• No results found

Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro

Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Ett 100-tal externa experter anlitades för att ta fram arbetsdokumenten. Socialstyrelsen har använt dessa systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen som grund för slutsatserna i riktlinjerna.

Här finns resultatet av granskningen i tabellform.

G 5.1 Flertandslucka som ger

funktionsstörning

Tandstödd bro Stor påverkan på oral hälsa

Ger bättre oralt relaterad livskvalitet än behandling med avtagbar partialprotes

Mycket hög broöverlevnad (>95 procent) efter 5 år

Mycket hög broöverlevnad (90 procent) efter 10 år

Hög broöverlevnad (cirka 70 procent) efter 15 år

Medianöverlevnad mer än 20 år

Ger tekniska och biologiska komplikationer i cirka en fjärdedel av fallen upp till 10 år

Expertgruppsbedömning

Måttlig evidensstyrka

Måttlig evidensstyrka

Låg evidensstyrka

Låg evidensstyrka Låg evidensstyrka

Låg kostnad per vunnen effekt

Skattning 3

Tabellering av inkluderade studier

# Författar e, år

Studiedesign Obs! Inga studier har kontrollgrupp

Patient- populatio n

Beskrivning av behandling i kontroll- &

interventions- grupp/erna

Effektmått Broöverlevnad (B2)

Effektmått Frakturer (C1b)

Effektmått Lossnande (C1c)

Effektm ått Pulpask ada (C2a)

Effektmåt t

Sekundär karies (C2b)

Effektm ått Parodon tala komplik ationer

Övrigt

1 Tan et al 2004

SÖ (meta- analys av 19 studier av vilka 5 finns med nedan)

1764 patienter (ålder 13- 90 år)

3548 tandstödda broar med varierande utformning och material

10-års överlevnad 89,1 % (81-93,8%).

”Success” * 71,1 % (47,7-85,2 %)

Fraktur av stödtänder 2,1

%,

materialfraktur 3,2 %

Lossnande 6,4 %

10 % (5,7- 17,3 %)

9,5 % (4,6-18,9

%)

0,5 % förlorad e pga parodon tit

Success = oförändrad status och ej i behov av åtgärd under

observationstid

(2)

(≥ 5led) följda

≥ 5 år

en 2 Goodacr

e et al 2003

Inkluderar 9 studier 5-14 år

555 pt 2046 tandstödda broar med varierande utformning och material

Genomsnittlig komplikationsfrekv ens 27 % både för broar 5-14 år och 15-20 år

2 % (1-4 %) + 3 % (1-25 %) tandfraktur

7 % (0-13

%)

11 % (3-38

%)

18 % (1- 26 %)

Fokus på komplikationer, som visar stor variationsbredd . 4 studier över 15-20 år nämns bara kort 3 Lövgren

et al 2000 SBU 2009 sid 99

Obs Patienter i allmänklinik

260 (148 kv); ålder 21-70+ år Pat . med broar ej särredovi sade

I1: 91 broar av vilka 42 hade

> 3 led (4-13).

Procerateknik:

titan+porslin

I1: 97,8 % (life- table-analys).

Success enligt Walton 62 %

I1: 2 % metall, 13 % porslin

I1: 3 % I1: 4 % I1: 8 % Ingen

särredovisning för korta och långa broar

4 Glantz et al 1993

Obs. Fortsatt studie efter 15 år

(longitudinell mellan 5 och 15 år)

77 (41 kv);

medelåld er 65

Stora tandstödda broar på 83 pat. (i

genomsnitt 6,9 led per patient;

pontic/stöd 0,47)

67,5 % Ca hälften av

förlusterna berodde på fraktur eller lossnande

Se

föregående kolumn

9,6 %

5 Glantz et al 2002

Obs. Fortsatt studie av #4 efter 22 år (longitudinell mellan 5 och 22 år)

77 Stora

tandstödda broar på 83 pat. (i

genomsnitt 6,9 led per patient;

pontic/stöd 0,47)

41,1 % Extensionsbroa

r hade sämre överlevnad.

