Detaljbudget. Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter

Full text

(1)

Detaljbudget

Kommittén för mänskliga rättigheter 2018

Kommittén för mänskliga rättigheter

Detaljbudget

2018

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3

2 Mål och fokusområden... 4

2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen ... 4

2.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska ... 4

2.1.1.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv ... 6

2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter ... 7

2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras ... 7

2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras ... 7

2.2.2.1 Utveckla digitala vårdformer och tjänster ... 7

3 Ekonomiska förutsättningar... 9

3.1 Ekonomiskt resultat ... 9

3.2 Eget kapital och obeskattade reserver ... 10

3.3 Investeringar ... 10

(3)

1 Sammanfattning

Kommittén för mänskliga rättigheter har uppdrag att samordna Västra Götalandsregionens (VGR:s) arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna och motverka diskriminering och åsidosättande.

Kommittén ska följa upp hur mänskliga rättigheter beaktas i VGR:s verksamheter och ta nödvändiga initiativ för att VGR ska leva upp till FNs konventioner om mänskliga rättigheter.

Kommittén ska verka för att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor och lyfta fram arbetet med mänskliga rättigheter som förutsättning för hållbar samhällsutveckling.

Förväntad effekt är att stärka dels VGR:s arbete med mänskliga rättigheter och dels invånarnas/patienternas egenmakt.

Detaljbudgeten utgår från regionfullmäktiges budget och anger kommittén för mänskliga rättigheters mål och fokusområden. En väsentlig grund för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter inom VGR är den av regionfullmäktige beslutade handlingsplanen.

Kommittén arbetar på flera sätt med regionfullmäktiges mål om att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Bland annat genom att stärka civilsamhället genom ekonomiska bidrag till

organisationer, genom löpande invånardialog och genom att inventera och rapportera den fysiska tillgängligheten i lokaler för att bristande tillgänglighet ska kunna åtgärdas. Prioritering är på fokusområdet att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Detta görs bland annat genom att visstidsanställa långtidsarbetslösa unga och genom att delta i arbetet med sociala investeringsmedel och i samverkansplattformen för interkulturell dialog.

Kommittén bidrar med kunskap om människorättsbaserat arbetssätt till regionfullmäktiges mål om sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras samt den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras. Inom fokusområdet utformning av digitala vårdformer och tjänster bidrar kommittén med kunskap om att säkra tillgängligheten för personer som har svårt att se, höra och bearbeta, tolka och förmedla information.

(4)

2 Mål och fokusområden

2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen

2.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska

- Ett stärkt civilsamhälle

Regionfullmäktiges budget lyfter att en fördjupad och utvecklad invånardialog för ökad

samhällsgemenskap och integration är ett viktigt utvecklingsområde för socialt hållbart samhälle.

En viktig del i arbetet för goda levnadsvillkor och god hälsa för invånare i Västra Götaland är att stärka det civila samhället. Genom ekonomiska bidrag till civila samhället kan målgrupperna organisera sig och hitta strategier för förbättrade levnadsvillkor och hälsa. Kommittén har även samråd med det civila samhället. Samråd är en form av invånardialog där politiker från kommittén möter organisationer i civilsamhället i länet. Dialogen syftar till att VGR får kunskap om

rättighetsbärarnas situation och organisationerna får insyn om aktuella uppdrag inom VGR. Under året görs en översyn av riktlinjer för samråden och alternativa mötesformer med civila samhället med syfte att skapa möjlighet för fler invånare att delta i samtalen.

Kommittén bidrar till ett stärkt civilsamhälle genom - ekonomiska bidrag:

• organisationsbidrag till föreningar som företräder personer med funktionsnedsättning och patientföreningar

• verksamhetsbidrag till föreningar som arbetar för nationella minoriteterna, hbtq1- organisationer, barnrättsorganisationer och paraplyorganisationer inom

funktionshinderområdet som arbetar med att främja mänskliga rättigheter

• projektbidrag med syfte att stödja olika föreningar som arbetar för mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbetssätt i Västra Götaland

- finansiering av studier och uppdragsforskning som berör målgrupperna - invånardialog organiserat i fem olika samråd:

• samrådet för funktionshinderfrågor

• samrådet för jämställdhet- och hbtq-frågor

• samrådet för nationella minoriteter

• samrådet för ålder

• samrådet för mänskliga rättigheter

• tvärsamråd med representanter från samtliga samråd

- utdelning av människorättstipendium, som synliggör gott arbete för mänskliga rättigheter i länet, och parasportstipendiet, som uppmärksammar idrottare, lag och ledare med utmärkta prestationer - ekonomiskt stödja och delta i VGR:s medverkan i EuroPride 2018

