Omvärldsanalys Kalmar. Översiktsplan 2035 med utblick mot år 2050

Full text

(1)

Omvärldsanalys Kalmar

Översiktsplan 2035 med utblick mot år 2050

(2)

2

Innehållsförteckning

1. KALMAR UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV ... 3

2. ÖVERSIKTSPLAN KALMAR OCH OMVÄRLDSANALYSENS ROLL ... 4

3. KALMAR JUST NU ... 5

3.1 Befolkning ... 5

3.2 Bostadsbyggande ... 6

3.3 Utbildning ... 7

3.4 Ekonomi ... 8

3.5 Miljö, energi och klimat ... 9

3.6 Infrastruktur och transporter ... 10

3.7 Kalmar just nu – sammanfattning ... 11

4. ÅTTA TRENDER SOM PÅVERKAR KALMAR DE NÄRMASTE 30 ÅREN ... 12

4.1 Globaliseringen fortsätter ... 12

4.2 Konsekvenserna av ett varmare klimat blir tydligare ... 13

4.3 Digitaliseringen förändrar vardagen ... 14

4.4 Energiomställningen ... 15

4.5 Urbaniseringen stärker de redan starka ... 16

4.6 Demografin skapar nya utmaningar ... 17

4.7 Individualiseringen ställer ökade krav på anpassade lösningar ... 18

4.8 Mot en ökad komplexitet ... 19

5. VIKTIGA FRÅGOR FÖR KALMARS UTVECKLING ... 20

6. TRE SCENARIER FÖR KALMAR 2035 ... 21

6.1 Kort om scenarier ... 21

6.2 ”En helt vanlig vardag” ... 22

6.3 ”Det går bra nu!” ... 23

6.4 ”Grodan i grytan” ... 24

7. REFLEKTIONER OCH REKOMMENDATIONER KRING ÖVERSIKTSPLAN KALMAR ... 25

7.1 Reflektioner ... 25

7.2 Rekommendationer ... 26

REFERENSER ... 28

(3)

3

1. K ALMAR UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

Fram till Kalmars grundande under 1200-talet var denna del av landet en svensk utmark. De flesta skolbarn som läst sin historiebok minns Kalmarunionen, som var början på en svensk stormaktsperiod och en markering av att Kalmar började spela en viktig roll i Sveriges historia. Med början i freden i Roskilde 1658 har Kalmar, framförallt sedan andra halvan av 1800-talet, tappat betydelse och rang bland svenska städer. I och med slutet av andra världskriget och de geopolitiska förändringar som freden medförde så förvandlades Kalmar återigen till en perifer utpost, denna gång i gränslandet mellan öst och väst.

För 30 år sedan föll järnridån och några år senare gick Sverige med i EU. Under de följande årtiondena arbetade Kalmar aktivt både nationellt och i EU för att ta vara på den position som det nya geopolitiska landskapet erbjöd. Det tändes ett hopp om en ny storhetstid för staden och länet. Kontakter återupprättades och nya tillkom. Motioner lämnades i Riksdagen kring hur Kalmar skulle kunna ta en central roll i Östersjösamarbetet och Kalmar var en välkänd aktör i Bryssel. Kalmars politiker spelade en ledande roll i att Kalmar län blev ett av de första fyra s k försökslänen i Sverige kring ett ökat regionalt utvecklingsansvar för de regionalt folkvalda. Kalmar befann sig åter i händelsernas centrum.

Genom historien har Kalmar spelat olika roller. Dessa roller har påverkat stadens atmosfär, lämnat tydliga spår i stadsbilden och satt sin prägel på förhållandet mellan stad och land. I 2013 års översikts- plan görs en koppling till denna historiska dynamik:

”Kalmar står inför samma situation som för cirka 150 år sedan – det vill säga att bygga en stad som starkt kan möta en framtid med nya förutsättningar och värderingar. Historiskt kan man fastställa att ett misslyckande betyder stagnation och i värsta fall tillbakagång, kräftgång. Så det gäller att förstå vilken den nya rollen är och våga ta den fullt ut. Lämplig karaktär ska utvecklas och den struktur prio- riteras som effektivast stödjer den fas som redan är påbörjad, det vill säga en utveckling till ett region- centrum, universitetsstad och besöksmål med internationell dragningskraft”.1

Foto: Kalmar Slott (Kalmar kommun)

1 Kalmar kommun (2013). Översiktsplan för Kalmar kommun sid 10

(4)

4

2. Ö VERSIKTSPLAN K ALMAR OCH OMVÄRLDSANALYSENS ROLL

Kalmar kommuns gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige år 2013. Planens ”VISION 2020”

lyfter fram Kalmar som en kommun präglad av framtidstro. År 2016 antogs VISION 2025:

”Kalmar, med sina 75 000 invånare, är en attraktiv kommun och navet i ett sydöstra Sverige som präg- las av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en av Sveriges bästa kommuner att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora kommunens möjligheter och den lilla kommunens charm skapar vi en livsmiljö präglad av tillgänglighet, kvalitet, mångfald, jämställdhet, öppenhet och nyfikenhet.

Integration är en del av och en förutsättning för att nå den utveckling och tillväxt som behövs i Kalmar.

Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar.”2

Kommunfullmäktige beslutade hösten 2018 att en ny översiktsplan ska tas fram som ska ersätta översiktsplanen från 2013. Begreppet ”livskvalitet” är en viktig utgångspunkt för arbetet. Som en del i processen vill kommunen forma en målbild som bland annat bygger på en omvärldsanalys.

Omvärldsanalysen belyser viktiga trender och förändringar i omvärld och närvärld och indikerar hur Kalmar kommun bör ta hänsyn till dessa för att forma relevanta mål och strategier med tidshorisonten 2035 och med utblick mot 2050.

För att stödja framtagandet av översiktsplanen och peka på möjliga utfall så beskrivs tre scenarier senare i denna rapport. De bygger bland annat på tre befolkningsutvecklingar som kommunen har tagit fram. Skillnaden mellan de olika alternativen uppgår som mest till 15 000 invånare år 2035 respektive 28 000 invånare år 2050.3 Figur 1 nedan visar utvecklingen i de tre befolkningsscenarierna.

Figur 1: Tre befolkningsscenarier för Kalmar kommun samt den faktiska utvecklingen 1968 - 2018. Källa: Kalmar kommun

Omvärldsanalysen har tagits fram under hösten 2019 av Henrik Andersson och Ulf Johansson på Sweco Society AB i nära dialog med representanter för kommunens förvaltningar och bolag. Dialogen ökar relevansen i analysen och skapar dessutom ett ägarskap för resultat och slutsatser.

2 Kalmar kommun (2016). Vision 2025 - Tillsammans gör vi ett Kalmar för alla ännu bättre

3 Kalmar kommun (2019a)

(5)

5

3. K ALMAR JUST NU 3.1 Befolkning

Urbaniseringstrenden i Sverige är stark. Storstäderna svarar för 2/3 av befolkningsökningen i landet och under år 2018 ökade de tre storstadslänen tillsammans med fler invånare än vad som bor i hela Kalmar kommun. Under lång tid har Kalmars befolkningsutveckling hållit jämna steg med den samlade befolkningsökningen i Sverige som helhet. Det har stora delar av landet inte klarat av. Precis som Kal- mar så växer också andra regionhuvudstäder, medan övriga delar av landet minskar sin andel av befolk- ningen. Kalmar jämförs ofta med Växjö, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad. De senaste tio åren ökade Växjös befolkning med 14 % och Halmstads med 12 %. Samtidigt ökade Kalmars befolkning med 11 % (som riket), Kristianstads med 9 % och Karlskronas med 6 %.4

Kalmars befolkning var vid årsskiftet 2018/2019 drygt 68 500 personer. Av dem bor sex av tio i Kalmar tätort.5 Kommunen har sedan år 2000, med undantag av några enstaka år, haft ett positivt inrikes och utrikes inflyttningsnetto samt ett födelseöverskott. Antalet invånare har ökat med 9 200 personer varav 40 % är födda i Sverige och övriga i utlandet. Mer än hälften av befolkningsökningen, 5 200 per- soner, kommer från andra delar av Kalmar län. De senaste fem åren har 79 % av Kalmar kommuns befolkningsökning skett i staden.6

I både riket och Kalmar kommun är 20 % av befolkningen äldre än 65 år. Som jämförelse är andelen äldre snarlik i Halmstad, medan den är ett par procent högre i Karlskrona och Kristianstad. I Växjö är andelen någon procentenhet lägre än i Kalmar.7 Under perioden 2010 – 2018 har gruppen i åldern 65 – 79 år ökat mest i Kalmar av dessa kommuner. Befolkningen blir allt äldre på sikt.8

