Att lära genom att göra
En kvalitativ studie av lärares arbete med fysiska och virtuella fältstudier i undervisning i geografi
Learning by doing
A qualitative study of how teachers implement field studies in their education of geography
Lukas Gustafsson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Geografi / Ämneslärarprogrammet
15 hp
Handledare: Hans-Olof Gottfridsson Examinator: Svante Karlsson 2021-01-20
Sammanfattning
Fokus i uppsatsen är att undersöka verksamma lärares hantering och arbete med fältstudier i geografi.
Begreppet fältstudier är brett och inkluderar därför alla former av utomhuspedagogik, men även hur det kan genomföras inifrån klassrummet med hjälp av datorer eller andra verktyg. Uppsatsen kan beskrivas som inriktad i två spår, hur lärare jobbar med fysiska fältstudier och hur lärare jobbar med virtuella fältstudier. Syftet är också att ta reda på vilka möjligheter samt hinder som finns. Teorin består i hur fältstudier tillför en dimension till geografiämnet som inte går att ersätta med vanlig
katederundervisning. Samtidigt som det är ett faktum att många lärare trots det inte genomför fältstudier alls, vissa ett fåtal, vissa fler.
De respondenter som intervjuats i undersökningen arbetar på högstadiet. Hälften är kvinnor, hälften män och alla undervisar i ämnet geografi. Resultatet skildrar lärare med en positiv inställning till både fysiska och virtuella fältstudier. Hindren som finns vid fysiska består av bl.a. tid och resurser, medan det mer handlar om kunskap vid virtuella. Många möjligheter finns, bl.a. närmiljön som kan utnyttjas, men hindren väger ofta över. Virtuella fältstudier kan fungera som ett bra komplement när fysiska fältstudier är svårtutförliga, samtliga intervjuade lärare menar att datorn aldrig helt kan ersätta den fysiska
aktiviteten.
Abstract
The focus of this essay is to explore and investigate active teachers´ management of field studies in the subject of geography. The concept of field studies is wide, which is why all forms of outdoor education will be included. Field studies from inside the classroom, alongside tools such as computers, will also be part of the concept. The essay can be described as put in two different positions, how teachers work with physical field studies and how teachers work with virtual field studies. The purpose is also to find out the obstacles and opportunities that are experienced. The theory consists in how field studies contribute to an irreplaceable dimension of the subject. At the same time, it is a fact that many teachers do not implement it at all, some a bit, some more.
All the interviewed respondents are working on a high school. Half of them are women, half men and all of them are teaching in geography. The result depicts a positive attitude towards both physical and virtual field studies. The obstacles that occur in physical studies are for example time and resources, while in virtual studies, it seems that knowledge is more of a difficulty. The opportunities are many.
Among other things, the close environment could be effective, but the obstacles appear to overcome the possibilities. Virtual field studies can fit as a suitable complement, but every interviewed teacher agreed that actively leaving the classroom never could be replaced by computers.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 3
1. Bakgrund ... 5
1.1 Geografi i Lgr 11 ... 5
1.1.1 Begreppet fältstudie ... 6
1.2 Problemområde ... 7
1.3 Syfte och frågeställningar ... 8
1.4 Disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Teoretisk utgångpunkt ... 10
2.2 Fältstudier i skolan ... 10
2.3 Digitalisering och blended learning i skolan ... 12
2.3.1 Det flippade klassrummet ... 13
2.4 Hinder och möjligheter ... 14
2.5 Lärares innehållsval ... 14
3. Metod ... 15
3.1 Val av metod ... 15
3.2 Urval ... 15
3.2.1 Informanterna ... 16
3.3 Genomförande ... 16
3.4 Metoddiskussion ... 17
3.5 Studiens kvalitet ... 17
4. Resultat ... 19
4.1 Hur jobbar lärare med fysiska fältstudier i undervisningen? ... 19
4.2 Hur jobbar lärare med virtuella fältstudier i undervisningen? ... 20
4.3 Vilka hinder och möjligheter finns för genomförandet av fysiska, samt virtuella fältstudier i undervisningen? ... 22
4.3.1 Fysiska fältstudier ... 22
4.3.2 Virtuella fältstudier ... 23
5. Analys och diskussion ... 26
6. Slutsatser ... 30
6.1 Hur jobbar lärare på en skola i urban miljö med fysiska fältstudier i undervisningen? ... 30
6.2 Hur jobbar lärare på en skola i urban miljö med virtuella fältstudier i undervisningen? ... 30
6.3 Vilka hinder och möjligheter finns för genomförandet av fysiska, samt virtuella fältstudier? ... 30
Bilaga 1. ... 34
Bilaga 2. ... 35
Bilaga 3. ... 36
1. Bakgrund
Fältstudier och lärande utanför klassrummet har genom historien alltid varit en central del i ämnet geografi. John Dewey utvecklade pedagogiska teorier som bestod i att lära genom att göra redan 1889 i boken Applied psychology. Begreppet learning by doing har i efterhand friserats ur Deweys uttryck
”learn to do by knowing and to know by doing” (Dewey, 1889). Även om Deweys teori kring att lära genom att göra inte är direkt kopplat till fältstudier, kan det finnas ett samband. Genom omfattande inslag av praktiska uppgifter kan lärandet fördjupas, varav fältstudier är exempel på sådan typ av inslag.
Den tekniska utvecklingen har sedan dess gjort stora framsteg. Det är idag inte ovanligt att skolor har så kallade hand-till-hand-datorer, dvs att varje elev får tillgång till en personlig dator. Datorn har också blivit ett centralt verktyg för lärare. Det gamla administrativa arbetet kvarstår, men har till stor del övergått till digitala plattformar. Även i undervisningen har datorn blivit ett verktyg som genomsyrar stora delar av didaktiska metoder. Lärande utanför klassrumsmiljön är inte längre begränsad till det fysiska lämnandet av rummet. Det går att besöka nya miljöer och platser runtom i världen, fast med hjälp av virtuella rum. Det är också ett omdiskuterat ämnesområde där det sägs finnas många fördelar med fältstudier, men att det visat sig vara problematiskt att genomföra i verkligheten.
1.1 Geografi i Lgr 11
Kursplanen som trädde i kraft 2011 fastställde att fältstudier ska vara en del av det innehåll som ska genomföras på högstadiet (Skolverket, 2020). Däremot finns ingen närmare specifik beskrivning av vad det innebär eller hur det bör genomföras. I centrala innehållet för årskurs 7 – 9 finns
beskrivningen ”Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i
närsamhället.” (Skolverket, 2020, fjärde punkten under andra rubriken i centrala innehållet). En annan del av centrala innehållet är ”Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel
satellitbilder.” (Skolverket, 2020, tredje punkten under andra rubriken i centrala innehållet).
Lena Molin, som är universitetslektor och en nyckelperson vid framtagandet av ämnes – och kursplanerna i geografi är inte bara tydlig med att fältstudier är ett viktigt verktyg i ämnet, utan hon menar också att det kan kombineras med tekniska hjälpmedel, t.ex. GIS (Duregård, 2015). Molin lyfter Deweys learning by doing och menar att fältstudier inte behöver ta tid eller kosta pengar. För att lämna den traditionella klassrumsmiljön, behöver man i praktiken inte fysiskt lämna klassrummet. En enkel
början kan vara undersöka närmiljön genom att titta ut genom fönster, eller använda virtuella rum (Duregård 2015).
Ämnet geografi ska bl.a. syfta till att låta eleverna utveckla kunskap om geografiska förhållanden och utveckla en geografisk referensram, samt ett rumsligt medvetande (Skolverket, 2020). Att eleverna ska utveckla en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande är för att kunna skapa en rimlig relation mellan sig själva och omvärlden. Ett bra sätt att göra detta är genom att utforska världen både med hjälp av de digitala medel som finns. Den tekniska utvecklingen har gett lärare nya ingångar i undervisningen, inte minst inom ämnesområdet kring GIS, geografiska data etc.
”I dagens globaliserade värld har många människor kontaktytor som är betydligt mer komplexa och svåröverskådliga. Inte minst digitala verktyg och medier bidrar till att varje elev kan kommunicera med och etablera nära relationer till fjärran platser på jorden – oberoende av det fysiska avståndet” (Skolverket, kommentarmaterial till geografi s. 5)
Fältstudier och geografiska analyser kan genomföras på många olika sätt. Elever kan samla in egna data genom att besöka olika miljöer, både fysiskt och virtuellt och därefter sammanställa informationen i exempelvis diagram eller tabeller. Elevernas egna geografiska analyser kan också bidra till en ökad förståelse för omsorg av miljön. Genom att själva agera närmar sig undervisningen de demokratiska mål som hela skolväsendet arbetar för (Skolverket, 2020). Fältstudier kan öka elevernas förmåga att förstå, tolka och granska geografiska uppgifter.
”Det är ett sätt att dels konkretisera ämnet, dels träna observationsförmågan och förmågan att klassificera och kategorisera landskapets olika mönster. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet att arbeta med alla sinnen och prova på olika arbetssätt, såväl digitala som andra för att utveckla sitt intresse och sin förståelse för ämnet.”
(Skolverket, kommentarmaterial till geografi s. 9)
1.1.1 Begreppet fältstudie
Det går att problematisera begreppets innebörd och huruvida det har en inverkan på geografiämnet. En alltför bred definition skulle kunna leda till att det förlorar sin mening helt och hållet. Det blir i det fallet svårt att avgöra vart gränserna går, och vad som är, eller inte är en fältstudie. Det kan därför, utanför den här uppsatsen, finnas fördelar med att begränsa och tydliggöra bestämda regler för vad begreppet
innebär. Det går alltså att problematisera begreppets nuvarande ställning. När det blir en så pass fri tolkning, blir det också lite upp till var och en att definiera, vilket gör ordet skevt samt att det tappar på ett sätt sitt värde. Jämfört med andra begrepp som har en självklar betydelse, finns heller inga
diskussioner. Begrepp som jordbävning, klimat eller berg har redan färdigställda och självklara
betydelser. Idag finns inga sådana bestämmelser för fältstudier, men som exempel man skulle kunna fastställa att den ska ske utomhus, eleverna ska själva vara aktivt deltagande och det ska vara en undersökning som sedan utvärderas. Finns inte dessa kriterier med, kan det inte heller kallas en fältstudie. Som nämnt, finns dock inte dessa regler och därför bygger uppsatsen i det här fallet på den friare, bredare definitionen.
Det finns ingen tydlig definition som bestämmer vad begreppet fältstudie specifikt innebär. Därför kommer uppsatsen bygga på en bredare, friare syn. Vad som inkluderas i fältstudier kommer därmed främst utgå från Arvidssons och Fahlgrens (2002) definition som beskrivs i Kunskap utan väggar. Där formuleras begreppet som att fältstudier innebär att man vetenskapligt och didaktiskt undersöker och reflekterar över något. Den här uppsatsen bygger på en bredare definition av begreppet fältstudie. Det som inkluderas har inga specifika avgränsningar. Dvs, begreppet innefattar associerade former av liknande termer så som utomhuspedagogik, exkursioner, användning av geografiska informationssystem (GIS) och fältarbete. Det är därmed upp till respondenterna i uppsatsen (lärarna) att själva tolka det fria utrymme som uppkommer dvs oavsett om fältstudier sker inomhus eller utomhus och med vilka
hjälpmedel. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger inte i begreppets definition, utan hur lärare metodiskt arbetar med fältstudier, samt vilka hinder och möjligheter som finns. Det kommer också frågas vid intervjuerna, hur lärare själva beskriver begreppet. Majoriteten av tidigare forskning inom området utgår från att en fältstudie är en undersökning som sker utomhus. I den här uppsatsen blir tolkningsutrymmet friare, där det även kan vara studier som genomförs inomhus med t.ex. digitala verktyg, kartor eller andra instrument som hjälper till för insamling av uppgifter. I samband med teknikens utveckling och den digitaliserade skolvärlden har nya möjligheter alltså öppnats upp. Olika forum vid dator kan användas för att utforska omvärlden och därigenom låta eleverna skapa en geografisk referensram. För att förtydliga och genomföra undersökningen utifrån samma förutsättningar för respondenterna förklaras begreppsdefinitionen.
1.2 Problemområde
Genomförandet av olika undersökningar kan vara ett bra sätt att engagera och göra undervisningen mer intressant. Inslag av fältstudier där man utforskar omvärlden genom att använda konkreta metoder är traditionsenligt i geografiämnet och det finns få begränsningar vad gäller formen av en fältstudie, den kan se ut på många olika sätt (Sanderoth m.fl. 2009). Att utforska natur – eller kulturlandskapet genom att fysiskt röra sig utanför skolområdet är kanske den mest klassiska formen av fältstudie. Under senare år har datorn blivit en etablerad del i skolan både för lärare och elever, och med hjälp av digitala verktyg kan omvärlden utforskas även virtuellt. Uppsatsen bygger därmed på två spår; hur fysiska fältstudier kan se ut och hur virtuella verktyg skulle kunna vara ett komplement i undervisningen.
Det finns forskning som visar att fältstudier är en betydelsefull del i ämnet geografi. Det kan bidra till elevers individuella utveckling, skapa en ”hemkänsla” och göra det teoretiska från den traditionella klassrumsmiljön till något konkret och hanterbart (Sanderoth m.fl. 2009). Samtidigt finns det forskning som visar på många utmaningar inom ämnesområdet. Bladh (2020) tror att det handlar om kompetens hos lärare, och många uttrycker bl.a. tid som ett hinder. Lärare har också olika förutsättningar beroende av den fysiska placeringen. Det är också en del av det centrala innehållet (Skolverket, 2020), vilket i sig innebär att i teorin ska alla lärare som undervisar i geografi genomföra fältstudier. Det är därför relevant att undersöka vidare kring lärares arbete med fältstudier och virtuella verktyg på en skola i urban miljö. Uppsatsen söker efter svar på lärares metoder, vad de menar att fältstudier innebär, samt vilka hinder och möjligheter som finns. De flesta skolor befinner sig idag i urban miljö. Därför är det också av intresse att eftersträva svar på hur lärare upplever den urbana miljön som något positivt eller negativt, hur det går att utnyttja och vilka svårigheter som finns för lärande utanför klassrumsramarna.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare arbetar med, samt vilka som
hinder och möjligheter som finns för fältstudier i undervisningen. Undersökningen behandlar
lärares tillvägagångssätt, och vad som upplevs problematiskt för undervisning med fysiskt och virtuellt lärande.
• Hur jobbar lärare på en skola i urban miljö med fysiska fältstudier i undervisningen?
• Hur jobbar lärare på en skola i urban miljö med virtuella fältstudier i undervisningen?
• Vilka hinder och möjligheter finns för genomförandet av fysiska, samt virtuella fältstudier?
1.4 Disposition
Följande kapitel i uppsatsen inleds med beskrivning av metodval. Kortfattat har kvalitativa
halvstrukturerade intervjuer som använts för genomförandet av undersökningen. Det innefattar bl.a. en redogörelse av informanterna, en diskussion kring metoden, reliabilitet och validitet. Därefter behandlas tidigare forskning i paritet med den teoretiska utgångspunkten. Kapitlet genomsyras av forskning kring fältstudier, utomhuspedagogik och digitalisering i skolans värld. I det fjärde avsnittet presenteras resultatet av intervjuerna. Det redogörs för både en helhetsbild och detaljer som varit intressanta.
Resultatet skrivs i sammanhängande form där svaren binder samman till ett stycke. Därefter görs en analys av resultatet, vilken disponeras på samma sätt som resultatet för att få en tydlig röd tråd i
uppsatsen. Avslutningsvis dras slutsatser av resultatet och analysen i kapitel sex, vilket är det sista i uppsatsen.
2. Tidigare forskning
2.1 Teoretisk utgångpunkt
Uppsatsens teoretiska utgångspunkt bygger på idén om lärande utanför det traditionella klassrummet.
Det behöver i sig inte betyda att undervisningen fysiskt sker utanför klassrummet. Det kan även vara virtuellt, dvs undervisning där elever får besöka platser i virtuella rum och på så sätt bryta den
traditionella klassrumsundervisningen. Samtidigt är den fysiska aktiviteten utanför klassrummet något som bidrar med många andra faktorer i lärandet, som känslor och upplevelser. Teorin som uppsatsen utgår ifrån handlar om hur besökande och undersökandet av platser tillför en dimension till ämnet
geografi som inte går att ersätta på annat sätt. Sambandet mellan plats, identitet och lärande är central för undersökningen. Teorin stödjs av bl.a. Sanderoth m.fl. (2009) Plats, identitet, lärande –
närområdesstudier i skolan. Där det sker ingående redovisningar för hur bl.a. studier i närområdet bidrar starkt till lärande och elevers utveckling av identiteten. Den stödjs också av litteratur som Patricia Diaz (2012) Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. Digitaliseringen i skolan har skett snabbt och den kommer troligtvis inte avta, snarare tvärtom. Diaz (2012) ger en bra bild av hur IT kan vara ett hjälpmedel för lärande utanför klassrumsmiljön. Begreppet fältstudier innefattar i den här uppsatsen en rad sammanhängande termer (avsnitt 1.1.1). Fältstudier som en historiskt viktig del i geografiämnet, en särskilt tillgivande del av lärande är uppsatsens teoretiska utgångspunkt.