- Styrdokument för rättighetsfrågor ger en tydlig riktning i arbetet

Kommittén för mänskliga rättigheter har ett särskilt ansvar att driva på och ta initiativ för att stärka det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i VGR:s verksamheter. Kommittén kommer att samordna arbetet med VGR:s handlingsplan för mänskliga rättigheter. Uppdraget omfattar även att

(5)

stödja och följa upp arbetet och ta nödvändiga initiativ för att VGR ska leva upp till FNs konventioner om mänskliga rättigheter.

Kommittén tar ansvar för arbetet med handlingsplanen för mänskliga rättigheter genom att:

• samordna nätverk med utsedda samordnare för mänskliga rättigheter från förvaltningarna

• utbilda och samordna nätverk för ombud för barnets rättigheter från förvaltningarna

• utbilda handläggare på koncernkontoret i rättighetsbaserad ärendeberedning och bidra med stöd i arbetet med barnkonsekvensanalyser och prövning av barnets bästa

• vara kompetensstöd i krav vad gäller mänskliga rättigheter i prioriterade upphandlingar

• tillhandahålla och sprida kännedom om webutbildningar om VGR:s arbete med

handlingsplanens mål och åtgärder, om barnets rättigheter och om bemötande av personer med funktionsnedsättning

• erbjuda utbildning i mänskliga rättigheter för politiker, chefer och nyckelpersoner

• kommunicera VGR:s arbete med mänskliga rättigheter för att sprida goda exempel Kommittén bidrar på fler sätt med kunskap och stöd för arbetet med mänskliga rättigheter, bland annat genom att:

• delta i arbetet med att bredda anpassningen av kollektivtrafiken till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder utifrån Trafikförsörjningsprogrammet

• arbeta med strategin Jämställt Västra Götaland

• omvärldsbevaka samt följa FNs granskningsrapporter och driva förbättringsåtgärder på den regionala nivån

- Förbättrad fysisk tillgänglighet ger förbättrade levnadsvillkor

Genom en förbättrad fysisk tillgänglighet ska alla invånare oavsett funktionalitet kunna ta del av hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur och andra delar av VGR:s verksamheter. Kommittén inventerar kontinuerligt den fysiska tillgängligheten för verksamheter VGR äger, finansierar och har avtal med. Samt tar fram och kommunicerar rapporter för åtgärder. Resultatet finns publikt i

Tillgänglighetsdatabasen (TD) som kommittén driftar och utvecklar.

Kommitténs prioriterade aktivitet för att förbättra tillgängligheten är att:

• inventera den fysiska tillgängligheten i VGR:s verksamheter och rapportera åtgärder av så kallade enkelt avhjälpta hinder inom ramen för projektet "Inventera och rapportera enkelt avhjälpta hinder", i samarbete med Fastighetsnämnden. Projektet finansieras med särskilda medel från regionstyrelsen.

- Samverkan med kommuner i Västra Götaland

Kommittén för mänskliga rättigheter har inlett ett samarbete med Styrgrupp IT i Västs (SITIV) delprojekt GITS - Gemensam IT samordningsfunktion i Västra Götaland. GITS syftar till en bra och funktionell samverkan mellan VGR och länets kommuner.

Kommittén samverkar med kommuner i Västra Götaland genom att:

• genomföra ett pilotprojekt i samverkan med Västkom för att klargöra förutsättningar för utökad samverkan kring Tillgänglighetsdatabasen (TD). Projektet berör kunskapsutbyte, inventering, rapporter och åtgärder av tillgängligheten för personer med

funktionsnedsättning.

- Tillgänglig information

(6)

Informationsfriheten och rätten att självständigt ta del av allmänna handlingar är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Varje myndighet har ansvar för att invånarna kan ta del av det som beslutas och därmed minska skillnader i livsvillkor. Tillgänglig information handlar om att skapa

förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att ta del av organisationens information via tryckta medier, telefon eller talsvar, webb och film. VGR utgår från internationell standard för tillgänglighet på webben där organisationen tagit ställning att minst basnivån ska uppfyllas. Idag finns goda förutsättningar att skapa en tillgänglig webb men fortfarande kvarstår brister i

utformning likväl som kravställande vid beställning av digitala plattformar.

