Frågor och svar
SVAR PÅ FRÅGOR OM MODELL FÖR BEHOVSUTREDNING
2017-01-20
1
Innehållsförteckning
ALLMÄNT ... 2
Val av verksamhetsår ... 2
Treårig behovsutredning ... 2
Ändringar i lagstiftning och VÄS ... 3
NATURVÅRD ... 4
Marinvetenskaplig forskning ... 4
Kulturreservat ... 4
Frågan om detaljnivå och vad som kan anses vara tillsyn enligt miljöbalken ... 4
Vilken typ av tillsyn ska redovisas på VÄS 5262 & 5263? ... 5
VATTENVERKSAMHET... 6
Särskilda insatser ... 6
Vattenkraftverk, kraftverksdammar och regleringsdammar ... 6
535 Andra dammar ... 6
Fråga om excelfilen ... 6
Förslag på ändringar i främst exceltabellen och även i anvisningarna ... 7
MILJÖSKYDD ... 8
Dumpning och förbränning av avfall ... 8
Kommentar Sevesotillsyn 458 ... 8
Täktkoncessioner ... 8
Fråga om Lagen om allmänna vattentjänster (5673) ... 9
FÖRORENADE OMRÅDEN ... 10
Hur ska vi hantera att schablontiden för ”omfattande objekt” där verksamheten fortfarande är i drift ibland är alldeles för liten? ... 10
Ska behovet för hantering av statusrapporter räknas till förorenade områden eller miljöfarlig verksamhet? ... 10
Ska behovet för EBH-tillsyn på miljöfarliga verksamheter i drift räknas till förorenade områden eller miljöfarlig verksamhet? ... 10
2
ALLMÄNT
Val av verksamhetsår
Vilket år /2016 eller 2017/ ska BU avse vid redovisning enligt FAPT ? Svar
Naturvårdsverket har i e-post till länsstyrelserna 2017-01-16 meddelat följande:
”Enligt 10 kap. 3 § är det föregående kalenderårs intäkter och kostnader som ska redovisas. För 10 kap. 4 § anges inte i förordningstexten för vilket år de beräknade kostnaderna ska redovisas.
Naturvårdsverket bedömer att en jämförande analys mellan faktiska intäkter och kostnader (3 §), och beräknade kostnader för nödvändiga tillsynsåtgärder (4 §) tydligast görs om båda redovisningarna gäller för föregående år, det vill säga 2016.”
Projektgruppen har vid en tidigare kontakt med Naturvårdsverket fått följande besked:
”Vad gäller frågan om vilket år som redovisningen enligt 4§ bör avse, så är det inte angivet i förordningstexten och vi kan därför inte ange en entydig tolkning. En central del i analysen av uppgifterna är att göra jämförelser för kostnadstäckning m.m. och då är det lämpligt med samma tidsperiod som utgångspunkt.
Om en länsstyrelse väljer att göra en bedömning av behovet för kommande år, bör det åtminstone anges om förutsättningarna (antal objekt t. ex.) väsentligt avviker från föregående år. Om de inte gör det så kanske det inte är av avgörande betydelse vilket år som används som utgångspunkt för beräkningarna men det är till gagn för analysen om det görs på samma sätt av de olika
länsstyrelserna. På sikt kan målet vara att uppföljningen ska ligga i linje med Naturvårdsverkets tillsynsuppföljning enligt 1 kap. 28 § miljötillsynsförordningen, där vi ställer frågor om bortprioriterad tillsyn under föregående år i förhållande till behoven enligt behovsutredningen.
Vi förstår att för det här första året så finns ju inte behovsutredningar genomförda enligt den nya modellen och därför kan länsstyrelserna komma att välja att redovisa uppgifter för 2017. Framgent vore det önskvärt om uppgifterna som redovisas enligt 4 § rör samma år som de som redovisas enligt 3 §.”
Treårig behovsutredning
Hur fungerar den här modellen för att ta fram en treårig BU?
Svar
Projektgruppen har uppmärksammat denna fråga men inte tagit fram något särskilt underlag för hur detta ska hanteras. Vi kommer att belysa detta senare under året när en större översyn av modellen görs.
En möjlighet kan vara att beräkna behovet för det första året och sedan i textform ange om det är på gång några större förändringar som gör att behovet troligen kommer att ändras under kommande två år.
3
Ändringar i lagstiftning och VÄS
Ändrad lagstiftning under året (ofta just före ett årsskifte). Eller VÄS-förändringar. Hur göra då?
Svar
VÄS-koderna är förändrade fr o m årsskiftet 2016/2017. Nästan alla förslag projektgruppen lämnade in har genomförts, dock inte åtalsanmälan av vattenverksamheter. Dessa nya koder gäller för
kommande redovisningar, men de går inte att använda för redovisningen i februari 2017. Vi kommer att belysa detta mera vid den kommande större översynen av modellen.
4
NATURVÅRD
Marinvetenskaplig forskning
Har ni missat marinvetenskaplig forskning i behovsutredningen? (5280-5281).
(Miljötillsynsförordningen 2 kap. 7 § punkt 3).
Svar
Vi i projektgruppen tror att tillsynsbehovet för denna punkt är relativt litet hos länsstyrelserna och kommer därför i dagsläget inte att ändra i modellen. Om det finns länsstyrelser som har en annan erfarenhet är det emellertid OK att komplettera exceltabellen med en eller flera rader för detta under 5281 och/eller 5282 och anger vad det avser, dvs tillsyn över marinvetenskaplig forskning inom svenskt sjöterritorium enligt 7 kap. 23 § miljöbalken.
Kulturreservat
1. I behovsutredningen finns ingen förklarande text på hur man ska fylla i excelfilen.
Summeringen räknar inte med rad 6.
2. Det framgår inte om man ska skriva antal ärenden eller ange i timmar. Kan projektgruppen förklara detta.
Svar
Vi har justerat modellen (november 2016) genom att lägga in hjälptext på sid 19 under
Modellbeskrivning naturvård, Kulturreservat (4355) ”Resursbehovet får bedömas utifrån tidigare erfarenhet, tidsåtgång per år” och har justerat excelfilen så att den ska fungera på avsett sätt.
Frågan om detaljnivå och vad som kan anses vara tillsyn enligt miljöbalken
Det går inte få fram siffror med den detaljeringsgraden som anges i tabellen från tidsredovisningen, utan endast för de gula, sammanfattande raderna. Tillsynen planeras inte av alla Länsstyrelser med den detaljeringsgraden som anges i tabellen.
Är allt som räknas upp i tabellen tillsyn enligt miljöbalken eller hör en del till förvaltning?
Svar Detaljnivå
Vi har föreslagit förändringar i VÄS för att man ska kunna få fram mer detaljerade siffror. I dagsläget får man göra en uppskattning utifrån hur mycket tid som lagts tidigare år.
Vid redovisning enligt FAPT ska länsstyrelserna ange skälen för sina bedömningar. Om alla länen använder sig av modellen kommer det bli så jämförbara bedömningar som möjligt gällande behov för tillsyn. Så länge modellen används rakt av behövs ingen ytterligare beskrivning av skälen för bedömningarna. Om ett län gör avsteg från modellen behöver det dock motiveras i redovisningen (s.
14 i modellbeskrivningen).
Viktigast är att de gula fälten fylls i eftersom dessa siffror sedan förs över till redovisning enligt FAPT.
Vilken detaljeringsgrad man måste redovisa på bör Naturvårdsverket i första hand svara på.
Tillsyn/förvaltning
Inom ramen för projektet har avgränsningar av vad som ska definieras som tillsyn gjorts.n del arbetsuppgifter kan inkludera både förvaltning och tillsyn. Då får man uppskatta hur stor del av
5
arbetet som är tillsyn (om det inte finns schablontider i modellen). När det gäller guidning/skyltar och liknande ska alltså bara den delen av arbetet som handlar om information om gällande lagstiftning räknas med i behovsutredningen. Se även sidan 16-17 i modellbeskrivningen. Förslag till
förtydliganden av denna text kan lämnas till projektgruppen.
Vilken typ av tillsyn ska redovisas på VÄS 5262 & 5263?
Svar
I VÄS strukturen för 2016 anges följande:
5262
Planerad tillsyn, rovdjur Exempel:
- information
- annonser om skyddsjakt 5263
Händelsestyrd tillsyn, rovdjur Exempel:
- besiktning - åtalsanmälan
Dessa koder verkar ha hamnat fel och borde antingen ligga under 527 om det rör tillsynsärenden om fridlysta arter eller inte finnas alls. I modellbeskrivningen har vi också skrivit förslag på ändring:
Rovdjurtillsynen (5262 och 5263) flyttas till 527 eftersom det är skydd av djurarter och inte dispenser inom skyddade områden.
Rovdjursärenden hamnar vanligen under jakt och viltvård, alltså 218 och det är inte miljöbalkstillsyn utan kopplat till jaktlagstiftningen osv. och ska därför inte ingå i behovsutredning för
miljöbalkstillsyn. Rovdjurstillsyn som utförs för att tillse efterlevnad av artskyddsförordningen (åtgärder som rör fridlysta rovdjur men som inte är att betrakta som jakt) kan läggas under koderna 5262 och 5263 men kan också läggas under koderna 5271 och 5272.
Föreslagna förändringar är genomförda i VÄS 2017.
6
VATTENVERKSAMHET Särskilda insatser
I den inledande texten i modellbeskrivningen för vattenverksamheter (s 28) har vi skrivit att ”Det kan finnas behov av inventering, översyn av register eller särskilda insatser för flera olika typer av
vattenverksamheter. Behovet varierar mellan länsstyrelserna och får bedömas i varje enskilt fall”.
Det kan röra sig om en särskild inventeringssatsning på vattenuttag eller egeninitierad tillsyn på övriga vattenverksamheter till exempel.
Det finns ingen rad i exceltabellen för detta och några län har hört av sig och frågat om det är okej att lägga till en sån rad?
Svar
Det går bra att göra så, men möjligheten ska användas restriktivt. Raden ska dessutom tydligt markeras och det ska finnas en motivering till tillägget.
Vattenkraftverk, kraftverksdammar och regleringsdammar
Det har uppstått funderingar kring under vilken rubrik vattenkraftverk, kraftverksdammar och regleringsdammar ska sorteras in i den nya modellen för behovsutredning från MSS.
Svar
Det har gjorts en mindre justering (oktober 2016) i både text och excel-fil för att förtydliga detta.
Vattenkraftverk och själva kraftverksdammen ska räknas in under rubriken som nu fått namnet
”Vattenkraftverk”. Regleringsdammar uppströms räknas däremot in under rubriken ”Andra dammar”. Se sidan 34 i rapporten ” Modell för behovsutredning”.
535 Andra dammar
1.Om alla dammar som saknar tillstånd ska räknas med så blir det orimligt många. Det är inte rimligt att ange som ett behov att bedriva en tillsynsinsats vid alla dessa nästa år (för att få dem att
tillståndsprövas). Det borde slås ut över flera år (5-10 ?) så att vi inte får ett orimligt behov 2017.
Svar
Det låter som en rimlig korrigering. Detta bör tittas på i vidareutvecklingen av modellen.
2.Vattenavdelningen Västar Götaland har även gjort ett tillägg i tabellen på sådant som de tycker saknas. ”Övriga tillsynsobjekt som inte har tillstånd, VG_läns förslag på tillägg”
Svar
Det går bra att göra så, se svaret under rubriken ”Fråga om särskilda insatser” ovan.
Fråga om excelfilen
1.På rad 25 i bilagan (Excel-filen) anges att tillsynsbehovet är 2 dagar per anläggning vart 3:e år.
Formeln för uträkningen i cellen G25 har dock inte med faktorn 1/3, vilket ger för hög siffra i summeringen.
Svar
Excelfilen på MSS:s webbplats har korrigerats (november 2016).