Kronkvalitet primärt gav bättre

överlevnad men inte oral hygien 6 Karlsso

n 1989

Obs 14 år efter behandling

97 (53 kv) medelåld er 64 år

140 tandstödda broar ≤ 5 led

83 % ännu i funktion; men

”total failure rate”

26,4 %

1,2 % av guldskeletten

Lossnande vanligaste orsaken till misslyckan dena

33 % av 36 extensionsbroar mot 12 % av 104 broar med ändstöd hade

(3)

måst avlägsnas 7 Kerschb

aum &

Gaa 1987

Obs

Försäkringsda ta uppföljda 8- 9 år

1072 (55,0 % kv)

1666 (varav 1048 > 3 led) tandstödda broar med varierande utformning och material

Efter 8-9 år 90,6 % (efter 5 år ca 95 %)

Ingen skillnad mellan antal led och olika utsträckning;

enstaka kronor hade sämre överlevnad än broar

8 Lindqui st &

Karlsso n 1998

Obs 20 år efter beh.

Klinisk us och telefonenkät.

Longitudinell uppföljning av

#6

98 (54 kv) medelåld er 70 år);

72 kliniskt us

140 tandstödda broar med varierande utformning och material (medeltal 6,7 led)

65 %

Ingen skillnad i misslyckande mellan broar med eller utan

extensionsled för de senaste 6 åren (efter

#6)

Vanligaste orsaker till avlägsnande av bro var

estetiska, parodontala och kariesproblem, inkl lossnande

9 Lempoe l et al 1995

Obs

Broar utförda av

allmänpraktik er

1080 (61

% kv)

1674 tandstödda broar med varierande utformning och material (de flesta var 3-4 led)

Broöverlevnad efter 5, 10 och 12 år var 97,5 (±0,4), 91,9 (±1,0) och 87,0 (±1,7) resp.

Broar som inte uppfyllde Antes lag och de med rotfyllda stöd hade sämre överlevnad, men ingen skillnad mellan dem med och utan

extensionsled 10 Palmqvi

st, Swartz 1993

Obs

Broar utförda av specialister 18-23 år tidigare

66 (inga detaljer om kön, ålder)

69 broar, 69 med guld- akryl, 34 guld- porslin

77 %

broöverlevnad. 3 % av guld-porslin men 33 % av guld- akrylbroarna hade avlägsnats

15 % (23 % i uk, 11

% i ök)

Ingen skillnad mellan broar med och utan extensionsled

11 Randow Obs 241 (145 1) Broar med 1) 91,8 % 1) 5,1 % 1) 3,0 % 1) 7,4 % 1) 20,9 %

(4)

et al 1986

Broar utförda av 112 allmänpraktik er 6-7 år tidigare

kv);

medelåld er 51 resp 53 år för män och kv.

ändstöd (n = 108)

2) Broar med ett

extensionsled (n = 94) 3) Broar med 2

extensionsled (n = 91)

2) 83,9 % 3) 66,3 %

2) 6,4 % 3) 16,9 %

2) 10,0 % 3) 16,9 %

2) 8,9 % 3) 22,9

%

2) 28,7 % 3) 30,1 %

12 Sundh, Ödman 1997

Obs

Studentklinik

101 (59 kv) Medelåld er 53 år både för män och kvinnor

163 broar 63 % efter 18 år (men om de döda borträknades var överlevnad en för broarna 75 %)

Efter 18 år 9 % lossnade

Mer

broförluster för guld-

akrylbroar. Mer förluster av stödtänder med stift och pelare än vitala stöd

# Författare, år

Studiedesign Patientpopulation Beskrivning av behandling i kontroll- &

interventions- grupp/erna

Effektmått A-1

(tuggfunktion)

Effektmått A-3 (estetisk funktion)

Effektmått A-4 (fonetisk funktion)

Effektmått A-5 (oral komfort)

Effektmått A-6

(livskvalitet)

Övrigt

1 John MT, Slade GD, Szentpétery A, Setz JM 2004.

(Tyskland)

Prospektiv, icke randomiserad CCT. Bekvämt urval av pat som sökte för resp beh.

Enkät före beh, 1 ,6 12 mån efter beh.

Resp kategori jämfördes m motsvarande obehandlad kategori i allmänna

N=107 24-82 år N=42 FPD N=31 RPD N= 34 CD Helprotesgruppen exkl i

granskningen pga ej relevant raden.

Grp FPD 52%

kvinnor, medelålder 60,5±9,4 år i.

Grp RPD 52%

kvinnor,

K1: Allmän grupp icke-protesbärare.

I1: Behandling med fastsittande protetik (FPD)

K2: Allmän grupp med avtagbar partialprotes (RPD).

I2: Behandling med avtagbar

partialprotes K3: Allmän

grupphelprotesbärare (CD).

