DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:1. Livslängden i Sverige. Livslängdstabeller för riket och länen

(1)

www.scb.se

ISSN 1654-1510 (online) ISSN 0283-8788 (print)

ISBN 978-91-618-1369-8 (print)

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:1

Liv slä n g d en i S ve rig e 20 01–200 5

Livslängden i Sverige 2001–2005

Livslängdstabeller för riket och länen

1VCMJLBUJPOTUKÊOTUFO

&QPTUQVCM!TDCTF UGO GBY1PTUBESFTT ½SFCSP

*OGPSNBUJPO&QPTUJOGPSNBUJPO!TDCTF UGO GBY

'ÚSTÊMKOJOHÚWFSEJTL CFTÚLTBESFTT#JCMJPUFLFU ,BSMBWÊHFO 4UPDLIPMN

1VCMJDBUJPOTFSWJDFT

&NBJMQVCM!TDCTF QIPOF GBY "EESFTT4& ½SFCSP

*OGPSNBUJPO&NBJMJOGPSNBUJPO!TDCTF QIPOF GBY

0WFSUIFDPVOUFSTBMFT4UBUJTUJDT4XFEFO -JCSBSZ ,BSMBWÊHFO 4UPDLIPMN 4XFEFO

Livslängden i Sverige 2001–2005

• Medellivslängden i riket var 82,4 år för kvinnor och 78,0 år för män under perioden 2001–2005. En ökning på 1,1 år för män och 0,6 år för kvinnor jämfört med föregående femårsperiod, 1996-2000.

• För det senaste enskilda året, år 2005, var medellivslängden 82,8 år för kvinnor och 78,4 år för män.

• Livslängden är generellt högre i södra Sverige och lägre i norr. De regionala skillnaderna i medellivslängd kvarstår jämfört med tidigare perioder.

• Den ökade medellivslängden beror framförallt på sjunkande

dödlighet i högre åldrar, främst på en minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar bland de äldre.

• Dödligheten skiljer sig åt för olika grupper i befolkningen.

Exempelvis har högutbildade lägre dödlighet än personer med lägre utbildningsnivå. Män och kvinnor i åldrarna 30–54 år med förgymnasial utbildning har dubbelt så hög dödsrisk som personer med eftergymnasial utbildning.

(2)

Demografiska publikationer

1998 Barns vardag – tioåringar om skolan och fritiden. Barnombudsmannen och SCB 1999 Från folkbrist till en åldrande befolkning

– glimtar ur en unik befolkningsstatistik under 250 år. Fakta inför 2000-talet. SCB 2001 Upp till 18 – Fakta om barn och ungdom 2001. Barnombudsmannen och SCB 2004 Upp till 18 – Fakta om barn och ungdom 2004. Barnombudsmannen och SCB

Demografiska rapporter

1998:1 Barnafödande och sysselsättning – Upp- och nedgången i fruktsamheten 1985–1997 1999:1 Barnfamiljer 1997 – om familjesammansättning och separationer

1999:2 Befolkningsutvecklingen under 250 år – Historisk statistik för Sverige

1999:3 Barn och deras familjer 1998 – om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning

2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1 Varför föds det så få barn?

2001:2 Arbetsmarknadsstatus och fruktsamhet 2001:3 Livslängden i Sverige 1991–2000 2002:1 Barnens del av kakan

2002:2 Barn och deras familjer 2000 2002:3 Livslängd, hälsa och sysselsättning 2002:4 Befolkningsåret 2001

2002:5 Hur många barn får jag?

2002:6 Arbetskraftsinvandring – en lösning på försörjningsbördan?

2002:7 Mammor och pappor – om kvinnors och mäns föräldraskap 2003:1.1 Barn och deras familjer 2001. Del 1: Tabeller

2003:1.2 Barn och deras familjer 2001. Del 2: Texter och diagram 2003:2 Flyttströmmar i Sverige 1999–2001

2003:3 Befolkningsåret 2002

2003:4 Sveriges framtida befolkning – Befolkningsframskrivning för åren 2003–2050 2003:5 Sveriges framtida befolkning 2003–2020. Svensk och utländsk bakgrund 2003:6 Arbetslöshet och barnafödande

2003:7 Barn och deras familjer 2002 2004:1 Barnens tid med föräldrarna 2004:2 Vad påverkar sjukskrivningarna?

2004:3 Barn och deras familjer 2003

2004:4 Dödlighet efter utbildning, boende och civilstånd 2004:5 Efterkrigstidens invandring och utvandring 2005:1 Bostaden, storstaden och barnfamiljen 2005:2 Barn och deras familjer 2004

2005:3 Familjens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden 2005:4 Från folkökning till folkminskning

2006:1 Äldres omsorgsbehov och närhet till anhöriga 2006:2 Sveriges framtida befolkning 2006–2050 2006:3 Barn och deras familjer 2005

Omslagsbilden:

Tabellerna och diagrammet återkommer inne i boken och visar medellivslängd i länen (tabell 3.1), livslängdstabell för riket (tabell 6.1) samt förväntat antal döda i olika åldrar (figur 2.2).

(3)

D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 7 : 1

Livslängden i Sverige 2001–2005

Livslängdstabeller för riket och länen

Statistiska centralbyrån 2007

(4)

Demographic reports 2007:1

Life expectancy in Sweden 2001–2005

Life expectancy tables for the country and by county

Official Statistics of Sweden

Statistics Sweden 2007

Tidigare publicering – se omslagets insida

Previous publication – listed at the inside of the cover Producent SCB, prognosinstitutet

Producer Statistics Sweden, Forecasting Institute Box 24300, 104 51 Stockholm +46 8 506 940 00

demografi@scb.se

Förfrågningar Jan Qvist +46 8 506 943 73 Inquiries jan.qvist@scb.se

Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt:

Källa: SCB, Demografiska rapporter 2007:1, Livslängden i Sverige 2001–2005.

Livslängdstabeller för riket och länen.

Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken.

This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Demographic reports 2007:1, Life expectancy in Sweden 2001–2005. Life expectancy tables for the country and by county.

Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics.

Omslag: Ateljén, SCB Cover

ISSN 1654-1510 (online) ISSN 0283-8788 (print)

ISBN 978-91-618-1369-8 (print)

URN:NBN:SE:SCB-2007-BE51ST0701_pdf (pdf) Printed in Sweden

SCB-Tryck, Örebro 2007.2

(5)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Förord

Förord

I denna rapport redovisas livslängdstabeller för den senaste femårsperioden 2001–2005. Livslängdstabellerna, som bland annat visar återstående medellivslängden vid olika åldrar, redovisas för riket, för länen och för landets tre största kommuner.

En regional indelning av livslängdstabeller infördes första gången vid Statistiska centralbyrån SCB för tioårsperioden 1961-1970 och har sedan fortsatt för 1970-, 1980- och 1990-talet. Avsikten med den långa observationsperioden var att nå så stabila skattningar som möjligt. Livslängdstabeller på riksnivån för ett årtionde har å andra sidan publicerats av SCB sedan mitten av 1800-talet och utgjorde förr en form av folkhälsorapporter vart tionde år. Dessa tabeller hade även en indelning av landet i landsbygd och städer.

Rapporter med enbart femårsredovisning, som i denna rapport, har tidigare skett vid två tillfällen för perioderna 1981–1985 (SCB 1987a) och 1991–95 (SCB 1997a). Dessa rapporter visar första hälften av årtiondena och syftet är att var femte år redovisa resultat om livslängden regionalt och en analys av dess förändringar. I årtionderapporten finns även tabeller för andra hälften av årtiondena.

Rent allmänt blir uppgifter om livslängd och dödsrisker för mindre regionala enheter inte så stabila. Resultaten är behäftade med stor slumpmässig variation. På länsnivån är stabiliteten relativt god åtminstone avseende tidsperioder om minst fem år. I denna rapport presenteras också medellivslängden för ett urval av de större kommunerna (de 80 största) som kan mäta sig med län.

Rapporten har utarbetats av Hans Lundström, Karin Lundström och Jan Qvist vid SCB:s Prognosinstitut.

Statistiska centralbyrån i februari 2007

Anna Wilén

Anders Ljungberg

(6)

(7)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Innehåll

Innehåll

A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 127

Förord... 3

Sammanfattning ... 9

Kraftig dödlighetsminskning i hjärt- och kärlsjukdomar...9

Stora regionala skillnader i livslängd...9

Dödlighetsskillnader mellan socioekonomiska grupper...10

Teckenförklaringar och förkortningar ...10

1 Inledning ... 11

2 Medellivslängd och dödlighet i riket ... 13

Medellivslängden under 1900-talet ... 14

Vad betyder dödlighetsförbättringarna i olika åldrar för medellivslängden? ...16

Gräns för livslängd ...18

Dödlighetsminskning i olika åldrar under perioden 1900-2005 ... 20

Dödsorsaker...27

3 Medellivslängd och dödlighet i länen och i storstadskommunerna ... 37

Medellivslängden i länen... 37

Perioden 2001-2005 ...37

Förändring av medellivslängden sedan 1970-talet ...40

Bakgrund till dagens regionala skillnader ...41

Återstående medellivslängden för en 65-åring...43

Medellivslängd i storstadskommunerna ... 44

Skillnad i dödlighet mellan stad och landsbygd före 1960 ...46

4 Medellivslängd och dödlighet i kommunerna ... 47

Medellivslängden i kommuner... 47

Standardiserade dödstal för kommuner ... 52

5 Dödligheten uppdelad i några socioekonomiska grupper... 59

Bakgrund...59

Resultat på riksnivån ...61

Regional indelning...63

6 Tabeller regionalt över livslängd samt standardiserade dödstal (SMR) ... 65

Statistiska centralbyrån

(8)

Innehåll Livslängden i Sverige 2001-2005

Fakta om statistiken... 113

Detta omfattar statistiken... 113

Folkmängd... 113

Döda ... 113

Definitioner och förklaringar ... 114

Så görs statistiken ... 115

Statistikens tillförlitlighet ... 122

Referenser... 123

In English ... 127

Summary ... 127

Strong decrease in deaths caused by circulatory diseases... 127

Considerable regional differences in life expectancy ... 128

Differences in mortality rate between socioeconomic groups ... 128

List of tables ... 129

List of graphs... 130

List of maps ... 130

List of terms... 131

Explanatory symbols and abbreviations ... 132

Tabellförteckning

Tabell 2.1 Förändring av medellivslängden för en 0-åring mellan olika tidsperioder (antal år). Total förändring och uppdelning av förändringen på olika åldersintervall för kvinnor och män... 17

Tabell 2.2 Typvärde för uppnådd ålder vid dödsfall efter kön 1901-2005 ... 19

Tabell 2.3 Effekter av dödsorsakernas utveckling 1992–2002 på totaldödlighetens förändring i några åldersklasser... 33

Tabell 3.1 Medellivslängden i länen 2001-2005 samt förändring sedan 5 år, mätt i år. Rangordning... 38

Tabell 3.2 Förändring av medellivslängden i länen mellan olika tidsperioder (antal år) ... 40

Tabell 3.3 Återstående medellivslängden för en 65-åring 2001- 2005 samt förändring sedan 5 år, mätt i år. Rangordning. ... 44

Tabell 3.4 Medellivslängd i storstadskommunerna 2001-2005 ... 45

Tabell 3.5 Förändring av medellivslängden i storstadskommunerna mellan olika tidsperioder (antal år)... 45

Tabell 3.6 Återstående medellivslängd för en 65-åring 2001- 2005. Storstadskommuner ... 46

Tabell 4.1 Återstående medellivslängd för en 0-åring i de åttio största kommunerna 2001-2005 ... 50

Statistiska centralbyrån

6

(9)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Innehåll Tabell 5.1 Relativa dödsrisker för män respektive kvinnor i två

åldersintervall med 95-procentiga konfidensintervall ... 62 Tabell 6.1 Livslängdstabell för riket 2001-2005 ... 66 Tabell 6.2 Livslängdstabell för riket 2001-2005

(femårsåldersvis)... 69 Tabell 6.3 Livslängdstabeller för länen 2001-2005

(femårsåldersvis)... 70 Tabell 6.4 Livslängdstabeller för storstadskommunerna 2001-

2005 (femårsåldersvis)... 91 Tabell 6.5 Standardiserade dödstal (SMR) för kommuner i

förhållande till rikets nivå 1996-2005. ... 94 Tabell 6.6 Standardiserade dödstal (SMR), 1996–2005. 95 %

konfidensintervall ... 102 Tabell 6.7 Standardiserade dödstal (SMR) för län i förhållande till rikets nivå 2001–2005. ... 109 Tabell 6.8 Relativa dödsrisker 2003 i åldern 30–54 år efter kön och region ... 110 Tabell 6.9 Relativa dödsrisker 2003 i åldern 55–89 år efter kön och region ... 111

Figurförteckning

Figur 2.1 Återstående medellivslängd vid olika åldrar under

perioden 1900-2005 ... 15 Figur 2.2 Förväntat antal döda i olika åldrar (av 100 000

”födda”) enligt livslängdstabellen 2001-2005 ... 19 Figur 2.3 Dödstal för män i 5-åriga åldersklasser 1900–2005

(per 100 000 av medelbefolkningen)... 21 Figur 2.4 Dödstal för kvinnor i 5-åriga åldersklasser 1900–

2005 (per 100 000 av medelbefolkningen)... 22 Figur 2.5 Dödlighet för spädbarn 1900–2005 (per 100 000

födda) ... 23 Figur 2.6 Årlig reduktion av dödstal mellan perioden 1996-

2000 och 2001-2005 med uppdelning på kön och ålder.

Procent... 25 Figur 2.7 Andel dagligrökare efter ålder och kön, 1981–2003¹⁾. Procent... 26 Figur 2.8 Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar 1969-

2003 för män och kvinnor efter ålder. Döda per 100 000 av

medelfolkmängden... 28 Figur 2.9 Dödlighet i tumörer 1969-2003 efter kön och ålder.

Döda per 100 000 av medelfolkmängden. ... 29

(10)

Innehåll Livslängden i Sverige 2001-2005 Figur 2.10 Dödlighet i olyckor och självmord 1969-2003 för

män och kvinnor efter ålder. Döda per 100 000 av

medelfolkmängden. ... 31

Figur 2.11 Dödlighet i övriga sjukdomar 1969-2003 för män och kvinnor efter ålder. Döda per 100 000 av medelfolkmängden. ... 32

Figur 3.1 Medellivslängd i länen 2001–2005... 39

Figur 4.1 Standardiserade dödstal (SMR) för kommuner 1996– 2005. Män 20–64 år ... 54

Kvinnor 20–64 år ... 55

Män 65-90 år ... 56

Kvinnor 65-90 år... 57

8

(11)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Sammanfattning

Sammanfattning

Medellivslängden i riket var 82,4 år för kvinnor och 78,0 år för män under perioden 2001-2005. Det är en ökning med 1,1 år för män och 0,6 år för kvinnor jämfört med föregående femårsperiod, 1996-2000.

Bland kvinnor är ökningen av medellivslängden något svagare än tidigare, medan ökningen bland män legat på ungefär samma nivå sedan 1980-talet.

Dödligheten minskar i alla åldrar, men den ökade medellivslängden beror framförallt på sjunkande dödlighet i högre åldrar. Bland män har dödlighetsnedgången i åldrarna 65 år och äldre bidragit med 0,7 år av den totala ökningen på 1,1 år mellan de två senaste femårs- perioderna. Bland kvinnor står den minskade dödligheten bland äldre för ungefär hälften av den totala ökningen i medellivslängd.

Spädbarnsdödligheten fortsätter att minska kraftigt. År 2005 avled 2,5 pojkar av 1 000 levande födda och spädbarnsdödligheten för flickor var 2,3 per 1 000 födda. Under de senaste 10 åren har

spädbarnsdödligheten nästan halverats för pojkar och minskat med 36 procent för flickor.

Kraftig dödlighetsminskning i hjärt- och kärlsjukdomar En uppdelning i fyra stora dödsorsaksgrupper visar att det främst är en minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar som lett till en total dödlighetsminskning bland de äldre. Dödligheten i tumörer har varit i det närmaste konstant bland de äldre under en lång period. I grupperna olyckor och självmord samt i övriga sjukdomar där t.ex.

demenssjukdomar ingår har däremot dödligheten ökat bland de äldre. Bland yngre personer, under 65 år, sker dock en

dödlighetsminskning i alla dödsorsaksgrupper.

Stora regionala skillnader i livslängd

Livslängden är generellt sett högre i södra Sverige och lägre i de norra delarna av landet. De regionala skillnaderna i medellivslängd kvarstår jämfört med tidigare perioder.

Bland länen ligger Halland högst, med en medellivslängd på 79,1 år för män och 83,4 år för kvinnor. Männen har kortast livslängd i Norrbotten och kvinnorna i Gävleborgs län. Skillnaden mellan högsta och lägsta livslängd är 2,3 år för män och 1,9 år för kvinnor.

(12)

Sammanfattning Livslängden i Sverige 2001-2005 I storstadslänen är medellivslängden ungefär densamma som i riket.

I storstadskommunerna är däremot livslängden signifikant lägre än i riket. Detta gäller i synnerhet Malmö. Medellivslängden för män i Malmö är ungefär ett år lägre än riksgenomsnittet och för kvinnor är skillnaden 0,6 år.

En beräkning av medellivslängden i de 80 största kommunerna ger en ännu större variation i livslängd. Skillnaden mellan den högsta och lägsta livslängden bland dessa kommuner är 4,7 år för män och 3,4 år för kvinnor. Dessa skillnader beror antagligen på sociala och ekonomiska skillnader mellan kommunerna. Män lever längst i Lidingö, Vellinge och Täby. I dessa kommuner är medellivslängden för åren 2001-2005 över 80 år. Bland kvinnor har tre kommuner en livslängd på mer än 84 år, Kungsbacka, Lidingö och Falkenberg. De kommuner som har lägst medellivslängd är bland män Sundbyberg och Södertälje och bland kvinnor Hudiksvall och Sandviken.

Dödlighetsskillnader mellan socioekonomiska grupper Dödligheten skiljer sig åt för olika grupper i befolkningen. I denna rapport används utbildning, civilstånd och boendeform som mått på socioekonomiska villkor. Högutbildade har lägre dödlighet än personer med lägre utbildningsnivå. Exempelvis har män och kvinnor i åldrarna 30-54 år med förgymnasial utbildning dubbelt så hög dödsrisk som personer med eftergymnasial utbildning. Gifta har lägre dödlighet än ogifta, skilda och änkor/änklingar.

Dödlighetsskillnaderna beroende på civilstånd är störst för yngre män. Boende i småhus har lägre dödlighet än de i lägenhet. Även här är skillnaderna störst för yngre män.

Teckenförklaringar och förkortningar - Inget finns att redovisa

0 Mindre än hälften av den använda enheten

* Signifikant avvikelse från jämförelsegruppen på 5 % nivån

** Signifikant avvikelse från jämförelsegruppen på 1 % nivån

*** Signifikant avvikelse från jämförelsegruppen på 0,1 % nivån K Kvinnor

M Män

10

(13)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Inledning

1 Inledning

Sverige har en av de högsta medellivslängderna i världen. För män är medellivslängden ungefär 78 år och för kvinnor 83 år.

Medellivslängden varierar inom landet för olika regionala enheter.

Detta kommer vi att särskilt belysa. De allt bättre överlevnads- chanserna i de flesta åldrar har för landets innevånare inneburit att Sverige även har en av världens äldsta befolkningar.

Det allmänna dödstalet, dvs. antal döda i förhållande till hela folkmängden, är dock internationellt sett högt i Sverige, ca 10 promille, vilket beror på den höga andelen äldre i befolkningen.

Varje år dör omkring 93 000 av landets 9 miljoner innevånare, de flesta i mycket hög ålder. Dödligheten i olika åldrar har minskat under lång tid. De största förändringarna i dödligheten gäller bland barn och unga människor. Sverige har t.ex. i en internationell jämförelse en extremt låg spädbarnsdödlighet.

I statistiska sammanhang talar man om livslängdstabeller som en samlad redovisning av mått rörande livslängd och dödlighet.

Sådana tabeller utgör en huvudingrediens i denna framställning.

Livslängdstabellerna omfattar dödsrisker i olika åldrar och kvarlevandetal efter ålder samt återstående medellivslängd vid olika åldrar. Även basdata ur befolkningsstatistiken för skattningen av dödsriskerna ingår i tabellerna, nämligen observerat antal döda och risktider (riskfolkmängder) efter ålder.

I den årliga officiella statistiken över befolkningsutvecklingen redovisas vissa sammanfattande mått om livslängden regionalt. I föreliggande rapportserie ”Demografiska rapporter” publiceras vart femte år, i mera utförlig form, regionala livslängdstabeller. Vi redovisar även en beskrivning av dödligheten (SMR - standardised mortality ratio) med kommunindelning men då för det senaste decenniet. Begreppet dödlighet, som ofta används, står för

frekvensen av dödsfall relativt till en populations storlek under en viss tid.