2.2 Fältstudier i skolan
Lärande utanför den traditionella klassrumsmiljön upplevs som allt svårare, vilket Magntorn och Helldén (2006) tar upp i Reading Nature- experienced teachers’ reflections on a teaching sequence in ecology: implications for future teacher training. De undersökte lärares syn på lärande utomhus och inomhus och hur undervisning bäst kan genomföras med inriktning mot att ”läsa naturen”. Den presenterade forskningen byggdes på intervjuer med 13 respondenter, varav ingen hade någon specialutbildning i vetenskap, men däremot där samtliga var intresserade av undervisning utomhus (Magntorn & Helldén, 2006). Respondenterna hade också minst 15 års erfarenhet inom läraryrket, men var skolorna befann sig skiljde sig åt. Vissa låg i urban miljö, andra i naturmiljö med floder, skog och sjöar i närheten. Resultatet av studien visade bl.a. att samtliga respondenter var överens om att fältstudier var nödvändiga och centrala förutbildning inom ekologi (Magntorn & Helldén, 2006). De menade även att kombinationen mellan inom – och utomhusundervisning var viktig. I diskussionen kring säkerhet och fältstudier förklaras hur debatten inte varit alls lika omfattande i Sverige, som den varit i exempelvis USA och Storbritannien. Svåra olyckor i dessa länder ledde till hetare diskussioner där den allmänna inställningen mot fältstudier blev alltmer negativ (Magntorn & Helldén, 2006). Även om
säkerhetsaspekten inte diskuteras i lika stor utsträckning i Sverige, kan det rimligtvis vara ett
svårhanterligt hinder. De poängterar också att ”reading nature”, eller ”läsa naturen” svenskt översatt, handlar om förmågan att förstå ekologiska samband och dess hållbarhet. Dvs att forskningen här riktar
sig mot den naturgeografiska och biologiska kunskapen. De menar att det handlar om elevers förmågor att förstå den verklighet vi möts av utanför klassrummet, som t.ex. hur en flod kan vara ett ekosystem (Magntorn & Helldén, 2006). Intervjuernas resultat visade bl.a. de faktorer som upplevdes viktigast hos lärarna för att motivera elever att lära sig. Det som framförallt visades var lärarens roll, autenticitet i det som ska studeras och undervisningens struktur.
I Plats, identitet, lärande – närområdesstudier i skolan (Sanderoth m.fl. 2009) diskuteras fältstudier i närområdet som en effektiv metod för att skapa medvetenhet kring platsen eleverna befinner sig på, samtidigt som man skapar goda förutsättningar för lärande. Eleverna kan också öka tilliten till sig själva och bilda en känsla av gemenskap. Studier i närområdet erbjuder läraren många möjligheter för lärande, vilket gör det till en bra utgångspunkt i en mer levande undervisning. Det som teoretiskt studeras
innanför klassrummets väggar kan konkretiseras, vilket gör det mer hanterbart och förståeligt (Sanderoth m.fl. 2009). Uppgifter där eleverna fysiskt får uppleva miljöer skapar en starkare känsla av autenticitet.
Den verkliga närvaron av förstånd, kropp och själv berör människan och ger därför en sinnlig erfarenhet som inte kan ersättas teoretiskt (Sanderoth m.fl. 2009). Det är av största vikt att uppgifterna som
eleverna tilldelas är väl planerade för att fältstudien ska upplevas som meningsfull. Utan ett syfte med uppgiften som eleverna förstår, kommer inte heller motivationen att lära finnas (Sanderoth m.fl. 2009).
Synen på detta speglar hela skolvärldens undervisning, inte bara fältstudier. Är lärandesituationen relevant, meningsfull och utmanande lär sig eleverna bättre, minnet förbättras och intresset ökar. Precis som Magntorn och Helldéns (2006) forskning visade, är autenticiteten i undervisningen viktig. Något annat som Sanderoth m.fl. (2009) påpekar upprepande gånger är hur närområdesstudier kan stärka elevers känsla av samhörighet, trygghet och gemenskap. Detta i sig kan väcka ansvarskänslan samt bidra till tryggheten i den egna identiteten. Begreppen plats, identitet och lärande tas upp som relaterade och samspelade mellan varandra. Formen som presenteras är att platsen och lärandet är grunden för
utvecklingen av identiteten (Sanderoth m.fl. 2009). Bygd och ort bjuder också på goda möjligheter för studier. T.ex. kan ett historiskt perspektiv användas för att undersöka ett områdes förändring över tid.
Det går att undersöka platsers samband med identitet (Sanderoth m.fl. 2009), dvs vem är platsen viktig för och varför? Olika verktyg som kartor, penna och papper eller datorn kan utnyttjas för fältstudier i olika former. Närmiljön behöver inte bestå av natur med skog, floder eller berg för att undersökas.
Dahlgren m.fl. kopplar i Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö (2008) samman den höga graden av ohälsa som många människor lider av med bristen på att befinna sig utomhus.
Urbaniseringen och den minskade möjligheten för människan att få utlopp för det naturliga behovet av rörelse kan ha ett samband med att fler och fler får psykiska, fysiska, emotionella och andra problem.
Elever idag rör sig allt mindre, äter sämre och ökar därför i vikt, vilket i sin tur kan få konsekvenser senare under livet (Dahlgren m.fl. 2008). För att kombinera teori och praktik krävs kunskap i och om
landskapet. Undervisning utomhus ger en annan form av upplevelse som sker fysiskt. Spänning i muskler, dofter från växter som inte kräver matematisk kunskap eller grammatisk korrekthet, dvs allt den svårdefinierade kunskapen (Dahlgren m.fl. 2008). Skola har blivit en plats för mer bokligt lärande, vilket har gjort att erfarenhet, iakttagelse och handling drabbats. John Dewey var en av de mest
betydelsefulla teoretiker som påverkade synen på lärande och hans filosofi bestod till stor del av att lärande ska ske både teoretiskt och genom handling (Dahlgren m.fl. 2008).
2.3 Digitalisering och blended learning i skolan
Geografiska informationssystem (GIS), information – och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen har fått en mer given roll idag. Data kan samlas in via olika geografiska
informationssystem. Ett exempel är Google Earth där jordklotet finns i tredimensionell interaktiv form och förser användaren med en mängd verktyg som gör forumet mycket detaljrikt. Andra exempel är hemsidor som antingen köpt in data, t.ex. SMHI, eller gjort egen insamling (Sanderoth m.fl. 2009).
Även Bladh (2020) menar i GIS en möjlighet och utmaning att undervisning kopplad till GIS ger möjligheter samtidigt som det ställer krav. Det finns god potential att använda geografiska informationssystem i undervisningen, vilket kan bidra elevernas utveckling av det rumsliga
medvetandet. Patricia Diaz (2012) ger också en djupare förståelse av digitala verktyg i boken Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. Hon pekar på Google Earth som ett brett instrument för undervisning. Det behöver inte endast vara i geografiämnet det lämpar sig, utan det kan likväl användas i ämnen som samhällskunskap, matematik eller historia. Användning av verktyg som Google Earth kräver dock kompetens hos både lärare och elever. Diaz (2012) menar att det kan introduceras genom att åka på virtuella resor, genom att enkelt skriva in en adress. För lärare finns forum genom Google där det ges tips på användningsområden. För att förstå den tekniska utvecklingen och kunna implicera digitala verktyg i skolverksamheten är det viktigt att få en bild av hur eleverna själva använder mobiler, datorer, internet, sociala medier osv. Diaz (2012) beskriver hur användningen hos ungdomar mellan 9 – 16 såg ut år 2010. Bl.a. skiljde sig resultaten i att pojkars användning var mer inriktad mot datorspel, medan flickors användning var inriktad mot kommunikation. Intressant att notera är att Diaz (2012, s. 91) skriver ”I dagsläget är det få elever som har tillgång till en egen dator i
undervisningen, även om utvecklingen är på gång.”. Sedan dess har det skett en snabb utveckling och idag är det istället få elever som inte har tillgång till en egen dator. Den snabba digitaliseringen ställer krav på både lärare och elever, men det finns potential. Även Diaz är noggrann med att förtydliga att teknologin ska vara ett hjälpmedel, inte det huvudsakliga objektet i undervisningen.
Sanderoth m.fl. (2009) beskriver det digitala fenomenet geocaching som en bra metod för att ta sig utomhus med en meningsfull uppgift. Geocaching startades i USA år 2000 och innebär att man att det finns ett gömt föremål (Cache) som ska hittas av eleverna, exempelvis en loggbok. För att hitta
föremålet registrerar man sig på internet, där man får ta del av koordinater för att kunna orientera sig via
en GPS, som numera finns på varje mobiltelefon. Föremålen kan vara gömda i princip var som helst, med olika svårhetsgrad, vilket gör att det alltid finns gömda föremål relativ nära den skola eleverna befinner sig på (Sanderoth m.fl. 2009). Geocaching är ett bra exempel på hur det går att kombinera digitala medel med fysiska fältstudier. Efter att fynd gjorts kan dessa dokumenteras. Ofta är det loggböcker där det går att anteckna namn och datum vid fyndet, samt även en liten hälsning till kommande geocachare.
Gottfridsson och Christenson lyfter i artikeln Perspektiv på undervisning i geografi – i den svenska grundskolan (2020) fram begreppet blended learning. Innebörden av begreppet beskrivs som en metod där olika lärmiljöer kombineras, inte sällan med digitala verktyg som komplement. Formen ligger någonstans mellan den traditionella undervisningsmiljön där läraren genomför katederundervisning och en utbildning som sker helt på distans (Gottfridsson & Christenson, 2020). Digitaliseringen i skolan har visat på positiva resultat (Riksdagen, 2016) då det ökat elevers intresse och engagemang.
Undervisningsformen blended learning kan alltså vara ett bra sätt att utveckla lärares didaktiska metoder.
Dock är det av stor vikt att användningen av digitala verktyg ska vara väl pedagogiskt planerad, eftersom det inte är verktygen i sig som ger positiva effekter, utan hur de används (Gottfridsson &
Christenson, 2020). Undervisningen kan även bedrivas på ett mer individanpassat plan med en mängd olika inlärningsstilar, samtidigt som eleverna själva får ett större inflytande och ansvar över sina resultat Gottfridsson och Christenson (2020) ger ett flertal exempel på aktiviteter som kan genomföras med hjälp av digital teknik, bl.a. filmklipp, podcasts och kunskapsspel. Virtuella fältstudier i sig är inget som specifikt tas upp, men däremot ges exempel på uppgift där eleverna använder sig av mobiltelefoner i närmiljön. Sådan typ av fysiskt fältstudie i närområdet kan kombineras med digitala verktyg
(mobiltelefonen t.ex.) och sedan arbetas vidare med i klassrummet (Gottfridsson & Christenson, 2020).
En del av blended learning skulle alltså kunna vara samspelet mellan fysiska och virtuella fältstudier i undervisningen.
2.3.1 Det flippade klassrummet
Något som flera tidigare forskare skriver om är ”the flipped classroom”. Bl.a. skriver Gottfridsson och Christenson (2020) att det handlar om hur man vänder på den traditionella undervisningen med en lärare som föreläser och istället låter eleverna göra något på egen hand. Begreppet har alltså formats efter de ombytta, eller flippade, rollerna. Det är ett sätt att tillämpa blended learning då läraren integrerar digitala verktyg blandat med olika undervisningsformer (Gottfridsson & Christenson, 2020). Metoden inkluderar ofta film som eleverna får titta på för att sedan fundera över frågor under lektionen. Det flippade
klassrummet beskriver även Diaz (2012) som något som växt fram med teknikens utveckling och den nya tillgången på videoklipp. Hon menar att innebörden av begreppet är att eleverna får titta på en
genomgång eller föreläsning hemma, som annars skulle ske i klassrummet. Tiden i klassrummet ägnas sedan istället till att omvandla informationen till frågor och reflektioner.
2.4 Hinder och möjligheter
Duregård lyfter i artikeln Gör det enkelt (2015) fram Gabriel Bladh och Lena Molin, som båda forskat i geografididaktik och gjort flertalet avhandlingar. Forskningen visar bl.a. de hinder för fältstudier som upplevs av lärare. Dels spelar lärares kompetens en stor roll. Kunskapen kring planering och utförande av undervisning utomhus finns inte hos alla lärare. Ett annat hinder som beskrivs är tidsbristen samt de bristen på ekonomiska resurser. Förutom att lärare emellan bör planera tillsammans för att underlätta, menar Molin att fältstudier inte behöver kosta pengar eller ta tid (Duregård, 2015). Närmiljön kan utnyttjas och det går att börja med mindre, enklare uppdrag. T.ex. kan eleverna få titta ut genom fönstret i klassrummet och beskriva vad de ser. Det går också att genomföra digitala fältstudier, t.ex. genom uppgifter i Google Earth. Molin ger fler exempel, som att eleverna kan få beskriva farliga platser de ser på väg till skolan (Duregård, 2015). Även Bladh pekar på tid – och resurs-bristen som ett hinder, men även undervisningens traditioner. Han förklarar att synen på fältstudier traditionellt sett ska vara relativt omfattande där man besöker platser långt bort där naturgeografiska företeelser undersöks (Duregård, 2015). Samtidigt menar han att fältstudier inte behöver vara i den omfattning som det traditionellt har sett ut med studier i naturen, som t.ex. inlandsisen. Större fältstudier som dessa kräver tid och planering, men närområdesstudier kan egentligen alla göra. Möjligheterna finns alltså, men bilden att det kräver mycket och ska göras i så stor form stoppar många lärare.
2.5 Lärares innehållsval
I yrkesrollen som lärare krävs det planering av ämnesområden, vilket då leder in på vad som ska prioriteras mer och vad som ska prioriteras mindre. Lena Molin fokuserar i sin avhandling Rum, frirum och moral: en studie av skolgeografins innehållsval (2006) på just urvalsprocessen hos lärare. Hon kommer fram till att det till stor del handlar om starka traditioner som formades tidigt i geografiämnet. Med tiden har traditionerna fått en selektiv form, med innebörden att ämnesstoff både inkluderas och exkluderas. Hur många lärare som arbetar med fältstudier är en fråga i sig som är intressant. Av de som läst mer än 90 högskolepoäng i geografi genomför 55 procent fältstudier, jämfört med de 17 procent som inte läst geografi alls (Duregård, 2015). Med det här i åtanke blir det intressant att se huruvida samband kan ses mellan selektiva traditioner och fältstudier i undervisningen. Didaktiska traditioner skulle i det här fallet i sådana fall kunna beskrivas som ett hinder. Historiskt sett har fältstudier varit en central punkt i ämnet, men det har förändrats över tid och istället övergått till det motsatta.
3. Metod
3.1 Val av metod
Undersökningen baserades på halvstrukturerade djupintervjuer med sex lärare på en skola i urban miljö.
Samtliga undervisar i ämnet geografi för elever i årskurs 7 – 9. Djupgående intervjuer gav
undersökningen kvalitativa resultat, då respondenterna fick ett relativt fritt utrymme att uttrycka sig. För att skapa ett samspel med respondenterna, där intervjun blir mer åt ett håll som liknar en avslappnad dialog, blev intervjuerna halvstrukturerade. Jag formade kärnfrågor som var förhållandevis öppna, följdfrågor och klargörande frågor (David & Sutton, 2016). Kvalitativa intervjuer kunde på det här sättet ge respondenterna möjligheten att känna sig trygga utan att tvingas ”svara rätt”. Den halvstrukturerade intervjun ska enligt Lantz (2007, s.33) innehålla svar på ”Individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Intervjuaren söker sammanhangsbestämd kunskap om de kvaliteter som intervjuaren har definierat.”. Upplägget ska också bestå av frågor i en bestämd följd med följdfrågor, samt en
kombination av öppna och fasta svar. Intervjuaren får en uppfattning om frågornas meningsfullhet för respondenten (Lantz, 2007). Standardisering handlar om graden till vilken frågorna är samma i varje intervju (Trost, 2005). Den här undersökningen har en mellanhög grad av standardisering. Frågorna ställdes i ungefär samma ordning med samma följdfrågor och blev därför halvstrukturerade. Samtidigt var det öppna frågor som ledde in på utstickningar och mer likt en dialog. Det var alltså inte lika hög grad av standardisering som det ofta är vid kvantitativa studier.
3.2 Urval
Sex lärare intervjuades i studien och alla undervisade i geografi på samma högstadieskola, men i olika arbetslag. Att utöka antalet respondenter visade sig vara svårt på grund av att tiden för intervjuerna inträffade under en stressig period med bl.a. betygssättning, samt med hänsyn till den rådande pandemin och de restriktioner som följs. Alla lärare hade erfarenhet och egna uppfattningar om fältstudier, samt virtuella verktyg i undervisningen. Urvalet bestod av tre kvinnor och tre män. Tidigare erfarenhet av arbete på skolan gav mig möjligheten att ta kontakt med potentiella respondenter via mail. Urvalet gjorde med tanke på att alla lärare arbetar på samma skola och de undervisar i geografi. De har därmed samma förutsättningar, vilket i sig gjorde undersökningen intressant för hur resultaten skulle skiljas åt.
Att begränsa urvalet är till fördel för kvalitativa intervjuer. Risken föreligger annars att det blir många, sämre genomförda intervjuer, istället för få väl genomförda intervjuer. Trost (2005) menar att mellan fyra och åtta personer är ett rimligt antal. En större mängd gör materialet ohanterligt, vilket leder till svårigheter att se både helheten och att urskilja detaljer.
3.2.1 Informanterna
Lärare 1: Kvinna. Verksam fem år i läraryrket och arbetat alla år på aktuell skola. Utbildad ämneslärare års. 7 – 9 i ämnena geografi, religion samt behörig i historia på gymnasial nivå. Undervisar i alla fyra So-ämnen.
Lärare 2: Man. Verksam 21 år i läraryrket, varav 17 år på aktuell skola. Utbildad grundskollärare års. 4 – 9 i geografi, historia och samhällskunskap. Fått behörighet även i religion efter genomförd
undervisning under längre tid. Undervisar i alla fyra So-ämnen.
Lärare 3: Kvinna. Verksam 16 år i läraryrket, varav 14 år på aktuell skola. Utbildad ämneslärare års. 7 – 9 i ämnena geografi, historia, samhällskunskap och religion. Undervisar i alla fyra So-ämnen.
Lärare 4: Man. Verksam 24 år i läraryrket, arbetat i princip alla år på aktuell skola. Utbildad ämneslärare gymnasiet i ämnena geografi och samhällskunskap. Fått behörighet även i historia och religion efter undervisning under längre tid. Undervisar i alla fyra So-ämnen.
Lärare 5: Man. Verksam 27 år i läraryrket, varav ca 18 – 19 år på aktuell skola. Utbildad ämneslärare års. 1 – 7 i alla So-ämnen och svenska. Fått behörighet för års. 7 – 9 efter genomförd undervisning under längre tid. Undervisar i alla fyra So-ämnen.
Lärare 6: Kvinna. Verksam 17 år i läraryrket, varav ca 10 år på aktuell skola. Utbildad ämneslärare års.
1 – 7 i ämnena matematik, fysik, kemi och biologi. Undervisar nu i alla fyra So-ämnen.
3.3 Genomförande
Innan intervjuerna skickades frågorna via mail ut till respondenterna en kort tid innan för att de skulle få chansen att läsa igenom frågorna och hinna ”tänka till”. Sedan förklarades syftet med uppsatsen och ta del av en informationsblankett. De fick även skriva under en samtyckesblankett där det fanns skriftlig information. Denna etik kring tystnadsplikt, anonymitet osv är viktig att belysa vid undersökningar där personliga uppgifter och svar ges (Lantz, 2007). Jag informerade också om hur lång tid intervjun skulle beräknas ta på ett ungefär, samt att ljudinspelning skulle ske vid deras godkännande. Ett professionellt förhållningssätt är centralt för genomförandet (Lantz, 2007). Med en inställning att förhålla
undersökningen på hög och seriös nivå blir både frågorna och svaren objektiva i sin form och på det sättet går det att undvika styrande svar. Med hjälp av ljudinspelning kunde fokus läggas på det interaktiva samspelet. Att ha en empatisk förmåga är också en del (Lantz, 2007) och det var för mig personligen viktigt att visa intresse genom att lyssna istället för att skriva svaren samtidigt för hand. De första frågorna som ställs kan vara avgörande för resten av tiden och i värsta fall förstöra förtroendet för
mig som ställer frågorna (Trost, 2005). Inledningsvis berättade jag om uppsatsen, men även ett mer privat samtal utanför skola och arbete. Det gjorde att samtalet blev mer avslappnat. Olika frågor ledde vidare till djupare ingångar där intervjuerna mer liknade en dialog, vilket gav en ökad förståelse av respondentens avsikt med det yttrade. Intervjuerna genomfördas vid olika tidpunkter, men skedde under arbetstid då lärarna avsatte planeringstid. Inga skiljaktiga problem uppstod vid genomförandet. Däremot blev säkerheten kring frågeställningarna högre och jag kunde bättre förutse följdfrågor ju fler samtal som gjordes. Detsamma gällde svar som kunde förväntas utifrån den givna frågan. Det skiljde sig mellan olika respondenter, men det fanns också många liknande svar.
3.4 Metoddiskussion
Intervjuer som metod var för mig tidigt ett givet val. Det är ett bra sätt att få djupare ingång i det som undersöks och det ger kvalitativa resultat. Kvantitativ datainsamling hade varit ett alternativ vid annorlunda frågeställningar där man istället tittar på exempelvis volym. Det skulle kunna vara en
omformulering till frågor som t.ex. ”genomför du fältstudier?” och där resultaten visar svaret ja eller nej hos en avsevärt större målgrupp. Den här uppsatsen syftar istället till att ta reda på upplevelser och erfarenheter som ger insikt hos ett färre antal verksamma lärare. Därför är en kvalitativ intervju-metod lämplig. Respondenterna skulle få möjligheten att uttrycka sina svar självmant och fritt utan att vara beroende av tabeller, diagram eller svar som kryssas i. Det finns dock negativa aspekter även vid metoder av kvalitativ form. Den här uppsatsen baseras på sex lärare som undervisar i geografi. För att intervjuerna ska ske av god karaktär och väl genomförda, krävs ett lågt antal. Det låga antalet i sig kan diskuteras huruvida det ger en generell bild av lärare i Sverige, eller om det resultatet endast skildrar den skola som är aktuell i det här fallet. Intervjuerna ger en god inblick hos de lärare som arbetar inom ett begränsat område, men det kan knappast överskåda alla verksamma lärare i landet. Undersökningen resulterar alltså i ett kvalitativt, men inte generellt, resultat. Det är därför svårt att avgöra orsakerna till resultatet i uppsatsen. Hade undersökningen genomförts på annorlunda sätt, exempelvis med enkäter, hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Det hade kunnat ge en överblick av ett betydligt större område.
Kortfattat är det positiva med den valda metoden för uppsatsen kanske framförallt det kvalitativa djup som resultatet ger. Trots svårigheter att föra dialoger med fullständig objektivitet, går det att sträva efter genom att ha ett konsekvent förhållningssätt. Det som förefaller främst negativt vid metodvalet är bristen på generella slutsatser. Det hade varit intressant att genomföra en liknande, mer omfattande, studie med målet att ta reda på hur många lärare som inte genomför fältstudier överhuvudtaget i Sverige.
3.5 Studiens kvalitet
Begrepp som reliabilitet och validitet används ofta vid kvantitativa studier, medan det vid kvalitativa studier ofta talas om trovärdighet och tillförlitlighet. Viktigt för en undersöknings tillförlitlighet är att intervjuerna sker i samma situation och samma frågor (Trost, 2005). Alla intervjuer gjordes i den här
studien på samma skola, den enda nämnvärda skillnaden är att de skedde i olika lokaler. De genomfördes när respondenterna själva bedömde att de hade tid i förhållande till hur lång tid jag förklarade att det skulle kunna ta, vilket gjorde att intervjuerna inte behövde bli stressigt genomförda.
Samtliga respondenter hade samma förutsättningar. Dock är människan ingen statisk, konstant varelse utan vi är hela tiden deltagare och aktörer i en process (Trost, 2005). Många faktorer spelar in vid genomförandet och hur det utspelar sig. Vilken tidpunkt på dagen, störande moment som andra personer i rummet eller om det hänt något under dagen är exempel. Svaren blir därför nödvändigtvis inte alls samma vid den givna frågan. Som intervjuare är det orealistiskt att vara helt nollställd gällande frågan av objektivitet. Däremot en eftersträvan att undvika påverkan på respondenterna av egna åsikter är rimlig.
Något annat som talar emot tillförlitligheten i den här typen av undersökningar är det tidigare nämnda, antalet respondenter. Eftersom resultatet inte skildrar mer än sex lärare blir går det inte dra några
generella slutsatser, men resultaten ger en nyans av ett antal personer som faktiskt undervisar i geografi.
4. Resultat
Kommande avsnitt behandlar intervjuernas resultat. Samtliga sex lärare inkluderas och bidrar till både den helhetliga bilden men även detaljer och skillnader som visat sig. Rubrikerna utgår från uppsatsens frågeställningar i samma ordning med tillkommande underrubriker för att fördjupa och klargöra resultaten ingående. För att förtydliga resultatdelen kommer respondenterna urskiljas genom att benämnas med lärare 1, lärare 2, lärare 3 osv. I resultatavsnittet har jag alltså sammanställt svaren på intervjuerna sammanhängande enligt frågeställningarna, inte i enskilda respondenters svar.
4.1 Hur jobbar lärare med fysiska fältstudier i undervisningen?
Det verkar även som att den exakta innebörden av begreppet fältstudie är svår att sätta ord på. Det beskrivs som undersökningar eller studier av olika slag, men hur de kan se ut, skiljer sig. Fyra av sex uttrycker det som att man fysiskt besöker miljöer och platser, medan de andra två menar att
undersökningar likväl kan ske i klassrummet, dvs t.ex. med hjälp av virtuella rum eller kartor i böcker.
Endast en uppger tydligt att det också handlar om att analysera det som undersökts, till skillnad mot t.ex.
studiebesök. För de som menar att det handlar om att studera omvärlden, verkar det inte alls lika givet att analysera. Av de sex lärare som intervjuats uppger hälften att de just nu inte alls genomför fysiska fältstudier i undervisningen. Av de andra menar två att det sker alldeles för sällan, samt icke
kontinuerligt och en menar att hon försöker genomföra åtminstone en fysisk fältstudie per år. Det skiljer sig alltså lärare emellan och det är svårt att avgöra exakt hur ofta det sker. Däremot verkar alla eniga om att det sker i liten omfattning eller inte tillräckligt ofta enligt de själva. Vid frågan kring lärares metoder för utförandet av fältstudier blir resultatet till viss del olika, med tanke på att olika lärare definierar begreppet olika. Med det sagt är framförallt lärare 1 och 5 i åtanke, då dessa även inkluderar virtuella rum och undersökningar i sina definitioner av begreppet. De andra var tydliga i att man fysiskt ska röra sig utanför klassrummet vid fältstudier. Alla lärare har genomfört fysiska fältstudier, både i närmiljön och via resor till platser. Flera lärare berättar att närmiljön besökts och olika undersökningar gjort.
Skolans geografiska placering är i urban miljö, vilket utnyttjats för att titta på sårbarhet, infrastruktur och föra statistik av t.ex. trafik.
”Sedan har vi gett oss ut och tittat på de där grejerna och de har fått ta kort, intervjuat lite folk och besöka platser för att se om det kan vara någon sårbarhet som finns, och vilka konsekvenser det kan bli och hur man eventuellt då kan komma tillrätta med den där sårbarheten. Sen kan vi komma tillbaka hit och på något sätt då visa vad man har jobbat med och vad man kommit fram till.” (Lärare 2.)
Det finns en järnväg i närheten och den har utforskats vid olika tillfällen. Lärare 2, 3 och 5 nämner alla just järnvägen som ett exempel på fältstudier de gjort. Det är en bra plats som bjuder på många
perspektiv, lärare 5 tar upp det historiska perspektivet. Lärare 2 är inne på sårbarheten och vilken roll
järnvägen spelar för samhället. Vid dessa tillfällen berättar lärare 2 att förberedelsen är viktig. Den sker i klassrummet. Förberedelsen innehåller dels grunder som olika relevanta begrepp men även träning på hur eleverna kan tänka. De ska undersöka något, och behöver veta innan hur de ska göra för att ta göra det. Alla lärare menar också att struktur vid själva fältstudien är viktig. Eleverna behöver veta vad de ska göra, var, när och hur. Lärare 3 och 5 som båda till stor del var inne på säkerhetsaspekten förklarade strukturen som avgörande. Efter själva fältstudien är genomförd ska resultatet sammanställas, något alla utom lärare 4 och 6, som inte alls genomför fältstudier i nuläget, gör. De andra låter sina elever arbeta vidare med sina resultat i klassrummet och lärare 1 låter eleverna presentera det i klassen.
Lärare 4 redogjorde för studiebesök i Sveriges riksdag som en form av fältstudie, vilket i sig visar hur begreppet definieras olika. Resan till riksdagen gjordes den här gången, pga. den rådande pandemin, istället virtuellt. Skog, vattenverk och andra naturorienterande platser som besökts har organiserats i samarbete med lärare som undervisar i No-ämnen. Detta har fyra av lärarna erfarit och beskrivs på liknande sätt. Förutom den egna undervisningen har alltså fysiska fältstudier genomförts då man samarbetat. Lärare 3 berättade också att de gjort resor ut till en närliggande skog, men det var ett par år sedan senast. Där hade de undersökt bl.a. marken och det vattentorn som ligger i närheten. Vid dessa fältstudier användes en mängd olika verktyg, bl.a. förstoringsglas och provrör och området kopplades tydligt till naturgeografi. De lärare som hade genomfört närområdesstudier använde sig också av olika redskap. Penna och papper, kartor och mobiltelefoner nämndes som användbara på många sätt. Lärare 1 gav exemplet att eleverna fick ta kort på sårbara platser, sammanställa sina resultat och sedan presentera det för sina kamrater i klassrummet med hjälp av dator. Datorn nämndes också som ett verktyg för att genomföra fältstudier, dels när det handlar om att presentera material, men också för att besöka platser.
4.2 Hur jobbar lärare med virtuella fältstudier i undervisningen?
Till en början är det viktigt att återigen påpeka definitionen av begreppet fältstudie. Flera lärare menar att fältstudier endast kan ske fysiskt, vilket först gjorde frågan om virtuella undersökningar svår. Efter förklaring och förtydligande kunde samtliga lärare ge sin upplevelse och hur de jobbar med datorer. De lärare som inkluderar virtuella fältstudier i sin personliga definition är lärare 1 och 5. Flera menar att deras bild av fältstudier formats för länge sedan, då datorer i princip inte fanns. Därför är det svårt att plötsligt räkna in virtuella rum i det som alltid handlat om att fysiskt bege sig ut i fältet. Även om de andra lärarna inte vid första tanke inkluderar virtuella rum och digitala medel in sin definition av fältstudier, kan de alla relatera och förstå att det idag skulle kunna vara så. Man skulle kunna säga att samtliga lärare har gjort virtuella fältstudier, men en del av dem tänker helt enkelt inte på det som en del av begreppet fältstudie.
Alla lärare och elever på den skola som är aktuell i arbetet har tillgång till en personlig dator. Var och en har ansvar för sin dator, vilken tas med till lektioner och till hemmet. Datorn i skolan beskrivs som ett integrerat verktyg när det kommer till uppgifter, kommunikation eller läsning. Däremot verkar det inte vara en lika stor del av den vardagliga undervisningen. Lärare sex uppger att det sker någon gång i veckan, lärare 2 och 4 menar att det inte är varje lektion utan vid olika tillfällen, och de andra tre menar att det är i princip varje lektion. Det är tydligt att IT har tagit stor plats i skolan men hur lärare väljer att integrera den som ett verktyg i undervisningen skiljer sig åt. Flera faktorer spelar in i där lärare har olika perspektiv på datorns möjligheter och hinder. Lärare 1 förklarade att användning av olika kartor,
fotografier och intervjuer var vanligt där virtuella och fysiska fältstudier kombineras. Undervisningen har inletts med förberedelse i klassrummet. Sedan har eleverna gått ut och intervjuat människor utifrån givna frågeställningar. Tillbaka i klassrummet får de redovisa sina resultat av det de genomfört med t.ex.
Powerpoint och kartor på datorn där de kan visa var de befunnit sig osv.
Lärare 1, 3, 4, 5 och 6 berättade att Google Earth används som medel för fältstudier. Det kan brukas på många sätt, lärare 5 tar upp infrastruktur som exempel. Då har forumet använts för att titta och
undersöka USA:s järnvägsnät, och sådana saker som inte går att undersöka i verkligheten. Det går då att applicera både ett samhällsvetenskapligt och historiskt perspektiv. Genom att titta på förändringar över tid, var det ligger, hur det ser ut går fältstudien bl.a. ut på att analysera och fundera över framtiden.
Google Earth har också använts av lärare 1, 4 och 6 när de tittat på omgivningen i närområdet. Då har de exempelvis undersökt byggnader i orten. Med frågor som varför en byggnad ligger där den ligger och om den alltid har gjort det är bra utgångspunkter i klassrummet. Där kan även kartor granskas för att se hur de har förändrats på andra sätt över tid. Lärare 4 förklarar att de gjort denna typ av virtuella
fältstudier, och sedan gått ut i verkligheten och undersökt fysiskt. Då kan de se om byggnaden ligger kvar eller om det har förändrats osv. Samma lärare beskrev, som tidigare nämnt, att riksdagen besökts virtuellt. Några djupare redogörelser gjordes inte men ett intressant resultat är hur det fysiska ersätts med det virtuella, och ändå ingår det egentligen inte i definitionen fältstudie då det inte utförs fysiskt.
Lärare 5 har också använt digitala kartor för att titta på kommunens näringsliv, vattnet som finns och sedan kombinerat det med fysiska kartor. Då har fältstudien bl.a. gått ut på att undersöka sårbarheten, vilket även gjorts vid fysiska fältstudier. Det rinner vatten igenom orten som har analyserats för att se var det börjar och slutar, vilka risker som finns osv. Just sårbarhet är något som flera lärare jobbat med när de gjort fältstudier. Dock är det egentligen endast lärare 5 som både gjort undersökningar kring det både fysiskt och virtuellt. Lärare 1 har även använt forumet Rome Reborn som liknar Google Earth. Där går det att virtuellt besöka Rom och hur det såg ut under romartiden. Det beskrivs som ett spännande sätt att utforska omvärlden, inte minst med ett historiskt perspektiv. Lärare 3 har överlag använt digitala kartor till stor del i undervisning i geografi. Även om det inte alltid är specifika undersökningar som
genomförs varje gång, används virtuella rum som bra hjälpmedel för att fördjupa kunskap. Det kan exempelvis handla om grundläggande kunskap, som var olika världsdelar ligger och hur de ser ut. Lärare 3 menar att Google Earth då är en effektiv plattform där det går att skriva in koordinater eller namn på länder eller vad som än ska sökas efter. Samma lärare menar samtidigt att just titta på ett land inte är en fältstudie. De har däremot gjort virtuella fältstudier när de tittat på ett land t.ex. och samtidigt undersökt något. Det har handlat om landets geografiska placering, vilket klimat som råder och naturen
runtomkring.
4.3 Vilka hinder och möjligheter finns för genomförandet av fysiska, samt virtuella fältstudier i undervisningen?
4.3.1 Fysiska fältstudier
Tid, transport och ekonomiska resurser är några av de hinder som samtliga lärare är eniga om. Dessa aspekter visar sig någon form vid varje intervju. De hänger också samman med varandra. Ska en fysisk fältstudie ske bortanför närområdet krävs det transporter, vilket kostar pengar. Dessutom krävs det planering av det samtidigt som det kommer ta tid, ofta kanske en hel dag. Något annat som lyfts fram och belyses av lärare 2, 5 och 6 är säkerhetsaspekten. De menar att fältstudier i närmiljön innebär risker i den urbana miljön. Fordon, vatten och andra potentiella faror utgör ett hinder för att släppa iväg
eleverna. Det är läraren som är ansvarig och det handlar om barn mellan åldrarna 13 – 16 år, inte vuxna människor. Lärare 6 arbetar i särskild undervisningsgrupp med elever som har olika funktionshinder, autism etc. Det innebär att eleverna inte har förutsättningarna att klara av fysiska fältstudier på samma sätt, menar lärare 6. Att ge sig ut i närområdet t.ex. skulle därmed innebära ännu högre risker än för de elever som har godare förutsättningar. En hel del resurser som assistenter och annan form av planering skulle krävas. Elevgruppen i sig är alltså inte hindret, utan snarare de omgivande problem som uppstår.
Dock är lärare 6 osäker på elevernas egen förmåga att klara av fysiska fältstudier, även om det skulle finnas de krävande resurserna. Resultatet visar alltså att det finns olika hinder för lärarna som arbetar på skolan. Att de arbetar på en skola i urban miljö verkar inte heller vara ett hinder i sig, snarare en
möjlighet. I samband med sårbarhet, finns det också bra samarbetspartner. Både lärare 1 och 2 har i olika form haft samarbete med kommunen. Avståndet är heller inget problem, när det gäller att besöka
närmiljön. Det finns torg, affärer, järnväg osv i närheten. Samarbetspartner finns också tillgängligt, så resultatet visar att trots många hinder, finns också många möjligheter. Som nämnt, bjuder bygden och orten på många möjligheter och det som visar sig tydligt är sårbarhet och infrastruktur. Lärare 2 menar att det också är upp till var och en att avsätta tid. Det är inte lätt att möblera om schemat, men anses fältstudier tillräckligt värda att göra, går det alltid att lösa. Det finns egentligen inga ursäkter då mängder av undersökningar kan göras. En av de orsaker som främst håller tillbaka lärare, när de pratar om hinder, är tiden. Det är ett återkommande problem som alla lärare diskuterar. Lärare 4 berättade att vid kontakt
med rektor skulle troligtvis tid ges för fältstudier ute i t.ex. en skog. Trots det, att möjligheterna finns, prioriteras det bort. Lärare 4 menar också att fältstudier kan ge väldigt mycket kunskap. Det finns många fördelar med att ta sig ut, men att det ändå prioriteras bort.
”Egentligen, skulle man bara få tiden att gå ut, så är det inget. Om jag bara gick till rektorn och bad att få en halvdag och visar en plan så kanske jag skulle få det, men man går ju i sin bubbla. Men vi skulle ju kunna göra hur mycket som helst här ute.” (Lärare 1.)
Som tidigare nämnt har flera lärare använt sig av närområdet som lärmiljö. Inga lärare talar om just den urbana miljön som ett hinder eller att det skulle vara problematiskt att göra fältstudier pga. det. Lärare 2 resonerar kring elevernas kunskap i närområdet. De flesta bor nära skolan vilket gör att de känner till platser och vet var de finns. Han menar att det därmed går att lita på eleverna i den aspekten och det krävs därför inga åtgärder som andra vuxna med varje elev. Däremot är fortfarande säkerheten en svårighet att hantera. Även om de känner till området och hittar, är trafiken, vattnet, järnvägen och de liknande riskfyllda platser som måste beräknas. Lärare 4 är inne på ett liknande spår. Ofta bildar elever någon form av gruppbeteende när de släpps fria utanför klassrummet. Därför är det svårt att lita på att alla elever klarar av en fysisk fältstudie.
4.3.2 Virtuella fältstudier
Vid virtuella fältstudier och användning av datorn i undervisning verkar det största hindret vara kunskap.
Av de sex lärare som intervjuades uppgav tre stycken att de inte har tillräcklig kunskap eller erfarenhet, och ytterligare en uppgav att hon hade någorlunda kunskap kring Google Earth, men inget utöver det. Flera lärare menar också att det är upp till de själva. Det finns hjälp tillgänglig på skolan som kan bidra till en ökad förståelse för olika program. Genom att sätta sig in i området och våga använda datorn mer kan det finnas goda möjligheter. Lärare 1 använder virtuella fältstudier framförallt när
undervisningen handlar om namngeografi. Det är ett bra sätt orientera sig i omvärlden. Google Earth och Rome Reborn är de verktyg som då är aktuella. Lärare 1 upplever då inga svåra hinder, förutom möjligtvis en viss brist på kunskap. Hon har relativt mycket erfarenhet och har lärt sig verktygen över tid, men har inte den fördjupade kunskapen som kan ta undervisningen till en högre nivå. Lärare 2 har också använt virtuella fältstudier inom namngeografi. Där har det dock varit grundläggande
undersökningar och endast via Google Earth. Även han menar att det är kunskapen som sätter stopp.
