På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 12 december 2018, kl Kaffe serveras från kl 08.

(1)

Region Blekinge • Valhallavägen 1 • SE-371 41 Karlskrona • Tel 0455-30 50 00 • Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se • Org.nr 222000-1321 • Bankgiro 5106-8914 • www.regionblekinge.se

1(1) Kallelse

Datum

2018-12-04

Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 12 december 2018, kl 09.00

Kaffe serveras från kl 08.30 Plats

Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn

Ärenden Se bifogad dagordning och bilagor

REGION BLEKINGE

Christina Mattisson ordförande

Andréa Hellsberg sekreterare

Fotografering av regionstyrelsens ledamöter till Årsredovisning 2018

(2)

Regionstyrelsen

Dagordning

Tid Onsdagen den 12 december 2018, kl. 09.00 Plats Rådhuset, Karlshamn

Dagordning:

1. Val av justerare

2. Godkännande av dagordningen

3. Landstings‐ blivande regionstyrelsens övertagande av vården av allmänna bilaga handlingar från kommunalförbundet Region Blekinges regionstyrelse

4. Projekt; Drivkraft 2.0 – integration, hållbart företagande och fokus grundskolan bilaga

5. Projekt; Innovationsinitiativet bilaga

Information

‐ Strukturbild Blekinge 2.0

‐ Trafikförsörjningsprogram

Övrigt

Delegationsbeslut bilaga

Anmälningsärenden bilaga

(3)

Förslag till beslut

2018-11-28

Region Blekinge • Valhallavägen 1 • 371 41 Karlskrona • Tel 0455-30 50 00 • Fax 0455-30 50 10 E-post kansli@regionblekinge.se • Org.nr 222000-1321 • Bankgiro 5106-8914 • www.regionblekinge.se

REGIONSTYRELSEN

2018-12-12 Dnr 18/00635

Handläggare Ingrid Ljungqvist

Landstings- blivande regionstyrelsens övertagande av vården av allmänna handlingar från kommunalförbundet Region Blekinges regionstyrelse

Vid årsskiftet upphör Region Blekinge i sin nuvarande form som myndighet och alla ansvarsområden övertas av Landstinget Blekinge som också byter namn till Region Blekinge. Vården av regionstyrelsens allmänna handlingar, som inte överlämnats till arkivmyndigheten bör då övertas av landstings- blivande regionstyrelsen. Enligt arkivlagen § 15 krävs beslut av ansvarig styrelse för att en myndighet ska kunna avhända sig allmänna handlingar.

Arbetsutskottet har 2018-11-28 behandlat ärendet.

Beslutsunderlag

 Förslag till beslut 2018-11-28

 Arbetsutskottets beslut, 2018-11-28

Arbetsutskottet förslår regionstyrelsen besluta

att samtliga allmänna handlingar från regionstyrelsen som inte är överlämnade till arkivmyndigheten 2019-06-01 överlämnas till landstings/regionstyrelsen ________

Expedieras:

Landstinget/ Region Blekinge Arkivmyndigheten Sydarkivera

3

(4)

2018-11-28

REGIONSTYRELSEN

2018-12-12 Dnr REGK-2018-000034

Hanna Nilsson 0455-32 20 44

Projekt Drivkraft 2.0

Ung Företagsamhet Blekinge /Bromölla ansöker om 1 967 724 kr ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder för att genomföra ovanstående projekt.

Sammanfattning

Projektet Drivkraft 2.0 gynnar regionens framtid genom att uppmuntra fler till att bli entreprenöriella anställda eller företagare. Detta sker genom en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv samt genom entreprenöriellt lärande. Samverkansformerna bygger på att alla elever i möte med våra läromedel och vår processutbildning för gymnasiet har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Projektet ska förse regionens lärare med entreprenöriella verktyg och ungdomarna med entreprenöriella förmågor.

Projektet har tre huvudspår: Hållbart företagande, Företagande som integration och Fokus grundskolan.

Projekttid: 2019-01-01 – 2021-12-31 Budget

Kostnader 2019 2020 2021 Totalt

Egen personal 1 044 000 kr 1 078 800 kr 1 101 420 kr 3 224 220 kr Externa tjänster 15 000 kr 40 000 kr 60 000 kr 115 000 kr Resor och logi 71 000 kr 72 000 kr 73 000 kr 216 000 kr Indirekta kostnader 124 528 kr 126 700 kr 129 000 kr 380 228 kr Totalt 1 254 528 kr 1 317 500 kr 1 363 420 kr 3 935 448 kr

Finansiering 2019 2020 2021 Totalt

Regionala tillväxtmedel 1.1 598 620 kr 661 592 kr 707 512 kr 1 967 724 kr Blekinges 5 kommuner + 655 908 kr 655 908 kr 655 908 kr 1 967 724 kr Totalt 1 254 528 kr 1 317 500 kr 1 363 420 kr 3 935 448 kr

4

(5)

2

Beslutsmotivering

Projektet stämmer väl överens med Attraktiva Blekinge och insatsområde arbetsliv.

2020 kännetecknas Blekinge av ett starkt innovationsklimat som involvera näringsliv, utbildningsaktörer, offentliga, ideell- och kreativ sektor. Projektet stämmer även väl in på Blekinges kompetensstrategi, där samverkan mellan skola och arbetsliv särskilt betonas samt vikten av att medverka till entreprenörskap och entreprenöriella lärprocesser.

Beslutsunderlag

1. Förslag till beslut 2018-11-28 2. Ansökan 2018-10-03

3. Budget 2018-10-03

4. Komplettering målbilaga 2018-11-19 5. Arbetsutskottets beslut, 2018-11-28 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta

att anvisa 1 967 724 kr som medfinansiering för projektet Drivkraft 2.0 för år 2019 ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder

Medfinansieringen utgör 50,00% av projektets totala kostnader.

Övrigt

Beslutet får inte överklagas enlig § 14, Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken.

_______

Expedieras:

Sökande Akten

(6)

1

Ansökan om regionala tillväxtmedel

1. Uppgifter om projektet Projektnamn

Drivkraft 2.0 - integration, hållbart företagande och fokus grundskolan Datum för projektstart

2019-01-01

Datum för projektslut

2021-12-31

Sökt belopp (kr)

1 967 724

2. Uppgifter om sökande Organisationens namn

Ung Företagsamhet Blekinge/Bromölla

Organisationsnummer

836201-1077

Juridisk form

Ideel Förening

Bransch/SNI-kod

94990

CFAR-nummer

3261-8365

Adress

Drottninggatan 83

Telefonnummer

0708 83 62 32

Postnummer

37438

Ort

KARLSHAMN

Arbetsställets namn

Ung Företagsamhet Blekinge/Bromölla

Arbetsställets besöksadress

Webbadress

ungforetagsamhet.se/blekinge

E-postadress

jennifer.stenfelt@ungforetagsamhet.se

Behörig att företräda sökande/firmatecknare – bifoga protokollsutdrag/intyg

Jennifer Stenfelt

3. Kontaktpersoner

Kontaktperson hos sökanden

Jennifer Stenfelt

Kontaktperson ekonomi

Jennifer Stenfelt

Telefonnummer

Mobil nr.

