till att vi gjorde identiska kopior av enkäten i Survey and report och inte använde oss av en och samma, var för att vi lätt skulle kunna urskilja svaren för respektive kommun och Facebookgrupperna. Totalt svarade 19 pedagoger på vår enkät från kommunen vi först valt ut, 16 pedagoger från den mindre kommunen och totalt 171 pedagoger svarade på vår enkät via de valda Facebookgrupperna. Genom vår reservplan gjorde vi ett bekvämlighetsurval för att underlätta vår process. Christoffersen &

Johannessen (2015) beskriver att man genom ett bekvämlighetsurval gör det som är enklast för en. Vi behövde fler deltagare till vår enkät så vi valde att inkludera den mindre kommunen och Facebook för att nå ut till så många som möjligt. Nackdelen med ett bekvämlighetsurval kan vara att generalisering av resultatet kan försvåras. Vi ser dock inte det som en begränsning i vårt arbete för att komma fram till en relevant och valid analys.

(23)

16

5.3 Datainsamlingsmetod

Vi har använt oss av en digital enkät för att samla ihop data till vår studie. Vi valde den här metoden just för att kunna nå ut till så många som möjligt och få en så bred bild som möjligt av hur pedagoger anser sig undervisa kring kost och hälsa i förskolan. Ju fler pedagoger som svarar på undersökningen, desto bättre speglar det verkligheten i förskolans verksamhet.

Vi byggde upp vår enkät i programmet Survey and report som rekommenderas att användas av Karlstads universitet. De första tre frågorna i vår enkät (Bilaga 1) är ämnade att samla in information om faktorer kring deltagaren som är av vikt för analysen; vilken yrkeskategori hen har, hur länge hen har arbetat inom förskolan, samt hur många avdelningar som finns på förskolan där hen arbetar.

Vi har genom hela enkäten använt oss av slutna frågor, förutom den sista frågan där deltagaren själv kan lägga till övriga kommentarer som hen anser kan vara till hjälp för vår undersökning.

Vi har en starkt strukturerad enkät då nästan alla frågor har givna svarsalternativ. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att den här typen av förkodade frågeformulär underlättar för deltagaren att svara på enkäten då hen bara behöver klicka i det alternativ som stämmer bäst in. Det blir också lättare för oss som utför studien att registrera och analysera de inkomna svaren i dataprogrammet.

Med vår enkät som skickades ut till de två kommunerna så bifogades även informationsbrevet (Bilaga 2). De som deltog i undersökningen via Facebookgrupperna fick samma typ av information som står i informationsbrevet. Informationen samt länken till enkäten lades ut som ett inlägg i respektive grupp.

5.4 Genomförande

När vi hade valt enkät som metod för vår undersökning så bearbetades den flera gånger efter feedback från vår handledare. När vi började känna oss nöjda

(24)

17

så skickades den först ut till tre testpersoner samt vår handledare för feedback och godkännande. Enkäten redigerades sedan och den slutgiltiga versionen (Bilaga 1) skickades ut till undervisande förskolepersonal i den medelstora kommunen via vår valda maillista fredagen den 3 december 2021. Med enkäten följde även ett informationsbrev (Bilaga 2) som informerade deltagarna om enkätens innehåll, samt att svar på enkäten bidrar till datainsamling för vårt examensarbete.

Torsdag den 9 december 2021 hade endast 2 deltagare svarat på vår enkät så vi skickade då ut en påminnelse i hopp om att få in fler svar. Slutdatum för enkäten var satt till den 12 december 2021, men vi beslutade att hålla enkäten öppen till den 16 december för att öka våra chanser att få svar. En andra påminnelse skickades ut den 13 december till våra valda deltagare i den medelstora kommunen då endast 8 deltagare hade svarat.

För att öka svarsfrekvensen, som framgår under rubrik 5.2, så valde vi också att kopiera vår enkät i Survey and report och distribuera den ena kopian till en mindre kommun, och den andra kopian till en Facebookgrupp för förskollärare och lärare. Detta gjordes den 13 december. Den 14 december la vi ut enkäten i ytterligare en Facebookgrupp för förskollärare. Vi beslutade att ha samtliga enkäter öppna till och med den 19 december. När alla enkätsvaren var insamlade så kunde vi påbörja dataanalysen.

