Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2015

(1)

Regionala turismeffekter Skåne län

2015

(2)

Turismkonsumtion – Svenska resenärer

Vid beräkning av en kommuns turismomsättning tas konsumtion vid följande resor i beaktning:

• Inkommande resor

• Inomregionala resor (resor inom kommunen)

• Utgående resor (Resor utanför kommunen men som påbörjas i kommunen)

Inkommande turismkonsumtion

Innefattar konsumtion i samband med inkommande resor till kommunen.

Inomregional turismkonsumtion

Innefattar konsumtion vid resor inom den aktuella regionen. Både konsumtion i hemkommun och målkommun är medräknade.

Utgående turismkonsumtion

Innefattar konsumtion vid utgående resor från kommunen, dvs. konsumtion som kan kopplas till den turistiska resan som görs innan resans start i hemkommunen.

Turismkonsumtion – utländska resenärer

Beräknas utifrån officiell statistik från Tillväxtverket/SCB. Skattning görs efter ett antal fördelningsnycklar.

För övriga definitioner och förklaringar se bilagor.

2

Definitioner turism

Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN)

De sidor i rapporten som påverkas av exportsiffra

för 2015 har reviderats i aug 2016

(3)

3

Sammanfattning Skåne län 2015

Skåne län Sverige

Skånes andel av riket

2014 2015

Utv. %

2014-2015 2014 2015 2014 2015

Folkmängd 1 288 908 1 303 627 1% 9 747 355 9 851 017 13% 13%

Antal kommersiella gästnätter

(HSVCSoL) 5 150 717 5 610 795 9% 56 593 860 60 428 358 9% 9%

Varav utländska gästnätter 1 196 059 1 286 363 8% 13 845 338 15 188 807 9% 8%

Antal icke kommersiella gästnätter hos släkt och vänner och i eget fritidshus (svenska)

7 297 000 7 549 000 3%

Antal dagbesök (svenska) 11 304 000 10 806 000 -4%

Försäljningsindex detaljhandel 2014

(index 100=riket) 96 96 100 100

Turismindex 2015 (index 100=riket) 72 73 100 100

(4)

2

Nyckeltal Skåne län 2015

2014 2015 Utv. %

Utländsk inkommande turismomsättning (MKR) 9 745 11 222

15%

Svensk inkommande turismomsättning (MKR) 8 707 9 239

6%

Inomregional turismomsättning (MKR) 6 728 6 754

0%

Utgående turismomsättning (MKR) 9 362 9 553

2%

Total turismomsättning/konsumtion (MKR) 34 542 36 768

^6%

Totalt antal teoretiska turistiska årsverken 26 425 27 835

5%

BRP/BNP (MKR) 11 162 11 755

5%

Turismens andel av BRP/BNP 2,7% 2,8%

Reviderad augusti 2016

(5)

5

Innehåll

Rapporten är indelad i följande avsnitt:

Turismindex 7

Gästnattsstatistik 9-16

Besöksvolymer 18

Besöksprofil 20-24

Flygstatistik/passagerarstatistik 25-29

Turismomsättning, dygnsutlägg, BRP och sysselsättning 31-38

Bilagor 39-51

(6)

6

Följande sidor presenterar ett turismindex för Skånes län och

kringliggande län.

(7)

7

Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research

Turismindex

Kartan illustrerar ett turismindex för Skånes län samt

omkringliggande kommuners index. Turismindexet är baserat på antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugbyar,

vandrarhem och campingar) i kommunen och antalet invånare vilket är indexerat med Sverige som bas 100. Ett index över 100 betyder att kommunen har fler gästnätter per capita än

rikssnittet. Således är ett index under 100 det motsatta, dvs.

kommunen har ett lägre antal gästnätter per capita än riket.

Turismindexet används för att ge en indikation av turismen i en kommun eller ett län.

Skåne län har ett turismindex på 73. Närliggande län såsom

Halland och Blekinge har ett något högre index, 150 respektive

96. Kronobergs län norr om Skåne har ett index i paritet med

Skåne län.

(8)

8

På följande sidor presenteras inkvarteringsstatistik för Skånes län.

Svenska och utländska gästnätter presenteras tillsammans med exportandel, gästnätter per månad samt beläggningsgrad och

målgruppsfördelning på hotell.

Samtlig inkvarteringsstatistik i denna rapport är preliminär statistik.

