Reparationsmanual marina strukturer

(1)

Reparationsmanual marina strukturer

Department of Aeronautical and Vehicle Engineering Division of Lightweight Structures

Royal Institute of Technology (KTH) SE-100 44 Stockholm, Sweden

M a g n u s B u r m a n Stockholm 22 September 2008

(2)

Följande document är i huvudsak baserat på

REPARATIONSANVISNING FÖR STRIDSBÅT 90E

Utgåva 2, 980301

Ovanstående dokument har sedan dess uppdaterrats, kontakta Anders Lönnö

FMV-M för nyare version. Det som är beskrivet här är fortfarande applicerbart men känar i huvudsak som exempel på hur en reparationsmanual för kompositstrukturer kan utformas.

Magnus Burman

(3)

M

ATERIAL OCH FÖRKORTNINGAR

(

OMNÄMDA I DET FÖLJANDE

)

Fiberarmering

DBLT 600 G = 1 lager multiaxiell glasfiberarmering 0°/90°/±45°, 600 g/m2 DB 600 G = 1 lager multiaxiell glasfiberarmering ±45°, 600 g/m2

DB 900 G = 1 lager multiaxiell glasfiberarmering ±45°, 900 g/m2 LT 450 C01 = 1 lager multiaxiell kolfiberarmering 0°/90°, 450 g/m2 DB 450 C01 = 1 lager multiaxiell kolfiberarmering ±45°, 450 g/m2 L 426 C01 = 1 lager enkelriktad kolfiberarmering, 426 g/m2 M 100 = 1 lager huggen glasmatta 100 g/m2

M 225 = 1 lager huggen glasmatta 225 g/m2 M 300 = 1 lager huggen glasmatta 300 g/m2

Kärnmaterial

H 80 / 20 = Divinycell H-typ, 80 kg/m3, 20 mm tjock HD 180 / 25 = Divinycell HD-typ, 180 kg/m3, 25 mm tjock

V.L. - Vattenlinje

(4)

1. ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR REPARATION

Följande dokument är baserat på den reparationsmanual som utfärdats för reparation av marinens fartyg. Fler än c:a 35 båtar har levererats och och ett stort antal av dessa har varit operativa flera år. Erfarenhet av skador och reparationer har vunnits vid ett flertal tillfällen framför allt efter grunstötningar men även ett par kollisionsskador har uppstått. Dessa erfarenheter ligger till grund för de

reparationsanvisningar som redovisas nedan.

1.1. F

ÖRUTSÄTTNINGAR

Börja med att läsa igenom allt i denna anvisning. Om inte, finns risk att någon kommer till skada, orsakar en olycka eller att reparationen blir av dålig kvalitet.

Kom ihåg att det här - till skillnad från stål och aluminium - inte bara är en lagning, samtidigt tillverkas ett stycke konstruktionsmaterial. Inledningsvis ges allmänna anvisningar för reparationen. Detaljerade anvisningar för varje enskild skadetyp ges under Kap. 3.

1.2. K

LIMATFÖRHÅLLANDEN

All reparation av plaststrukturen skall huvudsakligen utföras inomhus, d.v.s i torr, för ändamålet avsedd verkstadslokal med uppvärmning och ventilation. Tält och motsvarande tillfälliga utrymmen, samt utomhus kan i undatagsfall accepteras för permanenta reparationer ovan V.L. om renheten samt temperatur min 18°C kan garanteras för hela reparations-, och härdningsfasen. Temperaturen i luften och på reparations objektet skall vi reparationsarbete som omfattar laminering med

kolfiber under och efter reparationen styras enligt något av nedanstående alternativ: reparationsfas härdningsfas efterhärdningsfas

Alt. 1. 18-30°C 18-30° / min 4 tim. 40-50°C / min 48 tim.

Efterhärdnings temperaturen kan uppnås genom lokala byggfläktar, tält eller dylikt, se upp med överhettning, max 60°C.

Mindre skador ovan V.L. enligt katergori 1B behöver ej efterhärdas vid förhöjd temperatur.