Andelen utrikes födda är ungefär 14 % i Kalmar och Karlskrona. I Växjö, Halmstad och Kristianstad är andelen utrikes födda högre och i nivå med genomsnittet i Riket (≈19 %).9

Foto: Ur Kalmar läns utvecklingsstrategi – ”Klimat att växa i” (Region Kalmar län)

4 SCB (2019a) befolkningsstatistik

5 SCB (2019a) befolkningsstatistik och Kalmar kommun (2019)

6 Kalmar kommun (2019a)

7 SCB (2019a) befolkningsstatistik

8 Kalmar kommun (2019a)

9 SCB (2019a) befolkningsstatistik

(6)

6

3.2 Bostadsbyggande

Bostadsbyggandet (framförallt hyres- och bostadsrätter) har ökat kraftigt i Kalmar kommun under de senaste åren och är nu det högsta under 2000-talet. Sedan 2008 har det färdigställts 4,6 lägenheter per 1 000 invånare i Kalmar. Det är betydligt fler än i Halmstad, Karlskrona och Kristianstad och riket som helhet. Växjö har dock byggt ännu mer (5,5 lägenheter per 1 000 invånare).10

Figur 2. Bostadsbyggandet i Kalmar kommun 2000 – 2018. Källa: SCB 2019a

I den medborgardialog som Kalmar kommun gjort under år 2019 så framgår att i synnerhet yngre människor upplever en brist på bostäder, vilket indikerar att tillgången på hyreslägenheter inte är i balans med efterfrågan. Drygt 90 % av de bostäder som har byggts sedan 2013 har byggts i staden.

Av dessa har hälften tillkommit i innerstaden och drygt 40 % i stadens norra delar mot Lindsdal.11

Foto: Planerat område på Fredriksskans (Riksbyggen)

10 SCB (2019a) bostadsbyggande

11 Kalmar kommun (2019a)

(7)

7

3.3 Utbildning

I Kalmar kommun har 42,5 % av befolkningen en gymnasieutbildning och 45,5 % har en eftergymnasial utbildning.12 I Riket är motsvarande siffror 43,6 % respektive 42,5 %. Både män och kvinnor i Kalmar ligger över riksgenomsnittet vad gäller andel med eftergymnasial utbildning men kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen. 52% av kvinnorna i åldern 25 - 64 år har någon form av eftergymna- sial utbildning jämfört med 39 % av männen.

Skolorna i Kalmar levererar goda resultat. I SKR:s Öppna jämförelser ligger Kalmar genomgående bra till i en nationell jämförelse såväl inom grundskolan (Figur 3) som på gymnasiet.13 Liksom i de flesta andra kommuner i landet så klarar flickorna kunskapskraven bättre än pojkarna. a som pojkarna i Kalmar högt ur ett nationellt perspektiv. Knappt 82 % av pojkarna och nästan 86 % av flickorna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 år 2019.

Figur 3: Andel elever i kommunala skolor i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Kalmars position i jämförelse med alla kommuner illustreras med en blå, nedåtriktad pil. Källa: SKR Öppna Jämförelser – Grundskola 2019

Kalmar har kunnat erbjuda eftergymnasial utbildning sedan år 1977. Högskolan i Kalmar erbjöd initialt lärarutbildning och fortbildning av journalister. År 1999 gavs högskolan universitetsstatus och år 2010 bildade Växjö universitet och Högskolan i Kalmar Linnéuniversitetet.

Universitetet erbjuder sina 13 500 helårsstudenter över 150 utbildningsprogram och 1 300 fristående kurser. Antalet helårsstuderande har minskat något under de senaste fem åren, men för vårterminen 2020 rapporterar Linnéuniversitetet den största ökningen av antalet sökande i landet.14 Linnéuniver- sitetet har 2 100 anställda, 168 professurer och cirka 300 forskarstudenter.

Linnéuniversitetet spelar en viktig regional roll. Det skapar arbetstillfällen, attraherar medel till regio- nen och utbildar för arbetsmarknaden. Lärosätet bidrar även till regionalt nyföretagande, samverkar med företag och sprider kunskap genom informella kontaktytor och konkreta samarbeten.15 SCB visar att Linnéuniversitetet examinerade drygt 3 000 studenter läsåret 2016/17. Av dessa kom en tredjedel från Kalmar län eller Kronobergs län. Av de studenter som rekryterats från andra län stannar knappt 10 %, cirka 200 personer, kvar efter studierna. Kalmar län har ett nettoutflöde av ungdomar till andra regioner. Av cirka 1 400 ungdomar från Kalmar län som påbörjat högre studier och tog examen 2016/17 bodde 460 utanför länet. Detta är inte unikt för Kalmar län, det är i princip bara storstadslänen som har ett nettoinflöde av examinerade.16

12 Kalmar kommun (2017)

13 SKR (2019)

14 Linnéuniversitetet (2019)

15 Broström (2009)

16 SCB (2019b)

(8)

8

3.4 Ekonomi

Lönesumman per sysselsatt (dagbefolkning) uppgick i Kalmar län till 310 000 kr år 2017, vilket var en av de lägsta i riket (bara Gotland och Jämtland hade lägre lönesummor per sysselsatt).17 Kalmar län hade år 2016 en bruttoregionprodukt per capita på 337 000 kr, vilket är 24 % lägre än rikssnittet på 442 000 kr. Kalmar kommun hade en bruttoregionprodukt per capita om 399 000 kr, vilket är den högs- ta siffran i länet efter Oskarshamn. Sedan 2008 har både män och kvinnor i Kalmar kommun haft en högre tillväxt i medelinkomst per invånare än Växjö, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad.18

Kalmars arbetsmarknadsregion omfattar Torsås, Mörbylånga, Emmaboda, Kalmar, Nybro och Borg- holms kommuner. Det gäller både för män och kvinnor.19,20 Utpendlingen från Kalmar har sedan år 2004 ökat kraftigast (i absoluta tal) till Oskarshamn och Mörbylånga. Inpendlingen har under samma period ökat mest från Mörbylånga, Nybro och Torsås. Det är noterbart att Kalmar har en nettout- pendling mot Oskarshamn och Emmaboda, vilket är en följd av industristrukturen i dessa kommuner.

Cirka 500 personer pendlar mellan Kalmar och Karlskrona i ett balanserat utbyte. Knappt 500 personer pendlar mellan Växjö och Kalmar med en tyngdpunkt på pendling till Växjö.

Kalmars största arbetsgivare är kommunen, regionen och Linnéuniversitetet med drygt 11 000 syssel- satta. Fyra privata arbetsgivare har fler än 300 anställda; KLS Ugglarps AB (575 anställda), Bergkvarabuss AB (375), AB Alphace Coaching & Education (375) samt Webhelp Sweden AB (325).

Ytterligare åtta företag har fler än 200 anställda. Företagsstrukturen domineras av små och medelstora företag. Som framgår av Figur 4 är branschbredden i både Kalmar kommun och Kalmarregionen högre än vad befolkningsmängden normalt genererar. Här spelar sannolikt den stora besöksnäringen på Öland in, då den ökar underlaget för Kalmars näringsliv under del av året. En större branschbredd bidrar till attraktivitet för människor och verksamheter, reducerar sårbarheten och främjar innovation.

Figur 4. Branschbredd i Kalmars funktionella analysregion (FA) i jämförelse med övriga FA-regioner i Riket. Kalmars FA är markerade med röd punkt.

Källa: SCB/Raps, Sweco

I dialog med kommunala tjänstepersoner i detta arbete identifierades omvandlingen av Kalmars näringsliv från industri till tjänster, service och handel som en av de viktigaste utvecklingarna för kommunen. Kalmars näringslivsstruktur är typisk för en regionhuvudstad och visar stora likheter med Halmstad, Växjö, Kristianstad och Karlskrona. Kalmar har en högre andel företagstjänster än de andra kommunerna men en lägre andel företag inom information och kommunikation än Växjö och Karlskrona. 21 Besöksnäringen spelar en viktig roll i näringslivet och bidrar till kommunens attraktivitet. Kalmar är det län som har fjärde flest gästnätter per invånare, men tillväxten har under de senaste tio åren varit långsammare än i flertalet andra regioner i Sverige.

