april första

första publiceringsdag

21 april 1977

STYRELSELEDAMÖTER Marcus Wallenberg, ordförande Ingmar Eidem, vice ordförande Tore H. Andersson*

Carl de Geer Eric Eriksson*

Carl Axel Ramberg Sture Svensson Peter W allen berg

Erik Sundblad, verkst. direktör

* Arbetslagarledamot

Omslaget: Gruppens sammanlagda skogsinnehav i Sverige uppgår till 780.000 ha produktiv skogsmark. Vedråvara från egna skogar täcker drygt 40% av behovet vid bolagens skogs- industrier.

STYRELSESUPPLEANTErt Fredrik Nisser

Emil Eriksson*

Karl-Erik Kramer*

Björn Lundvall

REVISORER

Sten Nackstad, aukt. revisor Sven Lekman, aukt. revisor Anders Carlehäll

Erik Johnsson

STORA KOPPARBERGs BERGSLAGS AB

Verksamheten under tiden l jan- 31 aug 1977

Den fortsatta lågkonjunkturen i förening med det höga kostnadsläget i Sverige har medfört svårigheter att av- sätta Stora Kopparbergs produkter. Vid alla större industrier inom gruppen har omfattande inskränkningar och uppehåll i driften varit nödvändiga. Gällande lagar begränsar möjligheterna att i sådana lägen inom rimlig tid anpassa personalstyrkan till den lägre produktions- nivån. De bidrag till utbildning och till upprätthållande av sysselsättningen som utgår täcker inte tillnärmelsevis kostnaderna för övertalig personal

Trots driftsinskränkningar har färdigvarulagren inom skogssektorn kunnat minskas endast i obetydlig omfatt- ning. Som ett led i överlåtelsen av specialstålrörelsen har dess lager övergått i Uddeholms ägo vid början av året.

Med undantag främst av pappersmassa ligger medel- priserna för bolaget s produkter något högre än mot- svarande tid föregående år. Kostnadsökningarna har emellertid varit betydligt större än prisuppgången.

Koncernöversikt (Mkr)

Rörelsen

Försäljningssumma ... .. ... .. .. ..

övriga rörelseintäkter .. ... •. , •. . ... . • . ...

Tillverknings-, försäljnings- och

administrationskostnader

Rörelseresultat före avskrivningar .. •. ... • ..

Av skrivningar enligt plan

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan Finansiella intäkter och kostnader .. ... ... .

Antalet anställda den 31 augusti i år var nära 2.500 lägre, dvs 12 %, än motsvarande tid föregående år.

Gruppens lönekostnader för årets första åtta månader har dock minskat med endast 3 % jämfört med mot- svarande period förra året. Anskaffningskostnaden för bränslen, virke och övriga råvaror är i stort sett oför- ändrad. Resultatet framgår av nedanstående översikt.

P risstegringen på lagren vid årets ingång ingår i rörelse- resultat och utgör för gruppen 50 Mkr (föregående år 100 Mkr). Ko rtfristiga fordringar och skulder i främ- mande valuta har värderats till balansdagens kurser.

De på grund därav uppkomna kursvinsterna överstiger kursförlusterna. Mellanskillnaden har icke framtagits som vinst. Valutaförluster på långfristiga lån har för- delats på lånens löptid och årets andel har belastat rörelseresultatet.

Om samtliga kortfristiga fordringar och skulder samt låneskulder upptagits till balansdagens kurser skulle detta ha inneburit en ytterligare belastning på rörelse- resultatet i gruppen med 15,6 Mkr och i moderbolaget med 1 8,4 Mkr.

Gruppen Moderbolaget

1977 1976 1977 1976

8mån 8 månl) 8mån 8månl )

2.555 2.796 1.975 2.1 11

120 57 111 49

2.675 2.853 2.086 2.160

- 2.512 -2.602 -2.026 -2.068

163 251 60 92

158 150 103 99

5 _~ 43 7

110 65 66 31

Stålsektorn

stålsektorns fakturering uppgick till 1.043 Mkr (1.249 Mkr). Avvecklingen av specialstålrörelsen har minsf-at faktureringen med 164 Mkr. Den samman- lagda tillverkningen av färdigprodukter vid Domnarvet har uppgått till 4 71.000 ton. Detta innebär att kapa- citetsutnyttjandet ligger drygt 20 % lägre än i fjol.

Medelpriset för varm- och kallvalsade produkter har ökat med 8 % , medan tillverkningskostnaderna sam- tidigt ökat med nära 12 %. Exportförsäljningar till låga priser har negativt påverkat röre l seresultatet men varit nödvändiga för att hålla lager och produktion vid rimliga nivåer.

Kostnaderna för den järnmalm som producerats i egna gruvor har ökat kraftigt och belastar stålsektorns resultat.

Rörelseförlusten efter avskrivningar enligt plan med 51 Mkr (56 Mkr) uppgår för hela stålsektorn till

189 Mkr (förlust 153 Mkr).

skogssektorn

Avverkningen i egna skogar är något större än före- gående år.

Marknaden för trävaror har förbättrats något men marknadsläget är osäkert.

Vid Skutskär har de nya anläggningarna successivt tagits i drift, vilket medfört inkörningskostnader. Av årets kostnader har 25 Mkr upptagits som tillgång.

Anläggningarna fungerar nu tillfredsställande. De höga cellulosalagren i landet har ej i nämnvärd mån kunnat minskas. Produktionen av blekt sulfatmassa har i sin belhet kunnat levereras. Det bar varit svårt att avsätta sulfitmassorna och oblekt sulfat.

Produktionen av tidningspapper har anpassats till efter- frågan och kapacitetsutnyttjandet har varit 5 % lägre än i fjol. Efterfrågan på journalpapper bar varit för- hållandevis god. Trots lågt kapacitetsutnyttjande och lönekostn adsökningar har tillverkningskostnaden för tidningspapper ökat endast obetydligt i jämförelse med föregående år.

För finpapper har orderingången varit matt och pri- serna vikande. För specialkvaliteter av kartong har efterfrågan varit förhånandevis tillfredsställande och medelpriserna har kunnat ökas något, trots ett bety- dande överutbud på marknaden. Tillverkningskapaci- teten på fibertyg har till fullo kunnat utnyttjas.

Produktionen av tidningspapper och cellulosa i Nova Scotia har med hänsyn till marknadssituationen måst begränsas. Rörelseöverskottet är emellertid ca 40 % högre än föregående år.

Rörelseresultatet efter planenliga avskri.vningar med 94 Mkr (80 Mkr) uppgår för hela skogssektorn till 90 Mkr(188 Mkr).

Kraftverken

Nederbörden har medgivit normal produktion vid kraftverken i Dalälven och årets produktion av vatten- kraft ligger därför 53 % över fjolårets. Motsvarande har gällt för kraftverken i Ljusnan, vars produktion överstiger fjolårets med 44 %.

Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan med 13 Mkr (14 Mkr) uppgår för kraftverken till 104 Mkr (66 Mkr).

Bolagets andel (6 %) i det under byggnad varande kärnkraftverket i Forsmark har avyttrats.

Likviditet och finansiering

Gruppens likvida medel har från årets början minskat med 18 Mkr till 82 Mkr. För moderbolaget har minsk- ningen varit 26 Mkr till 53 Mkr. Rätten till återlån ur AP-fond samt till STP-lån har utnyttjats med 51 Mkr, varav i moderbolaget 43 Mkr. Ett medelfristigt multi- currency-lån på 20 milj US dollar har upptagits. Den kortfristiga upplåningen har ökat med 130 Mkr som är helt hänförlig till moderbolaget. Den större skuldsätt- ningen får ses mot bakgrund av det svagare resultatet, fortsatt stora lager och betydande investeringar i an- läggningar som under perioden uppgått till 352 Mkr, varav moderbolaget 239 Mkr.

Förhandlingar om handelsstål

Förhandlingar pagar med Industridepartementet, Gränges, Norrbottens Järnverk och st atsföretag om bildandet av ett nytt handelsstålsföretag, i vilket de tre järnverken i Domnarvet, Oxelösund och Luleå skulle ingå, liksom Stora Kopparbergs och Gränges grov- rörelser och övriga med stålrörelserna sammanhängande verksamheter. Förhandlingarna föregicks av ett inten- sivt utredningsarbete, som gett vid handen att mycket betydande besparingar och rationaliseringsvinster kan uppnås med ett samgående. Regeringen har uttalat, att dess ambition är att så snabbt som möjligt få till stånd ett nytt konkurrenskraftigt handelsstålsföretag. Indu- striministern förutsätter att parterna och Departementet fortsätter förhandlingarna och driver dem i sådan takt att ett för alla parter godtagbar~ förslag kan nås och proposition kan föreläggas Riksdagen före årsskiftet.

Utsikter för hela 1977

Några tecken på konjunkturförbättringar kan ännu inte skönjas. Prisförbättringar kan således knappast för- väntas. För cellulosa torde snarast trenden gå i motsatt riktning. Ett gertomgripande besparingsprogram kom- mer successivt att gy nnsamt påverka kostnadsut veck- lingen.

Falun i oktober 1977

(Erik Sundblad)

S". , Strllin AB Grycksbo ID 71

'

' ^l

STORA KOPPARBERG" § BERGSIAGS AB

Innehåll

Översikt över verksamheten . . . • . . . . • 2

Förvaltningsberättelse . . . . 4

StålsektQm . . . 5

skogssektorn ... - .. .. .. - ... - . .. . .. . .. -. . . . . 7

Kraftverken . . . • • . . . . .• , . . . . 12

Lantbruket . . • . . . • . . . • . . . 13

Forskning och utveckling . . . . 13

Personal . . . 14

Resultat och finansiering . . • . . . 14

Utsikter för 1977 . . . .. . . . .. .. .. • . • 15

Förslag till vinstdisposition . • • . . . . • • . . • . • • • • . . • 16

Gruppens resultaträkning. . . . • . . . • • . .. . . • • .. . . • 17

Gruppens balansräkning... • . . • .. . • . . . . .. . . • 18

Moderbolagets resultaträkning . . . • . . . . • • . . . . • 21

Moderbolagets balansräkning . . . . . . • . . . . • • . . . . • 22

Finansieringsanalys . . . • . . . • . • . • . . . • • • • . • . • 24

Kommentar till boksluten • • . . . • • • • • . . • • • • • • • . . 25

Aktier och andelar . . . • . . • • • • . • • . . • • • . . • . . 28

Revisionsberättelse . . . 30

Resultaträkningar och balansräkningar i sammandrag 31 Produktionsstatistik och fakturering. . . 32

Resultaträkningar och balansräkningar för Bergvik och Ala i sammandrag . . . • • . . . 33

Plåt från Domnarvet . . • • • • . . . . • • • . . • . . 34

Verksamheten 1976

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls på bolagets kontor i Falun torsdagen den 12 maj 1977 kl 15.00. För att få rätt deltaga i förhandlingama på stämman skall aktieägare dels vara infård i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktie- boken senast måndagen den 2 maj 1977, dels anmäla sig till styrelsen senast måndagen den 9 maj 1977 kl 15.00 under adress Stora Kopparberg, Fack, 791 01 Falun l, eller per telefon 023/800 00.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller en- skild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att få utöva rösträtt på bolagsstämman tillfålligt inregi- strera aktierna i eget namn. Sådan ororegistrering måste vara verkställd senast den 2 maj 1977.

Utbetalning av utdelning

I bolagsstämmans beslut om utdelning skall anges den dag då aktieboken och den i anslutning till denna förda förteck- ningen över panthavare m fl skall avstämmas. styrelsen har som avstämningsdag foreslagit den 16 maj 1977. Beslutar bolagsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen kom- ma att utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 24 maj 1977 till dem som på avstämningsdagen är infårda i aktieboken eller i den nämnda förteckningen.

Aktieägare ombedes att underrätta Värdepapperscentra-

len VPC AB om eventuella ändringar av namn och adress.

Oversikt över gruppens verksamhet ••

Extern fakturering .. ..

Enhet Mkr Rörelseresultat före avskrivningar . . . • . . . Mkr Resultat efter avskrivningar enligt plan . . . . • . . . Mkr Finansiella intäkter och kostnader netto . • . . . Mkr Resultat efter finansiella intäkter och kostnader. Mkr Justerad

vinst per aktie . . . . • • • . . . • • . . . • . . Kr Redovisad nettovinst . . . • • • . . •. . • . , . . . • . . Mkr Redovisad nettovinst per aktie . . . . . . Kr Utdelning per aktie (1976 enligt styrelsens förslag) . . Kr Registrerade aktieägare i moderbolaget ... ... . Antal

Inklusive nytillkomna dotterbolag 4.452,2 433,5 209,5 -110,2 99,3 10:20 62,0 12:80 10:51:f) 36.900

1976 Exklusive nytillkomna dotterbolag 3.559,5 291,8 97,1 87,6 9,5 1:00

1)

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader efter avdrag för beräknad skatt 50 %.

2)

Per gammal aktie.

1972-76 Medeltal Exklusive för 1976 nytillkomna

1975 dotterbolag

3.271,6 3.011,6

505,9 476,9

314,9 298,8'

- 32,4 - 47,9

282,5 250,9

34:40 30:50 \

74,5 60,6

18: lO ^14:30

L 2 :00 36.300

Extern fakturering fördelad på produktgrupper Extern fakturering 1976 fördelad på marknader

Gruv- och Mkr

stålprodukter

4.000 Skogs-

produkter 3.500

Övriga

3.000 produkter

2.500 2.000 1.500 1.000

500

o

2

USA och Kanada

302,3 Mkr 6,8·% - - - - - - - - .

EG

1.407,9 Mkr 31,6

- J - -- -

Övriga Europa

351,3 Mkr

- - ---'

Total extern fakturering 4.452,2 Mkr

'

2Zil!,7 MkT j U,J " ,

Rörelseresultat fdre avskrivningar och

resultat efter finansiella intäkter och kostnader

Mkr ---900

Resultat efter finansiella intäkter och , -

kostnader__~

1974 1975 o

Investeringar i anläggningar

Gruvor och stålindustrier Skogar och skogsindus trier - Kraft

- Övrigt

Mkr 600 500 400 300 200

-- ¹⁰⁰

·"="·

~.::::=:::::!- o

1972 1973 1974 1 975 1976

% av rörelseresultat före avskrivningar

o

·o

r-- - - -- --- - - - 15 0

~---~.-125

~---~~---100

1972 1973 1974 1975 1 976 75 50 25

o

Rörelseresultat före avskrivningar fördelat på sektorer

skogssektorn _Mkr

500

= -4oo 300 l200

J ₁₀₀

....

[ t972 1 973 1974 1 975 1 976 u

stålsektorn Mkr

Övrig verksamhet Mkr

500 400 300 200 1 00 1972 1973 1 97 4 1975 1 97 6 o

Antal anställda och totala personalkostnader

Antal

anställda---

Perso nal- kostnader

1 972 1973 1 974 1975

7.500 5.000 2.500 0.000 7.500 5.000 2.500

1976 o

Förvaltningsberättelse

Över Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags verksamhet för år 1976 får styrelsen och verkställande direktören avge

följande berättelse.

Vid början av året accepterade mer än 90% av Bergvik och Alas aktieägare anbudet om aktieutbyte och Bergvik och Ala blev härigenom ett dotterbolag till Stora Koppar- berg. I det följande redogörs för den sålunda uppkomna, nya företagsgruppens verksamhet.

Konjunkturutvecklingen under 1976 följde icke det in- vanda mönstret. Den av många väntade uppgången uteblev.

Under årets första månader steg visserligen orderingången till industrin och marknadsläget blev fastare för åtskilliga varuslag. Förbättringen var emellertid av tillfållig natur.

Efterfrågan, både inom och utom landet, föll åter snabbt tillbaka, och avsättningssvårigheter uppkom for praktiskt taget alla varor. Detta ledde på flera områden till prissänk- ningar. För exportindustrin medfOrde i vissa fall också valutakursändringar lägre medelpriser. Industrikapaciteten kunde inte på långt när utnyttjas. Tillverkamas lager växte i många fall till en volym, som från kommersiell synpunkt är besvärande stor och finansiellt utgör en svår belastning.

Produktionsinskränkningar blev därför nödvändiga och ter sig ofrånkomliga också under 1977.

Kostnadsinflationen i landet fortsatte på bred front. De svenska personalkostnaderna av alla slag ligger nu på en sådan nivå att betydande delar av den svenska industrin har otillräcklig konkurrensförmåga bl a på ett flertal områden, där nya konkurrenter framträtt. Detta inkräktar starkt på fOretagens möjligheter till fortsatt utveckling.

De stora fårdigvarulagren kan väntas ha en bromsande inverkan på prisutvecklingen framgent.

En grundlig översyn av alla gruppens verksamhetsom- råden genomförs i syfte att minska kostnaderna. Detta leder i flera fall till genomgripande åtgärder och betydande om- läggningar. Särskilda insatser har gjorts beträffande grup- pens stålsektor. Företaget kan inte i längden låta andra delar av bolaget finansiellt stödja denna sektor i en sådan omfattning att en sund och kraftfull utveckling inom övriga sektorer äventyras.

Trots de nämnda åtgärderna och förändringarna måste avsevärda prisförbättringar uppnås för att återställa accep- tabel lönsamhet. Utsikterna f'Or att sådana prishöjningar skall kunna ske ter sig ännu mycket ovissa. Det gynnsam- mare kostnadsläget i de flesta av våra konkurrentländer är ett allvarligt hot mot vår räntabilitet.

Tillgången på råvaror och bränslen har varit god. Trots detta har kostnaderna för flera viktiga råvaror varit sti- gande. Viss brist på sågtimmer har förelegat.

Trots den svaga efterfrågan och ökade kostnader lämnade

4

gruppens skogar och skogsindustrier ett ekonomiskt resul- tat, som sammantaget får bedömas som någorlunda till- fredsställande. Kraftproduktionen blev genomsnittligt dyr genom att vattenkraft på grund av torkan i stor utsträckning måste ersättas med avsevärt dyrare kondenskraft. stålsek- toms förlust blev betydande.

Orderstocken vid årsskiftet hade ett värde av 1.078 Mkr.

Gruppeos fakturering blev 4.452 Mkr. Exklusive nytill- komna dotterbolag var faktureringen 3.560 Mkr, 9% högre än föregående år. 50% av försäljningen gick till den svenska marknaden, 40 % till EG och övriga Europa samt l O % till övriga marknader.

Gruppens resultat före bokslutsdispositioner och skatter blev 122 Mkr (328)*). Nettovinsten f'Or 1976 redovisas med 62 Mkr (74).

Styrelsen föreslår att aktiekapitalet i moderbolaget, för närvarande 486,85 Mkr, genom fondemission ökas med 243,43 Mkr till 730,28 Mkr. Ökningen motsvarar en ny aktie på två gamla.

styrelsen föreslår en utdelning av 7 kronor per aktie på det genom fondemissionen ökade aktiekapitalet. Av prak- tiska skäl betalas utdelningen med l O: 50 kronor per gam- mal aktie (12).

strukturförändringar

Den svenska stålindustrin har för närvarande utomordent- ligt stora och svåra problem, som icke enbart är av konjunk- turell natur. Genomgripande åtgärder måste därför vidtagas fOr att åstadkomma väsentliga sänkningar av kostnaderna och ökningar av produktvärdena. I hög grad gäller detta också Stora Kopparberg.

Förhållandena inom specialstålindustrin var under 1976 föremål för ledningens uppmärksamhet. Då produktpro- grammen hos Uddeholms Aktiebolag och Stora Koppar- berg i stor utsträckning sammanföll träffades mot slutet av året en överenskommelse, som innebar att Uddeholm vid årsskiftet 1976/1977 övertog Stora Kopparbergs specialstål- rörelse, omfattande stålverket i Söderfors med tillhörande marknadsorganisation i Sverige och utlandet. Under hösten upptogs förhandlingar även med Fagersta AB, som ledde till att detta företag övertog lokaler och utrustning för fram- ställning av kallvalsade snabbstålsband i Vikmanshyttan.

Viss tillverkning överfördes från Vikmanshyttan ·till Söder- fors och även Hagfors. Stora Kopparberg fattade i samband härmed beslut om att under 1977 lägga ned övrig special- ståltillverkning i Vikmanshyttan.

Nämnda omstruktureringar inom svensk specialstålsin- dustri föranledde livliga diskussioner och förhandlingar, såväl med de involverade företagens anställda som med regering, länsmyndigheter och kommuner. Ett betydande

*)Siffror inom parentes avser här och i det följande år 1975.

arbete läggs ned på att finna ersättningsindustrier till Vik- manshyttan. Detta arbete bedrivs både inom bolaget och i samverkan med myndigheterna. Beslut har fattats om att till Vikmanshyttan förlägga en mekanisk verkstad, som skall betjäna företagets övriga industrier. Förhandlingar rörande etablering i Vikmanshyttan av andra verksamheter bl a inom områdena isolerrutor och skogsutrustning befinner sig i långt framskridet stadium. Ny eller fortsatt sysselsättning torde därmed kunna beredas för nästan hela det antal vikmans- hyttebor, som tidigare varit verksamrna vid specialstål- verket.

1

Stora Kopparberg har till Gränges AB överlåtit sin grov- plåtrörelse. Detta innebär att tillverkningen av grovplåt i Domnarvet kommer att läggas ned under år 1977 och över- föras till Oxelösonds Järnverk. Tillverkningen av rostfri plåt i Dornnarvet kommer på grund av bristande lönsamhet att

l j enlighet med ett tidigare fattat beslut upphöra under 1977.

Genom de beskrivna strukturella åtgärderna inom bola- gets stålrörelse kommer rörelsekapital av betydande storlek att frigöras.

Sedan den av industridepartementet och industrin gemen- samt tillsatta handelsstålsutredningen slutförts och presen- terats kan ytterligare strukturdiskussioner inom svensk stål- industri förväntas.

En för Stora Kopparberg och Bergvik och Ala gemensam skogssektor, Stora Kopparberg-Bergvik, har bildats, om- fattande de bägge företagens skogar och skogsindustrier.

Den har sitt huvudkontor i Söderhamn. Den nya sektorn svarar för drygt hälften av gruppens omsättning.

I det följande har verksamheten vid Stora Kopparbergs och Bergvik och Alas skogar och skogsindustrier samman- förts under gemensamma rubriker. Motsvarande gäller be- träffande de bägge företagens kraftrörelser.

i Under året har Mackmyra Sulfitfabrik lagts ned liksom sulfitfabriken vid Skutskärsverken. Den stora om- och ut- byggnaden av skutskärsverken är i det närmaste slutförd.

Lantbruksrörelsen kommer att avvecklas på grund av bristande lönsamhet.

stålsektorn

Extern fakturering .• .... ...•..•. . .... .. .. . Rörelseresultat .. . .... • .. •.••. . .... •• ...

Investeringar ..

Antal anställda

Marknadsöversikt

1976 Mkr 1.986 - 107 126 8.702

Den svenska stålmarknaden är starkt beroende av den inter- nationella händelseutvecklingen, särskilt den inom EG. En

efterfrågeökning på handelsstål noterades under första halv- året 1976. Detta ledde till att de kontinentala verken under hand lättade på de tidigare överenskomna produktionsbe- gränsningarna. Utbudet av handelsstål i Västeuropa ökade därigenom snabbare än efterfrågan och tendensen till sti- gande priser upphörde. På försommaren började prisnivån svikta och den har därefter oavbrutet sjunkit.

Till denna utveckling bidrog i hög grad de japanska ver- ken, som genom en kraftig exportoffensiv med låga priser avsevärt ökade sina marknadsandelar inom EG och i Nor- den. Sett över hela året hade efterfrågan på handelsstål på de stora stålmarknaderna en svag utveckling. Räknat från årsskifte till årsskifte sjönk priset för stångprodukter men utvecklades svagt positivt fOr varmvalsad plåt och positivt for tunnplåtprodukterna.

Inför 1977 ter sig marknadsutsikterna för världens han- delsstålverk osäkra. Några stabiliseringsfaktorer kan dock skönjas. Sålunda genomförs produktionsbegränsningar in- om EG och Japan kommer att dra ner sin export till EG.

Sammantagna inger dessa faktorer hopp om ett förbättrat marknadsläge. Den väntade förbättringen blir dock sanno- likt inte märkbar fö rrän tidigast under andra halvåret 1977.

På den svenska stålmarknaden har under andra halvåret 1976 orderingången till verken varit relativt sett mindre än på kontinenten. Den ackumulerade orderingången under år

Prisutvecklingen 1967-1976 for plåt (kr/ton, grundpriser)

l

Galvaniserad plåt i rullar 2 = Kallvalsad plåt

3

Grovplåt

900

2 .

600

3.

- - - - - - - --- 3()()

1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 o

1976 blev ungefår densamrna som under 1975, som var ett i detta hänseende mycket svagt år.

Den totala orderstocken för Dornnarvet har till följd av den svaga orderingången minskat med cirka 20 % från slutet av 1975 till slutet av 1976, vilket medfört beläggningsproblem för vissa verksenheter.

Under året har Dornnarvet förvärvat grossistföretaget Dickson & Sjöstedt i avsikt att därigenom intensifiera mark- nadsföringen av i synnerhet tunnplåtprodukter.

Marknaden lår kätting från Bergvik och Ala har genom den dåliga varvskonjunkturen ytterligare försämrats under året. Orderstocken har under 1976 reducerats till hälften.

För snabbstål och verktygsstål kunde ingen märkbar för- bättring registreras i jämförelse med lågkonjunkturåret 1975.

Prisnivån på dessa produkter har dock varit stabil.

Försäljningen av malmer från bolagets gruvor liksom pro- duktema från bolagets kemiska industrier i Falun och Sirut- skär har kunnat hållas väl uppe i fråga om såväl priser som kvantiteter.

Gruvorna

Investeringar, Mkr Antal anställda .. . .

Bolagets omsättning av järnmalm (ton):

Produktion i järnmalmsgruvorna , . Härav:

Leveranser till Domnarvet ... . . Leveranser till Gränges i utbyte mot samrna kvantitet järninnehåll . Leveranser till utomstående ... . Köp från utomstående ... .

1976 1.436.000 303.000 488.800 458.000 320.000

1976 16 1.002

1975 1.411.000 308.000 637.000 466.000 138.000 I Dannemora har produktionen ej nått beräknad omfattning.

En övergång till effektivare brytningsmetod pågår. Vid de övriga fyra järngruvorna har den sammanlagda sligtillverk- ningen överträffat uppsatt produktionsmåL

Vid Falu gruva har ombyggnaden och moderniseringen av anrikningsverket genomförts och i det närmaste avslutats.

Investeringen har resulterat i en väsentlig förbättring av sligutbytet och av sligernas kvalitet.

Vid Falu Kopparverk har anordningarna för rening av sinterverkets utsläpp av damm och svaveldioxid tagits i bruk.

Reningsanläggningen fungerar nu oklanderligt.

Svavelsyrafabrikens kapacitet har inte helt kunnat utnytt- jas.

6

Det under 1975 nedbrunna rödfårgsverket har ersatts med ett nytt verk. Produktionen kom i gång i augusti efter en flera månader lång intrimningsperiod.

Prospektering har bedrivits i begränsad omfattning. I Dan- nemora har den nya malmen i fåltets centrala del visat sig vara större än väntat på djupet. Detsamrna gäller den nya zink-bly-malmen invid Falu gruva.

Domnarvet

Extern fakturering ... . .. .... .. . .. . Investeringar . . . . .. • ...• .... ...

Antal anställda ... . .... ... . . ... . .

1976*) ' Mkr 1.633 89 6.082 Medelpriset lår Domnarvets produkter har under 1976 upp- gått tilll.381 kr per ton (1.385). Samtidigt har tillverknings- kostnaderna ökat till 1.500 kr per ton (1.435) exklusive kapitalkostnad. Råvarukostnadema har stigit med 3,3%

*) Siffrorna avser gruppens handelsstålsrörelse inklusive rostfri plåt

Extern fakturering av handelsstål och specialstil

Handelsstål Mkr Specialstål Mkr

till 575 Mkr, lönekostnaderna med 17,6 % till 452,5 Mkr.

Produktion i ton:

Råstål ... . .. . Valsat ... ... .

Manufakturerat . ...

Avsänt ... ... , •. , ..

1976 1.077.000 1.007.000 246.000 1.000.000

1975 1.148.000 1.028.000 223 .000 945 .000

Minskningen av råstålsproduktionen beror på fårdigverkens sjunkande behov. Den successiva nedtrappningen av pro- ' duktionen vid elektrostålverk I har därför tidigarelagts. Pro- duktionen av stränggjutna ämnen har ökat med 46.000 ton, vilket gynnsamt påverkat kostnadsutvecklingen. Det sträng- gjutna materialet utgör nu 50 % av Domoarvets ämnespro- duktion.

l Den produktions begränsning som genomförts beträffande fårdigvalsat material är, om den jämförs med läget inom branschen i övrigt, relativt måttlig. Lagret av fårdigproduk- ter har under år 1976 ökat med 28.600 ton eller 10 °~.

Produktionen vid den Bergvik och Ala tillhöriga kätting- fabriken i Ljusne översteg föregående års med 4 °~.

Domoarvets övergång våren 1977 från fosforrika till fos- forfattiga sliger har föranlett investeringar för hantering av de nya kvaliteterna. Det omfattande programmet för mo- dernisering av hyttorna har slutförts. Åtgärderna kommer att medföra förbättrad driftsstabilitet och större produkti- vitet och framför allt en minskning av bränsleförbrukningen.

Ur Stora Kopparbergs arbetsmiljöfond på totalt 70 Mkr användes under året 19 Mkr i Domnarvet Bland investe- ringarna ingick ny personalmäss.

Specialstålverken

,.--~ Extern fakturering, Mkr

( __ .)Antal anställda ... .

1 976 277 1.618

Orderingången var oförändrat svag under året och obetyd- ligt högre än 1975. För ASP-stålet kunde dock en fördubb- ling noteras. Produktionen av specialstål uppgick till 17.600 ton (20. 700).

De utländska stålsäljande dotterbolagen har organisatoriskt sorterat under Specialstålverken. De har nu överlåtits till Uddeholms Aktiebolag. Detta gäller dock icke dotterbola- gen i Norden, vilka fortsättningsvis helt kommer att inriktas på försäljning av Domoarvets produkter. I England kommer ett nytt bolag för försäljning av dessa produkter att etableras.

skogssektorn

Extern fakturering . • . . . . . . . • . • . . , Rörelseresultat . . . . • • . .. . . . • . . • . • . . . Investeringar ..

Antal anställda

~ • • • • • • • • • • • • • • • .. • l l • • ••

Marknadsöversikt

1976 Mkr 2.249 439 350 9.267

Efterfrågan på skogsindustriprodukter var liksom under 1975 svag.

Lagren av pappersmassa hos producenterna, . främst i Skandinavien, fortsatte att öka under året. Enbart i Sverige uppgick de vid årets slut till en rekordvolym på sammanlagt 1 ,3 miljoner ton. En proportionsvis stor andel härav utgörs av oblekta kvaliteter samt blekt sulfitmassa. Totalt mot- svarar lagret cirka fyra månaders produktion. Normalt lager motsvarar tre till fem veckors produktion.

Konsumtionen av tidningspapper steg med några procent i de flesta av Västeuropas större länder. Nytillkommen ka- pacitet på många håll i världen medförde temporära över- utbud. Trots detta kunde priset för tidnings- och journal- papper hållas oförändrat på de viktigaste marknaderna i Europa. Produktionskapaciteten kunde inte heller 1976 ut- nyttjas till mera än 80-85 %. Utleveranserna av tidnings- papper blev dock något högre än föregående år och lagren minskade.

Den prisreglering fOr den svenska ma rknaden, som tidigare infårts, gällde även 1976, varför priset på pappersmassa till svenska kunder för produkt ion av papper för hemmamark- naden låg avsevärt lägre än exportpriset.

Skillnaden mellan hemmamarknadspriset och exportpriset för tidningspapper kunde delvis utjämnas under året. An- delen lättviktigt tidningspapper ökade till att omfatta i ge- nomsnitt 45 % av produktionen vid Kvarnsvedens Pap- persbruk, mot 42 % under 1975.

Vid årets slut var marknaden för pappersmassa och papper alltjämt svag. Utsikterna till en förbättring förefaller ännu inte särskilt ljusa. Endast för de blekta sulfatkvaliteterna har efterfrågan varit någorlunda hävdad.

Bolagets lagerökning har kunnat begränsas genom att sulfitmasseproduktionen i Skutskär och Mackmyra stoppa- des tidigare än planerat.

Under 1975 noterade de skandinaviska pappersmassepro-

ducenterna sina priser i svenska kronor, medan de nord-

amerikanska konkurrenterna noterade i dollar. Genom för-

svagningen av dollarn blev den skandinaviska pappersmas-

san dyrare för konsumenterna, varför även de skandinaviska

producenterna tvingades övergå till dollarpriser .från in- gången av 1976. Detta har medfört att medelpriserna sjunkit med cirka 50 kronor per ton, trots att prisnoteringarna legat fasta under i stort sett hela året.

Marknaden för finpapper har präglats av hård konkur- rens. För närvarande råder en betydande överkapacitet.

Bristande anpassning av produktionen till efterfrågan har på kontinenten utlöst ett starkt tryck på priserna.

Fibertygsmarknaden kännetecknades även 1976 av bety- dande överkapacitet i Europa, med pressade priser på kon- ventionella kvaliteter, speciellt blöjomslag. Den introduktion av nya produkter som bolaget påbörjade under 1975 har resulterat i att leveranserna av fibertyg från Ställdalen under 1976, trots det svaga marknadsläget, blivit 22% större än under 1975. Lönsamheten för verksamheten har därför kun- nat förbättras. Ökningen förutses kunna fortsätta även un- der 1977.

Även kartongmarknaden har varit svag och tillverknings- kapaciteten har inte utnyttjats till fullo. Leveranserna från Ställdalen har dock kunnat ökas med 70 % jämfört med 1975 samtidigt som priserna kunnat hållas oförändrade. En modifierad kartongkvalitet, Stora Board TM, har introdu- cerats.

8

Prisutvecklingen 1967-1976 för massa och papper (kr/ton; exkl. NSFI)

- - - -- -- - - - - - --6'----1.500 l = Blekt sulfatmassa

2 = Tidnings- och journalpapper

250

o

1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976

Trävarumarknaden var under 1976 fortsatt trög. Genom att kraftigt hålla tillbaka produktionen kunde under första halvåret en prisåterhämtning åstadkommas. Inför 1977 pla- neras fortsatt begränsning av produktionen. Lagren har minskat till normal nivå, varför en vändning till det bättre synes möjlig mot slutet av 1977.

Marknaden för wallboard, plywood och lamell är mycket pressad. Överkapacitet och utländsk konkurrens har försatt svensk board- och plywoodindustri i en svår situation. Pro- blemet synes mindre vara av konjunkturell än av strukturell art. De prishöjningar, som förutses under 1977, är klart otillräckliga och kan inte täcka kostnadsökningarna.

Samgåendet mellan Stora Kopparberg och Bergvik och Ala har medfört en förstärkning av gruppens inhemska och utländska fOrsäljningsorganisation IOr skogsindustriproduk- ter. Från årsskiftet sker försäljningen genom de egna dotter- bolagen på de flesta huvudmarknaderna.

Stora Kopparberg inträdde i bötjan av 1977 som hälften- delägare i ett av AB Papyrus etablerat försäljnings- och distributionsföretag för finpapper och kartong i Danmark.

Detta företag, som fått namnet Papyrus Kopparberg A/S, äger Danmarks tidigare mest betydande fristående finpap- persgrossist, A/S Havreholm.

Bergviks Hartsproaukter AB, vari Bergvik och Ala äger 52% av aktierna, har per den l oktober 1976 förvärvat moderbolagets destillationsverk och lackhartsfabrik i San- dame. Anläggningarna har tidigare arrenderats. Köpeskil- lingen har i sin helhet finansierats genom nyemission.

Skogarna

Avverkning på egna skogar. . . ... . Totala virkesleveranser till industrierna . Investeringar ... .. ... ... .. .. .. . Antal anställda ... . ... . .. . .. .... . .

1976 l ,8 milj m ³ fub 3,5 milj m

fub 18 Mkr

1.659 ~t

Genom samgående med Bergvik och Ala är gruppens skogs- innehav nu 780.000 hektar produktiv skogsmark (Stora Kopparberg 422.000, Bergvik och Ala 358.000). Gruppens årliga behov av virke då industrierna utnyttjar hela sin kapacitet är 4,3 miljoner kubikmeter virke fast mått under bark (m

fub). 43 % av virkesråvaran erhålles från egna skogar.

Under den senare hälften av året ökade lagren av barr-

massaved, främst i norra och södra Sverige. Ett betydande

överskott på björkmassaved har förefunnits i hela landet.

Virkespriserna steg för säsongen 1976/1977 med cirka 25 % för timmer och l O % för barrmassa ved, medan priserna för björkmassaved förblev oförändrade.

Tillsammans med AB lggesunds Bruk, Kopparfors AB och Korsnäs-Marrna AB har Stora Kopparberg och Berg- vik och Ala bildat Industriskog AB. Det nya bolagets upp- gift är att svara för alla köp av vedråvara för delägarföre- tagen. Bolaget skall vidare planera och samordna transpor- ter av köpvirke och på sikt i största möjliga utsträckning av rotköpsvirke och av företagens virke från egna skogar.

Industriskog startade sin verksamhet den l augusti 1976 och har .sitt huvudkontor i Falun.

skogsvårdsåtgärder har utförts i betydande omfattning, såväl inom Stora Kopparberg som Bergvik och Ala.

Insatserna for att motverka virkesbristen genom att bättre tillvarata och utnyttja virkesråvaran har fortsatt. Särskild

~ uppmärksamhet har ägnats åt att utveckla de nya metoderna för stubbrytning.

I samverkan med Söderhamns kommun inrättas en mot- tagningshamn för importerad flis vid Ala. Avtal om import av virkesråvara i form av flis från sydöstra USA har slutits gemensamt med ett antal företag i landet. Ytterligare möj- ligheter till import av fiberråvara undersöks.

Trävaror och skivprodukter

1976 Mkr Extern fakturering . . . 435 Investeringar . . . 11 Antal anställda . . . 1.374 Produktionen av sågade trävaror har till följd av ogynn- samma marknadsförhållanden måst ytterligare begränsas i förhållande till föregående år. Den totala produktionen vid .... ~ de fyra sågverken blev 388.000 m

fördelad enligt följande:

~ h ' .

' · ,_- 1976 1975

Bergvik och Ala, sågverket i Ala 176.000 185.600 Skutskär .. .. . . .. 160.500 134.400 Vikarbyn . . . . . • • • . • . . . • • 26.5 00 25.800 Hagge . . . • • • • . . . • • 25.000 19.200 Skivprodukter. Leveranserna av board från Bergvik och Alas boardfabriker ökade i förhållande till det avsättningsmässigt mycket svaga 1975 och nådde 72.300 ton (64.500). Produk- tionen vid de två boardfabrikerna i Ljusne och Pilgrimstad var något högre än 1975 och uppgick till69.400 ton (67.300).