0708836232

Telefonnummer

Mobil nr.

0708836232

E-postadress

Jennifer.stenfelt@ungforetagsamhet.se

E-postadress

jennifer.stenfelt@ungforetagsamhet.se

Projektledare

Jennifer Stenfelt

Telefonnummer

Mobil nr.

E-postadress

0708836232

Ver. 2015-04-01

(7)

2 4. Övriga uppgifter

Län som omfattas av projektets verksamhet

Blekinge samt Bromölla kommun

Kommuner som omfattas av projektets verksamhet

Blekinges alla kommuner samt Bromölla kommun

Ska samarbete ske med annat projekt?

☐Ja ☒ Nej Projektets namn

Kontaktperson för projektet

Aktuellt program

Vilka aktörer i och utanför Blekinge ska projektet samarbeta med?

Samarbeta med övriga UF-regioner i Södra Sverige. Almi, BBI, Nyföretagarcentrum och andra aktörer som arbetar med företagande/nyföretagande. Samarbeta med

näringslivskontoren i Blekinge och Bromölla kommun.

5. Betalningssätt

Regionala tillväxtmedel utbetalas till sökandens: (ange endast ett alternativ)

☐ Plusgiro nr: ☒Bankgiro nr: 5937-3555

6. Moms

Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet?

☐Ja ☒ Nej Om Nej, bifoga intyg från Skatteverket.

7. Upphandling

Omfattas sökanden av Lagen om offentlig upphandling?

☐ Ja ☒ Nej Om Ja, bifoga upphandlingspolicy.

(8)

3 8. Projektbeskrivning

Beskriv projektet enligt rubrikerna nedan 8.1 Sammanfattad projektbeskrivning

Beskriv kortfattat projektet (i syfte att publiceras på Region Blekinges hemsida, max 1000 tecken inkl.

blanksteg, använd enkel svenska).

Projektet Drivkraft 2.0 gynnar regionens framtid genom att uppmuntra fler till att bli entreprenöriella anställda eller företagare!

Detta sker genom en ökad samverkan mellan skola/arbetsliv och genom entreprenöriellt lärande. Samverkansformerna bygger på jämställdhet där alla elever i möte med våra läromedel och vår processutbildning för gymnasiet har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Projektet ska förse regionens lärare med entreprenöriella verktyg och våra barn och ungdomar med entreprenöriella förmågor.

Projektet har tre huvudspår: Hållbart företagande, Företagande som integration och Fokus grundskolan.

Våra ungdomar är framtiden och det är hos dem vi lägger grunden för en positivare attityd till företagande i Blekinge!

8.2 Bakgrundsbeskrivning

Beskriv projektets utvecklingsområde. Vad ska projektet förändra, vilka utmaningar avser projektet att lösa och/eller vilka nya möjligheter eller metoder ska utvecklas? Beskriv utgångsläget för de horisontella perspektiven inom projektets verksamhetsområde. Beskriv även hur projektet har förankrats i den egna organisationen.

I Blekinge är andelen som kan tänka sig att starta företag lägre än i övriga Sverige (källa:

Tillväxtverket Entreprenörskapsbarometern, se bilaga 1) Vår region är en bruksort och många ser inte företagande som ett alternativ till anställning. Denna trend går även att se i skolan, Blekinge har länge legat i botten vad gäller andel UF-företagare per årskull (se bilaga 2). De senaste åren har vi emellertid kunnat se en ökning av antal elever som väljer att driva UF- företag, dock krävs det mycket arbete för att bibehålla lärare samt engagera nya lärare som arbetar med UF-företagandet. I de insatser vi har gjort i projektet Drivkraft! 2015-2018 (finansierat av Region Blekinge, Länsstyrelsen och regionens kommuner) har vi fått upp farten och vi kan se en ökning av UF-företagare samt en bättre spridning över

gymnasieprogram där processutbildningen erbjuds. Vi ser dock att det fortsatt finns mycket kvar att göra och att det finns flera program där elever ännu inte har möjlighet att välja UF- företagandet eller där väldigt få driver UF-företag. Alla målgrupper tillgodoses inte – detta vill vi förändra med detta projekt! Exempel på program där utvecklingspotentialen är stor är:

IM-programmet (flera inriktningar), se spridning per program enligt bilaga 3. På IM-

programmet – språkintroduktion ser vi hur våra läromedel för grundskolan kommer att vara väl fungerande verktyg i arbetet med att eleverna på programmet får lära känna närsamhället och stärka den egna individen. Arbetet med dessa läromedel kommer även skapa kontakt mellan skola och näringsliv. I andra UF-regioner har detta visat sig vara ett framgångsrecept!

Arbetet med IM-programmet kommer att innebära stora utmaning. Med hjälp av research och input från övriga regioner kommer vi att skapa de bästa förutsättningar för att arbeta fram en strategi och metod där denna målgrupp kommer att tillgodoses.

Nu till en annan utmaning som vuxit fram de senaste åren. Merparten av UF-företagen som startas varje år väljer att sälja en vara. Ofta väljer man att importera ett större parti via

(9)

4

distributörer som Alibaba eller AliExpress – produkter från exempelvis Kina. Kunskap kring vad produkterna är producerade, farliga ämnen eller annan miljöpåverkan är för många okänt.

Eleverna behöver få kunskap kring hur man bygger upp ett hållbart företag och inkludera miljön i sitt val av affärsidé. Ett hållbart företag är ett företag där lönsamhet, miljöhänsyn och socialt engagemang förenas. Hållbart företagande handlar bland annat om att spara på egna resurser och minska den negativa miljöpåverkan. Genom att förse lärarna med kunskap kring detta kommer de lättare att kunna guida eleverna och få dem att göra smartare val, bli mer miljömedvetna som vuxna – som anställda eller som företagare. Denna kunskap kommer även göra dem till mer upplysta konsumenter.

Även intresset för samhällsentreprenörskap har ökat under de senaste åren – så också bland UF-företagen. Dock är det många som förväxlar samhällsentreprenörskap med välgörenhet och hållbarhetstänket uteblir. Många ungdomar vill ta sig an de stora frågorna men har inte verktygen för hur de ska gå tillväga. Här kommer Ung Företagsamhet spela en viktig roll – att få ungdomar att arbeta för en hållbar värld. Kraften i entreprenörskap förändrar människor och samhällen. Med ett fokus på samhällsentreprenörskap underlättar man även arbetet med UF-företagande på studieförberedande program – exempelvis samhällsvetenskapliga

programmet (idag driver elever på detta program UF-företag nästan enbart via i-valet).

Många lärare vittnar om att det är svårt för eleverna på samhällsvetenskapliga programmet att slutföra sina gymnasiearbeten. Här har UF-kursen för många blivit lösningen. Se exempel enligt bilaga 5. Våra insatser kommer att öka kvalitén på de UF-företag som arbetar med samhällsentreprenörskap, förenkla lärarnas arbete, skapa bättre förutsättningar för att slutföra sitt gymnasiearbete på studieförberedande program samt sprida UF-företagandet till fler program – alla målgrupper ska tillgodoses. En annan anledning till att vi vill satsa på samhällsentreprenörskap i detta projekt är att det tydligt bidrar till regionala och lokala utveckling – vi tänker närmast på den typ av samhällsentreprenörskap som bedrivs ute på landsbygden och som för många är en förutsättning för att kunna leva och verka ute på landet.

I projekt Drivkraft ingick bland annat att analysera hindren för ett ökat UF-företagande och skapa en strategi för att öka antalet UF-företagare i Blekinge – vi har kunnat konstatera att en avgörande faktor för ökning är närvaro ute på skolorna. Att möta elever men framförallt lärare. Strategiskt arbete och tät kontakt med kommunernas skolledningar är också av stor vikt, framförallt i arbetet med att få UF-företagande valbart på alla program. En annan parameter som är viktig är att ständigt utveckla nya metoder och anpassa Ung Företagsamhet läromedel och processutbildning till nya målgrupper och den tid vi lever i. Förändringarna som beskrivs i texten ovan (nyanlända, ökat samhällsentreprenörskap och hållbart

företagande i fokus) kräver också förändring hos oss – den förändringen kommer att ske i detta projekt!

Vi ser även behov av förändring och anpassning på grundskolan. Ung Företagsamhet har reviderat och utvecklat sina läromedel för grundskolan, anpassningar till det digitala lärandet har gjorts. Det krävs därför ett omtag på grundskolan – genom att sprida våra reviderade läromedel bidrar projektet till såväl det entreprenöriella lärandet som till det digitala lärandet.

(10)

5

Horisontella kriterier:

Projektet bygger på att skola, näringsliv och andra aktörer samverkar i olika former.

Samverkansformerna i sin tur bygger på jämställdhet där alla elever vi mötet i vår

processutbildning eller i möte med våra läromedel har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla oavsett kön eller ursprung ges möjlighet att arbeta med vår

processutbildning eller våra läromedel. Eleverna får arbeta i grupper för att öka förståelsen för andra personers egenskaper och synsätt. Genom våra tre läromedel kommer eleverna tidigt i kontakt med närmiljön vi lever i och får förståelse för hur vi kan bidra, påverka och förändra.

Kunskap om demokrati och företagande utvecklas och vikten av att varje individ utgör en viktig pusselbit i samhällets livslånga pussel. I projekt Drivkraft hade vi de horisontella kriterierna som utgångspunkt i flera aktiviteter, exempel: under en temadag där

grundskoleelever fick testa på att driva företag fick de också diskutera hur de skulle arbeta i företaget för att skapa jämställdhet, hållbarhet och mångfald. Genom att applicera denna frågeställning på de olika aktiviteter som vi genomfört fick vi spännande diskussioner och vi kunde även se ett bättre/fördjupat resultat! Med bakgrund och lärdomar av projekt Drivkraft kommer vi att fortsätta använda de horisontella kriterierna på detta sätt i kommande

aktiviteter. Projektets arbete med hållbart företagande och samhällsentreprenörskap – går också i linje med de horisontella kriterierna.

Antal kvinnor som drev UF-företag: 51%

Antal män som drev UF-företag: 49%

Kvinnlig VD i UF-företag: 53%

Manlig VD i företag: 47%

8.3 Omvärld och samverkan

Beskriv om liknande verksamhet pågår regionalt, nationellt eller internationellt och hur ert projekt i sådana fall ska förhålla sig till den/de verksamheterna. Beskriv även hur ni ska använda resultat och erfarenheter från eventuella liknande verksamheter som andra drivit tidigare.

I Blekinge är andelen som kan tänka sig att starta företag lägre än i övriga Sverige (källa:

Tillväxtverket Entreprenörskapsbarometern, se bilaga 1) Vår region är en bruksort och många ser inte företagande som ett alternativ till anställning. Det är av stor vikt att man redan tidigt implementerar det entreprenöriella förhållningssättet för att förse barn och ungdomar med en tro på sig själva och sin egen förmåga (att entreprenörskap ska genomsyra skolan är även i enlighet med GY11 och den senaste läroplanen för grundskolan) Nyckeln till att detta sker är att förse våra lärare med bra verktyg angående detta.

Ju yngre en individ är desto mer öppen är han eller hon för att ta till sig ett entreprenöriellt förhållningssätt. Enligt undersökningar försvagas mottagligheten för de effekter

entreprenöriellt lärande eller ett entreprenörskapsprogram ger:

Grundskolan: positivt Gymnasiet: positivt/blandat Universitet: svag/ingen effekt Vuxna i USA: ingen effekt

Arbetslösa i Tyskland: positivt om kombinerat med starta eget bidrag

(11)

6

Källa: Elert, Andersson and Wennberg, JEBO, 2015; Oosterbeek, Van Praag, Ijsselstein, EER, 2014; Von Graevenitz et al., 2010; Fairlie et al., 2014; Martin et al, JBV 2014.

Rapport/undersökning enligt bilaga 4.

Vår omvärld har förändrats sedan vårt tidigare projekt, idag är exempelvis antalet elever på IM-programmet långt fler till följd av flyktingströmmen. Skolan har förändrats och vikten av integration är större än någonsin. Integration handlar om att alla aktivt ska kunna vara med och påverka samhället. Oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska alla ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Idag arbetar man aktivt med ett välfungerande IM-program på regionens skolor och vi ser att vi kan vara ett stöd för dem i sitt arbete. När det kommer till projektets insatser på IM-programmet så kommer vi att ta lärdom av det arbete som andra UF-regioner i landet har genomfört. Några regioner som har arbetat mycket med IM-

programmet är exempelvis Kronoberg och Jönköping. I dialog med dem kommer vi att sätta upp riktlinjerna för insatserna gällande IM-programmet. Detta kommer att gynna projektet och vi kommer använda oss av de framgångsfaktorer som Kronoberg och Jönköping har identifierat. Tillika kommer deras erfarenheter få oss att undvika fallgropar som de har stött på i sitt arbete.

I en skrivelse utfärdad av regeringen - Hållbara affärer - identifieras hållbarhet som en självklar hörnsten i ett modernt och konkurrenskraftigt näringsliv. Sverige ska här ligga i framkant och vara en god förebild för andra länder

(https://www.regeringen.se/49f179/contentassets/731677811f164859bfaa9673d10aa727/2016 0628_hallbart_webb2.pdf ) De senaste åren har importen av produkter via sajter som Alibaba och AliExpress blivit vanlig bland företag i Sverige och i världen, så också bland UF-företag.

Merparten av UF-företagen som startas varje år säljer en produkt, många väljer att importera från länder som Kina eller Indonesien. Långa transporter och dålig

information/kvalitetssäkring av produkterna är ett vanligt scenario. Våra lärare behöver kunskap kring hur man utövar ett hållbart företagande och få kunskap om miljö och påverkan – detta för att få eleverna att göra medvetna val. En annan förändring som skett de senaste åren är att intresset för samhällsentreprenörskap har ökat. Denna ökande trend går att se bland företag och tillika UF-företag i hela Sverige. Det är roligt att ungdomar vill bidra till

samhällsnyttan genom sitt företagande. Dock ser vi ett behov av att sprida kunskap kring samhällsentreprenörskap och hur man arbetar för att få ett hållbart företagande. Många UF- företag tenderar att ägna sig åt välgörenhet istället för att fokusera på det hållbara –

exempelvis skänker de hela vinsten och ställer sig i slutet av UF-året frågande inför att de måste betala skatt på vinsten (UF-året blir en kostnad för dessa elever). Här behöver lärarna kunskap för att kunna guida eleverna rätt. I Boden har man arbetat framgångsrikt med samhällsentreprenörskap. En modell som vi ser som applicerbar på skolorna i Blekinge, läs mer om ”Bodenmodellen” i bilaga 5. Ung Företagsamhet i Stockholm har arbetat

framgångsrikt med att få de elever som ägnar sig åt samhällsentreprenörskap att skapa hållbara företag. Där har man använt FN:s Globala mål som utgångspunkt i arbetet med att sprida kunskap kring samhällsentreprenörskap, se bilaga 6. Med bakgrund av deras arbete och lärdomar vill vi utveckla en liknande modell för Blekinge.

(12)

7 8.4 Projektets mål

Beskriv projektets effektmål och projektmål med delmål. Målen ska vara mätbara.

Projektets långsiktiga och övergripande mål är:

- att fler i regionen kan tänka sig att bli företagare och se företagande som ett alternativ till anställning. Skapa positivare attityder till företagande i Blekinge och i Sverige!

- att förse regionens lärare med verktyg för ett entreprenöriellt förhållningssätt. Detta så att regionens barn och ungdomar i tidig ålder får identifiera sina entreprenöriella förmågor.

Projektets mål i detalj enligt bilaga 8.

8.5 Projektets målgrupp

Beskriv projektets målgrupp. Om projektet har både en direkt och indirekt målgrupp ska dessa beskrivas.

Belys även målgruppens sammansättning utifrån ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv.

- Grund- och gymnasielärare (primär målgrupp) - Fokus lärare IM-programmet (primär målgrupp) - Barn och ungdomar 6 – 17 år

- Yngre vuxna 18 – 30 år

- Arbetsliv (företag, organisationer, offentlig förvaltning, landsting etc) - Skolledare/Skolchefer

- Studie- och Yrkesvägledare (SYV)

- Rådgivare till UF-företag (personer från näringsliv/arbete i regionen) - Politiker Beslutsfattare

- Aktörer och organisationer som arbetar med entreprenörskap och företagande Projektet bygger på att skola, näringsliv och andra aktörer samverkar i olika former.

Samverkansformerna i sin tur bygger på jämställdhet där alla elever vi möter i vår

processutbildning eller i möte med våra läromedel har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla oavsett kön eller ursprung ges möjlighet att arbeta med vår

processutbildning eller våra läromedel. Eleverna får arbeta i grupper för att öka förståelsen för andra personers egenskaper och synsätt. Genom våra tre läromedel kommer eleverna tidigt i kontakt med närmiljön vi lever i och får förståelse för hur vi kan bidra, påverka och förändra.

Kunskap om demokrati och företagande utvecklas och vikten av att varje individ utgör en viktig pusselbit i samhällets livslånga pussel.

8.6 Projektorganisation

Beskriv projektets organisation samt ansvarsfördelning. Reflektera även över projektorganisationen utifrån ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv.

Projektägare är Ung Företagsamhet i Blekinge/Bromölla. Projektägaren som är en ideell organisation har stor erfarenhet av att driva fleråriga projekt och att ansvarsfullt förvalta medel genom tidigare erfarenheter. Projektledare är Jennifer Stenfelt som varit anställd hos Ung Företagsamhet sedan 2008 och har goda erfarenheter av olika projekt. Jennifer arbetar som regionchef sedan mars 2015 på Ung Företagsamhet i Blekinge/Bromölla och blir därmed ytterst ansvarig för projektet.

Löpande bokföring samt projektbokföring och löneadministration kommer genomföras av Krappsjö redovisningsbyrå. EY i Karlshamn kommer att göra bokslutet. En av de anställda i projektet kommer att bli ansvarig administratör och sammanställa analyser, lägesrapporter,

(13)

8

utvärderingar, lärandedokument, deltagarlistor etc. Administratören ska också vara delaktig i arbetet med att ta fram underlag och informationsmaterial samt förmedla information till samtliga intressenter i nyhets-/informationsmail.

Precis som i projektet kommer den egna organisationen tillämpa ett arbetssätt där jämställdhets och -mångfaldsperspektivet tillgodoses. Den övergripande projektledaren kommer att ha ansvaret för att de horisontella perspektiven inkluderas i såväl den egna organisationen som i projektets aktiviteter

8.7 Projektets verksamhetsbeskrivning

Beskriv projektets arbetssätt och planerade aktiviteter. Beskriv hur projektets verksamhet skiljer sig från den ordinarie verksamheten. Beskriv även planerade aktiviteter som främjar hållbarhet, jämställdhet, mångfald och samverkan samt och om internationalisering är en del av projektet. (Kom ihåg att budgetera för samtliga aktiviteter även för de specifika aktiviteter som främjar de horisontella perspektiven).

Projektet kommer ha tre huvudsakliga spår som alla bottnar i att skolan har förändrats och vi ser ett behov av utveckling. Vår ordinarie verksamhet kan i dagsläget inte möta berörda målgrupper inom dessa områden fullt ut. Nya verktyg och arbetsmodeller behöver tas fram och implementeras. Spåren enligt nedan:

Företagande som integration

Arbetet med IM-programmet är väl etablerat i flera av Sveriges övriga UF-regioner. På IM- programmet används idag våra läromedel för grundskolan väldigt framgångsrikt på IM- programmet inriktning Språk. Ung Företagsamhets processutbildning på gymnasiet används på övriga inriktningar (preparandutbildning, programinriktat individuellt val och

yrkesintroduktion, individuellt alternativ). I nuläget är det enbart ett fåtal elever som driver UF-företag (3 st) och det är ingen som arbetar med våra läromedel på IM-Språk.

Språkintroduktionen ska ge ungdomar som anlänt hit nyligen en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket som gör det möjligt att eleverna ska kunna gå vidare till gymnasiet eller annan utbildning. Våra läromedel kommer att vara välfungerande verktyg i detta arbete.

Arbetet med att inkludera denna målgrupp går helt i linje med de horisontella kriterierna.

Oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska alla ha lika rättigheter, skyldigheter och

möjligheter. I skrivande stund har inte IM-elever samma möjlighet att välja UF-företagandet – det kommer insatserna i det här projektet att ändra på. UF-företagandet bidrar även till integration. Våra läromedel bygger broar mellan skola och näringsliv.

Aktiviteter:

-Introducera regionens lärare på IM-programmet Språk för våra läromedel Vårt Samhälle, Se Möjligheterna och Vår framtid och ekonomi och hjälpa dem i arbetet ute på skolorna.

-Introducera och stötta regionens lärare på IM-programmet i arbetet med vår processutbildning för gymnasiet (UF-företagande) Program: preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion, individuellt alternativ.

-Hålla inspirationsföreläsningar för elever på IM-programmet För detaljerad aktivitetsplan se bilaga 8.

Hållbart företagande

De senaste åren har importen av produkter via sajter som Alibaba och AliExpress blivit vanlig. Merparten av UF-företagen som startas varje år säljer en vara, många väljer att importera sina varor från länder som Kina eller Indonesien. Projektet kommer att förse våra ungdomar med kunskap kring hur man utövar ett hållbart företagande och få dem att ha miljön i åtanke då de väljer affärsidé och driver sina företag – detta gäller både de företag

(14)

9

som säljer en vara eller en tjänst. I projektet kommer vi att arrangera träffar för lärare och elever där vi informerar om hur man utövar ett hållbart företagande– detta i så väl

tjänsteföretag som företag som väljer att sälja en vara. Vi bedömer att det kommer vara enkelt att nå ut angående de företag som säljer en vara, i det fall där UF-företaget säljer en tjänst ser vi dock en utmaning. Våra lärare uppmanar ofta eleverna att sälja en vara, detta av

skattemässiga själ, se länk:

https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/startaochdrivaforetag/ungaforetagare/u ngforetagsamhet.4.5c13cb6b1198121ee8580002425.html

Inom Ung Företagsamhet, nationellt, arbetar man hårt för att få till en ändring och göra det enklare för UF-företagen att erbjuda en tjänst. Vi följer detta arbete och håller lärare och elever uppdaterade om hur arbetet framskrider. Vi kommer ha olika teman för träffarna och engagera aktörer som informerar och verkar för en bättre miljö/ett hållbart företagande – exempelvis lokala företagare som utgör goda exempel men också myndigheter såsom Kemikalieinspektionen (https://www.kemi.se/) Vi kommer utöver träffar även arbeta med sociala medier och vår hemsida för att sprida kunskap och goda exempel.

Många ungdomar vill bidra till samhällsnyttan i sitt företagande. Samhällsentreprenörskap växer i Sverige och i världen, så också bland våra UF-företagare. Dock ser vi en problematik i att många företag ägnar sig åt välgörenhet istället för att skapa hållbara företag. I projektet avser vi att ta fram verktyg kring och sprida information om samhällsentreprenörskap. Dels för att skapa hållbara företag i stort och dels för att bidra till den regionala och lokala utvecklingen - samhällsentreprenörskap används framgångsrikt exempelvis för att skapa en levande landsbygd. Vi vill förse Blekinges ungdomar med kunskap kring

samhällsentreprenörskap och bidra till ett hållbart företagande!

Denna satsning kommer även bidra till att de studieförberedande programmen enklare kan arbeta med UF-företagandet på sitt program. Ett exempel är samhällsprogrammet där man arbetar med UF-företagandet som gymnasiearbete, man väljer att koppla ihop den

vetenskapliga rapporten med momenten i UF-företagandet, se exempel från Boden i bilaga 5.

I förlängningen bidrar detta alltså till att fler har möjlighet att driva ett UF-företag om de vill.

Aktiviteter:

-Föreläsning för lärare och elever i regionen angående hållbart företagande och samhällsentreprenörskap.

-Lärarträffar på temat hållbart företagande och samhällsentreprenörskap.

-Ta fram material och sprida goda exempel på företag som arbetar hållbart.

För detaljerad aktivitetsplan se bilaga 8.

Fokus grundskolan

Under 2018 har Ung Företagsamhet läromedel reviderats och anpassats till det digitala lärandet. Flera av regionens skolor arbetar eller har arbetat med våra läromedel på

grundskolan. Vi vill dock nå ut till fler skolor och nya lärare! I projektet kommer vi att viga en 50% tjänst som fokuserar på att nå ut till fler lärare i regionen. Skolbesök för att presentera Vårt Samhälle, Se Möjligheterna och Min Framtid och Ekonomi kommer att göras löpande.

Genom våra tre läromedel kommer eleverna tidigt i kontakt med närmiljön vi lever i och får förståelse för hur vi kan bidra, påverka och förändra.

Kunskap om demokrati och företagande utvecklas och vikten av att varje individ utgör en viktig pusselbit i samhällets livslånga pussel. I projekt Drivkraft hade vi de horisontella

(15)

10

kriterierna som utgångspunkt i flera aktiviteter, eleverna fick i läromedlens olika övningarna och uppgifter diskutera hur de skulle arbeta för att skapa jämställdhet, hållbarhet och

mångfald i sina fiktiva företag och samhällen. Detta upplägg har visat sig vara ett framgångsrecept och en arbetsform som vi kommer att arbeta vidare med.

Aktiviteter:

-Aktivt uppsöka lärare och skolledare för att presentera och implementera våra läromedel – besök ute på skolorna.

-Vara ett stöd för lärarna i arbetet med läromedlen.

För detaljerad aktivitetsplan se bilaga 8.

Nedan beskrivs ordinarie verksamhet:

Gymnasieskolan – UF-företagandet är föreningens kärnverksamhet och UF-kontorets arbete grundar sig i de fem obligatoriska momenten; Registrering, Rådgivare, Affärsplan,

Årsredovisning och säljtillfälle. Genom besök på skolorna servar personalen lärare, elever och skolledning för att kunna genomföra dessa basmoment på ett så korrekt sätt som möjligt.

De aktiviteter som arrangeras under ett läsår och därmed är ordinarie verksamhet är Kick Off i september/oktober samt regional UF-mässa i mars. SM i UF-företagande arrangeras årligen av Ung Företagsamhet Sverige och övrig UF-personal finns på plats för att arbeta. Genom vår ordinarie verksamhet och våra ordinarie aktiviteter kan vi samköra projektaktiviteter för att bli så kostnadseffektiva som möjligt och få fler deltagare istället för att arrangera två olika aktiviteter.

Grundskolan – vi arbetar med Tankeverkstan – temadagar ute på grundskolan i Blekinge och Bromölla. Samt spridning i form av utbildning/besök av våra läromedel.

8.8 Projektets tids- och aktivitetsplan

Ange projektets huvudaktiviteter med planerat startdatum och slutdatum.

Huvudaktivitet Startdatum Slutdatum

Identifiera modell/göra planering för IM-programmen.

(Spår 1)

2019-01-01 2019-06-30

Planera och boka in utbildningsdagar/ta kontakt med lärare och rektorer - IM programmet. (Spår 1)

2019-08-31 2021-12-31

Planera och genomföra lärarträffar och

utbildningsdagar med fokus på Hållbart företagande och samhällsentreprenörskap. Löpande. (Spår 2)

2019-01-01 2021-12-31

Kartlägga regionens skolor - grundskolan och planera utbildningsdagar och besök - kommunvis.(Spår 3)

2019-01-01 2019-06-30

Genomföra besök och utbildningsdagar på grundskolan. (Spår 3)

2019-06-30 2021-12-31

(16)

11 9. Blekingestrategin

Beskriv koppling till Blekingestrategins insatsområden.

Välj insatsområde (ett val):

☐ Bilden av attraktiva Blekinge

☐ Livskvalitet

☒ Arbetsliv

☐ Tillgänglighet

Beskriv projektets koppling till valt insatsområde, beskriv även om projektet har en koppling till något av de övriga insatsområdena. Beskriv även koppling till andra relevanta kommunala och regionala strategier.

"Ge ungdomars drivkraft näring - intressera dem för entreprenörskap redan i skolan" För att unga ska se en framtid i Blekinge är både studier och möjligheterna att få ett jobb viktigt.

Alla behöver gå ut grundskola och gymnasium med fullständiga betyg och få möjlighet att vidareutbilda sig till de jobb som finns i Blekinge. Att redan i skolan möta ett innovativt och entreprenöriellt tänkande är en bra grund. Ung Företagsamhet och UF-företagandet fungerar.

Ju fler ungdomar som få en entreprenöriell skolgång med t.ex. UF-företagande som en obligatorisk del, desto fler ungdomar i arbete och desto fler startar företag i vuxen ålder.

Detta visar forskningsrapporter från Ung Företagsamhet. Forskningsrapporterna finns att hitta här: http://www.ungforetagsamhet.se/om-oss/vara-resultat

Entreprenörskapets positiva och långsiktiga effekter på ungdomsarbetslösheten blir störst om ungdomarna själva aktivt bidrar till utvecklingen med egen kraft. Därför ska vi redan i skolan intressera eleverna för entreprenörskap och innovation. Moment liknande Ung Företagsamhet kan göras obligatoriskt i Blekinges gymnasier.

I Blekingestrategin står att läsa: Enligt OECD4 bör vi bli bättre på att ta till vara kvinnors, invandrares och ungas kompetens i framförallt näringslivet. Om vi även lyckas ta tillvara på kompetensen i underrepresenterade grupper i offentlig sektor skulle innovationsförmågan i både näringslivet och i offentlig sektor ha möjlighet att öka. Insatserna i det här projektet kommer att bidra till detta.

I Kompetensförsörjningsstrategin 2018-2020 lyfter man samverkan mellan skola och näringsliv som ett av fokus- och utvecklingsområdena - ett fokus som väl överensstämmer med de aktiviteter och de mål som vi har satt upp för det här projektet. Entreprenörskap är viktigt för den långsiktiga samhällsutveckling och kompetensförsörjningen. Entreprenörskap är viktigt för utveckling av både regionen vi verkar i och samhället i stort men också för individerna som deltar. UF är en fantastisk möjlighet att få träna på att starta ett eget företag med allt vad det innebär samtidigt som det utvecklar entreprenöriella medarbetare.

10. Förväntade resultat

Beskriv projektets förväntade resultat enligt rubrikerna nedan.

10.1 Indikatorer

Indikatorerna ska beskriva projektets avsedda resultat. Uppskattat resultat lämnas för samtliga indikatorer som är relevanta för projektet och redovisas uppdelat på kvinnor respektive män. Indikatorn ska mäta resultat som förväntas inom projektperioden. Indikatorerna ska följas upp i samband med lägesrapporter och slutredovisning.

Generella indikatorer Antal Män Kvinnor

Nya företag

(17)

12

Nya arbetstillfällen 1 1

Bevarade arbetstillfällen 2 2

Deltagande företag 100 70 40

Deltagande individer 1500 750 750

Besökare

Nya samarbeten/nätverk - -

10.2 Kommentar till indikatorerna

Här finns möjlighet att kommentera uppskattat resultat för de angivna indikatorerna (11.1)

Se bilaga 8

10.3 Förväntade projektresultat och effekter

Beskriv projektets tänkta resultat och långsiktiga effekter. Beskriv även hur projektet förväntas bidra till Blekingestrategin och vem som ansvarar för att resultaten används efter projekttidens slut. Besvara även på vilket sätt projektets resultat och effekter påverkar hållbarhet, jämställdhet, mångfald, samverkan och internationalisering.

Resultatet av projektet blir att företagsamma medborgare gynnar Sverige och landets konkurrenskraft gentemot världen. Insatserna i projektet kommer att leda till att individer startar egna företag, är drivande anställda och engagerade föreningsmänniskor. Våra skolor står sig mer konkurrenskraftiga gentemot övriga landet och världen och vi kan i framtiden erbjuda en jämlik skola som skapar företagsamma medborgare.

Projektet kommer även att resultera i en ökad medvetenhet om hur man utövar ett hållbart företagande samt inspirera till samhällsentreprenörskap – ur ett hållbart perspektiv. I projektet kommer även integration stå i fokus och projektets insatser på IM-programmet kommer att leda till ökad integration.

I projekt Drivkraft har vi sett en vändande trend angående antalet UF-företagare i regionen – vi ökar. Ett fortsatt arbete i form av utbildningar och kontakt med regionens gymnasielärare kommer att bidra till en fortsatt ökande trend. Ett utökat arbete på Blekinges grundskolor kommer också att skapa positiva effekter – regionens barn- och ungdomar kommer tidigt få kännedom om/och utveckla sina entreprenöriella förmågor. Detta kommer i förlängningen forma företagsamma anställda och företagare i regionen och i Sverige. Ung Företagsamhets resultat vittnar om att våra metoder fungerar – f.d. UF-företagare har färre arbetslöshetsdagar, startar i högre utsträckning företag, blir oftare chefer mm.

Källa:https://ungforetagsamhet.se/sites/ungforetagsamhet.new/files/effekter_av_utbildning_i _entreprenorskap_0.pdf

Övergripande projektledare – Ung Företagsamhets regionchef – ansvarar för att projektets resultat kommer att implementeras. De verktyg och modeller som arbetas fram i projektet kommer att bli en del av den ordinarie verksamheten.

10.4 Utvärdering, kommunikation och lärande

Beskriv hur projektets verksamhet kommer att följas upp och utvärderas. Beskriv hur information om

projektet och dess resultat kommer att spridas till intressenter och allmänhet.Beskriv även hur projektet ska bidra till ny kunskap och lärande.

(18)

13

Projektet kommer att synliggöras med logga och text på allt material som är kopplade till projektet. Informationsbroschyrer, -material, ppt etc kommer att ha en förklaring av projektet samt hänvisa till medfinansiärerna samt Region Blekinge med loggor och text. I de fall då det finns fler loggor med på materialet kommer logotypen för regionala utvecklingsfonden att vara minst lika stor som dem.

Projektet kommer även synliggöras och gå att följa offentligt på

ungforetagsamhet.se/blekinge. Här kommer även projektets resultat att presenteras kontinuerligt!

Projektets resultat kommer att spridas i kommunikationskanaler såsom sociala medier, nyhetsbrev, annonser, press mm. Att presentera projektets resultat kommer även att vara en stående punkt då vi håller presentationer i samband med aktiviteter och utbildningstillfällen.

Informationen kommer att målgruppsanpassas. Resultat och lärdomar kommer även kontinuerligt att implementeras i den ordinarie verksamheten.

11. Projektbudget

Projektets budget (kostnader och finansiering) fylls i på särskild budgetblankett. Tänk på att budgetera samtliga aktiviteter, även för de specifika aktiviteter som främjar de horisontella perspektiven.

12. Bilagor

12.1 Obligatoriska bilagor

☒ 1. Dokument som styrker firmatecknares behörighet (protokollsutdrag, registreringsbevis etc.)

☒ 2. Budgetblankett inklusive kostnadsspecifikation 12.2 Övriga bilagor

☐ 4. Intyg från Skatteverket om sökanden inte är momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet

☒ 5. Medfinansieringsintyg

☒ 6. Upphandlingspolicy

☐ 7. Jämställdhetspolicy

☐ 8. Samverkansavtal

☐ 9. Beräkningsunderlag för indirekta kostnader

☒10. kompletterar medfinansieringsintyg från Sölvesborg och Karlshamn.

☒11.Kompleterar med intyg från Skatteverket, ang. att vi inte är momspliktiga.

Ansökan inklusive bilagor skickas digitalt i PDF-format (ej scannad) tillsammans med missiv Underskrift ansökan regionala tillväxtmedel via e-post till:

projektkontoret@regionblekinge.se OBS: Skriv projektnamnet i ämnesraden.

(19)

Stödmottagare:

KOSTNADER

2018 2019 2020 2021 Totalt

0 1 044 000 1 078 800 1 101 420 3 224 220

0 15 000 40 000 60 000 115 000

0 0 0 0 0

0 71 000 72 000 73 000 216 000

0 124 528 126 700 129 000 380 228

0 0 0 0 0

0 1 254 528 1 317 500 1 363 420 3 935 448

0 0 0 0 0

0 1 254 528 1 317 500 1 363 420 3 935 448 FINANSIERING

I form av: 2018 2019 2020 2021 Totalt

Likvida medel 598 620 661 592 707 512 1 967 724

0% 48% 50% 52% 1

" 655 908 655 908 655 908 1 967 724

0

" 0

0 1 254 528 1 317 500 1 363 420 3 935 448

I form av: 2018 2019 2020 2021 Totalt

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

0 1 254 528 1 317 500 1 363 420 3 935 448 Kostnadsslag

Projektintäkter

Bidrag i annat än pengar (in natura) SUMMA PROJEKTKOSTNADER

Budget regionala tillväxtmedel

Projektnamn:

Drivkraft 2.0 Ung företagsamhet

Indirekta kostnader Övriga kostnader

SUMMA IN NATURA FINANSIERING

TOTAL FINANSIERING

SUMMA LIKVID FINANSIERING Andel av total finansiering (max 50%) Blekinges 5 kommuner + Bromölla, se bilaga budget Finansiär

Region Blekinge 1:1

Finansiär (bidrag i annat än pengar) SUMMA LIKVIDA KOSTNADER Egen personal

Externa tjänster Lokalkostnader Resor & logi

(20)

Mål och resultat

Projektets effektmål:

- att implementera våra läromedel, ett entreprenöriellt förhållningssätt, som en del av

undervisningen hos regionens grundskolelärare – och därmed låta regionens barn och ungdomar i tidig ålder får identifiera sina entreprenöriella förmågor.

- att fler i regionen kan tänka sig att bli företagare och se företagande som ett alternativ till

anställning. Skapa hållbara företag och positivare attityder till företagande i Blekinge och i Sverige!

Projektets resultatmål:

Utveckla nya arbetssätt för att förnya och möta nya målgrupper i syfte att skapa ett hållbart företagande.

Arbetet kommer att dokumenteras och en handlingsplan kommer att tas fram för att tillämpa dessa nya arbetsformer.

Projektets delmål – per område

Spår 1. IM-programmet – företagande som integration

Delmålen är:

- att introducera och implementera våra läromedel för regionens grundskolelärare på IM- programmet.

• ge alla elever kännedom om hur ett samhälle är uppbyggt, vilken betydelse människor och arbetsliv har för samhället, hur lätt man själv kan vara med och bidra och vad demokrati är.

• att eleverna lär känna sig själva och sina entreprenöriella egenskaper.

• att öka elevens egna medvetande inom yrkesval, ekonomi och entreprenörskap.

• att öka samverkan skola och näringsliv, integrering i samhället.

Spår 2. Hållbart företagande och samhällsentreprenörskap Delmålen är:

- att förse Blekinges lärare med kunskap kring samhällsentreprenörskap och hur man utövar ett hållbart företagande! Detta så att de kan stötta eleverna i sitt UF-företagande.

- att förse Blekinges lärare med kunskap kring samhällsentreprenörskap på ett regionalt och ett lokalt plan. Detta så att de kan stötta eleverna i sitt UF-företagande.

(21)

Spår 3. Grundskolan Delmålen är:

- att fler lärare ska använda sig av ett entreprenöriellt förhållningssätt i sin undervisning.

- att fler av regionens lärare ska få kännedom och använda Ung Företagsamhets läromedel på grundskolan.

- att fler elever ska få kännedom om sina entreprenöriella förmågor – genom Ung Företagsamhets läromedel för grundskolan.

Mål Aktivitet/åtgärd Målgrupp Kommentar

20 lärare på IM-programmet (språk) använder våra läromedel för grundskolan.

- Identifiera modell/göra planering för IM- programmen (språk)

- Planera och boka in skolbesök/ta kontakt med lärare och rektorer - IM programmet (språk)

- Genomföra skolbesök och introducera våra läromedel + stötta lärarna i sitt arbete.

Blekinges lärare, elever och rektorer på IM-programmet – inriktning språk.

Med stöd av det arbete som gjorts i andra UF-regioner kommer vi att skapa en ”blekingemodell” för hur vi bäst når lärarna på IM-programmet och hur vi anpassar våra läromedel till lärare och elever på IM- programmet - inriktning språk.

Långsiktigt hoppas vi att eleverna, då de börjar ett nationellt program, väljer att driva UF-företag.

7 lärare arbetar aktivt med UF-företagandet (är handledare)

Elever på IM-programmet driver UF-företag.

År 1 - 10 elever År 2 – 20 elever År 3 - 30 elever

(Gäller preparandutbildning, programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion, individuellt alternativ)

Nollmätning: 3 elever

- Boka in och genomföra möten med lärare.

- Genomföra

inspirationsföreläsningar för elever på IM- programmet.

Blekinges lärare, elever och rektorer på IM-programmet.

Idag driver endast 3 elever på IM- programmet UF-företag. Det krävs extra stöttning för de lärare och elever som arbetar/går på IM- programmet. I projektet kommer vi anpassa vår information och erbjuda den extra tid som krävs för att lärare och elever ska kunna driva UF- företag.

Öka kunskapen kring Hållbart företagande och

samhällsentreprenörskap hos regionens UF-lärare och UF- företagare

- 3 lärarträffar på temat hållbart företagande (en träff varje år)

- 3 föreläsningar på temat hållbart företagande – elever (en träff varje år)

- Sprida information och sprida goda exempel angående hållbart företagande kontinuerligt.

(sociala medier, inspirationsföreläsningar, reportage -hemsida och media)

Gymnasielärare och gymnasieelever i Blekinge

Ge lärare och ungdomar kunskap kring ett hållbart företagande.

Informera/introducera regionens lärare på grundskolan för ett entreprenöriellt

förhållningssätt – via Ung

- Erbjuda/arrangera 6 utbildningstillfällen (2 per år)

- Skolbesök – rektorer och

Lärare och elever på regionens grundskolor

Vi kommer att återkoppla till aktiva lärare angående den digitala revidering som gjorts av våra läromedel. Vi kommer även utbilda/besöka nya lärare på

(22)

Företagsamhets läromedel för grundskolan.

200 registrerade lärare på Ung Företagsamhets hemsida. (nuläge: 41 lärare registrerade)

lärare. Löpande. grundskolan.

33% av en årskull driver UF- företag.

55 UF-lärare (2019-2021)

Se specificerat i tabell längst ner i denna bilaga.

- Besöka rektorer och lärare.

- Genomföra

inspirationsföreläsningar – elever.

Lärare, elever och rektorer på regionens gymnasieskolor.

Närvaro ute på skolorna och kontakt med rektorer, lärare och elever är en förutsättning för ett ökat UF- företagande. Detta är lärdomar och slutsatser vi dragit från vårt tidigare projekt – Drivkraft.

Extern Kommunikation och resultatspridning

Ung Företagsamhets hemsida samt sociala medier

Externt. Projektets ansikte utåt där aktiviteter och resultat publiceras.

Utvärdering och Lärande Internt för publicering externt En anställd i projektet kommer att vara ansvarig administratör för att kontinuerligt uppdatera och dokumentera inför slutrapporten.

Insatserna i detta projekt kommer att leda till ett ökat UF-företagande. Nedan följer en övergripande målbild för UF-företagandet i Blekinge/Bromölla.

För ett ökat UF-företagande i regionen krävs det aktiva UF-lärare. Nedan presenteras nuläge för antal lärare kommunvis samt målbild för ett ökat UF-företagande fram till 20/21.

Kommun Nuläge

antal lärare

Läsåret 2018/2019 antal lärare

Karlshamn 7 8 10 12

Ronneby 11 12 13 14

Karlskrona* 5 8 11 14

Sölvesborg och Bromöllas gymnasieförbund

3 4 5 6

Olofström 6 7 8 9

Andel UF-företagare - 2021 ska minst 33% av en årskull driva UF-företag i Blekinge/Bromölla

Nuläge 17/18 19%

Mål 18/19 23%

Mål 19/20 27%

Mål 20/21 33%

Kommunvis Nuläge

(2017/2018)

Karlshamn 29%

Ronneby 19%

Karlskrona* 17%

(23)

Sölvesborg och Bromöllas gymnasieförbund

28%

Olofström 23%

*I Karlskrona är både andelelen lärare och elever låg - ett extra fokus kommer därför att läggas i denna kommun.

”Entreprenörskap är viktigt för den långsiktiga samhällsutveckling och kompetensförsörjningen. Entreprenörskap är viktigt för utveckling av både regionen vi verkar i och samhället i stort men också för individerna som deltar. UF är en fantastisk möjlighet att få träna på att starta ett eget företag med allt vad det innebär samtidigt som det utvecklar entreprenöriella medarbetare.”

(24)

5

2018-11-28

REGIONSTYRELSEN

2018-12-12 Dnr REGK-2018-000041

Christer Nilsson 0455- 30 50 18

Projekt Innovationsinitiativet

Region Blekinge ansöker om 17 100 000 kr ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder för att genomföra ovanstående projekt.

Sammanfattning

Projektets syfte är att etablera långsiktigt partnerskap för regional utveckling mellan innovationsaktörer och Region Blekinge med fokus på att skapa en samsyn för gemensamma behov, utmaningar, utvecklingsområden och insatser. Region Blekinge har valt ett nytt

arbetssätt, villkorsbrev, där man som projektägare i samråd med Blekinges innovationsaktörer ser och analyserar de behov som finns i Blekinge vilket medför att aktörerna blir och känner sig delaktiga i Blekinges utveckling. De blir även delaktiga i att skapa en attraktiv, funktionell och tillgänglig miljö som främjar ökad innovationskraft och som bidrar till ett starkt tillväxtklimat i linje med Attraktiva Blekinge, den regionala utvecklingsstrategin.

Projekttid:

2019-01-01 – 2021-12-31 Budget

Kostnader 2019 2020 2021 Totalt

Egen personal 581 280 kr 394 200 kr 399 600 kr 1 375 080 kr Externa tjänster 5 002 464 kr 5 226 960 kr 5 220 480 kr 15 449 904 kr Indirekta kostnader 116 256 kr 78 840 kr 79 920 kr 275 016 kr Eget arbete 5 700 000 kr 5 700 000 kr 5 700 000 kr 17 100 000 kr Totalt 11 400 000 kr 11 400 000 kr 11 400 000 kr 34 200 000 kr

Finansiering 2019 2020 2021 Totalt

Regionala tillväxtmedel 1.1 5 700 000 kr 5 700 000 kr 5 700 000 kr 17 100 000 kr Innovationsaktörer 5 700 000 kr 5 700 000 kr 5 700 000 kr 17 100 000 kr Totalt 11 400 000 kr 11 400 000 kr 11 400 000 kr 34 200 000 kr

(25)

2

Beslutsmotivering (inklusive koppling regional strategi)

Projektet stämmer överens med Attraktiva Blekinge, insatsområde Arbetsliv där målen är att skapa ett expansivt näringsliv, ett starkt innovationsklimat, en god

kompetensförsörjning samt ett miljö-, energi- och klimatsmart näringsliv.

Projektets aktiviteter kommer att stärka industrisektorn, utveckla den

kunskapsintensiva tjänstesektorn, stimulera entreprenörer och attrahera nya företag.

Projektets syfte och mål har stark koppling till innovationsstrategin.

Beslutsunderlag

1. Förslag till beslut 2018-11-28 2. Ansökan 2018-11-19

3. Budget 2018-11-19

4. Bilaga Innovationsinitiativet 2018-11-20 5. Arbetsutskottets beslut, 2018-11-28 Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta

att anvisa 17 100 000 kr som medfinansiering för projektet för år 2019-2021 ur anslaget 1.1 regionala tillväxtåtgärder

Medfinansieringen utgör 50,00 % av projektets totala kostnader.

Övrigt

Beslutet får inte överklagas enlig § 14, Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken.

________

Expedieras:

Sökande Akten