Underlag för samråd enligt Miljöbalken kap 6 § 4
Två nya 139 kV- ledningar sydväst om Hallsberg i Hallsbergs kommun, Örebro län
2016-02-17
INNEHÅLL
1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ... 1
2 INLEDNING ... 2
2.1 BAKGRUND OCH SYFTE ... 2
2.2 KONCESSION ... 3
2.3 SAMRÅD ... 3
2.4 FÖRUNDERSÖKNINGSTILLSTÅND ... 3
3 LOKALISERING OCH ALTERNATIV... 4
3.1 STRÄCKNINGSALTERNATIV ... 5
3.2 UTREDDA ALTERNATIV ... 7
4 TEKNIK ... 9
4.1 MARKKABEL ... 9
4.2 LUFTLEDNING ...10
5 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT ... 11
6 PLANFÖRHÅLLANDEN ... 12
6.1 ÖVERSIKTSPLANER ...12
6.2 DETALJPLANER ...12
7 BERÖRDA INTRESSEN ... 13
7.1 BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE ...13
7.2 LANDSKAPSBILD ...13
7.3 NATURMILJÖ ...13
7.4 KULTURMILJÖ ...14
7.5 REKREATION OCH FRILUFTSLIV ...17
7.6 NATURRESURSER ...17
7.7 INFRASTRUKTUR ...17
8 TIDPLAN FÖR PROJEKTET ... 17
9 SVARSTID OCH SKRIFTLIGA YTTRANDEN ... 17
9.1 FRÅGOR ...17
9.2 SYNPUNKTER I SAMRÅDET ...17
BILAGOR
1. Översiktskarta
2. Karta över sträckningsalternativ 3. Karta över hänsynsområden
4. Fotomontage: Översiktlig landskapsbildsanalys.
Om inte annat anges nyttjas i detta dokument kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande MS2008/08151.
1
1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Verksamhetsutövare: Vattenfall Eldistribution AB
Projekt: Två nya 139 kV- ledningar mellan ställverken Östansjö och Tälle
Län: Örebro län
Kommun: Hallsberg
Ägarrepresentant: Eva-Britt Hansson
Vattenfall Eldistribution AB
Handläggare
samrådsunderlag: Jenny Svärd, NEKTAB Kristin Boman, NEKTAB Tel: 010- 13 80 717 Mottagare av handlingar: Kristin Boman
E-mail: kristin.boman@nektab.se
Adress: NEKTAB
Att:Kristin Boman Sågaregatan 22
461 32 TROLLHÄTTAN
2
2 INLEDNING
2.1 Bakgrund och syfte
Detta dokument är ett underlag för samråd gällande två nya 139 kV- ledningar mellan ställverken Östansjö och Tälle i Hallsbergs kommun, Örebro län. De två planerade 139 kV- ledningarna kommer att ingå i Vattenfall Eldistribution AB:s (Vattenfall) regionnät och vara en viktig länk mellan det svenska stamnätet och regionnätet.
Svenska Kraftnät (SVK) har byggt ett nytt ställverk sydväst om Hallsberg, kallat Östansjö. SVK har idag 220 kV- matning till ställverket Tälle. I och med anläggandet av det nya ställverket Östansjö och uppförandet av nya 400 kV- ledningar, flyttar SVK sin matning från Tälle till Östansjö. Vattenfall har idag sin 130 kV- matning från ställverket Tälle. Då stamnätet flyttar sin matning till Östansjö
resulterar det i att även Vattenfall måste flytta sin matning till Östansjö. En länk, två 139 kV- ledningar, måste byggas mellan ställverken Östansjö och Tälle, för att Tälle inte ska förlora sin kraftmatning. De två planerade 139 kV- ledningarna har som syfte att säkerställa fortsatt kraftmatning av Tälle ställverk som bland annat försörjer västra stambanan och bangårdsområdet i Hallsberg med elkraft.
NEKTAB har fått i uppdrag av Vattenfall att ansöka om tillstånd (koncession) avseende de två nya 139 kV- ledningarna.
Vattenfall har sedan 2011 arbetat för att hitta sträckningsalternativ mellan Östansjö och Tälle. Då nya alternativ har identifierats genomförs härmed ett samråd. I detta samrådsunderlag benämns de två ställverken vid namnen Östansjö och Tälle, ett förtydligande är att detta inte syftar på orterna i närområdet.
De två 139 kV- ledningarna planeras att samförläggas i en och samma kabelgrav alternativt sambyggas i en gemensam stolpkonstruktion. I dokumentet benämns därför de två 139 kV- ledningarna för ”ledningen”.
FIGUR 1. Översiktskarta.
3
2.2 Koncession
För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession, vilken söks hos Energimarknadsinspektionen (Ei).
Koncession beviljas vanligtvis tills vidare.
En ansökan om koncession till Ei ska bland annat innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
MKB:n beskriver de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som den planerade ledningen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi.
När Ei mottagit koncessionsansökan remitteras handlingarna till samtliga berörda instanser och intressenter. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession kan meddelas eller inte.
Ledningsägaren behöver förutom koncession säkra rätten att anlägga och bibehålla kraftledningen på annans mark. Vattenfall har för avsikt att i första hand teckna en frivillig överenskommelse, ett s.k.
markupplåtelseavtal, med berörda fastighetsägare. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter.
2.3 Samråd
Ellagen ställer krav på att en MKB skall ingå i ansökan om nätkoncession för linje. Innan en MKB kan upprättas ska samråd genomföras i enlighet med miljöbalkens bestämmelser (6 kap 4 §). Ett
samrådsunderlag tas fram som beskriver verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. Samråd hålls med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som antas bli särskilt berörda.
Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter på de alternativa sträckningarna i sin helhet och även särskilda delsträckor. Inkomna synpunkter i samrådet kommer att utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet och upprättandet av MKB:n.
I detta aktuella samråd redovisas två sträckningsalternativ. Alternativen är endast preliminära och kan under samrådsprocessen komma att justeras med hänsyn till yttranden från berörda myndigheter, organisationer och allmänheten.
Utöver utskick av samrådsunderlaget kommer även annonsering att ske i Nerikes Allehanda. Alla har möjlighet att lämna synpunkter på de olika alternativen.
En samrådsredogörelse kommer att upprättas och skickas till berörd länsstyrelse med en begäran om att myndigheten fattar beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5
§ miljöbalken. Beslutet avgör om samråd ska göras med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av ledningen.
2.4 Förundersökningstillstånd
Efter att samråd har genomförts kan eventuellt vissa undersökningar behöva göras på berörda fastigheter för de olika alternativen. Utredningarna kan exempelvis gälla naturmiljöer, kulturmiljöer eller geotekniska undersökningar. En förfrågan om medgivande om förundersökning skickas därför ut tillsammans med detta samrådsunderlag, till de fastigheter som kan komma att bli berörda av
ledningen. Undersökningarna kan ge svar på om det överhuvudtaget är möjligt att bygga ledningen på den aktuella fastigheten. Ett medgivande till förundersökning av fastighetsägaren innebär inte att fastighetsägaren godkänner ledningsdragningen på sin fastighet. Det gäller endast medgivande om att Vattenfall får genomföra undersökningar på fastigheten. Om inte fastighetsägaren ger medgivande till ev. förundersökningar kan Vattenfall komma att ansöka om förundersökningstillstånd hos
länsstyrelsen.
4
3 LOKALISERING OCH ALTERNATIV
Vid planering av lokalisering av nya ledningar är målet att så långt som möjligt undvika närhet till bostäder eller andra byggnader där människor vistas varaktigt, t ex skolor. Vattenfall följer
försiktighetsprincipen som beskrivs i avsnitt 5. Vid utredning av tänkbara sträckningar tas även hänsyn till andra intressen som bland annat natur- och kulturmiljö, planförhållanden samt friluftsliv. Vid identifiering av alternativ studeras ofta möjligheten att förlägga ledningen längs med befintlig infrastruktur, t ex vägar och ledningsgator, för ett mer samlat och mindre markintrång. Dessutom kan det finnas möjlighet att i byggskedet nyttja den befintliga infrastrukturen för transporter och som arbetsområde.
Sträckningsalternativ mellan Östansjö och Tälle har studerats i flera år och ett flertal alternativ har fått avfärdats av olika anledningar. Nya alternativ har tagits fram utifrån tidigare studerade alternativ och har anpassats för att minimera intrång och påverkan.
Ett utredningsområde presenteras i figur 2. Inom utredningsområdet har det identifierats två möjliga sträckningsalternativ mellan ställverken.
Tidigare utredda alternativ i projektet redovisas nedan i avsnitt 3.2.
FIGUR 2. Utredningsområdet redovisas med rödstreckad yta.
Två möjliga alternativ har tagits fram. Nedan följer sammanfattande beskrivningar av
sträckningsalternativen mellan Östansjö och Tälle. Alternativen redovisas i figur 4 och 5 och på karta i bilaga 2. Östansjö är färdigbyggt och två så kallade ledningsfack för Vattenfalls aktuella ledning är byggda i ställverkets norra del, vilket påverkar var ledningen lämnar ställverket, se figur 3.
FIGUR 3. Ställverket Östansjö. Vattenfalls ledningsfack är inringat i fotot.
5
3.1 Sträckningsalternativ
3.1.1 Norra
Detta sträckningsförslag är ett markkabelalternativ. Ut från Östansjö finns två alternativa dragningar.
Alternativ Norra A1 går norrut ifrån ställverket och därefter längs med väg 529. Alternativ Norra A2 går först i sydvästlig riktning från ställverket och viker sedan av norrut, för att därefter följa väg 529 västerut till Tälle.
Alternativen passerar järnvägsspåret som går mellan västra delen av Hallsberg och Åsbro. Ledningen kommer med sträckningsförslaget att korsa RV 50 och dess på- och avfartsramper samt två- tre stycken infartsvägar från väg 529.
Sträckningsförslaget Norra med alternativet A1 innehar en total längd på ca 1500 m och med alternativet A2 ca 1570 m.
FIGUR 4. Norra alternativet har två alternativa sträckningar ut från Östansjö.
6
3.1.2 Södra
Södra sträckningsalternativet är anpassat för luftledning. Från Östansjö utgår den planerade ledningen i nordvästlig riktning. Ledningen viker kort därefter av mot sydväst och passerar järnvägsspåret.
Därefter följer ledningen i kanten av ett mindre åkerfält för att sedan fortsätta genom ett skogslandskap med stamnätsledningar.
Denna sträckning kommer att korsa under SVK:s 400 kV- ledning mot Lindbacka ställverk, där stamnätsledningen är konstruerad för korsning med underliggande ledning. Alternativet passerar RV 50 innan anslutning till Tälle.
Sträckningsförslaget innehar en längd på ca 1430 m.
FIGUR 5. Södra alternativet.
7
3.2 Utredda alternativ
De alternativ som har utretts men som ej kommer att utredas vidare redovisas nedan i figur 6 och beskrivs med motivering till varför de valts bort i den fortsatta processen.
FIGUR 6. Kartan redovisar utredda alternativ och vissa hänsynsområden.
Alternativ GRÖN
Under 2011/2012 genomförde Vattenfall samråd inför ansökan om nätkoncession för linje för ett sträckningsalternativ. Skogsstyrelsen medgav inte passage genom Finnabäckens biotopsskyddsområde för den redovisade sträckningen, med anledningen att luftledningen gick parallellt med bäcken vid passagen av biotopskyddet. Enligt Skogsstyrelsen skulle avverkning av skogen i biotopskyddsområdet påverka naturvärdena.
Ett nytt alternativ arbetades fram och en dispensansökan till Skogsstyrelsen gjordes för alternativet 2013. Det nya alternativet gick i princip i samma sträckning som tidigare, men en stolpe planerades på en höjd i biotopskyddsområdet. Detta möjliggjorde att endast toppkapning av träden under ledningen skulle krävas i det skyddade området. Skogsstyrelsen nekade dispens och ett domslut (M 3007-14) i mark- och miljödomstolen resulterar i att detta alternativ valts bort och inte längre utreds.
8 Alternativ BRUN
Denna sträckning gick i nordvästlig riktning ut från Östansjö.Efter att passerat väg 529 korsade ledningen över järnvägsspår och gick därefter i västlig riktning, i kanten av öppen åkermark med omkringliggande gårdar. Alternativet förutsatte en passage under SVK:s planerade 400 kV- ledning mot Lindbacka ställverk.
Detta luftledningsalternativ har valts bort på grund av närhet till bostäder samt att där alternativet korsar SVK:s ledning mellan Östansjö och Lindbacka är inte stamnätsledningen anpassad för en korsning.
Alternativ GUL
Från Östansjö ställverk gick sträckningen i sydvästlig riktning. Ledningen korsade järnvägsspår och gick under stamnätsledningar och löpte därefter på södra sidan om dessa. Även denna sträckning passerade genom skogsmark innan ledningen gick över RV 50. En korsning under SVK:s 400 kV- ledning gjordes åter igen, innan Tälle ställverk nåddes för anslutning.
Detta alternativ som luftledningsutförande valdes bort på grund av flera korsningar med
stamnätsledningarna vilket är komplicerat och kostsamt, då stamnätsledningarna inte är anpassade för korsning. Olika utföranden har undersökts där ledningen byggs med kabel eller som kabel- och luftledningsalternativ för olika delsträckor. En sträcka med en delsträcka kabel och en delsträcka luftledning innebär en ökad risk för avbrott på ledningen vid t.ex. ett åsknedslag. Varje delnings- /anslutningspunkt på en ledning ger en förhöjd risk för driftstörningar.Detta alternativ har därför även valts bort med bedömningen att det finns en ökad risk att inte kunna garantera en säker elleverans.
9
4 TEKNIK
Lämpligaste utförande för alternativ Norra bedöms vara markkabel och för alternativ Södra luftledning. Nedan beskrivs de två olika teknikvalen.
4.1 Markkabel
Vid kabelförläggning används i detta projekt enledarkablar. De två 139 kV- ledningarna, bestående av fyra kabelförband med tre enledarkablar i varje förband, samförläggs i schaktet. Markkablarna
kommer i normalfallet att förläggas i ett schakt, som i botten uppgår till en bredd på ca 2,8 m. Som skyddsfyllning runt kablarna används sand och som övrig fyllning i schaktet används befintliga schaktmassor. Figur 7 visar ett tvärsnitt av schaktet innehållande de två planerade 139 kV- ledningarna.
FIGUR 7. Tvärsnitt av schaktet.
Respektive kabel har en ledare av aluminium. Runt ledaren finns en elektrisk isolation som består av tvärbunden polyeten (PEX) och utanför detta ligger ett lager skärmtrådar av koppar.
Utanpå skärmtrådarna finns två vattentätande lager och ytterst finns manteln som består av polyeten (PE). Se principutförande av en markkabel i figur 8.
FIGUR 8. Respektive kabels konstruktion.
Där ledningen passerar genom skogsmark kommer det i byggskedet krävas ett arbetsområde med en bredd upp till 20 m. Arbetsområdet kommer att röjas från träd och buskar samt rensas från stora stenar och stubbar. I driftskedet kan en skogsgata på ca 7 m komma att hållas fri från vegetation.
Vid korsning av väg, järnväg eller vid känsliga passager som exempelvis vattendrag kan möjligen kabelförläggningen göras med en schaktfri metod. Kablarna trycks då under passagen med exempelvis metoden styrd borrning.
10
4.2 Luftledning
Vid luftledningsutförande sambyggs de två nya 139 kV- ledningarna i en gemensam stolptyp. Två olika stolptyper används beroende på terrängtyp och känsliga passager.
Båda alternativen av stolparna är utförda av stål. Fasledarna består av legerat aluminium, vilka monteras tillsammans med isolatorer av kompositmaterial. Stolpbenen monteras på fundament av betong.
Den trebenta stolptypen i figur 9 har en höjd på ca 16-20 m och används huvudsakligen på den planerade sträckan. Stolptypen i figur 10 når en höjd på ca 67 m och är därmed lämpad att sätta på vardera sidan om känsliga passager. Korsningstornens höga höjd skapar marginal mellan faslinorna och träden under ledningen. I ett skyddat område, mellan de två korsningstornen, kan avverkning av träd därmed utebli.
FIGUR 9. Horisontalmonterad stolpe. FIGUR 10. Korsningstorn.
Arbetsområdets bredd beror på om befintliga ledningsgator eller vägar kan nyttjas vid byggtiden.
I driftskedet kommer skogsgatans bredd att bero på stolpkonstruktion och når 14 m utanför ledningens yttersta fas på vardera sidan.
Ledningen kommer att byggas i ett trädsäkert utförande. Trädsäker ledning betecknar en kraftledning vars ledningsgata (även kantträd i sidoområde) röjs så att träd eller buskar inte kan nå närmare ledningen än angivet säkerhetsavstånd fram till nästa röjning. Ledningsgatan röjs vanligtvis vart 8:e år med en röjbesiktning mellan röjningarna.
11
5 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält.
Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater.
För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa.
Magnetiska fält alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledarnas inbördes placering.
Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar kan därför vara högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex från de elapparater som förekommer i hemmen.
Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt.
Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande:
• Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.
• Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
• Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
Vattenfall följer i sitt agerande denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip.
Magnetfältet kommer att beräknas vid årsmedelströmlasten för respektive alternativ. Resultatet kommer att redovisas i kommande MKB.
12
6 PLANFÖRHÅLLANDEN
Nya kraftledningar får inte enligt 8 § ellagen strida mot gällande detaljplan eller
områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.
6.1 Översiktsplaner
Hallsberg kommuns översiktsplan antogs den 16 maj 2011 av kommunfullmäktige. I översiktsplanen redovisas kommunens långsiktiga vision om hur mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas.
Vattenfalls två framtagna alternativ i detta samråd korsar genom översiktsplanens redovisade markanvändning för skogsbruk. En utredning om nya järnvägsspår redovisas, där fyra alternativa korridorer utreds varav tre korsar Vattenfalls framtagna sträckningsalternativ för ledningen.
Angående energiförsörjningen i kommunen beskrivs SVK:s ställverk Östansjö och byggnationen av de nya 400 kV- ledningarna.
Hallsberg är enligt översiktsplanen Sveriges viktigaste knutpunkt för tågtrafiken.
6.2 Detaljplaner
En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som bestämmer vad marken ska användas till och hur bebyggelse utformas.
Inga detaljplaner berörs av de två alternativen.
13
7 BERÖRDA INTRESSEN
I detta avsnitt beskrivs de intressen som de olika sträckningsalternativen berör. I nuläget görs ingen detaljerad analys av den faktiska påverkan som sträckningsalternativen kan orsaka. Det kommer att analyseras i det kommande arbetet i processen, efter att synpunkter har inhämtats i samrådet.
Hänsynsområden redovisas på karta i bilaga 3.
7.1 Boendemiljö och bebyggelse
Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. I
utredningsområdet finns endast enstaka bebyggelse. En tidigare bostad, numera inlöst av SVK, ligger söder om väg 529 precis väster om järnvägen. Övriga bostäder och byggnader ligger norr om väg 529.
Byggnaderna ligger relativt nära det norra alternativet, markkabelalternativet. Inga byggnader ligger i nära anslutning till det södra alternativet, luftledningsalternativet.
Magnetfältsberäkningar med en prognostiserad strömlast för aktuell ledning kommer att redovisas i kommande MKB. Vattenfall följer försiktighetsprincipen, se avsnitt 5.
I byggskedet kan ljud och buller uppstå från maskiner och fordon som används vid arbetet med ledningen. Byggnationstiden pågår under en begränsad period.
7.2 Landskapsbild
Landskapsbilden påverkas olika beroende på val av ledningens utförande.
De två alternativen sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark bruten av infrastruktur såsom, vägar, kraftledningar och järnvägar.
Markkablars påverkan på landskapsbilden bedöms huvudsakligen vara begränsad till
anläggningstiden. Träd och vegetation behöver tas bort för att frigöra marken inom arbetsområdet.
Efter förläggningen av kablarna och återfyllnad av schaktet jämnas markytan till. Det kan finnas spår kvar av schaktningen i landskapet, men spåren försvinner successivt när vegetation etableras. Mindre träd och buskar tillåts efter anläggningsskedet att växa över kabeldiket och den visuella påverkan begränsas därmed. Avverkning för tillfarts- och transportvägar till ledningsgatan minimeras när markkablarna planeras längs med befintlig infrastruktur som exempelvis vägar.
En luftledning ger en påverkan på landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Om en luftledning går genom skogsmark exponeras den generellt sett mindre. En luftledning som går över höjder eller i ett öppet landskap blir mer synlig. I det aktuella området finns redan mycket synlig infrastruktur. Påverkan på landskapsbilden blir generellt mindre om nya ledningar byggs parallellt med befintlig ledning i jämförelse om ledningar byggs i obruten mark. En översiktlig landskapsbildsanalys har gjorts för att visualisera hur korsningstornen vid biotopskyddsområdet påverkar landskapsbilden. Resultatet av landskapsbildsanalysen visas som ett fotomontage i bilaga 4.
7.3 Naturmiljö
Finnabäckens biotopskyddsområde
Mellan Östansjö och Tälle ligger Finnabäckens biotopskyddsområde. Området finns redovisat på karta i figur 11. Området består av två biotopskydd avsedda att skydda äldre sandskog respektive en bäck med bäckravin. Bäckravinen är även nyckelbiotopsklassad.
Finnabäcken har mycket höga naturvärden. Vid källorna förekommer rödlistad lamellsnäcka och i bäcken finns bl.a. nattsländan Philopotamus montanus som är en nordlig art och sällsynt söder om Dalarna samt inplanterad öring och bäckröding. Bäckravinen består till största delen av ungskog med litet inslag av död ved men längs bäcken växer ändå flera signalarter: repestarr, bäckbräsma,
gullpudra, spindelblomster (fridlyst) och dunmossa.
14
Skogen består i norra delen av en måttligt kuperad talldominerad barrblandskog på mestadels sandig jord. I östra delen är terrängen något mer blockig.I den avsmalnande delen av det norra skogsområdet blir trädbeståndet yngre och består av yngre tall och gran med inslag av björk. Den unga skogen har inga särskilda naturvärden som höjer sig från omgivande mark förutom som skyddszon till bäckravinen.
Biotopskyddsområdet är beläget mellan Östansjö och Tälle. De två framtagna alternativen kommer att antingen korsa eller gå runt det utpekade området.
Det biotopskyddade områdets naturvärden är känsligt för förändrat mikroklimat vid bäcken. Området är även känsligt för avverkning av äldre skogsmiljö.
Med det norra sträckningsalternativet kan det med valet av markkablar gå att förlägga kablarna mellan väg 529 och biotopskyddets gräns, alternativt trycka kablarna under det skyddade området med exempelvis metoden styrd borrning. Ingen avverkning av träd kommer att ske i biotopen.
I det södra alternativet placeras korsningstorn (figur 10) på vardera sidan av biotopskyddsområdet.
Korsningstornen har en högre höjd än den horisontalmonterade stolpen, vilket inte bara resulterar i högre hängande faslinor utan även ett längre spann mellan stolparna. Korsningstornen har valts för att helt undvika negativ påverkan på biotopskyddsområdet.På grund av korsningstornens höjd kommer faslinorna mellan korsningstornen att hänga så pass högt upp i luften att det finns marginal mellan träden och faslinorna. Inga träd kommer därmed att avverkas i biotopskyddsområdet.
Naturvårdsprogram
Ett naturvårdsprogram finns utpekat i utredningsområdet. Kommunerna i Östergötland har gjort omfattande naturinventeringar som länsstyrelsen nu har sammanställt i ett länstäckande material.
Hult naturreservat
Hult naturreservat är beläget norr om väg 529 och berörs inte av de planerade åtgärderna.
Vattenskyddsområde Hallsberg Långängen
Ett vattenskyddsområde är beläget nordöst om Östansjö. Området bildades 1980 för att skydda grundvattentäkterna i Hallsberg och Långängen. Revidering av vattenskyddsområdet pågår enligt information på länsstyrelsens hemsida. Området berörs inte av de framtagna alternativen.
7.4 Kulturmiljö
I kulturmiljön ingår fasta fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar tillsammans med den omgivande miljön. De fasta fornlämningarna kan t.ex. vara förhistoriska gravar, fångstgropar eller runstenar. Andra kulturhistoriska lämningar är oftast yngre och kan t.ex. vara kolbottnar och torpargrunder.
Riksantikvarieämbetets kända kulturmiljöer i utredningsområdet finns redovisad på karta i bilaga 3, detaljkartor finns nedan i figur 13 och 14.
FIGUR 11. Finnabäckens biotopskyddsområde
15
Nedan i tabellen, figur 12, finns mer information om objekten.
Objekt Beskrivning Lämningstyp Avstånd till sträckningsalternativ (m)
Norra Södra
Viby 259 Fornlämning Kolningsanläggning 230 80
Viby 276 Fornlämning Boplats 169 18
Viby 260 Fornlämning Kolningsanläggning 245 88
Viby 136:1 Fornlämning Vägmärke 21 230
Hallsberg 166:1-2,4 Fornlämning Stensättning 98/50 13
Hallsberg 166:3 Fornlämning Stensättning 58/37 0
Viby 272 Övr. kulturhist. lämning Kolningsanläggning 295 105 Hardemo 128:1 Övr. kulturhist. lämning Lägenhetsbebyggelse 80/263 239
Hallsberg 250 Övr. kulturhist. lämning Fossil åker 0 0
Hardemo 110:1 Övr. kulturhist. lämning Blästbrukslämning 22 239 Hallsberg 100:1 Övr. kulturhist. lämning Lägenhetsbebyggelse 510 261 Hallsberg 282 Övr. kulturhist. lämning Fossil åker 400/183 185 Hallsberg 201:1 Övr. kulturhist. lämning Fossil åker 10/52 8 Hallsberg 201:3 Övr. kulturhist. lämning Fossil åker 275/180 228 Hallsberg 201:4 Övr. kulturhist. lämning Fossil åker 340/122 154 Hallsberg 100:1 Övr. kulturhist. lämning Lägenhetsbebyggelse 620/250 260 Hallsberg 201:2 Undersökt, borttagen. Fossil åker
Hallsberg 248 Undersökt, borttagen. Boplats
Hallsberg 249 Undersökt, borttagen. Skogsbrukslämningar Hallsberg 251 Undersökt, borttagen Kolningsanläggning Viby 275 Undersökt, borttagen Boplats
Hallsberg 247 Undersökt, borttagen. Husgrund, histor. tid
Hardemo 129:1 Bevakningsobjekt Stensättning 44/200 154
Viby 149:1-3 Bevakningsobjekt Fångstgrop 17 3
FIGUR 12. Kulturmiljö i utredningsområdet.
16
FIGUR 13. Detaljkarta på kulturmiljön vid Tälle.
FIGUR 14. Detaljkarta på kulturmiljön vid Östansjö.
17
7.5 Rekreation och friluftsliv
Friluftsliv innebär vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser. Rörligt friluftsliv avser friluftsaktiviteter som kan utövas med stöd av allemansrätten.
Området där ledningen planeras består huvudsakligen av skogsmark bruten av RV 50, väg 529, järnväg samt stamnätets kraftledningar. De framtagna alternativen går mellan väg 529 i norr och stamnätsledningar i söder. I utredningsområdet finns inga utpekade områden för friluftsliv.
7.6 Naturresurser
Den nya ledningsgatan kommer mestadels att gå i skogsmark. Alternativen som identifierats går där det är möjligt parallellt med olika typer av infrastruktur i form av kraftledningar och vägar, för att få ett så samlat markintrång som möjligt och på så sätt minimera avverkning av skog.
Det södra alternativet sträcker sig genom en före detta bergtäkt, belägen mellan RV50 och Östansjö .
7.7 Infrastruktur
Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk.
Hänsyn tas till infrastrukturen vid planering av sträckningsalternativ så att påverkan på infrastrukturen minimeras.
En påverkan kan ske på infrastrukturen under byggskedet genom minskad framkomlighet, exempelvis då arbetsfordon förflyttar sig i området och material transporteras.
8 TIDPLAN FÖR PROJEKTET
Detta skriftliga samrådsunderlag är en del av samrådsprocessen och skickas ut till berörda under första kvartalet 2016. En kungörelse med inbjudan till samråd kommer att annonseras i tidningen Nerikes Allehanda.
En ansökan om koncession är beräknad att kunna skickas in till Ei under andra kvartalet 2016, men tidplanen kan komma att ändras under samrådsprocessens gång.
9 SVARSTID OCH SKRIFTLIGA YTTRANDEN
9.1 Frågor
Vid frågor kontakta Kristin Boman eller Jenny Svärd på NEKTAB.
Kontaktuppgifter finner Ni först i samrådsunderlaget, under avsnitt 1. Administrativa uppgifter.
9.2 Synpunkter i samrådet
Synpunkter i samrådet skall skriftligen inkomma senast den 21 mars 2016 till:
NEKTAB
Att: Kristin Boman Sågaregatan 22
461 32 TROLLHÄTTAN
Eller på mail: kristin.boman@nektab.se