I denna rapport beskrivs även förändringen av medellivslängden under en femårsperiod mellan intervallen 1996-2000 och 2001-2005 för hela riket men också för olika regioner av landet. Vi vill också peka något på vilka bakomliggande levnadsförhållanden som styr utvecklingen.

(14)

Inledning Livslängden i Sverige 2001-2005 Inledningsvis redovisas dödligheten och livslängden för hela landet (kapitel 2). I detta kapitel ser vi även på tidsutvecklingen och dess bakgrund bl.a. ur dödsorsakssynpunkt. I kapitel 3 redovisas

medellivslängden för länen och storstadskommunerna och i kapitel 4 medellivslängden för större kommuner. I samma kapitel redovisas även standardiserade dödstal (SMR) för kommunerna (1996-2005).

Den längre tidsperioden är i detta fall vald för att skapa stabilare resultat då befolkningarna på denna nivå i många fall är små. I ett slutkapitel (kapitel 5) redovisas dödligheten uppdelad efter socioekonomiska grupper.

Det bör påpekas att de regionala livslängds- och dödlighetsmåtten baseras på den i regionen folkbokförda befolkningen. Vilken betydelse flyttningsströmmarna har för medellivslängden tas alltså inte upp i rapporten.

Tabellmaterialet, livslängdstabeller och standardiserade dödstal (SMR) redovisas i kapitel 6 och därefter följer ett avsnitt om metod, material och referenser.

Det sista kapitlet utgörs av en engelsk sammanfattning med ordlista.

12

(15)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Medellivslängd och dödlighet i riket

2 Medellivslängd och dödlighet i riket

Vad menas med medellivslängd

I princip skulle vi kunna ange medellivslängden genom att beräkna medelvärdet av åldrarna för dem som avlider ett givet år. Detta är ett något förenklat sätt att uppskatta medellivslängden och nämns här för att vi skall få en bättre intuitiv bild av vad vi mäter. Nämnda beräkning förblir dock endast en grov uppskattning eftersom den kan innebära strukturella skevheter. En sådan skevhet beror på födelsegenerationernas varierande storlek, vilket kan skapa en obalans i fördelningen mellan unga och gamla döda och därmed den beräknade livslängden. För att motverka detta använder man sig inom demografin av en s.k. stationär befolkning som

kännetecknas av konstant antal födda år från år.

Beräkningen av medellivslängden i denna rapport sker inom ramen för den s.k. livslängdstabellen som utnyttjar den stationära

befolkningens egenskaper. I grunden för tabellen ligger dödsrisker i olika åldrar vars komplement ger överlevnaden i varje ålder.

Utgångspunkten är en fiktiv kohort uppgående till 100 000 individer i åldern exakt 0 år. Denna grupp antas vara utsatt för en given tidsperiods åldersspecifika dödsrisker under sin levnad¹. De kvarlevande i olika åldrar kan successivt beräknas med hjälp av motsvarande sannolikheter att överleva i varje ålder.

Medellivslängden är den samlade överlevnaden över alla åldrar dividerad med 100 000. Det kan noteras att värdet för medellivs- längden beräknad på detta sätt (se avsnittet Fakta om statistiken) är detsamma som den genomsnittliga åldern vid dödsfallen men beräknad inom ramen för livslängdstabellen.

En viktig fråga i detta sammanhang är vilka individer den beräknade livslängden refererar till. Detta ställs på sin spets när mätningen av dödligheten sker för ett enda kalenderår. Resultatet blir då ett sammansatt livslängdsmått för personer av olika födelseårgångar. Det mått som vi vanligtvis menar då vi talar om

1 Dessa åldersrisker skattas för en bestämd tidsperiod. Valet av tidsperiodens längd kan variera men i den officiella statistiken är den oftast 1 eller 5 år men kan ibland vara 10 år.

(16)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005 medellivslängden, numera uppgående till 78 år för män och 83 för kvinnor, gäller detta tvärsnitt i tiden men beräknat inom

livslängdstabellens ram (period tabell). Den periodiska

medellivslängden gäller sålunda en sammansatt grupp individer.

En medellivslängd som har sin utgångspunkt i respektive födelseår- gångar och efterföljande longitudinella observationer benämns kohortlivslängdstabell. En sådan ansats används emellertid sällan på grund av den livslånga observationsperioden. Det kan i detta sammanhang sägas att skillnaderna empiriskt mellan de alternativa beräkningssätten tvärsnitt (period) vs kohort inte är så stora². Ett exempel härpå är att de som föddes år 1900 har haft en faktisk medellivslängd enligt kohortmetoden om 56,5 år för män och 61,6 år för kvinnor (för de allra högsta åldrarna har en uppskattning gjorts).

Den periodiska tabellen som uppmättes 1901–10 gav 54,5 år för män och 57,0 år för kvinnor. Med tanke på att det efter 1910 skett stora förändringar i människors överlevnadschanser är skillnaderna mellan livslängdsmåtten överraskande små.

För att det inte skall ske någon sammanblandning av ansatserna i fortsättningen bör det betonas att det är den sedvanliga medellivs- längden (periodiska tabeller) som redovisas i denna rapport. Av det sagda förstås att måttet på livslängden är en teoretisk beräkning och förmedlar en förväntan om hur långt livet blir, baserad på den kunskap vi har vid mättidpunkten om riskerna att dö i olika åldrar.

Medellivslängden under 1900-talet

Redan från mitten av 1800-talet har medellivslängden stadigt ökat. Ökningen började i flera industriländer ungefär samtidigt.

Uppgången i Sverige var först måttlig men ökade alltmer fram till sekelskiftet 1900. Detta berodde bl.a. på förbättrade hygieniska och sanitära förhållanden vid denna tid (Carlsson 1979).

Det var först en bit in på 1900-talet som de verkligt stora

förändringarna av medellivslängden skedde (figur 2.1). Den långa uppåtgående trenden under 1900-talet berodde till en början på en minskning av dödligheten i infektionssjukdomar och respirations- organens sjukdomar, i första hand bland yngre människor (mera om detta i ett följande avsnitt). En viss uppbromsning inträffade dock på grund av spanska sjukan kring 1918.

2Se t.ex. Kohortdödligheten i Sverige (SCB 1997b) för kohortlivslängder.

14

(17)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Medellivslängd och dödlighet i riket Figur 2.1

Återstående medellivslängd vid olika åldrar under perioden 1900-2005 Remaining life expectancy by age and sex 1900 to 2005

0 20 40 60 80

1900 1920 1940 1960 1980 2000

Kvinnor

Män

Vid födels en

Vid 50 år

Vid 65 år

Vid 85 år

Å r År

Vid 30 år

Under senare delen av 1900-talet var det främst dödligheten i de kroniska sjukdomarna som pressades ner och det berörde främst de äldre. Från sekelskiftet 1900 ökade medellivslängden i början

parallellt för kvinnor och män, men under senare delen av 1900-talet har det funnits en tydlig könsskillnad i utvecklingen. Den

uppåtgående trenden för männen stagnerade strax efter mitten av 1900-talet. Orsaken var en ökning i dödligheten i hjärt- och

kärlsjukdomar för medelålders män och i viss mån även cancer bland äldre. Däremot fortsatte uppgången i medellivslängd för kvinnor i nästan oförminskad takt. Sedan slutet av 1970-talet har ökningstakten i medellivslängden för män återigen börjat stiga. Det är i stor utsträckning nedgången i dödlighet bland de äldre som gör att livslängden numera ökar.

Män har haft en något snabbare ökning av medellivslängden än kvinnor under 1990-talet och en bit in på 2000-talet. År 2005 nådde

(18)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005 medellivslängden 78,42 år för män och 82,78 år för kvinnor (se figur 2.1). Det kan tilläggas att det finns en tendens att kvinnors

medellivslängd numera stiger långsammare.

I figur 2.1 finns även inritat figurer över medellivslängden beräknad från vissa uppnådda åldersår vid 30, 50, 65 och 85 år . ³

Vad betyder dödlighetsförbättringarna i olika åldrar för medellivslängden?

Dödlighetsförbättringar i olika åldrar påverkar förändringen av medellivslängden i olika hög grad. Dödlighetsförbättringar bland yngre har effekt i alla åldrar men har numera en ganska liten inverkan på grund av den relativt låga dödligheten i unga år. Med hjälp av en särskild beräkningsmetod kan man dela upp ökningen av medellivslängden i tillskott som härrör från den minskade dödligheten i olika åldrar. Om vi utgår från medellivslängden för perioden 1951-55 har det skett stora förändringar de senaste 50 åren fram till idag. Medellivslängden var 70,6 år för män och 73,5 år för kvinnor under perioden 1951-55 och 78,0 år för män och 82,4 år för kvinnor under perioden 2001-2005.

I tabell 2.1 visas dels förändringen totalt uppdelad på mellanlig- gande tidsperioder, dels tillskotten från dödlighetsförändringar i olika ålderssegment.

Tabellen omfattar som helhet de senaste 50 åren⁴. Under denna period är det för kvinnornas del dödlighetsförbättringar efter pensionsåldern som betytt mest för ökningen i medellivslängd.

Effekten av nedgången i barndödlighet för både pojkar och flickor var tydligast i början av den valda tidsperioden bl.a. på grund av den större relativa betydelsen för barn- och ungdomsdödligheten förr.

3 Återstående medellivslängden kan beräknas från olika åldrar. Då vi avser från 0 år eller för en nyfödd utrycks denna kortare som medellivslängden.

4 Vissa skillnader i jämförelserna uppstår i tabellen på grund av avrundningsfel.

16

(19)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Medellivslängd och dödlighet i riket Tabell 2.1

Förändring av medellivslängden för en 0-åring mellan olika tidsperioder (antal år). Total förändring och uppdelning av förändringen på olika åldersintervall för kvinnor och män

Increase in life expectancy at birth from one five year period to the next.

Total change and contribution due to mortality decline in three age segments

Tidsperiod Förändring (i år)

Därav från åldersgrupp Totalt 0–19 år 20–64 år 65– år

Kvinnor

1951–55 till 1956–60 0,3 0,6 0,4 1,2

1956–60 till 1961–65 0,2 0,3 0,5 1,0

1961–65 till 1966–70 0,3 0,2 0,5 0,9

1966–70 till 1971–75 0,2 0,2 0,7 1,1

1971–75 till 1976–80 0,2 0,1 0,5 0,9

1976–80 till 1981–85 0,1 0,3 0,6 1,0

1981–85 till 1986–90 0,1 0,1 0,5 0,7

1986–90 till 1991–95 0,1 0,2 0,5 0,8

1991–95 till 1996–00 0,0 0,4 0,5 0,9

1996–00 till 2001–05 0,0 0,2 0,3 0,6

Män

1951–55 till 1956–60 0,3 0,3 0,1 0,7

1956–60 till 1961–65 0,3 0,1 0,0 0,4

1961–65 till 1966–70 0,3 -0,1 0,1 0,3 1966–70 till 1971–75 0,3 -0,1 0,1 0,2 1971–75 till 1976–80 0,3 -0,0 0,1 0,4

1976–80 till 1981–85 0,2 0,5 0,4 1,1

1981–85 till 1986–90 0,0 0,4 0,4 0,8

1986–90 till 1991–95 0,2 0,6 0,5 1,2

1991–95 till 1996–00 0,0 0,7 0,5 1,3

1996–00 till 2001–05 0,1 0,4 0,7 1,1

Under senare årtionden är det för männens del

dödlighetsförbättringar både bland de medelålders och bland de äldre som har haft mycket stor betydelse. Den kraftiga ökningen av medellivslängden på grund av förändringar från 20 års ålder saknar motsvarighet under de senaste 50 åren. Bakgrunden är den

dödlighetsminskning i hjärt- och kärlsjukdomar för medelålders och äldre män, som hade sin början omkring år 1980 och nedgången i dödlighet i olyckor och självmord bland yngre och medelålders personer, särskilt under 1990-talet.

(20)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005

Gräns för livslängd

Finns det en bestämd övre gräns för människans biologiska livslängd? Detta är en relevant fråga då de framtida utvecklings- möjligheterna för livslängden diskuteras. Den maximala livslängden brukar anges till runt 120 år. Vi vet redan att en kvinna, Jeanne Calment, blev 122 år gammal. Hur hög medellivslängden kan bli i en befolkning är en annan fråga där meningarna går isär. Det finns forskare som hävdar att det finns en övre gräns för medellivslängden vid ca 85 års ålder (88 år för kvinnor) (Fries 1980, Ohlshansky 1990).

För en högre medellivslängd hävdar de att det krävs större genombrott inom forskningen. Andra forskare menar att vi ännu inte vet var gränsen ligger och att medellivslängden mycket väl kan bli högre än den gräns Fries och Olshansky nämner (Wachter 1997, Manton et al 1991).

Som en gräns för en framtida utveckling kan vi se på ett annat mått som fram till idag har ansetts spegla gränsen för medellivslängden nämligen typvärdet för åldern vid dödsfallet (”normala mänskliga livslängden”). Detta livslängdsmått visar den ålder då de flesta dör⁵. Förr ansågs det återspegla människans maximala

genomsnittliga livslängd och vara tämligen stabilt. Trots att det visat sig vara föränderligt kan det kanske här tjäna som gränsindikator.

Under första hälften av seklet var typvärdet ungefär lika för män och kvinnor – knappt 80 år. Män hade t.o.m. ett något högre

typvärde än kvinnor strax efter sekelskiftet. Därefter har värdet ökat för kvinnor till en början långsamt men därefter hastigare, och är nu ca 88 år. Även för män har typvärdet sedan 1990-talet börjat öka.

Det bör emellertid påpekas att typvärdet är känsligt för tillfälliga variationer, särskilt för män. Detta beror på att det, åtminstone numera, finns fler åldrar med värden nära typvärdet (se figur 2.2) och därmed är sannolikheten för tillfälliga variationer i maximala värdet större. Att kvinnors typvärde ökat de senaste 50 åren hänger samman med att dödligheten sjunkit mycket kraftigt i höga åldrar (omkring 80 år och strax däröver). Det senaste resultatet för män och kvinnor gemensamt är 86,5 år (tabell 2.2, åren 2001-2005). Den vanligaste åldern vid dödsfallet baserat på data för personer efter födelseår visar på en ökning från 80 år för kvinnor födda 1871-80 till 87 år för kvinnor födda 1911-15. Motsvarande uppgifter för män är 78 respektive 81 år.

5 Dock ej dödligheten under första levnadsåret.

18

(21)

Figur 2.2

Förväntat antal döda i olika åldrar (av 100 000 ”födda”) enligt livslängdstabellen 2001-2005

Number of deaths by age and sex from life table for period 2001-2005

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

0 20 40 60 80 100 120

Ålder Antal

Män

Kvinnor

Tabell 2.2

Typvärde för uppnådd ålder vid dödsfall efter kön 1901-2005 The peak age at death by sex 1901-2005

År Män Kvinnor

1901-1910 78 77 1911-1920 78 79 1921-1930 78 79 1931-1940 76 78 1941-1950 78 81 1951-1960 80 81 1961-1970 80 82 1971-1980 78 85 1981-1990 79 85 1991-2000 83 87 2001-2005 85 88

(22)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005

Dödlighetsminskning i olika åldrar under perioden 1900-2005

Vi har i föregående avsnitt visat att medellivslängdsmåttet ger den sammanlagda effekten av dödligheten för olika åldersår. Den åldersspecifika dödligheten ger en mera differentierad beskrivning av risken att dö eller motsatsen, chansen att överleva, i en viss ålder.

Detta ger ger en fokusering på levnadsförloppets skiftande riskförhållanden och underlättar förståelsen av bakgrunden.

Allmänt är det bekant att dödligheten stiger med åldern. Med undantag av dödligheten i de tidiga barnaåren ökar risken att dö i stort sett varje åldersår med ett successivt tillskott om ca 10 procent.

1900-1950

Utvecklingen av dödligheten åldersvis har under 1900-talet och början på det nya århundradet inneburit en kraftig minskning för framförallt barn och yngre vuxna (se figur 2.3 och 2.4, logaritmisk skala⁶). På årlig basis minskade dödligheten under första häften av 1900-talet med ca 3–5 procent i åldrarna under 20 år⁷. Minskningen bestod främst av en nedgång i infektionssjukdomar och i

andningsorganens sjukdomar (Carlsson 1979).

Nedgången var relativt kraftig även bland medelålders personer särskilt under perioden fram mot mitten av seklet. Notera att sulfa och penicillin infördes under 1930- och 40-talet (Carlsson 1979).

Under en så lång period som 50 år förekommer naturligtvis

skillnader i utvecklingen för enskilda år. Spanska sjukan t.ex. höjde dödligheten kraftigt kring 1918 (se fig 2.3 och 2.4). Det var särskilt de yngre som drabbades av denna epidemi.

Dödligheten för de äldsta förändrades endast marginellt fram till strax före mitten av 1900-talet. Enligt Liv och hälsa (Carlsson 1979) var hjärt- och kärlsjukdomarna tillsammans med

”ålderssjukdomarna”, som de på den tiden benämndes, ungefär konstanta fram till 1940-talet.

6Dödligheten i figuren har angivits som årliga dödstal som definieras som kvoten mellan antal döda och risktiden (medelfolkmängd) och beskrivs i en logaritmisk skala. Kurvorna utseende återspeglar den relativa utvecklingen.

7Dödlighetsnedgången för 50-årsperioden mellan 1901-10 och 1951-60 har beräknats som kvoten mellan dödstalen vid de två tidsperioderna och med en omräkning till procentuell årlig nedgång.

20

(23)

Dödstal för män i 5-åriga åldersklasser 1900–2005 (per 100 000 av medelbefolkningen)

Mortality rate for men by age 1900-2005 (per 100 000 persons)

1 10 100 1 000 10 000 100 000

1900 1920 1940 1960 1980 2000 Å r

90-94

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34 20-24

10-14 15-19

5-9 1-4

Anm. Logaritmisk skala. Åldern avser kalenderårets slut

(24)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005 Figur 2.4

Dödstal för kvinnor i 5-åriga åldersklasser 1900–2005 (per 100 000 av medelbefolkningen)

Mortality rate for women by age 1900-2005 (per 100 000 persons)

1 10 100 1 000 10 000 100 000

1900 1920 1940 1960 1980 2000 _{Å r}

90-94

80-84

70-74

60-64

50-54

40-44

30-34 20-24

10-14 15-19

5-9 1-4

Anm. Logaritmisk skala. Åldern avser kalenderårets slut

22

(25)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Medellivslängd och dödlighet i riket 1951-2005

Från 1950-talet fortsatte dödligheten bland barn och ungdomar att minska och det rörde sig då i huvudsak om en nedgång i den relativa frekvensen av olyckor med dödlig utgång. Dessutom har spädbarnsdödligheten minskat så gott som oavbrutet. Efter en avmattning under 1980-talet har nedgången återigen varit mycket kraftig de senaste åren. År 1995 var spädbarnsdödligheten för pojkar 4,7 per 1000 födda och 3,6 för flickor. Tio år senare, år 2005, var motsvarande tal 2,5 och 2,3 (se fig.2.5).

Figur 2.5

Dödlighet för spädbarn 1900–2005 (per 100 000 födda) Infant mortality by sex 1900-2005 (per 100 000 live born)

100 1 000 10 000

1900 1920 1940 1960 1980 2000

Pojkar Flickor

År Anm. Logaritmisk skala.

Nedgången i dödlighet fortsatte också för medelålders och äldre kvinnor, främst på grund av lägre dödlighet i hjärt- och

kärlsjukdomar. I åldrarna 50–84 år minskade dödligheten med 1,5–2 procent per år under denna tid. Denna förändring har starkt bidragit till den stora skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor och den stora andelen äldre kvinnor i befolkningen. För män har utvecklingen nämligen varit annorlunda än för kvinnor.

Dödligheten för t.ex. medelålders män började stiga omkring 1960.

(26)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005 Detta berodde bl.a. på en ökning av dödligheten i hjärt- och

kärlsjukdomar.

Vid slutet av 1970 bröts denna utveckling och byttes till en nedgång.

Sannolikt berodde nedgången på förbättrade levnadsvanor. Här kan nämnas minskad andel rökare i befolkningen, i allmänhet sundare matvanor, minskad alkoholkonsumtion och förbättrad arbetsmiljö.

Parallellt med förbättringen av levnadsvanorna har förbättrad sjukvård spelat en stor roll (se även Socialstyrelsen 2001). Som ett exempel kan nämnas en studie avseende början av 1980-talet. I studien visades att ca 30 procent av nedgången i dödligheten i hjärtinfarkt kunde hänföras till medicinska förbättringar (Hammar 1992). Studien gällde medelålders män i Stockholms län.