Kommittén arbetar med tillgänglig information genom att:

• säkerställa att protokoll och handlingar publicerade på webben är tillgängliga genom att göra en översyn av tillgängligheten och se till att eventuella brister åtgärdas

• fortsatt delta i arbetet med att utveckla en tillgänglig och begriplig patientinformation

• säkerställa att material kommittén kommunicerar är tillgängligt för personer som har svårt att se, höra samt tolka, bearbeta och förmedla information.

1 Hbtq är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera

2.1.1.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv

- Arbetslivserfarenhet bidrar till vidgat innanförskap

Kommittén bidrar till vidgat innanförskap på arbetsmarknaden genom att:

• erbjuda långtidsarbetslösa unga arbetslivserfarenhet genom visstidsanställningar som

inventerare på Tillgänglighetsdatabasen (TD). Detta sker i samverkan med personalutskottet och projektet PILA – praktik, introduktion, lärande och arbete.

• följa upp andelen inventerare som kommit in på arbetsmarknaden efter att visstidsanställningen på TD har avslutats.

• skapa möjlighet för fler externa användare att använda TD. Detta ger ökad tillgänglighet till lokaler/arbetsplatser som i sin tur möjliggör för fler att komma i arbete. Dessutom skapas fler arbetstillfällen genom inventerartjänster.

• erbjuda gymnasieelever feriepraktik på avdelning mänskliga rättigheter

• erbjuda praktikplatser för studenter och nyanlända inom ungdomssatsningen - Tidiga och förebyggande insatser bidrar till vidgat innanförskap

Kommittén för mänskliga rättigheter deltar i arbetet med sociala investeringsmedel, som bland annat syftar till att öka andelen barn som går ut grundskolan med gymnasiebehörighet. Arbetet sker i samverkan med regionutvecklingsnämnden, folkhälsokommittén och hälso- och

sjukvårdsnämnderna. Sociala investeringsmedel är en del av VGR:s kraftsamling kring fullföljda studier.

- Interkulturell dialog är ett verktyg för stärkt egenmakt och inkludering

Kommittén för mänskliga rättigheter deltar i samverkansplattformen för interkulturell dialog, tillsammans med kulturnämnden, folkhälsokommittén och regionutvecklingsnämnden samt Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Högskolan Väst. Syftet är att tillföra kunskap till offentlig förvaltning, skolor och civilsamhället för att motverka diskriminering, rasism och exkluderande normer för att skapa en mer jämlik dialog mellan exempelvis inrikes- och

(7)

utrikesfödda.

2.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter

2.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras

Sverige får stark kritik från FN och Europarådet för att vi använder tvångsåtgärder i psykiatrin i för stor utsträckning och att dokumentationen av dessa brister. Ett av målen i handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2017-2020 är en nollvision för tvångsåtgärder inom psykiatriska

verksamheter. För att uppfylla målet ska verksamheterna arbeta strategiskt för att minimera användning av tvångsåtgärder och öka delaktigheten för rättighetsbärare inom psykiatriska verksamheter. Kommittén har sedan 2012 arbetat med människorättsbaserat arbetssätt inom psykiatrin tillsammans med Psykosvårdkedjan Nordost Göteborg, där en effekt av det arbetet har varit minskade tvångsåtgärder. Erfarenheterna lyftes fram på spridningskonferens hösten 2017.

Kommittén bidrar till målet genom att:

• utveckla metodmaterial om människorättsbaserat arbetssätt inom psykiatrin tillsammans med Psykosvårdkedjan Nordost och det arvsfondfinansierade projektet ”Att komma till sin rätt”

• stötta psykiatrin i att sprida arbetet med mänskorättsbaserat arbetssätt regionalt

2.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras

VGR har tagit fram en strategi för att införa personcentrerad vård[1] på ett planerat, integrerat och kvalitetssäkrat sätt genom hela vårdstrukturen. Kommittén för mänskliga rättigheter bedrev 2012- 2015 ett pilotprojekt om människorättsbaserat arbete tillsammans med Bohusläns

museum/Västarvet, Angereds närsjukhus och Psykosvårdkedjan Nordost i Göteborg. Arbetet har fortsatt 2016-2017. Under hösten 2017 finansierar kommittén en uppföljning för att utreda vilken effekt det människorättsbaserade arbetet har haft och ta fram rekommendationer för hur arbetssättet kan bli en mer integrerad del i ordinarie verksamhet.

Kommittén bidrar till målet genom att:

• implementera kunskap om människorättsbaserat arbetssätt i arbetet med personcentrerad vård

[1] Personcentrerad vård innebär att i högre grad fokusera på de resurser varje person har samt vad det innebär att vara människa och i behov av vård.

2.2.2.1 Utveckla digitala vårdformer och tjänster

Digitalisering av vårdformer och tjänster ska användas för att ge invånarna en trygg och säker vård som skapar värde, ökad delaktighet och tillgänglighet. Syftet är att med hög tillgänglighet ge invånarna förutsättningar att kommunicera med vården för bedömning av vårdbehov, rådgivning

(8)

och vid behov vägledning till rätt vårdinstans.

Kommittén bidrar till fokusområdet genom att:

• bistå utformningen av digitala vårdformer och tjänster för att säkerställa att personer med olika svårigheter, som till exempel svårt att se, svårt att höra, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information, inkluderas och att produkter och arbetssätt görs tillgängliga för de med olika svårigheter.

(9)

3 Ekonomiska förutsättningar

3.1 Ekonomiskt resultat

De ekonomiska förutsättningarna utgår från verksamheten och budget 2017. Kommitténs regionbidrag har indexerats för 2018 med 2 % och är 42,8 mnkr. Av detta uppgår

koncernkontorsbidraget till 16,8 mnkr. I jämförelse med budget 2017, en förändring och

resursförstärkning motsvarande dryga 3 mnkr, till kommitténs kärnverksamhet. Förstärkningen blev real redan under verksamhetsåret 2017 och har till del beslutats och nyttjats motsvarande 1,4 mnkr och finns således med i beräkningsbasen för förslaget till detaljbudget 2018 nedan.

Detaljbudget i mnkr 2017 2018

Finansiering mnkr mnkr

Regionfullmäktige, fastställt regionbidrag 42,0 42,8

Medlemsavgifter för Tillgänglighetsdatabasen 1,2 1,3

Summa intäkter 43,2 44,1

Koncernkontorsbidrag personal+ personalomkostnader, hyra + drift lokaler, utrustning

19,9 16,8

Tillgänglighetsdatabasen 3,0 3,6

Bidrag och stipendier - organisationsbidrag

funktionshinder (9,0) - verksamhetsbidrag hbtq, barn, nat.min. (3,0) - verksamhetsbidrag funktionshinder (2,2) - utlysta projektbidrag (1,3) - projektbidrag (1,0) - stipendier (0,3)

15,4 16,8

Utvecklingsuppdrag - FoU (2,0) - Genomförande åtgärder i plan för mänskliga rättigheter (0,5) - Samråd och

kommunikation (1,7) - Tillgänglig information (1,0)

3,4 5,2

Kommittén för mänskliga rättigheter 1,5 1,7

Summa kostnader 43,2 44,1

Resultatbudget Budget Prognos Budget

(mnkr) 1712 1708 1812

Statsbidrag 0,0 0,0 0,0

Övriga erhållna bidrag 0,0 0,0 0,0

Övriga intäkter 1,9 1,9 2,0

Verksamhetens intäkter 1,9 1,9 2,0

Personalkostnader, inkl.

inhyrd personal

-1,4 -2,0 -1,7

Driftbidrag till utförare

inom regionen 0,0 0,0 0,0

Övriga lämnade bidrag -18,8 -18,8 -22,0

Verksamhetsanknutna

tjänster 0,0 0,0 0,0

Material och varor, inkl.

förbrukningsmaterial

-0,2 -0,3 -0,7

Lokal- och energikostnader -0,4 -0,4 -0,5

Övriga tjänster, inkl.

konsultkostnader -23,0 -19,3 -19,8

Avskrivningar 0,0 0,0 0,0

Övriga kostnader 0,0 0,0 -0,1

Verksamhetens kostnader -43,7 -40,8 -44,8

Regionbidrag 42,0 42,0 42,8

Finansiella

intäkter/kostnader m.m. -0,1 0,0 0,0

Resultat 0,0 3,0 0,0

(10)

3.2 Eget kapital och obeskattade reserver

Vid ingången 2017 (efter bokslutsdisposition) hade kommittén för mänskliga rättigheter ett eget kapital motsvarande 0,8 mnkr. Med hänsyn till redovisad årsprognos per augusti motsvarande + 3 mnkr för 2017 kommer det ingående egna kapitalet 2018 fortsatt vara 0,8 mnkr.

3.3 Investeringar

Kommittén har för sin egen del ingen fastlagd investeringsbudget och inga investeringar har planerats för 2018.

-

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :