Göra jämlikt = göra skillnad
Utvecklingskraft 15 maj 2013
Malin Skreding Hallgren, Landstinget i Jönköpings län Hanna Wallin, SKL
Therese Löfqvist, SKL
Upplägg idag
Vad är jämlikhet och varför ska vi arbeta med det?
Angereds närsjukhus- ett exempel
Att arbeta normkritiskt
Lärandeprojektet Vård på lika villkor – ett genombrottsprojekt
FIKA
Patientdialog som ett verktyg (VGR)
Var uppstår ojämlikheter i hälsa och vård?
Verktyg/arbetssätt för jämlikhetsintegrering
Film: Så här ser det ut idag
Urban Janlert professor i folkhälsovetenskap, Umeå universitet
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/jamlika/nationell-plattform/filmer
Definitioner av jämlikhet
Jämlikhet i hälsa
Jämlikhet i hälsa är avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara
skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön.
(FHI, Välfärd, jämlikhet och folkhälsa)
Om systematiska skillnader i hälsa skulle kunna undvikas genom rimliga åtgärder är de helt enkelt orättvisa. Det är det vi kallar ojämlik hälsa.
(WHO, Closing the gap…)
Jämlikhet i hälso-och sjukvården
Lika resurser till alla lika hälsa för alla Whitehead/WHO:
-Lika tillgänglighet till vård för lika behov -Lika vårdutnyttjande för lika behov
Hur ser ojämlikheterna ut idag? #1
Geografiska ojämlikheter Områden eller landsting
Ojämlikheter mellan grupper
Social position (utbildning, inkomst, yrke) Ålder
Kön
Könsidentitet/uttryck Sexuell läggning
Religion Etnicitet
Funktionsnedsättning
Hur ser ojämlikheterna ut idag? #2
Kön
Män får oftare den rekommenderade läkemedelsbehandlingen vid hjärtsvikt.
Kvinnor med nedstämdhet efter stroke behandlas oftare med antidepressiva.
Utbildningsnivå
Cancer (alla former) är lika vanligt för personer med kort som med lång utbildning, men personer med kort utbildning dör oftare.
Lågutbildade får sämre kvalitet på läkemedelsbehandling vid psykiska problem Utlandsfödda
Personer födda utanför Norden uppger i större utsträckning än födda i Sverige och Norden att de inte har tillgång till den vård de behöver (Vårdbarometern, 2011).
Risken för hjärt- och kärlsjukdomar skiljer sig beroende på födelseland. Jämfört med svenskfödda har personer från östra och sydöstra Asien och Latinamerika lägre risk, men personer från södra och västra Asien har högre risk.
(Ojämna villkor för hälsa och vård, 2011)
Hur ser ojämlikheterna ut idag? #3
Undvikbar slutenvård per utbildningsnivå för kvinnor och män
(Öppna jämförelser, 2011)
Hur ser ojämlikheterna ut idag? #4
Funktionsnedsättning
Vanligare med fysisk och psykisk ohälsa, t.ex. värk, högt blodtryck, självmordstankar, dålig tandhälsa.
Vanligare att avstå från vård och behandling. 15 procent har avstått från att besöka läkare/sjuksköterska, jämfört med 7 procent i övriga befolkningen.
Psykisk sjukdom
Vanligare med undvikar slutenvård (Björkenstam, Ljung et al, 2012)
Behandlas mer sällan med ballongvidgning vid hjärtinfarkt, därmed större risk att avlida inom sex månader.
HBTQ-personer
Homo-och bisexuella uppger sämre psykisk hälsa än heterosexuella, och transpersoner har ännu sämre psykisk hälsa. Hälften av alla transpersoner hade övervägt att ta sitt liv.
Unga homo- och bisexuella kvinnor avstår oftare från att söka vård än heterosexuella.
36 procent av sjuksköterskor och undersköterskor skulle undvika att vårda homosexuella om de hade möjlighet.
(Ojämna villkor för hälsa och vård, 2011)
Varför arbeta med jämlikhet?
Artikel 12 i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna
– en stat är skyldig att se till att hälso- och sjukvård är tillgänglig för alla och särskilt för marginaliserade grupper.
EU och WHO European region– Health 2020
– “significantly improve the health and wellbeing of populations, reduce health
inequalities, strengthen public health and ensure people-centred health systems that are universal, equitable, sustainable and of high quality.”
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
– ”…god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.”
SKL: inriktningsdokument
- SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentliga sektorn.
Jämlikhet lönar sig för alla
Kvalitet
Ett exempel från Angered
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/jamlika/nationell-plattform/filmer
Vad är ”normalt”?
Är jag normal…..?
Vad är ”normalt”?
Det förväntade, det icke avvikande.
Sätts i kontrast till något annat: ”Vi” och ”dom”
Det handlar om makt:
De som tillhör normen kan tycka till om, värdera och avgöra i vilken utsträckning det avvikande ska tolereras eller ej.
De kan välja att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring av den.
Normkritik som perspektiv
Normkritik/normmedvetenhet/normgranskning
Hjälper oss att få syn på – och förändra – begränsande
strukturer och normer, istället för att få enskilda individer att passa in i mallen
Synliggör hur makt skapas och återskapas på olika nivåer – i det mänskliga mötet, i verksamheten, i samhället
Bidrar till reflektion kring värderingar och attityder,
föreställningar och förväntningar. Vem är jag i förhållande till normen?
Normsamverkan – intersektionalitet
Träna att vända på perspektiven – tänk tvärtom!
Normkritik övning
Rebecca Popenoe, Karolinska Institutet
Vård på lika villkor
- lärandeprojektets bakgrund
Regeringsöverenskommelse 2011-2014 mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet - Treårigt projekt
- Totalt 11 miljoner kr på dessa tre år - Åtta medverkande verksamheter
- Genombrottsmetodik (något modifierad) som genomförandemetod
- Slutkonferens 21 mars 2014
I linje med SKL:s prioriterade frågor:
Jämlika välfärdstjänster 2012 och Jämlik och hälsofrämjande vård 2013.
Vård på lika villkor
Syfte och mål med projektet
Projektets syfte
- att utveckla och testa arbetssätt och metoder för en mer jämlik första linjens vård
Övergripande mål i projektet
- att öka jämlikheten i vården inom de medverkande verksamheterna
- att finna mätbara arbetssätt och metoder för en mer jämlik vård Mål inom verksamheterna
- att utifrån lokala behov och förutsättningar testa och utveckla arbetssätt och metoder för en mer jämlik vård på ett strukturerat sätt.
Medverkande verksamheter
Barnmorskemottagning/ Barnavårdscentral
Sommargatan, Karlstad, Landstinget i Värmland Vårdcentraler
City, Eskilstuna, Landstinget Sörmland
Dalbo, Växjö, Landstinget Kronoberg
Drottninghög, Helsingborg, Region Skåne
Ljustadalen, Sundsvall, Landstinget Västernorrland
Nävertorp, Katrineholm, Landstinget Sörmland
Orsa, Orsa, Landstinget Dalarna
Åsidan, Nyköping, Landstinget Sörmland
Projektets målområden
1. Förbättra tillgängligheten för de grupper som inte nås av vården idag och är särskilt utsatta för ohälsa
2. Förbättra kommunikationskompetensen i vården 3. Förbättra tillgängligheten till hälsofrämjande och
förebyggande insatser
4. Förbättra patientnöjdheten
Arbetssätt och utmaningar
Exempel på arbetssätt som testats
Olika former av ”Öppna” mottagningar/bedömningsmottagningar – tillgänglighetsmodeller
Delaktighet i vårdmötet – normkritiskt förhållningssätt (olika
förväntningar på olika patienter, hur skapa förutsättningar för alla?)
Att arbeta utanför vårdcentralens väggar
Hälsofrämjande målgruppsanpassat arbete Utmaningar
Tolktillgång i alla patientmöten - ersättningsfråga
Kontinuitet i vårdkontakterna – brist på allmänspecialister medför beroende av hyrläkare
Kultur och språkförståelse (34 språk på BVC är ett exempel) – hur göra alla delaktiga och på vilket sätt passar det patienten bäst?
Vi synliggör normen – arbeta normkritiskt
Olika föreläsare bjuds in och utmanar normen Kulturella olikheter och likheter – ”vi och dom”
Heteronormen – könsstereotyper Patientberättelser
Hjärnkoll – psykisk ohälsa och bemötande
FUB – Föreningen för barn och vuxna med utvecklingsstörning I början av projektet:
”Varför kommer de inte som de ska?”
”Varför gör de inte som vi säger?”
Nu:
”Hur ska vi förbättra vår kommunikation”
”Hur kan vi ändra våra rutiner/arbetssätt för att bäst möta patienternas behov”
FIKAPAUS
Vi ses igen kl. 15.00
Patientdialog VGR
Hälsans bestämningsfaktorer –
en förklaringsmodell till ojämlikheter i
hälsa
Var uppstår ojämlikhet i hälsa och vård
1. Olika förutsättningar till hälsa
- Före under och efter födelsen - Barndom
- Utbildning - Boende - Arbete
- Socioekonomiska förutsättningar
2. Olika tillgång till vård
- Barriärer: strukturella, mentala, ekonomiska
3. Olika innehåll i vården
- Kommunikation – bemötande – identifikation - Olika behandling
Ojämlikheter i vårdsökarprocessen
(Hälsans bestämnings- faktorer)
Hälsotillstånd Efterfråga
vård Behov av
vård Konsumera
vård
(Baserad på modell från: Burström, Market-oriented, demand-driven health care reforms and equity in health care utilization in Sweden, Int J Health Services 2009;39;271-285.)
Hälso- utfall
Förkunskaper om sjukdomar och vården
Utbud,
Tillgänglighet t.ex. resurser, tidigare
erfarenheter etc.
Tillgänglighet, Förtroende och tillit,
Resurser etc.
Kvalitén på vården:
bemötande, medicinsk
behandling etc.
Reflektera
Var uppstår ojämlikheter i våra verksamheter?
Vad kan vi göra åt det?
Jämställd vård- bättre vård:
Vill du veta mer?
Jämställdhet: jämställ.nu
Normkritik: temalikabehandling.se Hjärnkoll - NSPH
skl.se/jamlikvard skl.se/folkhalsa
Diskrimineringsombudsmannen Socialstyrelsen
Handisam
Folkhälsoinstitutet m.fl.
Tack för oss…
Malin Skreding Hallgren, utvecklingsledare, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län:
malin.skreding.hallgren@lj.se 036-32 12 54
Hanna Wallin, projektledare, Lärandeprojektet Vård på lika villkor, avd för vård och omsorg, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL:
hanna.wallin@skl.se 08-452 75 96
Therese Löfqvist, projektassistent, avd för vård och omsorg, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL:
therese.lofqvist@skl.se 08-452 78 61