Effektivare sjukvårdsinsatser har under hela tiden haft en stor betydelse för dödlighetsnedgången. Det skall särskilt nämnas att de medicinska framstegen haft en stor betydelse för nedgången av dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomarna under senare år. Det har skett stora förbättringar inom vården i allmänhet samt specifika förbättringar genom blodtrycksänkande mediciner, lipidsänkare, etc. och inom kirurgin bypass-kirurgi, ballongvidgning mm. Då det gäller cancersjukdomar räddas alltfler till livet genom att cancern upptäcks tidigare och behandlingsmetoderna förbättrats.

Skillnad i dödlighetsnedgång mellan kvinnor och män under en 40-års period

Varför nedgången i dödlighet startade så tidigt för kvinnor kan man endast spekulera kring. Många av riskfaktorerna bakom hjärt- och kärlsjukdomarna ökade från mitten av 1900-talet, faktorer som på något sätt sammanhängde med välfärdssamhällets framväxt, bl.a.

tilltagande rökning och mera stillasittande livsföring. Detta gällde både män och kvinnor.

Ändock minskade dödligheten för kvinnor. Kosten kan därvidlag ha haft en viss betydelse. I rapporten Liv och hälsa (Carlsson 1979) framhålls hur viktig balansen mellan kost och fysisk aktivitet är för hälsan (beträffande övervikt mm.). Detta balansförhållande fick särskild betydelse då arbetslivet ändrade karaktär under 1900-talet, i allmänhet från fysiskt tunga arbeten till arbeten som hade mindre fysiska krav. I rapporten från 1979 nämns dock inte något av avgörande betydelse om skillnaden mellan män och kvinnors levnadsförhållanden i kombination med hälsoutvecklingen.

I en rapport från Livsmedelsverket (Becker 1994) visas dock

skillnader mellan män och kvinnor då det gäller kosten och då flera

24

(27)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Medellivslängd och dödlighet i riket decennier bakåt i tiden. Olika kostundersökningar, gjorda under perioden 1950-1990, visar att kvinnor och flickor som regel äter mer frukt och grönsaker. Undersökningarna pekar alltså på att kvinnor till viss del haft sundare matvanor än män. Nationella folkhälso- kommittén (Socialdepartementet 1999) säger också att kvinnor generellt sett har bättre matvanor än män och att svenskarna i genomsnitt har minskat sin konsumtion av fett- och sockerrika matvanor.

Under 1980-och 1990-talet har dock den årliga reduktionen i dödlighet för kvinnor mattats av något. För män har nedgången accelererat. Det tycks ske en fasförskjutning i nedgångshastighet mellan kvinnor och män. I figur 2.6 nedan visas nedgången i dödlighet mellan de senaste femårsperioderna för kvinnor respektive män.

Figur 2.6

Årlig reduktion av dödstal mellan perioden 1996-2000 och 2001-2005 med uppdelning på kön och ålder. Procent

Yearly reduction rate of mortality between 1996-2000 and 2001-2005 by sex and age. Percent

-6 -5 -4 -3 -2 -1 0

40 50 60 70 80 90 100

Å lder Procent

Kvinnor

Män

Glidande medelvärden. Moving average

Figuren visar den något svagare nedgången för medelålders kvinnor än för män.

En av förklaringarna till den svagare nedgången bland kvinnor är spridningen av rökning till högre åldrar. Trots att många kvinnor numera slutat röka i likhet med män så har rökvanan bland kvinnor dock blivit mera allmän. Numera är rökvanorna jämt fördelade mellan könen (figur 2.7).

(28)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005 Det finns även en annan förklaring. Dödligheten i hjärt- och

kärlsjukdomar är numera så tillbakapressad i medelåldrarna för kvinnor att ytterligare dödlighetsreduktion av denna grupp av dödsorsaker får en allt mindre betydelse (se även nästa avsnitt).

Figur 2.7

Andel dagligrökare efter ålder och kön, 1981–2003¹⁾. Procent Number of daily smokers by age and sex, 1981–2003. Percent

0 10 20 30 40

1980 1985 1990 1995 2000 Procent

Å r Kvinnor

45-54 å

55-64 år 65-74

75-84 0 å

10 20 30 40

1980 1985 1990 1995 2000 Procent

Å r Kvinnor

35-44

25-34 16-24

0 10 20 30 40

1980 1985 1990 1995 2000 Procent

Å r Män

45-54 55-64

65-74 å 75-84

0 10 20 30 40

1980 1985 1990 1995 2000 Procent

Å r Män

35-44

25-34

16-24

Glidande medelvärden (3 år). Moving average

Källa: Undersökningen om levnadsförhållanden. (ULF, SCB)

26

(29)

Dödsorsaker

Hittills har vi flera gånger diskuterat utvecklingen av dödligheten med orsaksgruppen hjärt- och kärlsjukdomar som bakgrund utan att i detalj redovisa dess del av dödligheten. Vi kompletterar här med en mer utförlig redovisning av dödlighetsutvecklingen för några breda dödsorsaksgrupper⁸. Den totala dödligheten är uppdelad i orsaksgrupperna cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer, olyckor/självmord och övriga sjukdomar⁹. Den beskrivna utvecklingen blir naturligtvis mycket summarisk när man redovisar så breda grupper. Det finns en stor variation på upp- och nedgångar bland enskilda sjukdomar inom grupperna och därför kan olika sjukdomar dominera de olika grupperna under olika tidsperioder.

Huvuduppgiften i denna rapport är att se på förändringarna inom de fyra dödsorsaksgrupperna under de senaste åren, men för att få ett perspektiv på händelseförloppet redovisar vi utvecklingen under en längre period, åren 1969-2003.

Vid redovisning av dödsorsaksstatistik för en längre tidsperiod kan klassifikationsförändringar påverka möjligheten att tolka

utvecklingen¹⁰. I denna redovisning är detta endast ett mindre problem då vi här använder vissa breda dödsorsaksgrupper. Det kan även förekomma skillnader i tillämpningen av nomenklaturen från tid till annan. År 1981 ändrades kodningsreglerna märkbart.

Huvudprincipen för denna förändring var att i större utsträckning koda den direkta orsaken till dödsfallet enligt läkarens bedömning som underliggande orsak. Denna tillämpningsskillnad påverkar våra resultat i viss mån, särskilt i gruppen olyckor och självmord.

8Uppgifterna om dödsorsaker kommer från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. I figurerna redovisas dödsorsaksspecifika dödstal. De beräknas som antalet döda i en dödsorsaksgrupp per 100 000 av medelfolkmängden. Observera att figuren över hjärt- och kärlsjukdomarna har en annan skala än övriga dödsorsaker.

9Utgörs av kapitlen i dödsorsaksstatistiken: cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och olyckor/självmord (E-serien, kapitel XX). Dessa grupper stod för omkring 75 procent av alla dödsfall under år 2003. I gruppen ”övriga sjukdomar”

ingår bl.a. de stora kapitelindelningarna andningsorganens sjukdomar och matsmältningsorganens sjukdomar. Det är den underliggande dödsorsaken enligt läkarens bedömning som utgör grund för klassificeringen. Bidragande dödsorsaker redovisas inte här.

10 Följande förändringar har skett under tiden 1969-2003. År 1969 infördes den 8:e revisionen av den internationella statistiska dödsorsaksklassifikationen (ICD8), som gällde fram till 1987, då den 9:e revisionen togs i bruk. Den sista

klassifikationsändringen, ICD10, gjordes 1997.

(30)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005 Slutligen kan nämnas att diagnostiken har utvecklats, vilket kan ha påverkat klassificeringen av dödsfallen.

Cirkulationsorganens sjukdomar

Vi har tidigare konstaterat betydelsen av nedgången i hjärt- och kärlsjukdomarna för hälsotillståndet i befolkningen som helhet. Dessa sjukdomar har minskat i alla åldrar och för båda könen (figur 2.8).

Bland män i t.ex. åldrarna 60-64 år dog nästan en man av 100 i någon av dessa sjukdomar år 1980. Nästan tjugofem år senare, år 2003, hade dödstalet minskat till 360 per 100 000. Nedgången innebär en minskning av risken med 4,2 procent per år. För kvinnor var motsvarande dödstal 132 per 100 000 år 2003. Nedgången för Figur 2.8

Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar 1969-2003 för män och kvinnor efter ålder. Döda per 100 000 av medelfolkmängden.

Mortality in circulatory diseases 1969-2003, for men and women by age.

Deaths per 100 000 persons

Män Kvinnor

1 10 100 1 000 10 000 100 000

1965 1975 1985 1995 2005 År Döda per 100 000

75-79 85-89 90+

70-74

60-64 80-84

50-54

40-44

30-34

20-24 25-29 35-39 45-49 55-59 65-69

1 10 100 1 000 10 000 100 000

1965 1975 1985 1995 2005 År Döda per 100 000

90+

70-74

60-64 80-84

50-54

40-44

30-34 20-24 35-39 45-49 55-59 65-69 85-89

75-79

28

(31)

Livslängden i Sverige 2001-2005 Medellivslängd och dödlighet i riket kvinnor har varit något lägre än den för män, ungefär en halvering av dödsrisken under perioden 1980-2003 eller en minskning med 3,2 procent per år. För de flesta åldrar över 50 år har nedgångstakten ökat under perioden, för båda könen. Mellan år 1999 och år 2003 var den genomsnittliga nedgången i dödstalet 4,9 procent per år för män i åldrarna 60-64 år och 4,8 procent per år för kvinnor i samma ålder.

För de yngre tycks dödlighetsnedgången däremot ha bromsats upp på senare år. Detta gäller i synnerhet kvinnor.

Tumörer

Jämfört med hjärt- och kärlsjukdomar har dödligheten i tumörsjuk- domarna haft en annorlunda utveckling, vilket redovisas i figur 2.9.

Figur 2.9

Dödlighet i tumörer 1969-2003 efter kön och ålder.

Döda per 100 000 av medelfolkmängden.

Tumour mortality 1969-2003, for men and women by age.

Män Kvinnor

1 10 100 1 000 10 000

1965 1975 1985 1995 2005 År Döda per 100 000

90+

70-74

60-64 80-84

50-54

40-44

30-34 20-24 25-29 35-39 45-49 55-59 65-69

1 10 100 1 000 10 000

1965 1975 1985 1995 2005 År Döda per 100 000

90+

70-74 60-64 80-84

50-54

40-44

30-34

20-24 25-29 35-39 45-49 55-59

(32)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005 Cancerdödligheten har sedan 80-talet minskat för åldrarna upp till 60 års ålder, men har stagnerat eller ökar svagt i högre åldrar. Det är främst bland äldre kvinnor som dödligheten har ökat.

Bakgrunden till nedgången i yngre åldrar är främst en förbättrad sjukvård. Risken att insjukna i cancer har nämligen ökat för flera olika tumörsjukdomar. För kvinnornas del har det skett en ökning av insjuknande i bröstcancer och för män i prostatacancer

(Socialstyrelsen 2005). Dessa två cancerformer är de största

dödsorsakerna inom gruppen tumörer hos kvinnor respektive män och utgör en stor del av alla tumörsjukdomar. Dödligheten i

bröstcancer har emellertid minskat medan den ökat svagt för prostatacancer. Att cancerdödligheten är högre bland kvinnor än bland män i åldrarna under 60 år beror på dessa två cancerformer.

Bröstcancer drabbar ofta medelålders kvinnor medan män är äldre när de får prostatacancer. Det kan också tilläggas att både

insjuknande och dödlighet i lungcancer minskar bland män medan den har ökat betydligt bland kvinnor, beroende på att fler kvinnor röker än tidigare. På senare år, sedan år 2001, har dock lungcancer- dödligheten bland kvinnor varit oförändrad (Socialstyrelsen 2006).

Olyckor och självmord

Olyckor med dödlig utgång samt självmord har avtagit kraftigt bland yngre kvinnor och män (figur 2.10). På senare år finns dock en tendens till en utplaning. Bland de allra äldsta har dödligheten i gruppen olyckor och självmord ökat. Detta beror främst på fler fallolyckor.

I figuren kan vi se att dödstalen minskade hastigt i högre åldrar strax efter 1980. Detta beror sannolikt på de nya kodningsreglerna som infördes 1981. Många fallolyckor kodades i de nya reglerna efter deras komplikationer istället, såsom t.ex. lunginflammation.

30

(33)

Dödlighet i olyckor och självmord 1969-2003 för män och kvinnor efter ålder. Döda per 100 000 av medelfolkmängden.

Accident and suicide mortality 1969-2003 for men and women, by age.

Män Kvinnor

1 10 100 1 000 10 000

1965 1975 1985 1995 2005 År Döda per 100 000

90+

60-69 80-84

40-49 20-29 75-79 85-89

70-74

1 10 100 1 000 10 000

1965 1975 1985 1995 2005 År Döda per 100 000

90+

70-74 60-69 80-84

40-49 20-29

30-39 75-79 85-89

(34)

Medellivslängd och dödlighet i riket Livslängden i Sverige 2001-2005 Övriga sjukdomar

I figur 2.11 redovisas dödligheten i gruppen ”övriga sjukdomar”. I denna grupp har dödligheten ökat betydligt för de äldsta under de senaste 25 åren. En av förklaringarna är att det skett en ökning av dödsfallsfrekvensen i psykiska sjukdomar (inkluderar senildemens), som utgör en stor del av dödsfallen inom gruppen övriga sjukdomar. Dödligheten i demenssjukdomar har mer än fördubblats sedan mitten av 1990-talet (Socialstyrelsen 2006).

Figur 2.11

Dödlighet i övriga sjukdomar 1969-2003 för män och kvinnor efter ålder. Döda per 100 000 av medelfolkmängden.

Mortality in other illnesses 1969-2003 for men and women, by age.

Män Kvinnor

1 10 100 1 000 10 000

1965 1975 1985 1995 2005 År Döda per 100 000

90+

70-74

60-64 80-84

40-44

30-34 25-29 35-39 45-49 55-59 65-69 85-89

75-79

1 10 100 1 000 10 000

1965 1975 1985 1995 2005 År Döda per 100 000

90+

70-74

60-64 80-84

50-54

40-44

30-34

20-24 35-39 45-49 55-59 65-69 85-89

75-79

32