17 Regionfakta (2019) Inkomststatistik för år 2017

18 SCB (2019a) regionala räkenskaper

19 SCB (2019a) förteckning över lokala arbetsmarknader för år 2017

20 Trafikanalys (2019a)

21 SCB (2019a) regional arbetsmarknadsstatistik

(9)

9

3.5 Miljö, energi och klimat

Den som söker naturnära upplevelser har ett rikt utbud att välja bland i Kalmar kommun. I Kalmar är det alltid nära till kust och stränder, öppna kulturlandskap och skogar. Utbudet av fritidsaktiviteter är också stort. Flera naturreservat ligger inom cykel- och gångavstånd från bebyggelsen och har gjorts lätt tillgängliga genom gång- och cykelstråk. På frågan om vad livskvalitet är i 2019 års invånardialog kommer svaret ”Närhet och tillgång till natur, grönområden och landsbygd” på första plats. Kalmar kommun har mycket hög biologisk mångfald och är ett av få ställen i Europa som har kvar sammanhängande ekskog. Kommunen har också över sexhundra rödlistade och hotade arter.22 Kalmar kommun har höga ambitioner inom miljöområdet. Långsiktiga mål är att kommunen som geografiskt område ska ha god vattenstatus 2027 och vara fossilbränslefri 2030.23

Kalmar län är ett av de områden i Sverige som erfarit dricksvattenbrist och kommunen arbetar nu förebyggande med vattenförsörjningen. Kalmar kommuns vattendrag, sjö och kust har inte god ekologisk vattenstatus och påverkas av övergödning och fysiska förändringar som hotar arters livsmiljö.

Kommunen arbetar sedan många år systematiskt och i samverkan för att förbättra situationen.24 I Kalmar kommun var utsläppen av växthusgaser cirka 245 000 ton år 2017, vilket motsvarade knappt 0,5 % av Sveriges totala utsläpp.25 (Kalmar kommun har cirka 0,7 % av Sveriges befolkning).

Länets utsläpp av växthusgaser minskar varje år men bara marginellt. Under perioden 1990 – 2016 har utsläppen i länet minskat med 18 %. I Sverige har utsläppen under samma period minskat med 26 %.26 För att nå målet om fossilbränslefri kommun till år 2030 krävs en snabbare omställning än hittills. Bil- innehavet i Kalmar och länet fortsätter till exempel att öka med en tillväxt som ligger över rikssnittet.27 Flera företag i kommunen är transportberoende och huvuddelen av transporterna går på landsväg.

För att Kalmar kommun ska uppnå målet om fossilfrihet år 2030 krävs således mycket stora åtgärder inom en rad sektorer. Över flera av dessa sektorer saknar kommunen full rådighet, vilket pekar på betydelsen av en ökad samverkan såväl internt som med externa intressenter för att det uppsatta målet ska kunna nås. Samtidigt har kommunen och regionen gynnsamma förutsättningar och driver ett offensivt arbete inom miljöområdet. Genom en omställning inom de så kallade gröna näringarna kan till exempel både utsläppen av växthusgaser minskas och en grund läggas för klimatvänlig, kretsloppsbaserad energiproduktion.

Kalmar har i ett förslag till handlingsplan för fossilbränslefri kommun identifierat sex strategier.28 De tar fasta på såväl produktions- som konsumtionsperspektivet. Man vill bland annat öka produktionen av biogas och vindkraft och maximera solelsproduktionen. Fossilbränslefri energianvändning ska främjas genom exempelvis konvertering till biogas och el och väl utvecklad infrastruktur för förnybara drivmedel. Vidare vill kommunen arbeta med energieffektivisering och innovation samt samverka med näringslivet. Kommunen föreslås arbeta med information kring hållbar konsumtion samt vara en förebild inom den samma.

22 Kalmar kommun (2019a)

23 Kalmar kommun (2018). Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030. CO2

alstrad utanför Kalmar genom invånares och företags konsumtion inräknas inte.

24 Kalmar kommun (2019c).

25 SMHI (2019). Naturvårdsverket (2018). Sweco beräkning.

26 Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom länet, med undantag av utsläpp i länet från utrikes transporter (sjöfart och flygtrafik). Källa: Sveriges Miljömål (2019) (http://www.sverigesmiljomal.se/)

27 Trafikanalys (2019a)

28 Kalmar kommun (2019b)

(10)

10

3.6 Infrastruktur och transporter

Den breda medborgardialog som har genomförts av Kalmar kommun under 2019 speglar en tydlig efterfrågan på förbättrade nationella och regionala kommunikationer. Det är den förbättring i Kalmar som flest svarande (15 %) ger uttryck för, följd av kollektivtrafiken i kommunen (13 %).

Det finns olika bilder av Kalmars tillgänglighet. Tillväxt- verkets kartläggning av tillgängligheten till daglig offentlig och privat service pekar på att den är relativt god i Kalmar kommun (Figur 5). Det beror till stor del på att Kalmar är ett regionalt centrum.

För tillgänglighet till befolkningskoncentrationer delar Tillväxtverket in landets kommuner i fem klasser. Kal- mar hamnar då i den näst högsta klassen tillsammans med Karlskrona och Kristianstad. Däremot hamnar Halmstad och Växjö i den högsta klassen.29

För långväga nationella resor är utmaningen betydligt större, men tack vare Kalmar Öland Airport och tåg- trafiken får just Kalmar kommun en viktad tillgäng- lighet som utmärker sig positivt relativt övriga delar av sydöstra Sverige (Figur 6).

I dialogen med kommunens tjänstepersoner lyftes när- heten mellan starka kommuner i sydöstra Sverige som en styrka och möjlighet och likaså de relativt korta av- stånden mellan stad och land inom Kalmar kommun.

Målet för kollektivtrafiken är halvtimmestrafik med max 50 minuter restid till Oskarshamn och en timme till Växjö och Karlskrona utan byte. För Kalmar-Växjö är det långsiktiga målet 45 minuter restid.30 Samtliga mindre orter i kommunen utom Påryd når centralorten med kollektivtrafik inom maximalt 45 minuter restid och turtätheten är minst timmestrafik.31 Med bil nås samtliga mindre orter under 30 minuter.

Figur 5. Kalmar har som regioncentrum relativt god tillgång till daglig service. Källa: Tillväxtverket 2018a

Figur 6. Tågtrafiken och Kalmar Öland Airport ger Kalmar kommun ett relativt bra utbud av nationella, långväga resor. Källa: Trafikanalys 2019b

Trafiken skapar samhällsnytta genom tillgänglighet, men orsakar också problem som olyckor, utsläpp, buller, trängsel och barriäreffekter. Över lag är dessa problem små i Kalmar, vilket är en viktig kvalitet att säkerställa när kommunen växer. Utsläppen har begränsad påverkan på hälsan, men klimatpåverkan utgör en stor utmaning. Regionens mål är att det år 2025 ska finnas en infrastruktur som gör det möjligt att köra fossilbränslefritt i hela länet med bland annat laddinfrastruktur för elfordon.32 Tankställen för biogas planeras i alla kommuner i länet och ska vara på plats under 2020.33 Utmaningen finns främst på konsumtionssidan avseende fordon. Bullerstörningarna är generellt måttliga. De största barriärerna är järnvägen i centrala staden och E22 i väster.

29 Tillväxtverket (2018a)

30 Källor för restidsmålen: Region Kalmar län (2017) samt Regionsamverkan Sydsverige (2019)

31 Region Kalmar län (2017)

32 Region Kalmar län (2019)

33 Kalmar kommun (2019a)

(11)

11

3.7 Kalmar just nu – sammanfattning

Detta avsnitt ger en kortfattad syntes av kalmar kommuns styrkor, möjligheter, svagheter och hot som har framkommit i nulägesbeskrivningen, dialogen med kommunala tjänstepersoner samt den tidiga medborgardialogen. Det framträder en stor samsyn, vilket är en fördel för framtida utvecklingsarbete.

Styrkor och möjligheter

• Attraktiv stadsmiljö, vilket adderar livskvalitet för invånarna och lockar besökare.

• Natur, kultur och historia i världsklass.

• Kuststad, med havets kvaliteter inom nära räckhåll.

• God befolkningstillväxt ökar underlaget för service och ger möjlighet till nya satsningar.

• Högt bostadsbyggande som ger möjlighet att svara mot människors behov i olika åldrar och att skapa blandad bebyggelse som ger många skäl för människor att vistas där.

• Ytor för förtätning i staden för att bygga attraktiva bostäder och verksamhetslokaler och samtidigt både bevara och utveckla natur- och kulturvärden.

• Hög utbildningsnivå, vilket främjar den ekonomiska tillväxten men i ännu högre grad har ett nära samband med människors livskvalitet och välmående.

• Linnéuniversitetet, en motor för både kommunal och regional hållbar utveckling.

• Bra skolor, en av de viktigaste aspekterna när människor väljer plats att bo och verka.