5.5 Databearbetning och analysmetod

Datan i arbetet analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Data från de 206 besvarade enkäterna exporterades till SPSS och sedan kunde korstabeller och frekvenstabeller skapas. Korstabellerna hjälper oss att jämföra samband och skillnader mellan olika variabler, t.ex. om det är någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare (beroende variabel) när det kommer till hur ofta de anser sig undervisa om matens näringsinnehåll (oberoende variabel). Vi har med hjälp av data gjort sambandsanalyser för att se samband mellan hur olika faktorer kan påverka undervisningen. Den empiriska datan

(25)

18

kommer redovisas både via text och olika tabeller med siffror och procentenheter. Vi har valt att redovisa mycket av resultaten med hjälp av procent eftersom Christoffersen & Johannessen (2015) nämner att procentandelar är lättare att uppfatta än antal.

5.6 Reliabilitet och validitet

Vi hade förmodligen fått liknande svar om vi gjorde enkäten ännu en gång.

Bjereld, Demker och Hinnfors (2018) beskriver att en studies reliabilitet kan påverkas av faktorer som pedagogens mående, exempelvis om hen var på dåligt humör, trött eller stressad vid deltagandet. Det finns också en risk med att länka enkäter i så stora Facebookgrupper som vi gjorde då det kan vara andra pedagoger som svarar vid ett annat undersökningstillfälle. Det kan också vara fler eller färre som hinner se inlägget i gruppen. Vi vet heller inte om de som svarar via Facebook faktiskt är vad de utger sig för att vara. Vi anser dock att risken är liten att ett flertal skulle svara falskt på enkäten då vi vill tro gott om folk, och att vi generellt upplever att personal inom verksamheten är hjälpsamma mot studenter. Majoriteten av de som väljer att delta i vår enkät via Facebookgrupperna är möjligen de pedagoger som tycker att ämnet kost och hälsa är intressant. Risken finns också att deltagare förskönar sina svar i enkäten utefter vad de tror att vi vill ha för resultat. Våra enkätsvar visar dock en bra variation och vi anser att svaren från både den medelstora -och den mindre kommunen är tillförlitliga då enkäten distribuerades via kommunala e- mailadresser och via rektorer.

Genom vår enkät har vi fått många liknande svar från deltagarna vilket förstärker validiteten i vårt resultat. Bjereld m.fl. (2018) skriver att god validitet på en studie innebär att forskaren undersökt det som den haft för avsikt att undersöka.

(26)

19

5.7 Etiska överväganden

Under vår undersökning har vi varit noga med att följa de etiska kodexarna som nämns av Vetenskapsrådet (2017). I distributionen av vår enkät har vi i enlighet med Karlstads universitets GDPR regler (se Bilaga 2) varit tydliga med att poängtera att deltagandet sker anonymt och är frivilligt samt att deltagarna när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande i undersökningen.

Innan deltagarna kan påbörja enkäten så måste de läsa igenom bifogat informationsbrev, samt informationen i början av enkäten och sedan ge samtycke för hur personuppgifter behandlas. Vår enkät behandlade inga känsliga uppgifter. De personliga uppgifterna som vi samlat in är deltagarnas e-mailadresser. De går dock inte att koppla till de inkomna enkätsvaren. I informationen som visades innan påbörjad enkät stod det om konfidentialitet som innebär att inga obehöriga har fått tillgång till känslig information under studiens gång

(27)

20

6 RESULTAT

I det här kapitlet kommer vi att redovisa det resultat som framkommit från de 206 enkätsvaren som inkommit under studiens gång. I vår resultatredovisning förekommer även en del utvalda citat från pedagoger som deltagit i enkäten.

Vårt syfte var att visa på hur pedagoger, oavsett var de befinner sig i landet, anser sig undervisa barnen i förskolan kring kosten och dess betydelse för hälsa. Trots att vi skickade ut tre identiska enkäter till tre olika urvalsgrupper, så var vår avsikt därmed aldrig att jämföra de olika kommunerna eller facebookgruppernas svar med varandra, utan resultatet för alla tre enkäter redovisas följaktligen gemensamt. De tre första frågorna i vår enkät, samt fråga nio, handlar om vilken yrkeskategori deltagaren tillhör, hur många år hen har arbetat i förskolans verksamhet, hur många avdelningar som finns på förskolan där hen arbetar och om deltagaren har fått någon fortbildning inom kost och hälsa (Bilaga 1). Dessa frågor kommer att hjälpa oss att se samband i vår resultatanalys.

Av de totalt 206 deltagarna i vår enkät var 156 förskollärare, 41 barnskötare och nio annat. Av de nio sistnämnda så var många av dem barnskötare under en pågående förskollärarutbildning, eller personal med annan pedagogisk utbildning.

6.1 Undervisning kring matens näringsinnehåll

I vår enkät finns två frågor tillhörande ämnet undervisning kring matens näringsinnehåll; fråga fyra: Hur undervisar du barnen i förskolan kring matens näringsinnehåll? Och fråga fem: Hur ofta undervisar du barnen i förskolan kring matens näringsinnehåll?

6.1.1 Förekomst av undervisning kring näringsinnehåll

En av frågorna i ämnet om matens näringsinnehåll (fråga 5) ger oss en förståelse för hur ofta pedagogerna anser sig undervisa kring matens

(28)

21

näringsinnehåll i förskolan. Där kan vi se att de allra flesta säger sig undervisa kring näringsinnehåll ibland (45,1 %). Under den här frågan var det 6,3 procent som hade svarat att de anser att de aldrig undervisar kring matens näringsinnehåll.

I korstabellen nedan (tabell 1) så redovisas resultatet av hur ofta pedagogerna anser sig undervisa kring matens näringsinnehåll beroende på vilken yrkeskategori som deltagarna tillhör. Att anse sig undervisa kring näringsinnehåll ibland var det som var vanligast förekommande, både för förskollärare och barnskötare. Det är fler förskollärare än barnskötare som svarat att de aldrig anser sig undervisa om det (7,1 % jämfört med 4,9 %). De som inte räknar sig till förskollärare eller barnskötare, 9 av deltagarna, har fördelat sig jämnt mellan “ofta”, “ibland” och “sällan”, 33,3 procent.

Tabell 1: Förekomst av undervisning uppdelat på yrkeskategori.

I korstabellen nedan (tabell 2) så redovisas resultatet av hur ofta pedagogerna anser sig undervisa kring matens näringsinnehåll beroende på hur många år som pedagogerna har arbetat inom verksamheten. Årsspannen är uppdelade i åtta grupper och av dem så är det sex grupper där alternativet “ibland” är högst procentuellt. I korstabellen visas det att det enbart är de som arbetat i verksamheten i färre än 21 år som klickat i att de aldrig anser sig undervisa om näringsinnehåll. Av de som varit i verksamheten i 26–30 år så har 50 procent svarat att de anser sig undervisa ofta om matens näringsinnehåll. Bland de som

(29)

22

har arbetat i verksamheten i under ett år så har 46,2 procent av dem svarat att de tycker att de sällan undervisar barnen om matens näringsinnehåll.

Tabell 2: Förekomst av utbildning uppdelat på arbetade år i verksamheten.

I korstabellen nedan (tabell 3) så redovisas resultatet av hur ofta pedagogerna anser sig undervisa kring matens näringsinnehåll beroende på hur många avdelningar som finns på förskolorna där deltagarna arbetar. Av de som endast har en avdelning på förskolan där de arbetar så har 46,7 procent svarat att de ofta tycker sig undervisa kring näringsinnehåll. Om vi jämför med de som har 8 avdelningar eller fler så har 45,5 procent av dessa klickat i att de anser sig undervisa om näringsinnehåll sällan. Bland grupperna med antingen två, tre, fyra, sex eller sju avdelningar så är “ibland” procentuellt sett det vanligaste svarsalternativet.

(30)

23

Tabell 3: Förekomst av undervisning uppdelat på antal avdelningar på förskolan.

I korstabellen nedan (tabell 4) så redovisas resultatet av hur ofta pedagogerna anser sig undervisa kring matens näringsinnehåll beroende på om deltagarna har fått någon fortbildning inom kost och hälsa. Här visas det att de som klickat i att de har fått fortbildning inom kost och hälsa i större utsträckning anser sig undervisa om matens näringsinnehåll ofta, 51,6 procent. Det blir tydligt att de som inte fått någon fortbildning i ämnet uppger att de ibland eller sällan tycker sig undervisa om kostens näringsinnehåll.

Tabell 4: Förekomst av undervisning uppdelat på fortbildning.

(31)

24 6.1.2 Metoder för undervisningen

Fråga fyra i vår enkät (Bilaga 1) är en flervalsfråga där deltagarna alltså kan välja flera av alternativen. Frågan handlar om hur pedagogerna tycker sig undervisa kring matens näringsinnehåll.

I tabellen nedan kan vi se antal och procent för respektive undervisningsmetod.

Undervisningsmetod Frekvens Procent

Tallriksmodellen 35 17

Kostcirkeln 34 16,5

Matpyramiden 2 1

Samtal 184 89,3

Böcker 62 30,1

Videos/filmer 25 12,1

Annat 21 10,2

Undervisar ej 18 8,7

Tabell 5: Hur undervisar du barnen i förskolan kring matens näringsinnehåll? N=206

Tabellen ovan visar att det är hela 89,3 procent av deltagarna som nämner att de använder samtal som undervisningsmetod när de undervisar kring matens näringsinnehåll, vilket gör samtal till den vanligaste metoden för undervisning kring ämnet bland deltagarna i studien. Endast 1 procent av deltagarna nämnde

(32)

25

att de använder matpyramiden i undervisningen. Av deltagarna i enkäten så angav 8,7 procent att de inte tycker sig undervisa kring matens näringsinnehåll.

Tallriksmodellen, kostcirkeln och videos/filmer har alla en svarsfrekvens mellan 12,1 - 17 procent

Flera som har kryssat i alternativet “annat” nämner att samtal kring näringsinnehåll sker vid matsituationer. En pedagog nämner att: “I samband av intag av mat under lunch och mellanmål kommer många spontana ämnen upp kring mat”. De nämner att de även använder andra undervisningsmetoder såsom måltidspedagogik, veckans grönsak, Saperemetoden och lek. En av dessa deltagare nämner en intressant metod som hen använder sig av under matsituationerna: “Vid buffén sitter det små kort på råvaran tex morötterna och på det står det att morötterna innehåller A-vitaminer och är bra för synen”.

6.2 Undervisning kring matens betydelse för kroppens funktioner

I vår enkät finns två frågor tillhörande ämnet undervisning kring matens betydelse för kroppens funktioner; fråga sex: Hur undervisar du barnen i förskolan kring matens betydelse för kroppens funktioner? (välj ett eller fler alternativ), och fråga sju: Hur ofta undervisar du barnen i förskolan kring matens betydelse för kroppens funktioner?

6.2.1 Förekomst av undervisning kring matens betydelse för kroppens funktioner.

En av frågorna (fråga 7) ger oss en förståelse för hur ofta pedagogerna i förskolan anser sig undervisa kring matens betydelse för kroppens funktioner.

Där visas det att de allra flesta tycker sig undervisa kring matens betydelse för kroppens funktioner ibland (51 %). Det är 28,6 procent som svarar att de tycker sig undervisa om det ofta och 20,4 procent svarar att de anser sig undervisa sällan om matens betydelse för kroppens funktioner. Under den här frågan så var det ingen som hade svarat att de aldrig anser sig undervisa kring matens betydelse för kroppens funktioner. Därför finns ingen kolumn för

(33)

26

svarsalternativet “aldrig” med i korstabellerna som redovisas under den här rubriken.

I korstabellen nedan (tabell 6) så redovisas resultatet av hur ofta undervisning kring matens betydelse för kroppens funktioner kan tänkas ske i förhållande till vilken yrkeskategori som deltagarna tillhör. Det är procentuellt sett vanligare att barnskötaren anser sig undervisa kring ämnet oftare än förskolläraren. De som har svarat att de har en annan utbildning har svarat

“ofta” och “ibland”. “Ibland” är det vanligaste svarsalternativet ifyllt av respektive yrkeskategori.

Tabell 6: Förekomst av undervisning uppdelat på yrkeskategori.

I korstabellen nedan (tabell 7) så redovisas resultatet av hur ofta pedagogerna anser sig undervisa kring matens betydelse för kroppens funktioner i förhållande till hur många år som deltagarna har arbetat inom verksamheten.

Det framkommer att 60 procent av de som varit i verksamheten mellan 26–30 år har fyllt i att de tycker sig undervisa ofta kring matens betydelse för kroppens funktioner. Av de som arbetat i verksamheten i mindre än 1 år så har den större procentuella delen av dessa nämnt att de anser sig undervisa kring ämnet sällan (46,2 %).

(34)

27

Tabell 7: Förekomst av utbildning uppdelat på arbetade år i verksamheten.

I korstabellen nedan (tabell 8) så redovisas resultatet av hur ofta pedagogerna anser sig undervisa kring matens betydelse för kroppens funktioner i förhållande till hur många avdelningar som finns på förskolorna där deltagarna arbetar. Av de deltagare som angett att de arbetar på en förskola med endast en avdelning så har 60 procent nämnt att de tycker sig undervisa ofta i ämnet. Den största procenten som anser sig undervisa sällan i ämnet ser vi bland de som arbetar på förskolor med fem avdelningar (33,3 %). Bland grupperna med antingen två, tre, fyra, fem eller åtta avdelningar så är “ibland” procentuellt sett det vanligaste svarsalternativet.

(35)

28

Tabell 8: Förekomst av undervisning uppdelat på antal avdelningar på förskolan.

I korstabellen nedan (tabell 9) så redovisas resultatet av hur ofta pedagogerna anser sig undervisa kring matens betydelse för kroppens funktioner i förhållande till om deltagarna har fått någon fortbildning inom kost och hälsa eller inte. Här framkommer det att de som har fortbildning i ämnet tycker sig undervisa ofta än de som inte har någon fortbildning (58,1 % jämfört med 23,4

%). Majoriteten av de som inte har någon fortbildning i ämnet nämner att de ändå anser sig undervisa om det ibland.

Tabell 9: Förekomst av undervisning uppdelat på fortbildning.

(36)

29

Undervisning kring matens betydelse för kroppens funktioner verkar utföras i större utsträckning än undervisning om matens näringsinnehåll.

6.2.2 Metoder för undervisningen

Fråga sex i vår enkät är en flervalsfråga där deltagarna kan välja flera av alternativen. Fråga sex: Hur undervisar du barnen i förskolan kring matens betydelse för kroppens funktioner?

I tabellen nedan kan vi se antal och procent för respektive undervisningsmetod.

Undervisningsmetod Frekvens Procent

Metaforer 170 82,5

Anatomimodeller 13 6,3

Sånger 38 18,4

Samtal 162 78,6

Videos/filmer 29 14,1

Böcker 85 41,3

Bilder 51 24,8

Annat 12 5,8

Undervisar ej 0 0

Tabell 10: Hur undervisar du barnen i förskolan kring matens betydelse för kroppens funktioner? N=206

Tabellen ovan visar att det är hela 82,5 procent av deltagarna som nämner att de använder metaforer som undervisningsmetod när anser sig undervisa kring matens betydelse för kroppens funktioner. 78,6 procent använder samtal som metod, vilket gör metaforer och samtal till de vanligaste metoderna för undervisning kring ämnet bland deltagarna i studien. Det framkommer här att

(37)

30

alla som deltagit i enkäten har angivit att de anser sig undervisa kring matens betydelse för kroppens funktioner på något sätt. Deltagarna valde att klicka i fler av svarsalternativen under den här frågan, än frågan om hur de undervisar kring matens näringsinnehåll. Anatomimodeller är en metod som bara några få säger att de använder sig av, 6,3 procent. De som har valt “annat”, 5,8 procent, har angivit andra metoder, såsom lek. En pedagog har nämnt att de har samtalat om allergier och olika anledningar till att en del behöver äta specialkost.

6.3 Stimulering av barns intresse för mat

Under fråga åtta i vår enkät så frågar vi: Hur stimulerar du barnen i förskolan till att våga prova nya livsmedel? Det är en flervalsfråga och deltagarna kan klicka i ett eller flera svar.

I tabellen nedan kan vi se antal och procent för respektive metod.

Metod Frekvens Procent

Uppmanar barnet att smaka under

matsituationerna

163 79,1

Role-modeling 126 61,2

Lägger upp ny mat/dryck på barnets tallrik/glas

69 33,5

Involverar livsmedlet i leken

19 9,2

Sensorisk aktivitet 65 31,6

(38)

31 Matberedelse/

Matlagning

15 7,3

Läsa bok om livsmedlet

16 7,8

Annat 25 12,1

Inte alls 0 0

Tabell 11: Hur stimulerar du barnen i förskolan till att våga prova nya livsmedel? N=206

Det tydligaste som framkommer av resultatet är att alla deltagarna har angett att de anser sig ha någon metod för att stimulera barnens intresse för maten.

De tre vanligaste metoderna är att uppmana barnen att smaka under matsituationerna, role-modeling och sensorisk aktivitet. Att uppmana barnen att smaka under matsituationerna är det som flest deltagare har angett att de gör i störst utsträckning. De svarsalternativ som inte lika många deltagare har valt är “matberedelse/matlagning” och “läsa bok om livsmedlet”. En pedagog nämner följande:

jag tror att barnen behöver uppleva mat, var det kommer ifrån i större utsträckning än att få det serverat vid måltider. De flesta förskolor har knappt spisar och all form av matlagning har försvunnit. Jag tycker om att baka och laga mat med barnen, för att lättare synliggöra ingredienser och berätta om deras funktion/syfte för kroppen.

Men många anser att detta inte är vårt uppdrag. Så läroplanen är svårtolkad. sen iom hygienbestämmelser så får ju barnen knappt vara i närheten av mat i dagens läge. - Pedagog

Flera som har svarat “annat” specificerar att de tycker sig uppmuntra barnen till att testa nya livsmedel utan mattvång. En av deltagarna ha svarat följande:

Tvingar aldrig någon att smaka eller äta upp. Äter/smakar själv på maten och pratar med barnen om vad det smakar (”den här broccolin smakade sött tycker jag, vad tycker du den smakar?” ”Smakar citronen surt eller sött?” ”Titta vilken stor/liten/rund/platt/osv X jag har på min tallrik/ligger i skålen. Har ni en likadan?

Undrar vad den smakar/om den är mjuk/hård/osv”. Försöker locka barnen till att

(39)

32

prova maten och känna/lukta/smaka/se på den. Uppmuntrar barne[sic] att prova om de vill men uppmanar eller tvingar dem inte. Pratar om vad olika livsmedel hjälper kroppen med/är bra för. - Pedagog

En annan pedagog nämner att de på förskolan har en “displaytallrik” med ny mat på för barnen att titta på. Det kan vara otäckt med ny mat på den egna tallriken och att det kan underlätta om barnen ser vilken mat som erbjuds.

En deltagare som har valt sensorisk aktivitet som metod för att stimulera barnen till att våga prova nya livsmedel nämner att “Saperemetoden har ökat apitien[sic] på grönsaker på våran avdelning.”

6.4 Hämmande och viktiga faktorer för undervisning kring kost och dess betydelse för hälsa

I enkäten finns det två frågor tillhörande ämnet faktorer och dess påverkan på undervisning kring kostens betydelse för hälsa; fråga tio: Vilka faktorer anser du har en hämmande påverkan på hur du arbetar med kostens betydelse för hälsa i förskolan? (välj ett eller flera alternativ), och fråga elva: Välj de tre (3) faktorer som du anser är viktigast för att främja arbetet kring kostens betydelse för hälsa.

6.4.1 Hämmande faktorer

Den första av dessa (fråga 10) är en flervalsfråga där deltagarna kan välja ett eller flera av alternativen. Frågan handlar om pedagogerna ser några faktorer som hämmande i arbetet med kostens betydelse för hälsa. På den här frågan har vi även bett deltagarna att utveckla sina svar för att få mer insikt i deras tankar bakom valet av hämmande faktorer.

(40)

33

I tabellen nedan kan vi se antal och procent för respektive faktor.

Faktor Frekvens Procent

Tid 94 45.6

Läroplan/Styrdokument 17 8.3

Rektor/Kommun 15 7.3

Kompetens inom ämnet 79 38.3

Vårdnadshavare 13 6.3

Material/Läromedel 26 12.6

Ekonomi 29 14.1

Matdistribution 91 44.2

Annat 25 12.1

Jag ser inga hämmande faktorer

37 18

Tabell 12: Vilka faktorer anser du har en hämmande påverkan på hur du arbetar med kostens betydelse för hälsa i förskolan? N=206

Tid, kompetens inom ämnet och matdistribution är de tre faktorer som flest deltagare i undersökningen har angivit som hämmande för arbetet kring kostens betydelse för hälsa. Just tid är en faktor som många deltagare i undersökningen nämner som en bristvara inom verksamheten, och att undervisning kring kostens betydelse för hälsa då bortprioriteras. En pedagog beskriver att:

Vi samtalar om mat och dess betydelse vid varje måltid både ur hälso och miljöperspektiv. Jag önskar att vi hade haft tid att göra djupdykningar och fångat upp barnens egna tankar som forskningsunderlag i större utsträckning än vad som sker idag. I nuläget äter vi tillsammans med barnen och kan på så

(41)

34

vis påverka undervisningen i de lägen där det behövs men kommunen har indikerat att den pedagogiska måltiden skall tas bort och det blir ju i så fall en stor påverkan. - Pedagog

Det är 44,2 procent som har nämnt att de ser matdistributionen som en hämmande faktor. En pedagog har utvecklat det svaret och nämnt följande:

Maten kommer från annat kök, varmhålls länge och blir därmed ofta mindre god. Sallader är undermåliga och tråkiga. Svårt att argumentera för vikten av att äta nyttigt och varierat när maten inte smakar så gott…- Pedagog

En pedagog nämner läroplanen som hämmande faktor och förtydligar med en kommentar att hen inte uppfattar kosten som en del av utbildningen enligt läroplanen. Enligt vår undersökning är det dock relativt få deltagare (8,3 %) som ser läroplan och styrdokument som en hämmande faktor.

Vårdnadshavare som hämmande faktor är det svarsalternativet som fått minst gehör i frågan (6,3 %). Några av de deltagare som ändå har valt att fylla i vårdnadshavare som hämmande faktor har nämnt de “Vårdnadshavare som inte inser vikterna en balanserad kost, som tycker att vällingflaskan kan ersätta måltider för barn som är 4 år gamla”. Vidare beskriver en pedagog att

“…Vårdnadshavare kan jag också ibland uppleva utgöra hinder.

Vårdnadshavare kan exempelvis ha starka åsikter om vad barnet får eller inte får äta på förskolan, och då handlar det inte om allergier.”

I korstabellen nedan (tabell 13) så redovisas resultatet av om de pedagoger som har -eller inte har fått fortbildning inom ämnet anser kompetens inom ämnet som en hämmande faktor.

Tabell 13: Fortbildning uppdelat på kompetens som hämmande faktor.

(42)

35

Det framkommer av resultatet att de deltagarna som inte har någon fortbildning inom kost och hälsa procentuellt sett i högre utsträckning har angett kompetens inom ämnet som en hämmande faktor.

6.4.2 Viktiga faktorer

På den andra frågan (fråga 11) som behandlar faktorer ber vi deltagarna att välja ut de tre faktorer som de själva anser är mest viktiga för att främja arbetet kring kostens betydelse för hälsa. Deltagarna var tvungna att klicka i tre faktorer för att kunna komma vidare i enkäten.

I tabellen nedan kan vi se antal och procent för respektive faktor.

Faktor Frekvens Procent

Tid 130 63

Läroplan/Styrdokument 38 18.4

Rektor/Kommun 41 19.9

Kompetens inom ämnet 160 77.7

Vårdnadshavare 23 11.2

Material/Läromedel 66 32

Ekonomi 39 18.9

Matdistribution 107 51.9

Annat 14 6.8

Tabell 14: Välj de tre (3) faktorer som du anser är viktigast för att främja arbetet kring kostens betydelse för hälsa. N=206

De tre viktigaste faktorerna enligt deltagarna verkar vara tid, kompetens inom ämnet och matdistribution, alltså samma faktorer som flest deltagare också har angett som hämmande. Kompetens inom ämnet är den faktor som flest

(43)

36

deltagare har valt (77,7 %). Många av dem som valt “annat” som svarsalternativ har också kommenterat att pedagogens förhållningssätt som en viktig faktor, att de exempelvis är inspirerande och medvetna. En annan deltagare nämner att en viktig faktor kring matsituationerna är miljön runt omkring.

De tre faktorerna som inte fick lika stort gehör av deltagarna var vårdnadshavare, läroplan och ekonomi. Vårdnadshavare var den faktor som det minsta antalet personer hade valt (11,2 %). Rektor/Kommun samt material/läromedel är faktorer som har 19,9 procent respektive 32 procent.

6.5 Sammanfattning av resultat

De allra flesta av pedagogerna i undersökningen säger sig undervisa kring näringsinnehåll ibland (45,1 %). 6,3 procent anser att de aldrig undervisar kring matens näringsinnehåll. Det är fler förskollärare än barnskötare som svarat att de aldrig anser sig undervisa kring matens näringsinnehåll (7,1 % jämfört med 4,9 %). Vi vet också att de enbart är de som arbetat inom verksamheten i färre 21 år som har angett att de aldrig undervisar om näringsinnehåll. Metoder som de säger sig använda sig av är främst samtal (89,3 %) och böcker (30,1 %). En metod som knappt förekommer alls är matpyramiden, endast en procent har svarat att den används. De som har klickat i att de har fått fortbildning inom kost och hälsa i större utsträckning anser sig undervisa om matens näringsinnehåll ofta.

När det kommer till undervisning kring kostens betydelse för kroppens funktioner så är det 51 procent som har angett att de tycker sig undervisa om det ibland. Att undervisa om det ibland är också det vanligaste förekommande svarsalternativet ifyllt av respektive yrkeskategori. Det är ingen som har angett att de aldrig undervisar om det. Av de som varit i verksamheten mellan 26–30 år anger att de tycker sig undervisa ofta kring kostens betydelse för kroppens funktioner. Av de som arbetat i verksamheten i mindre än ett år så har en större procentandel av dem nämnt att de anser sig undervisa om det sällan (46,2 %).

(44)

37

De som har fortbildning inom kost och hälsa har nämnt att de tycker sig undervisa kring ämnet ofta jämfört med de som anger att de inte har någon fortbildning (58,1 % jämfört med 23,4 %). Metaforer och samtal är de undervisningsmetoder som pedagogerna i undersökningen anger att de använder sig av mest. Anatomimodeller är den metod som minst antal pedagoger säger sig använda sig av.

När det kommer till att stimulera barnens intresse för mat så har alla deltagarna i vår undersökning angett att de använder sig av någon metod. Det tre vanligaste metoderna är att uppmana barnen att smaka på maten, role- modeling, alltså att pedagogen smakar först själv och sensorisk aktivitet. Något som framkom tydligt för oss var att ett antal pedagoger specificerat att de uppmuntrar barnen i stället för att uppmana. Enbart några få deltagare har angett att de använder sig av “matberedelse/matlagning” och “läsa bok om livsmedlet”

Tid är den faktor som många nämner är en bristvara inom verksamheten (45,6

%). Även matdistribution och kompetens inom ämnet är hämmande faktorer (44,2 % respektive 38,3 %). Hela 18 procent nämner att de inte ser några hämmande faktorer. Det framkommer av resultatet att de pedagoger som inte har någon fortbildning inom kost och hälsa procentuellt sett i högre utsträckning har angett kompetens inom ämnet som en hämmande faktor.

De tre viktigaste faktorerna enligt deltagarna verkar vara tid, kompetens inom ämnet och matdistribution, alltså samma faktorer som flest deltagare har angett som hämmande.

References

Related documents

(2011) menar att radikal prostatektomi innebär att prostatacancern opereras när den är begränsad till prostatakörteln, vilket kan förorsaka negativa komplikationer som

  Skolförberedande  på  så  vis  att  alla  barnen  ska  lyssna  till  pedagogen  och  andra   barn,  men  de  intervjuade  pedagogerna  anser  också  att  det

Förutom detta skulle det innebära en mycket stor primär vinst för alla patienter som lider av Crohns sjukdom med potentiellt förbättrad livskvalitet, minskade gastrointestinala

Sammanfattningsvis så visar resultaten från enkätundersökningen att eleverna vid de två riksidrottsgymnasier som finns representerade i denna studie har förhållandevis stora

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.. Texten får användas för eget bruk men källan

Intresse hos brunnsägarna ska väckas genom att upplysa att naturligt förekommande radioaktiva ämnen kan finnas i dricksvattnet, speciellt runt Siljansringen, att berätta att det

Med en ökad förståelse och insikt i vad för betydelse hundar och katter har på den upplevda psykiska hälsan hos äldre kan det tänkas ge sjuksköterskor i exempelvis

Det fanns en uppfattning om att skilda föräldrar inte tar ansvar för barnen då de är hos den andra föräldern, men det framkom också en uppfattning om att även om man är en