Eftersom digitaliseringen skett snabbt under senare år är det endast under en kortare tid som han börjat använda datorn mer. Därmed är kunskapen bristande.
”Jag vet ju att det finns massor av häftiga platser på Google Earth som folk har sagt till mig, men jag är inte jättebra på det själv och då blir det ett hinder att jag ska använda mig utav de här fantastiska möjligheterna som finns tekniskt.” (Lärare 2.)
Ett annat hinder som tas upp av lärare 1 är den ekonomiska frågan även vid virtuella fältstudier. Detta belyser också lärare 4. Lärare 3 upplever att kunskapen finns, men att det däremot finns brist på program. Program på datorn som kan användas för virtuella fältstudier är dyra. Ihop med den
förhållandevis låga kompetensen gör att programmen inte är värda att köpas. Det finns alltså lärare som upplever sig ha kunskapen men då det finns få program. Det finns också de som inte har kunskapen och därför är det inte värt att köpa in fler program. En stark vilja råder hos alla lärare att dra nytta av digitala redskap i högre grad men hindras främst av kunskap och den ekonomiska frågan. Där kommer tiden in som ytterligare ett hinder. Att lära sig tekniken och kunna göra virtuella fältstudier är tidskrävande.
Lärare 2 och 6 förklarar båda att det är upp till var och en att lära sig även om det finns viss hjälp på skolan. Det gör att det istället prioriteras bort då det tar för mycket tid och energi. Samtidigt är alla lärare övertygade om att virtuella fältstudier kan vara verkningsfulla för en utökad kunskap. Lärare 5, som använder Google Earth till att bl.a. titta på järnvägar i USA och annan infrastruktur, upplever istället tiden som en möjlighet. Med virtuella fältstudier slipper man planera allt det som fysiska fältstudier kräver. Du behöver inte lämna klassrummet och kan ändå undersöka platser och miljöer.
4.4 Några utblickar – kompletterar eller ersätter de varandra?
Samtliga intervjuade lärare är tydliga med värdet av att fysiskt ge sig ut i verkligheten. Några menar att detta inte går att ersätta virtuellt men att det däremot kan vara ett gott komplement. Lärare 2 menar att fysiska fältstudier helt och hållet ersätter virtuella. Det beror på bristen på kunskap och erfarenhet. De flesta lärare kombinerar både fysiska och virtuella fältstudier med varandra. Som ovan beskrivet, kan det ske genom att först vara ute i samhället och sedan analysera vidare genom digitala kartor eller andra verktyg. Alla lärare har även en gemensam övertygelse om att framtiden kommer fortsätta få en ökad digitalisering.
”Jag tror tyvärr att det kommer bli färre ute på fältet och fler digitalt. Alla de här digitala hjälpmedel man ska använda jämt och ständigt. Och det tycker jag är tråkigt och synd. Barn och ungdomar behöver komma ut på fältet.” (Lärare 6.)
Trots att alla lärare tror att digitala verktyg kommer bli en större del av undervisningen, tror de flesta samtidigt att fysiska fältstudier kommer fortsätta bedrivas, om än i mindre utsträckning. Att fysiskt bege sig ut i verkligheten kan aldrig helt ersättas av en datorskärm. Det tycks vara en blandad inställning till virtuella fältstudier, tydliga fördelar finns, men även många nackdelar. Lärare 4 beskrev hur det har skett en förändring från att vara ute på fritiden och inne i skolan, till att vara inne på fritiden och ute i
skolan. Många ungdomar lever sin vakna fritid i den virtuella världen och därför har skolan fått ta ansvaret över att leva i den verkliga världen. Inställningen till både fysiska och virtuella fältstudier är positiv, men de kan inte helt ersätta varandra. Lärare 3 och 6 har liknande upplevelser. Det beskrivs
nästintill som farligt att låta det virtuella tar för stor del i undervisningen. Det kan vara bra som komplement för att täcka det som annars kan vara svårt, eller för att fördjupa sig inom ett
ämnesområde. Även om det finns en övervägande positiv attityd gentemot datorn, är attityden mot fysiska fältstudier att det är än mer värdefullt. Sammantaget kan man säga att virtuella fältstudier (enligt respondenterna i den här undersökningen) aldrig kan ersätta fysiska fältstudier. Hursomhelst kan det vara ett användbart verktyg som kan fungera som komplement, och i framtiden
kommer skolan troligtvis bestå av fler virtuella fältstudier. Resultatet av undersökningen kan kopplas till den tidigare forskningen och uppsatsens teoretiska utgångspunkt på flera sätt. Fysiska fältstudier bidrar med upplevelser, känslor, erfarenheter och kunskap som enbart kan uppnås via det aktiva agerandet utomhus. Det gynnar och lägger till en dimension till ämnet som utvecklar välmående och lärande.
Närmiljön kan på flera sätt tillhandahålla möjligheter för undervisning oavsett dess karaktär, men hindren är många. Detsamma gäller vid digitaliseringen.
5. Analys och diskussion
I följande avsnitt analyseras resultatet med utgångspunkt i uppsatsens frågeställningar. Gemensamma nämnare och skiljaktigheter hos de lärare som intervjuas belyses samt resoneras kring. Varför
resultatet utföll som det gjorde. Sedan kopplas resultatet samman med uppsatsens teori, dvs hur dessa förhåller sig till varandra.
5.1 Fysiska fältstudier i undervisningen
I och med lärarnas positiva inställning till fysiska fältstudier, uppkommer heller ingen särskild kritik eller negativa upplevelser. Det som tas upp i det avseendet är i sådana fall hinder, vilka presenteras i föregående avsnitt. Den traditionella klassrumsmiljön består framförallt av katederundervisning där eleverna får sitta och lyssna på läraren som förmedlar kunskap. Att bryta det mönstret går att göra på flera sätt. Didaktiska metoder kan vrängas ut och in. Exempelvis kan undervisningen utgå från eleverna, där läraren tar en mindre plats. Ett annat sätt är att ge sig ut i fältet med undersökningar av omvärlden. Fältstudier har historiskt alltid varit en central aspekt i geografiämnet, det är ett sätt att gå från det teoretiska till det konkreta och istället få kunskap genom handling. Vi kan se att lärare använder sig av olika metoder i de fallen. Inte minst har närmiljön visat sig som användbar, både för lärande men också som ett sätt för att låta eleverna växa i sig själva och utvecklas. Det speglas
mot Sanderoth m.fl. (2009) där de beskriver hur närmiljön kan bidra till gemenskap och tillit. Hur fältstudier genomförs visar sig avgörande både i litteratur och uppsatsens resultat. Är det
inte välplanerat och har ett autentiskt innehåll är det i princip dömt att misslyckas. Flera lärare påpekar vikten av planering, som i sig är en anledning till att fältstudier inte genomförs i större omfattning. En annan faktor som reflekteras mellan både lärare och Sanderoth m.fl. (2009) är hur ungdomar kan lära sig att ta mer ansvar. Den gemenskap och tillit som bildas ökar också elevernas självkänsla, det ger en ökad förmåga att ta sig närmare vuxenlivet. I det här ingår ansvarstagandet.
Det går att föra statistik av trafiken, titta på sårbarheter som finns och hur dessa kan hanteras, intervjuer eller samarbeten med kommunen. Vi kan också se att det finns lärare som inte alls använder sig
av fältstudier. I den här undersökningen var orsaken till det elevgruppen och schemat. I det fall där elevgruppen var orsaken till de obefintliga fältstudierna handlar det om en särskild grupp. Det är en mindre grupp med behov av extra stöd, vilket skulle kräva resurser som inte finns tillgängliga. Dessutom var läraren i fråga kluven till huruvida eleverna skulle klara av fysiska fältstudier även om resurserna skulle finnas. Hindren bestod alltså egentligen inte av t.ex. tid i det här fallet, utan snarare hur det gruppen skulle hanteras och klara av det. Samma lärare var av meningen att fler elever dock behöver komma ut på fältet. Det fanns en övertygelse om att framtiden kommer fortsätta digitaliseras och nästintill en rädsla för avsaknaden av att fysiskt röra sig utomhus. Alla lärare hade samma uppfattning, hur fysiska fältstudier är viktigt för utveckling såväl som välmående. Det backas upp av Dahlgren m.fl.