• Stor branschbredd - vilket bland annat bidrar till attraktivitet för människor och verksamheter, reducerar sårbarheten samt lägger grund för innovationskraft.

• Gröna näringar, som kan utgöra grund för bland annat en kretsloppsanpassad omställning till mer klimatsmart energi.

• Offensivt och framgångsrikt arbete inom inte minst miljöområdet.

• Närhet stad-land, vilket ger goda förutsättningar att skapa den symbios som är viktig för människors livskvalitet, oavsett var inom kommunen som de bor.

• Närhet Kalmar-Växjö-Karlskrona, något som lägger grund för ett gemensamt arbete för att utveckla och dra nytta av kvaliteter i hela sydöstra Sverige.

Svagheter och hot

• Outvecklad samsyn och samordning mellan förvaltningar, kommunala bolag, inom regionen och olika samhällssektorer (privat, offentlig, ideell). Det är oklart om samordningen är sämre än i andra kommuner, men behovet av samsyn och samagerande ökar i en komplex omvärld.

• För liten region för att skapa en självförstärkande utveckling och svagare grannkommuner.

• Kommunikationerna bör utvecklas i flera geografier, bland annat för att vidga regionen.

• Fortsatt stort fossilberoende på grund av ökat bilinnehav och transportberoende skapar mycket stora utmaningar för att uppnå ett fossilfritt Kalmar år 2030.

• Fortsatt kraftig övergödning och invasiva arter i havet försämrar kustens och havets möjligheter att bidra till livskvalitet och turism.

• Beroendet av gröna näringar gör kommunen extra utsatt för klimatförändringar.

• Kollektivtrafik & gång- och cykelstråk bör utvecklas.

• Behov av fler mötesplatser för både yngre och äldre.

• Bostadsbrist för yngre, vilket kan mötas om dagens byggande av hyreslägenheter håller i sig.

• Åldrande befolkning och stigande försörjningskvot

• Mäns utbildningsnivå ligger mycket lägre än kvinnors och pojkar klarar studierna sämre.

• Trots en stor inflyttning åldrande befolkning och sakta stigande försörjningskvot, vilket skapar utmaningar för den kommunala ekonomin och finansieringen av välfärden.

(12)

12

4. Å TTA TRENDER SOM PÅVERKAR K ALMAR DE NÄRMASTE 30 ÅREN

4.1 Globaliseringen fortsätter

Dagens braskande rubriker om hotande handelskrig, Brexit, populism och nationalistiska agendor kan förleda oss att tro att globaliseringen avstannat eller att ”ensam är stark”. Fakta talar för att det inte är så. Visserligen minskar ökningstakten i den globala handeln på grund av de osäkerheter som nämns ovan och en annalkande konjunktursvacka, men notera att det fortfarande handlar om stora ökningar i reella tal. År 2018 ökade värdet av den globala varuexporten med 10 % och tjänsteexporten ökade med nära 8 %.34 De underliggande krafter som driver globaliseringen verkar alltså i det tysta vidare;

specialisering och globala värdekedjor fördjupas, låga transportkostnader och digitalisering minskar transaktionskostnaderna, konkurrens och handelsutbyte stärks genom nya handelsöverenskommelser och resandeströmmarna inom och mellan länder ökar. Nödvändiga energislagsskiften inom transporter och produktion har påbörjats och driver i sin tur ytterligare på globaliseringen.

Kinas ökade ekonomiska styrka och globala ambitioner blir alltmer påtagliga i spåren av globaliseringen, samtidigt som EU men framförallt Ryssland och USA försöker bibehålla sitt inflytande. Historiskt leder geopolitiska skiften till spänningar innan en ny balans uppnås.

Indien, som är världens största demokrati och snart har världens största befolkning har ännu inte klivit fram på den globala arenan. Om eller när Indien lämnar sin nationalistiska politik och välståndet sprids i bredare folklager så blir landet en global spelare av rang.

På den afrikanska kontinenten syns också många positiva utvecklingstrender trots att de ofta skyms av alarmerande rubriker om krig och sjukdom. En stor del av den globala BNP-

utvecklingen drivs av världens utvecklingsländer.35 Figur 7. Den fortsatt starka

globaliseringen beskrivs bland annat i World Trade Report. Källa: FN och WTO.

Klimatförändringen är den kanske största mänskliga utmaningen någonsin och kan bara hanteras i ett globalt sammanhang med deltagande av alla länder och det globala näringslivet.

För Sverige och Kalmar, som länge har varit helt beroende av globaliseringen och öppna gränser för att skapa välstånd, innebär detta att utbildning, innovation, entreprenörskap, öppenhet och tillgänglighet är viktiga faktorer för framtida framgång. SKR (tidigare SKL) pekar bland annat på att det lokala och regionala handlingsutrymmet minskar i och med en högre grad av styrning från nationell nivå och EU samt att konkurrensen om kompetens ökar.36

När konkurrensen ökar växer samtidigt betydelsen av platsens attraktivitet och att kunna erbjuda en god livsmiljö. Företagen flyttar dit människor finns – för att säkerställa kompetensförsörjningen, för att få tillgång till innovativa miljöer och för att nå en större marknad. Detta innebär en möjlighet för Kalmar, med dess stora kvaliteter inom natur och kultur och med relativt små problem avseende t.ex.

otrygghet, utanförskap, trängsel och buller jämfört med storstäderna. Det visar samtidigt på vikten av att samarbeta i regionen för att kunna erbjuda invånare och verksamheter ett ännu större utbud.

34 WTO och UNCTAD (2019)

35 WTO och UNCTAD (2019)

36 SKL (2018)

(13)

13

4.2 Konsekvenserna av ett varmare klimat blir tydligare

FN:s klimatpanel (IPPC) och andra forskare visar tydligt att klimatet blir varmare. Åren 2015 – 2018 var de fyra varmaste åren hittills av alla år som mätningar gjorts. Världshaven är rekordvarma och havsnivån stiger. Ismassorna i Arktis och Antarktis är betydligt mindre än sina medelnivåer. Ännu har effekterna av de stigande temperaturerna varit relativt små i Sverige, men globalt och särskilt i de arktiska områdena börjar de synas. Allt oftare nämns också allvarliga effekter som följer med ett varmare klimat, som minskad biologisk mångfald, ökad frekvens av svåra naturkatastrofer och stora utmaningar för livsmedelsförsörjningen. Enligt IPCC har mänskligheten bara ett tiotal år kvar att agera innan temperaturhöjningen går över målet om max 1,5 grader från Parisöverenskommelsen år 2016.

Trenden mot ett varmare klimat kommer att bestå under överskådlig tid. Enligt amerikanska rymd- flygstyrelsen NASA kommer uppvärmningen att fortsätta med åtminstone 0,6 grader även om vi slutar fylla på med växthusgaser idag. På grund av den fördröjning som finns i det globala klimatsystemet är risken stor att nödvändiga insatser förskjuts tills effekterna är mycket större och tydligare. Många experter menar att vi närmar oss en brytpunkt när uppvärmningen blir irreversibel.

När effekterna av ett varmare klimat blir så påtagliga att det globala politiska trycket blir tillräckligt stort för att reella förändringar ska ske är osäkert. En del prognoser talar om runt år 2035 medan andra menar att närmare år 2050 kommer effekterna vara så stora att drastiska åtgärder kommer att sättas in för att förändra människans klimatpåverkan.

De flesta är dock eniga om att åtgärder behöver sättas in snarast. Sverige, som har 0,01 % av världens befolkning och svarar för cirka 0,02 % av de totala utsläppen av växthusgaser, tillhör de länder där klimatmedvetenheten är störst i världen men ett fossilfritt Sverige räcker inte för att avvärja klimathotet. EU, Kina m fl länder har satt upp ambitiösa mål och åtgärder har delvis påbörjats. Viktiga länder som USA, Ryssland m fl med populistiska och nationellt fokuserade agendor har låga eller sänkta ambitioner. Även i flera länder i Östeuropa (Polen, Ungern, Baltikum) är medvetenheten om klimat- förändringarnas betydelse låg, vilket kan fördröja nödvändiga satsningar på EU-nivå.

Eftersom klimatförändringen är en global företeelse och innefattar en rad komplexa frågor med ekonomiska, politiska, sociala konsekvenser samt inte minst har bäring på värderingar, moral och etik, så kommer erforderliga åtgärder att kräva ett koordinerat globalt svar i kombination med stora in- satser på lokal och regional nivå. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. På så sätt ska svenska lösningar kunna exporteras och stärka vår konkurrenskraft.

För Sverige och Kalmar medför ett varmare klimat konsekvenser i form av till exempel en havsnivåhöj- ning och risk för fler naturkatastrofer. Vattenbrist, foderbrist och insektsangrepp på produktionsskog har redan medfört kostnader och produktionsproblem i Kalmar.37 Samtidigt innebär det i Sveriges fall ofta både plus och minus. Till exempel ger en längre växtsäsong ökad tillväxt i den svenska skogen men samtidigt ökar risken för skador genom stormar och insektsangrepp på samma skog. Kalmar behöver planera och påbörja åtgärder för bebyggelse och anläggningar som ligger mindre än 3 meter över Östersjöns nuvarande medelvattenstånd. MSB har betecknat Kalmar stad som område med en betydande framtida översvämningsrisk. Järnvägsstationen och Baronen kan hamna helt under vatten och likaså Kalmarsundsparken, stora delar av Kvarnholmen, Ängö, Varvsholmen och Tjärhovet.

En särskild utmaning för Kalmar är att utveckla de regionala och nationella kommunikationerna, vilka ses som en av kommunens relativa svagheter, på ett hållbart och klimatsmart sätt. Kalmar har dock goda förutsättningar att minska klimatpåverkan från transporter genom förnybara drivmedel.

37 Kalmar kommun (2019a)

(14)

14

4.3 Digitaliseringen förändrar vardagen

Digitaliseringen innebär både utmaningar och möjligheter. Många arbetstillfällen kan rationaliseras bort och ersättas med allt mer avancerad teknik som i sin tur bygger på allt snabbare behandling, kom- munikation samt insamling och lagring av data. Att arbeten rationaliseras bort är ingen ny företeelse och är i grunden något som förbättrat både vår arbetsmiljö och produktivitet. Nu kan dock även mer kvalificerade arbetsmoment som medicinska diagnoser utföras mer effektivt med datorer. Den mest fruktsamma synen på digitaliseringen av arbetsmarknaden är att mänsklig och artificiell intelligens kombineras för att dra mesta möjliga nytta av varandra. Det innebär fortsatt ökade kunskapskrav och risker kopplade till växande utanförskap.

Det finns en osäkerhet kring om digitaliseringen och automatiseringen kommer att leda till en högre produktivitet. Flera bedömare menar att den snabba ekonomiska tillväxten under stora delar av 1900- talet sannolikt kommer att vara lägre framöver. Det är dock tydligt att större systemskiften som självkörande fordon kommer att bidra till en högre produktivitet. Dessa system kommer dock att få sitt fulla genomslag först fram emot år 2050, vilket hänger samman med omvandlingen av både tekniska strukturer och mänskliga beteenden.

Den lägre ekonomiska tillväxten i kombination med en åldrande befolkning kommer att reducera skattebasen och sätta stor press på finansieringen av välfärdsleveranserna. Stater och kommuner saknar fortfarande en strategi för hur detta bortfall ska kompenseras. Samtidigt är ny teknik avgörande för att lösa kompetensbehovet. Det gäller inte minst inom välfärdstjänsterna, som bara fram till år 2026 bedöms kräva cirka 200 000 fler anställda.38

Digitaliseringen innebär nya affärsmodeller introduceras i spåren av e-handel och olika e-tjänster, vilket också påverkar förväntningarna på kommunerna. Möjligheterna att kommunicera oavsett tid och rum underlättar informationsutbytet, reducerar transaktionskostnaderna och leder till fler affärer.

Det har möjliggjort den växande delningsekonomin och kan skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi.

Även om konsumenter och producenter får allt lättare att hitta varandra spelar kommunen en viktig roll för att exempelvis underlätta kretsloppet och minimera avfallsmängden.

Med stor sannolikhet kommer vi att fortsätta träffas fysiskt. Varje vecka gör vi cirka tio resor. En rimlig bedömning är att två till tre av tio resor kan ersättas med virtuella möten. Den effekten kompenseras snabbt av befolkningstillväxten i Kalmar kommun. Digitaliseringen reducerar uppoffringen för att resa.

Restiden kan nyttjas till annat, produktivt privat eller avlönat arbete.

Samtidigt kan ny teknik ge bättre möjligheter att knyta samman stad och landsbygd. Det handlar om åtgärder som transporter av varor med drönare, självkörande fordon i kollektivtrafiken och avancerade virtuella mötesrum. Kalmars geografiska nackdel i form av tillgänglighet till storstadsregionernas utbud och infrastruktur kan delvis kompenseras genom digitaliseringen. Det kan dock aldrig vändas till en fördel att man ligger långt från Stockholm och Öresundsregionen. Fördelarna, det som får människor och företag att stanna kvar eller flytta till Kalmar, måste sökas någon annanstans.

Kalmar behöver fortsatt investera i digital infrastruktur i både samhället och den kommunala verksamheten. Bredbandstäckningen (100 Mbit per sekund eller mer) är 87 % för Kalmar kommun inom tätort eller småort. Utanför tätort eller småort är täckningen 35 %. I Sverige är täckningen 86 % respektive 42 %.39 Det är en utmaning att hålla jämna steg med framför allt storstadsregionerna, men också en möjlighet att möta olika samhällsutmaningar och hantera framtida brist på arbetskraft.

38 SKL (2018)

39 Post- och Telestyrelsen (2019)

(15)

15

4.4 Energiomställningen

En effekt av behovet av att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser är att det krävs en omställning av energiförsörjningen. Andra utvecklingstrender inom energisektorn, som inte är direkt kopplade till klimatfrågan, ökar styrkan i den globala omställningen av energisektorn. Ett nytt och mer varierat energisystem växer fram. Lokala eller regionala lösningar utvecklas i hög takt. Dessa nya lösningar ska på olika sätt relatera till det storskaliga systemet och utgör ofta konkurrenter till etablerade leverantörers affärsmodell. En rad komplexa samband uppstår då. Tidigare nationella kraftnät integreras nu på europeisk nivå samtidigt som allt fler fastighetsägare tittar på möjligheterna att bli mer oberoende av de stora energibolagen med hjälp av lokal produktion. Kärnkraften avvecklas sam- tidigt som förnyelsebara energikällor ökar sin andel av energimixen. Fragmentering av elmarknaden leder till ett behov av mer smarta kraftnät samtidigt som behoven av el ökar. Risken ökar för effektbrist och dålig elkvalitet. Behovet av förståelse för systemperspektiv och komplexa samband ökar.

En liknande omställning sker inom bränslesektorn. Transportsektorn är en tydlig illustration av utma- ningen under de närmaste tio åren. Drivmedels- och fordonssektorerna är trögrörliga, inte minst på grund av stora investeringskostnader. De fordon och den infrastruktur som privatpersoner och företag väljer år 2019 kommer att finnas med i fordonsflottan under lång tid framöver. I Sverige bedöms det totalt finnas 100 000 elbilar eller hybridbilar i slutet av år 2019.40 De utgör då 2 % av landets nära 5 miljoner personbilar. I Kalmar kommun registrerades 3 269 bilar år 2018. Av dessa var 32 elbilar, 210 elhybridbilar/ laddhybridbilar och 47 personbilar drevs med gas eller etanol. Övriga 2 980 (91%) personbilar som nyregistrerades i Kalmar kommun år 2018 drevs med bensin eller diesel.41

För att klara omställningen av den tunga trafiken behövs flera förnybara bränslen som till exempel HVO100, flytande biogas och RME (biodiesel på raps). Efterfrågan på flytande biogas väntas öka kraftigt de närmaste 5-10 åren. Det pågår också en utveckling mot eldrivna lastbilar och där står man nu globalt i ett vägskäl mellan två huvudalternativ, hybrid/ren batteridrift eller vätgas.

Kalmar län och Kalmar kommun har höga ambitioner inom energiområdet. Att bli en fossilfri region kommer inte att ske utan ansträngningar, trots att förutsättningarna är bättre i vårt land än i de flesta andra länder tack vare stor tillgång till vattenkraft och kärnkraft. Det kommer att krävas stora investeringar i en tid av ansträngd kommunal ekonomi. Kalmar använder redan sina egna bolag och verksamheter som katalysatorer för en omställning och det arbetet behöver fortsätta och utvecklas.

Kommunen och regionen är de största köparna av varor och tjänster och samtidigt de största tjänsteproducenterna i länet. Det innebär en möjlighet att med egen kraft påverka utvecklingen, vilket bland annat görs genom krav i upphandlingar. Kalmar Öland Airport driver ett offensivt miljöarbete42 och Kalmar Energi spelar en nyckelroll för omställningen i kommunen. Här har Kalmar en högre grad av beslutskraft än andra kommuner, som sålt sin energiverksamhet till de stora bolagen.