(9)

9

77%

6%

12%

5%

Sverige

Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa)

Exportandelen i Skåne län ligger på samma nivå som föregående år. I denna exportandel är endast kommersiella gästnätter medräknade, således ingår varken dagbesök eller icke-kommersiella gästnätter.

Exportandel (andel utländska gästnätter)

2014 2015

Skåne län 23% 23%

Sverige 24% 24%

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2014

Nationalitetsfördelning på HSVCSoL

Källa: SCB/Tillväxtverket

Förklaring

H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter

(10)

10

Hotell är den kommersiell boendeform som står för flest antal gästnätter i länet. Cirka två tredjedelar av samtliga gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem, camping och SoL är hotellövernattningar. Näst största boendeformen är camping med cirka 25 procent av samtliga kommersiella gästnätter. Jämfört med föregående år har antalet gästnätter på HSVCSoL ökat med 6 procent.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2015

Gästnätter HSVCSoL

3 710 093;

66%

107 417;

2%

307 449;

5%

1 322 123;

24%

163 713;

3%

Hotell Stugby Vandrarhem Camping SoL

Förklaring

(11)

1 675 648 728 843 463 443 395 114 272 759 261 490 251 385 181 908 157 890 134 928 112 577 105 135 100 215 94 293 77 999 43 066 42 085 40 698 39 846 34 701 34 066 25 548

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000 1 600 000 1 800 000

11

Malmö är den kommun med flest gästnätter, följt av Helsingborg och Lund. Totalt var det 11 kommuner som ej kunde redovisa inkvarteringsstatistik pga. sekretess.

En av dessa finns inte ens med i SCB:s register för inkvarteringsstatistik.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2015

Gästnätter HSVC

Kommuner med sekretess*: 173 445

* Staffanstorp, Burlöv, Bjuv, Örkelljunga, Lomma, Svedala, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp och Eslöv.

Förklaring

(12)

209 929 211 196 253 249 311 481

493 981 521 860 1 110 141

742 054

376 641 338 008 283 266

224 004 208 805 226 690 274 735 332 175

526 732 596 138

1 215 465

855 723

420 023 382 581

314 996 256 732

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000

2014 2015

12

Diagrammet illustrerar hur det totala antalet gästnätter fördelar sig mellan årets 12 månader. Som väntat är det sommaren som genererar flest gästnätter. Förutom januari månad har samtliga månader en positiv gästnattsutveckling. De månader som ökat mest är augusti och december som båda ökat med 15 procent. I absoluta tal är augusti den månad som ökat mest.

Inkvarteringsstatistik Skåne län

Gästnätter HSVCSoL, månad

Förklaring

(13)

13

Tyskland stod 2015 för flest utländska gästnätter i Skåne län, vilket också var fallet 2014. Tyskland, Danmark,

Storbritannien och Nederländerna står tillsammans för mer än 50 procent av samtliga utländska gästnätter.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2015

Utländska gästnätter på HSVCSoL

328136

211588

73 600 66 617 64950

34210 31 853 31 696 31655 22662

14 035 12432 3409 128449

231071

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000

Förklaring

(14)

14

62% 60%

49% 47%

57% 54%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Skåne län Sverige

mån-tor fre-sön totalt

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2015

Beläggningsgrad rum, HSV

Den totala veckobeläggningen har ökat med 4 procentenheter jämfört med 2014. Detta att jämföra med rikets ökning i beläggning på 3 procentenheter.

Total veckobeläggning i Skåne län uppgick till 57 procent under 2015, jämfört med rikets beläggning på 54 procent.

Förklaring

(15)

15

Vi ser viss skillnad mellan 2014 och 2015 gällande målgruppsfördelningen för hotellövernattningar i Skåne län. Andelsmässigt har företagsmarknaden minskat något medan den privata marknaden ökat marginellt. Denna skillnad består främst av att andelen affärsresenärer minskat medan fritidsgrupper har ökat något.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2014

Målgruppsfördelning på hotell (%)

52%

9%

4%

36%

47%

9% 6%

37%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

affärsresenärer konferensgäster grupper fritidsresenärer

2014 2015

(16)

Kommersiella gästnätter

39%

Icke-kommersiella gästnätter

61%

26%

2%1%

9%

1%

4%

20%

33%

4%

Hotell Stugby Vandrarhem Camping SoL

Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus

Släkt och vänner Annat

16

Pajdiagrammet redovisar kommersiella gästnätter samt svenska icke-kommersiella gästnätter. Släkt och vänner, eget fritidshus och hotell är de tre vanligaste boendeformerna.

Tre femtedelar av samtliga redovisade gästnätter är icke- kommersiella.

Inkvarteringsstatistik Skåne län 2015

Fördelning på boendeformer

Källa: SCB & STS/HUI Research

(17)

17

På följande sida presenteras en sammanfattning av de svenska gästnattsvolymerna till Skånes län. Det som presenteras är svenska kommersiella övernattningar, svenska icke-kommersiella övernattningar

samt svenska dagbesök.

(18)

18

2 864 1 049 157 670 2 705 4 592 485 11 304

3 165 1 119 178 631 2 842 4 707 526 10 806

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

Hotell/

stugby/

vandrarhem

Camping Tält/

husvagn/

husbil utanför campingplats

Hyrd stuga/

lägenhet/

rum

Eget fritidshus

Släkt och vänner

Annat* Dagbesök 2014 2015

Icke-kommersiella boendeformer innefattar småskaliga boenden vilket i vissa fall inte fångas upp av offentlig SCB statistik.

Detta gäller framförallt för SoL och hyrd stuga/lägenhet/rum. Hyrd stuga/lägenhet/rum kan täcka in de gästnätter som presenteras i SoL-statistiken vilket medför att vid summering kan vissa

gästnätter dubbelräknas.

Dagresor till länet har minskat med cirka 4 procent medan de icke- kommersiella övernattningarna har ökat med 3 procent jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka 200 000 övernattningar.

De svenska kommersiella övernattningarna har ökat med cirka 9 procent vilket motsvarar cirka 400 000 övernattningar.

Besöksvolymer Skåne län

Svenska gästnätter och dagbesök (i tusental)

* Inkluderar, ombord på transportmedel, i fritidsbåt, i skola eller logement samt andra boendeformer.

Källa: SCB & STS/HUI Research Svenska kommersiella

gästnätter

Svenska icke-kommersiella gästnätter

(19)

19

(20)

20

Var kommer besökarna ifrån?

Svenska besökare till Skåne län 2015

Källa: HUI Research/STS

Region Andel (%)

1 Stockholms län 4%

2 Östra Mellansverige 3%

3 Småland och öarna 7%

4 Sydsverige 73%

5 Västsverige 13%

6 Norra Mellansverige 0%

7 Mellersta och Övre Norrland 0%

Dagbesök Övernattande besök (resor)

Region Andel (%)

1 Stockholms län 21%

2 Östra Mellansverige 10%

3 Småland och öarna 10%

4 Sydsverige 33%

5 Västsverige 21%

6 Norra Mellansverige 2%

7 Mellersta och Övre Norrland 3%

(21)

21

Huvudsyfte med resan till Skåne län 2015

Svenska besökare

Fritidsresenärer

14%

3%

4%

6%

8%

11%

17%

33%

15%

4%

5%

6%

12%

18%

31%

0% 10% 20% 30% 40%

Annat Vistelse i eget fritidshus Friluftsliv Nöjen, underhållning, nattliv Idrottsevenemang Kulturevenemang Shopping/inköpsresa Lugn och ro, byta miljö Släkt och vänner

2015 2014

Affärsresenärer

14%

5%

2%

20%

22%

37%

15%

3%

4%

22%

34%

0% 10% 20% 30% 40%

Annat ärende Studiebesök Mässa/utställning Konferens, kurs, seminarium Arbete på annat kontor Externa möten

2015 2014

(22)

22

Sällskapsstorlek och reslängd Skåne län

Svenska besökare

28%

38%

13% 11% 9%

31%

39%

9% 11% 10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer eller mer

Storlek resesällskap

2014 2015

Genomsnitt Fritids-

resenärer

Affärs- resenärer

Samtliga resenärer Reslängd

(övernattningsresor) 3,6 nätter 1,7 nätter 3,2 nätter Antal personer med på

resan 3,2 personer 3,3 personer 3,2 personer

Storleken på resesällskapen som besökte Skåne län under 2015 är liknande den för föregående år. 2 personer är den vanligaste resesällskapsstorleken. Den genomsnittliga resesällskapsstorleken uppgick 3,2 personer för samtliga resenärer. Skillnaderna mellan affärs- och fritidsresenärer var i detta avseende marginella.

Den genomsnittliga vistelselängden för övernattande

fritidsresenärer var längre (3,6 nätter) jämfört med för

affärsresenärer (1,7 nätter).

(23)

23

Åldersfördelning resenärer till Skåne län

Svenska besökare

11%

18%

24%

27%

19%

11%

19%

24%

29%

18%

0%

10%

20%

30%

0-15 år 16-30 år 31-45 år 46-65 år 65+ år 2014 2015

Åldersfördelningen för 2015 är lik fördelningen för 2014.

Av diagrammet framgår marginella skillnader såsom något högre andel 46-65 åringar medan andelen resenärer i åldersgruppen 65+ år har minskat något.

(24)

24

Huvudsakligt transportmedel till Skåne län

Svenska besökare

67%

18%

4% 3% 8%

66%

17%

3% 3% 10%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Bil Tåg Buss Flyg Annat

2014 2015

Det är fortsatt bil som är det vanligaste transportmedlet vid en turistisk resa till Skåne län. Detsamma gäller för andra län och riket som helhet. En femtedel av

resenärerna till länet använde kollektivtrafiken som sitt primära transportmedel. Denna andel ligger på samma nivå som föregående år.

(25)

25

Flygplatsstatistik 2015

Ankommande passagerare till Sturup, Kristianstads flygplats och Ängelholm/Helsingborg flygplats

28 938 25 056 28 701 34 128 44 856 47 616 60 214 62 469 51 767 42 894 33 981 30 351

54 520 58 661 72 649 72 407 75 220 69 154 44 470 60 658 82 516 81 838 79 951 61 463

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utrikes trafik Inrikes trafik

Ankommande utrikestrafik har ökat med 6 procent jämfört med föregående år, inrikes trafik har också ökat, en ökning på cirka 2 procent. Den månad som har ökat mest procentuellt är juli månad. Endast juni månad har uppvisat en minskning i antalet ankommande passagerare jämfört med föregående år. Sturup stod för nästintill samtlig utrikestrafik och 3 fjärdedelar av det totala antalet inrikes

ankommande passagerare.

Källa: Transportstyrelsen

(26)

26

Flygplatsstatistik 2015

Ankommande passagerare till Malmö Airport

28 932 25 052 28 694 33 353 43 185 46 204 58 691 62 452 51 045 41 607 33 971 30 330

40 683 43 460 53 573 54 056 55 431 49 986 30 847 44 157 61 125 60 107 59 799 45 453

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000

(27)

27

Flygplatsstatistik 2015

Ankommande passagerare till Kristianstad Österlen Airport

5 4 0 0 181 3 6 0 107 399 2 3

1 089 1 233 1 738 1 617 1 830 1 328 446 959 1 922 1 995 1 598 1 026

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

(28)

28

Flygplatsstatistik 2015

Ankommande passagerare till Ängelholm Helsingborg Airport

1 0 7 775 1 490 1 409 1 517 17 615 888 8 18

12 748 13 968 17 338 16 734 17 959 17 840 13 177 15 542 19 469 19 736 18 554 14 984

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

(29)

29

Passagerarstatistik

Ankommande passagerare

Källa: Shippax

7 411 236

266 896 598 936 455 304 291 661 462 035 560 040

120 090 0

1 000 000 2 000 000 3 000 000 4 000 000 5 000 000 6 000 000 7 000 000 8 000 000

Helsingborg-Helsingörlinjen står tveklöst för flest ankommande passagerare av

samtliga linjer som ankommer till någon hamn i Skåne län. Helsingborg-Helsingör

står för mer än 70 procent av samtliga ankommande passagerare. Öresundsbron

har cirka 15 miljoner ankommande passagerare, fördelat på bilar, bussar, lastbilar

samt tåg.

(30)

30

(31)

3

Total turismomsättning i Skåne län 2015

Boende;

3 526;

10%

Restaurang;

5 581;

16%

Resor & transporter;

8 196;

23%

Varuhandel;

16 487;

47%

Kultur & tjänster;

1 378;

4%

36 769 Mkr

Reviderad augusti 2016

(32)

4

Fördelning turismomsättning Skåne län 2015

Svensk och utländsk omsättning

Svensk turismomsättning;

25 546;

69%

Utländsk turismomsättning;

11 222;

31%

36 769 Mkr

Reviderad augusti 2016

(33)

5

Fördelning turismomsättning Skåne län 2015

Svensk omsättning Total omsättning

Inkommande resor;

9 239;

36%

Inomregionala resor;

6 754;

27%

Utgående resor;

9 553;

37%

25 546 Mkr

Inkommande resor;

20 461;

56%

Inomregionala resor;

6 754;

18%

Utgående resor;

9 553;

26%

36 769 Mkr

Reviderad augusti 2016

(34)

6

Antal teoretiska årsverken genererade av turismen i Skåne län 2015

Boende;

3 681; 13%

Restaurang;

8 205; 30%

Resor & transporter;

7 199; 26%

Varuhandel;

4 238; 15%

Kultur & tjänster;

4 512; 16%

27 835 årsverken

Reviderad augusti 2016

(35)

35

Dygnsutlägg Skåne län 2015

Svenska besökare

De besökare som övernattade kommersiellt stod för det högsta dygnsutlägget, vilket är i linje med andra län och riket som helhet. Den undergrupp som spenderade minst per person och dygn var de som övernattade icke-

kommersiellt. En dagsresenär spenderar i snitt 559 kr per person och dygn vid ett besök i Skåne län. Totalt sett spenderade en turist i Skånes län 544 kr per person och dygn år 2015.

559 kr

Spenderade svenska dagsresenärer i genomsnitt i

Skåne län 2015 per person och dygn

Spenderade svenskar som övernattade icke- kommersiellt i genomsnitt

i Skåne län 2015 per person och dygn

1 166 kr

Spenderade svenskar som övernattade kommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2015

per person och dygn

224 kr

Spenderade svenska resenärer i genomsnitt i

Skåne län 2015

544 kr

(36)

7

Turismens andel av den totala omsättningen per bransch Skåne län 2015

5%

10%

16%

25%

54%

84%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Handel Div. tjänster inkl.

resebyrå Rekreation, kultur och

sport

Transportbiljetter Restaurang Boende

Turism Övrigt

Reviderad augusti 2016

(37)

8

Sammanfattning turismomsättning Skåne län 2014 och 2015

Total produktion i Skåne län

Turismen i Skåne län

Turismens andel av total produktion

2014 2015 2014 2015 2014 2015

Total omsättning

(Mkr)

^{862 918}

^{879 314}

^{34 542}

^{36 769}

^4,0%

^4,2%

Förädlingsvärde (BRP)

(Mkr)

^{413 261}

^{423 449}

^{11 162}

^{11 755}

^2,7%

^2,8%

Antal teoretiska

årsverken

^{572 000}

^{577 000}

^{26 425}

^{27 835}

^4,6%

^4,8%

Tabellen sammanfattar de turistekonomiska effekterna i Skåne län 2014 och 2015.

Reviderad augusti 2016

(38)

9

Turistkronan

Inkommande och inomregional turism

Turistkronan illustrerar hur den inkommande och inomregionala turismomsättningen fördelar mellan branscherna. Det är handeln som står för nästan hälften av omsättning följt av restaurang- och boendeutlägg.

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi och HUI Research/STS

15%

16%

13%

50%

6%

Boende Restaurang

Resor & transporter Varuhandel

Kultur & tjänster

(39)

Regionala turismeffekter Skåne län 2015 - Bilagor

HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

(40)

BILAGA

Definitioner

40

Turism

Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Källa: FN

Turist

Turist är en besökare som övernattar på annan plats än i egna hemmet eller en resa över dagen som är minst 5 mil enkel väg eller 10 mil tur och retur.

Dagbesökare

En besökare som reser 5 mil enkel väg eller längre än 10 mil (T/R), från sin vanliga omgivning.

Turismkonsumtion

Turismkonsumtion definieras som ”värdet av de varor och tjänster som konsumeras av eller är avsedda för besökare”. Denna konsumtion räknas före och under resans gång. All konsumtion som kan kopplas till själva resan ingår således i den totala turismkonsumtionen. I denna rapport utgörs den totala turismkonsumtionen av konsumtion genererad av turister i nedanstående tre resgrupper:

• Inkommande resor – Innefattar både svenska och utländska turister som reser till regionen/kommunen

• Inomregionala resor – Resor inom regionen/kommunen

• Utgående resor – Innefattar resor från regionen/kommunen. All konsumtion som är kopplad till den utgående resan från

regionen/kommunen tas med i beräkningarna.

(41)

41

BILAGA

Begreppsförklaringar

Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. På grund av statistikens eftersläpning presenteras data för 2014. Källa: Handelns Utvecklingsråd och HUI Research.

Förädlingsvärde

En branschs förädlingsvärde är dess produktionsvärde minus dess insatsförbrukning. Summan av samtliga branschers förädlingsvärde, utgör BNP/BRP till marknadspris. Källa: SCB – Begreppsförklaringar

Produktionsdata

All produktionsdata, omsättning, årsverken samt BRP avser år 2013.

Omsättningsberäkningar

Omsättningsberäkningar innefattar konsumtion vid inkommande, inomregionala samt utgående resor till/från regionen/kommunen. Dvs.

konsumtion i regionen/kommunen för inresande resenärer, resenärer som reser inom kommunen men minst fem mil enkel väg eller 10 mil

tur och retur, eller resenärer som har sin hemvist i Eskilstuna men reser till annan kommun eller utomlands. Beräkningen tar endast i

beaktning konsumtion som skett i regionen/kommunen, antingen innan resan eller under resans gång. Konsumtion innan resan är sådan

konsumtion som är kopplad till resan som skall påbörjas.

(42)

42

BILAGA

Regionala effektberäkningar

Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket.

Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi.

Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP.

Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till regionen/kommunen (svenska och utländska), inomregionala besökare samt omsättning genererad vid utgående resor från regionen/kommunen.

Omsättningssiffrorna baseras på produktionsstatistik från SCB från 2013 och på uppgift om utländska turisters konsumtion enligt

Tillväxtverket från 2014.

(43)

43

BILAGA

Swedish Tourism Survey (STS)

HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar.

3 000 intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval.

Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor.

Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist.

Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion.

(44)

44

BILAGA

Källor

Statistikkälla Beskrivning

SCB – Inkvarteringsstatistik Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar SCB – Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda SCB – BRP Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för

regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för STS – besöksvolymer och turistkonsumtion Data över svenska gästnätter på icke-kommersiella boendeformer samt svenska dagbesök

Tillväxtverket Utländsk konsumtion

Transportstyrelsen Flygstatistik, svenska flygplatser

Shippax Passagerarstatistik, svenska hamnar

(45)

45

Turismens betydelse för omsättning och sysselsättning

- Skattning

Källa: SCB & STS/HUI Research

Turismen i kommunen Turismandel

2013 2014 2015 2013 2014 2015

Total omsättning (Mkr) 33 867 33 459 36 768 3,9% 4,0% 4,2%

Förädlingsvärde/ BRP (Mkr) 10 406 10 828 11 755 2,6% 2,7% 2,8%

Antal årsverken 26 510 26 425 27 835 4,6% 4,6% 4,8%

Reviderad augusti 2016

(46)

46

BILAGA

Total produktion (Produktionsdata från SCB)

SNI-kod Kategori

Bruttoregionprodukt/

Förädlingsvärde Antal årsverken

Omsättning exkl.

moms Moms

Omsättning inkl. moms

G45-G47 Handel

49 523 788 268 792 55 267 324 058

H49-H51 Transport

10 710 184 22 092 4 149 26 241

I55 Hotell

^{1 659} ⁴⁴ ^{3 788} ⁵⁴⁷ ^{4 336}

I56 Restaurang

^{4 352} ¹⁵³ ^{9 423} ^{1 363} ^{10 786}

L68A Fritidshus

16 179 0 29 970 4 753 34 723

M69-M75 Andra företagstjänster

35 178 442 42 265 9 052 51 317

N77 Uthyrning

2 624 17 5 371 1 233 6 604

N78-82 Uthyrning, fastighetsservice,

resetjänster och andra stödtjänster

^{10 426} ²⁶⁷ ^{16 050} ^{3 293} ^{19 344}

R90-S96 Kultur, sport, nöje, skönhetsvård

10 558 284 7 986 1 383 9 368

Summa turismnäringar

^{141 209} ^{2 179} ^{405 737} ^{81 039} ^{486 777}

Övriga Näringar

282 240 3 591 333 747 58 791 392 538

Totalt

^{423 449} ^{5 770} ^{739 484} ^{139 830} ^{879 314}

(47)

47

BILAGA

Turismens effekter på omsättning och sysselsättning

Kategori

Turismens andel av total omsättning per bransch

Turismens förädlingsvärde (miljoner kronor)

Antal turistiska årsverken (100-tal)

Total turismkonsumtion (miljoner kronor)

Boende

81% 1 349 36 3 526

Restaurang

52% 2 252 79 5 581

Transportbiljetter

24% 2 576 44 6 311

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster

och andra stödtjänster

^10% ^{1 016} ²⁶ ^{1 885}

Rekreation, kultur och sport

15% 1 553 42 1 378

Bensinstationer

4 600

Mataffärer

4 139

Shopping

^{7 749}

Total handel

5% 2 520 40 16 487

Summa turism

^{11 265} ²⁶⁷ ^{35 167}

Turismandel av totalen i länet 2,7% 4,6% 4,0%

(48)

48

BILAGA

Turismomsättning per restyp (miljoner kronor)

Kategori

Inkommande svenska resor

Inkommande utländska resor

Inomregionala resor

Utgående resor

Boende

2 776 612 138

Restaurang

^{1 690} ^{1 223} ^{1 379} ^{1 289}

Transportbiljetter

^{1 268} ^{1 476} ⁵⁶⁸ ^{2 999}

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster

och andra stödtjänster

^{1 885}

Rekreation, kultur och sport

⁴⁴⁵ ⁶⁶⁶ ²⁶⁶

Bensinstationer

⁹¹⁴ ⁸⁶⁹ ^{1 502} ^{1 315}

Mataffärer

794 1 775 816 753

Shopping

^{1 350} ^{3 001} ^{2 087} ^{1 312}

Total handel

^{3 059} ^{5 644} ^{4 404} ^{3 380}

Summa

^{9 239} ^{9 621} ^{6 754} ^{9 553}

(49)

49

BILAGA

Turismen i Sverige 2015 i korthet

Turismen i Sverige ökar snabbare än i övriga världen

Både svenska och utländska övernattningar ökade i nästan samtliga regioner i Sverige under 2015. Antalet utländska övernattningar ökade med 10,5 procent och antalet långväga besökare från länder utanför Europa med drygt 20 procent under 2015. Nästan samtliga regioner fick fler besökare, flest kom till Stockholm och Västra Götaland. Totalt

redovisades 60 428 358 övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privatförmedlade stugor och lägenheter under 2015, en ökning med drygt fyra miljoner eller 7,1 procent jämfört med 2014.

Logiintäkter

Även logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökade i nästan alla landets regioner. Logiintäkterna ökade med 8,9 procent till totalt 22,5 miljarder kronor. Under 2015 steg intäkterna mest i Stockholms län med drygt 748 miljoner kronor till totalt 8,4 miljarder kronor. Totalt steg logiintäkterna i hela landet med nästan 1,8 miljarder miljoner kronor.

Sommarvädret

SMHI beskriver sommarvädret på följande sätt: juni – kall och ostadig, juli – högsommarvarm första vecka var månadens behållning och augusti – äntligen kom sommaren. Juni månaden, med medeltemperatur på ca 14 grader, blev kallare än normalt. Värmen kom först den första veckan i juli, men den blev inte bestående, utan resten av månaden dominerades av svalt och ostadigt väder. Augustimånad blev totalt sett varmare än normalt i Sverige trots att inledningen av månaden var kyligare än normalt.

…och dess påverkan på resande

Juni, som började med regn, vind och låga temperaturer, skapade rusning efter sommarresor hos Sveriges största researrangörer bl.a. Apollo och Fritidsresor. Bland populära sommardestinationer för svenskar, hos båda arrangörerna, fanns Turkiet, Mallorca, Cypern och Grekland. Det ostadiga semestervädret gav även rekordstor passagerarökning för Swedavias flygplatser. Resandet i juli ökade med hela nio procent jämfört med juli 2014. Utrikesresandet ökade med tio procent. Inrikesresandet ökade med fem procent till 831 000 resenärer.

Trots det dåliga sommarvädret redovisades en svag ökning (0,8 procent) av gästnätter på svenska campingar. Campingturisterna genererade totalt 11 360 079 gästnätter. De svenska nätterna stod för ca 74 procent av volymerna dvs. 8 391 493. De svenska övernattningarna på campingplatser minskade med 0,5 procent medan de utländska ökade med 4,5 procent. Kommuner med flest gästnätter på camping under juni-augusti är följande: Borgholm på Gotland med 778 799 gästnätter, Varberg med 497 562 och Strömstad med 348 154 gästnätter.

(50)

50

BILAGA

Turismen i Sverige 2015 i korthet - fortsättning

Övernattningarna på hotell, stugbyar och vandrarhem påverkades inte alls av det dåliga sommarvädret. Totalt under sommaren 2015 redovisades 14 155 764 övernattningar under denna kategori. Svenska resenärerna stod för 71 procent av volymerna. Det blev en bra sommar för hotellen i Sverige men en tillväxt på 9,7 procent. Utländska

övernattningar ökade med 13,9 procent och svenska med 8 procent. Snittbeläggningen i Sverige låg på 63 procent. Följande kommuner hade höst beläggning på hotellen under sommaren: Stockholm 81%, Göteborg 79%, Malmö 74%, Strömstad 78%, Gotland 67%, Karlstad 76%, Botkyrka 91%, Kalmar 78% och Helsingborg 80%,

Kryssningstrafiken slog rekord

Kryssningsresenärer, även om de inte stannar länge i Sverige, har betydelse för besöksnäringen. Många shoppar, fikar och åker på sightseeingturer. Och den typen av turism ökar.

Under kryssningssäsongen har 530.000 besökare kommit till Stockholm med 247 kryssningsfartygen. Av de 247 fartygen var det 53 stycken som hade turnaround i Stockholm vilket är bra för besöksnäringen då passagerarna stannar några extra dagar i staden. Hamnen som tar emot fartygen som inte får plats i Stockholm är Nynäshamn och det blev 24 fartyg under hela säsongen. Malmö har tagit emot 18 kryssningsfartyg under säsongen 2015. Göteborg tog emot 52 fartyg med cirka 100 000 passagerare. Kryssningssäsongen var förlängd i staden till slutet av december. Det blev färre fartyg än 2014 och något färre passagerare. Det är dock större fartyg som kommer. På 10 år ökade antalet anlöp i Göteborg från 20 år 2005 till 52 år 2015.

Stor passagerartillväxt på Swedavias flygplatser

2015 blev ett rekordår för Swedavia då flera av flygplatserna satte nya passagerarrekord. 37 574 829 personer flög till eller från någon av Swedavias tio flygplatser, en ökning med 5 procent jämfört med året innan. Både in- och utrikestrafiken på Swedavias flygplatser växte under förra året. Störst ökning av antalet passagerare fanns bland

utrikesresenärerna. 24 312 446 resenärer flög till eller från en internationell destination vilket var en ökning med 8 procent jämfört med under 2014. Inrikestrafiken växte med 1 procent och antalet resenärer inom landet uppgick till 13 262 383. En del av tillväxten under 2015 är en följd av att flygtrafiken vid Säve flygplats har flyttat över till Göteborg Landvetter Airport. Parallellt har betydande flygbolagssatsningar stimulerat resande, såväl inom som till och från Sverige.

Ökning med 100 procent av bostadsuthyrning via Airbnb i Sverige

Under 2015 ökade stockholmarnas uthyrning genom den amerikanska förmedlingssajten Airbnb med 94 procent, i hela Sverige med 119 procent. Totalt 10 500 bostäder fanns listade på Airbnb i Sverige under 2015. Drygt hälften av dem, 5 450, ligger i Stockholm. Airbnb tar 3 procent av varje uthyrningsersättning i avgift och värderas i dag till över 200 miljarder kronor. Airbnb erbjuder boende i alla prisnivåer i mer än 34 000 städer och 190 länder.

(51)

51

BILAGA

Revidering

I årsrapporten för 2015 har en tidsserierevidering av 2014- års totala omsättning gjorts. Denna åtgärd genomfördes med anledning av SCBs tidsserierevidering och nedskrivning av exportvärdet 2008-2013 samt att en metodutveckling har gjorts i vår egna undersökning rörande konsumtion i hemkommunen i samband med resa. Ytterligare förtydliganden har gjorts i samband med att man fyller i konsumtion inför resa i hemkommunen. Avsikten har varit att öka kvalitén i insamlandet av data rörande konsumtion kring inköp (såsom transport, shopping) inför resa vilket har resulterat i förändringar av inomregional och utgående turismomsättning.