• No results found

Integrering av hållbarhetsaspekter i Riksbyggens ledningssystem med vägledning av ISO 14001: En fallstudie om Riksbyggens miljöledning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Integrering av hållbarhetsaspekter i Riksbyggens ledningssystem med vägledning av ISO 14001: En fallstudie om Riksbyggens miljöledning"

Copied!
74
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i Hållbar Utveckling 81

Integreringav hållbarhetsaspekter i Riksbyggens ledningssystemmed vägledning av ISO 14001

–En fallstudie om Riksbyggens miljöledning

Integreringav hållbarhetsaspekter i Riksbyggens ledningssystemmed vägledning av ISO 14001

–En fallstudie om Riksbyggens miljöledning

Tünde Julia Fritzson-Bajdor

Tünde Julia Fritzson-Bajdor

Uppsala University, Department of Earth Sciences Master Thesis E, in Sustainable Development, 30 credits

Printed at Department of Earth Sciences,

Master’s Thesis

(2)

Examensarbete i Hållbar Utveckling 81

Integreringav hållbarhetsaspekter i Riksbyggens ledningssystemmed vägledning av ISO 14001

–En fallstudie om Riksbyggens miljöledning

Tünde Julia Fritzson-Bajdor

(3)

 

(4)

Integrering av hållbarhetsaspekter i Riksbyggens ledningssystem med vägledning av

ISO 14001

En fallstudie om Riksbyggens miljöledning

Examensarbete i Hållbar utveckling Tünde Julia Fritzson-Bajdor

(Riksbyggens illustration)

Institutionen för Geovetenskaper Uppsala universitet

2012

Handledare: Karin Hakelius, Sveriges lantbruksuniversitet

Ämnesgranskare: Gloria L. Gallardo Fernández, Uppsala universitet

(5)

 

(6)

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION ... 7

1.1 Problembakgrund ... 7

1.2 Problem ... 9

1.3 Syfte och avgränsningar ... 10

1.4 Rapportens disposition ... 11

2 METOD ... 12

2.1 Fallstudie: Riksbyggen ... 12

2.2 Litteratur och källkritik ... 12

2.3 Datainsamling av interna företagsdokument ... 12

2.4 Intervjuer med nyckelpersoner ... 13

3 LITTERATURGENOMGÅNG OCH BEGREPPSRAM ... 14

3.1 Kooperativa organisationer ... 14

3.1.1 Uppkomsten och utvecklingen ... 14

3.1.2 Medlemskapet och ledningens roll ... 15

3.2 Strategi: syfte och process ... 15

3.3 Hållbar affärsutveckling ... 17

3.2.1 Ekonomiska aspekter ... 19

3.2.2 Sociala aspekter ... 19

3.2.3 Miljömässiga aspekter ... 20

3.4 Miljöledningssystem … ... 21

3.4.1 ISO standarder för miljöledningssystem ... 21

3.4.2 ISO 14001 och dess effektivitet ... 22

3.4.3 Strukturen av ISO 14001 ... 23

3.4.3.1 Grundelement 1: Miljöpolicy ... 24

3.4.3.2 Grundelement 2: Planera ... 24

3.4.3.3 Grundelement 3: Genomföra ... 25

3.4.3.4 Grundelement 4: Följa upp... 26

3.4.3.5 Grundelement 5: Förbättra ... 26

3.5 Standarder ... 27

3.5.1 Olika typ av standarder... 27

3.5.2 Nackdelar och kritik om standarder ... 27

4 RIKSBYGGENS ORGANISATION OCH AFFÄRSVERKSAMHET ... 29

4.1 Riksbyggens verksamhet ... 29

4.2 Organisationsstruktur och affärsverksamhet ... 30

4.3 Strategiska plan 2010-2014 ... 32

5 RIKSBYGGENS MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE ... 34

5.1 Miljöutredning - Riksbyggens miljömässiga aspekter ... 34

5.2 Riksbyggens Hållbahetsplan… ... 35

5.3 Riksbyggens Integrerade Ledningssystem – ”Så här arbetar vi” ... 36

6 RESULTAT ... 38

6.1 Intervjuer ... 38

6.2 Integreringen av mål beträffande hållbarhetsprinciper i ”Så här arbetar vi” ... 39

6.3 Riksbyggens miljöledningssystem enligt kraven i ISO 14001 ... 42

6.4 GAP Analys mellan ”Så här arbetar vi” och Hållbarhetsplanen ... 47

6.5 Strategiska prioriteringar ... 50

7 DISKUSSION ... 52

8 SLUTORD ... 54

TACK ... 55

REFERENSER ... 56

(7)

Litteratur och publikationer... 55

Internet ... 58

Intervjuer ... 59

Figurer och Tabeller ... 60

Bilaga 1: Personlig intervju med Charlotta Szczepanowski, Miljö- och kvalitetchef på Rikbsgyggen ... 61

Bilaga 2: Telefonintervju med Per Sernfalk, Specialist på Miljö och kvalitet på Riksbyggen ... 68

(8)

Integrering av hållbarhetsaspekter i Riksbyggens ledningssystem med vägledning av ISO 14001 - En fallstudie om Riksbyggens miljöledning

TÜNDE FRITZSON-BAJDOR

Fritzson-Bajdor, Tünde., 2012: Integrering av hållbarhetsaspekter i Riksbyggens ledningssystem med vägledning av ISO 14001- En fallstudie om Riksbyggens miljöledning

Masterutbildning program, Examensarbete i Hållbar utveckling vid Uppsala universitet, No. 81, 64 pp, 30 hp

Abstrakt: Förutom ekonomiska aspekter är hänsyntagandet av miljömässiga och sociala aspekter står nu i fokus i många organisationers affärsverksamhet. Mer och mer företag inför strategier som använder olika metoder och verktyg för att åstadkomma hållbarhet. En serie av internationella miljöstandarder, den s.k. ISO 14000-familjen har utvecklats sedan 1996 för att stödja arbetet av komplexa miljöfrågor för olika typ och storlek av organisationer. Syftet med denna uppsats, under ramen av en fallstudie, är att beskriva och analysera hur aspekterna av miljömässigt hållbar utveckling är integrerade i Riksbyggens organisation samt hur de kan utvecklas med hjälp av miljöledningssystem-standarden ISO 14001. Litteraturgenomgång består av teori om kooperativa organisationer, strategi, hållbar affärsutveckling med fokus på mijömässiga aspekter, och roll av standarder med fokus på miljöledningssystemstandarden ISO 14001. För att stödja analys om företaget utfördes två intervjuer på Riksbyggen; en med Miljö- och kvalitetchefen, samt en med en Specialist på Miljö och kvalitet med syfte på att ta fram kvalitativ data om företagets miljö- och hållbarhetsarbete, samt att utreda ledningssystemet. Sedan relevanta intärna företagsdokument analyserades med vägledning av Miljö- och kvalitetchef. Resultatet av studien visade att ISO 14001 är ett nyttigt ledningsverktyg för att kunna integrera hållbarhetsprinciper i organisationen, eftersom det hjälper till att harmonisera de olika dokumenten beträffande företagets miljöarbete med ledningssystemet. Genom att följa standardens struktur påpekades brist i Riksbyggens hållbarhetsarbete samt det visade tydligt vilka delar behövs kompletteras och utvecklas i framtiden.

Dessutom belös studien följande förbättringsområde inom själva Hållbathetsplanen: integrering av miljöaspekter i Hållbarhetsplanen genom att koppla ihop dem med aktiviteterna; sätta upp en prioritering bland aktiviteterna med en tidsplan och nämna ut ansvarige. Dessutom föreslås införandet av mättal i Hållbarhetsplanen, eftersom det är ett nödvändigt element för uppföljningen.

Däremot genomförandet av hållbarhetsaspekter i praktiken tillhör inte ISO 14001:s befattning. Därför skulle en analys av implementeringen av Riksbyggens hållbarhetsmål vara rekommendarad för framtiden för att se dess effektivitet och måluppfyllnad i verkligheten.

Nykelord:

hållbar utveckling, hållbar affärsutveckling, miljömässiga hållbarhetsaspekter, miljöledning, ISO 14001

Fritzson-Bajdor Tünde, Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Universitet, Villavägen 16, SE- 752 36 Uppsala, Sverige

(9)

Integrating the aspects of sustainable development in the management of Riksbyggen by applying ISO

14001 – A case study of Riksbyggen’s Environmental Management

TÜNDE FRITZSON-BAJDOR

Fritzson-Bajdor, T., 2012: Integrating the aspects of sustainable development in the management of Riksbyggen by applying ISO 14001 – A case study of Riksbyggen’s Environmental Management Master thesis in Sustainable Development at Uppsala University, No. 81 64 pp, 30 ECTS

Summary: There is a scientific consensus that major environmental problems and climate change is caused by human activity due to the wasteful and rapid use of natural resources led by emissions of carbon dioxide from burning fossil fuels, which characterizes the global economy. Thus sustainable development became a very important issue in the last decades and the world’s economy is in transition towards the inclusion of environmental and social concerns besides economic aspects into the business practice. More and more companies develop strategies for implementing the dimensions of sustainable development into their organization by different methods and management tools. A whole series of international environmental standards, called the ISO 14000 family, have been developed since 1996 in order to support the work of complex environmental issues of different kinds of organizations. The purpose of this thesis is to describe and analyze how the environmental aspects of sustainable development are integrated in the management of Riksbyggen and how it can be developed by applying ISO 1400, the environmental management standard. First of all, this case study of Riksbyggen explores the strategies and documents in this regard that describes the current state of the involvement of the sustainable aspects in the organization. Afterwards, the study investigates how ISO 14001 can contribute to organize the work of environmental management in order to reach its objectives and targets for sustainability. The theoretical and conceptual framework consists of cooperative organizations, strategy, sustainable business development focusing on environmental aspects and the role of standards focusing on environmental management standards. Interviews have been conducted with the Environmental- and quality Manager and a Specialist for Environment and quality, which provided qualitative data about the current environmental -, sustainability work and the management system of Riksbyggen. Secondly, relevant environmental documents were analyzed provided by the Environmental- and quality manager. The result of the study showed that ISO 14001 is a useful management tool for integrating the environmental aspects of sustainable development in the organization as it harmonizes the different documents and the management system with each other. Following the standard’s structure helped to detect gaps between the company’s action plan for sustainable development in the management system. Furthermore, the study revealed areas where improvement is needed. Within the Sustainable Development Plan of the company these are the suggestions for improvement as the study revealed: integration of environmental aspects into the Sustainable Development Plan by connecting them directly to the activities, setting up priorities among them and a time plan with responsible representatives. Additionally, it is recommended to integrate performance indicators already in the Sustainable Development Plan, as it is an important part of follow up and evaluation of performance.

On the other hand the implementation of the sustainability goals does not belong to the scope of ISO 14001, which should be considered for further analyses in order to see how the sustainability aspects fulfill their goals in reality. For instance to influence the sustainability efforts of the construction entrepreneurs more effectively would be substantial for the future in order to create even more energy efficient solutions. This area represents a major challenge because the energy consumption of buildings, which accounts for 30% of the total energy consumption of Sweden, can be significantly reduced in the construction phase.

Keywords: sustainable development, sustainable business development, environmental sustainability, environmental management, ISO 14001

Fritzson-Bajdor Tünde, Department of Earth Sciences, Uppsala University, Villavägen 16, SE- 752 36 Uppsala, Sweden

(10)

Förkortningar

CSR Corporate Social Responsibility

FN Förenta Nationerna

GRI Global Reporting Initiatives

IPCC Intergovernmental Panel of Climate Change ISO International Organization for Standardization PDCA-cykeln Plan, Do, Check, Act

SBD Sustainable Business Development SIS Swedish Standards Institute

(11)

 

(12)

1 Introduktion

Det första kapitlet presenterar teman som uppsatsen handlar om från ett övergripande perspektiv, sedan beskrivs själva problemet med konkret problemformulering och forskningsfrågorna. Sedan presenteras syftet med studien samt dess avgränsningar, följt av uppsatsens disposition.

1.1 Problembakgrund

Den senaste naturvetenskapliga forskningen gör det allt tydligare att människorna idag orsakar så stor negativ miljöpåverkan på jorden att omständigheterna för livet för oss och därmed vår egen existens hotas (Ryding, 1992; Hansen, 2009; Steffen et al., 2011). Skador på ekosystemen kan hanteras och t o m repareras till en viss gräns, men passeras den gränsen förblir skadorna irreparabla (Hansen, 2009;

Steffen et al., 2011). Vi närmar oss gränsen till vad som anses vara en trygg plats för mänsklighetens liv på jorden (Hansen, 2009; Steffen et al., 2011), vilket ställer oss inför stora utmaningar såsom t ex klimatförändringar, global uppvärmning, försurade världshav, stratosfärisk ozonlager-tömning, dricksvattenförbrukning, drastisk minskning av biologisk mångfald, kemiska gifter, avskogning, övergrödning av vattendrag mm (Larsson, 2009; Miller & Spoolman, 2009).

Enligt de senaste forskningarna har klimatförändringar med stor sannolikhet ett atropocentriskt ursprung, vilket betyder att det är vi människor som orsakar det. Det är med 90-99 procents säkerhet så att det beror på de stora utsläpp av växthusgaser (t ex koldioixid) som människan ansvarar för, utöver vad naturen redan avger, vilket konstaterades i IPCC-rapporten1 2007 (Ryding, 1992; Miller &

Spoolman, 2009; Steffen et al., 2011). En betydande del av koldioxidsutsläppen kommer nämligen ifrån användning av fossila bränslen så som naturgas, olja och kol, genom att världsekonomin/

näringslivet är baserad huvudsakligen på användningen av dessa energikällor (Ryding, 1992; Hansen 2009). En tredjedel av utsläppen2 kommer ifrån den industriella sektorn genom förbränning av fossila bränslen för att täcka deras energibehov, samt från utsläpp genom tillverkningsprocesser, och en annan betydande del kommer ifrån transport av varor och männsikor. En högre växthusgasnivå bidrar till ökad temperatur som medför allvarliga konsekvenser på jorden t ex stigande havsnivå, översvämningar, minskning av biologisk mångfald, torka, extrema väderförhållanden, klimatförändringar mm (Hansen, 2009; Miller & Spoolman, 2009). Klimatfrågan är onekligen en av vår tids mest angelägna frågor som vi människor kan påverka och hitta lösningar genom minskat utsläpp av växthusgaser (Hansen, 2009; Larsson, 2009).

Den fösta publikationen som fick genomslag angående människornas framtid på jorden i miljösammanhang presenterades av Romklubben3 redan 1972. Deras bok The Limits to Growth väckte stor uppmärksamhet när de hävdade att jordens tillgångar d v s naturresurser inte skulle räcka till längre än etthundra år i fall befolkningsökningen, industrialiseringen, matproduktionen, föroreningarna och resursförbrukningen fortsätter i samma takt (Meadows et al., 1972). Den var skriven av en internationell forskningsgrupp och även om det framfördes mycket kritik4 rörande deras resonemang, var det den första boken som förutom ekonomisk tillväxt även påpekade vikten av miljömässiga aspekter (Ryding, 1992). De hävdar att hänsyntagandet till miljömässiga aspekter är en förutsättning för människornas långvaringa liv på jorden.

1 Intergovernmental Panel of Climate Change (IPCC) är FN:s (Förenta Nationernas) panel av 2500 internationella klimatforskare. Deras rapport anses vara det mest tillförlitliga vetenskapliga resultat angående klimatförändingarna. De har publicerat fyra viktiga rapporter sedan 1990, med den från 2007 som deras senaste rapport. (Miller & Spoolman, 2009)

2 Resten beror mest på avskognigen av stora ytor regnskog. Genom att skövla regnskogar minskas mängden växter, som annars skulle ta upp koldioxid från luften (fotosyntes), vilket i sin tur bidrar till ökad växthusgasnivå i atmosfären. (Ryding, 1992)

3 Romkubben (Club of Rome) grundades i Rom 1968av ca 30 vetenskapsmän av en tvärvetenskaplig grupp med syfte för att diskutera sina idéer om de globala aspekterna av problemen som mänskligheten står inför och behovet att agera på global nivå med ett långsiktikt perspektiv. De har givit i uppdrag till Massachusetts Institute of Technology (MIT) att beskriva världens problem ("World Problematique") med parametrar som befolkning, behov för mat, industrialiseringen, naturresurser, föroreningar genom en matematisk modell, som skulle kunna företräda aspekter som kan användas som vägledning för framtida åtgärder. Resultatet var publiceringen av boken ”The Limits to Growth”, som blev deras första rapport (Ryding, 1992). ( Internet, The Club of Rome, 2012)

4 Till exempel idén om att hålla den ekonomiska utvecklingen i ett oförändrat tillstånd för alla länder, vilket strider utvecklingsländernas intresse, eftersom de känner att de har rätt till utvecklingen och inte vill ta hänsyn till miljömässiga aspekter på samma nivå som utvecklade länder.

(13)

Under 1970-talet växte det så småningom fram en allt större medvetenhet om gränserna för jordens naturresurser och människornas påverkan på miljön pga den ekonomiska utvecklingen. Det var först Brundtlandkommissionen som definirerade begreppet hållbar utveckling, som publicerades inför FN:s (Förenta Nationernas) världkonferens om miljö och utveckling (Ibid). I deras rapport Our common future innefattar hållbar utveckling hänsyntagande till sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter och definieras såsom:

”Sustainable development is the development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their iwn needs”

(”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov”) (United Nations World Commission on Environment and Development, [1987]).

Det finns många tolkningar av definitionen, vilket också visar komplexiteten av begreppet. Oavsett dess komplexitet, kan man säga att hållbar utveckling förmodligen är den allra viktigaste angelägenheten för samhället och näringslivet idag (Hutchinson & Hutchinson, 1996; AtKisson, 2009). Konceptet erkänner att ekonomisk tillväxt och bevarandet av miljön är oupplösligt sammansvetsade, och att kvaliteten på nuvarande och framtida liv beror på att uppfylla grundläggande mänskliga behov utan att förstöra miljön, som allt liv är beroende av (Schmidheiny, 1992).

Näringslivets företrädare accepterar i princip att hållbarhetsfrågor utgör verkliga riskfrågor och att de samtidigt kan vara värdepåverkande (Stoner et al., 1995). Om ett företag kan hantera hållbarhetsfrågor på ett effektivt sätt, så kan det bidra till lösningar på globala utmaningar såsom klimatfrågan, överkonsumtionen av naturresurser, utarmningen av biologisk mångfald etc (Ryding, 1992, Larsson, 2009). Hållbar utveckling är en strategisk process av ständiga innovationer och förändringar mot hållbarhet. Hållbarhet är målet, och hållbar utveckling är en process oberoende av företagets typ och storlek. Många organisationer har arbetat med att implemenetera hållbar utveckling i deras verksamhet sedan detta begrepp blev välkänt och det visar sig att omställningen till hållbarhet tar sin tid och det behövs mer praktisk erfarenhet med hållbarhetsfrågor för att kunna nå framgång i området (AtKisson, 2009).

”We must accept that sustainability is not something that will be achieved overnight, but in the long term, individual business need to look towards new types of activity, development and growth” (Vi måste acceptera att hållbar utveckling inte kan uppnås under en natt utan det innebär hänsyntagande av ett långsiktigt perspektiv med nya aktiviteter, samt med nya tankar om utveckling och tillväxt.”) (Welford, [1996]).”

Det växande intresset för hållbar utveckling har lett till en anmärkningsvärd spridning av olika metoder och ramverk i olika organisationer runt hela världen. Det finns inte en metod som man kan säga är den bästa. Det avgörs av organisationen själv, vilken de vill använda och vilket passar deras verksamhet bäst. Här nämns några av de mest populära metoder som organisationer använder sig för att bli mer hållbart: livscykelanalys (hänsytagandet till det hela produktivscykeln), ”från vagga till vagga”5, grön design (ekologisk d v s miljömässig design), ISO 14001 (miljökvalitetsstandarden), tripple bottom line redovisning/hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiatives:

Initiativ för Global Redovisning) med hänsyn till miljö-, ekonomi-, och sociala aspekter, eko- effektivitet6, frivillig reglering (se mer om detta i nästa avsnitt), miljöledning (environmental managament) genom att använda olika typ av miljöledningsverktyg, ekoledning7 (eco-management),

5 Till skillnad från benämningen av ”från vaggan till graven”, som refererar till hänsyntagandet av en produkt i hela sin livcykel, alltså redan ifrån resurser för tillverkningen till produktens slutliga form som avfall, ”från vaggan till vaggan” innebär ett ännu bredare perspektiv som använder naturens egna processer som modell för mänsklig produktion. På så sätt blir alla material näring antingen åt mikroorganismer eller industriella processer. Därigenom eliminerar man avfall som koncept och bidrar till en cirkulär ekonomi där material – precis som in naturen – aldrig förstörs eller ackumuleras och där tillväxt, produktion och konsumtion är av godo.

(Derrick, 2009)

6 Business Council for Sustainable Development (BCSD, Affärsråd för Hållbar Utveckling) beskriver ekoeffektivitet enligt följande riktlinjer: minimera materialanvändning-, minimera energianvändning vid tillverkning och tjänster, eliminera spridning av giftiga ämnen, öka återanvändningen, maximera användningen av förnybara resurser, förlänga produkternas livslängd, öka tjänster för service för produkter och tjänster (Fussier, 1994)

7 Eco-ledningen ser miljön som en central aspekt av företagets verksamhet och dess strategi. Det är en integrerad del av företaget och det nästlar sig in på alla nivåer i beslutsfattandet (Hutchinson & Hutchinson, 1996).

Miljöfrågorna är inte en separerad enhet i företaget enligt eko.ledningen, utan det är en prioriterad fråga i hela

(14)

Corporate social responsibility (CSI) d v s företags samhällsansvar ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. (Elkington, 1994; Fussier, 1994; Hutchinson & Hutchinson, 1996; AtKisson, 2009)

1.2 Problem

Företag och organisationer har blivit mer och mer engagerade i miljöfrågor tack vare den växande uppmärksamheten kring globala miljöproblem och begreppet hållbar utveckling. Miljöarbetet har utvecklats sedan mitten av 1970-talet då fokus låg på att följa lagstiftning, regler och föreskrifter av politiker och myndigheter som i huvudsak handlade om att hantera avfall och att minska luftföroreningar inriktade på fabrikanläggningar och tillverkningsprocesser. Sedan på 1980 och 90- talen handlade miljöarbete mer om förebyggande åtgärder för avfallshantering och luftföroreningar, vilket betydde en grad större ansvar av företag för miljön. (Ryding, 1992; Rainey, 2006)

Det tidiga miljöarbetet betraktaktades ofta som enbart kostnader för ett företag. Företag fokuserade på att producera till låga kostnader med höga marginaler med huvudsakligt syfte att göra vinst. Mycket liten hänsyn togs till uttömningsproblematiken som uppstår vid produktion som innefattar användning av naturresurser och efterföljande, - avfallshantering eller hanteringen av produkterna efter dessas förbrukning. Traditionellt miljöarbete var till stor del reaktivt till sin natur med fokus på myndigheternas krav på verksamheten i fråga. Med tiden blev krav och förväntningar av kunder, andelsägare och samhället allt högre beträffande företagets miljöpåverkan. De vill ha produkter och tjänster som producerar mindre avfall; har mindre belastning på mijlö, hälsa och säkerhet, vilket bevisar ett större ansvartagande från företag. (Hutchinson & Hutchinson, 1996; Wallace, 1996;

Rainey, 2006)

Miljöproblemens karaktär och synen på sättet att bedriva miljöarbete har ganomgått stora förändringar. Miljöarbetet har utvecklats från myndighetstyrning utifrån till regelstyrning inifrån och är numera ett dynamiskt verksamhetsområde (Ryding, 1992). För att möta de ökande påtryckningar från marknaden och att uppfylla mer krävande miljölagstiftningar, investerar många företag frivilligt i miljöledning- och kommunikationsverktyg, t ex standardiserade miljöledningssystem som ISO 14001 (Piper et al., 2004; Rainey, 2006; Nawrocka et al., 2009). Implementeringen av ett miljöledningssystem har blivit en viktig fråga för många organisationer över hela världen, eftersom det hjälper företag att organisera och genomföra sitt miljöatbete på ett sturkturerat sätt för att minska effekterna av verksamheten på miljön, och samtidigt ge möjlighet att kommunicera mål och resultat till omvärlden. Miljöledning och ett integrerat miljöledningssystem hjälper organisationer att strukturera och logiskt ordna hållbarhetsarbetet på ett sätt som underlättar framförhållning och effektivisering av arbetet (Brorson & Larsson, 1999; Piper et al., 2004). Att leda ett företag eller en organisation mot hållbar utveckling kräver att hållbarhetsfrågorna är integrerade i det dagliga arbetet.

För att integrera hållbarhetsaspekter kan alltså företag använda sig av standarder i ISO 14000-serien som ett hjälpmedel i miljö- och hållbarhetsarbete s.k. miljöledningsverktyg (Cascio, 1996; Hutchinson

& Hutchinson, 1996). En av de mest populära standarderna i serien är ISO 14001, som handlar om att införa ett miljöledningssystem. Den beskriver hur organisationer på ett strukturerat sätt kan implementera ett miljöledningssystem, genom vilket de kan förverkliga deras miljöåtagande och det kan leda till ständiga förbättringar av deras mijlöprestanda.

Å andra sidan måste man vara kritisk mot miljöcertifieringar, eftersom många företag använder det för att framstå som ett etiskt och miljövänligt företag, som hävdar t ex att de tar hand om miljön och jordens resurser på ett bättre sätt. Många företag vill använda certifieringen bara för att få en bra image på marknaden med anledning för att göra ännu mer vinst. Däremot i verkligheten bedöms de att vara skadliga för miljön t o m anklagas för miljöbrott såsom användning av gifter eller skövling av urskog, vilket bevisar deras falska miljöprofil. Att använda certifieringen som inte betyder något kan man kalla för greenwash. (Karnani, 2010)

Med utgångspunk i ovan nämda utmaningar i miljö- och hållbarhetsarbete är det därför intressant att studera hur ISO 14001 kan bidra till att integrera hållbarhetsaspekter i ett företags ledningssystem.

Uppsatsen fokuserar enbart på Riksbyggens miljöledning som en fallstudie, eftersom företaget har givit i uppdrag att utreda frågan inom ramen för examensarbete. Problemformuleringen och titeln för själva uppsatsen ljuder så: Integrering av hållbarhetsaspekter i Riksbyggens ledningssystem med vägledning av ISO 14001.

verksamheten som kommer före andra viktiga frågor som avgör organisationen t ex etik, socialt ansvar och företagstänkande (Stoner et al., 1995).

(15)

Följande forskningsfrågor har formulerats i samarbete med uppdragsgivaren i syfte att analysera avancerade problem, vilka visar var fokus ska ligga på och vilka frågor som ska besvaras i rapporten:

1. Hur kan man utveckla ett företags arbetssätt så att det harmoniserar med och stödjer dess mål beträffande hållbarhetsapekter?

2. Hur säkerställs att:

a/ hållbarhetsaspekter används i varje beslut där de har relevans?

b/ arbetssätt och prioriteringar stödjer genomförandet av åtaganden som företaget har identifierat som viktiga för att klara av för att uppnå en hållbar verksamhet?

c/ prioriteringarna sker strategiskt så att åtgärderna blir plattformar för ytterligare förbättringar och samtidigt stärker företagets ekonomi?

1.3 Syfte och avgränsningar

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur aspekterna av hållbar utveckling är integrerade i Riksbyggens ledningssystem, samt analysera genom strukturen av miljöledninssystem-standarden ISO 14001 hur man kan förbättra integreringen i ledningssystemet framtiden. Genom fallstudien av Riksbyggen kan man samtidigt belysa hur effektivt kan själva ISO 14001 certifikaten vara i att förverkliga företagets intentioner för hållbar utveckling. Det utvalda företaget är Riksbyggen, vilket är en av de största aktörerna inom byggbranschen i Sverige. Detta är ett intressant exempel, eftersom enligt Energimyndighetens analysavdelning står bygg- och fastighetssektorns energianvändning8 för ungefär 30 procent av Sveriges totala energianvändning (Internet, Byggindustrin, 2010; Internet, Sveriges Byggindustrier, 2012). Energieffektivt byggande av bostäder och lokaler både vid ombyggnation och i nyproduktion är därför viktigt för att kunna minska byggsektorns negativa miljöpåverkan (utsläpp av växthusgaser) betydligt9.

Dessutom är Riksbyggen ett intressant exempel att utgå ifrån, eftersom företaget är certifierat med ISO 14001 sedan 2008, samtidigt har de tydligt utryckt sitt intresse för att bidra till hållbar utveckling i samhället genom deras verksamhet och visa ett bra exempel på hållbarhetsområde, vilket är avspeglat i deras vision:

”Vår vision är att utifrån den kooperativa värdegrunden10 vara den ledande samhällsutvecklaren för hållbara och attraktiva boendemiljöer med bostadsrätt.”(Verksamhetsberättelse och hållbarhetsredovisning, [2010]).

Fokus ska ligga på att analysera dokument beträffande Riksbyggens miljö- och hållbarhetsarbete för att se hur de hänger ihop med varandra och hur de är integrerade i ledningssystemet, samt ge förslag till förbättringar. Analysen utreder deras ledningssystem ”Så här arbetar vi” med hänsyn till integreringen av hållbarhetsaspketerna, samt används standarden ISO 14001 som vägledning för analysen. Det centrala i argumenteringen är emellertid att studiens fokus ytterst är integreringen av hållbarhetsaspekter i ledningssystemet men huruvida aspekterna är implementerade i praktiken tillhör inte rapportens syfte. Denna centering kring integreringen har medfört nödvändiga avgränsningar såsom Riksbyggens interna affärsverksamhet, och ta inte hänsyn till hela deras medlemsorganisation;

samt hänsytagandet enbart av den miljömässiga (ekologiska) delen av hållbar utveckling. Eftersom studien riktar sig huvudsakligen mot Riksbyggens miljömässiga aspekter har alltså de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling inte beaktats i analysen. Centeringen har emellertid medfört fördelar såsom att utreda Riksbyggens omfattande interna hållbarhetsarbete samt möjligheten att utföra en harmonisering av detta genom ISO 14001.

8 Energi används framför allt i driftsfasen för uppvärmning, hushållsel och driftsel. Därför är det viktigt att minimera energibehövet redan under projektering- och byggfaserna i nyproduktion (Internet, Sveriges Byggindustrier, 2012).

9 Regeringen har beslutat om nationella mål för energieffektiviseringen i bebyggelsen, men för att kunna leva upp till EU målen för att minska energianvändningen med 20 procent tills 2020 (och alla nya byygnader ska vara ”nära-nollenergi-byggnader”), borde den svenska regeringen införa en mer ambitiös nationell norm (Internet, Naturskyddföreningen, 2012; Internet, Göteborg-Post, 2012).

10Riksbyggen ägs av fackföreningar, bostadsrättföreningar och andra kooperativa företag. Företagets kunder är också alltså ägare i företaget. Detta tillsammans med viljan och förmågan att förena samhällsbärande idéer med en lönsam verksamhet gör Riksbyggen unik på marknaden. (Strategiska plan, Riksbyggen)

(16)

1.4 Rapportens disposition

Rapporten är uppbyggd i åtta huvudkapitel.

Kapitel 1, i introduktionskapitlet, presenteras problembakgrund; de mest väsentliga utmaningar vårt globala samhälle står framför ang. hållbarhetsfrågor från ett övergripande globalt perspektiv. Sedan under problem beskrivs hur miljöarbetet utvecklats genom tiden tills behovet av ett miljöledningssystem växte fram. Här framförs problemformulering också följt av forskningsfrågor.

Sedan beskrivs rapportens syfte och avgränsningar. Kapitel 2 redogörs för metoden som används vid informations- och datainsamlingen, för att komma fram till resultaten. Här beskrivs också på vilket sätt studien av det utvalda företaget har genomförts. I kapitel 3, litteraturgenomgång och begreppsram, där presenteras teori om medlemsorganisationer och strategi, litteratur där begrepp om hållbar affärsutveckling, miljöledningssystem samt standardisering beskrivs. I kapitel 4 presenteras bakgrund till fallstudien som sammanfattar Riksbyggens affärverksamhet med de viktigaste företagsfakta, organisationsstruktur, samt deras Strategiska plan. Kapitel 5, bakgrund till resultat, som redogör för de interna styrdokument som har relevans för studien och ligger som bakgrund för analysen, såsom Miljöutredningen (ang. Riksbyggens miljömässiga aspekter), Hållbarhetsplanen, Riksbyggens Integrerade Ledningssystem d s.k. ”Så här arbetar vi”. Kapitel 6, i resultatkapitlet analyseras ovannämnda dokument i förhållande till kraven i ISO 14001, vilket syftar på forskningsfrågorna. Med hjälp av analyser av relevanta dokument kartläggs i form av tabeller integrering av Riksbyggens hållbarhetsaspekter i företagets ledningssytem. Resultat visar samtidigt hur de olika styrdokumenten hänger ihop med varandra. Kapitel 7 dikuterar resultat vidare, samt presenteras slutsatser av studien. Här ges förslag för förbättringar, framtida rekommendationer för ett mer harmoniserad miljöarbete, kritik om effektiviteten av ISO 14001 för uppdraget, samt förslag på vidare forskning. Kapitel 8, Slutord avslutar rapporten med nångra summerande tankar om studien.

(17)

2 Metod

Detta kapitel beskriver metoden som använts för uppsatsen. Här presenteras fallstudien, litteraturgenomgång som använts för uppsatsen, dess trovärdighet, samt metod för dataisamlingen av fallstudien och metodkritik.

2.1 Fallstudie: Riksbyggen

Hur väl mijlöledningsstandarden ISO 14001 fungerar i praktiken är ett relativt outforskat område tack vare sin relativt korta användning sedan det blev infört 1996 (Boiral 2007; Nawrocka et al., 2009 ).

Därför har valet fallit på case metoden, så att standarden kan studeras och analyseras genom ett praktiskt exempel av ett utvalt företag. Fallstudien kan ge framförallt en bättre förståelse för standarden och dess effektivitet för hållbarhetsfrågor, eftersom det baserar sig på en verklig situation.

Fördelar med casemetoden är bl a att det ger möjlighet för att träna förmågan att kritisk värdera tillämpbarheten av teoretiska kunskaper, att identifiera problem, argumentera för analys, samt utforma handlingsplaner som är verklighetsbaserade. Å andra sidan finns det vissa nackdelar med den här metoden, såsom att man inte kan generalisera efter en case (Yin, 2007). Dessutom oftast finns det inte någon uppenbar rätt lösning till en fallstudie utan det finns flera olika möjliga lösningar, eftersom verkliga problem kan vara mycket komplexa (Bengtsson, 1999).

2.2 Litteratur och källkritik

Litteraturgenomgången baseras på kurslitteratur, vetenskapliga böcker, -rapporter och -tidskrifter utgivna av akademiska institutioner. Böcker och artiklar hittades genom Uppsala- och Sveriges lantbruksuniversitets bibiliotek, samt via Science Direct och SIS Web of knowledge, därför får de anses ha hög trovärdighet. Artiklar och böcker hittades också genom andra böcker och artiklar. Teori om kooperativa organisationer inleder ämnet från en företagsekonomiskt- och samhällsvetenskapligt perspektiv. Beskrivning av strategi baseras till stor del på teorier framlagda av kursmaterial och andra vetenskapliga böcker. Beskrivning av miljöledningssystem baseras till stor del på böcker utgivna av SIS Förlag (den svenska cerifieringsorganen mostvarande ISO) och den oficiella webbsidan av ISO, samt tidskriften av Organisation Science. Begrepp om hållbar affärsutveckling baseras på kursmaterial, andra vetenskapliga böcker, samt tidskrifter såsom Ambio, Journal of Cleaner Production, Environmental Management. Den miljömässiga delen av hållbarheten utredas genom vetenskapliga böcker, samt webbsidor av GRI och Miljömålsportalen. Begreppsram ang. standarden baseras huvudsakligen på Brunsson och Jacobssons vetenskapliga bok om standarder, samt certifieringsorganers webbsidor såsom SIS, ISO och deras utgivna böcker. Bakrundsfakta om företaget och falldtudien är framtagna från internt material med vägledning av Miljö- och kvalitetchefen, företagets webbsida och intervjuer på Riksbyggen. Intervjuer besvarade av personer inom ansvarsområde miljö- och kvalitet får anses vara pålitliga också, men att granska dess trovärdighet tillhördes inte uppsatsens intresse.

2.3 Datainsamling av interna företagsdokument

För att kunna besvara forskningsfrågorna framtagandet av relevanta dokument, som beskriver Riksbyggens verksamhet beträffande dess miljö- och hållbarhetsarbete, behövdes. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa metoder av primärkällor d v s insamling av olika företagsdokument med hjälp av uppdragsgivaren, Miljö- och kvalitetchef, Charlotta Szczepanowski. Vissa har varit i tryckt form som tillhör Miljö- och kvalitetsavdelningen och vissa har varit tillgängliga på Riksbyggens intranät. Följande dokument har blivit insamlade för uppdraget: Strategisk plan 2010-14;

Hållbarhetsplan 2010-14; Miljöpolicy; Miljöutredningen av WSP International 2007; Riksbyggens Integrerade Ledningssystem ”Så här arbetar vi”; ISO 14001–innehåll och tolkningar; Riksbyggens verksamhetsberättelse och hållbarhetsredovisning 2010; Affärsprojekt verksamhetsledning, Handbok om hållbar affärsplanering av Det Naturliga Steget (en samarbetspartner för Riksbyggen ang.

hållbarhetsfrågor).

Forskningsfråga besvaras genom att analysera dokument som är relevanta för frågan. Därför presenteras nu dokument framtagna för varje forskningsfråga. Analys av frågorna följs i samma ordning i resultatkapitlet.

(18)

1. Hur kan man utveckla ett företags arbetssätt så att det harmoniserar med och stödjer dess mål beträffande hållbarhetsapekter?

Arbetsätt beskrivs i Riksbyggens Integrerade Ledningssystem ”Så här arbetar vi”, mål beträffande hållbarhetsaspekter finns i Hållbarhetsplanen. Framtagandet av Miljöaspektregister i ”Så här arbetar vi”, samt dess urprungliga dokument i Miljöutredningen rekommenderades av Miljö- och kvalitetchefen för att se om det hänger ihop med hållbarhetsmålen i Hållbarhetsplanen. Analysen för första frågan utfördes alltså med fokus på dessa ovannämnda dokument.

2. Hur säkerställs att:

a/ hållbarhetsaspekter används i varje beslut där de har relevans?

Hållbarhetsplanen behövs för att ta fram hållbarhetsaspekterna, samt ”Så här arbetar vi” för att hitta var relevansen ligger för varje beslut. Framtagandet av ISO 14001 är också nödvändig här, för att se hur Riksbyggens nuvarande ledningssystem uppfyller standardens krav och var fattas det integrering av hållbarhetsaspekter. Genom att miljöpolicyn representerar det första grundelementet i standarden, därför framtagandet av det är också rekommenderad under denna fråga.

b/ arbetssätt och prioriteringar stödjer genomförandet av åtaganden som företaget har identifierat som viktiga för att klara av för att uppnå en hållbar verksamhet?

En GAP analys mellan Hållbarhetsplanen och ”Så här arbetar vi” upprättas, vilka påpekar brist på integreringen av Hållbaretsplanen i ledningssystemet. För att effektivt kunna genomföra åtagandena borde de alltså vara integrerade först i ”Så här arbetar vi”. Så kom det fram att följande dokument behövdes för analysen: Hållbarhetsplanen (åtagandena med tillhörande aktiviteter), Miljöaspektregister (för att se om miljöaspekterna täks av åtagandena) Ledningens genomgång (för att ta fram mättal använda i Riksbyggen). De delarna som ska visa sig att ha luckor (GAP) rekommenderas då förbättringar och kompletteringar för dem.

c/ prioriteringarna sker strategiskt så att åtgärderna blir plattformar för ytterligare förbättringar och samtidigt stärker företagets ekonomi?

Eftersom det inte finns prioriteringar framställda bland åtagandena och dess aktiviteter i Hållbarhetsplanen och inte heller finns det stöd för det i standarden, rekommenderas att använda Det Naturliga Stegets, samarbetparners metod för prioritering. Framtagandet av deras verksamhetsutveckling används under utredningen av denna forskningsfråga.

2.4 Intervjuer med nyckelpersoner

Intervjuer och diskussioner med nyckelpersoner har använts för det första delen av datainsamlingen beträffande Riksbyggens miljöarbete, för att kunna ta reda på vilka interna dokument är relevanta för studien och kan ge stöd för att svara på forskningsfrågorna. Två intervjuer utförts, den ena är en personlig intervju med Charlotta Szczepanowski, chef för Miljö och kvalitet på Riksbyggens huvudkontor i Stockholm och den andra är en telefonintevju med Per Sernefalk, specialist för Miljö och kvalitet för Riksbyggen. Att utföra den andra intervjun via telefon var nödvändig för praktiska anledningar, nämligen att personen befinner sig på Riksbyggens Linköpingskontor. Båda intervjuer är kvalitativa med ostruktruerade frågor dvs med öppna svarmöjligheter. Frågorna med chefen för Miljö och kvalitet är uppbyggda enligt strukturen av ISO 14001 miljöledningssystem-standarden, för att kunna ta reda på vilka interna dokument som är relevanta för studien och hur det hänger ihop med själva certifikaten. Intervjun har samtidigt visat miljöchefens syn på Riksbyggens miljöarbete och dess svaga punkter samt önskade förbättrningsområde. Genom att följa strukturen av ISO 14001 i intervjun kartläggs hur bra Hållbarhetsplanen är integrerad i ledningssystemet och hur det följs kraven i standarden, samt belysas vilka delar behöver förbättringar för att harmonisera arbetet. Frågorna i den personliga intervjun är indelade alltså i fem delar som följer standardens fem grundelement:

miljöpolicyn, planera, genomföra, följa upp och förbättra. I telefonintervjun med specialisten syftade frågorna till Riksbyggens Integrerade Ledningssystem för att utreda hur det har blivit utvecklat med tiden och för att belysa varför hållbarhetsmålen inte är helt integrerade i den redan idag. Frågorna syftar också på att ta reda på arbetsprocessen för att integrera dem i den i framtiden.

(19)

3 Litteraturgenomgång och begreppsram

I det här kapitlet presenteras litteratur, som rör rapportens ämne och ska används för att analysera problemet, med hjälp av litteraturgenomgång ur vetenskapliga källor.

Uppsatsen behandlar hållbar utveckling och dess integrering i ett företags ledningssystem genom miljöledningsstandarden ISO 14001 med fokus på den utvalda organisationen, Riksbyggen. Litteratur som använts för att kunna redogöra teorier för detta ämne tillhör mest området företagsekonomi och samhällsvetenskap. Först presenteras teorin om kooperativa organsiationer, sedan strategi och dess syfte i ett företags verksamhet. Nästa avsnitt presenterar begrepp om hållbar affärsutveckling och de tre hållbarhetsaspekterna: ekonomiska, sociala och miljömässiga, sedan inleds miljöledningssystem med fokus på strukturen av ISO 14001. Det sista avsnittet berör standarden, dess funktion i näringslivet med båda fördelar och nackdelar.

3.1 Kooperativa organisationer

För att förstå hur medlemstyrda organisationer utvecklas och vad det innebär för ledning och kontroll av kooperativa företag såsom Riksbyggen, är det viktigt att inleda uppsatsen med en kort presentation av kooperation som vetenskapligt område. Medlemstyrda organisationer är företag ägda och styrda av medlemmar som t ex kooperativa organisationer eller intresseorganisationer. Den som skiljer dem mest från andra affärsdrivande organisationer förutom den demokratiska förvaltningen är sådana egenskaper som t ex syftet att förbättra människors och medlemmarnas livsvillkor och därmed påverka samhällsutvecklingen, samt att tillgodose sina medlemmars olika behov och efterfrågan.

(Böök, 1989)

Kooperation som vetenskap växte fram som ett alternativ till en social ekonomi efter sekelsiftet då frågorna om förhållandet mellan kapitalism och socialism var aktuella såsom hur samhället och det ekonomiska livet skulle organiseras. Charles Gide var en av de nationalekonomerna bland andra organisations- och statsvetare som utvecklade en teoretisk grund för kooperationen, vilket byggde på konsumentens makt och på deltagandet som medlem genom aktiviteter i det ekonomiska livet (Ahnlund, 1983). Konsumenter kan alltså ha makt genom att delta i utvecklingen av det ekonomiska systemet. Medvetenhet av konsumenterna om sin påverkande roll i företagens liv blev en förutsättning för en social ekonomi.

3.1.1 Uppkomsten och utvecklingen

Kunskapen om det kooperativa företaget är ett mångvetenskapligt område. Inom företagsekonomi studeras kooperation i jämförelse med andra företagsformer, som statliga och privata. Problemet med det företagsekonomiska perspektivet är att det fokuserar på det kooperativa företagets ekonomiska mål, som kallad också för målrationella utgångspunk, men ignorerar deras överordnade mål för välfärd som kännetecknas av sociala, participativa och demokratiska egenskaper (Nilsson, 1986;

Böök, 1989). I denna målrationella utgångspunkt ligger tyngdpunkten på begreppet mål, så att människan agerar utifrån det förväntade utfallet av handlingen. Under 60-talet handlade utvecklingen mest om eftersträvandet för en rättvis fördelning av produktionsresultaten, som t ex fackliga organisationer hade som målsättning. Därigenom den samhällsvetenskapliga forskningen har en värderationell utgångspunkt. Det utgår ifrån människan som en samhällsvarelse (människan ses i relation till samhället) som upptäcker att hon har möjligheter att påverka samhället och skapa framtiden som motsvarar hennes önskningar (Stinchombe, 1965). Det visar att även icke-ekonomiska motiv kan vara orsaken till uppkomsten av kooperativa företag. Grunden har varit på människans vilja till gemensamhet baserad på sociala egenskaper. Så har kooperativa organisationer bildat underifrån och inte överifrån.

”Kooperativa verksamheter tillhör de frivilliga och sociala organisationer som har till syfte att förbättra människors livsvillkor och att påverka samhällsutvecklingen.”( Jobring, [1990])

Kollektiva rörelser såsom bostadsrättföreningar har förutsättningar för gemensamhet mellan medlemmar som ligger till grund för gemensamt och kollektivt handlande. Med tiden kan nya värderingar uppstå som t ex ekologiska aspekter i bostäder, då kan organisationen utvecklas och få ett nytt motiv. (Ibid)

(20)

3.1.2 Medlemskapet och ledningens roll

Medlemstyrda organisationer kännetecknas av enhetligt och entydligt syfte och målsättning. I begynnelsen har medlemmarna ett gemensamt deltagandemotiv som bildar ett gemensamt syfte och sålunda ligger organisationens syfte före själva organisationen bildas i form av ett antal individuella deltagandemotiv. Det finns två förväntningar för medlemstyrda organisationer; dels att det ska bidra till en förbättras livssituation för medlemmen, och dels att antalet medlemmar ökar eller bibehåller ett högt medlemsantal. Organisationen uppstår före valet av ledare i praktiken. Ju flera medlemmar en organisation har och ju äldre rörelsen blir, desto vidare och allmänare blir organisationens syfte, så att ledarna agerar i allt högre grad för att bemöta medlemarnas önskemål. Genom utvecklingen av organisationen får den affärsmässiga och administrativa delen av verksamheten med tiden en starkare inflytande över den kooperativa rörelsen. Därmed ökar ledarnas roll i takt med att organisationen utbreds som ett resultat av rörelsens utveckling. Så blir ledningen en förutsättning för företagets organisatoriska utveckling. (Jobring, 1988; Lagnevik, 1989)

3.2 Strategi: syfte och processen

Strategin anger riktningen och strukturen för ett företags verksamhet, vilken leder företaget mot sin önskade framtid genom bestämmda ramar och hanglingsplaner med hänsyn till deras tillgängliga resurser (Chandler, 1995). Strategin ska vara kopplad till visionen och de långsiktiga målen för företaget, samt genomsyr organisationen såväl horisontellt som vertikalt för att vara framgångsrik.

Strategier är planer och möjligheter att nå framgång och se till att de uppfylla både externa krafter och de interna önskemålen. (Johnson & Scholes, 1989; Rainey, 2006)

Strategin är ansvarig också för att ge en affärsmässig fördel för företag och kräver därför ett framtidstänkande. Den strategiska ledningen definieras som en pågående process att anpassa och styra organisationen enligt omvärldens efterfrågan och att formulera rutiner och riktlinjer för det. (Fannin &

Rodrigues, 1996)

”En effektiv strategisk plan drar nytta av alla befintliga företagsresurser så effektivt som möjligt för att minska kostnaderna och samtidigt för att åstadkomma företagets mål mest effektivt (Hutchinson & Hutchinson, [1996]).”

Huvudsyftet med strategier är att företag organiserar såväl människor som ekonomiska resurser, medvetet skapar ekonomiska och icke-ekonmiska värden för alla engagerade i företaget inkluderande alla intressenter, såsom kunder, leverantörer, anställda, ägare, media, myndigheter och samhället.

Strategier hjälper företaget att uppnå sitt framtida mål och samtidigt bekräftar att de är på rätt spår, så att den bidrar till deras framgång. (Johnson & Scholes, 1989, Stoner et al., 1995; Rainey, 2006) Enligt Jauch & Glueck (1998) består utveckling av en strategi av fem grundläggande steg: formulera en verksamhetsidé, fastställa mål som passar verksamhetsidén, utföra en företagsanalys (SWOT11), utföra en omvärldsanalys (PESTE12), samt införa den relevanta strategin som passar för företaget.

Sedan ska denna strategi uppdateras enligt regelbundna uppföljningar. Att formulera effektiva strategier är ett komplext arbete och tillhör en av de viktigaste beståndsdelarna av ett företags aktiviteter ur perspektivet ”hållbar utveckling”, eftersom de sätter tonen för att ändra paradigm i företaget (Rainey, 2006; Larsson, 2009). Att upprätta en strategi är en pågående dynamisk process av företagsledningen, allt ifrån formuleringen, implementeringen tills uppföljningen och utvärderingen av den (Johnson & Scholes, 1989; Chandler, 1995;). Se Figur 3.1 nedan.

11 SWOT är en populär modell använd i företagsekonomi för att beskriva och analysera ett företags interna verksamhet. Det är ett viktigt verktyg för att kunna utveckla företag och upprätta nya strategier. Det står för strengths, weaknesses, opportunities, threats, vilka motsvarar företagets styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

(Smith, 1992)

12 PESTE är en av dem mest populära modellen används inom företagsekonomi när nya strategier upprättas, för att analysera omvärlden utifrån följande aspekter: politiska, ekonomiska, sociala, tekniska och ekologiska (miljömässiga). (Hutchinson & Hutchinson, 1996)

(21)

Figur 3.1 Den strategiska processen (modifierad efter Jauch & Glueck, 1998 och Rainey, 2006)

Strategiformuleringen bygger på alltså en analys av företaget och omvärlden, bedömning av befintliga resurser och strategier av företaget, utvärdering av rådande strategier och strategiska positioner, utformning och genomförande av nya strategier, samt utvecklingen av företagets ledningssystem (Jauch & Glueck, 1998).

Formuleringen kan hanteras av ett relativt litet antal nyckelpersoner på högsta nivå i företaget, medan genomförandet av strategin kräver hela organisationen. Den dynamiska utvecklingen av organisationer kräver kontinuerlig förnyelse av strategier, för att kunna hantera den höga konkurrensen på marknaden. Strategier för hållbar utveckling är mer komplexa och dess utmaningar ligger i att ta hänsyn till ett ännu längre tidsperspektiv (hänsytagande till framtida generationer) än de tidigare ”icke-hållbara” strategier, för att upprätthålla framgång för företaget (Rainey, 2006; Larsson, 2009). Implementeringen är nästa steg i processen, vilket kräver att hela organisationen deltar för att effektivt kunna genomföra det, d v s medarbetare på alla nivåer. Därför är det viktigt att anställda har tillräcklig kompetens som kan möta kraven från omvärlden och utföra de valda strategierna för att uppnå hållbara lösningar. Implementeringen sker genom att anpassa systemet d.v.s. företegates hela organisationen för det nya uppdraget t ex medarbetarnas kompetens, infrastruktur och teknisk utveckling. Den tredje delen av den stratgiska processen är uppföljningen, vilket är en kontrollfunktion som säkerställer att lagar och förordningar följs, samt att ledningssystem fungerar bra. Det innebär att högsta ledningen måste se till att strukturen av verksamheten (olika enheter och verksamhetsområde) kan tillfredställa de nödvändiga förändringar som den nya srategin kräver.

Utvärderingen av strategin är den sista delen av den stratgiska processen. Den är en pågående process och den granskar verksamhetens resultat och prestnada på ett systematiskt sätt, d v s utvärderar hur väl strategier och åtgärder passar ihop för att uppnå målen från början till slut av den strategiska processen. Utvärderingsfasen innebär lösnigar i fall något brister i strategin. Det belyser vilka justeringar och förbättringar måste göras för att uppnå målen. På så sätt uppdateras strategin kontinuärligt. (Johnson & Scholes, 1989; Jauch & Glueck, 1998; Rainey, 2006)

Den nuvarande ekonomiska tillväxten i utvecklade länder innebär hög förbrukning av naturresurser som naturen inte kan återställa och det medför en stor mängd restprodukter som förorenar miljön. En förändring i det här gamla tänkandet (som ignorerar miljömässiga aspekter) blir mer och mer nödvändigt för att garantera tillgänglighet av naturresurser för kommande generationer som det är formulerat i begreppet hållbar utveckling (Wackernagel & Rees, 1996; Miller & Spoolman, 2009).

Organisationer spelar en betydande roll för att uppnå en bättre balans med naturen och därför är det viktigt att företag antar nya strategier och initierar nya metoder för att minska sin miljöpåverkan.

En hållbar organisation skiljer sig från dagens traditionella organisationer genom att acceptera en STRATEGISK TÄNKANDE OCH INNOVATION

LEDARSKAP OCH INTEGRERING

Formuleringen Implementeringen

Utvärderingen Uppföljningen Hållbar affärsutveckling

O M V Ä R L D E N

F Ö R E T A G E T

Strategier System

Strukturen Lösningar

SWOT analys PESTE

analys

(22)

vision om att organisationen på lång sikt försöker att nå en hållbar utveckling enligt principer av Agenda 21:s principer13 (Cairncross, 1995; Rainey, 2006; Larsson, 2009).

3.3 Hållbar affärsutveckling

Idag, i början av det tjugoförsta århundradet, flyttar miljöledningens fokus till ett nytt paradigm, hållbar affärsutveckling med ett långsiktigt perspektiv. Fokus ligger nu på att skapa affärsnytta och upptäcka möjligheter inom de sociala, ekonomiska, samt miljömässiga dimensionerna på marknaden.

Det syftar till att skapa nya lösningar som eliminerar bristerna, bördorna och påverkan på miljön vilka härstämmar ifrån tillverkningen av produkter och tjänster. Arbetet för hållbar utveckling är en stor utmaning för de flesta företag, vilket är en process med ständiga förbättringar. (Ryding, 1992;

Elkington, 1997; AtKisson, 2009)

Hållbar affärsutveckling är alltså ett ramverk för att integrera hållbar utveckling inom ett företags affärsverksamhet. Det innebär att organisationen byter till ett nytt långsiktigt perspektiv, där de använder nya modeller och strategier för att nå hållbarhet. Det krävs ett holistiskt synsätt på omvärlden för att kunna integrera sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter i organisationer.

Helhetsynen omdefinierar företaget och dess ledningssystem. Företaget ser alltså sig själv i en utökad geografiskt och tidsmässigt perspektiv, där det finns ett harmoniskt samspel mellan företaget, naturen och samhället genom att ta hänsyn till effekter av hela deras verksamhet i samband med deras produkter och tjänster. Det omfattar hänsyntagande till effekterna av produkter från början av deras liv i form av naturresurser till dess slutliga form och som avfall d v s från vaggan till graven14 (Persson, 2006; Rainey, 2006).

Hållbar affärsutveckling kräver företagstänkande, visionärt ledarskap, strategisk tänkande, affärsintegrering och incitament till innovation på ett ännu högre krav än hos vanliga affärer (Davis, 1991; Hutchinson & Hutchinson, 1996; Rainey, 2006). Företagstänkande innebär ett bredare ansvarsområde för företaget genom att utöka företagets gräns i sin omgivning i samband med sin verksamhet. Det innebär ett bredare intressentperspektiv där företaget opererar i, vilket omfattar både interna och externa företagsenheter såsom kunder, media, medarbetare, ägare, myndigheter leverantörer, samt deras leverantörer d v s hela leverantörskedjan. Att inkludera alla intressenter som är knutna till företaget mer eller mindre direkt är väsentlig, eftersom de tillhandahåller stöd och påverkar företaget. (Larsson, 2009; Elkington, 1994; Rainey, 2006 )

Visionärt ledarskap styr organisationen, vilket därför spelar en central roll för ett företag och dess förmåga att uppnå hållbar framgång. Visionen betyder grunden för ett företag, vilket ger en riktning för organisationen. Det är också viktig att göra visionen begriplig för alla anställda så att alla förstår och bidrar till den genom deras ansvarsområde. För att kunna tänka strategiskt och leda företaget genom nödvändiga förändringar är det nödvändigt att ledningen har tillräcklig kunskap, analytisk förmåga och kreativitet. För att leda företaget så att det uppnår hållbara konkurrensfördelar och framgång i framtiden krävs alltså ett visionärt ledarskap. (Stoner et al., 1995; Rainey, 2006; Larsson, 2009)

Strategiskt tänkande och affärsintegrering innebär att skapa strategier som innehåller alla intressenter enligt det utökade företagstänkandet. Det betyder att binda ihop de olika beståndsdelar såsom leverantörer, kunder, strategiska partner och andra allianser i företagets affärsstrategi. Att byta ut det gamla sättet som förut bara fokuserade på att tillfredställa kunder och maximera vinst mot att integrera organisantionens alla möjliga intressenter för att skapa nytta och sträva efter hållbara lösningar (Davis, 1991; Elkington, 1994; Stoner et al., 1995). Denna strategi stöder initiativ från företaget och andra intressenter för en bättre kompromiss mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter på

13 De formella lagliga grunderna för hållbar utveckling utvecklades under FN: s konferens om miljö och utveckling vid världstoppmötet i Rio 1992. Den innehåller bl a en rad strategier, olika handlingsplaner och program för att främja arbete för hållbar utveckling i samhället i alla länder.

14 ”Från vaggan till graven” refererar till hänsyntagandet av en produkt i hela sin livcykel. Det är använt för att följa en produkt från vaggan till graven och mäta all dess miljöpåverkan på vägen. Allt ska räknas med - alla resurser som går åt och alla utsläpp som sker, samt alla avfall som produceras, från och med att man hämtar råvaran tills resterna kommer tillbaka till naturen (Rainey, 2006). (se också fotnot 4)

(23)

maknaden. Incitament till innovation är nödvändig för att kunna uppnå nya tekniska och andra kreativa, hållbara lösningar som hjälper till att minska företagets negativa miljöpåverkan, minska kostnaderna, öka tillförlitlighet och kvalitet på produkter och tjänster. Att kunna tillfredställa kunder och bemöta framtidens förväntningar på ett allt högre krav (som innehåller miljömässiga och sociala aspekter också) innovation betyder en nykelfråga genom förbättringar och nya-, effektivare metoder inom företagsstrategin. (Johnson & Scholes, 1989; Elkington, 1994; Rainey, 2006)

Figuren (Figur 3.2) nedan illustrerar hur det utökade företaget tolkas i samband med sin omgivning genom det företagstänkande perspektivet. Företag är sociala institutioner och som sådana har de ett stort ansvar för att säkerställa hälsa, säkerhet och välbefinnande hos mänskligheten och den naturliga världen. Med den här synen är näringslivet integrerat i samhället och naturen. Företagen fungerar alltså i det globala samhället och samtidigt bidrar de till utvecklingen av detta. Företag och samhälle är inte separerade, tvärtom är de beroende av varandra för att fungera. (Hutchinson &

Hutchinson, 1996; Brorson & Larsson, 1999)

Figur 3.2En schematisk bild av det utökade företaget som kännetecknar företagstänkandet (modifierad efter Rainey 2006).

Det finns en växande insikt om att näringsliv och handel, som är problemets kärna till dagens globala miljöproblem, är centrala för lösningarna (Hutchinson & Hutchinson, 1996, Larsson, 2009). Varje företag, organisation och institution, oberoende av sitt verksamhetsområde och storlek fungerar i ett social, miljömässigt, ekonomiskt, tekniskt och politiskt sammanhang, vilket de påverkas av (Davis, 1991; Hutchinson & Hutchinson, 1996; Rainey, 2006; Larsson, 2009). Det visar sig en stor utmaning i näringslivet idag att harmonisera principer för hållbar utveckling och företagens strategi (Cairncross, 1995; Wallace, 1995; Fischer & Schot, 1993; Welford, 1996). Framåtsyftande och konkurrenskraftiga företag ser miljöutmaningen som en naturlig del av deras arbeter som erbjuder många affärsmöjligheter, vilket samtidigt ger möjlighet till förbättringar av välfärden i samhället (Hutchinson & Hutchinson, 1996).

Ett hållbart företag opereras med denna helhetssyn på sin omgivning, där resurser används med tanke på de tre vitala element: ekologisk trygghet, social rättvisa och ekonomisk hållbarhet, vilka illustreras

Andelsägare Medlemmar Allianser

Organisationen Företagsledningen Strategisk ledning Medarbetare FÖRETAGET

Marknader och Kunder

Infrastruktur, Andra industrier Konkurrenter Leverantörer

ANDRA FÖRETAG Sociala

aspekter

Politiska, lagliga aspekter

Ekonomiska aspekter

Miljömässiga aspekter Etiska aspekter

Konkurrens- mässiga aspekter

Tekniska aspekter

Mark Vatten Luft Naturresurser

DEN GLOBALA EKONOMIN

Kultur Religion Värderingar Moral Etik Samhälle

Regeringar och myndigheter Bostäder

Energi Arter Tiden Biologisk mångfald

EKO-SYSTEM DEN SOCIALA VÄRLDEN

(24)

i Figur 2.2. Ekologisk trygghet är baserad på beståndsdelar som är avgörande för behovet av ett hälsosamt fungerande eko-system såsom energi, biologisk mångfald, mark, vatten, luft, naturresurser, arter och tiden för sin självregleringsförmåga. Social rättvisa är baserad på ett etiskt perspektiv som genomlyser den sociala världen såsom samhälle, regeringar, bostäder, kultur, religion, värderingar, moral, mm. Ekonomisk hållbarhet betyder att företag använder jordens resurser för att tillfredställa efterfrågan av samhället på sättet som bibehåller ekosystemets självreglerande förmåga. (Dauncey, 1988;Hutchinson & Hutchinson 1996; Rainey, 2006)

Mer och mer företag upprättar hållbarhetsredovisning idag för att kontrollera och redovisa deras prestation på de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av deras verksamhet. De flesta företag som utför hållbarhetsredovisning använder riktlinjer av Global Reporting Initiative15 som fungerar som ett redovisningsramverk för hållbar utveckling (Larsson, 2009), vilket ger vägledning till hur och vad man ska redovisa genom principer och protokoll (Internet, GRI 1, 2006). 34 procent av svenska företag16 använder sig GRI’s riktlinjer för deras hållbaretsredovisning (Larsson, 2009). Enligt GRI kan en organisation indela sin prestation på hållbarhetsområdet i tre olika kategorier:

ekonomiska-, sociala- och miljömässiga aspekter (Internet, GRI 3, 2006). Dessa aspekter representerar företagets påverkan på den sociala världen, den globala ekonomin, samt ekosystemet, vilka presenteras separat i följande stycken.

3.3.1 Ekonomiska aspekter

Det är vanligt att det är ekonomiska aspekter som prioriteras i en organisation och i synnerhet på kort sikt. Givetvis är den ekonomiska aspekten en viktig del för företaget, eftersom det är en nödvändighet för överlevnaden av själva organisationen. Det ekonomiska resultatet visar hur väl en organisation klarar sig i konkurrensen på marknaden. Tack vare hänsyntagandet till långsiktiga ekonomiska frågor kan däremot ett företag uppnå kostnadsbesparingar. Genom att tillämpa miljötänkandet i sin verksamhet kan en organisation främja tillväxt och förbättra sin förmåga att åstadkomma långsiktig ekonomisk stabilitet som t ex genom att minska resurser d v s öka effektiviteten av verksamheten eller minska förbrukningen av energi genom t ex energisnåla lösningar (Porter, 1985; Rainey, 2006). GRI definierar den ekonomiska aspekten av hållbarhet i ett större ekonomisk perspektiv och det omfattar följande tre indikationer: ekonomiskt resultat, marknadsnärvaro och indirekt ekonomisk påverkan (Internet, GRI 4, 2006).

Företagsstrategin måste flytta från den traditionella uppfattningen av tillgång och efterfrågan, till en mer holistisk syn på den ekonomiska ekvationen. I motsats till att bara fokusera på direkt inputs och outputs, krävs en mer omfattande modell för att analysera materialflöde, kostnader och vinster mellan alla parter som deltar i processen (Elkington, 1994; Cairncross, 1995). Organisationer borde vidga hur de ser på sina kostnader och inkludera kostnaden för alla avfallsflöden och restprodukter i den totala kostnaden, vilket tidigare ansågs vara externa kostnader, så att ansvar inte togs för dem (Hutchinson &

Hutchinson 1996; Rainey, 2006). Externa kostnader är relaterade till konsekvenser av föroreningar och restprodukter orsakade av själva verksamheten, samt produkter och processer av olika intressenter. De kan skapa hälsoproblem i samhället och naturen t ex på grund av dålig luft- och vattenkvalitet. Därför borde dessa externa kostnader nu inkluderas i den totala ekonomiska kostnaden som t ex att täcka medicinska behandlingar av hälsoeffekter, samt att reparera konsekvenser för utarmning av resurser och störningar i ekosystemet

(

Rainey, 2006).

3.3.2 Sociala aspekter

Företag ska ta ansvar för ett bredare intressentperspektiv med hänsyn till hela samhället och den globala miljön, om de vill vara värdeskapande genom sin verksamhet. Sociala dimensioner är baserade på etiska värdegrunder, som garanterar bästa möjliga tillvägagångsätt hos anställda och andra intressenter. Enligt GRI omfattar den sociala dimensionen av hållbarhet följande delar:

anställningsförhållanden och arbetsvillkor (t ex erbjuder icke-diskriminerande omständigheter på

15 GRI är en organisation som främjar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet genom att erbjuda ett ramverk för hållbarhetsredovisning, som används runt om i världen. Den ger stöd till alla företag och organisationer oberoende av deras typ och storlek. GRI är i strategiskt partnerskap med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, FN: s miljöprogram, FN: s Global Compact och Internationella Organisation för Standardiseringen (ISO). (Internet, GRI 2)

16 Riksbyggen har gjort sin första hållbarhetsredovisning enligt GRI 2010, vilket de vill fortsätta publicera årligen. Kriterierna för redovisningen uppfylls GRI:s tillämpningsnivå C.

References

Related documents

Företaget arbetar med kommuner, kommunala bolag och privata företag för att säkerställa att avfall och återvinningsmaterial omhändertas på bästa sätt med hänsyn

Ordinarie styrelseledamöter Styrelsesuppleanter Lars-Åke Hansson, ordförande Johanna König Lars Lindgren, vice ordförande Sibylle Totschnig Sven Kinnander, sekreterare Lennart

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens hus, mot ersättning, till föreningens medlemmar upplåta bostadslägenheter

Om en fond för inre underhåll finns räknas även denna till de kortfristiga skulderna men det är inte troligt att samtliga medlemmar under samma år använder sina

Styrelsen för Riksbyggens Bostadsrättsförening Ladusvalan i Lund får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2005-01-01 till 2005-12-31.. Föreningens firma tecknas

Om en fond för inre underhåll finns räknas även denna till de kortfristiga skulderna men det är inte troligt att samtliga medlemmar under samma år använder sina

Styrelsen för Riksbyggens bostadsrättsförening Ladusvalan i Lund får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2004-01-01 till 2004-12-31. Föreningens firma tecknas

Föreningen har under verksamhetsåret hållit en ordinarie föreningsstämma 2002-11-21, samt två extra stämmor 2003-03-19 för ändring av verksamhetsår samt 2003-11-24 för