Kalmar har en stor andel gröna näringar som spelar en aktiv roll. I nuläget produceras biogas på två ställen i kommunen och det pågår ett arbete för att öka denna. Den nationella biogasmarknadsutredningen väntas föreslå fortsatta och nya produktionsstöd som gynnar biogasproduktion från gödsel.43 Samtidigt krävs en systemsyn och faktabaserade beslut, annars finns en risk att man löser ett problem och skapar ett annat. Jordbruket står till exempel för en övervägande del av näringsutsläppen till Östersjön och såväl klimat som biologisk mångfald kan hotas av ett jord- och skogsbruk utan ett starkt långsiktigt perspektiv.

40 Elbilsstatistik (2019)

41 SCB (2019a) fordonsbestånd 2018

42 Kalmar Öland Airport (2019)

43 Kalmar kommun (2019a)

(16)

16

4.5 Urbaniseringen stärker de redan starka

Urbaniseringen är en av de starkaste megatrenderna. Globala megastäder blir allt större. Storstadsre- gionerna växer mest inom nationer. Inom län växer residensstaden och inom kommuner växer central- orten. I grunden handlar det om attraktivitet och kritisk massa. Ju fler människor, desto större utbud av offentliga och privata tjänster. Arbetsmarknaden och branschbredden växer och underlättar match- ning mellan arbetsgivare och arbetstagare, samtidigt som sårbarheten reduceras. I större städer och regioner tenderar utbildningsnivån att vara högre samt toleransen och öppenheten vara större, vilket gynnar kreativitet och innovationer.44 Utvecklingen är självförstärkande och större städer/regioner lockar ännu fler människor. Det finns få tecken på att koncentrationen av människor till städer kommer att brytas.45 Mycket talar för att vi under de kommande 30 åren kommer att bygga lika mycket i världens städer som vi gjort sedan de första städerna byggdes för 8 000 år sedan.46

Studier visar att 100 000 jobb i en region skapar självförstärkande effekter. Kalmars funktionella arbetsmarknad har drygt 65 000 jobb och Oskarshamns arbetsmarknad cirka 17 000 jobb.47 För kommuner startar självförstärkande effekter vid cirka 25 000 invånare, vilket bara Kalmar och Oskarshamn har i Kalmarregionen. 48 Kalmar växer delvis på grund av inflyttning från grannkommunerna. Sedan år 2000 har Kalmar vuxit med 5 200 invånare

som flyttat in från resten av länet.49 Figur 8. Ju större region, desto större chans för positiv befolkningsutveckling. Källa: WSP 2016

Utvecklingen bedöms fortsätta. Kalmar kommun blir större och sannolikt ökar Kalmars betydelse i länet. Det blir då än viktigare med goda kommunikationer med omlandet. För att närkommunerna ska utvecklas utgör Kalmar en nödvändig resursbas. För Kalmar kommun är det angeläget att komplettera det egna utbudet av exempelvis jobb med arbetsmarknaderna i Växjö och Karlskrona.

Kalmar stad erbjuder bättre tillgång till privat och offentlig service än övriga kommundelar. Om kommunikationerna är otillräckliga kan det ske en utflyttning av boende och verksamheter från landsbygden och de mindre orterna. Samtidigt bidrar landsbygdens kvaliteter starkt till Kalmars attraktionskraft. Det krävs en strategi för att skapa en balanserad relation mellan stad och land, där informationsteknik, kollektivtrafik och innovativa affärsmodeller är viktiga delar.

Avseende Kalmar stad är det viktigt att fortsätta förädla dess stora kvaliteter inom kultur och historia och att bygga bostäder för olika målgrupper, inte minst de unga. Detta ska göras parallellt med att man skapar, stärker och utvecklar gröna och blå stråk för växtlighet och vatten. Denna utmaning kommer bland annat att kräva en hög grad av yteffektivitet och att olika typer av bebyggelse och samhällsfunktioner blandas för att på så sätt skapa områden där människor rör sig under stora delar av dygnet och där behovet av resor minskas genom en hög grad av tillgänglighet till service.

44 Florida (2001)

45 Tillväxtverket (2018b)

46 UN (2018)

47 SCB (2019a) sysselsättningsstatistik för år 2017.

48Tillväxtverket (2018b), SCB (2019a) befolkningsstatistik

49 Kalmar kommun (2019a)

(17)

17

4.6 Demografin skapar nya utmaningar

Sverige bedöms ha mer gynnsamma förutsättningar än många andra västeuropeiska länder att hantera de demografiska utmaningarna, där färre ska försörja fler. Det beror bland annat på en förhållandevis ung befolkning, hög invandring och ett högt barnafödande. Sveriges befolkning fortsätter att växa, men i en lägre takt. Enligt SCB:s prognoser kommer folkmängden att passera 11 miljoner år 2029, 12 mil- joner i början av 2050-talet och 12,7 miljoner fram mot år 2070.50 Under denna period ökar antalet personer mellan 25 - 64 år med drygt 800 000 personer. Gruppen som är 80 år eller äldre bedöms samtidigt öka med cirka 750 000 personer. Det innebär ett behov av att expandera äldreomsorgen för att klara av vård och omsorg enligt dagens nivå och med dagens metoder. 51

Under en lång tid har Sverige haft en nettoinvandring. De senaste årens invandring har varit högre än någonsin men efter toppnoteringen år 2016 har antalet nyanlända minskat kraftigt. Under 2018 regist- rerades 132 600 invandrade personer. Bakom den minskade inflyttningen ligger primärt en restrikti- vare politik i Sverige och vid EU:s gränser samt ett något lugnare läge i omvärlden. I framtiden förväntas både en högre invandring och en högre utvandring än historiskt. Fortsatt antas fler invandrare än utvandrare, en trend som kan förstärkas genom andra här beskrivna trender som klimatförändringar.

Kalmars befolkningsökning under senare år har, på samma sätt som för en stor del av riket, till stor del drivits av invandring. Andelen utrikes födda har vuxit från knappt 7 % år 2000 till nästan 14 % år 2018.52 Invandringen ger möjligheter att delvis möta utmaningen med åldrande befolkning, givet att det inte skapas ett utanförskap som leder till polarisering. Nyckeln ligger i en lyckad integration där möjligheten till arbete och studier är en kritisk faktor. Om etableringen på arbetsmarknaden fungerar dåligt drabbar det både människorna och kommunens ekonomi. Det gäller såväl direkt genom ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder som indirekt i form av utanförskap och lägre skatteintäkter.53 Försörjningskvoten i Sverige, beräknad som den totala befolkningen delat med antalet personer i åldern 20 - 64 år, är i dag 1,76 men bedöms öka till 1,88 år 2070.54 Denna utmaning är oftast större i landsbygdskommuner jämfört regionala tillväxtcentra som Kalmar kommun och för länet som helhet bedöms kvoten öka till närmare 2 redan fram mot år 2040.55 Kalmar kommuns försörjningskvot är 1,70 år 2018 och förväntas öka till 1,74 inom tio år.56

Höjd pensionsålder kan reducera utmaningen, men sammantaget är prognosen för kommunernas ekonomiska utveckling dyster. Enligt en prognos av Sveriges Offentliga Utredningar är kommunerna i Kalmar län de som sammantaget bedöms gå med den största ekonomiska förlusten bland alla svenska län år 2040.57 Detta innebär att Kalmar kommun kommer att spela en ännu viktigare roll för grannkommunerna och med stor sannolikhet måste nya samarbeten utvecklas för att exempelvis dela på specialiserade kommunala tjänster och funktioner mellan kommunerna i regionen.

Demografin är en av de starkaste förutsättningsskaparna i och med dess påverkan på skattekraften.

Kalmar kommun måste fortsätta att erbjuda diversifierade och allt mer individuellt anpassade (se nedan) tjänster och parallellt hantera en ansträngd ekonomi.

50 SCB (2019c)

51 SCB (2016)

52 Kalmar kommun (2019a)

53 SKL (2018)

54 SCB (2019c)

55 SOU 2015:101

56 Kalmar kommun (2019a). Siffrorna inkluderar 19-åringar i den arbetande delen av befolkningen.

57 SOU 2015:101

(18)

18

4.7 Individualiseringen ställer ökade krav på anpassade lösningar

Sverige är det kanske mest individualistiska och sekulariserade landet i världen.58 Tillsammans med våra nordiska grannar och andra länder i kategorin ”protestantiska Europa” i Figur 10 kännetecknas vårt samhälle av hög tillit, jämställdhet, tolerans och individualism. De tre första faktorerna är gynnsamma för regional utveckling. Graden av tillit är en viktig faktor i samhället för hållbar ekonomisk tillväxt, vårt välfärdssystem och fortlevnaden av demokrati. Sambandet mellan hög tillit och god hälsa, låg krimi- nalitet, trygghet och självskattad lycka är väl dokumenterat.59

Figur 10: Inglehart–Welzel Cultural Map visar att Sverige och Norden tillhör de mest individualistiska och sekulariserade länderna i världen. Källa: World Values Survey 2019

Samhällskontraktet mellan stat och medborgare är starkt i Sverige men tilliten tycks minska framför allt bland unga. Det kan kopplas till ökade ekonomiska skillnader, segregation och en invandring från länder med lägre tillit.60 Minskad tillit kan reducera förtroendet för välfärdssamhället, skapa ett hårdare politiskt klimat samt göra det svårare att samarbeta över gränser.61 Intresset för politiska sakfrågor är fortsatt högt, men möjligen minskande för traditionella politiska partier. Demokratins styrka, att avväga olika intressen mot varandra, riskerar därmed att försvagas. Den nya politiska arenan, till exempel illustrerad av GAL-TAN-skalan62, visar samtidigt på en ökad komplexitet som både möjliggör nya samarbeten och utmanar gamla strukturer.

Individualism och ökade valmöjligheter genom globalisering och digitalisering ökar konkurrensen om arbetskraft. Yrkens status förändras som en del av individualiseringen och brist på arbetskraft innebär bland annat att det är svårt att rekrytera exempelvis lärare, sjuksköterskor och socionomer.63 Individualiseringen är långt ifrån alltid självvald att det kan skapas konflikter med andra samhällsstrukturer. Det gäller bland annat så kallade osäkra jobb (tidsbegränsade anställningar, timvikariat, projekt- och provanställningar), som gör det svårare att ta lån och skaffa egen bostad.

För Kalmar kommun innebär individualiseringen att kraven från den egna personalen ökar. Det utvecklas ett nytt och tätare samspel mellan arbete och fritid, där de båda integreras. Det ställer särskilda krav på kommunen som arbetsgivare, då kommunal service ofta utförs inom plats- och tidsbundna strukturer. Det är viktigt att kombinera en hög grad av flexibilitet för att vara en attraktiv arbetsgivare med öppenhet och tolerans för människors olika värderingar och önskemål, vilket adderar till livskvalitet för medborgarna. Sannolikt ökar invånarnas krav på individuella lösningar och val av samhällsservice ytterligare.

58 Tillväxtverket (2018), World Values Survey (2019)

59 SKL (2018)

60 SKL (2018)

61 SKL (2018)

62 GAL = ”grönt, alternativt och liberalt/libertarianskt”, TAN = ”traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt”

63 SKL (2018)

(19)

19

4.8 Mot en ökad komplexitet

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen med både fysiska och digitala kommunikationer har ökat komplexiteten i samband och strukturer. Risken för intressekonflikter ökar samtidigt. Det gäller inom de flesta områden, exempelvis mycket komplexa värdekedjor som samlar insatsvaror från en mängd olika håll med hjälp av sofistikerade logistikstrukturer, politik som integreras mellan olika geo- grafiska beslutsnivåer men även sociala utbyten och samspel i en kombination av fysiska och virtuella, gränsöverskridande världar. Ökat teknikinnehåll och samvarierande system i kombination med en mer heterogen befolkning har också gjort städerna blivit mer komplexa. Detta har både skapat stora värden och en ökad sårbarhet för störningar. Exempel på hot och risker som kan fortplanta sig internationellt och till och med globalt är finansiella kriser, fejkade nyheter, cyberhot och pandemier.

Klimatkrisen utgör ett bra exempel på hur den ökade komplexiteten tar sig uttryck. Ett varmare klimat leder till stigande havsnivåer och ökenspridning, vilket påverkar livsförutsättningarna i stora delar av världen. När matförsörjningen hotas samtidigt som den globala befolkningen bedöms öka kraftigt (kanske upp till 12 miljarder år 2100) uppstår med stor sannolikhet ökade flyktingströmmar. Extrema väderhändelser blir vanligare, vilket ställer krav inte minst på kommunal infrastruktur men också på förmåga att hantera följderna.64 En omställning till en fossilfri ekonomi som kommer att krävas innebär mycket stora investeringar, vilket samtidigt ställer krav på ekonomisk styrka och tillväxt. De kustnära områdena i världen, där en helt övervägande del av den ekonomiska aktiviteten sker, kommer att utsättas för havsnivåhöjningen och antingen bli delvis obeboeliga (vilket leder till rubbningar i de globala försäkringssystemen) eller kräva stora investeringar som inte ger direkt, kortsiktig avkastning på finansmarknaden (vilket riskerar att påverka stabiliteten i de finansiella system vi har idag). Dagens transportsystem bygger på tillgång till lagringsbar fossil energi och behöver imorgon förlita sig på lagringsbar förnyelsebar energi. Samtidigt saknar de flesta lokala elnät kapacitet för att ladda alla bilar och materialet till batterierna utvinns ofta i osäkra och etiskt tveksamma arbetsmiljöer. Av alla bilar som säljs idag drivs 97 – 99 % (varierar mellan länder, Norge är ett undantag där 1/3 av alla sålda bilar år 2018 var elbilar) med fossila bränslen. Vem ska ta förlusten om dessa förbjuds innan deras tekniska livslängd är slut? Omställningen kommer att skapa nya möjligheter till både utveckling och tillväxt, men kommer också att drabba många människor i form av förlorade jobb, minskat värde på gjorda investeringar eller utanförskap, vilket medför en ökad risk för polarisering och politiska spänningar.

Det medvetet förenklade exemplet ovan illustrerar den långa rad inbyggda och svåra intressekonflikter som måste hanteras när till exempel klimatfrågan ska börja hanteras på allvar. Samma komplexitet råder inom många andra områden. Att se på en fråga i sänder kommer bara att skapa tio nya frågor någon annanstans i systemet. Sammantaget kommer denna ökade komplexitet i samhället att behöva nya former för ledning och styrning, kräva en ökad systemförståelse inom politik och praktik samt ökad samverkan mellan sektorer och olika intressenter.

För Kalmar kommun innebär trenden att lösningar på de egna utmaningarna kan återfinnas i en komplicerad politisk, legal och geografisk struktur. Det ger möjlighet till hävstångseffekter när många med samma behov förenas, men det kan också skapa svårigheter att få gehör. Det är nödvändigt att både kunna hitta hävstångseffekter genom samverkan på olika arenor och nyttjande av så kallad best practice. Genom att tätare samarbete mellan samhällssektorer (den offentliga, privata och ideella) skapas bättre möjligheter att möta komplexa omvärldsutmaningar. Varje sektor har sina styrkor och det är nödvändigt att kombinera dem för att nå effektivitet och synergier. Kommunen spelar en viktig roll för att skapa långsiktighet, men samtidigt måste mål vara så närliggande att de driver handling.

64 SKL (2018)

(20)

20

5. V IKTIGA FRÅGOR FÖR K ALMARS UTVECKLING

Som har framgått av de åtta trenderna finns det starka och samverkande krafter som tillsammans leder till ett antal viktiga frågor för Kalmar kommun. Ofta är det dualiteten i frågorna och behovet av att beakta effekter inom andra delar av samhället som är de verkliga utmaningarna. Nedan presenteras ett antal sådana viktiga frågor.

• Att skapa ökad samverkan och dialog för att uppnå en hållbar samhällsutveckling i linje med kommunens ambitioner och tillvaratagande av sektoröverskridande synergier.

• Att klara nödvändig bostads- och lokalförsörjning för en växande och allt äldre befolkning och samtidigt bevara och utveckla kommunens höga natur- och kulturvärden.

• Att förbättra infrastruktur och tillgänglighet samtidigt som det sker på ett sätt som är hållbart, klimatsmart och stödjer målet om en fossilfri region.

• Att hantera en vikande skattekraft i skenet av ökade driftkostnader och investeringskrav och samtidigt förmå att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

• Att omsätta den höga utbildningsnivån och de goda skolresultaten i form av entreprenörskap, ökad produktivitet och en hög sysselsättning.

• Att attrahera de långväga studenterna och nyanlända att stanna kvar i kommunen och samti- digt stödja utvecklingen av en arbetsmarknad som förmår att möta deras och andra gruppers förutsättningar och krav.

• Att växa till en större kommun med ökad betydelse och ansvarstagande för samverkan i regio- nen och samtidigt utveckla intern ledning och styrning.