1.3 B

ORTRENSNING AV LAMINATRESTER SAMT RENGÖRING

Innan något slipnings- eller plastningsarbete påbörjas skärs lösa laminat och kärnmaterialrester bort med kniv, stämjärn eller kaptrissa. Därefter görs det

(5)

skadade området helt fritt från fett, olja, dieselolja eller andra föroreningar. Fett eller olja som slipas in i laminatet kommer annars att orsaka usel vidhäftning mellan det gamla laminatet och lagningen. Torka flera gånger med aceton. Byt trasa varje gång. Sedan det skadade området rengjorts skall det förberedas för reparation, vilket bl a innebär att laminatet fasas. Använd då ett mycket grovt slippapper. Se till att färg avlägsnas (genom slipning) på ytor som skall lamineras.

laminering på färgskikt medför att laminatet med tiden kommer att lossna.

1.4. S

ÄKERHETSFÖRESKRIFTER

Öppen eld eller rökning får ej förekomma i lokalen under reparationen. Detta förbud gäller intill dess att:

- alla kärl med använd vinylester, spackel, styren, aceton eller andra lösningsmedel förts ut ur lokalen och omhändertagits

- alla trasor, förbrukade penslar, rullar och skyddshandskar omhändertagits - det plastade området blivit hårt och ej längre avger styrenångor ("luktar

polyester")

Det är särskilt viktigt att trasor (eller andra brännbara material) som kommit i kontakt med ren härdare inte glöms kvar eller kastas bland vanliga sopor eftersom sådana trasor lätt självantänder. Uppvärmningsanordningar som eventuellt

används under själva reparationen får inte ha glödspiraler eller kontaktorer som kan ge Ijusbågar. Dammsugare får inte användas då plastning pågår eller så länge det finns öppna kärl med polyester, spackel, styren eller aceton.

1.5. S

KYDDSFÖRESKRIFTER

Arbetarskyddstyrelsen anvisningar för arbete med aktuella material skall alltid följas. Nedan ges dock en allmän beskrivning av arbetsförhållanden på arbetsplatsen för att säkerheten skall kunna garanteras.

Använd filter- eller friskluftsmask godkänd för glas- och kolfiberdamm, samt heltäckande overall och skyddshandskar vid slipning av laminat. Vid bearbetning av Trekollan, Uretan- elastomer, med t.ex. kap- eller sliptrissa frigörs

hälsovådliga gaser (bl.a. isocyanater), använd andningsskydd och utsug.

Om allergiska reaktioner befaras, skall skyddshandskar bäras vid arbete med vinylester, styren och aceton. Vinylester är normalt ej allergiframkallande.

Använd skyddshandskar vid hantering av kolfiber, då den har en tunn ytbeläggning av epoxy.

Använd skyddsglasögon vid all hantering av polyester, spackel, härdare, styren och aceton samt under själva lamineringen.

Härdaren är mycket vådlig. Om härdare kommer i ögonen så använd omedelbart ögondusch, och se till att komma under läkarvård snarast.

Om vinylester, spackel, styren eller aceton kommer i ögonen så skall samma

(6)

åtgärder vidtas som gäller för härdare.

Plastning i oventilerade slutna utrymmen kräver friskluftsmask. Friskluftsmask rekommenderas dock även där ventiltionen är god.

Mindre mängd vinylester som inte gått åt för lagningen kan stå kvar i hinken och härda. Den är efter härdningen lätt att knacka loss ur hinken. Stora mängder överbliven vinylester får inte lämnas kvar i hinken eftersom den värme som då alstras vid härdningen kan bli så hög att hink med innehåll antänds.

Om händerna rengörs med aceton efter lamineringsarbetet så tvätta dem

därefter med tvål och vatten och smörj in dem med fet hudkräm. Aceton torkar ut huden och kan orsaka sprickbildning.

1.6. R

EPARATIONSMATERIAL OCH VERKTYG

Nedan följer en kort beskrivning av till vad och hur de viktigaste komponenterna används:

Glasfiber finns i form av matta, CSM och s k multiaxiell armering. Mattan består av huggen glasfiber och ett bindemedel. Den multiaxiell armeringen består riktad kontinuerlig glasfiber i 2 - 4 lager med olika riktningar ihopsydd till en matta.

Kolfiber finns i tre typer av multiaxiell armering. En typ med fiber i 0°-90°, LT 450 C01, en typ med fiber i ±45°, DB 450 C01 och en med fiber i 0°, L 426 C01.

Inlagd i varje fiberriktning ligger glas-fiberroving med en delning på c:a 40 mm för möjliggöra kontroll av invätningen av kolfibern. Principen är att glasfibern blir transparent när den är invätt vilket gör att underliggande kolfiberfiberlager lyser igenom, d.v.s. glasfibern blir "svart" när den är genomvätt.

Aceton används för rentorkning av reparationsstället före och efter slipning eller annan bearbetning. Aceton används också för rengöring av redskap och

blandningskärl. Aceton är mycket brandfarligt.

Vinylestern är en esterplast med bättre hållfasthet, vidhäftningsförmåga och vatten / kemikalieresistens än polyester och utgör lamineringsplasten. Den innehåller ca 40% styren och är brandfarlig.

Acceleratorn består av 2 komponenter, cobolt och DMA. Acceleratorn har som uppgift att "aktivera" vinylestern innan inblandning av härdaren. Acceleratorn är vådlig och hanteras med försiktighet. Acceleratorn blandas enligt föjande vikt/volym-procent:

- DMA - 0.5 %

- Cobolt (1%-ig) - 3.0 %

Vinylestern kan brukas upp till en månad efter tillsats av accelerator vid förvaring i max 25° C. Blanda ej accelerator och härdare före inblandning i vinylestern, explosionsrisk föreligger.

Härdaren är en peroxid som är starkt frätande och därför mycket vådlig. Skydda dig mot stänk. Detta gäller speciellt ögonen. Använd skyddsglasögon. Om du

(7)

ändå får härdare i ögonen - använd omedelbart ögondusch. Härdare tillsätts vinylestern omedelbart innan lamineringen skall påbörjas. Sedan härdaren tillsatts skall vinylestern omröras noggrant i minst 1 minut. En tillsats av 1.5 % är tillräcklig vid 18 - 20°C för att det skall ta ca 4 5 minuter innan plasten börjar härda i burken. Fördubblas härdartillsatsen förkortas tiden till härdning till mindre än hälften. Härdare tillsätts även spackel före användning. Här måste omröring ske i minst 2 minuter innan spacklet används. Spacklet tillsättes 2 % härdare vid 18 - 20°C. Observera att om arbetstemperaturen är 30°C istä llet för 18 - 20° C så minskar tiden till härdning i burken avsevärt.

Spacklet är en uretanakrylat av typen Crestomer 1152 PA (röd), med konsistens liknande fett. Crestomer är mycket elastisk/plastisk vilket gör att den kan

deformeras utan att spricka. Crestomer 1152 PA är föraccelererat vilket gör att accelerator ej behöver tillsättas. Crestomer används dels vid lagning av mindre skador och som lim för kärn- materialet (Divinycell) och slitskydd av Trekollan.

Crestomer 1152 XPALV (grön), är en variant med lägre viskositet och betydligt längre geltid som används vid limning av kärnan mot ytterlaminatet. Denna skall ej användas vid reparationer. Polyesterspackel för ev. efterspackling kan bestå av t.ex. polyester + fyllmedel.

Divinycell heter kärnmaterialet som består av styv PVC-cellplast med slutna celler. Det används för reparation av skador i sandwichkärnan. Divinycell kan bearbetas med vanliga träbearbetningsverktyg. Divinycell HD (extra

elastisk/plastisk) användes i skrovet och Divinycell H i däck, överbyggnad, inredningsmoduler m.m. Kärnmaterialet måste alltid primas vinylester (som skall härda) innan laminatuppbyggnad får ske. Använd 2-3% härdare vid primning för att härdningen skall ta rimlig tid.

Lammullsrulle kan användas för påföring av vinylester vid laminering. Det är i de flesta fall vid mindre reparationer bättre att använda penslar.

Aluminiumrulle används för att arbeta ut luft ur laminatet. Efter varje

armeringsskikt rullas i två riktningar tills alla luftblåsor försvunnit. Rulla inte för mycket eller för hårt, då kan man i stället arbeta in luft i laminatet.

Peelply (avrivningsväv) användes som avslutning vid laminering. Det ger en bra ytfinsish och fullständig uthärdning. Observera att vissa peelplytyper kan vara belagda med släppmedel eller olämpliga av andra skäl. Använd endast peelply som erhålls från Karlskronavarvet AB, Storebro RC AB, eller från ett centralt

"90E" lager.

Trekollan är en Uretan-elastomer som används som slitskydd i slag och köl för att skydda skrovet vid landstigning och dyl. Tillkapade delar av slitskydden limmas vid reparation med Crestomer 1152 PA. Vid bearbetning av Uretan- elastomer med t.ex. kap- eller sliptrissa frigörs hälsovådliga gaser (bl.a.

isocyanater), använd andningsskydd.

(8)

1.7. E

FTER REPARATION

Efter plastningsarbetet skall använda redskap noggrant rengöras i aceton. Tvätta penslar minst 2 gånger i ren aceton - annars är de styva som pinnar nästa gång de skall användas. Var noga med att tvätta aluminiumrullens axellagring extra

omsorgsfullt. Om små vinylester- rester tillåts härda här, så kommer rullen att kärva vid nästa användningstillfälle och är då helt oanvändbar för sitt ändamål.

Eventuellt använda lammullsrullar är mycket svåra att få rena och bör därför kastas (bara rullen - inte skaft och handtag). Rester av aceton från rengöringen omhändertages.

2. SKADETYPER OCH ÅTGÄRDER

Detektering och kategorisering av skador sker normalt vid torrsättning med framförallt visuell kontroll där så är möjligt. För kontroll av områden, t.ex. under durkar, där ögat inte når kan fiberoptisk utrustning användas. För kontroll av vidhäftning mellan kärna och laminat samt detektering av skjuvbrott i kärnan kan i många fall myntknackning eller provborrning användas. Vid behov användes en teknik kallad lasershearografi, se bilaga. Utrustning för detta finns hos

Karlskronavarvet AB och kan nyttjas mot beställning.

2.1. O

VAN

V.L.

OCH MER ÄN

100

MM ÖVER SLAGET

.

Skada Åtgärd

1A. Repor, intryckningar Normalt ingen åtgärd 1B Måttliga krosskador

ytterlaminat, mindre än c:a 50 x 150 mm

Renskäres, slipas, och spacklas upp med Crestomer

1C Krossskador ytter- och

innerlaminat, större än c:a 50 x 150 mm

Renskäres, slipas, och spacklas upp med Crestomer, vid behov ny kärnbit, Nytt inner- och ytterlaminat byggs upp.

1D Skjuvbrott i kärnmaterialet samt lokala släppningar kärna - laminat

Åtgärdsbehov bedöms i varje enskilt fall, injicering eller nytt kärnmaterial

2.2. U

NDER

V.L.

OCH MINDRE ÄN

100

MM ÖVER SLAGET

Vid landstigningar och lättare grundstötningar i samband med tillägg skadas skrovet och slitskydden normalt inte, torrsättning och besiktning krävs ej. Efter t.ex.

mycket våldsamma landstigningar och grundstötningar i hög fart, skall skrovet torrsättas och besiktigas. Generellt gäller att mindre skador på ytterlaminaten bakom slitskydden kan accepteras. Reparationsbehov för skadat ytterlaminat bakom slitskydd föreligger i princip när skada även kan konstateras på

(9)

innerlaminatet vid aktuellt område eller om uppenbar större släppning mellan slitskydd och skrov föreligger. Reparation genomföres då enligt 2B eller 2C nedan följt, av inlimning av nytt slitskydd enligt separat instruktion.

Skada Åtgärd

2A. Större repor, intryckningar Slipa bort färgen och kontrollera om laminatet är vitt i ett fält större än c:a 20 x 50 mm. Om så är fallet, reparera med spackling om endast glaskiktet

delaminerat, eller laminering om även kolskiktet delaminerat

2B Krosskador ytterlaminat Renskäres, slipas, och spacklas upp med Crestomer

2C Krossskador ytter- och innerlaminat

Renskäres, slipas, och spacklas upp med Crestomer, vid behov ny kärnbit, Nytt inner- och ytterlaminat byggs upp.

2D Skjuvbrott i kärnmaterialet samt lokala släppningar kärna - laminat

Åtgärdsbehov bedöms i varje enskilt fall, injicering eller nytt kärnmaterial

3. REPARATIONSMETODER FÖR KOMPOSITSTRUKTUREN

I detta kapitel beskrivs principen för hur reparation av olika typ-skador skall utföras.

Naturligtvis kan inte alla varianter på skador och tillhörande lämpligaste steg i reparationsarbetet täckas in. Använd beskrivningarna med förnuft så att bästa resultat med rimliga insatser uppnås. Reparationsvarvets egen kompetens och erfarenhet skall självklart utnyttjas i kombination med anvisningarna.

För skador som inträffar på botten i lastrummet, och som måste repareras från insidan, är det tänkt att detta möjliggörs genom att demontera lastrumsmodulen och hissa upp den mot taket. På så vis kan reparation utföras under

lastrumsmodulen. Botten under styrhyttsmodulen repareras i första hand från utsidan. Om detta ej är möjligt sker reparationen genom luckorna under förar- och navigationsplats eller i sista hand genom håltagning i durken.

(10)

3.1. R

EPARATION AV SKADA OVAN VATTENLINJEN

Skada typ 1A ovan V.L, Repor, intryckningar

Ingen åtgärd

Skada typ 1B ovan V.L,

Måttliga krosskador ytterlaminat mindre än c:a 50 x 150 mm 1. Om behov finns, torka med aceton så att olja, fett och smuts i skadan och runt den avlägsnas.

2. Slipa med grovt slippapper i skadan och någon centimeter runt den. Avlägsna slipdammet.

3. Blanda till lämplig mängd spackel, Crestomer 1152 PA. Tillsätt 2% härdare.

4. Fyll skadan med spackel. Låt det bli en liten råge på spackelfyllningen.

Spacklet krymper när det härdar.

5. Lägg på ett lager peel-ply. Tryck försiktigt mot spacklet.

6. Låt härda över natten. Riv av peel-ply. Eventuellt kvarvarande spackelråge slipas ner till omgivande nivå. Efterspackla med polyesterspackel vid behov.

7. Målning enligt underhållsföreskrift.

Skada typ 1C ovan V.L,

Krosskador ytter- och innerlaminat större än c:a 50x150 mm 1. Om behov finns, torka med aceton så att olja, fett och smuts i skadan och runt den avlägsnas.

2. Skär och slipa med kaptrissa och grovt slippapper i skadan och runt den så att en jämn fasning med bredd c:a 40 mm x antal lager armering, utan

delamineringar erhålles. Skär och slipa även bort skadat kärnmaterial. Fasa ev.

kanterna c:a 45°. Avlägsna slipdammet.

3. Kapa och slipa vid behov till en bit kärnmaterial HD 180, så att god passform fås. Prima kärnmaterialbiten med vinylester, låt härda.

4.. Klipp till armering med ökande storlek så att "radien" ökar med c:a 40 mm per lager. Se tabell kap. 3 för uppbyggnad av armeringsskikten.

5. Mät upp lämplig mängd spackel, Crestomer 1152 PA. Tillsätt 2% härdare.

6. Fyll skadan med spackel. Tryck, om aktuellt, fast kärnmaterialbiten i spacklet.

Släta ut spacklet med en spackelspade, låt härda.

7. Blanda till lämplig mängd vinylester och tillsätt accelerator och härdare.

8. Bygg upp nytt laminat enligt laminatspecifikation över skadan.

9. Avsluta med peel-ply

10. Om skada även på innerlaminatet, upprepa pkt 1,2,4, 7-9 på innerlaminatet

(11)

11. Efterhärda reparationen tidigast 3 timmar efter att plasten stelnat med tid och temperatur enligt tabell kap 1.2.

12. Riv av peel ply

13. Slipa ytligt och efterspackla med polyesterspackel vid behov. Slipning ned i kolfiberskiktet kan försvaga reparationen avsevärt, var försiktig!

Skada typ 1D ovan V.L.