I3: Behandling med

K: --- I1: ---

K: --- I1: ---

K: --- I1: ---

K: --- I1: ---

OHIP-G49 enheter före beh / 1år:

(lågt värde

= bra OHRQOL) K1: 5 I1: 30/3 K2: 15 I:2 38/12 K3: 23 I3: 29/6

Materialet var för litet för att särskilja de olika typerna av partialproteser i reslutatredovisningen.

Enligt författarna är resultaten relevanta för kliniker för rådgivning till patienter i en valsituation.

(5)

befolkningen avseende OHRQOL mätt med OHIP-G49.

N=57

universitetsklinik N=50 privat k RPD:s retinerades:

17 m klamrar 13 m konus 1 bockad kl.

medelålder 43,8

±12,5 år i. Grp CD 56% kvinnor, medelålder 68,1±7,1 år.

K FPD: N=1541 K RPD:

N=398 K CD: N=96

helprotes.

Summering av utfall från inkluderade studier

Frågeställning: Effekten av tandförsedd bro vid flertandslucka Patientpopulation: Stor och blandad (enligt SÖ)

Vårdmiljö: Blandad (enligt SÖ)

Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall - - Evidensstyrka Kommentarer

A –

Broöverlevnad 5 år

> 4800 pt (1 SÖ + 8 Obs) > 95% Måttlig +++ Tan et al 2004

A –

Broöverlevnad 10 år

>3200 pt (1 SÖ + 5 obs) C:a 90 % Måttlig +++ Tan et al 2004

A –

Broöverlevnad 15 år

>400 pt (5 obs) C:a 70% Låg ++

A -

Medianöverlevnad för bro

215 pt (3 obs; #5, 8, 10) Över 20 år Låg ++

C1b Tandfraktur / Materialfraktur

>1200 pt (1 SÖ = 8 obs.

studier + 2 obs)

Tandfrakturer = 2-3 % Materialfrakturer = 1-2

Måttlig +++ Goodacre et

al 2003

(6)

% C1c – Lossnade

efter 5-14 år

1906 broar (1 SÖ= 14 obs.

studier)

Medelvärde 7 % (range 0-13 %)

Måttlig +++ Goodacre et

al 2003 C2a - Pulpaskada

5-14 år

1357 broar (1 SÖ= 11 obs) Medelvärde 11 % (range 3-38%)

Måttlig +++ Goodacre et

al 2003 C2b -

Sekundärkaries 5- 14 år

1354 broar (1 SÖ= 10 obs) Medelvärde 8 % (1- 26%)

Måttlig +++ Goodacre et

al 2003

C2b – Förlust pga.

parodontit 4-18 år

1080 broar (1 SÖ= 9 obs) Medelvärde 0,5 % (0,1 – 2,2 %)

Måttlig +++ Tan et al 2004

Här saknas det tabellering av enskilda studier eller uppgifter om litteratursökning

Inom området total och partiell tandlöshet har många slutsatser om metoders effekt tagits med stöd från ett vetenskapligt underlag som inte uppnått den kvalitet som gjort en evidensgradering möjlig. Socialstyrelsen gör detta tydligt med att redovisa dessa slutsatser som ”expertgruppsbedömning”. Myndigheten har valt att inte särredovisa analysen (tabellering) av de enskilda studier som ingår i underlaget för expertgruppsbedömning.

Det vetenskapliga underlaget har tagits fram i samarbete mellan Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Detta innebär att en del faktauppgifter som avser enskilda tillstånds- och åtgärdsrader finns att läsa i rapporten ”Tandförluster” (SBU 2010, rapport nr 204). I den rapporten finns också kompletterande uppgifter om litteratursökning redovisade. Rapporten finns att ladda ner från följande webbadress:

http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Tandforluster/tandforluster_fulltext.pdf

References

Related documents

[r]

I en pilotstudie [14] med fokus på elitidrottande studenters utvecklingsmiljö identifie- rades egenskaper som kännetecknade den dubbla karriärmiljön: (1) koordinering och

Dessa riktlinjer ger rekommendationer om åtgärder för vuxna med sjukdomar i rörelseorganen: de inflammatoriska reumatiska sjukdomarna reumatoid artrit, axial spondylartrit

Det går inte att bedöma effekten av en emaljretinerad bro med metallskelett som är förankrad till en tand jämfört med förankring till två tänder på utfallet ”livs-

En god man eller förvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer på ekonomiskt obestånd och på grund av detta

I tabellen redovisas endast de objekt/värden som avgör klassningen av påverkan.. Skärningen

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg

Enligt förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 2000:284) kan hemsändningsbidrag lämnas till kommuner, som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror