En studie om surfplattor inom matematik: En fenomenografisk studie om hur och varför lärare arbetar med surfplattor inom matematik

Självständigt arbete I, 15 hp

En studie om surfplattor inom matematik

En fenomenografisk studie om hur och varför lärare arbetar med surfplattor inom matematik

A studie about tablets in mathematics

A Phenomenographic studie about how and why teachers work with tablets in mathematics

Författare:Albin Hagelvik &

Adrian Bahtiri

Handledare: Andreas Eckert Examinator: Jeppe Scott Termin: Ht 15

Ämne: Matematik och

matematikdidaktik, Självständigt

Abstrakt

En fenomenografisk studie om lärares synpunkter och åsikter om användandet av surfplattor inom problemlösning i matematik. Studien fokuserar på lärare som arbetar med elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Ett syfte utformades och utefter det formulerades två frågeställningar. För att analysera datan användes aktivitetsteorin. Den tidigare forskning som finns i ämnet redovisas i studien. En skola och en lärare valdes ut för att delta i studien och under studien genomfördes två observationer och en intervju med den berörda läraren. Under observationerna arbetade läraren endast med elever som befinner sig i svårigheter, bland annat läs- och skrivsvårigheter. Den data dessa gav kodades och sammanställdes för att kunna genomföra analysen. De viktigaste resultat studien visar är att motivation både hos lärare och elever är en viktig aspekt i arbetet med surfplattor. Studien visar också att långsiktighet hos hela skolorganisationen är viktigt då surfplattor inte ses som en ”quick fix”.

Nyckelord

Surfplatta, IKT, Aktivitetsteorin, Läs- och skrivsvårigheter, Problemlösning, Fenomenografi

Tack

Tack till vår handledare som guidat oss genom arbetets gång och varit behjälplig med konstruktiv respons. Vi vill också tacka den skola samt den lärare som varit delaktig i studien för att ha anpassat sig efter oss och sett studien och vårt arbete som en tillgång.

Innehållsförteckning

1 Inledning ___________________________________________________________ 1 2 Syfte och frågeställning _______________________________________________ 3

3 Teori _______________________________________________________________ 4 3.1 Aktivitetsteorin ________________________________________________________ 4

3.1.1 Deltagare (Subject) _________________________________________________ 5 3.1.2 Mål (Object) _______________________________________________________ 5 3.1.3 Verktyg (Instruments) ________________________________________________ 6 3.1.4 Gemenskap (Community) _____________________________________________ 6 3.1.5 Regler (Rules) ______________________________________________________ 6 3.1.6 Arbetsfördelning (Division of Labour) ___________________________________ 7 3.2 Att vara i läs- och skrivsvårigheter _________________________________________ 7 3.3 Sammanfattning av teori _________________________________________________ 7 4 Tidigare forskning ___________________________________________________ 8

4.1 Digitala hjälpmedel (surfplattor/iPads) inom matematik ________________________ 8 4.2 Läs- och skrivsvårigheter ________________________________________________ 9 4.3 Lärarens och skolans roll ________________________________________________ 10 4.4 Problemlösning _______________________________________________________ 12 5 Metod _____________________________________________________________ 13

5.1 Val av ansats _________________________________________________________ 13 5.2 Datainsamling ________________________________________________________ 13 5.2.1 Observation ______________________________________________________ 13 5.2.2 Intervju __________________________________________________________ 14 5.3 Urval _______________________________________________________________ 14 5.4 Genomförande ________________________________________________________ 14 5.5 Bearbetning av data ____________________________________________________ 15 5.6 Analysmetod _________________________________________________________ 15 5.7 Trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet _______________________________ 16 5.8 Etiska överväganden ___________________________________________________ 17 6 Analys och resultat __________________________________________________ 19

6.1.1 Beskrivning av observation __________________________________________ 19 6.1.2 Deltagare ________________________________________________________ 20 6.1.3 Mål _____________________________________________________________ 21 6.1.4 Verktyg __________________________________________________________ 22 6.1.5 Gemenskap och arbetsfördelning ______________________________________ 24 6.2 Sammanfattning av analys och resultat _____________________________________ 24 7 Diskussion _________________________________________________________ 26

7.1 Metoddiskussion ______________________________________________________ 26 7.2 Resultatdiskussion _____________________________________________________ 27

7.2.1 Vidare forskning ___________________________________________________ 29 Referenser __________________________________________________________ 30

Bilagor ______________________________________________________________ I Bilaga A Missivbrev _______________________________________________________ I Bilaga B Fältanteckningar _________________________________________________ II Bilaga D Intervjuguide ____________________________________________________ III Bilaga E Kategorisering av data _____________________________________________ IV

1 Inledning

”Skolan är i färd med att vänja sig vid en digital värld. Övergången sker från en verktygslåda med papper och pennor, svarta/vita tavlor, kritor/filterpennor, läroböcker och andra etablerade resurser […] till något annat.”

(Lantz-Andersson och Säljö 2014, s7) Lantz-Andersson & Säljö (2014) fortsätter sitt förord med att det som tas upp i citatet ovan är i ständig omförhandling. Citatet kan tolkas som att det blir oklart vad övergången till annat innebär. De menar vidare att den digitala tekniken drevs fram av krafter som inte tänkte på undervisningens och skolans behov.

Vidare skriver Lantz-Andersson & Säljö (2014) att den digitala tekniken inte är ny i sig utan att det nya med den är att det finns många fler digitala verktyg idag. De menar även att man idag kan vara konstant uppkopplad mot internet vilket de kopplar till det engelska ordet access. Det förknippar de med att vi har tillgång till allt från väderleksprognoser, telefonnummer och ifall det finns lediga hotellrum till ett bra pris kvar. Med detta försöker de få fram vikten av att inkludera skolan och utbildning i den digitala utvecklingen, då användandet av digitala medier berör en så stor grad av dagens samhälle (ibid.).

Lantz-Andersson och Säljö (2014) skriver om hur mycket lärarollen har förändrats, med tanke på att utvecklingen av digitala produkter lett till att vi kan vara uppkopplade när och vart vi vill. Att man kan vara uppkopplad när och vart som helst, menar de har lett till att läraren inte längre är ensam om att besitta kunskap, utan att den kunskapen går att få fram med ett enkelt knapptryck. Med detta menar de att lärarens roll har förändrats, från att vara viktig för att förmedla kunskap, till att nu istället kunna hjälpa eleverna med att se sammanhang, samt att kunna värdera de stora mängder av lättillgänglig information som finns. Lantz-Andersson och Säljö (2014) menar vidare att skolan står inför en utmaning, där det gäller att integrera digitala hjälpmedel och dess resurser, som till exempel smartphones. Då smartphones är något som nästan alla elever är vana vid att ha tillgängliga, påpekar de att det kan vara smart att använda sig av till exempel de inbyggda miniräknarna, samt tillgången till internet som finns i dessa.

Detta eftersom att de tillhör elevernas vardag och på så sätt kan få eleverna att känna sig mer hemma innanför skolans väggar. I och med detta understryker Lantz-Andersson och Säljö (2014) och Skolverket (2011b) samma saker, det vill säga att skolan har i uppdrag att följa samhällsutvecklingen. Lantz-Andersson och Säljö (2014) menar vidare att användningen av digitala hjälpmedel finns i hela samhället, som på till exempel sjukhus där patientjournalerna blir lättare att nå för alla med behörighet, samtidigt och på direkten. Vidare ställer man sig frågan om det inte skulle ha konsekvenser, ifall inte skolan och lärare anpassar sig efter den ständiga utvecklingen inom IKT, då resten av samhället gör det.

Vidare kommer detta arbete att handla om lärarens roll och hur den bemöter arbetet med digital teknik och framförallt surfplattor inom ämnet matematik. Precis som Lantz-Andersson och Säljö (2014), anser även vi som skriver det här arbetet att området kring digitala hjälpmedel och IKT är väldigt spännande att undersöka vidare. Under vår utbildning har vi fått höra av lärare att IKT är något väldigt bra och något som alla lärare borde använda, vilket man även kan läsa i Läroplanen för grundskolan (Skolverket 2011b). IKT betyder informationsteknik och IT, där skillnaden mellan IKT och IT är att IKT betonar den

kommunikation mellan människor som möjliggörs utav IT (Portabla Media u.å.). I grundskolans läroplan (Skolverket 2011b) inom ämnet matematik, som det här arbetet utgår från står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda digital teknik för att undersöka, beräkna, presentera och tolka matematiska problem. I läroplanen står det även att skolan har i uppgift att följa samhällets utveckling, vilket kan kopplas till den allt mer digitaliserade värld som vi lever i.

Vår studie kommer att bygga på användandet av surfplattor. En surfplatta kan jämföras med en liten bärbar dator fast med pekskärm (Nationalencyklopedin u.å.). Under de VFU-perioder vi genomfört på samma skola, har vi stött på att elever i läs- och skrivsvårigheter har tillgång till iPads vid alla lektionstillfällen. Ett av ämnena som iPads används inom är matematik. iPad är en form av surfplatta skapad av Apple (Nationalencyklopedin u.å.). Då en iPad och surfplatta är nästintill identiska så kommer vi att benämna iPads som surfplattor.

2 Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt verksamma lärare använder surfplattor i sin matematikundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill även undersöka på vilket sätt surfplattor används för att underlätta undervisningen för dessa elever inom problemlösning.

Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats:

 På vilka sätt anser lärare inom matematik att arbetet med surfplattor påverkar elever i läs- och skrivsvårigheters problemlösningsförmåga?

 Hur arbetar lärare med surfplattor för att underlätta inlärningen för elever med läs- och skrivsvårigheter inom problemlösning i matematikämnet?

3 Teori

Under teoriavsnittet kommer den teori studien grundar sig på att lyftas fram. Olika begrepp som är viktiga för studien kommer att förklaras.

3.1 Aktivitetsteorin

Aktivitetsteorin har utvecklats över tid och den form som studien använder sig av är den tredje generationen. Den som först grundade teorin var Lev Vygotsky och han utgick då ifrån att individen inte kunde förstås utan hans hennes kulturella medel och att samhället inte kunde förstås utan medverkan av personer som använder och producerar produkter. Den första generationens aktivitetsteori begränsades genom att den var alltför individuell då den bara innehöll stimilus, respons och medierande verktyg. Eftersom bara dessa komponenter fanns rörde analysen enbart individen I den andra generationens teori låg fokus på samspelet mellan individen och gemenskapen (Engeström, 2010). Den finske forskaren Yrjo Engeström utvecklade den tredje generationens aktivitetsteori då den första och andra generationen inte innehöll komponenter som rörde allt annat som kan påverka, till exempel hur rektorer eller skolledning påverkar. Buchem, Attwell & Torres (2011) förklarar att aktivitetsteorin är ett teoretiskt ramverk som i sin grund bygger på Lev Vygotskijs sociokulturella teori om lärande.

Teorin i sig bygger på en utvecklingsprocess kring både individuella samt kollektiva metoder där mänskliga aktiviteter vanligtvis sker. En viktig del i denna teori som Buchem m.fl. (2011) tar upp är att man ska utgå från helheten hellre än de skilda delarna i det som kallas för aktivitetstriangeln (se figur 1). Engeström (2000) använder sig av ett exempel med en läkares arbetsaktivitet när han förklarar modellen. Nedan kommer vi att omvandla exemplet med läkaren och teorin till att passa in på vår studie kring lärarens roll.

Figur 1. Aktivitetstriangeln och dess komponenter (Buchem, Attwell & Torres (2011:6)

Som man kan se i triangeln så går alla punkter ihop med varandra vilket tydligt visar på vikten av helheten som Buchem m.fl. (2011) tar upp. I mitten av triangeln där alla punkter går ihop finns det något som Engeström (2000) kallar för Personal Learning Enviroment (PLE).

Buchem m.fl. (2011) påpekar att det utgör den övre triangeln med redskap (instruments), deltagare (subject) och mål (object) vilket kan kopplas till Vygotskys medierande triangel (se figur 2). Buchem m.fl. (2011) menar att PLE innebär att läraren (deltagare) i detta fall använder surfplattan som ett verktyg för att nå elevernas (målet) personliga lärmiljö (PLE)

vilket i sin tur ska leda ett resultat. Mediering i sin tur är när människor använder redskap eller verktyg när de förstår omvärlden och agerar i den (Lundgren, Säljö & Liberg 2012).

Figur 2. Vygotskys medierande triangel (Lundgren, Säljö & Liberg 2012:188)

Vygotskys medierande triangel har sin utgångspunkt precis som i aktivitetstriangeln att alla olika delar har en direkt förbindelse mellan varandra. De olika begrepp Vygotsky använder i sin triangel är medierande redskap, stimulus och respons vilket Buchem m.fl. (2011) relaterar till verktyg (instruments) i toppen, till vänster deltagare (subject) och till höger målet (objekt).

Den tredje generationens aktivitetstriangel (se figur.1) är en utveckling av Lev Vygotskys medierande triangel (se figur.2) då Engeström (2010) menar att den första och andra generationens teori genom sitt internationella genombrott stötte på utmaningar som handlade om kultur och tradition. Dessa utmaningar handlade om att de tidigare teorierna inte innehöll alla de komponenter som påverkar ett lärande. För att möta dessa utmaningar skapades den tredje generationens aktivitetsteori genom Engeströms aktivitetstriangel där fler komponenter behöver samspela för att nå resultat. Dessa två trianglar (figur 1 & 2) understryker att aktivitetsteorin bygger på Vygotskys sociokulturella perspektiv vilket Buchem m.fl. (2011) påpekar. Nedan kopplas de olika delarna i aktivitetstriangeln till vår studie.

3.1.1 Deltagare (Subject)

Deltagaren är någon som Buchem, Attwell & Torres (2011) nämner som utgångspunkt i denna teori. De menar på att det är här som den analys som görs med hjälp av aktivitetstriangeln startar. Vidare menar de att deltagaren sedan skapar/har en relation med målet och att denna relation förmedlas med hjälp av olika verktyg. I vår studie kommer deltagaren att vara läraren vilket innebär att vår studie kommer grundas på lärarens sätt att nå elevernas PLE. Målet i vår studie blir därför elevernas lärande och det är det som läraren ska kunna nå med hjälp av verktyg vilket enligt Rogoff (1990) är lärarens roll då läraren ska vara guidande i samspelet med eleverna. I vår studie kommer vi att främst utgå från det digitala hjälpmedlet surfplatta som en medling mellan deltagaren och målet.

3.1.2 Mål (Object)

Målet i aktivitetstriangeln är något som Buchem, Attwell & Torres (2011) förklarar som ett fysiskt eller symboliskt objekt. I vårt fall är målet ett symboliskt objekt i form av elevernas lärande. De säger också att det är mot målet som deltagaren strävar mot att nå för att kunna nå ett särskilt resultat med hjälp av teorin. Alla delar i aktivitetstriangeln pekar mot målet. I och med att vår deltagare i denna studie blir lärarens roll i klassrummet så blir målet att kunna nå ut till eleverna, i detta fall elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarens roll har under senare år utvecklats från att vara den som tillhandahåller information, via rollen att vara handledare till att nu vara medaktör och medskapare (Lantz-Andersson och Säljö 2014). I studien är

lärarens uppgift att använda elevernas PLE för att nå resultat i form av bättre problemlösningsförmåga med hjälp av det digitala hjälpmedlet surfplatta.

Att vara medskapare eller medaktör benämner McWilliam (2008) som Meddler-in-the- middle. Begreppet Meddler-in-the-middle förklarar hon som att det innebär att lärare och elever positionerar sig som regissörer och redaktörer. Detta ska i sin tur senare leda vidare till att det uppstår mer tid för läraren till att finnas där för att hjälpa eleverna som en mer jämlik kollega istället för att lägga tid på genomgångar. Det leder då till mer kommunikation inom klassrummet mellan olika aktörer.

3.1.3 Verktyg (Instruments)

Buchem, Attwell & Torres (2011) förklarar begreppet verktyg som något som ska medla deltagaren och målet. Deltagaren använder sig därför av verktyg för att kunna interagera med målet för att kunna nå ett särskilt resultat. Dessa verktyg kan vara allt från digitala så som sociala medier, datorer eller andra multimodala hjälpmedel samtidigt som verktygen även kan vara vanliga böcker eller läroplaner. Ett multimodalt hjälpmedel är något som Sandström (2015) beskriver som när flera medier används samtidigt. Allt större vikt läggs då på att förstå hur dessa olika medier så som bild och ljud hänger ihop. Hon menar vidare att det multimodala perspektivet lägger vikt vid att läromedlesbegreppet inte bara innefattar den skrivna texten. Surfplattan går därför att passa in i den multimodala kategorin då det vid användandet av surfplattan används flera olika komponenter, så som bilder och ljud i sammarbete för användaren.

3.1.4 Gemenskap (Community)

Gemenskap i aktivitetstriangeln innebär att deltagaren är en deltagare i en större gemenskap (Buchem, Attwell & Torres 2011). De menar vidare att lärande uppstår inom denna grupp vilket kan liknas vid ett arbetslag för läraren. Denna gemenskap ska enligt Buchem m.fl.

(2011) sträva efter att nå samma mål. Alltså kunna nå ut till sina elever. Denna gemenskap styrs av regler och deltagarna har olika uppgifter inom denna grupp. Vi kopplar därför

reglerna som denna gemenskap ska följa till läroplanen som är en utgångspunkt för alla lärare.

Vidare kan man också jämföra uppgifterna som finns inom gemenskapen till olika roller inom olika ämnen eller olika uppgifter man kan ha i samband med sina tjänster. Till exempel kan en lärare ha ansvar för att följa utvecklingen av nya appar eller att vidareutbilda sina kollegor i användandet av appar och få alla att sträva mot samma mål i användandet av surfplattor.

3.1.5 Regler (Rules)

Begreppet regler kan relateras till normer, överenskommelser och värderingar (Buchem, Attwell & Torres 2011). Reglerna ska finnas för att minimera risken för konflikter men även för att deltagaren ska kunna nå sitt mål och hur deltagarna interagerar inom gemenskapen.

Reglerna kan vara flexibla och en viktig del inom denna punkt är alla strävar efter samma mål och att inte bara till exempel en lärare följer regeln om att surfplattor endast får användas i klassrummet och inte på rasterna. Annars kan detta leda till förvirring samt att det blir svårare för deltagaren att nå målet då meningsskiljaktigheter kan förekomma. Inom gemenskapen som vår deltagare befinner sig i, så kan reglerna vara förhållningssätt som finns på skolan. Det kan också vara anti-mobbningsplaner med mera. Dessa regler ska läraren följa och med hjälp av dessa ska läraren kunna kommunicera med målet (elevernas PLE) för att eleverna ska känna sig sedda, omtyckta och viktiga.

3.1.6 Arbetsfördelning (Division of Labour)

Buchem, Attwell & Torres (2011) menar att arbetsfördelning är relaterat till gemenskapen, där det finns olika roller och uppgifter.Även organisationen av systemet infinner sig där. Det finns till exempel roller för lärare, för eleven och det finns roller för resten av triangeln.

Buchem m.fl. (2011) påpekar också att det är arbetsfördelningen som medlar mellan gemenskapen och målet och med hjälp av sina roller så kan man relatera till sin plats i systemet. Arbetsfördelning innebär som tidigare nämnts att de olika delarna har olika roller. I denna studie har till exempel läraren rollen att interagera med eleverna och sina kollegor.

Eleverna har i sin tur rollen att vara delaktiga i lärsituationerna, att interagera med de andra eleverna, interagera med det aktuella verktyget samt interagera med lärare.

3.2 Att vara i läs- och skrivsvårigheter

Roos (2015) skriver att den svårighet som elever i läs- och skrivsvårigheter har inte ska uppfattas som självklar över en längre tid utan att det kan pågå under både kortare och längre perioder. Denna svårighet menar hon oberoende av ifall eleven är hög- eller lågpresterande.

Skolverket (2011a) menar att forskarna är oense om hur man förklarar dyslexi. Vissa menar att det är något man föds med och jämför det med att man föds med dåligt bollsinne medan andra menar att det är ett språkbiologiskt hinder. Utav Sveriges befolkning är det idag ungefär fem procent som lider av dyslexi. De första tecknen på dyslexi kan vara att man har svårt att skilja på liknande ord eller att man inte har något flyt i läsningen. Tjernberg (2013) menar att om elever har dyslexi avspeglar det sig ofta i andra svårigheter också så som matematiksvårigheter, svagt ordförråd och dåligt självförtroende. Vidare menar hon att många skolor och lärare har bristfälliga kunskaper i att hitta dessa elever och även att tillhandahålla rätt undervisningsmetoder. Detta innebär att man identifierar eleverna för sent vilket för med sig att insatser för att hjälpa dem halkar efter. En sådan insats tolkas som att eleverna får besöka en specialpedagog för sällan och då menar Tjernberg (2013) att syftet blir för otydligt för eleverna.

3.3 Sammanfattning av teori

Studien utgår ifrån den tredje generationens aktivitetsteori. Aktivitetsteorin är en teori om lärande där PLE ligger i fokus. PLE är något som skapas genom att många olika komponeneter sammanfaller. I teorin finns det olika delar som kopplas till vår studie, deltagare, verktyg, mål, gemenskap, regler och arbetsfördelning är de olika delar som teorin behandlar Det digitala hjälpmedlet (verktyget) som ska medla mellan deltagaren och målet är som tidigare nämnts surfplattor. Med hjälp av dessa ska läraren kunna medla för att förenkla samt förtydliga för eleverna då eleverna i denna studie kan ha svårt med koncentrationen eller att kunna fokusera på längre texter.De elever som läraren arbetar med i studien befinner sig i läs- och skrivsvårigheter.

4 Tidigare forskning

Under denna rubrik kommer forskning som är av intresse för studien att belysas. Hur digitala hjälpmedel används inom matematik kommer att lyftas fram. Det kommer även lyftas fram mer om läs- och skrivsvårigheter, vilken roll skolan och lärare har samt mer om problemlösning.

4.1 Digitala hjälpmedel (surfplattor/iPads) inom matematik

Olsson (2013) har gjort en studie där iPadens användning resulterade i ett positivt resultat både gällande elevernas motivation och matematiska förmågor. Hon poängterar att iPaden är ett hjälpmedel som motiverar elever inom matematikundervisningen. Hon menar vidare att motivationen som fås av iPads leder till att en lärprocess uppstår och att detta i sin tur leder till att matematiska förmågor utvecklas. Olsson (2013) understryker också att ett lustfyllt lärande är viktigt i undervisningen vilket även stärks av läroplanen som säger att lärarens roll är att skapa och utveckla ett intresse för ämnet (Skolverket, 2011b). Även om viss forskning visar de positiva sidorna av användandet av iPads inom matematik finns det forskning som säger motsatsen. En av dem som menar att iPads inte har någon positiv effekt är Carr (2012) som har genomfört en studie som handlar om användandet av iPads som 1:1 inom matematik.

1:1 innebär att varje elev i ett klassrum är försedd med en egen dator eller surfplatta (Tallvid 2015). I studien har Carr (2012) gjort ett test med två grupper femteklassare, en grupp som använt iPads och en grupp som inte gjort det. I sin slutsats menar hon att det inte går att säga att de elever som arbetat med iPads påverkats positivt av detta eftersom resultaten mellan grupperna inte skiljer sig nämnvärt åt. Samtidigt påpekar hon att det finns väldigt lite forskning inom området iPads i skolan. Hon menar att resultatet i hennes studie inte betyder att iPads är mindre bra utan uppmanar istället utbildningar, rektorer och andra skolledare att fortsätta följa forskningens utveckling inom det berörda området.

Calder och Campbell (2015) har gjort en studie där de konstaterar att elevers syn på matematik förändrades efter att man börjat arbeta med någon form av surfplatta. Innan surfplattorna introducerades hade många en negativ inställning till matematik men denna syn förändrades till det positiva. De påpekar dock att detta inte enbart berodde på surfplattorna men att det var av en betydande faktor. Vidare lyfter de fram att uppgifter som elever tidigare (i arbete med lärobok) ansett varit tråkiga och tidskrävande nu blev intressantare och gjorde eleverna mer engagerade. Dock påpekar de att uppgifter som innehåller repetition kunde göra eleverna omotiverade och uttråkade. Författarna lyfter även fram att eleverna blev mer motiverade och engagerade och att det påverkade även lärarnas synsätt, då även de blev mer engagerade av elevernas positiva förändring.

Attard och Curry (2012) har gjort en liknande studie där de kommit fram till att elevernas motivation och engagemang har ökat genom användandet av iPads. Till skillnad från Calder och Campbell (2015) lyfter de också fram lärarens roll i introducerandet av den nya tekniken.

Läraren fick i detta fall lägga ner mycket tid på att utforska och kontrollera olika program/appar som eleverna skulle använda i undervisningen. Då påpekar de ändå att läraren som ingick i denna studie hade en god vana med tekniken och inte var någon nybörjare inom området. De menar att den snabba utvecklingen av tekniken ställer helt andra krav på lärarens förmåga att arbeta med densamma. Precis som tidigare nämnts betonar de också vikten av fortsatt forskning inom området.

Hubbarrd (2000) lyfter det positiva i användningen av digital teknik och menar att elever som arbetar med digitala hjälpmedel under matematiklektioner kan arbeta i sin egen takt och inte

känna att de halkar efter som de kan göra om de arbetar i en lärobok. Att arbeta med matematik på datorn eller surfplatta menar han också gör det enklare för läraren att se och diskutera matematiska problem med eleverna. Om läraren märker att eleverna har problem med någon uppgift går han igenom den med dem enskilt och sedan kan de göra om samma eller liknande uppgifter igen.I en del av de program eller appar som skolor arbetar med på surfplattorna kommer eleverna inte vidare om de inte gett rätt svar på uppgiften. Detta medför att de behöver ta hjälp av läraren som då ser vad eleven har svårt för. Om de däremot arbetar i en lärobok kan eleven göra fel flera gånger och gå vidare utan att läraren märket det.

Kjällander (2011) menar att digitala hjälpmedel gör så att kommunikationen mellan lärare och elev blir mer balanserad. Forskningen som hon lyfter fram menar på att läraren och eleverna hamnar på samma sociala nivå. Detta eftersom att hon anser att lärarens kunskaper inom området är jämnlika med elevernas då dessa är födda in i den digitala miljön. Findahl (2010) understryker Kjällanders tankar och menar på att dagens barn kommer i kontakt med digital teknik från tidig ålder vilket gör att deras kunskap utvecklas tidigt.

4.2 Läs- och skrivsvårigheter

Sterner och Lundberg (2001) beskriver hur elever med läs- och skrivsvårigheter påverkas inom matematik. De menar att elever med läs- och skrivsvårigheter har svårt med problemlösning. Detta beror bland annat på att symboler förs in i undervisningen för tidigt.

Genom att vänta med symbolerna och istället låta eleverna utföra egna handlingar som att rita och göra dramatiseringar skulle det underlätta för elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Vidare poängterar de att klassrumsklimatet måste vara på ett sådant sätt att det är okej att göra fel. Sterner och Lundberg (2001) menar därför att elever med dessa problem kan behöva undervisas i mindre grupper eller enskilt för att komma ifrån det. Som lärare kan man inte enbart följa de steg som en lärobok gör i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter. De menar att det forskats mycket kring textuppgifter inom matematik men att det behövs mer studier när det handlar om begreppsbildning inom matematik gällande elever med läs- och skrivsvårigheter där vårt fokus med denna studie kommer att ligga.

Vidare menar Sterner och Lundberg (2001) att elever som är i läs- och skrivsvårigheter ofta låter bli att läsa instruktioner och förklaringar i matematikböckerna. I och med detta menar de att det måste ske ett samspel mellan svensklärare och matematiklärare. De tar upp forskning som påpekar att elever i läs- och skrivsvårigheter ofta behöver undervisning som inte finns i en vanlig lärobok. Elever som har dessa svårigheter har svårt att skapa sig en inre bild av problem och att överföra problemlösningsuppgifter till uträkningar. Författarna problematiserar att lärare som undervisar i matematik inte räknar med att eleverna behöver undervisning i att läsa texter utan de fokuserar enbart på matematiken.

Kjällander (2011) påpekar att digitala hjälpmedel inom skolan medför en slags flexibilitet när det kommer till elevers olika strategier för inlärning. Detta är enligt henne också en av anledningarna till att bland annat datorer används mycket inom specialundervisning. Myrberg (2001) skriver att användningen av datorer inom läs- och skrivsvårigheter började sin omfattande spridning på 1990-talet. Han menar vidare att dessa pedagogiska program sedan har blivit utvecklade att vara olika. Till exempel så är en del av dessa program enbart inriktade på stavningsträning samtidigt som andra är inriktade på att parrarellt ge stöd för både läsning och stavning.

Kjällander (2011) menar vidare att användandet av digitala hjälpmedel leder till att elever kan välja på vilket sätt de vill lära sig beroende på vilken inlärningstil de har. Även Lantz- Andersson (2009) understryker detta och menar vidare att det beror på att det är lättare att

individualisera undervisningen med hjälp av digitala hjälpmedel, då det finns så pass många olika att använda sig utav. Det finns tre olika lärstilar säger Kjällander (2011) och Boström (1997) förklarar det genom att visuella inlärare lär sig bäst genom synsinnet, auditativa inlärare lär sig bäst genom sin hörsel samt kinestetiska inlärare lär sig bäst när de själva är delaktiga. Studien som Lantz-Andersson (2009) utgått från påpekar också att lärare som använder sig av olika multimodala hjälpmedel, som till exempel Powerpoints når ut till alla elever oavsett vilket sätt de lär sig på. Myrberg (2001) understryker att Powerpoints kan förbättra resultatet för elever i läs- och skrivsvårigheter, då bland annat dyslektiker som fick något presenterat bimodalt, det vill säga i två sinneskanaler som till exempel syn och hörsel samtidigt, kunde nå samma resultat som icke-dyslektiker som enbart hade en visuell presentationsform i form av en Powerpoint i detta fall.

Myrberg (2001) fortsätter belysa att datoranvändning kan leda till förbättrad utveckling hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta menar han beror på att datorer ger möjlighet till att kunna få texter presenterade för sig med olika presentationsformer som till exempel visuellt, auditativt eller flera olika samtidigt. Han menar också att datorer kan leda till förbättrad utveckling hos dessa elever då användandet av datorer motiverar elever att arbeta med de svårigheter som de befinner sig i. Han anser att tekniken i sig är motiverande för en del elever samtidigt som den kontinuerliga feedbacken också kan ses som motiverande. Detta eftersom att den feedback som eleverna får i samband med läsning och skrivning endast presenteras för dem själva och de slipper att dela sina problem med resten av klassen. En annan punkt som Myrberg (2001) påpekar som positivt är att datorer kan kompensera svårigheter i skrivande eftersom att datorer kan hjälpa till med förmågan att ljuda samt att kunna känna igen ord.

Detta menar han ledde till att elever som hade möjlighet att använda sig av syntetisk-tal- presentation valde svårare texter att läsa och därmed fick chansen att stöta på nya, svårare ord.

4.3 Lärarens och skolans roll

I och med att läroplanen (Skolverket, 2011b) säger att lärarens roll är att skapa och utveckla ett intresse för ämnet så betyder det att lärarens uppdrag är viktigt inom frågan som rör användandet av IKT. I syftet för ämnet matematik står det att elever genom undervisningen ska få utveckla sina kunskaper inom digital teknik (Skolverket, 2011b). Detta för att eleverna ska kunna undersöka olika problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Jönsson och Lingefjärd (2012) menar att lärarna måste kunna förhålla sig till den nya teknik som utvecklas och kunna anpassa till undervisning vilket är aktuellt då undervisningen med surfplattor enligt Jönsson och Lingefjärd (2012) inte blir särskilt motiverande om inte läraren har kunskap och vet hur hjälpmedlet ska användas.

Lantz-Andersson & Säljö (2014) tar upp att de digitala medierna som finns i dag i många fall är interaktiva vilket innebär att de tillåter kommunikation i realtid men även med fördröjning.

Lantz-Andersson (2009) skriver i sin undersökning om studenters interaktion med matematikprogram att programmen fungerar som en slags neutral medspelare eller en mer tålmodig responsgivare oavsett hur många gånger eleven svarar fel. Hon menar att en lärare i det fallet inte hade kunnat reagera neutralt utan tillslut lagt sig i elevens svar, vilket hon menar då blir negativt.

Tallvid (2015) menar att digitaliseringen av klassrummen gör att lärarens förmåga utmanas och att förutsättningen för lärarnas sätt att utforma undervisningen förändras. Detta eftersom varje elev kan ha tillgång till en egen dator, surfplatta eller till och med en egen mobiltelefon.

Vidare menar han att lärarna idag inte enbart förväntas vara ämneskunniga utan måste kunna lösa tekniska problem. Författaren tar upp att den nya teknik som kommer gör att det blir en

spänning mellan de rådande rutiner som finns i klassrummet och den nya tekniken.

Författaren lyfter fram att de lärare som inte använder digitala hjälpmedel anger tidsbristen som den främsta orsaken. Han menar att lärare prioriterar bort användningen av digitala hjälpmedel eftersom de anser sig ha för många arbetsuppgifter och att det tar för lång tid att planera och förbereda lektioner som innefattar digitala hjälpmedel. En teori som författaren lyfter fram är att lärarna själva kan välja om och när de ska använda digitala hjälpmedel i skolan och att detta gör skolan ojämlik. Vissa skolor, där lärare har ett eget intresse för digitala hjälpmedel, arbetar mycket med detta medan andra där lärare inte alls har samma intresse inte alls arbetar lika mycket. Detta menar han beror på att skolan inte har någon nationell nivå när det gäller användningen av IKT (ibid.). Även Samuelsson (2014) tar upp att detta men benämner det då som en digital klyfta vilken innebär att människor har olika tillgång till digital teknik och att man utnyttjar detta på olika sätt. Vidare lyfter hon fram forskning som visar att lärare har olika synsätt på den nya tekniken. En del lärare såg den nya tekniken som ett tecken på den moderna barndomen vilket innebar att skolans betydelse minskade medan andra lärare ansåg att en god barndom var när eleverna inte använde IKT och hade mer tid för skolan.

Skolans uppdrag har precis som lärarens roll förändrats över tid. Samuelsson (2014) lyfter fram hur skolans uppdrag har förändrats i relation till att samhället har utvecklats. Redan när folkskolestadgan infördes 1842 innebar detta att skolan skulle utbilda befolkningen efter samhällets behov. Skolans uppdrag var med andra ord att anpassa undervisningen så att eleverna var redo för det arbetsliv de senare skulle bli en del av.

I den nuvarande läroplanen för grundskolan står det:

“Eleverna ska[ll] kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

(Skolverket, 2011b, s. 9) I läroplanen står det också att skolan har som ansvar att varje elev efter genomgången grundskola:

“kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”

(Skolverket, 2011b, s. 14) I förhållande till dessa citat lyfter Samuelsson (2014) fram att skillnaden mellan nuvarande läroplan (Lgr11) och Lpo94 är att är att man nu lagt till ordet “kommunikation” som något skolan ska ansvara för och att “modern teknik” har ersatt informationsteknik. Vidare påpekar hon att vid en genomgång av läroplanen (Skolverket, 2011b) och Skollagen (SFS 2010:800) nämns inte begreppet digital teknik. Det enda som nämns i dessa är behovet av källkritik och detta menar Samuelsson (2014) bara är en liten del av digital teknik. När hon tittat på kunskapskraven och betygskriterier i läroplanen (2011b) finns inga mål som inbegriper IKT- användningen i skolan.

Samuelsson (2014) lyfter fram den politiska agendan som ett problem. När ett beslut om en

förändring i skolans läroplaner ska tas tar det flera år innan det kan genomföras i praktiken.

Det gör att när det väl införs har skolan, samhället och tekniken förändrats.

4.4 Problemlösning

Schoenfeld (1985) beskriver problemlösning som att försöka lösa ett problem utan att ha någon förvald metod för att göra det. Uppgiften går ut på att eleven ska använda en lämplig metod för att kunna lösa problemet. Han tar upp fyra villkor som ska uppnås för att något ska kallas ett problem. Problemet ska vara lätt att förstå, det ska kunna lösas på flera olika sätt, det ska introducera till viktiga matematiska idéer eller visa lösningsstrategier samt att det ska kunna leda till nya bra problem.

Taflin (2007) menar att problemlösning handlar om den matematik som eleverna använder när de löser ett problem. Detta inbegriper många olika saker. Hon menar att arbetet med problemlösning kan ha olika syften. En uppgift kan ha som syfte att eleverna ska lära sig ett visst begrepp, att de ska lära sig att använda en viss strategi eller att de ska använda sig av olika representationsformer. Hon betonar att när lärare arbetar med problemlösning måste hen vara medveten om vad det är hen är ute efter. Dock påpekar hon att det inte enbart är läraren som ska vara medveten om vad eleverna ska lära sig utan också eleverna måste veta vad uppgiften går ut på och vad de förväntas lära sig.

5 Metod

Under denna rubrik kommer val av ansats, datainsamling, urval, genomförande, analysmetod, bearbetning av data, trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet samt etiska överväganden att presenteras. Studien handlar om hur lärare ser på ett visst verktyg och eftersom studien endast har en lärare som respondent är det hennes synpunkter och åsikter som studien bygger på.

5.1 Val av ansats

Studien bestod av observationer där det antecknades vad som hände och vad läraren sa samt intervju som byggde på forskningsfrågor, tidigare forskning och frågor som uppstod under observationerna. Studien är kvalitativ och utgår från det fenomenografiska perspektivet.

Fenomenografi innebär att man undersöker vilka skilda uppfattningar som finns om ett fenomen och i detta fall lärares uppfattningar om surfplattans betydelse i matematikundervisningen (Larsson 1986). Denscombe (2009) beskriver en kvalitativ studie som något där forskaren samlar in data genom till exempel anteckningar från observationer eller transkriberade intervjuer. Valet av en kvalitativ studie grundade sig i att studien skulle vara djupgående och få in personlig data. Larsson (1986) menar att en kvalitativ metod handlar om hur forskaren vill gestalta något. En kvantitativ metod menar Larsson (1986) är mer passande när forskaren vill undersöka till exempel fördelningen av en egenskap. En kvantitativ studie och enkätfrågor utan öppna frågor hade därför inte lämpat sig.

Studien synliggör hur och varför lärare använder digitala hjälpmedel och därför var klassrumsobservationer det mest lämpliga till en början då syftet var att se hur läraren arbetade med surfplattor i sin naturliga kontext (Halvorsen 1992). Observationer gav underlag till intervjun och var därför det första steget i studien. Observationerna gjorde att relevanta frågor kunde ställas om lärarens undervisning då observationer kan visa människors handlingar vilket kan skilja sig ifrån vad människor säger (Halvorsen 1992). Innan observationerna gjordes ett observationsschema med frågor som vi ansåg lämpliga sett från studiens forskningsfrågor. Under observationen fördes anteckningar under olika delfrågor som gjorts tidigare.

5.2 Datainsamling

Studiens datainsamling skedde genom de anteckningar som gjordes under observationerna.

Under observationerna låg fokus på hur läraren betedde sig och agerade i klassrummet utifrån förhållandet till eleverna och elevernas surfplattor eftersom det var läraren som var i fokus för studien. Datan från observationerna bestod av anteckningar. Datan från intervjuerna bestod av inspelat material.

5.2.1 Observation

Observationerna utgick från frågeställningen om hur lärare använder sig av surfplattor när de arbetar med problemlösning inom matematik. En deltagande observation genomfördes.

Halvorsen (1992) menar att en deltagande observation kan vara aktiv eller passiv. En aktiv innebär att forskaren påverkar det klimat hen undersöker, i denna studie görs motsatsen vilket gör observationerna deltagande passiva. Studiens passiva observation var strukturerad då vissa händelser på förhand valdes ut att titta på. Denscombe (2009) tar upp att ett problemområde inom observationer är om två forskare gör en observation samtidigt så kan de båda forskarna ha fångat upp helt olika saker när man efter lektionen ska sammanställa anteckningarna. I detta fall ansågs det vara en fördel att vara två då det efter observationerna

diskuterades och fördes en dialog om vad det var som uppfattades samtidigt som någon kan ha observerat något som den andre missat. Vidare menar Denscombe (2009) att man väljer ut det som man anser vara viktigt under observationen och att detta kan bero på forskarnas egna erfarenheter.

5.2.2 Intervju

Under intervjun låg fokus på att besvara den första frågeställningen. Intervjufrågorna baserades på utfallet av observationerna samt studiens syfte och frågeställningar.

Intervjufrågorna hade också tidigare forskning inom området som utgångspunkt samt lärarens arbetssätt under de genomförda observationerna. Denscombe (2009) påpekar att intervju är det bästa alternativet när forskaren vill få reda på åsikter eller uppfattningar om något. I denna studie var syftet att undersöka varför och hur lärare använder iPads i arbetet med problemlösning inom matematik med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter.Genom intervjun synliggjordes lärarens uppfattningar och åsikter. Författaren lyfter också fram olika sorters intervjuer, i denna studie användes semistrukturerade intervjuer vilket innebar att intervjun utgick ifrån vissa ämnen men att läraren sedan fick tala fritt. När det kom upp något nytt ämne under lärarens svar byggdes det vidare på dessa och nästa fråga anpassades efter lärarens svar. En personlig intervju genomfördes vilket Denscombe (2009) beskriver som ett möte mellan en forskare och en informant. Han påpekar att fördelarna med personliga intervjuer är att forskaren bara får information från en informant att förhålla sig till och bara får en persons tankar att sätta sig in i.

5.3 Urval

Skolan som besöktes var en skola där vi båda två har haft praktik och visste om att surfplattor används i undervisningen. Motiveringen till besök av bara en skola var att det genomfördes både observationer och intervjuer då den tidsbegränsning som fanns i arbetet gjorde att arbetet kunde bli övermäktigt om fler skolor skulle besökas. Innan studien genomfördes var målet att intervjua och observera två olika lärare. Dessa två arbetar på samma skola men på olika sätt och med olika elevgrupper. Dock blev den ene läraren sjukskriven veckan innan det första besöket på skolan vilket gjorde att endast en lärare blev deltagande i studien. I studien har ett bekvämlighetsurval gjorts. Denscombe (2009) menar att bekvämlighetsurvalet är vanligt förekommande bland forskare och att om man har två eller flera likvärdiga kluster att välja på väljer man som forskare självklart det som är smidigast. Han betonar dock att forskaren inte kan basera sitt val av kluster bara utifrån bekvämlighet utan detta gäller bara då man har flera liknande kluster att välja bland. Vidare menar han att forskare måste förhålla sig till begränsade resurser och en pressad tidsram och att man därför väljer att göra det smidigt för sig. I detta fall visste vi innan arbetet att skolan som vi gjort vår VFU på arbetade med surfplattor vilket gjorde att den skolan valdes. Detta gjorde det mer bekvämt och eftersom kontakt med skolan lätt kunde tas blev det bästa alternativet att genomföra studien där. Detta gjorde så att inte tid behövde läggas på att hitta skolor där surfplattor används. Valet av lärare baserade sig på att vi visste efter genomförda VFU-perioder att den valda läraren arbetar med surfplattor i sin undervisning. Eftersom studiens syfte var att undersöka surfplattor i relation till elever i läs- och skrivsvårigheters problemlösningsförmåga valdes en lärare som arbetar med dessa elever.

5.4 Genomförande

Under den första observationen hade läraren plockat ut fyra elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter eller har svårt att koncentrera sig i större grupp. Klassrummet de befann sig i var av mindre karaktär och hade bara plats för ungefär tio elever. Eleverna gick i årskurs 3

och hade alla tillgång till varsin surfplatta. När eleverna kom in i klassrummet delade läraren upp dem så att de satt parvis. Det gjorde hon för att de skulle kunna göra problemlösningsuppgifterna tillsammans. Under observation två var de i samma klassrum som den första observationen. Denna gång var det en annan elevgrupp. Gruppen bestod av sex elever i årskurs 4. Alla elever befann sig i läs- och skrivsvårigheter. Eleverna satte sig på de platser de hade blivit tilldelade sen innan. I klassrummet fanns det inte tillgång till projektor eller smartboard.

Under observationerna låg fokus på lärarens roll i arbetet med surfplattor. Båda observationerna som gjordes var med en specialpedagog som arbetade tillsammans med fyra elever under ena tillfället och sex elever under andra tillfället. Under observationstillfällena tog vi plats längst bak i klassrummet. Läraren presenterade oss för eleverna och berättade för dem att vi var med för att kolla hur de arbetade. Vi var med under hela lektionerna och gjorde fältanteckningar när läraren gjorde sina olika moment. Bland annat hur arbetet med surfplattorna introducerades och hur läraren avslutade lektionen. Vi höll oss hela tiden i bakgrunden för att inte störa varken eleverna eller läraren. Inför observationerna bad vi läraren att skapa en undervisningssituation där surfplattor var inblandade, det var den enda information läraren fick då vi inte ville påverka hur läraren lade upp lektionerna. Då syftet med studien är att se hur och på vilket sätt lärare arbetar med surfplattor ville vi inte ge för mycket direktiv till läraren. Om vi hade bett läraren göra på ett specielt sätt hade det inte avspeglat verkligheten.

Intervjun genomfördes i lärarens egna klassrum. Eftersom den intervjuade läraren är specialpedagog har hon tillgång till ett eget litet klassrum. Intervjun spelades in med hjälp av mobiltelefon. Innan intervjun hade frågor gjorts men under tiden intervjun pågick dök det upp nya frågor som ställdes. Frågor som berörde de tidigare lektionerna som observerats ställdes också. Intervjun tog ungefär tjugo minuter.

5.5 Bearbetning av data

Den första bearbetning som gjordes var att de anteckningar som gjordes under observationerna renskrevs i ett nytt dokument (Bilaga B). Denscombe (2009) menar att en forskare som observerar och gör fältanteckningar så fort som möjligt efter observationen ska renskriva sina anteckningar. Direkt efter observationerna renskrevs anteckningarna.

Anteckningarna placerades sedan in under lämpliga kategorier. Anteckningarna fördes in under tre olika kategorier. Hur introducerar läraren arbetet med surfplattan, vad arbetar eleverna med samt hur läraren avslutar lektionen och om det görs några reflektioner.

Intervjuns data bestod av inspelat material. Intervjun transkriberades direkt efter att den genomförts. Efter att transkriberingen gjorts har vi markerat olika områden i olika färger för att lättare kunna sätta in dem i olika kategorier (Bilaga E). De kategorier som kommer att användas är de olika delar som finns i aktivitetsteorin (se 3.2).

5.6 Analysmetod

När observationerna och intervjuerna var genomförda gjordes en innehållsanalys. En innehållsanalys innebär att man studerar innehållet i sin data. Denscombe (2009) menar att en innehållsanalys kan användas på vilken text som helst. Vidare menar Denscombe (2009) att när man analyserar kvalitativ data går man igenom fem steg. Dessa är förberedelse av data, förtrogenhet med data, tolkning av data, verifiering av data och presentation av data. Dock menar han att forskaren kan behöva hoppa fram och tillbaka mellan dessa steg.

Förberedelse av data:

Det första steget är förberedelse av data och innebär att anteckningar som gjort under observationer renskrivs och att intervjumaterial transkriberas. Det är viktigt att säkerhetskopiera materialet eftersom vid en kvalitativ metod finns det bara ett original (Denscombe 2009). Under studien renskrevs fältanteckningarna direkt efter genomförd observation och intervjun transkriberades direkt efter.

Förtrogenhet med data:

Steg två är att läsa anteckningarna och den transkriberade intervjun flera gånger för att känna sig säker på dessa. När forskaren tittar på och läser sin insamlade data flera gånger ska kolla hen efter mönster men även titta på om något hen trodde skulle synas i materialet inte gjordes.

Meningen med detta steg är att underlätta för nästa steg i analysen (Denscombe 2009). Under studien lästes datan igenom flera gånger för att hitta mönster.

Tolkning av data:

Det tredje steget är tolkning av data. Detta steg innefattar att koda data, kategorisera koderna, identifiera samband och teman bland koderna samt att kunna göra generella slutsatser som baseras på de mönster och samband som forskaren kan se i koderna. Forskaren måste i detta steg göra ett urval av den data som samlats in och prioritera bort vissa delar (Denscombe 2009). Det första som skedde i studiens analys var att materialet renskrevs och transkriberades. Därefter lästes och kodades datan. Materialet kodades utefter de delar som finns i aktivitetstriangeln för att se tydliga spår i analysarbetet.

Verifiering av data:

Det fjärde steget handlar om att visa att forskningen stämmer. Denscombe (2009) tar upp validering, tillförlitlighet, generaliserbarhet och objektivitet som fyra punkter som grundpelare för god forskning. När forskaren kommer till detta steg ska han visa på att forskningen stämmer. Dessa begrepp i förhållande till studien tas upp i avsnitt 5.7.

Verifieringen av data skedde efter att materialet var färdigt att presenteras. Det är först då vi kan se hur nära den tidigare forskningen resultatet av analysen blir.

Presentation av data:

Det femte och sista steget är presentation av data. I detta steg måste forskaren välja ut de delar som ska presenteras. De viktigaste delarna måste prioriteras och forskarens uppgift i detta steg är att skapa en övertygande redogörelse av sin studie. Eftersom läsaren av forskningen inte har tillgång till data på det sätt som finns i en kvantitativ studie måste forskaren därför skriva en presentation av sin data på det sätt att läsaren övertygas. Forskarens sätt att skriva har därmed stor betydelse i en kvalitativ studie (Denscombe 2009). Vid presentationen av data presenteras forskningsfrågor var för sig.

5.7 Trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet

Allwood och Eriksson (2010) menar att ordet trovärdighet innebär att något går att lita på.

Vidare menar de att om en studie är trovärdig ska man kunna genomföra samma studie på ett annat ställe och få samma resultat. De menar också att studiens resultat måste vara rimligt för andra forskare att kunna tro på. Eftersom endast en lärare är respondent i studien kan detta göra trovärdigheten lägre. Tillförlitlighet handlar om forskarens roll i studien. Enligt Denscombe (2009) handlar tillförlitlighet om ifall studien skulle få samma utfall om någon annan forskare genomför samma studie på samma plats. Han påpekar att man aldrig kan få

reda på detta men genom att forskaren återspeglar de moment som genomförts under studien kan andra forskare avgöra om de hade gjort samma val vilket i så fall hade gett samma utfall.

Tillförlitligheten i studien anses god. Studien har noggrant dokumenterats vilket gör att andra forskare kan utgå ifrån samma syfte, frågeställningar och metod vilket borde leda till i stort sett samma utfall.

Överförbarhet innebär frågan om det utfall som studien gav kan ses som generellt.

Denscombe (2009) menar att kvalitativ forsknings överförbarhet inte kan bedömas på samma sätt som kvantitativ forskning. I kvalitativ forskning är inte antalet respondenter lika många och det gör att man måste angripa frågan om överförbarhet på ett annat sätt. Han menar att man istället ska ställa sig frågan om fynden från studien kan överföras till andra fall istället för hur sannolikt det är att det ser likadant ut på andra ställen. I studien har endast en skola valts ut och endast en lärare intervjuats, urvalet av dessa skedde också på ett sätt som gör att studien kan vara svår att överföra. Som forskningen som lyfts fram i studien påpekar så ser det väldigt olika ut på olika skolor och studiens utfall kan därmed vara problematisk att överföra.

5.8 Etiska överväganden

Studie har utgått ifrån Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. Att forskning ska bedrivas är ett krav som samhället och befolkningen ställer för att samhället ska utvecklas.

Dock har medlemmarna i ett samhälle ett skydd som kallas för individskyddet. Detta innebär att forskningen inte kan kräva insyn i befolkningens livsvillkor och inte heller påverka dess fysiska eller psykiska hälsa. Dessa två punkter menar Vetenskapsrådet (2002) hela tiden måste vägas mot varandra när man ska genomföra forskning. Innan man genomför forskning måste man som forskare fundera över dessa frågor och fundera över vilka konsekvenser den genomförda forskningen kommer att få såväl långsiktigt som kortsiktigt.

När man tittar närmre på individskyddskravet är det indelat i fyra mindre delar, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Studien som genomförts har följt dessa fyra krav.

Informationskravet innebär att de deltagare som deltar i studien ska informeras om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande.

Deltagarna i studien blev informerade om detta via det missivbrev som skickades ut inför det första besöket på den berörda skolan.

Samtyckeskravet innebär att de deltagande har samtyckt till att vara med i genomförandet.

Om de deltagande är under 15 år bör man som forskare be vårdnadshavare om tillstånd. I detta fall har vi via vårt missivbrev frågat lärare om de velat delta i studien. Genom att de svarat har de därmed samtyckt till att vara en del av studien. Under studien är det lärares roll som ska studeras och därmed behövs inga underskrifter från vårdnadshavare. Eftersom eleverna inte ses som delaktiga i studien samlades inte samtycke från föräldrar in.

Konfidentialitetskravet betyder att namn och personuppgifter på de deltagande ska behandlas med sekretess och de individer som deltar ska inte kunna identifieras av obehöriga. I missivbrevet informeras det om att allt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt. I resultat och analys kommer inte ort eller de deltagandes namn att synas. Texten krypterades så att man som läsare inte kunde utläsa var studien genomförts eller vilka som deltagit.

Det fjärde och sista kravet som Vetenskapsrådet (2002) nämner är nyttjandekravet.

Nyttjandekravet innebär att de data som kommer in under insamlingen inte för användas till något annat än till forskningen. I detta fall informerades de deltagande om detta åtagande i missivbrevet.

6 Analys och resultat

Under analys och resultat kommer studien att kopplas till den valda teorin. Teorin kommer att användas för att analysera och få fram det resultat studien letar efter.

6.1.1 Beskrivning av observation

Under den första observationen satt eleverna i ett litet klassrum där läraren endast hade tillgång till en whiteboard. Eleverna som läraren undervisade gick i årskurs 3. Eleverna satt parvis vid bänkarna och hade tillgång till varsin surfplatta. Läraren har redan förberett elevernas surfplattor med att lägga in en bild. Läraren går runt i klassrummet och hjälper eleverna att ta fram den. Bilden som eleverna får fram visar många olika uträkningar av samma tal. Alla tal blir 13. Läraren ber eleverna att kolla på bilden och fundera innan de säger något. Läraren frågar sedan om de förstår något av bilden och vad de tänker. Eleverna får då förklara vilket sätt som passar dem. Tillsammans går de nu igenom olika fördelar och nackdelar med de olika lösningarna. Eleverna sitter hela tiden och kollar på sina egna

surfplattor. När de gått igenom alla tal ber läraren dem att öppna en app som heter Nomp. På en av elevernas surfplattor går inte appen att öppna och läraren får då låna ut sin egen

surfplatta. Läraren ber sedan eleverna att välja addition. Då kommer det automatiskt upp uppgifter som handlar om tiotalsövergångar. Läraren förklarar att man ska skriva svaret på uppgiften som står och sedan trycka på nästa. Hon förklarar att om svaret blir grönt är det rärr och om det blir rött får de försöka igen. Läraren går hela tiden runt och hjälper eleverna och frågar hur de tänker. När de har klarat av den nivå inom addition som de gjort ber läraren dem fortsätta med subtraktion. En av eleverna har jättesvårt och läraren har då en genomgång på tavlan där hon visar olika dubblingar. Eleverna får hjälpa till att ge svaren på vad

dubblingarna tillsammans blir.

Efter genomgången ber hon eleverna öppna appen skolstil. Eleverna delas nu upp i par och de ska nu tillsammans skriva en räknesaga som innehåller en tiotalsövergång. Läraren förklarar att de måste skriva ner en saga och inte bara ett tal. När eleverna gör detta går läraren runt och hjälper dem, Hon får betona flera gånger att det måste vara en textuppgift. Läraren märker att tiden rinner iväg och att de inte hinner göra färdigt så hon säger att de får fortsätta imorgon och hon ber dem att lägga ner surfplattorna och gå på lunch.

Observation två genomförs i samma klassrum som den första men denna gång med en mindre grupp elever som går i klass 4. Läraren introducerar lektionen genom att berätta add de ska arbeta med klockan. Eleverna får varsitt papper med en klocka på, de ska nu fylla i hur deras dag ser ut. Om de blir färdiga snabbt får de vända på bladet och rita på baksidan. Medan eleverna arbetar med sina papper ritar läraren upp två stora klockor på tavlan. En av dem är analog och den andra är digital. Läraren har med sig en stor klocka som hon visar eleverna.

Hon går grundligt igenom vad alla siffrorna på klockan betyder. Eleverna får hjälpa till och säga vilket klockslag läraren visar när hon ändrar på de båda visarna.

Läraren säger sedan till eleverna att de ska få uppdrag. De ska få träna på en app som heter djungeltid. Hon visar på sin surfplatta och i appen är det en klocka som ställer in sig på ett visst klockslag och eleverna ska sen skriva ner vad klockan visar. När hon visat hur appen går till delar hon ut sutfplattorna. När hon delat ut surfplattorna har kommer eleverna inte in på nätverket vilket gör eleverna lite oroliga. Det märks också att läraren blir stressad då hon får hjälpa varje elev för dig. När hon hjälpt en elev kan den sätta igång med appen, sedan får hon gå vidare till nästa. Efter en stund är alla elever igång och appen som eleverna använder ger direkt respons både genom ljud och färg. Om svaret är fel blir det rött och om de svarat rätt

blir det grönt och ger ifrån sig ett läte i form av något djur. Eleverna kan själva välja vilket djur som ska låta när de svarar rätt vilket gör dem lite fnissiga. Läraren går runt i klassrummet och hjälper eleverna samtidigt som de arbetar i appen. De elever som har svårast för

uppgifterna får mest uppmärksamhet av läraren. Det noterades också under observationen att läraren anpassade sitt språk beroende på vilken elev hon pratade med. Om det var en elev som hade väldigt svårt för uppgifterna förklarade hon det med väldigt enkla ord. Det sista de gör under lektionen är att eleverna ska räkna ut hur lång tid det är mellan två klockslag. Som avslutning på lektionen frågar läraren eleverna hur lektionen hade varit och hur de tyckte att arbetet med surfplattor hade fungerat.

6.1.2 Deltagare

Deltagaren som i detta fall är läraren tar under intervjun upp att lärarens roll har förändrats.

Hon tar vidare upp ett par punkter som anses viktiga i studien. På frågan om hur digitala hjälpmedel har förändrat lärarens roll i klassrummet svarar hon bland annat såhär:

”Jo men visst är det så, det har ju ändrat sig enormt. Mycket information kan man få fram mycket snabbare. Förr i tiden (skratt) när jag började som lärare så var det såhär, aa den frågan är jätteintresant men den tar jag reda på till nästa gång. Så behöver man ju inte göra nu. Nu kan man ju ta reda på allting mycket snabbare. Man kan liksom ehh, förändra sin undervisning snabbare om man är där flexibel om det finns en iPad med till exempel. Så kommer man på under tidens gång. Oj, det här behöver de träna på. Ja men då tar vi fram det och gör det. Så att man, jag tror nog att den har förändrat en hel del. För de lärarna som är öppna för tekniken. Sen är inte alla lärare där och vill det men det tror jag helt klart att den har förändrats. Väldigt mycket..”

Tidsbristen är en punkt som belyses av studiens deltagare flera gånger under intervjun. Hon menar att tiden som läraren har ska innefatta så mycket att prioriteringen i många fall läggs på det ”gamla” undervisningssättet istället för att sätta sig in i nya arbetssätt där till exempel IKT får ett större utrymme. Genom lärarens svar på denna fråga framgår det att det är upp till deltagarna själva att välja hur mycket IKT man använder i sin undervisning och att det ofta inte är av största prioritet. Då deltagarens arbete idag är mycket arbetsbelastat tolkar vi det som att deltagaren inte hinner med att lära sig eller använda sig av nytt material utan hamnar i gamla vanor och använder gamla undervisningssätt.

Under intervjun lyfter hon fram att digitala hjälpmedel medför att deltagarens roll blir mer flexibel då det är lättare att förändra lektionsupplägget under lektionens gång beroende på elevernas nyfikenhet och frågor. En aspekt som hon lyfter fram är att informationsflödet idag är mycket större. Hon menar att man tidigare fått leta upp information efter lektionen men idag kan man använda de digitala hjälpmedlen och titta direkt. Genom de svar som deltagaren ger tolkar vi det som att hon tydligt anser att rollen för lärare har förändrats i takt med tekniken men att de idag har möjlighet att vara flexibla på ett annat sätt om IKT används. Med flexibilitet tolkar vi även att hon menar på att det är lättare att nå alla elever i och med att det går att anpassa undervisningen efter eleverna.

På frågan om hon hinner sätta sig in i nytt material och nya funktioner på surfplattan svarar hon bland annat:

”det där har ju med intresse att göra också kan jag ju säga. Det man är intresserad av, det tar man sig tid till.”