Skjuvbrott i kärnmaterialet i kombination med släppningar eller enbart släppningar

Reparation skall ske med någon av 2 alternativa metoder beroende på storlek och lokalisering av skadan, samt varvets erfarenhet och bedömning. FMV, Fartyg kan konsulteras vid behov.

Metod A. Endast mindre skador, upp till 250 x 250mm: Injicering av vinylester

Metod B. Alla skadestorlekar: Bortskärning av laminat på en sida och byte av skadat kärnmaterial

Metod A: Injicering av vinylester

1. Lokalisera och kartlägg skadan. Kontrollera att kärnan är ok. Om kärnan påverkats menligt av överhettning, vilket har skett tidigare då avgaser från andra båtars värmeanlggningar kommit för nära, skall reparation ske enligt metod B.

2. Borra några avluftningshål i överkant av skadan i ena laminatet (sidan där släppningen är störst)

3. Borra ett hål för injicering i underkant av skadan.

4. Blanda till lämplig mängd vinylester

5. Injicera med hjälp av pump eller högt beläget kärl tills vinylester rinner ur samtliga hål, plugga hålen efter hand. Även injicering m.h.a. vacuum kan användas om fyllning kan garanteras.

6. Plugga injiceringshålet.

7. Tryck ihop släppningen med hjälp av stämpling.

Metod B: Bortskärning av laminat på en sida och byte av skadat kärnmaterial

1. Lokalisera och kartlägg skadan

2. Skär bort laminat på en sida så att hela kärnskadan friläggs 3. Tag bort skadat kärnmaterial

4. Slipa med grovt slippapper i skadan och runt den så att en jämn fasning med bredd c:a 40 mm x antal lager armering utan kvarstående delamineringar erhålles. Skär och slipa även bort skadat kärnmaterial. Fasa ev. kanterna c:a 45°. Avlägsna slipdammet.

(12)

5. Kapa och slipa till en bit kärnmaterial HD 180, så att god passform fås. Prima kärnmaterialbiten med vinylester, låt härda

6. Klipp till armering med ökande storlek så att "radien" ökar med c:a 40 mm per lager. Se tabell kap. 1 för uppbyggnad av armeringsskikten.

8. Fyll skadan med spackel. Tryck fast kärnmaterialbiten i spacklet. Släta ut spacklet med en spackelspade.

10. Bygg upp nytt laminat enligt laminatspecifikation över skadan. Avsluta med peel-ply

12. Riv av peel ply

(13)

2. R

EPARATION AV SKADA UNDER VATTENLINJEN

.

Skada typ 2A under V.L.

Större repor och intryckningar

1. Om behov finns, torka med aceton så att olja, fett och smuts i skadan och runt den avlägsnas.

2. Slipa med grovt slippapper i skadan och kontrollera om laminatet är vitt i ett fält större än c:a 20 x 50 mm. Om så är fallet skär loss löst laminat och

kontrollera om delaminering skett även i kolskiktet. Om så är fallet reparera enligt skada typ B under V.L, om ej fortsätt enligt nedan.

3. Slipa laminatskadan ned till kolskiktet och avlägsna slipdammet.

4. Blanda till lämplig mängd Crestomer 1152 PA, tillsätt 2% härdare.

5. Fyll ut intryckningen och jämna till med spacklet.

6. Lägg på ett lager peelply. Tryck försiktigt mot spacklet.

7. Låt härda över natten. Riv av peel ply. Eventuellt kvarvarande spackelråge slipas ner till omgivande nivå. Efterspackla med polyesterspackel vid behov.

Skada typ 2B under V.L.

Krosskador ytterlaminat

2. Slipa med grovt slippapper i skadan och runt den så att en jämn fasning med bredd c:a 40 mm x antal lager armering utan kvarstående delamineringar erhålles. Avlägsna slipdammet. Skär och slipa även bort ev. skadat kärnmaterial. Fasa ev. kanterna c:a 45°. Avlägsna slipdammet.

3. Kapa och slipa vid behov till en bit kärnmaterial HD 180, så att god passform fås. Prima kärnmaterialbiten med vinylester, låt härda

4.. Klipp till armering med ökande storlek så att "radien" ökar med c:a 40 mm per lager. Se tabell kap. 3 för uppbyggnad av armeringsskikten.

6. Fyll skadan med spackel. Tryck, om aktuellt, fast kärnmaterialbiten i spacklet.

Släta ut spacklet med en spackel.

10. Riv av peel ply

11. Slipa ytligt och efterspackla med polyesterspackel vid behov. Slipning ned i

(14)

kolfiberskiktet kan försvaga reparationen avsevärt, var försiktig!

Skada typ 2C under V.L.

Krosskador ytter- och innerlaminat

2. Skär och slipa med kaptrissa och grovt slippapper i skadan och runt den så att en jämn fasning med bredd c:a 40 mm x antal lager armering utan

delamineringar erhålles. Skär och slipa även bort skadat kärnmaterial. Fasa ev.

kanterna c:a 45°. Avlägsna slipdammet.

Vid större grundstötningsskador är det lämpligt att med kapskiva eller sticksåg helt avlägsna de skadade bottenpartierna inkl. slitskydden, samt om så är nödvändigt även skadade delar av skott och balkar. Lämna flänsen på balkarna kvar, om oskadd, då det underlättar återställningen avsevärt. Därefter

avlägsnas ytterligare c:a 50 mm av kärnan och innerlaminatet. "Läppen" som då ytterlaminatet utgör, användes för att temporärt med t.ex. plåtskruv fästa och samtidigt limma nytt kärnmaterial, se bildserie i bilaga. Fasa laminatkanten med bredd c:a 40 mm x antal lager armering.

"Laminatläppen" fasas från utsidan.

Ett alternativ vid mindre skadeomfattning, och om slitskyddet är intakt, är att skära loss hela skadade området från insidan och utnytjja slitskyddet som mothåll för att bygga upp nytt ytterlaminat etc. från insidan. Det kräver dock att mycket kärna kapas bort för att få tiilräcklig faslängd hos ytterlaminet.

3. Kapa och slipa till nytt kärnmaterial HD 180, så att god passform fås. Prima kärnmaterialbiten med vinylester, låt härda.

5. Fyll skadan, alt. "laminatläppen" med spackel. Tryck och ev . skruva fast kärnmaterial- biten i spacklet. Se till att kärnmaterialskarvar är ordentligt fyllda.

Stämpla upp underifrån vid behov. Lägg även i trekantlist av kärnmaterial i kölen så att en tjockare kärna erhålls i kölstråket, se pkt 6. Släta ut spacklet med en spackel. Låt härda.

6. Kapa och slipa vid behov bort överflödigt kärnmaterial på kölstråkets utsida så att plats för slitskyddet ges. Prima slipade kärnmaterialytor.

9. Bygg upp nytt laminat enligt laminatspecifikation över skadan. Avsluta med peel-ply.

10. Om så är fallet byggs här bortkapade delar av skott och balkar upp genom inlimning av kärnmaterial samt laminering analogt med ovanstående.

(15)

12. Riv av peel ply

14. Limma fast nytt slitskydd med Crestomer 1152 PA. Använd stämpling för att skapa presstryck. Plåtar kan underlätta.

Skada typ 2D under V.L, Skjuvbrott i kärnmaterialet

Alla skjuvbrottskador och släppningar kärna - laminat under V.L. skall repareras genom bortskärning av laminat på en sida och byte av skadat kärnmaterial 1. Lokalisera och kartlägg skadan

2. Skär bort laminat på en sida så att hela kärnskadan friläggs 3. Tag bort skadat kärnmaterial

4. Slipa med grovt slippapper i skadan och runt den så att en jämn fasning med bredd c:a 40 mm x antal lager armering erhålles. Skär och slipa även bort skadat kärnmaterial. Fasa ev. kanterna c:a 45°. Avlägsna slipdammet.

5. Kapa och slipa till en bit kärnmaterial HD 180, så att god passform fås. Prima kärnmaterialbiten med vinylester, låt härda

8. Fyll skadan med spackel. Tryck fast kärnmaterialbiten i spacklet. Släta ut spacklet med en spackelspade.

12. Riv av peel ply

13. Slipa och efterspackla med polyesterspackel vid behov.