En annan aspekt gäller hur snabbt samhället förändras. Denna analys har fokus mot år 2035 med en utblick mot år 2050. Det som påverkar hur snabbt exempelvis nya teknologier får fullt genomslag är en kombination av hur lång tid det tar att bygga en fysisk och legal infrastruktur, utveckla tillämpningar och affärsmodeller samt nuvarande teknikers livslängd. Typiskt räknas livslängden för byggnader och infrastruktur i många decennier och för maskiner i ett par decennier. En genomsnittlig svensk personbil är tio år gammal och skrotas vid ungefär 18 års ålder.65 En avgörande faktor är också hur snabbt användarna anammar den nya tekniken. Som exempel kan nämnas självkörande fordon, som bedöms ha en marknadsandel om mellan 10 och 40 % år 2035 och mellan 60 och 90 % år 2050.

En slutsats av detta är att en stor del av framtidens strukturer redan finns i dag. Även om Kalmar växer kraftigt kommer närmare tre fjärdedelar av bostadsbeståndet år 2035 att vara det samma som i dag.

De bilar som köps år 2019 skrotas kanske först bortom år 2035. I flera fall vet vi inte heller i dag vilken teknik som kommer att bli dominerande i framtiden.

Detta leder till flera konsekvenser. Kalmar måste satsa stora resurser på att vidareutveckla sina befintliga strukturer, eftersom de i många fall kommer att vara dominerande även i framtiden.

Samtidigt måste Kalmar investera i framtida system och dessutom ha en förmåga att utveckla olika nya system parallellt. Dels för att vi inte vet vilka som blir framgångsrika, dels för att det sannolikt kommer att krävas en mångfald av lösningar och tekniker för att nå våra samhällsmål. Och den tredje konsekvensen är att de nyttor som uppstår när hela system är på plats kommer att dröja, även om fördelarna visar sig successivt.

Det här kommer initialt att riskera att bli kostsamt, men globaliseringen och digitaliseringen möjliggör på sikt att kunskap sprids och att skaleffekter kan realiseras snabbare.

65 Trafikanalys (2016)

(21)

21

6. T RE SCENARIER FÖR K ALMAR 2035

6.1 Kort om scenarier

Vid arbete med strategiska utmaningar ur ett framtidsperspektiv är scenariotekniken ett sätt att belysa hur alternativa framtider kan komma att se ut och hur de påverkas av beslut som fattas idag. Scenarier beskriver hur omvärlden kan förändras över tid med stöd av några olika berättelser.

Poängen med att arbeta med scenarier är inte att välja ”den mest önskade framtiden” utan att stödja beslutsfattare att vidga sin världsbild och att skaffa sig en beredskap för att det finns flera möjliga framtidsbilder. Scenarier för Kalmar kommun om 15 år syftar till att skapa en ökad förståelse för vilka utmaningar kommunen står inför och vilka möjligheter som kan öppna sig. De hjälper oss att tänka öppet kring frågor som ”vad händer om?” eller ”hur kan de beslut vi fattar idag påverka vår framtida handlingsfrihet?”.

Scenariotekniken började utvecklas inom näringslivet efter 1970-talets oljekriser som ett sätt att han- tera ökade osäkerheter. Sedan dess används tekniken inom en rad olika samhällsområden som ett sätt att försöka arbeta med framtidsfrågor utifrån ett djupare perspektiv och för att fånga en ökad komplexitet som prognoser eller andra typer av sektorsvisa framskrivningar inte förmår beskriva.66 Nedan beskrivs kortfattat tre olika scenarier för Kalmars utveckling fram till år 2035. De är baserade på den omvärldsanalys som gjorts och de inspel som olika förvaltningar i Kalmar kommun har bidragit med. Alla de tre scenarier som tecknas nedan berör viktiga osäkerheter kring Kalmars utveckling.

Genom att medvetet diskutera dessa osäkerheter så kan risken minska för att i framtiden inse vad som borde ha gjorts och förutsättningarna för att stödja en mer robust och uthållig utveckling i skenet av dessa osäkerheter förbättras.

Inget av de tre scenarierna nedan kommer att förverkligas fullt ut, men flera av de företeelser som beskrivs i dem kan komma att ha utspelats i Kalmar fram till år 2035. För översiktsplanearbetet bidrar scenarierna med tankar och stödjer en prioritering av vilka frågor som särskilt behöver beaktas i det fortsatta arbetet.

66För den som vill förkovra sig mer i tekniken kan boken “In The Art of the Long View” av Peter Schwartz rekommenderas.

(22)

22

6.2 ”En helt vanlig vardag”

Kalmars befolkning har ökat med någon procent per år de senaste åren, huvudsakligen genom en inflyttning från grannkommunerna och i spåren av immigrationsvågen efter de stora oroligheterna i Ryssland efter Putinautokratins fall. Befolkningsökningen har inte gått helt smärtfritt och integrationen av de inflyttade har stött på en del problem.

Klimatförändringen har medfört påfrestningar på kommunen, inte minst genom återkommande insatser för att reparera skador efter översvämningar och stormar. Som tur är togs en del beslut i mitten av 2020-talet som innebar att de låglänta delarna av centrum vallades in och vissa verksamheter flyttades. Den snabba klimatförändringen har utlöst en del scenarier kring havsnivåhöjningen tidigare än väntat. Ett exempel är utflyttningen av järnvägsstationen. Där den låg ligger nu Järnvägsparken, som är en del av den nya våtmarken som spelar en viktig roll i hanteringen av de återkommande stora dagvattenflödena i staden.

Samtidigt har det fortsatt varit svårt att uppnå samsyn i andra viktiga frågor för Kalmars utveckling.

Inte minst har kommunens egna förvaltningar haft svårt att agera gemensamt, trots (eller kanske tack vare?) en allt knappare ekonomi. Regionen har gjort en del ansträngningar för att få kommunerna i länet att samverka mer men ofta stött på motstånd – ofta tycks kommunledningarna tro att deras största konkurrent är grannkommunen trots att de borde inse att den fortsatta globaliseringen med Kina i spetsen och de allt tydligare effekterna av klimatförändringen kräver ett ökat samarbete på regional nivå. Se till exempel hur den stora vindkraftssatsningen utanför sydöstra Öland stoppades av Mörbylånga av rädsla för minskad turism.

Den planerade upprustningen av Kust till kustbanan ligger fortfarande på ritbordet och planeras nu påbörjas någon gång kring år 2040, men bara om inte alla infrastrukturpengar under den kommande strukturfondsperioden omfördelas till klimatsäkringsåtgärder vilket det talas om i Bryssel och Stock- holm. Inom transportsektorn har omställningen till nya bränslen gått sakta men säkert. Kalmar kom- mun och regionen har också byggt ut kollektivtrafiken inom staden och i länet. Men bilberoendet är fortsatt stort i kommunen och till övervägande del fossilbränsleberoende efter som egentliga inci- tament saknats för att privatpersoner ska byta ut sin fungerande bil från 2020 till en mycket dyrare.

Paradoxalt nog har också världsmarknadspriset på olja sjunkit kraftigt på grund av att framförallt vägtransporter nu i ökad utsträckning sker med vätgasdrivna lastbilar, vilket innebär att dieseldrivna bilar trots kraftiga koldioxidskatteökningar är konkurrenskraftiga vid en prisjämförelse med andra drivmedel. Produktionsbegränsningar för biobaserade bränslen och bristen på laddningsmöjligheter för privatfordon har också bidragit.

I början av 2020-talet sattes stora förhoppningar till att digitaliseringen skulle lösa många kommunala utmaningar. Men bristen på ekonomiska resurser och oviljan till gemensamma satsningar på regional nivå har gjort att takten inte blivit den man då trodde. Digitaliseringen har inneburit stora föränd- ringar inom näringslivet och det har fått stor påverkan på arbetsmarknaden och den kommunala skat- tebasen. De nya robotskatterna och skatterna på sociala mediaföretag har delvis, men inte helt, kunnat kompensera bortfallet. Den ansträngda kommunala och regionala ekonomin märks framförallt inom äldreomsorgen, medan skolan hittills har värnats från större nedskärningar. Linnéuniversitetets utbild- ningar inom digital tjänstedesign, AR och automatiserade processer har skapat ett stort söktryck och bådar gott inför framtidens utveckling av mer kvalificerade jobb och högre lönesummor i länet. En del andra universitet i landet var inte lika snabba att förstå utvecklingen.

Den stora individualismen och ökade valmöjligheter genom globaliseringen och digitaliseringen har ökat konkurrensen om arbetskraften. Att både ha en pressad ekonomi och framstå som en attraktiv arbetsgivare är en balansgång som kommunstyrelsen diskuterar vid nästan varje sammanträde.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :