• No results found

Undervisningsmetoder som främjar ekologisk hållbar utveckling: En kunskapsöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Undervisningsmetoder som främjar ekologisk hållbar utveckling: En kunskapsöversikt"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UNDERVISNINGSMETODER SOM FRÄMJAR EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING

– EN KUNSKAPSÖVERSIKT

Grundnivå Pedagogiskt arbete Rebecka Grenlöv Linn Högberg 2019-LÄR1-3-G16

(2)

Program: Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs F-3 Svensk titel: Undervisningsmetoder som främjar ekologisk hållbar utveckling

Engelsk titel: Teaching methods for promoting ecological sustainability Utgivningsår: 2019

Författare: Rebecka Grenlöv & Linn Högberg Handledare: Magnus Levinsson

Examinator: Petter Johansson

Nyckelord: Hållbar utveckling, ekologi, undervisningsmetoder, miljöutbildning, elever i grundskolan

_________________________________________________________________

Sammanfattning

Det har med största sannolikhet inte undgått någon att vi står inför en klimatkris och att hållbar utveckling har blivit ett stort omdebatterat ämne i samhället. Det är viktigt att vi människor agerar och är med och bidrar till en mer hållbar värld. Som framtida lärare är det vår uppgift att undervisa elever om ekologisk hållbarhet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att beskriva syfte, urval, metod, resultat och egenskaper hos vetenskapligt granskade artiklar och belysa vilka undervisningsmetoder de redogör för som används för att främja ekologisk hållbar utveckling.

Urvalet av studier har skett genom systematisk litteratursökning på utvalda begrepp i databaserna PRIMO och ERIC (ProQuest). Utifrån våra förvalda urvalskriterier hittade vi studier som motsvarade vårt syfte. Sju vetenskapliga artiklar och två forskningsöversikter är vad denna kunskapsöversikt grundar sig i. Våra två frågeställningar som vi använde oss av för att kunna fullgöra vårt syfte var: Vad kännetecknar forskningen inom området när det gäller aspekter som syfte, urval, metod och resultat samt vilka undervisningsmetoder i grundskolans naturorienterande ämnen används för att främja ekologisk hållbarhet?

Efter att vi kartlagt artiklarna visade det sig att studier från olika länder synliggör att undervisning som bedrivs i kontakt med naturen har positiv inverkan på elevers

miljöbeteende. Resultatet från flera av studierna har gemensamt att de elever som deltagit i anknytning till naturen samt varit aktiva deltagare visar på en bättre och mer långsiktig

bettendeförändring än de som inte deltagit. Detta är något vi tar till oss som blivande lärare då vi vill att våra framtida elever ska värna om den miljö vi lever i och undervisningen i skolan kan på så sätt vara med och bidra till det. Vidare forskning behövs då det är svårt att dra generella slutsatser utifrån de resultat i studierna som framkommit då de är begränsade av antal deltagare eller att det specifika området de forskat kring är för smalt för att kunna generaliseras.

(3)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

Begreppsdefinitioner ... 3

METOD ... 4

Litteratursökning och urval ... 4

Tabell 1. Kriterier för inkludering och exkludering ... 6

Reliabilitet ... 6

Validitet ... 7

Etik ... 7

Tabell 2. Artiklar som ingår i kunskapsöversikten. ... 7

Metod för kartläggning ... 8

VAD KÄNNETECKNAR FORSKNINGEN? ... 9

Primärstudier ... 9

Syfte ... 9

Urval ... 10

Metod ... 11

Resultat ... 12

Sekundärstudier ... 14

UNDERVISNINGSMETODER FÖR EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING ... 15

Figur 1. Undervisningsmetoder för ekologisk hållbar utveckling ... 18

DISKUSSION ... 18

Metoddiskussion ... 18

Resultatdiskussion ... 19

(4)

4

Relevans för läraryrket ... 21

Framtida forskning ... 21

REFERENSER ... 23

BILAGOR ... 26

Bilaga 1. Sökningar i databaser ... 26

Bilaga 2 Sammanställning av artiklar ... 27

(5)

1

INLEDNING

Som lärare får man vara med och bidra till att forma morgondagens generation genom att inspirera och ge elever kunskap om det som är aktuell i världen just nu. Hållbar utveckling och miljö är ett omdebatterat ämne i samhället och har även blivit det i skolan. Miljödebatten har kunnat följas på olika medier som TV, radio och tidningar. Ett annat högaktuellt forum är sociala medier där Greta Thunberg driver miljö och klimatfrågor vilket fått stor uppmärksamhet. Hon har 9,1 miljoner följare på Instagram och berör folk över hela världen i klimatfrågan, framförallt ungdomar i hennes egen ålder då hon bland annat har startat en skolstrejk för klimatet som sker varje fredag. Även TV-programmet Lilla aktuellt-skola som är Sveriges nyhetsprogram för barn och ungdomar lyfter aktuella samhällsfrågor som ger elever möjlighet att diskutera

miljöpåverkan.

Även på den internationella arenan betonas hållbar utveckling. År 2015 antog FN:s

generalförsamling en gemensam färdplan i form av Agenda 2030 som ska leda världen till ett hållbart samhälle (United Nations Development Programme 2015). Agendan består av 17 globala mål och 169 delmål. Flera av målen berör ekologisk hållbarhet och hur vi därigenom kan göra världen bättre. Ett av dessa mål (mål 15) handlar om att vi måste arbeta för hållbara ekosystem och bevara den biologiska mångfalden, vilka är grunden för livet på jorden. Vi måste kunna tillgodose alla människors behov vad gäller vatten, livsmedel, råmaterial och mineraler utan att det blir på bekostnad av ekosystem och biologisk mångfald, allt detta för att mänsklighetens ska överleva. Ett av delmålen (delmål 12.8) som beskrivs är att alla människor senast år 2030 ska ha den information och medvetenhet som behövs för att vår livsstil ska överensstämma med

villkoren i naturen. Enligt Agenda 2030 har vi människor inte tagit hand om våra naturresurser, utan förbrukat långt mycket mer än vad vår planet klarar av. Världsnaturfonden publicerade bland annat en rapport 2018, Living Planet Report, som beskriver vår jord, hur den mår och vilka fotavtryck mänskligheten gör på vår planet (WWF 2018a, s.12 f.). Bland alla världens länder hamnar Sverige så högt som på fjortonde plats vad gäller att göra ett ekologiskt fotavtryck. På så sätt blir vi ett av världens länder som utnyttjar planetens resurser mest om man ser till vår

befolkningsmängd. Det skulle krävas så mycket som fyra planeter (ibid.) om hela världens befolkning skulle leva enligt samma livsstil som en genomsnittssvensk gör. Där av är det av stor vikt att vi som lärare kan bidra till att kommande generationer får den kunskap de behöver för att kunna vända trenden som råder kring vårt levnadssätt.

Vår kunskapsöversikt genomförs för att synliggöra vilka metoder lärare använder sig av för att undervisa om hållbar utveckling i grundskolans naturorienterande ämnen. Ett av grundskolans övergripande mål sedan 2011 är att undervisningen ska ge kunskaper om förutsättningar för en god miljö och hur vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11, rev.

2019). Hållbar utveckling är ett område som lärare är ålagda att hantera i sin undervisning och enligt Skolverket (2011) ska miljöundervisning och lärande för hållbar utveckling genomsyra all undervisning. Enligt Lgr11 ska all undervisning i ämnet biologi i grundskolan beröra hållbar utveckling och i synnerhet den ekologiska dimensionen. I de tidigare åren berörs denna

(6)

2

dimension i syftesbeskrivningen av undervisningen, medan ekologisk hållbar utveckling i de äldre åldrarna är ett centralt innehåll för biologiämnet och dessutom ett

kunskapskrav. Grundskolans undervisning i biologi ska behandla nedanstående delar (Lgr 11.

rev. 2019):

Undervisningen i biologi för årskurs 1-3 ska syfta till att eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

I det centrala innehållet i biologi för årskurs 4-6 ska undervisningen beröra människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

I det centrala innehållet i biologi för årskurs 7-9 ska undervisningen beröra människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och

samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi dessutom blivit bekanta med Håll Sverige Rent, en ideell stiftelse som arbetar för att minska nedskräpning, samt för att främja

återvinning och miljövårdsansvar (Håll Sverige Rent, u.å.). Alla skolklasser i kommuner som deltar ansvarar för att plocka skräp på en angiven plats. Håll Sverige Rent menar att det långsiktiga arbetet för en renare miljö kan bidra till en bättre beteendeförändring hos barn och unga. Borås Stad har för femte året i rad vunnit pris som årets Håll Sverige Rent-kommun.

Genom lärarutbildningen har vi saknat ett fokus på undervisningsmetoder som kan främja ekologisk hållbarhet och fånga elevers intresse för att engagera sig i sin miljö och få en större kontakt med naturen. Enligt 1 kap. 5 § av Skollagen (SFS 2010:800) är vi ålagda att vår undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och därför intresserade vi oss för att undersöka hur man undervisar för att främja ekologisk hållbarhet. Sammantaget finns det alltså flera angelägna skäl till varför en kunskapsöversikt som denna behövs.

(7)

3

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Eftersom hållbar utveckling är i ropet känns det viktigt för oss som snart är utbildade lärare att undersöka vilka arbetsmetoder forskningen visar vara gynnsam inom området. Denna

kunskapsöversikt inriktar sig mot hållbar utveckling i de naturorienterande ämnena med särskilt fokus på hur undervisningen kan utformas för att främja ekologisk hållbar utveckling. Det övergripande syftet med översikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen som belyser undervisningsmetoder för hållbar ekologisk utveckling. För att uppfylla detta syfte besvaras följande frågeställningar:

Vad kännetecknar forskningen inom området när det gäller aspekter som syfte, urval, metod och resultat?

Vilka undervisningsmetoder i grundskolans naturorienterande ämnen används för att främja ekologisk hållbarhet?

Begreppsdefinitioner

När man pratar om begreppet hållbar utveckling kan man räkna in både en social, ekonomisk och ekologisk dimension (Björneloo 2007, s. 19). Vi har valt att fokusera på den ekologiska

dimensionen i vår kunskapsöversikt. Bruntlandskommisionen (1987) beskriver hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Vår definition av begreppet, ska i denna översikt förstås som kopplingen till naturen och miljön omkring oss: hur vi människor samspelar med naturen och är beroende av den samt hur vårt sätt att leva påverkar naturens resurser. Begreppet innefattar i denna översikt även ett miljöansvar, en förståelse för sambandet mellan människan och naturen, men även ett pro-miljöbeteende som innefattar individens beteenden som kan bidra till en hållbar miljö.

Med begreppet undervisningsmetoder har vi i översikten en bred syn på vad som räknas som metoder att tillämpa sig av i sin undervisning. Allt från att en hel skola är designad på ett visst sätt till att man genomför mindre aktiviteter eller bedriver utomhusundervisning både på skolgården eller andra platser. Skolors samarbeten med andra organisationer inom området inkluderas också.

Ekologisk hållbarhet är främst kopplat till biologiämnet i Sverige, men vi har inkluderat undervisningsmetoder för ekologisk hållbar utveckling som kan användas i alla de

naturorienterande ämnena. Det kan se olika ut internationellt, i vilka ämnen som ekologisk hållbarhet innefattas. Vi har därmed gjort ett antagande om att även studier som berör

undervisning kring ekologisk hållbarhet i andra naturorienterande ämnen därmed är relevanta för undervisning i biologiämnet i svensk grundskola.

(8)

4

METOD

I detta avsnitt beskriver vi vilka sökmetoder vi har använt, samt vilka kriterier vi har utgått från för att inkludera respektive exkludera studier i vår kunskapsöversikt. Vi redogör noggrant för hur vårt urval av studier har gått till, och för en övergripande diskussion kring vår översikts

pålitlighet och trovärdighet. Avslutningsvis beskriver vi hur kartläggningen och analysen av inkluderade artiklar har genomförts.

Litteratursökning och urval

Första steget i processen med vår kunskapsöversikt var att fastställa vår frågeställning. Därefter påbörjade vi vår sökning efter studier inom fältet. Vi har valt att använda oss av de tre olika sökmetoder som beskrivs av Backman (2016, ss.162-163), vilka är konsultation, datorbaserad sökning och manuell sökning. Då detta är vår första kunskapsöversikt upplevde vi inledningsvis vissa svårigheter med att hitta relevant forskning inom vårt område. Vi valde därför att använda oss av metoden konsultation. Detta innebär att en insatt person, i vårt fall vår handledare

vid Högskolan i Borås, bidrog med sin kunskap inom fältet och gav oss relevant forskning. Det vi fick var en forskningsöversikt (Jeronen, Palmberg & Yli-Panula 2016) som innefattade

undervisningsmetoder i ämnet biologi, hållbar utveckling och utomhuspedagogik för att främja hållbarhet.

När vi fått tillgång till den första studien via konsultation kunde vi använda oss av den andra sökmetoden och göra en manuell sökning utifrån översiktens referenslista, för att hitta ytterligare relevant forskning inom området. Detta benämner Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 138) som ett snöbollsurval (snowballing). I artikelns referenslista letade vi efter begrepp kopplade till vårt område genom att läsa titel och abstrakt. Fyra artiklar valdes ut på detta sätt och efter närmare granskning var alla relevanta. De artiklar som inkluderades mötte våra

urvalskriterier (se tabell 1).

Enligt Backman (2016, s.167) är datorbaserad sökning den mest effektiva av de tre olika metoderna. Vi tog hjälp av Åsa Brolund1 för att få kunskap om hur man gör sökningar i olika databaser. Vi blev bland annat introducerade för PRIMO och ERIC (ProQuest), varav den sistnämnda är en ämnesdatabas inom pedagogik, psykologi och utbildning (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s. 25). Därefter gjorde vi våra systematiska sökningar i dessa databaser. Vi använde oss av avgränsningen peer reviewed för att hitta fackgranskade artiklar. I sökningarna använde vi även dom booleska operatorerna “AND” och “OR” för att smalna av vår sökning (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, ss. 78-79). Vid vissa sökningar har vi även använt oss av trunkering (*) (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s. 81).

1 Åsa Brolund. Föreläsning och Workshop inom informationssökning - kunskapsöversikter. Högskolan i Borås, 2019-09-11.

(9)

5

Genom att använda oss av söksträngen teaching methods AND science education AND sustainable development samt peer review fick vi 191 träffar (se bilaga 1). För att smalna av denna sökning ytterligare lade vi till begreppet elementary school samt begränsade oss till artiklar publicerade från 2016 och framåt, vilket resulterade i tio träffar. Anledningen till att vi

inkluderade begreppet Elementary school i sökningen var att den första sökningen gav för många träffar på studier som behandlade gymnasie- och högskoleelever, vilket inte passar vår översikts inriktning på grundskolan. De tio artiklarna som kom upp i sökningen behandlade vi genom att läsa titlar, nyckelord och abstrakt. Många studier föll utanför våra inkluderingskriterier eftersom de fokuserade på äldre elever, lärare eller lärarstudenter, trots att vi lagt till Elementary school i sökningen. Denna sökning gav oss först fem artiklar som vi valde att granska, men efter noggrann läsning av artiklarna fann vi ingen relevant studie.

Vi sökte även i databasen PRIMO på begreppen sustainable development, elementary school, biology och här fick vi också en relevant träff, men som sedan valdes bort efter att vi hade läst den. Artikeln beskrev ingen undervisningsmetod för ekologisk hållbarhet. Det sistnämnda begreppet testade vi även att byta ut till teaching science, utan något resultat. Vi fortsatte med sökningar i ERIC (ProQuest) med begreppen sustainable AND school och hittade en relevant artikel. För att komma vidare i processen klickade vi oss vidare in på artikelns tidskrift

Enviromental Education Research för att hitta ytterligare artiklar som motsvarade översiktens inkluderingskriterier. Vi avgränsade oss till artiklar publicerade mellan 2017 och 2019 samt Elementary school, då fick vi 25 träffar. Anledningen till att vi gjorde detta var för att vi tidigare hade uppmärksammat att många relevanta artiklar hade varit publicerade i denna tidskrift. Denna sökning gav oss ytterligare en artikel som är med i denna översikt.

Vi valde bort artiklar som befann sig bakom en betalvägg då detta endast är ett studentarbete. Vi hade även vissa språkkriterier som innefattade att artiklarna enbart skulle vara skrivna på svenska eller engelska, då vi anser oss inte ha tillräckligt med kunskap för att läsa artiklar på andra språk.

Artiklar som inte fanns i fulltext valdes också bort då vi behöver full information om studien för att kunna beskriva och analysera den (se tabell 1).

Av den enkla anledningen att vi hade ont om tid och svårt att hitta bra artiklar vid de olika sökningarna valde vi sedan att fortgå processen genom att använda oss av snöbollsurval utifrån de artiklar vi redan identifierat (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s. 138).

Snöbollseffekten kan vara en verksam metod att använda då vi redan vid första snöbollsurvalet hittade fyra relevanta artiklar utifrån den första artikeln vi erhållit av vår handledare. Via detta förfarande identifierades två artiklar till. Utifrån snöbollsurvalet fick vi sex artiklar och

tillsammans med de två artiklar vi fått genom sökning i databaser och den artikel vi fick genom konsultation inkluderade vi alltså totalt nio artiklar i översikten (se tabell 2).

(10)

6 Tabell 1. Kriterier för inkludering och exkludering

Kriterier för inkludering Kriterier för exkludering

Kritiskt granskad/peer review Ej kritiskt granskad/peer review

Åtal 2000-2019 Ej årtal före 2000

Engelska eller Svenska Ej Engelska eller Svenska

Fulltext Ej fulltext

Kostnadsfri Ej kostnadsfri

Forskning inom grundskola Ej forskning inom grundskola

Beskrivning av undervisningsmetod för ekologisk hållbarhet

Ej beskrivning av undervisningsmetod för ekologisk hållbarhet

Studier som inkluderar begreppen:

environmental education, sustainability, school

Studier som ej inkluderar begreppen:

environmental education, sustainability, school

Reliabilitet

I arbetet med denna kunskapsöversikt har vi tydligt dokumenterat våra sökningar och angivit antal träffar vi fått (se bilaga 1). Vi har även dubbelkontrollerat våra sökningar av artiklar för att säkerställa att vår dokumentation av sökningarna blivit korrekt. Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 103) framhäver att reliabilitet är ett mått på tillförlitlighet hos en mätmetod, det vill säga ifall upprepade sökningar hade gett samma resultat. Om någon annan skulle

genomföra samma sökningar som oss och få samma resultat som vi i vår översikt, har den hög reliabilitet. Tillförlitligheten i denna kunskapsöversikt bör dock ses som något osäker, då det är första gången vi söker systematiskt i en databas efter forskning. Vi har dock varit noggranna med att studierna ska innehålla kopplingar till vårt syfte och vår frågeställning genom upprättandet av inkluderings- och exkluderingskriterier.

(11)

7

Validitet

Vår översikt bygger på nio studier som redogör för vad forskning säger om vilka

undervisningsmetoder i de naturvetenskapliga ämnena som används för att främja ekologisk hållbar utveckling. Genom att utforma inkluderings- och exkluderingskriterier i urvalet kan det medföra att översikten får en hög validitet (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s.

105). För att minimera risken att feltolka studierna har vi båda läst igenom artiklarna och diskuterat dem för att uppmärksamma om vi kommit fram till samma förståelse. För att förstå informationen rätt har vi även lagt tid på att översätta vissa delar i artiklarna från engelska till svenska. Tidsaspekten har däremot begränsat antalet sökningar vi har kunnat genomföra och detta skulle kunna medföra att vi har missat studier som är relevanta. Detta i sin tur kan göra att

översikten validitet minskar.

Etik

I vetenskapsrådet (Gustafsson, Hermerén & Pettersson 2011 se Eriksson Barajas, Forsberg &

Wengström 2013, s. 69) redogörs för etiska aspekter kopplade till systematiska litteraturstudier och där poängteras vikten av att arbetet ska bedrivas på ett hederligt sätt utan fusk. Eftersom det är första gången vi gör ett sådant här arbete har vi varit noggranna, tagit till oss av alla lärtillfällen som getts och i samråd med vår handledare gjort överväganden för att fatta kloka beslut. För att minimera risken att feltolka studierna har vi båda läst igenom artiklarna och diskuterat dem för att uppmärksamma om vi kommit fram till samma förståelse. Översikten innehåller även tydliga beskrivningar av vilka metoder vi använts oss av samt hur vi har gått tillväga.

Tabell 2. Artiklar som ingår i kunskapsöversikten.

Författare Artikelnamn Publikation Typ av

sökning

Eila Jeronen, Irmeli Palmberg

& Eija Yli-Panula

Teaching Methods in Biology Education and Sustainability Education Including Outdoor Education for Promoting Sustainability - A Literature Review

Education Science Konsultation av handledare

Parisa Izadpanahi, Hisham Elkadi & Rickard Tucker

Greenhouse affect: the relationship between the sustainable design of schools and children’s

environmental attitudes.

Environmental Education Research

ERIC (ProQuest)

Tina Braun & Paul Dierkes Connecting students to nature – how intensity of nature experience and

Enviromental Education Research

ERIC (ProQuest)

(12)

8

student age influence the success of outdoor education programs

Irmeli E. Palmberg & Jari Kuru, Finland

Outdoor activities as a basis for environmental education responsibility

The Journal of Environmental Education

ERIC (ProQuest) snöbollsurval

Anne K. Liefländer, Gabriele Frölich, Franz X. Bogner & P.

Wesley Schultz

Promoting connectedness with nature through environmental education

Environmental Education Research

ERIC (ProQuest) snöbollsurval

Jose M. Rios Outdoor Education and Science Achievement

Applied Environmental Education &

Communication

ERIC (ProQuest) snöbollsurval

Armin Baur & Hans-Martin Haase

The influence of active participation and organisation in environmental protection activities on the

environmental behaviour of pupils:

study of a teaching technique

Environmental Education Research

ERIC (ProQuest) snöbollsurval

Eila Jeronen, Juha Jeronen &

Hanna Raustia

Environmental Education in Finland – A Case Study of Environmental Education in Nature Schools.

International Journal of Environmental &

Science Education

ERIC (ProQuest) snöbollsurval

Constantinos C. Manolia, Bruce Johnson, Andreas Ch.

Hadjichambis, Demetra Hadjichambim Yiannis Georgiou & Hara Ioannou

Evaluating the impact of the Earthkeepers Earth education program on children´s ecological understandings, values and attitudes, and behaviour in Cyprus

Studies in Educational Evaluation

PRIMO snöbollsurval

Metod för kartläggning

Vi började med att dela upp de nio artiklarna för att först läsa några var i sin helhet och dra ut information rörande artiklarnas syfte, urval, metod, resultat samt undervisningsmetoder (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s. 163) (se bilaga 2). Efter detta kodningsförfarande (Nilholm 2017, ss. 47-48) bytte vi artiklar för att kontrollera att vi båda uppfattat innehållet i artiklarna korrekt. När vi båda läst alla artiklar diskuterade vi dess innehåll och om vi kommit fram till samma sak. Denna information har vi sammanställt i en matris vilket bidrog till en helhetsbild över artiklarna (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s. 163) (se bilaga 2).

(13)

9

Vi valde att beskriva studierna utifrån de fem kategorier som nämns ovan då vi ansåg att dessa aspekter var viktiga för att gestalta vårt valda forskningsområde. Artiklarnas syfte valde vi för att snabbt kunna se om syftet överensstämde med det vi sökte efter. Urval tog vi med eftersom elevernas ålder var viktiga för oss och för att vi har begränsat oss till grundskolan. Informationen om urval svarar även för hur stor respektive studie var och hur många som deltagit i

undersökningen, vilket också kan ses som en viktig aspekt för att kunna avgöra i vilken

utsträckning studierna kan generaliseras. Vi har även tagit reda på hur forskarnas urval har gått till, om deltagarna valts ut slumpmässigt eller inte då vi anser detta kan vara viktig information för att granska studiernas validitet (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s. 99).

Kategorin metod valde vi då vi tyckte det var intressant att se hur forskarna gått tillväga för att få fram deras resultat. Studiernas resultat och undervisningsmetoder var självklara att

uppmärksamma eftersom att de svarar tydligt mot vårt syfte med kunskapsöversikten, det vill säga vilka undervisningsmetoder som forskningen menar kan främja ekologisk hållbarhet i grundskolan, samt för att kunna ge en bild av hur forskningen ser ut. Vi utgick från våra

kategorier när vi drog ut information för att jämföra likheter och skillnader mellan artiklarna och därefter kunde vi påbörja vår skrivprocess.

VAD KÄNNETECKNAR FORSKNINGEN?

I detta resultatavsnitt behandlas vad som kännetecknar forskningen om undervisningsmetoder kring ekologisk hållbar utveckling i grundskolan. Beskrivningen belyser aspekter som rör studiernas syfte, metod, urval och resultat. Först behandlas primärstudierna och därefter sekundärstudierna.

Primärstudier Syfte

Gemensamt för flera av studiernas syften är att de har som mål att undersöka om elevernas kontakt med naturen påverkas genom att de vistas i naturen och om det på så sätt ger effekt på elevernas miljöbeteende. Kontakt med naturen innefattar allt från fysisk kontakt till känslomässig kontakt, att man känner en tillhörighet till naturen. Liefländer, Frölich, Bogner och Schultz (2013) undersöker om ett utomhusundervisningsprogram kan främja känslomässig kontakt med naturen hos barn i olika åldrar och med olika akademisk bakgrund. Studien undersökte även om utomhusundervisningen kunde hjälpa till att upprätthålla kontakten med naturen. Izadpanahi, Elkadi och Tucker (2017) är en studie som undersökt om eleversmiljöförhållande kan påverkas av hur skolan är utformad eller anpassad för hållbarhet. De samlade in data från sju olika grundskolor i Australien både från lärare, föräldrar och elever. Braun och Dierkes (2017) är en studie som undersöker vilka effekter två olika utomhusprogram har på elevers självvärdering av sin känslomässiga kontakt med naturen, om det är skillnad på de som har deltagit i en dags utbildningsprogram mot de som deltagit i fem dagars utbildningsprogram. Palmberg och Kuru (2000) är en liten studie som syftar till att undersöka huruvida elever som är vana vid

(14)

10

utomhusaktiviteter skiljer sig i beteende mot elever som inte är vana vid utomhusaktiviteter, hur de agerar och vilken empatisk förmåga de har till naturen.

Manolia et al. (2014) är en tvåårig studie som utvärderar effekten av ett Earthkeepers-program för elevers: (a) ekologisk förståelse för energiflöde, sortering av material, inbördes förhållanden och förändring; (b) miljövärden och attityder; och (c) personligt miljöbeteende som ett resultat av elevernas upplevelse av ett program. Baur och Haase (2015) är ytterligare en studie som undersöker om elevers miljöbeteende påverkas, men genom ett aktivt deltagande i

undervisningen istället för i direkt fysisk kontakt med naturen. Elever i årskurs fem från tre olika skolor i Tyskland har deltagit i denna studie som gick ut på att undersöka om

miljöskyddsåtgärder, i detta fall avfallsseparation, kan bidra till att elevernas miljöbeteende förbättras. Jeronen, Jeronen och Raustia (2009) skiljer sig mest åt från de resterande. I deras fallstudie undersöks vilka utbildningsmål samt metoder lärare på naturskolor i Finland använder sig av. Syftet med studien var att få information för utveckling av miljöutbildning samt ta reda på vilka undervisningsmetoder lärarna på naturskolorna använde sig av.

Urval

Studiernas urval skiljer sig mycket åt. Urvalet inkluderar dels vanliga kommunala skolor så som i Manolia et al. (2014), men även specifika skolor designade för hållbarhet som inriktning

exempelvis i studien Izadpanahi, Elkadi och Tucker (2017) och naturskolor som i Jeronen, Jeronen och Raustia (2009) där 14 naturskolor från södra Finland deltagit. Urvalet av skolor har skett på olika sätt. Izadpanahi, Elkadi och Tucker (2017) urval av skolor skedde slumpmässigt och hade med skolor både från landsbygden och förorter i Australien, medan Baur och Haase (2015) gjorde ett medvetet val av tre närliggande skolor i Tyskland då de enligt författarna behövde ligga inom samma administrativa område.

Liefländer et al. (2013) valde att använda sig av redan anmälda klasser till fieldcentret i sin undersökning och kompletterade med några fler klasser från samma eller andra skolor, alla från Tyskland. Detta urval gjorde att totalt 568 elever deltog i studien, varav den första studien de redogjorde för innefattade 304 elever och den andra 264 elever. Palmberg och Kuru (2000) skolor i studien valdes ut genom att eleverna i åldrarna elva till tolv år fått svara på ett frågeformulär kring vilken vana de hade för utomhusaktiviteter och friluftsliv i skolan. Därefter delades elever in i grupper, två som hade stor vana av naturen och en grupp som inkluderade elever med mindre erfarenhet av naturen. Braun och Dierkes (2017) rekryterade deltagare från skolor till sin studie genom reklam via e-postaviseringar. Tio grundskolor och 15 gymnasieskolor både lokala och internationella skolor som följde Singapores, Englands eller USA:s utbildningssystem bjöds in att delta i studien. De hade dock avgörande kriterier för att kunna delta vilket var ålder, skoltyp, bostad men även samtycke av föräldrar. Sammanlagt deltog 601 elever i studien.

Gemensamt för Izadpanahi, Elkadi och Tucker (2017), Jeronen, Jeronen och Raustia (2009) och Palmberg och Kuru (2000) är att deltagarna har fått fylla i ett frågeformulär i samband med urvalet. Två av dessa studier beskriver även att alla frågeformulär inte kom tillbaka. Jeronen, Jeronen och Raustia (2009) fick tillbaka 61 % av formulären medan Izadpanahi, Elkadi och

(15)

11

Tucker (2017) endast fick 44 % av frågeformulären tillbakaskickade. Manolia et al. (2014) däremot nämner inte alls hur urvalet har genomförts, men det är den studie som pågått längst, under två år. Antalet deltagare i denna studie var under det första året 196 elever och under det andra året deltog 295 elever.

Antal deltagare i respektive studie skiljer sig mycket åt även när det gäller könsfördelning. I Baur och Haase (2015) studie deltog totalt 326 elever från årskurs 5, varav 164 var killar och 162 var tjejer, vilket är en jämn könsfördelning. Detta är gemensamt även för Liefländer et al. (2013) studie. Palmberg och Kuru (2000) studie bestod av 36 deltagare där 24 av dessa var killar och 12 av dem var tjejer, vilket inte var samma jämna könsfördelning som i de två ovannämnda

studierna. I Izadpanahi, Elkadi och Tucker (2017) studie deltog föräldrarna vid urvalet och fick fylla i frågeformulär, när svaren kom tillbaka kunde man se att könsfördelningen var något ojämn då 79 % av formulären var besvarade av kvinnor och 21 % av män.

Metod

Braun och Dierkes (2017) och Liefländer et al. (2013) är två kvantitativa studier som båda använt sig av kontroll- och testgrupper. Där alla deltagare har fått genomföra tester före och direkt efter deltagande i utomhusprogram, men även några veckor efter. Testerna innefattar skattningsskalor som benämns som Inclusion of Nature in Self (INS-skalor) som består av sju cirkelpar där deltagarna har fått ringa in det alternativ som stämmer in på deras egen uppfattning av

sammankoppling med naturen. Varje cirkelpar skiljer sig åt vad det gäller överlappning; från helt separerade från varandra till helt sammankopplade. Testresultaten har därefter förts in i ett INS- protokoll, vilket används för att sammanställa testsvaren och se i vilken grad eleven själv anser sig vara anknuten till naturen.

Manolia et al. (2014) är en studie som grundar sig på deltagande i ett miljöutbildningsprogram.

Programmet bestod av fyra olika dimensioner; kunskap, erfarenhet, sig själv och dela med sig.

Precis som ovannämnda studier fick elever även i denna studie göra ett flertal tester men inte på samma sätt. Ett par tester genomfördes innan deltagandet i programmet, det ena testet Ecological Concept Questionnaire (ECQ) som gjordes var speciellt utformat för programmet för att mäta programmets påverkan på deltagarnas ekologiska förståelse. Det innefattade 13 olika

flervalsalternativ rörande fyra olika ämnen (energiflöde, sortering av material, förändring under tid och samband). Det andra testet var Model of Ecological Values (2-MEV) som är ett test för att mäta deltagarnas värde och attityder till miljön. Direkt efter deltagandet i programmet

genomfördes ytterligare ett test, Program Satisfaction Survey (PFS) för att ta reda på om

programmet motsvarade deltagarnas förväntningar. En månad efter programmet genomförde de ECQ och 2-MEV igen för att jämföra deras poäng före och efter deltagandet. Det gjordes för att kunna bedöma programmets effekter på deltagarna. Efter två månader genomfördes ytterligare ett test Program Follow-Through Survey (PFTS) med öppna och slutna frågor om deras

miljöbeteenden för att kunna fastställa om deltagarnas beteende hade förändrats på grund av programmet. Under studiens första år genomfördes även intervjuer med några deltagare (lärare och elever) från varje skola för att kontrollera de kvantitativa resultaten och ge ytterligare information om programmets långvariga effekter. Jeronen, Jeronen och Raustias (2009)

(16)

12

enkätstudie baseras liksom studien ovan på både kvantitativ och kvalitativ analys av den

insamlade data från enkäter med både flervalsfrågor och öppna frågor. Detta för att redogöra för vilka undervisningsmetoder som används i Finlands naturskolor.

Precis som Braun och Dierkes (2017) och Liefländer et al. (2013) har Baur och Haase (2015) använt sig av en testgrupp och två kontrollgrupper i deras studie som innefattar statistiska analyser. Testgruppen fick undervisning men även vara aktiva deltagare i en kampanj, medan kontrollgrupp ett fick undervisning men inte aktivt delta i någon kampanj, och kontrollgrupp två fick inte delta i någon av dessa båda interventioner. Studien har på liknande sätt som Liefländer et al. (2013) och Braun och Dierkes (2017) har använt sig av tester. Skillnaden däremot är att Baur och Haase (2015) har gett sina deltagare olika tester både före, under tiden, direkt efter och åtta veckor efter slutförandet. Dessa tester innefattade ett miljöfrågeformulär, ett självutvecklat frågeformulär, ett miljökunskapstest och vid varje tillfälle fick deltagarna dessutom en godis inlindad i något material som de sedan undersökte om deltagarna sorterade rätt. Baur och Haase (2015) är också en kvantitativ studie men som undersökt om elevers miljöbeteende har påverkats hos de elever som aktivt deltagit i planering och deltagande av miljöskyddsåtgärder.

Izadpanahi, Elkadi och Tucker (2017) är en kvantitativ studie som skiljer sig något i metodväg jämfört mot de övriga kvantitativa studiernas metoder. Deras forskning bygger på datainsamling från elever, dess lärare och föräldrar. Anledningen till att lärare och föräldrar deltog i studien beror på att de kan ha påverkan på elevers miljöattityd. Data från de olika deltagarna

analyserades och placerades in på en New Ecological Paradigm scale (NEP-skala). Enkäterna för barnen innefattade tio påståenden med en 5-punkts Likertskala som innebar att barnen hade fem olika alternativ på varje fråga, från oenig till att de starkt höll med. Skalan hade en neutral mittpunkt. Deras påståenden var förenklade för att de lättare skulle kunna förstå och relatera bättre. Föräldrarna och lärarna svarade för 15 likadana påståenden och lärarna svarade även för sex ytterligare påståenden kopplade till skolans delaktighet i miljö.

I denna översikt ingår en renodlad kvalitativ studie, Palmberg och Kuru (2000) som har använt sig av många olika metoder. Metoderna innefattar dels fallstudier med frågeformulär men även individuella intervjuer med elever kring deras känslor och tankar om naturen. Några andra metoder de använts sig av var att låta eleverna rita målningar kring deras känslor för naturen. De fick titta på fotografier av landskap och koppla dessa till olika känslor samt delta i ett

utomhusläger. Elevers konkreta handlingar under alla delar observerades och filmades.

Resultat

I denna kunskapsöversikt inkluderas bland annat studier som använt sig av

miljöutbildningsprogram för att undersöka om elever kan skapa en godare kontakt med naturen och om de kan ha effekter på elevers pro-miljöbeteende. Något som är gemensamt för de studier som undersöker de ovannämnda är att utomhusundervisningen erkänns som en bra

undervisningsmetod i dem alla på många olika sätt. Exempelvis visar Palmberg och Kuru (2000) genom sina olika undersökningar att elever med mer erfarenhet av utomhusundervisning var mer oberoende av vuxna, tog mer initiativ i sitt arbete, utvecklade sitt självförtroende (fick känslor av

(17)

13

säkerhet), visade positiva effekter på grupp-känslor och kunde visa starkare reaktiv empati med naturen (i samband med bilder) än de oerfarna. Eleverna gav exempel på globala miljöproblem och förslag på hur de skulle kunna lösas, medan elever med mindre erfarenhet inte kunde ge några exempel alls. Deras resultat i sin helhet visar dock att utomhusundervisningen kan bidra till att elever får ny kunskap, upplever naturen och samtidigt lär sig handlingsstrategier för att skydda den.

En annan studies resultat som också visar på hur utomhusundervisning kan skapa starkare naturförbindelser till elever är Braun och Dierkes (2017) studie. Deras statistiska undersökning visar att kontrollgruppen hade i sin helhet lägst median på de tre testerna. De visade heller ingen starkare kontakt med naturen efter att ha fått ekologisk undervisning i skolan. Testgruppen som deltog i en-dagarsprogrammet hade till en början bra resultat på INS-testerna ett och två, däremot sjönk deras median vid test tre. Den största skillnaden som kunde urskiljas var gruppen som deltagit i fem-dagarsprogrammet som visade en markant skillnad mot de andra grupperna då deras median på alla de tre INS-testerna var ihållande och deltagarnas kontakt med naturen hade blivit starkare. En annan viktig aspekt som kunde urskiljas var även att deltagarna i de lägre åldrarna (7-9 år) uppvisade en starkare relation till naturen än de äldre deltagarna.

Denna åldersskillnad visar sig även i Liefländer et al. (2013) statistiska undersökning. Genom att delta i en miljöutbildning resulterade det i en kraftig kortsiktig ökning av koppling till naturen för båda åldersgrupperna som deltog i studien. Den signifikanta ökningen var dock högre för de yngre eleverna, jämfört med de äldre. Även i denna studie visade kontrollgruppen ingen signifikant skillnad mellan de tre INS-testen, precis som i Braun och Dierkes (2017). Däremot kan man konstatera att miljöutbildning som inkluderar direkta naturupplevelser kan med fördel stärka den upplevda inkluderingen med naturen.

Jeronen, Jeronen och Raustia (2009) studie har ett lärarperspektiv och innefattar lärarnas

enkätsvar från Naturskolor i Finland. På frågan om vad deras mål med utbildningen är svarade de flestahållbar utveckling och att främja en god naturrelation. Studien visar på att de

undervisningsmetoder de använder mest är naturutflykter och undersökningsmetoder. De

vanligaste tillvägagångssätten för att nå målen svarade lärarna var genom fysisk aktivitet och att lära genom att göra i naturen. Uppgifter som inte var speciellt vanligt förekommande i

undervisningen var läs och skrivuppgifter. Baur och Haase (2015) resultat av sin studie visar också att hypotesen om aktivt deltagande i undervisningen, samarbete och integration i

miljöbevarande åtgärder bidrar till att elever får ett förbättrat miljöbeteende. Testgruppen visade en signifikant skillnad i deras utvecklade beteende vad gäller avfallshantering genom ett aktivt deltagande i kampanjen. Kontrollgrupp ett och två hade viss skillnad i resultatet redan från början men skillnaden var större vid sista testet. Undersökningen visar att det kan vara en bra metod, att elever får vara aktiva deltagare inom områden som de kan relatera till, då det visat vara en bra metod för att få befäst kunskap.

Manolia et al. (2014) studie som både använt sig av en statistisk undersökning och intervjuer visar att miljöutbildningsprogrammet Earthkeepers resulterade i att både elevernas förståelse och förändringar mot mer miljövärden, attityder och beteenden blev bättre. Detta är ett gemensamt

(18)

14

resultat för alla studier i denna översikt som använt sig av miljöprogram. Under det första året ökade elevernas ekologiska förståelse inom tre av de fyra genomförda koncepten (energiflöde, sortering av material och förändring under tid). Intervjuerna fokuserade på att undersöka om programmet bidrog till att deltagarna berikat sin ekologiska förståelse av naturliga processer och förändrat sitt långvariga miljöbettende. Studien visade att nästan alla elever som hade svarat på undersökningen två månader efter deltagandet i programmet, och som hade klarat av alla uppgifter, fortsatte att använda mindre energi och färre material. Dessutom upprätthöll ett stort antal av dem en nära kontakt med naturen genom nya erfarenheter och reflektioner. Detta

indikerar på en tydlig beteendeförändring i elevernas livsstil, vilket uppfyller ett av programmets huvudmål. Analysen av 2-MEV skalan och intervjuerna visade på pro-miljö beteende hos

deltagarna efter programmet. Under det andra året av studien visade sig den ekologiska förståelsen få ännu bättre resultat än under det första året. Alla fyra kategorier ökade markant (energiflöde, sortering av material, förändring under tid och samband). Även deltagarnas miljövärde och attityder ökade.

I likhet med Jeronen, Jeronen och Raustia (2009) har Izadpanahi, Elkadi och Tucker (2017) genomfört en enkätstudie som visar på att hållbar design i skolor förbättrar elevernas inställning till miljö och till gröna byggnadsfunktioner, såsom exempelvis matproducerande trädgårdar, solpaneler med mera. Hållbar design i skolbyggnader kan därför ses som ett starkt lärandeverktyg för att forma positiva attityder hos skolelever men även bidra till att minimera förbrukningen av exempelvis vatten och energi. Efter att ha sammanställt data i flera olika regressioner visade resultatet att alla tre variabler (lärare, föräldrar och skola) kan påverka barns miljöattityd positivt.

Dock visar det slutgiltiga resultatet att lärarnas miljöattityder är det starkaste unika bidraget till barns miljöinställning.

Sekundärstudier

Jeronen, Palmberg och Yli-Panula (2016) redogör i sin översikt för vilka undervisningsmetoder som används i biologi och hållbar utveckling inklusive utomhusundervisning för att nå hållbar utveckling i grundskolan och i lärarutbildningar. Forskarna använde sig av databaserna ERIC, Web of Science och SCOPUS där de sökte på specifika nyckelord från biologi och hållbar utbildning, exempelvis biology education, teaching methods och sustainable development för att nämna några. Deras sökningar var på engelska, finska, svenska och tyska och totalt valdes 24 artiklar ut fördelade på 16 olika vetenskapliga tidskrifter. Forskarna valde att begränsa sig till vetenskapliga artiklar av den anledningen att de har granskats och därför anses vara av hög kvalité. Andra kriterier var också att de skulle vara nationella eller internationella, innefatta undervisningsmetoder i biologi och hållbar utbildning med inriktning mot utomhuspedagogik. De riktade sig mot hela grundskolan och förskollärarutbildning. För att säkerställa pålitligheten i processen arbetade forskarna först enskilt genom att välja ut informationsenheter ur artiklarna, göra kategoriseringar och sedan genomföra den efterföljande analysen. Arbetet fortsatte sedan för att fastställa besluten gällande i vilken kategori eller vilka kategorier artiklarna skulle ingå i, genom mail-diskussion dem emellan. Var det då någon som tyckte att en viss artikel skulle hamna i en viss kategori fick hen argumentera för sin sak och diskussionen fortsatte tills dess att tydliga argument hade hittats för att kunna fastställa besluten.

(19)

15

I de analyserade artiklarna uppmärksammades 22 olika undervisningsmetoder varav de vanligaste var grupparbete och aktivt deltagande i inlärningsprocessen och de mest omnämnda var

utomhuspedagogik och fältarbete tillsammans med experimentellt och interaktivt lärande.

Vanligast förekommande inlärningsmiljö var klassrummet, det nämndes i 22 av artiklarna.

Utemiljö och fältstudier nämndes i 14 artiklar och besöksplatser som museum, parker och trädgårdar var den tredje största inlärningsmiljön.

Sekundärstudien Rios och Brewer (2014) som är en traditionell forskningsöversikt (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, ss. 25-26) undersöker positiva effekter med

utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena som tidigare studier visat och om denna typ av undervisning påverkar elevernas prestationer. De ger även praktiska förslag på aktiviteter till lärare. Författarna är själva utomhuspedagoger och forskningen de redogör för bekräftar deras teorier om att utomhusundervisning har en positiv påverkan på elevers inlärning, attityder och hälsa. Dock finns det inte beskrivit i översikten vilka metoder de använt vid sammanställningen av de inkluderade studierna.

Förslag på aktiviteter som lämnas till lärare i Rios och Brewers (2014) översikt bygger på processer som Next Generations Science Standards (NGSS) framhäver vara en viktig del av undervisningen i de naturorienterande ämnena för hela grundskolan. Ett exempel som beskrivs är att man kan ha ett fågelhus eller planteringar på skolgården. Detta för att elever ska kunna träna sin förmåga att observera de lokala arter som existerar och förslagsvis arbeta vidare med en specifik insekts livscykel eller notera hur årstidsväxlingar sker i naturen. Eleverna kan under varje observationstillfälle skriva egna noteringar i en bok och sedan använda sig av sina

anteckningar vid fortsatta diskussioner inne i klassrummet. Översikten beskriver att både lärare och föräldrar kan påverka elevers miljöattityd och dess utveckling och att utvecklingen av en positiv miljöattityd följer med upp i vuxen ålder, vilket i sin tur kan leda till att människor skyddar och bevarar den naturliga miljön bättre.

UNDERVISNINGSMETODER FÖR EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING

I detta resultatavsnitt redogör vi för vilka undervisningsmetoder som lyfts fram i de olika studierna som ingår i vår kunskapsöversikt (se figur 1). Vi analyserar och jämför de olika metoderna, diskuterar styrkor och svagheter, samt huruvida de främjar ekologisk hållbar utveckling.

I den här översikten har en metod varit mer förekommande än andra. Flera artiklar redogör för olika miljöprogram som undervisningsmetod. Programmen vara olika länge, allt från en dag upp till fem dagars utbildning. Gemensamt för dessa program är att de genomförs utomhus i kontakt med naturen, vilket beskrivs i Liefländer et al. (2013), Palmberg och Kuru (2000), Braun och Dierkes (2017) och Manolia et. al. (2014).

(20)

16

Liefländer et al. (2013) använde sig av ett miljöutbildningsprogram Water in life - life in water med fokus på temat vatten. Programmet inriktar sig mot att utveckla kunskaper om lokala och världsomfattande vattenproblem och de ekologiska dimensionerna i vattenlivet. Under

programmet fick deltagarna ungefär sex timmars guidning varje dag av instruktörerna på fältlägret där de bodde. Undervisningen inkluderade olika kognitiva, känslomässiga, informella och formella aspekter. Aktiviteterna genomfördes i direkt koppling till en sjö och en bäck för att stärka kontakten till naturen. Deltagarna fick använda sig av sina sinnen, och praktiskt görande för att dra kopplingar till de ekologiska dimensionerna i vattnet. Palmberg och Kuru (2000) belyser även de olika utomhusaktiviteter i naturen så som naturutflykter och läger. Eleverna fick bland annat vandra men även träna sin förmåga att orientera sig i omgivningen, ansvara för sina saker, slå upp tält, laga mat, delta i äventyrsspel och ta hänsyn till miljön omkring sig.

Braun och Dierkes (2017) jämför elever som deltog och var i kontakt med naturen genom ett miljöprogram antingen under endast en dag eller i hela fem dagar, med de elever som fick ordinarie undervisning i skolan i ekologi. Programmet är skapat av miljölärare från Ecofieldtrips Education i Singapore vars program fokuserar på att utforska den naturliga, närliggande miljön.

Under programmet fick deltagarna arbeta i grupper och genomföra olika praktiska övningar som att vandra i regnskogen med fältbiologer, utforska växter och djurarter samt samla material och lära sig om ekosystemens ekologi. Eleverna som vistades utomhus fick även interaktiva möten med biologisk mångfald i dess ekosystem och fick på så sätt minnesvärda praktiska upplevelser i miljön. De fick även lära sig om globala och lokala miljöfenomen som kunde uppmärksammas på plats. De fick ta del av kunskaper kring hur man kan använda de olika ekosystemtjänsterna på ett hållbart sätt. Eleverna undervisades också om näringscykler, anpassningar av växter och djur till skogens liv och skadliga föroreningar. Eleverna som undervisades traditionellt i skolans miljö fick ta del av övningar och uppgifter som skulle efterlikna programmets genom grupparbete vid olika stationer. Deras material bestod av bilder, texter och filmer istället för det naturliga

materialet som finns utomhus.

Manolia et. al. (2014) redogör för Earthkeepers-programmet som eleverna deltar i för att utveckla sin ekologiska förståelse. Programmet är uppdelat inom fyra olika kategorier; kunskap

(knowledge), erfarenhet (experience), sig själv (yourself) samt dela med sig (sharing). Under programmet på träningscentret arbetade de med de första två kategorierna och eleverna deltog i undervisning om energiflöde, sortering av material, ömsesidigt förhållande och förändring. Detta program skiljer sig dock lite åt från övriga ovan, då det fortsätter i skolan och i hemmet.

Programmet slutförs genom att deltagarna utför vissa uppgifter hemma som handlar om att minska dess påverkan på naturen, som exempelvis använda mindre energi (t.ex. el), använda mindre material av något (t.ex. plast), vistas mer utomhus i naturen, men även dela med sig av den kunskapen till andra.

Tre studier i denna kunskapsöversikt skiljer sig åt mot de andra vad gäller undervisningsmetoder.

Den första är Jeronen, Jeronen och Raustia (2009) som framhäver olika undervisningsmetoder som lärare på naturskolor i Finland använder sig av. Det framkommer att naturutflykter är en högt värderad metod vid inlärning av hållbar utveckling och miljö. Denna studie beskriver även att lärarna använder sig av metoder som spel/lek, ett utredningsbaserat lärande eller genom sagor

(21)

17

och berättelser. Metoder som hantverk och pyssel-, rit-, läs- och skrivuppgifter användes men inte lika ofta. Denna studie skiljer sig dock mot de andra studierna, då den har ett lärarperspektiv.

Den andra studie som sticker ut gällande undervisningsmetoder är Izadpanahi, Elkadi och Tucker (2017). De beskriver hur tre skolors design kan vara utformad på ett sätt så att det främjar elevers undervisning kring en hållbar utveckling. Den första skolan utvecklar ett hållbarhetscenter där elever har möjlighet att uppleva djurhållning, odla och plantera olika grönsaker och växter samt kompostera. Dessa praktiska upplevelser kan sedan kopplas till undervisning där man får djupare kunskap kring exempelvis hur odlingsprocessen går till och dess ekosystem. Skolbyggnaden använde solceller, vattentankar och hade stora områden för att bedriva utomhusundervisning. De fanns även lekplatser i naturmaterial, inhemsk plantering och kompostering. Den andra skolan i studien har stora områden med solpaneler samt vattentankar för att ta vara på regnvatten, vilka är placerade på så sätt att dessa tydligt syns på skolans olika lekplatser. På dessa finns även räknare som mäter regnvattnet för att eleverna ska kunna se hur mycket regnvatten som sparas. Deras lekplatser utomhus är även konstruerade av naturmaterial och inkluderar även ett hönshus på skolgården. Den tredje och sista skolan som beskrivs i studien har utrustning som redogör för skolans energi- och vattenförbrukning vilken är tillgänglig för alla på skolan att kunna se.

Skolgården är konstruerad med naturliga material och har vatteneffektiva planterings- och

komposteringslådor. Gemensamt för alla dessa tre skolor är att de i stor utsträckning använder sig av dagsljus i undervisningssammanhang.

Den tredje studien i översikten som också skiljer sig från de övriga i urvalet är Baur och Haase (2015) studie. Undervisningsmetoden bygger på aktivt deltagande i klassrummet genom flera olika arbetsmoment i två olika faser. Under den första fasen fick eleverna bland annat se på en film om sopsortering, och därefter i grupper arbeta med ett materials återvinningsprocess och presentera den för klassen. Diskussioner kring gruppernas områden skedde tillsammans i

helklass. De fick öva på att sortera och samtalade om vad som är rätt och fel när det kommer till återvinning och varför det är viktigt att återvinna. De tog även reda på hur återvinningen gick till på sin skola och diskuterade hur den kunde förbättras samt hur man kunde motivera andra till att göra det. I fas två fick eleverna själva fundera över vilka åtgärder de kunde bidra med genom att arbeta fram en kampanj. Några skapade filmer, spel, planscher med mera som de sedan visade upp för resterande klasser på skolan. Eleverna fick själva bestämma vad det skulle göra och hur, med stöttning från sin lärare.

(22)

18

Figur 1. Undervisningsmetoder för ekologisk hållbar utveckling

DISKUSSION

Under denna rubrik diskuterar vi kunskapsöversiktens metod med fokus på vilka styrkor och svagheter som kan identifieras i genomförandet. Vi diskuterar även vår översikts resultat, och vilka tänkbara konsekvenser som detta resultat har för läraryrket. Avslutningsvis diskuterar vi framtida forskning.

Metoddiskussion

Det finns begränsningar i denna kunskapsöversikt och en av de största anser vi vara att vi är nybörjare inom området. Sökningsprocessen i databaser upplevde vi som något komplicerad då vi hade svårt att hitta studier som innehöll samtliga begrepp vi ville ha med för att studien skulle vara relevant (se tabell 1). Denna svårighet kopplat till tidsbristen är en svaghet i vår översikt, vilket vi är medvetna om. Vi hade delvis kunnat genomföra sökprocessen annorlunda genom att bekanta oss med fler databaser eller söka på andra begrepp och kombinationer av begrepp för att

(23)

19

inkludera fler studier, vilket vi lärde oss mer om under arbetets gång. Vi synliggör dock

informationssökningen i en tabell (se bilaga 1) och vi gjorde en matris (se bilaga 2) som vi fyllde i för att strukturera upp arbetet för oss, vilket hjälpte oss i processen att analysera varje artikel för sig och sedan sätta ihop bitarna till en helhet. Matrisen har varit av stor betydelse för arbetet när det gäller att kunna uppmärksamma likheter och skillnader mellan studierna. Detta

tillvägagångssätt är en styrka i vårt arbete då vi i genomförandet har varit systematiska och transparenta.

Arbetet med att kartlägga artiklarna var en process vi genomförde tillsammans. Det var ett medvetet val då vi ansåg att det var viktigt att båda två var insatta i vad studierna handlade om, eftersom att forskning kring ekologisk hållbarhet var ett nytt område för oss. På så sätt blev vi båda mer bekanta med hur vårt forskningsområde såg ut. En annan bidragande orsak till att vi gjorde kartläggningen tillsammans var att vi kunde säkerhetsställa att informationen blev så korrekt som möjligt i matrisen (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s. 104). Eftersom att alla våra artiklar är på engelska har det varit bra att kunna diskutera och hjälpas åt med vissa översättningar för att få en bra förståelse och kunna tolka studierna rätt. En negativ aspekt med detta tillvägagångssätt har såklart varit att arbetet har tagit lång tid. Samtidigt har vi kunnat känna oss trygga och noggranna under arbetets gång vilket vi har värderat högre.

Översikten inkluderar endast studier på engelska vilket kan medföra att det saknas studier som hade kunnat bidra till ett annat resultat. Vi har dock med studier från flera olika länder vilket kan ses som en fördel då vi får en bredare kunskap om hur forskning kring undervisningsmetoder gällande ekologisk hållbarhet ser ut i olika delar av världen.

Det har varit svårt för oss att förstå studier som har inbegripit statistiska analyser då de har innefattat allt från korrelationer till olika statistiska tester som utmynnat i mått gällande

exempelvis effektstorlek. Vi har av den anledningen fått hålla oss på en övergripande nivå i vår beskrivning av resultaten. Detta kan sannolikt bidra till viss osäkerhet kring vår tolkning av studiernas resultat.

Resultatdiskussion

Studierna som denna kunskapsöversikt grundar sig i har generellt haft tydliga syften eller frågeställningar som de utgått från. Det finns även en bredd i forskningsfältet, då flera olika undervisningsmetoder har undersökts i studierna och de är gjorda i flera olika länder. Alla artiklar i översikten är peer review, vilket Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013, ss. 61-62) menar kan ses som en form av garanti för att de är vetenskapliga och representerar god forskning.

Studiernas storlek har också varierat men alla har sammantaget visat på att

undervisningsmetoderna kan bidra till att ekologisk hållbar utveckling främjas. En svaghet med denna översikt är som nämns ovan att vi till viss del har haft svårt att förstå och läsa av studiernas olika statistiska analyser. Statistik är förhållandevis nytt för oss och inget som varit med under vår utbildning. På så sätt har det varit svårt att kritiskt granska studiernas metoder och resultat då vi inte har förstått dessa fullt ut. Men samtidigt är uppgiften i denna kunskapsöversikt att vi ska

(24)

20

hålla oss på en övergripande nivå och därför har vi inte gått djupare in i studiernas statistiska analyser.

En svaghet är att vissa studier som inkluderats har haft urval som inte skett slumpmässigt, vilket Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013, ss. 95-96) beskriver som något som kan påverka studiernas resultat. Positivt för några av studierna, som bland annat för Braun och Dierkes (2017) är att de använt sig utav systematiska kvoturval, som innebär att de funnits kriterier för att få delta, som exempelvis ålder, utbildning och skola. Dessa kriterier menar Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013, s. 96) är bra sätt för få ett representativt urval ur den populationen man undersöker. I vår översikt ingår även studier vars urval av deltagare har skett slumpmässigt, vilket kan vara en styrka enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 98). Det innebär att alla inom samma populationsgrupp som forskarna vill undersöka har haft lika stor chans att få delta i studien. Genom ett sådant slumpmässigt urval blir möjligheten att generalisera till hela populationen större, om inte bortfallet i uvalet varit för stort, för de menar Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013, s. 98) kan också vara något som påverkar resultatet.

I denna översikt inkluderas studier som är relativt små när det gäller antal deltagare. Å andra sidan visar större studier i denna översikt, som undersökt samma område på liknande resultat, vilket gör att dessa studiers resultat stärker varandra och kan på så sätt användas (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013, s. 29).

Det varierar i vilken grad som metoderna beskrivs i de inkluderade studierna. Bland några av studierna har vi saknat noggranna och tydliga beskrivningar av olika tillvägagångssätt, vilket vi anser har varit en svaghet med dessa studier. Det finns även studier inkluderade där metoder beskrivs i detalj, vilket har varit positivt för oss eftersom vi då har kunnat få en större förståelse för forskningsarbetet. Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström menar att det är viktigt att fundera över hur väl forskningens metoder beskrivs när man ska värdera den (2013, s. 155).

Ett visst bortfall har även infunnit sig i vissa studiers urval, som exempelvis i Jeronen, Jeronen och Raustia (2009) och Izadpanahi, Elkadi och Tucker (2017), där bortfallen beskrivs vara på grund av naturliga skäl då exempelvis alla enkäter som skickats ut inte kommit tillbaka eller att klasser/deltagare som från början deltog i studien inte slutförde hela processen. Detta kan ha bidragit till att vissa studier blev mindre än vad som var tänkt från början och att resultatet skulle kunna ha blivit annorlunda vid fler deltagare. Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013, s.

97) nämner att man bör vidta viss försiktighet vid att generalisera dessa studier eftersom att det kan ha varit en specifik grupp som avböjt undersökningen och resultatet blir på så sätt inte rättvist processen.

Begreppet ekologisk hållbarhet beskrivs inte alltid i sin helhet och preciseras inte i alla studier.

Däremot finns det överlag generella beskrivningar av begreppet som rör människors anknytning till naturen och miljön, och vikten av att leva på ett ekologiskt hållbart sätt. Ekologisk hållbarhet beskrivs också generellt som något som är i ropet vad gäller miljö och hållbar utveckling. Detta kan stärka studiernas relevans för undervisning i svensk grundskola i enlighet med Lgr11 (rev.

2019) där det framkommer att det i undervisningen ska ingå enkla fältstudier och observationer i

(25)

21

elevernas närmiljö. Dock har studierna i denna översikt genomförts i andra länder och i andra skolsystem vilket gör att studiernas undervisningsmetoder till viss del inte alltid är relevanta för svensk undervisning. Exempelvis studien (Braun och Dierkes, 2017) som inkluderar regnskog i undervisningen blir till viss del svår att relatera till då vi inte har någon regnskog här i Sverige.

Olika länder har även kommit olika långt i sin utveckling gällande hållbarhet, vilket kan medföra att deltagarna i vår översikts studier kan ha visat större effekt på kopplingen till naturen än om elever i svensk grundskola hade deltagit i studien.

Det sammantagna resultatet från flera av studierna är att de elever som deltagit i undervisning med anknytning till naturen och varit aktiva deltagare visar på en bättre och mer långsiktig beteendeförändring än de som inte deltagit. Även om undersökningarna har fokuserat på ett begränsat arbetsområde inom de naturorienterande ämnena, är det fortfarande intressant att uppmärksamma att ett aktivt deltagande gärna utomhus kan påverka elevernas pro-miljöbeteende och skapa en känsla av att vilja ta hand om naturen. Slutligen kan vi konstatera genom arbetet med denna kunskapsöversikt att flertalet olika undervisningsmetoder kan användas för att främja ekologisk hållbarhet i de naturorienterande ämnena.

Relevans för läraryrket

Eftersom studierna i översikten inte är genomförda i Sverige kan detta ses som en begränsning då vi exempelvis har annorlunda klimat, på så vis kan vi inte överföra metoderna direkt till svensk undervisning utan måste anpassa dom. Vi kan däremot inspireras av dem och låta elever vara aktiva deltagare i undervisningen och bedriva den utomhus för att bidra till elevernas kontakt med naturen. Eleverna som ingår i studierna visade en rad olika förbättrade beteenden som exempelvis en närmare kontakt med naturen, ett bättre pro-miljöbeteende, mer initiativtagande, ett stärkt självförtroende, positiva gruppkänslor och en större förståelse för ekologi. Detta är något vi tar till oss som blivande lärare då vi vill att våra framtida elever ska värna om den miljö vi lever i. På så sätt blir undervisningen i skolan ännu viktigare för de individer som inte ges möjlighet till att bekanta sig med naturen hemma.

Ännu en aspekt vi uppmärksammat som vi tyckte var intressant ur ett lärarperspektiv var att ett flertal studiers resultat visade att elever i de lägre åldrarna svarade bäst på

undervisningsmetoderna. Denna kunskap tar vi till oss eftersom att vi snart är färdigutbildade lärare för elever i de lägre åldrarna.

Genom arbetet med vår översikt har vi kommit fram till vikten av att fortsätta läsa forskning inom olika pedagogiska områden för att hålla oss uppdaterade kring forskning, då kunskap är en färskvara (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013, s. 115).

Framtida forskning

Bland de studier som inkluderas i denna översikt presenteras behov av vidare forskning ett flertal gånger. Dels beskrivs studier gällande urval som marginella, att de innehåller få deltagare. Detta beskrivs i Palmberg och Kuru (2000) och där av finns det ett behov av mer forskningen för att

(26)

22

utveckla kunskap inom området. Det nämns även av vissa forskare att en fördjupning av området kan behövas inom vissa åldrar, såsom i Liefländer et al. (2013) och Manolia et. al. (2014). Den sistnämnda studien menar också att det behövs forskning på hur innehållet i

utbildningsprogrammet kan relateras till att eleverna fick ett bättre beteende.

I Liefländer et al. (2013) studie framhålls det att det är svårt att dra generella slutsatser utifrån de resultat som kommit fram eftersom att de är begränsade vad gäller antal deltagare eller att det specifika området de forskat kring är för smalt för att kunna generaliseras. Vidare forskning skulle kunna bidra med ytterligare kunskap genom att forska på samma område men med andra metoder som möjliggör generalisering. Ett annat exempel på behov av andra metoder rör de enkätstudier (Jeronen, Jeronen och Raustia, 2009) (Izadpanahi, Elkadi och Tucker 2017) som finns inkluderade i denna översikt. I dessa studier hade mer subjektiva metoder som intervju eller observation också kunnat användas. Detta menar Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, ss. 127,132) är bra för att få en större förståelse för individen och situationen, samt kunna relatera insamlingen av data till respondenternas känslor och upplevelser.

Vid genomförandet av kunskapsöversikten har det även framkommit att det inte finns mycket svensk forskning inom området och det är något som vi har saknat. Vi har också saknat forskning som inkluderar barn i behov av särskilt stöd, och ska man som lärare använda de

undervisningsmetoder som översikten redogör för bör man ha detta i åtanke.

References

Related documents

Utifrån denna studie lär vi oss också om att få äger sina bostäder – kunskap viktig att ställa mot andra studier presenterade i denna översikt som torgför att den växande

Vidare hjälper den mentala aritmetiken även eleverna att utveckla ett gynnsamt beteende för lärande inom division, samtidigt som det kan öka motivationen och det aktiva deltagandet

Detta överensstämmer med läroplanen (Skolverket, 2011) där det uttrycks att hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning. Det råder dock delad mening bland

Den semistrukturella diskussionen är ett mellanting mellan de två beskrivna (Wibeck, 2010, s. Föreliggande studie genomfördes som en strukturerad fokusgruppsintervju,

För att företag skall kunna upprätthålla en effektiv risk management måste den vara utformad som en återkommande systematisk process samt utgöra en integrerad del av

Detta kopplas i analysen till MCRF-kompetenserna enligt tidigare tolkning (se tabell 1). Jag bad dem om tips till mig som blivande lärare om hur jag kan utveckla specifika

Vissa teorier förklarar självmordsbeteende som ett resultat av depressionstillstånd som uppnått en viss grad. Inom det kognitiva området menar forskningen att hopplöshet har ett

Samtal och rådgivning bör vara patientcentrerade, individuella och innehålla tid för reflektion för att bäst hjälpa patienten till livsstilsförändringar... Supervisor: