Kulturnämnden Tid:

Kulturnämnden Tid: 2020-05-26 kl. 17:00

Plats: Kulturhuset Multeum, Strängnäs

Gruppmöten före sammanträde kl. 16.30 på Multeum Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Sammanträdets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Distansdeltagande, beslut

2. Närvarande på distans, information 3. Föredragningslista, anmälan av

övriga frågor

4. Öppet sammanträde, beslut

5. Drift av mötesplatserna, diskussion KN/2019:94 Bifogas 6. Information från kulturchefen

7. Information från nämndens ordförande

8. Verksamhetsrapporter, information

från enheterna KN/2020:1

KN/2020:2 KN/2020:3 KN/2020:4

Bifogas

9. Kulturcentrum, information 10. Nationaldagsfirandet 2020,

information

11. Delårsrapport 1:2020 för

Kulturnämnden, beslut KN/2020:23 Bifogas

12. Ärendebalanslista Bifogas

13. Meddelandeärenden 14. Övriga frågor

Rapport - Utredning mötesplatserna

KS/2019:120

Innehåll

Sammanfattning ... 4

1 Beskrivning av mötesplatsernas historia och nuläge ... 6

1.1 Politiska beslut ... 6

1.2 De tre mötesplatsernas historia och nuläge ... 7

1.2.1 Mötesplats Stallarholmen ... 7

1.2.2 Mötesplats Åkers styckebruk ... 9

1.2.3 Mötesplats Mariefred ... 12

2 Förslag till syfte med mötesplatserna ... 14

3 Definitionen av en mötesplats – behov av revidering? ... 17

4 Likvärdig tillgång till lokalerna ... 19

5 Behov av en mötesplats i Strängnäs tätort? ... 21

6 Två förslag till framtida uppdrag och ansvarsfördelning ... 23

6.1 Föreningsdrivna mötesplatser ... 23

6.1.1 Funktionella lokaler ... 25

6.1.2 Betald personal ... 31

6.1.3 Tydliga avtal ... 32

6.1.4 God styrning ... 39

6.1.5 Många samarbeten ... 40

6.1.6 Organiserat ideellt engagemang ... 41

6.1.7 Mötesplatsen som möjliggörare ... 42

6.2 Kommunal drift av mötesplatserna ... 44

6.2.1 Funktionella lokaler ... 44

6.2.2 Betald personal ... 45

6.2.3 Tydliga avtal ... 46

6.2.4 God styrning ... 46

6.2.5 Många samarbeten ... 46

6.2.6 Organiserat ideellt engagemang ... 47

6.2.7 Mötesplatsen som möjliggörare ... 47

6.3 Översiktliga ekonomiska jämförelser av de olika förslagen till framtida drift av mötesplatserna ... 48

7 Utredningsuppdraget och metodbeskrivning ...50

7.1 Syfte, mål och avgränsningar ...50

7.2 Uppdragets organisation och metod ... 51

Bilaga 1 En jämförelse av de tre mötesplatserna ... 53

Föreningen ... 53

Fastigheten ... 54

Prissättning vidareuthyrning ... 55

Verksamhetsbidrag, avtal, personalresurser och samverkan ... 56

Föreningar i eller i anslutning till mötesplatsen ... 57

Sammanfattning

Strängnäs kommun har sedan 2012 stöttat framväxten av tre mötesplatser i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk. Föreningarna som driver mötesplatserna får kulturbidrag för att utveckla verksamheten och kommunen betalar hyran för lokalerna. Ansvaret för mötesplatserna ligger hos

kulturnämnden.

Då mötesplatserna startat vid olika tillfällen och föreningarna haft skilda förutsättningar, har kommunen under åren slutit olika typer av avtal och överenskommelser med föreningarna. Kommunens förväntningar på vad

föreningarna ska åstadkomma med mötesplatsverksamheten har heller inte varit så tydligt uttalad tidigare. Av dessa anledningar initierade kommundirektören och kulturchefen föreliggande utredning.

Syftet med utredningen har varit att ta fram ett beslutsunderlag till kommunledningen och kulturnämnden avseende Strängnäs kommuns förhållningssätt gentemot de tre mötesplatserna. I utredningen skulle en beskrivning göras av hur dagens ansvarsfördelning och överenskommelser mellan kommunen och föreningarna som driver mötesplatserna har vuxit fram, vad de innehåller och hur det fungerar idag, se vidare kapitel 1. Vidare skulle utredningen presentera olika alternativ till en framtida ansvarsfördelning mellan kommunen och föreningarna gällande mötesplatsernas drift, se kapitel 6. I utredningsuppdraget ingick att ta fram ett förslag till syfte med mötesplatserna (se kapitel 2) och att pröva den definition av en mötesplats som den dåvarande kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om 2016 behöver revideras, vilket görs i kapitel 3.¹

Utredningens förslag till syfte med mötesplatserna är att:

”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:

 Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.

 Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.

 Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”

1 ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (kultur- och fritidsnämnden 2016-02-23, § 4).

Om det föreslagna syftet används tillsammans med nuvarande definition av vad en mötesplats är, behöver definitionen inte revideras. Däremot föreslår

utredningen att kulturnämndens ansvar för mötesplatserna, vilket uttrycks i nämndens reglemente, specificeras i linje med det föreslagna syftet.

Utredningen har tagit fram två förslag på framtida drift av mötesplatserna. Det ena vidareutvecklar dagens modell med föreningsdrivna mötesplatser. Det andra förslaget innebär en kommunalisering av mötesplatserna. Det är tänkbart att en kombination av de två förslagen också är möjlig. De två förslagen presenteras utifrån den modell för drift av en mötesplats som föreningen Drömfabriken tog fram under de första åren som mötesplats Stallarholmen utvecklades, se vidare i kapitel 6.

Det finns fördelar och nackdelar med båda förslagen. Fortsatt föreningsdrift möjliggör tillvaratagande av upparbetade samarbeten, engagemang och ett starkt underifrånperspektiv. Utredningens förslag kan här bidra till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och föreningarna. Samtidigt kvarstår en del av utmaningarna med att kommunen inte har full rådighet över styrningen, till exempel låter en annan aktör ansvara för verksamheten och för

vidareuthyrning av lokalerna. Vid en eventuell kommunalisering skulle

ansvarsfördelningen däremot bli tydligare, till exempel mellan kommunen som hyresgäst och SFAB som hyresvärd. Mötesplatsverksamheten skulle bli en verksamhet bland andra kommunala verksamheter, styrningen skulle ske genom kommunens styrsystem och ”spindlarna i nätet” på mötesplatserna skulle bli kommunanställda. Däremot riskerar kommunaliserade mötesplatser att tappa underifrånperspektivet. Engagemanget från föreningar och ideella krafter, inte minst de föreningar som idag driver mötesplatsverksamheten, kan gå förlorat.

Om fortsatt föreningsdrift väljs rekommenderar utredningen att driften av mötesplatsverksamheten upphandlas i enlighet med lagen om offentlig

upphandling (LOU). Kommunjuristen har i samverkan med inköpsavdelningen utrett frågan och konstaterat att driften av mötesplatsverksamheten är

upphandlingspliktig. En upphandling gör också förfarandet kring vilka föreningar som ges möjlighet att driva mötesplatserna mer transparent och öppet.

Oavsett vilken driftform som väljs har utredningen uppmärksammat vikten av att arbeta aktivt med trygghet och tillgänglighet på mötesplatserna. Det arbetet är idag till en del ofinansierat och en av mötesplatserna, Biohuset, uppfyller i dagsläget inte kraven på att vara en tillgänglig och trygg mötesplats för alla. Där behöver politiska beslut fattas om framtiden för mötesplats Mariefred.

Vidare pekar utredningen på behovet av att fortsätta belysa frågor om

ansvarsfördelning och försäkringar vid vidareuthyrning. System för kontinuerlig

uppföljning av mötesplatsverksamheten och arbetsbeskrivningar för de personer som arbetar som ”spindeln i nätet” vid mötesplatserna behöver tas fram.

Mötesplatserna kan användas som noder i frivilligarbetet, vilket skulle knyta samman satsningen som kommunen gör på mötesplatserna med stödet till Frivilligcentralen. Eftersom Strängnäs tätort saknar en motsvarighet till mötesplatserna i de tre kommundelarna föreslår utredningen att tankar om ett stärkt underifrånperspektiv och tillvaratagande av engagemang och idéer från enskilda/grupper av individer tas med i fortsatt arbete med att planera för en eventuell ny kulturscen, satsningar på ombyggnad av Multeum eller andra kommunala lokaler i tätorten. Detta för att möjliggöra att civilsamhället och invånare i tätorten också har tillgång till tillgängliga och trygga kommunala lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.

Målet med utredningen är att den bidrar till att Strängnäs kommuns

förhållningssätt gentemot mötesplatserna blir tydligare och mer enhetligt, att mötesplatsernas syfte och uppdrag blir tydliggjort, samt att mötesplatserna och verksamheten där är och uppfattas som tillgängliga för alla invånare oavsett hans/hennes/hens ålder, kön, könsidentitet, sexualitet, funktionsförmåga,

etniska eller religiösa tillhörighet. Utredaren hoppas att så blir fallet, att förslagen i utredningen kan vara till hjälp i fortsatt utvecklingsarbete med mötesplatserna.

1 Beskrivning av mötesplatsernas historia och nuläge 1.1 Politiska beslut

Inför mandatperioden 2011-2014 enades majoriteten (socialdemokraterna, centerpartiet, dåvarande folkpartiet och miljöpartiet) om ett politiskt initiativ att aktivt verka för att möjliggöra en mötesplats för unga och gamla under både dag- och kvällstid i varje kommundel. Ansvaret för mötesplatserna hamnade under kommunstyrelsen. (KS/2014:42)

Ur majoritetsförklaringen 2015-2018 (moderaterna och socialdemokraterna):

”Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar”.

Ur majoritetsförklaringen 2018-2022 (moderaterna och socialdemokraterna):

”Jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”

(under rubriken Kultur), samt ”Utveckla våra centrum (Strängnäs & Mariefred) och våra centrumstråk (Åkers styckebruk och Stallarholmen) genom samarbete med näringsliv, föreningar och kommunen” (en av 15 punkter som inleder majoritetsförklaringen).

I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats: ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och

tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (kultur- och fritidsnämnden 2016-02-23, § 4).

Ur Kulturpolitiskt program 2018-2021 (KFN/2017:215-003): ”Kommunen vill stötta och utveckla mötesplatserna i varje kommundel i samverkan med ideella aktörer.” (under rubriken Kulturlokaler).

Ur kulturnämndens verksamhetsplan 2019-2021 (KN/2019:5-0061)

”Strängnäs kommun erbjuder invånarna och besökare ett attraktivt och till- gängligt kulturutbud. I våra kommundelar finns mötesplatser för aktiviteter och samvaro.” (nämndens mål, perspektiv Invånare).

”Kulturnämnden utvecklar lokaldemokratin och medborgardialogen.

2019 prioriterar kulturnämnden mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åker med extra medel för att göra dem mer livskraftiga. Medborgardialogerna behöver bli fler och den lokala demokratin starkare.” (nämndens mål, perspektiv Samhälle). ”Strategiska vägval: Under mandatperioden blir det ett särskilt fokus på medborgardialog och lokal-demokrati. Internkontroll: Att medborgardialoger mellan politiker, tjänstemän och medborgare har genomförts på samtliga

mötesplatser. Det är viktigt att medborgardialoger i olika frågor verkligen genomförs på mötesplatserna. Uppföljning två gånger om året.”

I verksamhetsberättelsen för 2018 går det att läsa att Strängnäs kommun under året arbetat med att förankra Agenda 2030 inom organisationen. Enligt den nya styrmodellen som implementerades 2019 har samtliga kommunfullmäktigemål i Flerårsplanen 2019-2021 kopplingar till de 17 Agenda 2030 målen. En av

Agendans grunder är samverkan och partnerskap mellan olika aktörer, som exempelvis det offentliga och civilsamhället, för att nå målen om ett hållbart samhälle. Vidare är inkludering, delaktighet och demokrati bärande tankar i Agendans alla mål, precis som i kommunens arbete med mötesplatserna.

1.2 De tre mötesplatsernas historia och nuläge

Nedan beskrivs de tre mötesplatsernas historia och nuläge med fokus på föreningarnas villkor, avtal och överenskommelser med kommunen. En översiktlig jämförelse mellan mötesplatserna finns även i bilaga 1.

1.2.1 Mötesplats Stallarholmen

Hösten 2010 beviljade Leader Inlandet medel till en förstudie om ett

”kulturcentrum i Stallarholmen”. När förstudien avslutades våren 2011 konstaterade den att det fanns ett behov av och intresse för en mötesplats på orten. Från 2012 till och med januari 2014 bedrevs ett nytt Leader-projekt med fokus på att utveckla dagverksamheten i Gula Industrihuset som ett komplement till redan pågående kvällsverksamhet.

Kommunstyrelsen i Strängnäs beviljade den 17 december 2012 föreningen Drömfabriken 200 000 kronor för deras arbete med att skapa en modell för mötesplats i Stallarholmen (KS/2012:628-805). Enligt beslutet fanns redan då ambitionen att erfarenheterna från arbetet skulle generera en metod för att arbeta med mötesplatser som går att använda i andra kommundelar. En

arbetsgrupp bestående av kommunala tjänstemän och aktiva i föreningen skulle föra dialog under arbetets gång.

Under 2014-2016 bedrevs ett projekt av föreningen Drömfabriken avseende Mötesplats Stallarholmen, med bidrag från Strängnäs kommun, för att utveckla en modell för mötesplatser i kommunen. Visionen var ”att ta fram en struktur eller modell för en mötesplats som bygger på nya samverkansformer, där en mångfald av verksamheter kan äga rum under både dag- och kvällstid och såväl unga som gamla kan mötas” (ur projektplan 2014-2016). Erfarenheterna från projektet redovisades i en rapport i januari 2017.² I rapporten finns en modell för mötesplatser beskriven, vilken sammanfattas i sju punkter (se vidare i kapitel 6).

För att fortsätta utveckla Mötesplats Stallarholmen ingick kommunen och föreningen Drömfabriken en överenskommelse om ett Idéburet Offentligt

Partnerskap (IOP) för perioden 2017-01-01 till 2018-12-31. Enligt avtalet används denna form av överenskommelse när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämpligt. Beslutet om en IOP med föreningen Drömfabriken fattades i november 2016 av ordförande i kultur- och fritidsnämnden, enligt delegationsordningens punkt 1.4 Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 § (KFN/2016:240-106). Parterna ville genom avtalet skapa ett långsiktigt

samarbete och en tät dialog mellan den offentliga och den ideella sektorn. Målet var fortfarande att Mötesplats Stallarholmen skulle fungera som en modell för andra mötesplatser i kommunen och att Drömfabriken skulle stödja dessa med handledning i deras arbete med att utveckla sin verksamhet. Sedan beslutet om IOP fattades har det fallit en del domar där avtalsformen ifrågasätts, enligt inköpschefen i Strängnäs kommun, vilket gör att framtida IOP inte är aktuella inom detta område.

Avtalet om IOP upphörde att gälla vid årsskiftet 2018/2019. I december 2018 beslutade den dåvarande kultur- och fritidsnämnden, genom delegation till kulturchefen, att bevilja föreningen Drömfabriken 400 000 kronor i kulturbidrag för 2019 (KFN/2018:205-805). Ansökan är gjord på kommunens e-blankett för ansökan om arrangemangsbidrag. Enligt ansökan från föreningen är ett av fyra syften att driva Mötesplats Stallarholmen. Övriga tre syften är att erbjuda ett brett utbud av kurser och evenemang för barn, unga, vuxna och gamla, att driva

2 Projekt Mötesplats Stallarholmen. Några reflektioner och slutsatser. Föreningen Drömfabrikens slutrapport – Januari 2017.

en frivilligbyrå i Stallarholmen, samt att bidra till ökad medborgardialog och utveckling av lokalsamhället.

Enligt Bidragspolicy för Strängnäs kommun (KS/2010:251-003) ska mottagaren av bidrag årligen lämna en rapport över hur bidraget har använts och hur det har bidragit till uppfyllandet av det/de kriterier som angavs i ansökan. Kommunen har enligt policyn också rätt att, tillsammans med föreningens revisorer, granska underlag för föreningens bidragsansökan.

Utöver kulturbidraget om 400 000 kronor för 2019 betalar Strängnäs kommun via kulturnämndens budget hyran för Mötesplats Stallarholmen, via Strängnäs Fastighets AB (SFAB). SFAB hyr mötesplatsen av fastighetsägaren Gula

Industrihuset för 449 902 kronor per år. I hyran ingår inte städning, den ansvarar föreningen Drömfabriken själva för. Hyresavtalet sträcker sig till och med 30 april 2022. Uppsägningstiden är 10 månader, i annat fall är kontraktet förlängt med 36 månader i taget. Det finns inga andra hyresgäster i mötesplatsen.

Drömfabriken sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunens verksamheter kan låna lokalerna utan avgift. Andra föreningar, företag och privatpersoner betalar en avgift enligt prislista på hemsidan, se bilaga 1. I prislistan görs skillnad på ”lokala” föreningar, det vill säga föreningar från Stallarholmen, och andra föreningar, vilka får betala en högre avgift. Enligt (muntlig? framgår inte av tidigare IOP) överenskommelse med kulturkontoret får föreningen behålla intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna.

1.2.2 Mötesplats Åkers styckebruk

Strängnäs kommun köpte fastigheten Håkon 1 (Folkets hus i Åker) 2017 som ett led i att skapa en mötesplats i Åkers styckebruk (KS/2017:167-107). Byggnaden förvaltas av Strängnäs Fastighets AB. Samma år, 2017, startade Föreningen Porten. De genomförde aktiviteter för att skapa och driva en mötesplats i Åkers styckebruk. För det fick de för 2017 och 2018 ett bidrag om 50 000 kr per år från Kultur- och fritidsnämnden.

I syfte att utveckla Mötesplats Åker har Strängnäs ingick kommunen 2018 en överenskommelse om ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med föreningen Porten (KFN/2017:189-869). Beslutet fattades den 9 april 2018 av ordförande i kultur- och fritidsnämnden med stöd i punkt 1.4 i nämndens delegationsordning, Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 §. Överenskommelsen gäller 2018-05- 01 till och med 2019-12-31 och den upphör utan uppsägning då tidsperioden löper ut. Syftet med partnerskapet är att utveckla Mötesplats Åker genom att stärka samverkan mellan kommunen och föreningen Porten. Parterna vill skapa ett långsiktigt samarbete och en tät dialog mellan den offentliga och ideella

sektorn, vilket är jämförbart med den tidigare IOP med föreningen Drömfabriken i Stallarholmen.

Målet med Mötesplats Åker är att det ska bli en naturlig träffpunkt för både barn, unga, vuxna och äldre. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med kommunens definition av en mötesplats. Föreningen Porten arbetar för att allt fler föreningar, organisationer och företag i närsamhället ska använda mötesplatsen, de ska verka för att skapa fler kreativa samarbeten på orten, bland annat med inriktning barn- och ungdomsaktiviteter. Målgrupp för verksamheten är alla invånare i

kommundelen. Inget särskilt fokus på barn och unga nämns i överenskommelsen.

Enligt överenskommelsen sköter föreningen Porten drift och skötsel av Mötesplats Åker i Åkers Folkets hus. Det innebär bokning och utlämning av nycklar, samt regelbunden dialog med Strängnäs fastighets AB i lokalfrågor.

Föreningen ska hålla regelbundna husmöten och ansvara för samordning av aktiviteter med övriga föreningar som har sina lokaler i Åkers Folkets hus, se vidare nedan. Föreningen Porten disponerar sin egen lokal i Åkers Folkets hus utan kostnad under 2018-2019. Föreningen ska bidra med ideellt arbete för att genomföra verksamheten.

Även Finska föreningens pensionärssektion, PRO i Åkers styckebruk och

hembygdsföreningen disponerar hyresfria föreningslokaler som ingår i den del av Åkers Folkets Hus som utgör mötesplatsen. Pensionärsföreningarna skriver årligen en överenskommelse med socialkontoret där de som motprestation lovar att hålla en del av sin verksamhet öppen för andra än sina egna medlemmar.

Detta utifrån en tidigare överenskommelse med kommunen/socialnämnden om att kommunen står för hyreskostnaderna för pensionärsföreningar om de i sin tur avstår från att söka andra former av föreningsbidrag från kommunen.

Socialkontoret har ifrågasatt om det är deras handläggare som ska teckna de årliga överenskommelserna då det är en annan nämnd som står för

hyreskostnaderna.

Den dåvarande kultur- och fritidsnämnden tecknade den 16 april 2018 en överenskommelse med hembygdsföreningen om allmän nyttjanderätt av rum 208 i Åkers Folkets Hus. Som motprestation ska Åkers hembygdsförening bidra till att utveckla Mötesplats Åker genom samarbete med föreningen Porten och att anordna kulturaktiviteter i huset. Överenskommelsen gäller till och med 2020- 12-31.

Strängnäs kommun betalar via kulturnämndens budget hyran för Mötesplats Åker till fastighetsägaren Strängnäs Fastighets AB, 704 204 kronor per år. I hyran ingår städning av Åkers Folkets hus två gånger per vecka (uppehåll i juli).

Hyreskontraktet för mötesplatsen sträcker sig till och med 2020-12-31.

Uppsägningstiden är 12 månader, i annat fall är kontraktet förlängt med 36 månader i taget.

Mötesplatsen upptar den största delen av huset, men det finns även andra hyresgäster där som har egna avtal med SFAB (Åkerrevyn, Telia, Bridgeklubben, Strängnäs arbetarekommun och ett par personer som delar på en lokal). Dessa hyresgäster fanns i huset redan då SFAB köpte fastigheten 2017.

Föreningen Porten fick enligt överenskommelsen 100 000 kr i kulturbidrag för 2018. För 2019 beslutade den dåvarande kultur- och fritidsnämnden, genom delegation till kulturchefen, att bevilja föreningen Porten 400 000 kronor i kulturbidrag (KFN/2018:203-805). Ansökan är inte gjord i kommunens e- blankett för kulturbidrag. Enligt ansökan är huvudsyftet med Mötesplats Åkers styckebruk:

- Samarbete med de aktiva föreningar som finns på orten, samordna för en mer levande ort och bättre kommunikation till de som verkar och bor i Åker.

- Knyta ihop större sammanhang inom kommunen och nära samarbete med de andra mötesplatserna och andra kommuninsatser så de sprids och kan delas lokalt.

- Organisation och närvaro för att bedriva Folkets Hus – av Folket För Folket – med trevliga engagemang, hjälp, bokningar, nycklar och vissa öppettider för att kunna visa huset, diskutera möjligheter samt svara på frågor, uppdatera och skapa events/social media och web-plats.

Som uppföljning av IOP:n ska föreningen Porten årligen sammanställa och redovisa en verksamhetsberättelse med ekonomiskt utfall, samt statistik över föreningens olika aktiviteter, statistik över antal besökare och beläggningen på Mötesplats Åker, till kultur- och fritidsnämnden. Till skillnad från den tidigare IOP:n med föreningen Drömfabriken i Stallarholmen ställs inga krav på att man i statistiken ska kunna följa kön och ålder bland besökare och deltagare i

aktiviteter. Sedan beslutet om IOP fattades har det fallit en del domar där avtalsformen ifrågasätts, enligt inköpschefen i Strängnäs kommun, vilket gör att framtida IOP inte är aktuella inom detta område.

Föreningen Porten sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunens verksamheter och föreningen

Portens medlemmar kan låna lokalerna utan avgift. Andra föreningar, företag och privatpersoner betalar en avgift som varierar utifrån storlek på lokalen och tid.

Kostnaden framgår inte på föreningens hemsida, men enligt intervju handlar det om 1 000 kronor per heldag i de stora salarna och 500 kronor per heldag i det mindre Elis Johansson-rummet. Enligt IOP:n får föreningen Porten behålla

intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna för att vidareutveckla verksamheten.

1.2.3 Mötesplats Mariefred

Biohuset är en byggnad som uppfördes av Mariefreds Arbetareförening och invigdes 1902. Huset var en viktig del i det sociala livet och föreningslivet i Mariefred under drygt 100 år. 1963 övergick fastigheten i Mariefreds stads ägo och när staden gick upp i Strängnäs kommun 1971 övergick Biohuset i

kommunens ägo.

År 2007 motionerade Mariefredspartiet i kommunfullmäktige om att utveckla Biohuset till ett allaktivitetshus eller kulturhus. Den dåvarande kommundels- nämnden i Mariefred fick i uppdrag att ta hand om förslaget och man beslutade att låta den nystartade föreningen Aktivum att ansvara för drift och verksamhet i huset. Föreningen skrev avtal med kommunen och fick tillgång till lokalerna hyresfritt.

2013 gjordes en lokalutredning av alla lokaler i Mariefred (KS/2013:84). I februari 2014 sade kommunen upp avtalet med Aktivum. Under

uppsägningstiden (12 månader från och med 1 februari 2014) genomfördes en behovsanalys av Biohuset som mötesplats på uppdrag av kommunchefen (KS/2014:42-0081). Syftet var att kartlägga kommundelens faktiska behov och hur dessa stämde överens med Biohusets förhållanden.

Behovsanalysen visar att husets historiska betydelse har en avsevärd tyngd i Mariefred. Vid tiden för behovsanalysens genomförande hade en nytändning skett verksamhetsmässigt, på ideell basis. Flera verksamheter ville in i huset och samordning av tider och ledning behövdes, enligt analysen. De som tillfrågats under analysarbetet önskade att Biohuset skulle utvecklas till ett aktivitetshus med varierat innehåll dit alla är välkomna, men med den uttalade målgruppen ungdomar/unga. Analysen poängterade att fritidsverksamhet/ett aktivitetshus och kultur/ett kulturhus för med sig olika förväntningar på innehåll och krav på kompetens. Slutsatsen i analysen är dock om det finns ekonomi att rusta Biohuset ur ett demokratiskt tillgänglighetsperspektiv och ur ett hållbart kvalitativt

perspektiv? Styrning, mandat, ansvar och hållbarhet behöver tänkas igenom nogsamt oavsett om huset skulle användas till kultur, trivsel eller social trygghet, avslutar utredaren.

Ytterligare en nulägesbeskrivning av kommunens mötesplatser genomfördes under 2017 (KS/2017:660-0081). Där framkommer också att en mötesplats i Biohuset ser ut att bli kostsam. Utredningen konstaterar att det behövs ett omtag för att se om det endast finns en lämplig lokal för en mötesplats i Mariefred. Går det att nyttja någon befintlig lokal som redan är anpassad efter behoven? Och vad

är en rimlig kostnad för att ta fram en ny mötesplats i Mariefred? Det är två frågor som utredaren ställer i sina slutsatser.

Föreningen Mötesplats Biohuset Mariefred bilades den 8 augusti 2017. Enligt mötesprotokollet hade Strängnäs kommun då tillsatt en utredning avseende kostnader och konsekvenser av att renovera och bibehålla Biohuset mot att bygga ett helt nytt aktivitetshus i Stadsparken. Föreningens stadgar slår fast att

föreningens ändamål är att främja Mariefredsföreningarnas intresse att bevara Biohuset i Mariefred som ett hus och utveckla det till en mötesplats för

människor i alla åldrar i Mariefred. Vidare syftar föreningen enligt stadgarna till att administrera lokalerna i Biohuset, att lokalerna hyrs ut, att de underhålls och utrustas på ett adekvat sätt, att initiera till olika verksamheter samt att stimulera till verksamheter för både äldre och yngre.

Strängnäs kommun betalar via kulturnämndens budget hyran för Biohuset till fastighetsägaren Strängnäs Fastighets AB, 519 815 kronor per år, samt städningen som kostar 38 640 kronor per år. Kontraktet med SFAB löper till och med 2021- 09-30 med 12 månaders uppsägningstid. Om ingen uppsägning görs förlängs kontraktet därefter med 36 månader i taget.

Den 22 augusti 2017 ingick Strängnäs kommuns kultur- och fritidsnämnd ett hyresavtal med föreningen Mötesplats Biohuset Mariefred gällande drift och utveckling av en mötesplats på orten (KFN/2017:115-106). Beslutet fattades av ordföranden i kultur- och fritidsnämnden med stöd i punkt 1.4 i nämndens delegationsordning, Beslut i brådskande ärenden, KL 6 kap. 39 §. Hyresavtalet gäller från 1 september 2017 till och med 1 september 2019, med nio månaders uppsägningstid för båda parter. Kontraktet förlängs sedan automatiskt med nio månader per gång.

Enligt hyresavtalet med kultur- och fritidsnämnden ska föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred etablera mötesplats Mariefred, administrera lokalerna i Biohuset, se till att de hyrs ut, underhålls och rustas på ett adekvat sätt.

Föreningen ansvarar vidare för bokningar och hemsida med aktuell information.

Mötesplatsen ska vara ett aktivitetshus för alla åldrar.

Som uppföljning av hyresavtalet ska föreningen en gång per år redovisa verksamhetsberättelse med ekonomiskt utfall, statistik över föreningens olika aktiviteter där både kön och ålder ska framgå, samt statistik över antalet besökare och beläggningen på Mötesplatsen, till kommunen.

Enligt kulturchefen valdes formen hyresavtal istället för att teckna en IOP med anledning av att föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred precis höll på att bildas. Endast en interimsstyrelse fanns vid det tillfället. I bilagan till hyresavtalet framgår att föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred får behålla intäkter från

vidareuthyrning av lokalerna för att utveckla mötesplatsens verksamhet. Det blir en form av tredjehandsuthyrning (SFAB hyr ut Biohuset till kommunen, som i sin tur hyr ut Biohuset till föreningen, som i sin tur hyr ut till andra aktörer), som inte regleras i kommunens ramavtal med SFAB. Det är oklart vad det kan få för konsekvenser för ansvarsfrågan och försäkringar om något händer när lokalen är uthyrd i tredje hand till en annan aktör. Enligt fastighetschefen på SFAB ser bolaget kommunen som den ansvariga avtalsparten.

Hyresavtalet gäller för byggnaden i det skick den var då avtalet skrevs. Underhåll och skötsel av byggnaden har varit eftersatt under en längre tid. Strängnäs Fastighetsbolag AB har under hösten 2017 och våren 2018 på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden genomfört en utredning för att ta fram olika alternativ för Biohuset. Byggnaden är i stort behov av upprustning och behöver tillgängliggöras på olika sätt för att kunna fungera som en mötesplats. Utredningen överlämnades till kulturkontoret i början av sommaren 2018.

Föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred fick 50 000 kronor per år i kulturbidrag för 2017 och 2018 av Strängnäs kommun för att börja utveckla verksamheten. För 2019 beslutade kultur- och fritidsnämnden i december 2018, via delegation till kulturchefen, att ge föreningen 200 000 kronor i kulturbidrag (KFN/2018:204-805). Ansökan är inte gjord i kommunens e-blankett för kulturbidrag.

Föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred sköter bokningen av mötesplatsen när andra aktörer vill genomföra sina aktiviteter där. Kommunala verksamheter, föreningar som får bidrag av Strängnäs kommun och politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige kan nyttja lokalerna utan kostnad. Priserna varierar utifrån vilken lokal det är och omfattning i tid. Prislistan på hemsidan utgår från vad andra föreningar får betala. Privata arrangemang, företag och organisationer betalar dubbel avgift. Enligt bilaga till hyresavtalet med kulturnämnden får föreningen behålla intäkterna för vidareuthyrningen av lokalerna. Intäkterna ska användas till att utveckla mötesplatsens verksamhet.

2 Förslag till syfte med mötesplatserna

I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats: ”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i kommundelen.” (KFN 2016-02-23, § 4). Det har hittills varit den enda

vägledningen för kommunen och föreningarna när man samverkat för att utveckla verksamheten vid mötesplatserna. Definitionen passar in på fler verksamheter än de tre mötesplatser som utredningsuppdraget omfattar.

I utredningsuppdraget ingick därför att ta fram ett förslag till syfte med

mötesplatserna. Utan syfte är det svårt att identifiera vilka behov mötesplatserna ska fylla. Varför ska kommunen avsätta resurser till dessa mötesplatser? Vad är anledningen till att kommunen ska ha mötesplatser? Om man inte sätter ord på det blir det svårt att formulera vilka förväntningar Strängnäs kommun har på de föreningar som driver mötesplatserna. Det vill säga, vilka krav som ska ställas på föreningarna, vad mötesplatserna förväntas ”leverera” och leva upp till. En otydlighet som drabbar föreningarna och deras till största delen ideellt arbetande medlemmar.

Syftet ska samtidigt inte vara för styrande. Föreningarna som har i uppdrag att driva mötesplatserna behöver ha eget manöverutrymme, för att kunna möta kommundelen och dess invånares behov, förutsättningar och önskemål.

Mötesplatserna ska drivas med ett underifrånperspektiv, med empowerment (egenmakt) som ledord.³ Syftet ska ringa in en ”minsta gemensamma nämnare”, det grundläggande som kommunen och invånarna kan förvänta sig av en

mötesplats verksamhet, oavsett vilken förening som driver den eller vilken kommundel mötesplatsen finns i.

Utifrån workshops med kulturnämnden respektive styrelseledamöter i de tre föreningar som har till uppgift att driva de tre mötesplatserna idag, samt övrig informationsinhämtning som skett under utredningen, föreslås följande syfte med mötesplatserna:

Förslag till syfte med mötesplatserna:

”Strängnäs kommun stödjer föreningsdrivna kommunala mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk för att:

- Ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.

- Ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog.

- Tillvarata engagemang och stärka samhörigheten i kommundelen. Det kan bidra till att utveckla lokaldemokratin, öka den upplevda tryggheten och attraktionskraften i kommundelen.”

3 Empowerment (egenmakt) = Den enskilda individens upplevelse av sin möjlighet och förmåga att påverka sin tillvaro.

De ord som används i den föreslagna syftesbeskrivningen ovan har valts med stor omsorg, efter en långdragen process där olika förslag till syftesformuleringar testats. Nedan följer en motivering till varför några av dem valts.

Med kommunala mötesplatser ska förstås att det är Strängnäs kommun som står för hyreskontraktet, betalar hyran och beviljar verksamhetsbidrag till de

föreningar som driver verksamheten på mötesplatserna. Ordet kommunala är viktigt för att särskilja dessa mötesplatser från andra mötesplatser som passar in under kommunens definition av vad en mötesplats är, till exempel bygdegårdar som kommunen stödjer på annat sätt. Kommunala signalerar också att

verksamheten som bedrivs på mötesplatserna ska utgå från Strängnäs kommuns värdegrund, Brobyggets värderingar och principer.

Att de tre kommundelarna pekas ut i syftet är också ett sätt att särskilja dessa centrum (Mariefred) respektive centrumstråk (Stallarholmen och Åkers

styckebruk) övriga kommundelar (Strängnäs tätort, Vårfruberga och Tosterö). I majoritetsförklaringen slås fast att kommunen under perioden 2018-2022 ska

”jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”.

Genom att i syftesbeskrivningen peka ut de tre kommundelarna kan kommunen på ett tydligare sätt motivera varför just dessa tre mötesplatser får det stöd de får, i jämförelse med andra typer av mötesplatser i andra delar av kommunen, som också stämmer in på definitionen av vad en mötesplats är. Det blir tydligt att det är i just de här tre kommundelarna som Strängnäs kommun bestämt sig för att satsa på den här typen av mötesplatser.

Ordet medborgare ska förstås utifrån ordets breda betydelse i begreppet

medborgardialog, det vill säga fysiska och juridiska personer som har en relation till, bor eller verkar i det geografiska området Strängnäs kommun. En relation till kommunen har även personer som inte bor permanent i kommunen, till exempel sommargäster, släktingar till personer som bor/går i skolan i kommunen eller en person som är engagerad i en förening/driver sitt företag i kommunen, men som bor någon annanstans. Medborgare ska inte tolkas utifrån definitionen av (svenskt) medborgarskap. Medborgare är därmed ett bredare begrepp än (kommun-)invånare.

Begreppet invånare skulle kunna användas istället för medborgare i det

föreslagna syftet. Det skulle ligga i linje med Strängnäs kommuns vision där ordet

”invånarnytta” ingår. Vidare är Invånare ett av fyra perspektiv i ett av kommunens viktigaste styrdokument, Flerårsplan 2020-2022. Även

majoritetsförklaringen innehåller ordet invånare, men i båda dessa styrdokument används både begreppet invånare och medborgare. Invånare är mer frekvent använt än medborgare i de båda dokumenten. Utredningens förslag är dock att begreppet medborgare används i syftet.

Sociala, kulturella och åldersmässiga gränser ska förstås utifrån socioekonomi, samt de sju diskrimineringsgrunderna: ålder, kön, könsidentitet, etnisk

tillhörighet, religion, sexualitet och funktionsförmåga.

Med civilsamhället avses en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar

tillsammans för gemensamma intressen. I civilsamhället ingår allt från löst sammansatta nätverk, tillfälliga sammanslutningar, ideella föreningar, stiftelser till registrerade trossamfund med mera.⁴ Det är därmed ett bredare begrepp än föreningslivet.

Målgrupp för de föreningsdrivna mötesplatserna är enligt förslaget till syfte enskilda medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället. I det praktiska arbetet med att utveckla mötesplatsernas verksamhet bör kommunen betona att barn, unga och unga vuxna ska prioriteras. Det går i linje med det kulturpolitiska programmet 2018-2021.

3 Definitionen av en mötesplats – behov av revidering?

I februari 2016 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut om en definition av en mötesplats:

”En mötesplats är en plats där människor möts och samverkar, och tillsammans bidrar till en social sammanhållning samt kreativitet och utveckling i

kommundelen.” (2016-02-23, § 4).

Behovet av en definition hade uppstått i och med att nämnden från och med 2015 fick överta ansvaret och medel till hyra för det som allmänt benämndes som mötesplatser. I den dåvarande majoritetsförklaringen (2015-2018) anspelade skrivningen på Mötesplats Stallarholmen, Biohuset i Mariefred och Åkers Folkets hus. I tjänsteskrivelsen med förslag till beslut av definition av en mötesplats nämns att det inom nämndens verksamhetsområden redan då fanns andra slags mötesplatser, som exempelvis fritidsgårdarna, kulturskolan, folkbiblioteken och bygdegårdarna.

Den fastslagna definitionen av vad som är en mötesplats i Strängnäs kommun går fortfarande att applicera på en mängd olika typer av kommunala mötesplatser och lokaler. Definitionen stämmer också in på en rad olika föreningslokaler inklusive de lokaler som kommunen hyr och upplåter till pensionärsföreningarna.

4 Regeringens proposition ”En politik för det civila samhället”, 2009/10:55.

Utöver de verksamheter inom den nuvarande kulturnämndens område som nämns ovan är det flera andra kommunala verksamheter som använder ordet mötesplats i beskrivningen av sig själva. Som exempel kan nämnas Barnens mötesplats, Familjecentralen med sin öppna förskola, Lugna rummet och lokalen som används för företagsfrukost i Resecentrum.⁵ Ordet mötesplats kan även symbolisera enstaka eller återkommande event/arrangemang som exempelvis Näringslivsdagen och Kulturdagarna.

Att enbart använda definitionen av en mötesplats för att specificera vad

kommunen förväntar sig av verksamheten vid de tre mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk har visat sig vara ohållbart. Det blir också problematiskt utifrån ett resursfördelningsperspektiv. Kommunen behöver förtydliga vad som utmärker de tre kommunala, föreningsdrivna mötesplatserna, vilka förväntningar kommunen har på verksamheten och varför just dessa tre föreningar får ett relativt stort ekonomiskt bidrag för att utveckla

mötesplatsverksamheten. Den tydligheten ökar om man kombinerar definitionen av vad som är en mötesplats med ovan föreslagna syftesbeskrivning för

mötesplatserna. Med en bibehållen definition kan andra typer av mötesplatser fortsätta få andra sorters stöd från kommunen, i linje med den nuvarande majoritetsförklaringens vilja att ”aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar”.

Däremot behöver kulturnämndens reglemente justeras så att det på ett tydligare sätt framgår att nämndens ansvar för ”mötesplatser i kommundelarna” avser de tre föreningsdrivna kommunala mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk.

Utredningens förslag:

- Definitionen av en mötesplats behöver inte revideras.

- För att förtydliga vilken typ av mötesplatser som kulturnämnden ansvarar för bör nämndens reglemente justeras så att det går i linje med det

föreslagna syftet – att det är kommunala, föreningsdrivna mötesplatser i de tre kommundelarna Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk som nämnden ansvarar för.

5 Barnens mötesplats är ett årligt möte mellan barn och kommunens ledande politiker under kastanjen utanför Multeum. Lugna rummet vänder sig till barn mellan 7-15 år som växer upp i en familj där någon i familjen mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk av alkohol eller andra droger.

4 Likvärdig tillgång till lokalerna

Enligt utredningsuppdraget ska mötesplatserna och deras verksamhet vara och uppfattas som tillgängliga för varje medborgare oavsett hans/hennes/hens ålder, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, sexualitet eller funktionsförmåga.

Alla individer ska känna sig välkomna att delta i aktiviteter och engagera sig i mötesplatsernas verksamhet, arbete och utveckling. Förutsättningarna för

föreningar, organisationer och privatpersoner att få tillgång till lokalerna ska vara likvärdiga, oavsett mötesplats.

För att det ovan nämnda ska uppnås behöver kommunen tillsammans med föreningarna som driver mötesplatserna bland annat arbeta aktivt med frågor om tillgänglighet och trygghet. Hur det sker idag och utredningens förslag till

utveckling av arbetet finns presenterat nedan i avsnitten 6.1.1 Funktionella lokaler, 6.1.3 Tydliga avtal och 6.1.7 Mötesplatsen som möjliggörare.

Det faktum att några föreningar har sina egna föreningslokaler i mötesplatserna skulle kunna påverka uppfattningen om mötesplatsen är till för alla. Det kan hända att enskilda individer uppfattar att mötesplatsen bara är öppen för just dessa föreningars medlemmar och att alla inte är välkomna. Att föreningar har sin egen lokal ”i mötesplatsen” gäller framförallt i Åkers styckebruk. I

Stallarholmen förekommer det inte alls och i Mariefred betalar kommunen hyra för hela huset för mötesplatsverksamhet. SPF och PRO har egna

kontorsutrymmen där, men enligt föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred är det öppet för andra att låna pensionärsföreningarnas lokaler i huset.

I Åkers Folkets Hus har Åkerrevyn, Strängnäs Arbetarekommun, Finska föreningens pensionärssektion, bridgeklubben och PRO, samt Telia och ett par privatpersoner egna kontrakt med SFAB om lokaler i Folkets Hus. Dessa kontrakt följde med när SFAB köpte fastigheten 2017. Mötesplatsdelen i Folkets Hus som kommunen/kulturnämnden hyr av SFAB omfattar därmed inte de utrymmen och rum som ovan uppräknade aktörer hyr. Men det finns ändå en risk att det

uppfattas som att dessa organisationer ”har sin lokal i mötesplatsen”.

Eftersom föreningarna har sina egna kontrakt på lokalerna och eventuellt en form av besittningsskydd i sina hyresavtal, har kommunen begränsade möjligheter att genomföra några förändringar i nuläget. De föreningar som kommunen skulle kunna förhandla med om andra lösningar är Åkers

hembygdsförening, PRO och Finska föreningen, eftersom det är kulturnämnden som genom hyreskostnaden för mötesplats Åker betalar hyran för deras

föreningslokaler. Kommunens kostnader för stöd till pensionärsföreningarna skulle dock finnas kvar, antingen genom att kommunen betalar hyra för andra föreningslokaler eller ger dem föreningsbidrag. Om initiativ tas för att förändra villkoren för pensionärsföreningarna i Åkers Folkets Hus behöver kommunen ta

ett helhetsgrepp och samtidigt inkludera övriga pensionärsföreningars villkor, eftersom möjligheten till hyresfria lokaler för pensionärsföreningar är densamma i hela kommunen.

Mötesplatsdelen i Åkers Folkets Hus omfattar med anledning av ovanstående i dagsläget mestadels stora rum, med undantag för det kontorsutrymme som disponeras av föreningen Porten. Att mötesplatsen nästan enbart har tillgång till stora salar begränsar i viss mån vilka slags aktiviteter som det är möjligt att anordna i mötesplatsen. Till exempel har mindre rum efterfrågats av frivilligarbetare som hjälper elever med läxor. Det rum föreningen Porten disponerar lånas och hyrs ut till andra aktörers mötesplatsverksamhet. Avtalet med hembygdsföreningen har kulturnämnden rådighet över och

överenskommelserna med PRO och Finska föreningen är en gemensam

angelägenhet för kulturnämnden och socialnämnden. Det betyder att kommunen skulle kunna säga upp dessa avtal/överenskommelser för att frigöra ytterligare tre mindre rum för mötesplatsverksamheten.

Att kulturnämnden låter Åkers hembygdsförening disponera en lokal utan kostnad går utanför de ordinarie reglerna för kulturbidrag. Det är möjligt att hembygdsföreningen inte kvalificerar sig för det kulturbidrag som heter bidrag till anläggning/klubblokal för kulturföreningar, eftersom det bara ges till föreningar med aktiva medlemmar mellan 7 och 25 år. Men hur motiverar nämnden att just denna (hembygds-)förening får stöd i form av en fri lokal?

De tre föreningarna som driver mötesplatserna har ansvar för att hyra ut

lokalerna till andra aktörer som vill genomföra aktiviteter i mötesplatsen. Det kan handla om allt från privata fester till möten, utställningar, föreläsningar,

konserter, teaterpjäser, studiecirklar eller andra evenemang. Föreningarna får enligt överenskommelse med kommunen behålla intäkterna från

vidareuthyrningen för att utveckla mötesplatsverksamheten.

Föreningarna har byggt upp egna bokningssystem för vidareuthyrningen. Priset och vilka lokaler som finns att hyra redovisas öppet på Drömfabrikens respektive föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefreds hemsidor, tillsammans med

kontaktuppgifter för att genomföra en bokning. För bokning av lokal i mötesplats Åkers styckebruk finns en länk på föreningen Portens hemsida som visar vilka lokaler som finns och vilka tider de redan är bokade. Priserna för att hyra syns inte förrän man loggar in i systemet för att göra en bokning. Det behöver bli mer transparent.

När det gäller priserna tar föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred olika taxor beroende på vem som hyr. För privata arrangemang, företag och organisationer gäller dubbel taxa. Kommunala verksamheter, föreningar som får bidrag av Strängnäs kommun och politiska partier som är representerade i

kommunfullmäktige kan nyttja lokalerna utan kostnad. För vem den ordinarie taxan gäller är lite oklart. Föreningar som inte får bidrag av Strängnäs kommun?

I Stallarholmen tillämpas en prissättning som ger föreningar och företag från kommundelen fördelar i form av lägre hyreskostnad. Om vidareuthyrningen av lokalerna ska fortsätta behöver taxorna ses över så att villkoren för att hyra in sig i lokalerna är desamma oavsett i vilken kommundel mötesplatsen finns. Däremot kan taxorna givetvis variera utifrån vilken aktör som vill hyra (föreningar, privata företag, privatpersoner och så vidare).

Uthyrningen av lokaler till förmånliga priser kan i vissa fall också konkurrera med näringslivet eller andra föreningar, till exempel bygdegårdar i samma kommundel som mötesplatsen finns. Här gäller det att nogsamt se över vilken funktion uthyrningen av mötesplatsernas lokaler i respektive kommundel fyller.

Finns privata eller andra föreningsdrivna alternativ som föreningens uthyrning av kommunens lokal konkurrerar med? Är marknaden tillräckligt stor för alla de aktörer som finns i kommundelen eller riskerar uthyrningen av kommunens mötesplatslokal att slå ut någon annan aktör? Frågor om ansvar och försäkringar vid vidareuthyrning har också väckts under utredningen, se vidare nedan i avsnitt 6.1.1.

Utredningens förslag:

- Arbeta aktivt med frågor om tillgänglighet och trygghet på mötesplatserna.

- Analysera vidareuthyrningen av lokaler i mötesplatserna ur

konkurrensperspektiv och likabehandlingsperspektiv, med respekt för kommundelarnas olika förutsättningar. Om vidareuthyrningen ska

fortsätta, se över taxorna så att de blir enhetliga och transparenta så att de som vill hyra har likvärdig tillgång till mötesplatsernas lokaler.

5 Behov av en mötesplats i Strängnäs tätort?

En del av det föreslagna syftet med mötesplatserna är att ge medborgare, grupper av medborgare och civilsamhället tillgång till tillgängliga och trygga lokaler för gemensamma upplevelser, möten och dialog. I Strängnäs tätort finns ett antal lokaler som drivs av kommunen och som är öppna för olika aktörer att hyra/låna till exempel Paulinska salen, Thomas arena teater, gymnastik- och sporthallar.

Vidare finns ett antal ”ålderssegregerade” mötesplatser som exempelvis

Pensionärernas hus, fritidsgården och Kulturskolan. Det som saknas i tätorten är kommunala lokaler av mindre storlek som till exempel föreningar eller

privatpersoner skulle kunna hyra/låna för att samlas för gemensamma

upplevelser, möten och dialog. Tidigare har föreningar haft möjlighet att boka

lokal i kommunhuset för exempelvis föreningsmöten. Det har gällt även under kvällar och helger. Efter beslut av kommunledningen i juni 2019 är det inte längre möjligt för föreningar att hyra kommunhuset för egna aktiviteter.

Kulturhuset Multeum håller för närvarande (september 2019) på att byggas om.

Efter ombyggnaden kommer föreningar att kunna hyra/låna den tidigare utställningshallen för möten och evenemang under de tider som Multeum är bemannat (måndag-torsdag kl. 9-19, fredagar kl. 10-17 och lördagar kl. 11-14).

Utöver begränsningen av tillgången till Multeum till bemannad tid, är

kulturhuset inte jämförbart med övriga mötesplatser i kommundelarna, eftersom det inte är föreningsdrivet. Det saknas en motsvarighet till föreningen

Drömfabriken, föreningen Mötesplats Biohuset i Mariefred respektive föreningen Porten i tätorten. Frågan är också om behovet finns?

I tätorten finns en rad olika föreningar med egna föreningslokaler. Närheten till den kommunala organisationen, tillgången till service och utbudet av aktiviteter är större i tätorten än i kommundelarna. Engagemanget ”för byn” är inte

detsamma i en större tätort som i ett mindre samhälle/centrum/centrumstråk.

Hembygdsföreningar och bygdegårdar saknas i tätorten. Strängnäs kommun har heller inga utsatta bostadsområden med stora sociala problem och utanförskap, varken i tätorten eller någon kommundel. Om ett sådant område fanns i tätorten, skulle det ha kunnat motivera behovet av en mötesplats där. Utifrån det

föreslagna syftet med mötesplatserna skulle de kunna användas som ett redskap för att bryta enskilda individers och grupper av individers utanförskap.

I kulturnämndens verksamhetsplan 2019-2021 går att läsa att kommunen ska

”utreda om kulturhuset Multeum kan byggas ut och verksamhetsanpassas för att öka flexibiliteten och få fler funktioner. Alternativt utreda en ny kommunscen.”

(KN/2019:5-0061). I en sådan utredning bör möjligheten till ett mer aktivt underifrånperspektiv i verksamheten vid kulturhuset Multeum prövas, utifrån det föreslagna syftet med och målgrupperna för mötesplatserna i

kommundelarna.

Utredningens förslag:

- Ta med och pröva idén om det går att få in ett mer aktivt

underifrånperspektiv i verksamheten vid kulturhuset Multeum i den utredningen om en eventuell utbyggnad av kulturhuset, alternativt en ny kommunscen, som ska göras enligt kulturnämndens verksamhetsplan 2019-2021. Utgå från det föreslagna syftet med och målgrupperna för mötesplatserna i kommundelarna.

6 Två förslag till framtida uppdrag och ansvarsfördelning I avsnitt 6.1 och 6.2 nedan presenteras två olika förslag till ansvarsfördelning mellan kommunen och föreningarna som idag driver mötesplatserna. Det första förslaget som presenteras i avsnitt 6.1 bygger på dagens upplägg, med föreningar som driver mötesplatserna med ekonomiskt och andra former av stöd från kommunen. I avsnittet ges förslag på hur dagens ansvarsfördelning kan

förtydligas, så att kommunens förhållningssätt gentemot föreningarna blir mer likvärdigt samtidigt som mötesplatserna ska tillåtas ha sin egen karaktär. I avsnitt 6.2 redovisas ett förslag på hur en kommunal drift av mötesplatserna skulle kunna utformas och vilka tänkbara konsekvenser en kommunalisering skulle få. Föreningarna som idag driver mötesplatserna skulle i det förslaget få en roll som mer liknar övriga föreningar som har intresse av att fylla mötesplatsen med aktiviteter. Om kommunal drift väljs behöver förslaget till syfte med mötesplatserna som presenteras ovan i kapitel 2 justeras så att ordet föreningsdrivna tas bort.

Det finns fördelar och nackdelar med båda förslagen. Det fortsatta

utvecklingsarbetet med mötesplatserna bör utgå från erfarenheter och kunskap från tidigare insatser, avtal/överenskommelser och verksamhet. Eventuellt kan en mix av de båda förslagen vara en tredje väg att gå i fortsatt utvecklingsarbete.

Det vore lämpligt att kommunen (kulturnämnden) bjöd in föreningarna och andra intresserade till en medborgardialog om fortsatt utveckling av

mötesplatserna, utifrån förslagen i utredningen. Under förutsättning att frågan om driftens organisering är påverkbar och att nämndens ledamöter (kommunen) är påverkningsbar, vilket är kriterierna som behöver vara uppfyllda för att

genomföra en regelrätt medborgardialog.

Utredningens förslag:

- Kulturnämnden bör bjuda in föreningarna som driver mötesplatserna idag och andra intresserade till en medborgardialog om fortsatt utveckling av mötesplatserna.

6.1 Föreningsdrivna mötesplatser

Villkoren för föreningarna som driver mötesplatserna bör vara så likvärdiga som möjligt. Det vill säga förväntningarna och kraven på föreningarna, samt stödet från kommunen bör utformas så likvärdigt som möjligt. Samtidigt behövs respekt för mötesplatsernas olika karaktär, att verksamheterna föreningarna driver hunnit olika långt i sin utveckling, samt att utformningen av de lokaler som mötesplatserna huserar i skiljer sig åt. Även utomhusmiljön ger olika förutsättningar för aktiviteter.

Föreningen Drömfabriken fick i december 2012 medel från kommunstyrelsen för sitt arbete med att skapa en modell för en mötesplats i Stallarholmen

(KS/2012:628-805). Enligt beslutet fanns redan då ambitionen att erfarenheterna från arbetet skulle generera en metod för att arbeta med

mötesplatser som skulle gå att använda i andra kommundelar. Slutsatserna från projektet som finns i en slutrapport från januari 2017 sammanfattas i sju punkter, vilka redovisas i förkortad form nedan.⁶

1. Kommunfinansierade funktionella lokaler

Kommunen behöver avsätta medel för att betala för lokalerna, som ska vara funktionella, med små och stora lokaler där förutsättningar finns att ha flera verksamheter igång samtidigt. Ytor för spontana möten är viktiga.

Mötesplatsen bör vara väl utrustad (se vidare nedan).

2. Betald personal

Då säkerställs kontinuitet och driv, regelbundna möten, god

dokumentation, välskött ekonomisk redovisning, god uppföljning och ett pågående utvecklingsarbete. Det är viktigt med en tydlig

arbetsbeskrivning för personalen.

3. Tydliga avtal

Mellan föreningen och Strängnäs kommun, med tydliga målsättningar.

Här, i rapporten från 2017, förespråkas IOP som modell, för att

föreningen och kommunen ska ”stå på samma plattform snarare än att kommunen ses som beställare av tjänster”.

4. God styrning

Både av föreningen (väl fungerande styrelse och valberedningens roll för bred förankring i närsamhället poängteras) och mötesplatsen (styrgrupp med representanter för kommunen och föreningen).

5. Många samarbeten

Föreningen behöver samverka med andra aktörer för att fylla

mötesplatsen med aktiviteter och innehåll, till exempel andra föreningar, studieförbund, församlingar, näringslivet och olika kommunala

verksamheter.

6. Organiserat ideellt engagemang

Mötesplatserna kan fungera som en nod för att fånga upp och kanalisera behovet av och engagemanget för frivilliginsatser inom olika områden

6 ”Projekt Mötesplats Stallarholmen. Några reflektioner och slutsatser. Föreningen Drömfabrikens slutrapport – januari 2017”, KFN/2017:39.

(skola, äldreomsorg, integration osv) i kommundelen. Drömfabrikens Frivilligbyrå kan tjäna som exempel på en modell för det.

7. Mötesplatsen som möjliggörare

Ständig dialog med närsamhället för att fånga upp vilka behov och önskemål som finns bland invånarna där. Mötesplatsen som ”motor i kommundelen”.

I Drömfabrikens slutrapport slås även fast att mötesplatsen bör anpassas efter behovet i varje kommundel. Mötesplatserna bör ha en gemensam kärna, baserad på de sju punkterna ovan, men också ha möjlighet att utvecklas olika.

Utredningens uppdrag är att presentera förslag till hur kommunens

förhållningssätt kan bli tydligare och mer enhetligt gentemot föreningarna som driver mötesplatsen, samtidigt som verksamheterna ska tillåtas ha olika karaktär.

Förslaget om fortsatt föreningsdrivna mötesplatser som finns i det här avsnittet följer de sju punkter som Drömfabriken föreslagit som modell för en mötesplats.

6.1.1 Funktionella lokaler

Hyreskostnad och vidareuthyrning

Kommunen betalar för lokalerna som man hyr av SFAB som är fastighetsägare för två av dem (Biohuset i Mariefred och Folkets hus i Åkers styckebruk).

Mötesplats Stallarholmen hyr SFAB i sin tur av Gula Industrihuset AB. För de två förstnämnda lokalerna ingår städningen i hyran. Drömfabriken ansvarar själva för städningen (köper städtjänster av en firma). I gengäld får de behålla

intäkterna från vidareuthyrningen av lokalerna. Men det får även de andra två föreningarna vars städning betalas av kommunen. Vidareuthyrning får enligt SFABs fastighetschef endast ske för enstaka tillfällen. Längre andrahands- kontrakt får inte slutas av kommunen som hyresgäst utan att SFAB informeras.

Hyreskostnaden och överenskommelsen att föreningarna får behålla intäkterna från vidareuthyrningen av lokalerna kan enligt kommunjuristen enligt nuvarande hantering ses som ett förtäckt föreningsbidrag. Det rimmar inte med kommunens värdegrund om tydlighet och öppenhet. Förslag på hur det skulle kunna hanteras på ett sätt som bättre överensstämmer med kommunens värdegrund finns nedan, i avsnitt 6.1.3.

Utöver ovanstående kan möjligheten att få in mer pengar till föreningen genom vidareuthyrningen å ena sidan vara ett incitament för dem att fylla mötesplatsen med aktiviteter. Å andra sidan kan det också verka begränsande för vilka aktörer som föreningarna prioriterar att få tillgång till lokalerna. Enskilda individer, grupper av individer, föreningar eller andra med begränsade ekonomiska

resurser riskerar att nedprioriteras om flera aktörer gör anspråk på att vara i lokalerna samtidigt. Men frågan är om föreningarna är beredda att ta på sig uppgiften att administrera uthyrningen av lokalerna (vara behjälpliga med bokningar, lämna ut nycklar, informera om regler för lånet av lokalen, inspektera städningen efteråt, med mera) om de inte ”får något för det”?

Försäkringsmässigt är vidareuthyrningen i andra hand också problematisk. Vems är ansvaret och vems försäkringar gäller om något händer, till exempel om

kostsamma inventarier går sönder när en annan aktör hyr lokalerna –

kommunen, föreningen som driver mötesplatsen eller den som för tillfället hyr in sig i lokalen? SFABs fastighetschef menar att bolaget i första hand ser sin

hyresgäst (i det här fallet kommunen) som ansvarig för allt som sker i lokalerna.

Säkerhetsenheten håller just nu (hösten 2019) på att arbeta fram en rutin för arbetet med kommunens försäkringar. Ett årshjul för arbetet med

försäkringsfrågorna kommer att tas fram i samverkan mellan Strängnäs kommun och SFAB. Organiseringen av arbetet med försäkringsfrågorna kommer att utvecklas så att respektive kontor kommer att ha mer kunskap om försäkringarna inom sitt verksamhetsområde. Tanken är att en person per kontor ska utbildas att kunna mer om försäkringarna inom verksamhetsområdet, för att kunna svara på kollegornas frågor om vad försäkringarna omfattar. Utvecklingsarbetet görs i samverkan med försäkringsmäklaren. I fortsatt arbete med rutiner för kommunens försäkringar bör man ta med frågan om mötesplatserna, om föreningarna ska fortsätta stå för driften av verksamheten där. Inte minst bör frågan om vilka försäkringar som gäller vid vidareuthyrning tas med, om vidareuthyrningen ska fortgå som idag.

Ytterligare en aspekt på vidareuthyrningen är att den riskerar att konkurrera med andra aktörer (privata näringslivet, andra föreningar, bygdegårdar osv) i

kommundelen som hyr ut lokaler till exempelvis privata fester och evenemang.

Lämpligheten i uthyrning av mötesplatserna till privata fester har diskuterats i kommunens förvaltningsledningsgrupp. Om en sådan begränsning ska införas bör man även tänka över hur kommunen ställer sig till fortsatt ekonomiskt stöd till exempelvis bygdegårdar, som också hyrs ut till privata fester. För en enhetlig hållning.

När föreningar sköter uthyrningen av mötesplatslokalerna i andra (eller i Biohusets fall, tredje) hand har kommunen sämre kontroll över vilka som hyr lokalerna. Det kan finnas grupper/aktörer som kommunen inte vill hyra ut till, exempelvis icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer. Ett

förfaringssätt där föreningen i varje enskilt fall behöver kolla med kommunen (avdelning Scen- och kulturproduktion) om hyresgästen är ”godkänd” blir alltför tungt administrativt. Men om vidareuthyrningen via föreningarna ska fortsätta bör kommunen i kommande överenskommelser med föreningen specificera

vilken typ av aktörer som kan få hyra lokalerna. En riktlinje skulle till exempel kunna vara att den som hyr ska dela kommunens värdegrund och det

förhållningssätt som verksamheten på mötesplatserna ska bedrivas utifrån demokratiska och humanistiska värderingar om allas lika värde, se vidare nedan i avsnitt 6.1.7.

Om vidareuthyrningen ska fortgå som hittills, att föreningen ansvarar för bokningarna, nyckelutlämning och information till den aktör som hyr lokal i mötesplatsen, behöver även taxorna ses över. Att ha olika taxor för föreningar från kommundelen respektive andra föreningar som föreningen Drömfabriken har, är inte förenligt med att alla föreningar i kommunen ska ha likvärdig tillgång till mötesplatsernas lokaler (se vidare ovan, kapitel 4).

I de nuvarande överenskommelserna (IOP respektive hyresavtal) med föreningarna är den avtalade servicenivån från SFAB olika hög, till exempel avseende städningen. Både av den anledningen och i det fall föreningarna inte längre skulle få behålla intäkterna för vidareuthyrningen, behöver nya

överenskommelser slutas med föreningarna. Överenskommelserna behöver ses över för att kommunens förhållningssätt ska bli mer likvärdigt gentemot de tre föreningarna. Om servicenivån ska höjas till den högsta nivån som ges idag eller till och med motsvara den som SFAB ger till kommunala verksamheter finns behov av en höjd ekonomisk ram för kulturnämnden. Alternativet är att omfördela den ram som finns, det vill säga omfördela den totala summan för verksamhetsbidrag till föreningarna (1 miljon kronor) på ett annat sätt mellan de tre föreningarna.

Utredningens förslag:

- Om föreningarna ska fortsätta att administrera vidareuthyrning av lokalerna, se till att klargöra försäkringsfrågorna, reglera vem/vilka som får/inte får hyra lokalerna och gör taxorna för vidareuthyrningen mer enhetliga.

- Se över och likrikta servicenivån till mötesplatserna i kommande avtal mellan kommunen och föreningarna.

Funktionalitet, tillgänglighet och brandskyddsarbete

Mötesplats Stallarholmen uppfyller kraven på funktionalitet (små och stora rum, ytor för spontana möten och möjlighet för flera aktiviteter att pågå samtidigt).

Lokalerna är även tillgängliga för rullstolsburna då hiss finns och lokalerna är rymliga. Möblemanget är anpassat efter lokalens beskaffenhet och

scenutrustningen enligt nedan finns installerad. Inga föreningar har sin egen lokal i mötesplatsens lokaler. Skyltningen till mötesplatsen kan förbättras.

Mötesplats Åkers styckebruk har också funktionella lokaler ur ovanstående perspektiv, med undantag för att tillgången till små rum är begränsad i och med att mötesplatsdelen i huset i nuläget mestadels består av större samlingslokaler.

Flera andra aktörer har egna kontrakt med SFAB om lokaler i Folkets Hus och kommunen låter hembygdsföreningen i Åkers styckebruk, PRO och Åkers finska förenings pensionärssektion ha sina föreningslokaler hyresfritt i mindre rum i byggnaden. Hiss finns och scenutrustningen som specificeras nedan är

installerad. Även i Åkers styckebruk kan skyltningen av mötesplatsen förbättras.

För att lokalernas scendel ska vara tillgänglig även för personer med syn- och hörselnedsättningar, behöver mötesplatserna enligt chefen för Scen- och

kulturproduktion ha en utrustning som fungerar utifrån perspektiven ”se, synas och höras”. Den utrustning som finns installerad på mötesplatserna i Åkers styckebruk och Stallarholmen idag (augusti 2019) är:

- Svart eller mörkgrå in-täckning av scenen (golv och fond), så att publiken till exempel kan se ansiktsuttryck och kontraster.

- Ljus framifrån (lyser upp) och bakifrån (färgat, för kontrast).

- Hörslinga (ska installeras i Stallarholmen under hösten 2019).

- Högtalarutrustning inklusive trådlösa mikrofoner.

Utöver ovanstående finns internet, projektor och ett möblemang anpassat efter lokalens förutsättningar på de båda mötesplatserna. Det uppräknade ovan är Scen- och kulturproduktions ansvarsområde. Föreningarna som driver

mötesplatserna ansvarar för den dagliga driften av tekniken och kontaktar Scen- och kulturproduktion om något är trasigt.

Det är kommunen som gjort (eller i Stallarholmens fall, genom höjd hyra betalat för investeringar gjorda av Gula Industrihuset) investeringarna i teknik. Men i avdelning Scen- och kulturproduktions budget finns inga driftsmedel avsatta för service, regelbunden kontroll och reparation av den tekniska scenutrustningen på de två mötesplatserna. Teknikerna är behjälpliga i mån av tid, men har egentligen inte utrymme i sina tjänster för att jobba med detta. Ingen budget för behov av material vid reparationer finns i driftsbudgeten idag.

Ett utvecklingsbehov finns även när det gäller systematiskt brandskyddsarbete.

Kommunen som hyresgäst ansvarar för det systematiska brandskyddsarbetet, medan föreningen ska stå för det dagliga brandskyddsarbetet (vilket är en del av det systematiska brandskyddsarbetet), till exempel ha och förmedla kunskap om utrymningsvägar. SFAB ansvarar för det långsiktiga kontinuitetsarbetet när det gäller brandskydd. Det systematiska brandskyddsarbetet är påbörjat av avdelning Scen- och kulturproduktion, men tid och resurser saknas för att arbeta fram rutiner, utbildning i brandskydd för föreningarna som driver mötesplatserna, samt information till andra aktörer som nyttjar lokalerna. Ur säkerhetssynpunkt