• No results found

Högläsning i förskolan: i relation till barns språkutveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Högläsning i förskolan: i relation till barns språkutveckling"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Självständigt arbete

Högläsning i förskolan

- i relation till barns språkutveckling

Författare: Claudia Hallbom &

Anna Rydkvist

Handledare: Camilla Forsberg Examinator: Sofie Walter Termin: HT15

Ämne: Pedagogik Nivå: Grundnivå Kurskod: 2FL01E

(2)
(3)

Abstrakt

Reading aloud in preschool – in relation to development of childrens language

Studien syftar till att undersöka varför pedagoger högläser i förskolan, samt barns upplevelser av högläsning i förskolan. Följande frågeställningar har använts för att specificera studiens syfte: Varför högläser pedagoger? Vad upplever barnen vid högläsning? Metoderna som använts i studien består av frågeformulär riktat till

pedagoger samt barnintervjuer. Frågeformulären lämnades personligen till förskolorna med en önskan om att få en bredare svarsfrekvens. I studien deltog trettiotre pedagoger och tjugoåtta barn från förskolor i en och samma kommun. Studien består av både kvalitativa och kvantitativa data. Den teoretiska ansats som grundar studien utgörs av pragmatismen då den enligt Dewey (1897/2004) betonar vikten av barns erfarenheter, barns nyfikenhet samt förståelse för sitt eget lärande för att kunskap ska uppnås.

Studiens resultat påvisar att de deltagande pedagogerna använder olika tillvägagångssätt av högläsning i språkstimulerande syfte. Ett oväntat resultat uppkom då vissa barn upplevde högläsningsstunden i förskolan som en situation där de förväntades vara tysta och sitta stilla.Trettio pedagoger av de trettiotre deltagande ansåg högläsning som mycket viktigt och resultatet i studien synliggör att pedagogerna i medelvärde läser 13,75 minuter per dag. Resultatet av barnintervjun visade att majoriteten av de

deltagande barnen ville ha mer högläsning i förskolan. Studien riktar sig till arbetslag i förskolan samt förskolechefer.

Nyckelord

Högläsning, barns språkutveckling, förskola, barnintervju.

(4)

Tack

Vi vill tacka alla deltagande barn och pedagoger som ställt upp att hjälpa oss i denna studie.Vi vill även ge ett stort tack till vår handledare, Camilla Forsberg för kloka råd under studiens gång.

(5)

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________ Error! Bookmark not defined.

2 Syfte och frågeställningar _____________________________________________ 2 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 3 3.1 Högläsning - betydelse för barns språkutveckling_________________________ 3 4 Teoretisk anknytning _________________________________________________ 5 5 Metod ______________________________________________________________ 8 5.1 Frågeformulär samt metodkritik _______________________________________8 5.2 Barnintervju samt metodkritik_______________________________________ 8 5.3 Konstruktion av frågor och analys ____________________________________9 5.5 Forskningsetiska principer __________________________________________9 6 Resultat och analys __________________________________________________ 10 6.1 Frågeformulär - resultat och analys ___________________________________ 10 6.2 Barnintervjuer - resultat och analys __________________________________12 7 Diskussion __________________________________________________________ 14 7.1 Frågor i syftet besvaras_____________________________________________ 14 7.2 Kritisk diskussion av genomförandet ________________________________ 15 7.3 Metoddiskussion_________________________________________________15 7.4 Resultatdiskussion_______________________________________________ 15 7.5 Framtida forskningsområden ______________________________________ 16

Referenser _____________________________________________________________

Bilagor ________________________________________________________________

Bilaga A Frågeformulär _______________________________________________ I Bilaga B Intervjufrågor ______________________________________________ IV Bilaga C Samtyckesblankett ___________________________________________ V

(6)
(7)

1

1 Inledning

År 1796 skriver Jane Austen i ett brev att hennes pappa läser högt för henne och hennes mamma. Austen skriver även att de lånat boken på biblioteket. Högläsning är vanligt förekommande i Austens brev och det framkommer att de diskuterar boken med varandra på kvällarna. Austen skriver att beroende på vem som läser för henne och hur de läser känner hon sig varm eller kall i hela kroppen. När någon inte läser bra för henne försvinner glädjen (Chaunvey Woolsey, 1908).

1.1 Bakgrund

Under 1900-talets start var barnböckerna oskuldsfulla och förändrades med samhället och barnsynen. Ett mer modernt uttryck i barnböckerna uppkom på 1940-talet. Språket förändrades och karaktärerna hade en ny attityd och stil, exempelvis Pippi Långstump (Kåreland 1980). Ämnen som tidigare ansetts olämpliga syntes nu i barnlitteraturen, exempelvis döden och åldrandet. På 1960-talet menar Kåreland (2013) att

barnlitteraturen fick inflytande från vänstergrupper. Mer politik visades och sociala problem som exempelvis skiljsmässor, brottslighet och alkolism uppmärksamhet i större utsträckning. Under 1970-talet erhöll barnlitteraturen en högre status då den fick en plats i svensklärarutbildningen (a.a). Enligt Kåreland (1980) fick barnboken under detta årtionde en ökad variation på ämnen som skildrade barnens vardag i högre grad. Ett större antal samhällsproblem visades upp och vuxna fick nu en ny roll i barnlitteraturen där de inte enbart skildrades som auktoriteter utan även visades som mer känslosamma (a.a). Under 2010-talet menar Kåreland (2013) att barnboken visade samhällets

förändrade syn på familjen, där kärnfamiljen tar allt mindre plats i barnlitteraturen och olika familjekonstelationer synliggörs i större utsträckning.

Det gemensamma intresset för studien väcktes då vi har pedagoger vi mött i

verksamheten har påtalat vikten av högläsning i förskolan. Med pedagoger menar denna studie på utbildade förskollärare och utbildade och med högläsning menas att en vuxen eller en pedagog läser högt för ett eller ett flertal barn. Detta skapade reflektioner hos oss om varför högläsning är betydelsefullt och varför pedagoger högläser när begreppet inte står utskrivet i läroplanen. Enligt den forskning som redogörs senare i studien, stärker högläsning barns språkutveckling.

(8)

2

2 Syfte och frågeställningar

I somliga förskolor högläser pedagoger dagligen för barnen, även då begreppet inte är utskrivet i läroplanen. Ett flertal vetenskapliga artiklar ser postivt på högläsningens verkan för barnets språk, dock har vi inte hittat någon forskning som påvisar negativa aspekter. Med denna studie vill vi försöka synliggöra pedagogers tillvägagångssätt beträffande högläsning. Studien syftar även till att försöka nå barns upplevelser av högläsning och redogöra för dessa.

- Varför högläser pedagoger?

- Vad upplever barnen vid högläsning?

(9)

3

3 Tidigare forskning

Detta kapitel redogör för forskning om ämnet högläsning samt högläsningens aspekter för barns språkutveckling, fantasi och känsla.

3.1 Högläsning – betydelse för barns språkutveckling

Enligt Zucker, Cabell, Justice, Pentimonti och Kaderavek (2013) utvecklar högläsning barns språkutveckling genom att utöka den fonologiska medvetenheten. Fast (2008) belyser betydelsen av fonologisk medvetenhet samt förståelsen av sambandet mellan bokstävers ljud och de skrivna bokstäverna vid högläsning. Körling (2012) anser att högläsning ger bokstäver en betydelse, de formar gemensamt ett ord, där respektive ord frambringar en mening för åhöraren. Skrift är inte detsamma som talspråk utan

synliggörs i olika former, grammatiska formuleringar och olika begrepp (a.a).

Högläsning skapar en förståelse om skriftens betydelse och kunskapen om att bokstäver kan bli till ljud (Zucker, Justice och Piasta, 2009).

Meek (1995) menar att högläsning ger barn en förståelse för grammatik då sagor kan berättas i varierande tidsrymder. Vokabuläret utvecklas när barn upptäcker termer vilka inte alltid brukas till vardags (a.a). Pedagoger bör utmana barn i valet av

högläsningsbok från varierande genrer för att stimulera barns vokabulär (Schwarz et al., 2015). Luft Baker et al. (2015) anser att pedagoger bör bruka väl utvalda ord för att utmana barns vokabulär. Enligt Meek (2004) kan högläsning främja barnens förståelse när vokabuläret placeras i en kontext.

Begreppet litteracitet innefattar tal, läsning, skrivning, bilder och tecken (Lovén, 2012, 10 april). Enligt Björklund (2008) tar erövringen av litteracitet form i vardagliga aktiviteter i egenskap med läsning eller skrivning. Svensson (2011) menar att förskolan har en betydelsefull funktion för barnets erövring av litteracitet genom högläsning. Om barn ska erhålla lika möjlighet att erövra litteracitet har förskolan ett avsevärt uppdrag när det gäller högläsning, då eventuellt alla inte får samma mängd högläsning hemma.

Det är av stor vikt att barn ska få ta del av ett flertal olika sorters engagerade

högläsningsstunder för att texten ska få en betydelse för barnen (a.a). När barn får erfara språket i varierande kontexter vidgas möjligheten för dem att lära sig nya begrepp och termer. Högläsning kan ge barn en förståelse för att uttrycka sina känslor (Körling (2012). Zucker et al. (2009) anser att det är fördelaktigt att öppna med högläsning redan i tidig ålder då det är ett betydelsefullt stöd för den tidiga litteracitet- och

språkutvecklingen.

Enligt Svensson (2009) upplever barn skriftspråket via högläsning. Även Björk och Liberg (2012) styrker argumentet om att barns skriftspråk utvecklas via högläsning då de menar att högläsningen medför en utökad förståelse för texten. Schwarz et al. (2015) menar att högläsning även är en kritisk aktivitet beträffande läsförståelsen, specifikt för de yngre barnen. Detta kan vi se genom Körlings (2012) argument om att högläsning verkligen bidrar till barns framtida självständiga läsning. Svensson (2011) påstår att det även rör sig om den mängd högläsning barn får, vilket ökar motivationen inför

(10)

4

läsinläringen. Norling (2013) pekar på ytterligare en motivation till att lära sig läsa, vilket är det oändliga antalet ord som barnet hör vid högläsning. Wedin (2012) anser att högläsning medför möjligheter för barn att uppleva läsriktningen och klargör för barn en bok hanteras. Enligt Zucker et al. (2009) är högläsning ett betydelsefullt redskap för att stödja barn med lässvårigheter då det förbättrar språkutvecklingen.

Högläsaren har inflytande på åhörarna. Högläsaren kan bruka rösten på varierande vis för att skapa uppmärksamhet bland åhörarna och en möjlighet för dialog kan då uppstå.

(Svensson, 2009). Zucker et al. (2013) betonar betydelsen av en dialog kring boken efter högläsningsstunden som en betydelsefull del för barns språkutveckling.

Enligt Körling (2012) Dialog ger barn en möjlighet att gemensamt diskutera och reflektera över bokens innehåll. Högläsning skapar en gemenskap och ger barn en möjlighet att få vara delaktiga i en språklig kontext (a.a). Dialogen behöver dock sättas i relation till barnets individuella upplevelser för att barnet ska få upptäcka språkets olika världar (Svensson, 2009).

Barn är olika och möter texten på varierande vis utifrån deras individuella erfarenheter (Fast, 2011). Enligt Zucker et al. (2009) är det betydelsefullt att skapa positiva

erfarenheter till högläsning för att ett lärande ska ske för barnet. Cobb (2014) skriver att tidiga läsare många gånger kan uppfattas som en ledare i barngruppen eftersom det är en eftersträvansvärd förmåga. Körling (2012) anser att barn kan uppfatta en

högläsningsstund från en vuxen som en bekräftelse av att de är omtyckta. Författaren påpekar även att högläsning kan skapa en kontakt och närhet till barnet.

Enligt Meek (2004) kan barn som får ett flertal böcker höglästa för sig lättare skapa bilder i sitt huvud samt enklare bruka sin fantasi. Björklund (2008) menar att fantasi kan förenas med det abstrakta tänkandet och ger möjlighet till en annan form av lärande vid högläsning. Författaren menar även att fantasin utvecklar barns empatiska förmåga och uppmuntrar till barns känslor. Zucker et al. (2009) anser att bilder många gånger kan ta bort fokus från texten, de menar att det är av stor vikt att pedagogen visar upp texten för att uppmärksamma barnen på att den existerar. Enligt Simonsson (2006) ska krav riktas på böckernas innehåll i förskolan. Hon menar att böcker som utmanar både barns fantasi och språk ska användas.

Sammanfattningsvis påvisar den tidigare forskningen olika positiva effekter högläsning kan ge. Exempelvis visar forskningen att högläsning utvecklar barns språkutveckling, fantasi, vokabulär och litteracitet. Dock fann vi inte någon forskning som visade på eventuella negativa aspekter på högläsning.

(11)

5

4 Teoretisk anknytning

Nedan beskrivs det teoretiska ramverket som utgör en ansats för denna studie. Vi beskriver hur pragmatismen kan kopplas till förskolans läroplan samt hur pragmatismen ser på individen och lärandet.

Hartman et al. (2004) hävdar att Pragmatismens främsta förespråkare hette John Dewey.

En frontperson för pragmatismen i Sverige var Skäringer Larsson som skrev en praktisk gestaltning av skolarbetet. Skäringer Larsson, precis som Dewey, betonade vikten av att ta till vara på barnens intresse och nyfikenhet. Myrdal var en viktig del av

pragmatismen i Sverige då hon 1946 använde pragmatismens teorier när hon hjälpte till att utforma den första läroplanen (a.a). Enligt Emirbayer och Maynard (2010) handlar pragmatismen om en kreativ lösning som tar hjälp av erfarenhet för att lösa ett dilemma.

Enligt Hartman et al. (2004) benämner Dewey ”learning by doing” vilket innebär att människan lär av det hen gör och ”intelligent action” som betyder att tanke och handling är detsamma. Sundgren (2013) hävdar att pragmatismen fick ett större inflytande i skolorna år 1946. Han menar även att pragmatismens teorier än idag har ett inslag i den svenska läroplanen för både skola och förskola. Det finns inslag av pragmatismen i förskolans läroplan och av detta skäl kommer pragmatismen utgöra en ansats i denna studie.

Enligt Wahlström (2015, nr 3) har det skett en ombildning i Läroplanen för

grundskolans tidigare år, då läroplanen nu syftar till att läraren ska leda undervisningen.

Detta är en omställning från 1990-talet då läraren tjänstgjorde som en handledare för barnet. Idag utgör den akademiska resonerande eleven normen i grundskolans läroplan.

Det är en ökad fokus på kunskapen i sig än en förståelse för själva problemlösningen.

Dewey är filosofen som mest aktivt tänkt över målens betydelse i skolan. Det finns varierande mål i grundskolans läroplan, dels mål som formulerats i syfte till att öka förståelse för sitt eget lärande och sin egen kunskap. Det finns även mål som strävar efter resultat. Målen som strävar efter resultat äventyrar både lärarens undervisning men även barnets individuella lärande. Författaren skriver om målens flexibilitet som en betydelsefull utgångspunkt i undervisningen, för läraren (a.a).

Sundgren (2013) kritiserar skolans teoretisering. Författaren menar att det kan finnas svårigheter för barn att ta till sig den abstrakta kunskapen som skolan idag begär. Denna abstrakta kunskap tillför lite eller ingen betydelse för barns vardagliga liv (a.a).

Wahlström (2015, nr 3) menar att den abstrakta kunskap som idag lärs ut och de krav som ställs på barn i skolan används för att barn ska växa upp och bli anställningsbara vuxna, för att tillföra samhället arbetskraft. Om samhället istället hade sett skolan som en kunskapsutvecklande institution hade fokus legat på undervisning inför en medborlig bildning. I en skola som sträver efter resultat krävs det att läraren kan resonera för sin bedömning inför både elever och föräldrar men även skolledningen. Ett resultatinriktat lärande förlorar fokus på individens egna utveckling och fokuserar istället på barnets slutresultat (a.a). Sundgren (2013) anser att skolan bör ha människors erfarenheter i åtanke och se till olika lärmiljöer både inom och utanför skolan istället för att utöva ett

(12)

6

kunskapsmonopol. Dewey (1897/2004) anser att skolan bör avspegla verkligheten för att ge barn en mening med sitt lärande och förstå sin egen roll i förhållandet till lärandet.

Dewey vill även förtydliga hur viktigt barnets egna intresse är (a.a).

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. (Skolverket, 2010, s.9)

Wahlström (2015, nr 3) menar att synen på lärande och kunskap har förändrats i vårt samhälle. Kunskap ses idag som en produkt där endast vissa bitar existerar medan andra bitar fattas. Sundgren (2013) menar att reformen baseras idag mer på en ökad

kunskapssyn, reflektion och betonar erfarenhet mer, men menar ändå att skolan inte blivit mer demokratisk eller humanistisk. Författaren anser att resultat och kontroll har mer fokus än de praktiska ämnena i dagens skola. Wahlström (2015, nr 3) anser att målet med utbildning borde vara att indivden ska utvecklas till sin fulla potential. För att lyckas med detta behövs tydligare mål och mer frihet till både barn och pedagoger (a.a).

Enligt Wahlström (2015, nr 3) hör kunskap idag ihop med krav. Kunskapskrav har inte funnits med tidigare i svenska läroplaner utan dök upp först i förarbetet med Läroplanen för grundskolan år 2011. Tidigare har det enbart funnits ”mål att sträva mot” som vi idag kan se i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010).

Det styrdokument som används genomgående i denna studie är förskolans läroplan reviderad 2010 utgiven av Skolverket. Läroplanen används i studien då detta styrdokument innehåller riktlinjer för pedagoger. ”Arbetslaget ska utmana barns

nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation” (Skolverket, 2010, s. 11).Detta citat synliggör pedagogens roll och ansvar för barnets språkutveckling.

Gemensamt för LpFö 98 (Skolverket, 2010) och pragmatismen är demokrati, ett livslångt lärande samt att utgå från barnet, en grundsyn. ”Förskolan vilar på

demokratins grund”(Skolverket, 2010, s.4). Sundgren (2013) menar att Dewey önskade att demokratin skulle forma samhället.

Myrdal och Myrdal (1941) belyser vikten av barnets intresse och med hjälp av det skapa ett lärande. Enligt Dewey (1897/2004) är det betydelsefullt att låta barn använda hela sin förmåga och använda sina sinnen när de ska lära. Han menar att det är betydande att följa samhällsutvecklingen och göra undervisningen konkret. Sundgrens (2005, nr 3) text, angående Deweys teorier, synliggör ett mönster av en indivualiserad teori. Barnet måste få utrymme att bli självmedvetet samt kunna ta ansvar över sina handligar och pedagogen ska då vara en hjälpande hand på vägen (a.a). Sundgren (2013) menar att barnet redan från början är en social varelse och att pedagoger måste utforma en praktik utefter denna vetskap. Dewey (1899/2004)menar att barn har en språkinstinkt som gör att de är redo att lära sig saker, vilket är den största tillgången pedagoger har, barns nyfikenhet (a.a).

Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Skolverket, 2010, s.7)

(13)

7

Norling (2013) menar att tidigare erfarenheter har en betydelse, specifikt nämner hon betydelsen av detta när barn lär sig läsa och skriva. Wahlström (2010) skriver att utan erfarenhet finns ingen kunskap. Erfarenheten måste bli förstådd i relation till individen och dennes miljö för att kunskap ska kunna uppstå. Detta synliggörs även i LpFö 98 där följande citat är hämtat: ”För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter” (Skolverket, 2010, s,14).

Pragmatismen ligger till grund för de läroplaner som idag är de styrdokument lärare och pedagoger ska följa. Teorin belyser barns tidigare erfarenheter och deras nyfikenhet som något betydelsefullt vid utformningen av pedagogiken.

(14)

8

5 Metod

Kaptilet redogör för de valda metoder som ligger till grund för studien, konstruktion av frågor och analys, samt etiska överväganden. Studien baseras på en kvalitativ metod såväl som en kvantitativ metod då enligt Denscombe (2009), pragmatismen och metodkombinationer går hand i hand.

5.1 Frågeformulär samt metodkritik

Frågeformuläret överlämnades till utbildade pedagoger i fem förskolor i en kommun.

Frågeformulären överlämnades personligen till varje avdelning för att öka svarsfrekvensen samt att ge en förklaring av studiens syfte.

Från överlämnandet av frågeformulären till insamlingen tog det drygt en till två veckor, då en vecka var det tidigaste och två veckor det längsta. Sextiosju frågeformulär till pedagoger delades ut på de fem deltagande förskolorna. Vid insamling av

frågeformulären var sammanlagt trettiotre frågeformulär ifyllda. Detta innebär att trettiofyra pedagoger av diverse skäl valde att inte medverka.

För en utökad svarsfrekvens användes frågeformulär då Denscombe (2009) beskriver frågeformulär som en bra metod för att nå ett flertal respondenter, under en kort period.

Ytterligare en styrka med frågeformulär är att respondenterna får identiska frågor och då det inte förekommer någon betoning i frågorna är det lättare att inte påverka

respondenternas svar. Frågeformulär ger en möjlighet att ge förkodade svar vilket kan förenkla både för forskaren och respondenten (a.a). Dock finns det inte någon garanti för att respondenterna i studien har varit sanningsenliga eller om någon har fyllt i mer än en blankett. Vi förmodar att alla uppgifter vi mottagit är sanningsenliga och måste utgå från detta när vi analyserar resultatet.

5.2 Barnintervjuer samt metodkritik

Intervjuer har geomförts med tjugoåtta barn i ålder två till fem år. Intervjuerna genomfördes i par då en förhoppning om detta var att barnen skulle uppleva en ökad trygghet till utvecklade svar. I samband med överlämnandet av blanketterna bokades en tid för barnintervjuerna. Pedagogerna valde, i samråd med vårdnadshavare, ut de barn som intervjuades. En röstinspelning genomfördes under barnintervjuerna för att inte lägga fokus på anteckningar, intervjuerna tog 4,6 minuter i medelvärde.

Motivet till barnintervjuer var att försöka nå barnens synpunkter och upplevelser om högläsning. Denscombe (2009) anser att det är lämpligt att välja intervju som metod när de är genomförbara i relation till tidsaspekten, samt när forskaren behöver komma i personlig kontakt med informanten. Christensen och James (2008) menar att det är betydelsefullt att ta hänsyn till barns åsikter och tankar. Detta synliggörs även i

barnkonventionen genom citatet: ”Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter” (UNICEF Sverige, 2009, paragraf 13).

Denscombe (2009) menar att det finns nackdelar med intervjuer då forskaren kan påverka informantens svar genom betoning och värderingar av frågor. Vi tror inte att vi

(15)

9

påverkade barnen vid intervjuerna då vi försökte att vara objektiva, dock kan det inte garanteras om vi eller någon/något annat påverkade barnen. Enligt Andersson, Meldré, Nilsson och Orring (2003) bör intervjuaren tänka på att vara lugn och tålmodig vid barnintervjuer. De nämner även betydelsen av att genomföra en kort intervju på barns villkor för att inte barnen ska tappa fokus.

5.3 Konstruktion av frågor och analys

Frågeformuläret konstruerades utifrån det Denscombe (2009) nämner av ett

överskådligt upplägg med förenklade frågor som inledning och fördjupade öppna frågor mot slutet. Frågeformuläret var upplagt med både slutna frågor med färdiga alternativ som öppna frågor med där pedagogerna kunde formulera sig fritt (se bilaga A).

Frågorna som förekom i barnintervjuerna konstruerades utifrån Denscombes (2009) rekomentationer vid intervjuer. Frågorna var öppna för att få utvecklade svar (se bilaga B). Efter insamlad data transkriberades barnintervjuerna för att sedan kategorisera barnens svar utefter likheter samt olikheter. Kategorierna angavs sedan i tabellform för att underlätta analysen. Frågeformulären analyserades genom att samtliga svar

överfördes till datorn under ett och samma frågeformulär. Pedagogernas svar utifrån de redan färdiga alternativen placerades i kolumner för att underlätta för oss att se likheter och olikheter i svarsalternativen. De öppna frågorna förkortades och placerades in under en fråga för att förenkla analysen.

5.4 Forskningsetiska principer

Vetenskapsrådet (2002) nämner fyra huvudkrav, som har tagits hänsyn till vid insamling av data. Studien tog hänsyn till informationskravet då frågeformulären

överlämnades personligen till de berörda pedagogerna och de informerades då om syftet med studien. Både barn och vårdnadshavare informerades om studiens syfte och

kontaktuppgifter lämnades till vårdnadshavare. Pedagoger informerades muntligt vid överlämnandet av frågeformuläret men även skriftligt via frågeformuläret att det var frivilligt att delta i studien. Barnens medverkan vid intervjuerna medgavs av

vårdnadshavare via underskrift på samtyckesblankett (se bilaga A & C) och på så vis tog studien hänsyn till samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet gavs hänsyn till då frågeformuläret innehöll inte frågor angående något som avslöjade identiteten på pedagogerna. Denna information delgavs pedagogerna muntligt samt via

frågeformuläret. Information om konfidentialitet delgavs även till vårdnadshavare skriftligt och barnens identiteter eller något som kan avslöja dem har inte nämnts i studien. Insamlad information kommer inte att brukas i annat sammanhang än denna studie och således är nyttjandekravet tillgodosett.

Sammanfattningsvis togs medovalen stöd i litteraturen, framförallt med hjälp av Denscombe (2009). Även konstruktionen av frågorna utgick från Denscombes (2009) råd. Närinsamlad data var färdig konstruerades svaren i tabellform för att underlätta vår analys och få en översiktlig bild av datan. Studien har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav.

(16)

10

6 Resultat och analys

Nedan redovisas och analyseras studiens resultat av både frågeformulär och barnintervjuer med hjälp av pragmatismens teorier samt tidigare forskning.

6.1 Frågeformulär – resultat och analys

Av de trettiotre frågeformulär vi samlade in hade trettio svarat att de anser att högläsning i förskolan är mycket viktigt, tre stycken hade svarat att det var viktigt.

Vid analys av data synliggjordes det att bilderboken var den bok som användes mest frekvent i de deltagande förskolorna enligt pedagogerna. Ett fåtal nämnde även att de högläste faktaböcker samt pekböcker. Enligt Zucker et al. (2009) kan barns fokus vid högläsning av bilderböcker många gånger hamnar på bilden istället för texten.

Simonsson (2006) menar att pedagogen har en betydelsefull roll när det gäller att utse högläsningsbok. Zucker et al. (2009) påpekar att pedagogen bör rikta barns fokus på texten i större utsträckning än bilden för att utöka barns vokabulär. Enligt de deltagande pedagogerna valde till 53% vanligtvis barnen högläsningsboken i förskolan. Det som kan synliggöras i resultatet är att de deltagande barnen vanligtvis väljer böcker och de föredrar bilderböcker i förskolan. Dewey (1897/2004) betonar betydelsen av barns egna intresse för deras kunskapsintag. Resultatet visade som tidigare nämnt att barnen framförallt valde bilderboken, enligt Deweys teori utökas barns kunskapsintag om pedagoger tar hänsyn till barns intresse. Detta kan synligöra att majoriteten av de deltagande barnen i själva verket får mest kunskap från bilderboken.

I tabell. 1 synliggörs det att de deltagande pedagogerna vanligtvis högläser mellan tio till tjugo minuter per dag. Av de trettiotre insamlade frågeformulären svarade trettiotvå pedagoger på denna fråga som därav fick ett bortfall. Medelvärdet av de deltagande pedagogernas svar blev 13,75 minuters högläsning per pedagog, per dag.

Tabell.1 – Tabellen redogör för hur många minuter de deltagande pedagogerna angav att de högläser per dag. Den vertikala axeln synliggör antalet pedagoger som svarat.

I frågeformuläret förekom frågan ”Varför högläser du för barnen?”. Detta var en av de öppna frågorna där det inte fanns något redan angivet svarsalternativ och denna fråga fick stört antal varierande svar. Det svar som var mest frekvent var ”språkutveckling”.

Ett flertal pedagoger angav även att de högläser för att berika barns fantasi, för att ha en lugn stund, öppna för dialog samt att utveckla barnens vokabulär. En pedagog skrev

0 2 4 6 8 10

1-5 minuter 5-10 minuter

10-15 minuter

15-20 minuter

20-30 minuter

30 + minuter

Antal minuter (ca) högläsning per dag

Antal pedagoger

(17)

11

”Högläsning är viktigt, grunden för livslångt lärande!”. Pedagogernas svar kan tydligt styrkas genom den forskning studien tidigare tagit upp. Meek (2004) menar att

högläsning berikar barn fantasi, Zucker et al. (2013) belyser dialogen kring boken som språkutvecklande och Meek (1995) anser att vokabuläret utvecklas vid högläsning. Det vi inte kan styrka i denna studie med tidigare forskning är pedagogernas svar angående att högläsa för att skapa en lugn stund på förskolan.

Majoriteten av de deltagande pedagogerna angav (se tabell.2) vokabulär och dialog som de främsta verktygen de använder för att stötta språkutvecklingen via böcker. De flesta pedagoger uppgav inte konkret hur de stöttar språkutvecklingen med hjälp av böcker utan varför. Enligt Wahlström (2015, nr 3) finns det idag en ökad kunskap på barns förståelse men inte hur vi når dit, det vill säga problemlösningen. De deltagande

pedagogerna kan ha missuppfattat den ställda frågan vilket gör att de inte redogjorde för problemlösningen, det vill säga hur de gör för att stödja språkutvecklingen via böcker.

Om Wahlströms (2015,nr 3) argument stämmer kan pedagogernas bristfälliga svar bero på att de inte vet hur de använder böcker för att stödja språkutvecklingen, rent konkret.

Tabell.2 Tabellen redogör för hur pedagoger använder böcker för att stödja barns språkutveckling. Den horisontella axeln synliggör antal pedagoger. Pedagogerna har angivit fler än ett svar.

Majoriteten av de deltagande pedagogerna uppgav att de vanligtvis högläser för en grupp bestående av fyra till sju barn. Det förekom även ett flertal pedagoger som svarade att de högläste för en en barngrupp på två till fyra barn. Det var få pedagoger

0 5 10 15 20 25

Dialog Svenska språket Höra språket Vokabulär Rim Språkutveckling Ljudning Meningsbyggnad Läsförståelse Intresse för bokstäver och symboler Koppla samman bild och text Ha böcker tillgängligt Göra egna böcker Uttal Språkmelodin Munmotorik Språklig medvetenhet Ordets form Stimulans Väcka intresse Skriftspråk

Hur använder du böcker för att stödja språkutvecklingen?

Antal pedagoger

(18)

12

som uppgav att de läser för sju eller fler barn vid högläsningsstunden. Endast en pedagog uppgav att hen vanligtvis högläser ensamt med ett barn. Enligt Wahlström (2010) bör pedagoger ha barnen som individer i åtanke då alla är olika och tar in

information, i detta fall från böcker, på varierande sätt. Något vi uppmärksammat när vi varit i förskolan är att högläsningsgrupper kan sättas samman på varierande sätt, bland annat beroende på ålder, individbaserat, personaltillgänglighet och barns egna

önskemål. Resultatet visar inte på hur de deltagande pedagogernas pedagogiska tanke är när de planerar högläsningsgrupper. Enligt tabell.2 använder majoriteten av de

deltagande pedagogerna dialogen som ett språkutvecklande verktyg. Det är möjligt att deras pedagogiska tanke utgår från detta när de planerar högläsningsgrupper.

6.2 Barninterju – resultat och analys

Vid barnintervjuerna angav majoriteten av de tjugoåtta tillfrågade barnen att de önskade högläsning mer frekvent i förskolan. Dock var det även ett flertal barn som angav att de var tillfreds med den högläsning som erbjuds i dagsläget. Enligt Dewey (1988/2004) bör pedagoger ta vara på barns nyfikenhet och vilja att lära. Då forskningen tyder på att högläsning är språkutvecklande för barn bör pedagoger ta vara på barnens önskan att högläsa mer frekvent då det stärkande för språket.

I intervjuerna upplevdes en fråga mer komplex för barnen att yttra sig om. ”Vad lär du dig när du lyssnar på en bok?”. Majoriteten angav att de inte vet vad de lär sig när de lyssnar på en bok. Ett svar ett fåtal barn angav var oväntat, ett barn sa: ”Att man ska sitta stilla och va tyst”. Detta barn upplevde att hen ska sitta stilla och vara tyst när pedagogen läser för hen. Ett annat barn i studien uppgav: ”Jag lär mig inget, jag vet, jag har alla böcker som finns på dagis”. Enligt Dewey (1899/2004) ska pedagoger ta vara på barns nyfikenhet för att skapa ett lärande. Barnet i förgående citat upplevdes inte som speciellt nyfiken på de böcker som fanns på förskolan. För att barnets nyfikenhet ska tas i akt bör pedagogerna se till individen och praktiken för ett vidare lärande.

I barnintervjuerna angav även ett par barn att de lär sig läsa när de lyssnar på böcker. Ett barn svarade: ” Man lär sig läsa texten”. Samtidigt svarade detta barn att hen inte kunde läsa själv. Dock visade detta barn på ett intresse av skriften i böckerna vilket tyder på att någon har uppmärksammat barnet på detta.

Under barnintervjuerna gav en av de ställda frågorna mer känslosamma svar från barnen. När vi frågade barnen ”Vem läser bäst?” uppgav majoriteten en person de tycker om. Det vanligaste förekommande svaret var ”mamma”ett barn svarade:

”Mamma, för jag gillar henne!” ett annat sa: ”Mamma, för att hon älskar mig”. Ett par barn förknippade även bra högläsning med någon som är rolig. Ett barn sa:

”Hon läser bäst för hon läser sådär roligt”. Norling (2013) betonar vikten av att ta till vara på barns erfarenheter för att lärande ska ske. Resultatet synliggjorde att det vanligtvis handlade om barnens känslor. Känslan av att bli omtyckt, att barnen tyckte om personen som läste bäst eller att personen var rolig när hen läste. Norling (2013) betonar som sagt erfarenhet som betydelsefullt för lärande. Författaren nämner även att innehållet bör vara betydande för individen, för att ett lärande ska uppstå. Om barnen

(19)

13

upplever att de bör vara tysta när de ska lyssna på en bok är det möjligt att barnets fokus under lässtunden, är att vara tyst. Om barnet upplever att hen bör vara tyst kan dialogen kring boken hämmas, dialogen som pedagogerna studien anser sig använda sig mest frekvent för att utveckla språket.

I barnintervjun framkom ett svar varierande beroende på barnets ålder. Intervjufrågan eftersträvade vilken gruppstorlek barnen föredrog vid högläsning. Majoriteten av de yngre barnen i studien, i åldern två till tre år, uppgav att de helst läser ensam med en pedagog. Ett barn uppgav: ”Ensam med två stängda dörrar. Och sen bygger vi en koja och läser i kojan”. Ett annat barn sa: ”Ensam med en vuxen för då kan det vara lite lugnt”. De äldre barnen, fyra till fem år, ville i högre utsräckning högläsa i en grupp med ett flertal andra barn. Ett barn svarade: ”Många, då brukar vi få mera sällskap” ett annat barn uppgav: ”Många, för det är kul”. Wahlström (2010) betonar betydelsen av att se individen för att skapa ett lärande. Majoriteten av de yngre barnen föredrog att läsa ensam med en vuxen. Det var dock endast en av de trettiotre pedagogerna som uppgav att hen läser ensam med ett barn. Enligt Wahlström (2015, nr 3) bör målet med

verksamheten syfta till att individen utvecklas till sin fulla potential.

Sammanfattningsvis synliggör resultatet att pedagogernas pedagogiska tankar stöds av forskning men studien kan inte visa på hur pedagoger använder högläsning för att stärka barnens språkutveckling konkret. Barnintervjun påvisade att barnen upplever

högläsningsstunden med närhet och känslor. Studien belyser att majoriteten av barnen upplever sig osäkra på varför de lyssnar på böcker i förskolan.

(20)

14

7 Diskussion

Nedan för vi en kritisk diskussion angående genomförandet, samt metodvalet. Vi beskriver även tankar som uppstod efter analys av studiens resultat kopplat till den forskningen studien belyser. Kapitlet visar även på framtida forskningsområden som bör undersökas.

Learning by doing är ett uttryck som regelbundet kopplas till pragmatismen (Hartman et al. 2004). Genom att lära sig praktiskt får människan möjlighet att röra sig från det abstrakta till att lära sig med hela kroppen. Ett praktiskt görande av exempelvis en bok kan skapa en högläsningsstund styrd av barnen. Böckerna blir då nya för alla barn vilket skapar en nyfikenhet för boken. Barnen skapar en erfarenhet av att vara läsare själva när de får läsa sin egen bok som kanske bara det individuella barnet har kunskap och

förståelse om. Enligt Emirbayer och Maynard (2010) använder barn erfarenheter för att lösa olika dilemman.

7.1 Frågor i syftet besvaras Varför högläser pedagogerna?

Studien vi genomförde visade att pedagogerna läser för barnen i språkutvecklande syfte.

Majoriteten av pedagogerna sa sig använda dialog som metod för att utveckla barnens språk. Ett flertal pedagoger uppgav även att de använder böcker för utveckling av barnens vokabulär genom en dialog kring boken. I frågeformuläret uppgav ett flertal pedagoger använda sig av högläsning för att skapa en lugn stund på förskolan. Detta kunde studien inte styrka genom forskning. Ett flertal pedagoger ansåg sig högläsa för att berika barnens fantasi, något även forskning styrker.

Vad upplever barnen vid högläsning?

Vid barnintervjun uppgav majoriteten av barnen att de inte vet varför de lyssnar på högläsning i förskolan. Enligt Norling (2013) ökar barns motivation till att lära sig läsa om de förstår meningen med läsandet. Frågan är då om barnen lär sig mer av

högläsningsstunden om de förstår syftet med den. Ett flertal av barnen uppgav att de upplever att de lär sig att läsa eller att sitta stilla och vara tysta.

Vid analysen av barnens svar upptäcktes en drastisk skillnad på äldre och yngre barn gällande en fråga. När vi frågade barnen vilken gruppstorlek de föredrog uppgav majoriteten av de yngre barnen att de föredrog att läsa ensamma med en pedagog. De äldre barnen svarade det motsatta, majoriteten ville läsa i grupp med fler barn. Studien synliggör även att de deltagande barnen relaterar högläsningsstunden till omvårdnad och närhet då de flesta barn anser att en person de tycker om, läser bäst. Körling (2012) menar att barn uppfattar högläsningsstunden som en bekräftelse av att de är omtyckta av högläsaren. Majoriteten av de tillfrågande barnen ville att pedagogerna skulle läsa oftare för dem.

(21)

15 7.2 Kritisk diskussion av genomförandet

Vid enstaka tillfällen utsåg pedagogen sig själv som observatör vid barnintervjuerna.

Det orsakade färre utformade svar från barnen vid intervjuerna. Faktumet att pedagogen befann sig i rummet kan ha hämmat barnens svar. Vi uppmärksammade att barnen i de fallen tittade på pedagogen för bekräftelse. Under barnintervjuerna fann vi tekniker som underlättade samtalen. När vi inte placerade oss själva bredvid varandra under

intervjuerna fungerade samtalen mellan oss och barnen bättre. Vi upplevde även att ett lugnare rum hade påverkan på barnen då de upplevdes tryggare vid dessa tillfällen.

Genom att frekvent nämna barnen vid namn gjordes dem mer uppmärksammade på frågorna och de tenderade till att utforma sina svar ytterligare.

7.3 Metoddiskussion

Intervju användes som metod vid insamlad data från barnen. Detta kan ha medfört att vi omedvetet påverkade barnens svar genom betoningar eller kroppsspråk. Intervjun kan även ha påverkats av miljön intervjun tog plats i eller vilken tidpunkt på dagen intervjun genomfördes. Om vi hade möjlighet att genomföra studien på nytt hade de

intervjutekniker vi ansåg fungerade bäst vid intervjuerna använts från start med barnen.

Intervjuteknikerna uppmärksammades under tidens gång då ingen provintervju genomfördes.

Med hjälp av ett frågeformulär ökades antalet deltagare än vad som hade hunnits med intervjuer med pedagoger hade genomförts. Genom att frågeformuläret besvarades utan vår närvaro kan vissa frågor ha misstolkats, även om pedagogerna hade möjlighet att kontakta oss för frågor. Frågeformuläret underlättade för pedagogera tidsmässigt då de kunde välja att besvara formuläret när de hade tid över. Genom frågeformulär fanns ingen möjlighet för oss att påverka pedagogernas svar.Om vi hade möjlighet att genomföra studien på nytt hade frågefomulärets ändrats då två av frågorna var felformulerade, det stod böcker där det skulle stå högläsning.

Om en observation hade genomförts istället för intervju med barnen hade

undersökningens resultat fått en annorlunda utgång. Vid observation hade endast pedagogernas tillvägagångssätt samt barnets reaktioner på detta synliggjorts. Om en intervju med pedagogerna genomförts, istället för frågeformuläret, hade vår

datainsamling förminskat då samma antal intervjuer som frågeformulär inte kunnat skett på grund av tidsaspekten.

7.4 Resultatdiskussion

Studiens resultat synliggör ett syfte med högläsning som inte fått samma

uppmärksamhet tidigare. De intervjuade barnens tankar och åsikter skulle kunna påverka förskolor och förskolechefers arbetsupplägg. Förskolor kan jämföra sitt eget tillvägagångssätt kring högläsning med studiens resultat vilket kan skapa en diskussion kring själva syftet med högläsning. Något som möjligtvis har blivit en vardaglig rutin kan väcka en tanke kring dess egentliga syfte kopplat till läroplanen.

(22)

16

Alla de deltagande pedagogerna använde högläsning i förskolan. Enligt Zucker et al.

(2009) är det av stor vikt att börja med högläsning för barn redan i tidig ålder för att utveckla barns språkutveckling. Förskolorna i vår undersökning hade barn i åldern ett till fem år i verksamheten. Då alla deltagande pedagoger använde sig av högläsning kan vi se att barnen deltog vid högläsning redan i tidig ålder. Schwarz et al. (2015) menar att högläsning är en kritisk aktivitet i tidig ålder för att lyckas med sin läsförståelse senare i livet.

Ett flertal barn uppgav att de inte visste syftet med högläsning. Studiens påvisade även barn som uppgav att de upplever att vara tysta eller att sitta stilla är syftet med

högläsning. Majoriteten av pedagogerna ansåg sig använda dialog som ett

tillvägagångssätt vid högläsning i språkutvecklande syfte dock uppgav ett par barn att de upplever att de ska vara tysta samt sitta stilla under högläsningsstunden. Barnens upplevelser har givit oss ett flertal tankar. Norling (2013) menar att det är betydelsefullt att föra en dialog kring boken för att stärka barns språkutveckling. Dialog var även det tillvägagångssätt som användes mest frekvent av de deltagande pedagogerna vilket då gjorde att vi tydligt kunde koppla ihop verksamheten med forskning.

Majoriteten av de yngre barnen föredrog att läsa ensam med en pedagog medan

majoriteten av de äldre barnen hellre läste i en grupp med ett flertal andra barn. Något vi uppfattat gälla verksamheten i stort är att de äldre barnen tenderar till att leka i större grupper än de yngre barnen då de har ett större behov av att ha en vuxen närvarande.

Enligt Körling (2012) skapar högläsningsstunden en känsla av närhet och gemenskap för barn.

De deltagande pedagogerna uppgav att bilderboken är den mest frekventa boken i deras verksamhet. Enligt Zucker et al. (2009) kan bilder i böcker ta bort fokus från texten, och vid användning av bilderböcker är det betydelsefullt att den vuxna uppmärksammar texten för barnen. Majoriteten av de deltagande pedagogerna uppgav att de högläser för att stärka barnens fantasi. Meek (2004) menar att högläsning stärker barns fantasi. Detta stärker de deltagande pedagogernas resonemang.

Eventuella nackdelar med högläsning uppmärksammas inte i studien då dessa inte påträffats. Studier som tidigare genomförts har syftat på att framhäva en förbättring av högläsning. När pedagogerna i denna studie tillfrågades varför de högläser för barnen fick vi en rad olika svar. Exempelvis svarade ett flertal pedagoger att de läser för att få en lugn stund. Detta var inget vi fann i tidigare forskning vilket vi tycker är intressant. .

7.5 Framtida forskningsområde

Eventuella nackdelar med högläsning bör undersökas för att högläsningen ska kunna ses i ett bredare perspektiv. Används högläsningen i förskolan av rutin? För att få barnen tysta? Dessa aspekter borde vara intressanta för både forskare men även pedagoger i verksamheten.

(23)

17

Studien påvisade att pedagogernas vision inte nådde fram till barnen. En intressant idé till framtida forskning kan då vara att undersöka om barnen lär sig mer om de vet syftet med högläsningen.

(24)

Referenser

Andersson, A., Meldré, H., Nilsson, U., & Orring, A. (2003). Att skriva för barn.

Stockholm: Ordfront Förlag

Björk, M & Liberg, C. (2012). Vägar in i skriftspråket; tillsammans och på egen hand.

Stockholm: Natur & Kultur.

Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborgs universitet.

Chauncey Woolsey, S. (1908). The Letters of Jane Austen: Selected from the

Compilation of her Great Nephew Edward, Lord Bradbourne. Boston: Little, Brown, and Company.

Christensen, P & James, A. (2008). Research With Children: Perspectives and Practices. London: Routledge.

Cobb, J.B. (2014). Kindergarten Bibliophiles in Their Own Words: How They Learned To Read. doi: 10.1080/02702711.2012.681106.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dewey, J. (1897/2004).My Pedagogic Creed. I J.Dewey, Individ, skola och samhälle.

Stockholm: Natur och Kultur.

Dewey, J. (1899/2004). The School and Society. I J.Dewey, Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.

Emirbayer, M & Maynard, D.W. (2010). Pragmatism and Ethnomethpdology, 34. 221- 261. doi: 10.1007/s11133-010-9183-8

Fast, C. (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, S., Lundgren U.P., Hartman, R-M. (2004). Inledning. I J.Dewey, Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.

Hermerén, G. (2011). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Kåreland, L. (1980). Möte med barnlitteraturen.Lund: Liber Läromedel.

Kåreland, L. (2013) Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur.

(25)

Körling, A-M. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur.

Lovén, H. (2012, 10 april). Intresset för litteracitet stort hos de allra yngsta. Skolporten.

Hämtad 2015-11-12, från http://www.skolporten.se/forskning/intervju/intresset-for- litteracitet-stort-hos-de-allra-yngsta/

Luft Baker, D., Santoro, L., Ware, S., Cuéllar, D., Oldham, A., Cuticelli, M., Coyne, M.D., Loftus-Rattan, S. & McCoach, B. (2015). Understanding and Implementing the Common Core Vocabulary Standards in Kindergarten, 47, (5), 264-271. doi:

10.1177/0040059915580028

Meek, M. (1995). The Critical Challenge of the World in Books for Children, 26 (1).

doi: 0045-6713/95/0300-0005S07.50/0

Meek, M. (2004). Readings about reading, 11, (2). doi:

10.1080/09540250042000252749

Myrdal, A & Myrdal, G. (1941) Kontakt med Amerika. Stockholm: Albert Bonniers förlag.

Norling, M. (2013). Prescholl staff´s view of emergent literacy approaches in Swedish preschools, 184, (4), 571-588. doi: 10.1080/03004430.2013.800511

Pickford, C.E. (u.å). Fiction and the Reading Public in the Fifteenth Century. The University of Hull.

Schwarz, A.L., van Kleeck, A., Beaton, D., Horne, E., MacKenzie, H & Abdi, H.

(2015). A Read-Aloud Storybook Selection System for Prereaders at the Preschool Language Level: A Pilot Study, 58. 1273-1291. doi: 10.1044/2015_JSLHR-L-15-0056

Simonsson, M. (2006). Pedagogers möte med bilderböcker i förskolan. Skapande vetande, Nr 48. Linköpings universitet.

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 – Reviderad 2010. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Reviderad 2015. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575

(26)

Sundgren, G. (2005, nr 3). Klokskap och livsvisdom i stället för formell lärdom.

Pedagogiska Magasinet, nr 3.

Sundgren, G. (2013). John Dewey – Reformpedagog för vår tid?. I Forssell, A. Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, A-K. (2011). Språkstimulerande miljöer i förskolan : En utvärdering av Att läsa och berätta – gör förskolan rolig och lärorik. Jönköping: Kulturrådet.

UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

Stockholm: UNICEF Sverige.

Zucker, T.A., Justice, L.M & Piasta, S.B. (2009). Prekindergarten Teachers´Verbal References to Print During Classroom-Based, Large-Group Shared Reading, 40, 376- 392. doi: 0161-1461/09/4004-0376

Zucker, T.A., Cabell, S.Q., Justice, L.M., Pentimonti, J.M. & Kaderavek, J.N. (2013).

The Role of Frequent, Interactive Prekindergarten Shared Reading in the Longitudinal Development of Language and Literacy Skills, 49 (8), 1425-1439. doi:

10.1037/a0030347

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wahlström, N. (2010). Learning to communicate or communicating to learn? A conceptual discussion on communication, meaning, and knowledge, 42 (4), 431-449.

doi: 10.1080/00220272.2010.495163

Wahlström, N. (2015, nr 3). När kunskap blev ett krav. Pedagogiska Magasinet, nr 3.

Wedin, Å. (2012). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund:

Studentlitteratur

(27)
(28)
(29)

I

Bilagor

Bilaga A – Frågeformulär

Hej,

Dessa frågor kommer att användas i vårt examensarbete. Vi vill förtydliga att det är frivillgt att delta i denna undersökning och att vid deltagande har du full anonymitet och det är bara vi som kommer ha tillgång till detta frågeformulär. Vi skulle uppskatta ditt deltagande! Har du några frågor angående frågeformuläret är du välkommen att kontakta oss.

Med vänlig hälsning

Claudia Hallbom & Anna Rydkvist Handledare: Camilla Forsberg

Enkätfrågor pedagog:

Hur länge har du arbetat som förskollärare/barnskötare?

Sätt ett kryss under det alternativ som stämmer in

0-5 år 6-10år 11-20år 20+ år

Vilken åldersgrupp arbetar du med?

Sätt ett kryss under det alternativ som stämmer in

1-3 år 1-4 år 3-4 år 3-6 år 1-6 år

Hur betydelsefullt anser du att läsning i förskolan är? (1 = inte viktigt 5=mycket viktigt)

Sätt ett kryss under det alternativ som stämmer bäst in

1 2 3 4 5

Uppmärksammades högläsningen i din utbildning?

Sätt ett kryss under det alternativ som stämmer bäst in

Ja Nej

När läser du för barnen? (situation)

Varför läser du för barnen? (syfte)

(30)

IV

Hur många minuter (ca) läser du per dag för barnen?

Sätt ett kryss under det alternativ som stämmer bäst in

1-5 min 5-10min 10-15 min 15-20min 20-30min 30+min

Läser du vanligtvis för barnen..

Sätt ett kryss under det alternativ som stämmer bäst in

I stor grupp (7 eller fler) I mellanstor grupp (4-7) I liten grupp (2-4) Ensam med ett barn

Vem väljer vanligtvis böcker på er förskola? Pedagog eller barn?

Sätt ett kryss under det alternativ som stämmer in

Pedagog Barn

Vilka barnböcker läser du för barnen?

Sätt ett kryss under de alternativ som stämmer in

Pekbok Bilderbok Faktabok Kapitellbok Serietidning Annan bok

Om du svarat ”Annan bok” i sådana fall vilken sort?

Använder du böcker för att stödja barns språkutveckling?

Sätt ett kryss under det alternativ som stämmer in

Ja Nej

Om du svarat Ja, hur använder du böcker för att stödja barns språkutveckling?

Om du svarat Nej, varför har du valt att inte använda böcker för att stödja barns språkutveckling?

(31)

V Övrig kommentar:

Tack för Ditt deltagande!

(32)

IV

Bilaga B – Intervjufrågor

Frågor till barn

Förklara för barnen vad vi ska göra och varför!

1. Hur gamla är ni?

2. Har ni någon favoritbok?

3. Hur känner ni när någon läser för er?

-följdfråga

4. När brukar de vuxna läsa för er här på förskolan?

5. Skulle ni vilja att de läste för er oftare?

6. Vad tror ni att ni lär er av att lyssna på böcker?

-följdfråga 7. Kan ni läsa?

8. Vem läser böckerna bäst?

- Varför?

9. Tycker ni bäst om att läsa i en stor grupp med flera barn eller en liten grupp med några barn eller ensamma med de vuxna?

Tacka för svaren och hjälpen 

(33)

V

Bilaga C – Samtyckesblankett

Hej!

Vi är två förskollärarstudenter på Linnéuniversitetet i Kalmar som ska genomföra ett examensarbete. Vi har fokuserat på högläsningens betydelse för språkutvecklingen och skulle vilja höra vad Ditt barn anser om högläsning. Vi vill därför fråga både er som vårdnadshavare och era barn om tillåtelse att genomföra en inspelad intervju med Ditt barn. Vi kommer ge Ditt barn full anonymitet i vår undersökning och på så sätt inte nämna namn, ålder eller förskola.

Vi skulle uppskatta Ditt barns deltagande!

Tack på förhand!

Claudia Hallbom & Anna Rydkvist Handledare: Camilla Forsberg

Jag ger mitt tillstånd att ______________________________ deltar i en intervju (Barnets namn)

Datum : ______________________________

Målsmans underskrift: ______________________________

Namnförtydligande: ______________________________

References

Related documents

Thirdly, also with regards to the phenomenon of attributing exertion of power as the subjective meaning of sexual assault and/or sexual harassment perpetration acts, the accounts from

När högläsning sker inom ett tema istället för bara som fristående aktivitet utan samband med resten av verksamheten finns möjligheten att relatera det läraren lär ut till

Alexandersson (1999) lyfter upp betydelsen om att inta ett reflekterande förhållningssätt som pedagog som innebär att man tänker över hur man ska möta barn och

framträder det problem tydligast, som det här varit avsikten att belysa. Faggot var Linnes vän och bland hans första kolleger i Vetenskapsakademien. Att Faggot var den

Vidare berättar Ortutay utförligt om sagodiktningens sociala miljöer, sagans funktion i folklivet, berättarstilar osv., vilket allt gör denna fram- ställning till

Viipurin Työväen Sanomalehti­ ja Kirjapaino­osuuskunta r.l:s egen­ dom belades efter krigsslutet 1918 med kvarstad, som även inklude­ rade andelslagets egen fastighet vid

I den här uppgiften kommer du att behöva använda böcker men ansträng dig också för att hitta vetenskapliga artiklar?. Här listas några knep som kan hjälpa till med den

Vad Tistelgren egentligen säger är att människor skall förmås, genom ekono- miskt tvång (och kanske också på andra sätt?) att leva i enlighet med vissa strikt