7
Förslag på ändringar i främst exceltabellen och även i anvisningarna
Vår länsstyrelse har förbrukat fler dagar än vad vi får ut i exceltabellen, exempelvis för övergripande tillsyn, anmälan enligt § 9a och händelsestyrd tillsyn för vattenverksamhet. Vi har därför fler dagar i tillsynsplanen än vad som exceltabellen medger. Vi lägger därför till i vår textrapport för
Behovsutredning 2017 så vi har minst lika många dagar som i tillsynsplanen. Då borde även exceltabellen justeras och möjliggöra detta. Det kan ske med en ytterligare rad för övergripande tillsyn och högre nyckeltal för § 9a (och §15)-ärenden (3 dagar/ärende i stället för 2) samt 10 dagar/klagomålsärende.
Höga tal för tillsyn blir det för engångsinsatser för vattenkraftverk utan tillstånd och Andra dammar utan tillstånd där exceltabellen ger 10 och 5 dagar per objekt under ett år. Beräkningen kunde vara med fördelning på 5, 6 eller 10 år. Jämför i rapporten Modell för behovsutredning sida 28: ”Under avgränsade insatser samlas engångsinsatser. ”
I 2016 års behovsutredning hade vi arbetat in vattenförvaltningens krav i åtgärdsprogrammets åtgärd 3 att 20 % av länets vattenkraftverk och dammar bör få tillsyn varje år så att samtliga har fått tillsyn innan år 2020. Vi hade angett behovet till 990 dagar och då ingår 20 %, 60 anläggningar, av länets totalt 300 vattenkraftverk. I fjol hade vi totalt ett behov av 22,4 årsarbetskrafter. I exceltabellen får vi för 2017 28,2 årsarbetskrafter och behöver ändå lägga till 4,8 årsarbetskrafter för att ha minst lika mycket per VÄS-kod som i tillsynsplanen. Så nu ökar vi behovet till 33 årsarbetskrafter, en ökning med 10,6 årsarbetskrafter.
Svar
I dagsläget går det bra att lägga till extra rader för kategorier som saknas i exceltabellen, se svaret under rubriken ”Fråga om särskilda insatser”. Observera att ändringarna tydligt ska markeras och motiveras.
Justeringar av nyckeltal görs först efter att modellen har följts upp och vidareutvecklats.
Engångsinsatser för kraftverk utan tillstånd kan behöva fördelas ut över flera år, vilket behöver ses över i vidareutvecklingen av modellen.
Den här första versionen av modellen har inte tagit hänsyn till vattenmyndigheternas
åtgärdsprogram, eftersom dessa inte var fastställda när modellen togs fram utan låg för prövning hos regeringen. Detta behöver tas med i den vidareutvecklade modellen, vilket redan framgår av
modellbeskrivningen.
8
MILJÖSKYDD
Dumpning och förbränning av avfall
Jag undrar om man har missat att ta med länsstyrelsens tillsyn enligt 2 kap. 28 § gällande sjöfarten och luftfarten när det gäller sådana dumpning och förbränning av avfall som regleras genom 15 kap.
31-33 §§?
Svar
Vi har justerat modellen (november 2016) genom att lägga till två VHT i modellen, 5666 och 5667, med följande hjälptextter (se Modellbeskrivning miljöskydd på sid 40):
• 5666 – Planerad/egeninitierad tillsyn av dumpning – ”Resursbehovet får bedömas utifrån tidigare erfarenhet, tidsåtgång per år”
• 5667 – Händelsestyrd tillsyn av dumpning – ”Resursbehovet får bedömas utifrån tidigare erfarenhet, tidsåtgång per år”
Vi har dessutom kompletterat med två rader för 5666 och 5667 i excelfilen under fliken Miljöskydd.
Vad gäller den andra delen av 15 kap. 31-33, dvs förbränning av avfall, är det aldrig tillåtet till sjöss.
För dumpning däremot finns en dispensmöjlighet. Vi tycker inte det finns skäl att ha med förbränning av avfall till sjöss i en behovsutredning och någon specifik VHT för det finns inte heller vad vi kan se.
Kommentar Sevesotillsyn 458
I modellen har vi justerat siffrorna för antal timmar per objekt eftersom anslaget från MSB höjdes för 2016.
Högre kravnivå 60 tim (tidigare 54)
Lägre kravnivå 20 tim (tidigare 18) (exkl täkter)
Vissa bergtäkter räknas numera som Seveso-objekt, lägre kravnivå. Länsstyrelserna får dock inte något bidrag för dessa från MSB 2016 eftersom att den tillsynen bedöms kunna skötas ihop med MB- tillsynen. I de fall täkttillsynen är överlåten till kommunern är dock inte detta möjligt utan här kommer det att uppstå en differens mellan behov och tillgängliga resurser i form av erhållna bidrag.
Den avgiftsförordning om Sevesotillsynen som antogs i slutet av 2016 får styra hur modellen ska utvecklas inför kommande år.
Täktkoncessioner
Från och med den 1 januari 2017 försvinner vht 546 Täktkoncessioner. Då behovsutredningen gäller från och med den 1 januari 2017 så är väl inte dessa rader (35-41) längre aktuella?
Svar
Eftersom att lagstiftningen har ändrats och denna rapportering ska avse 2017 års behov räknas täktkoncessionerna in under 555.
Avsnittet om 546 har plockats bort i modellen.
9
Fråga om Lagen om allmänna vattentjänster (5673)
Vilket behov räknar man med i modellen för Egeninitierad LAV-tillsyn? I excelbladet anges 120/6=20 h per kommun och år (cell F43), i texten på sid 42 får jag det till 60 h per kommun och år
(inventering- och dialogarbete plus förelägganden 15 pd/6 plus uppföljning 5 pd/år). Det skiljer rätt mycket. Hur ska behovet beräknas?
Svar
I exceltabellen har del fallit bort att man ska räkna med 5pd/år som uppföljning för de kommuner där man har ställt krav på att jobba med LAV-frågan och där uppföljning behövs. Det är nu justerat.
10
FÖRORENADE OMRÅDEN
Hur ska vi hantera att schablontiden för ”omfattande objekt” där verksamheten fortfarande är i drift ibland är alldeles för liten?
Vad gäller objekt där verksamheten fortfarande är i drift så utgörs tillsynsbehovet inte bara av typiska egeninitierade insatser som krav på utredning och åtgärder samt tillsyn av dessa. Därutöver tillkommer även hantering av inkommande ärenden till följd av ombyggnationer, ledningsdragningar etc. Detta innebär att de 150 dagar som ansatts som schablontid för ”omfattande objekt” ibland inte räcker till för att beskriva resursbehovet för tillsyn av förorenade områden. Enligt
behovsutredningsmodellen tillåts därför justeringar av schablontiden för ”omfattande objekt” i det fall behovet bedöms vara väsentligen större än de 150 dagar som ansatts för ”omfattande objekt”.
Denna möjlighet ska dock användas med försiktighet och bör motiveras tydligt.
Ska behovet för hantering av statusrapporter räknas till förorenade områden eller miljöfarlig verksamhet?
Resursbehovet för hantering av statusrapporter ingår enligt behovsutredningsmodellen i schablontid för miljöfarlig verksamhet. Detta innebär att dessa insatser i de flesta fallen bör täckas av det
bedömda resursbehovet för miljöfarlig verksamhet. Om hantering av statusrapporten i sin tur leder till tillsynsåtgärder i form av ytterligare krav på utredningar eller åtgärder så kan det resursbehovet ibland utgöra grund för att justera schablontiden för ”omfattande objekt”. Enbart hantering av statusrapporterna i sig bör dock i normalfallet inte leda till en sådan justering.
Det bör noteras att det inte är avgörande vilken handläggare/enhet/avdelning som granskar och hanterar statusrapporten utan var resursbehovet har bedömts höra hemma. Det kan således vara en EBH-handläggare som hanterar statusrapporten men resursen ligger ändå under miljöfarlig
verksamheten enligt behovsutredningsmodellen.
Ska behovet för EBH-tillsyn på miljöfarliga verksamheter i drift räknas till förorenade områden eller miljöfarlig verksamhet?
All EBH-tillsyn räknas till förorenade områden oavsett om verksamheten är nedlagd eller fortfarande i drift. Se dock även frågan om hantering av statusrapporter ovan.