Produktionen av plywood och lamell vid Bergvik och Alas anläggningar i Ljusne låg på i stort sett samma nivå som 1975, 12.700 m

(13.000). Leveranserna utgjorde 15.200 m

(11.300).

De prisförbättringar som uppnåtts har endast till ringa del kunnat täcka kostnadsstegringarna. Priserna täcker ej tillverkningskostnaderna.

Snickeriprodukter

Extern fakturering ...••.•. ... •• .. ...•... ..

Investeringar . . . . •...• .. .•• .. ....•.. . . Antal anställda ... ••. . . . .•..••.••...•.•. , .

1976 Mkr 134 14 563 Efterfrågan på produktema från SP-Snickerier (dotterbolag till Bergvik och Ala) har varit god. Rörelseresultatet upp- gick till 23 Mkr. Leveransvärdet för företagsgruppen ökade till 134 Mkr (l 05). Priserna höjdes vid två tillfållen under året för att kompensera kostnadsökningarna.

Under 1976 slutfördes uppförandet av nya lokaler för bl a isolerrutetillverkning.

Mot bakgrund av myndighetemas skärpta krav på bättre värmeisolering av bostadshus pågår för närvarande omlägg- ning av SP-Snickeriers sortiment mot en större andel värme- fönster, dvs fönster med isolerrutor. Denna utveckling kom- mer att kräva ökade personal- och maskinresurser.

Hartsprodukter

Extern fakturering (gruppens andel) . ... .. ,, ..

Investeringar .. . .. ... .. .. . . ... • . , •..

Antal anställda ... , .. . . . ... ... .

1976 Mkr 54 3 130

Den förbättring i efterfrågan på tallfettsyra från Bergviks

Hartsprodukter AB, dotterbolag till Bergvik och Ala, som

inträdde mot slutet av 1975 bestod under hela 1976. För-

säljningen av lackråvaror till fårg- och remissindustrin öka-

de. Avsättningen av tallharts var å andra sidan oförändrat

trög, beroende på den låga aktiviteten inom pappersindust-

rin. Produktionen av råtallolja har måst begränsas på grund

av brist på råvara, en följd av driftsinskränkningarna vid

landets sulfatmassefabriker. Destillationen vid de två verken

i Sandame och Landskrona nådde sammantaget 81.500 ton

(82.800).

Bergviks Hartsprodukter har fattat beslut om att bygga ut destillationskapaciteten i Sandame från nuvarande 90.000 till 120.000 årston. Denna investering, som är kostnadsbe- räknad till 25 Mkr, beräknas bli slutförd under 1978.

Cellulosa

Extern fakturering •.. , ... .•.

Investeringar ... .. .

Antal anställda .... .. • . . ... •

1976 Mkr 643 257 2.027

I Skutskär-Mackmyra blev årsproduktionen av pappersmas- sa 299.000 ton (318.000). Leveranserna uppgick till 303.000 ton (257.000).

Med hänsyn till den fortsatt svaga efterfrågan utnyttjades produktionskapaciteten i ännu lägre grad än föregående år.

Sulfitfabrikerna i Mackmyra och Skutskär med kapaci- teterna 50.000 ton respektive 80.000 ton har lagts ner.

Tidsplanen för utbyggnad och start av de nya anlägg- ningarna vid skutskärsverken har kunnat hållas. Den första utbyggnadsetappen, som höjer sulfatfabrikens kapacitet från 240.000 årston till 420.000 ton blekt cellulosa, beräknas bli

Den anläggning för avfärgning av returpapper, som 1975 startades i Kvarnsveden, har givit positiva erfarenheter.

Inblandning av returmassa i tidningspapper bidrar till att minska både råvaruåtgång och energiförbrukning.

lO

slutförd under första halvåret 1977. Fördyringarna har med- fört att projektet nu kostnadsberäknats till närmare 700 Mkr.

I detta belopp ingår även en anläggning för produktion av 333 GWh per år mottryckskraft.

Det med Korsnäs-Marrna AB gemensamt ägda bolaget Diacell AB bygger en ny klor-alkalifabrik i anslutning till Korsnäsverken. Den beräknas komma i drift vid mitten av 1977 och beräknas få en årsproduktion av 65.000 ton klor och 73.500 ton alkali. Vid samma tid övertas även den nu- varande klor-alkalifabriken vid Korsnäsverken med en pro-

~~~~~~~v ~~~~~~r!~~ek~~~:~ :~~t~~::p~~~~: ~:d::~ f

klor-alkalifabriken är kostnadsberäknad till 183 Mkr. Dia- cell AB har ett aktiekapital av 30 Mkr och har upptagit långfristiga svenska lån om 107 Mkr. Resterande del av investeringen finansieras med leverantörskrediter. Jlll

Vid Sandarne har produktionsinskränkningar av mark- ..

nadsskäl varit nödvändiga. Tillverkningen uppgick till 89.000 ton (96.000) oblekt sulfatmassa.

Leveranserna uppgick till 77.000 ton (78.000). Lagren fortsatte att öka.

En barkningsanläggning för ved i fallande längder togs

i bruk. En ny mesaugn med elektrofilter håller på att in-

stalleras. Arbetet beräknas avslutat under senare delen av

1977. Beslut har fattats att höja torkkapaciteten, varigenom hela fabrikens produktion av massa kan framställas i torkad form. Investeringarna i Sandarne är kostnadsberäknade till Il Mkr.

Vid Bergvik var produktionen reducerad på grund av minskad efterfrågan. Tillverkningen uppgick till 59.000 ton (63.000) blekt sulfitmassa och leveranserna till 47.000 ton (52.000).

En barkningsanläggning för ved i fallande längder håller på att uppföras och är kostnadsberäknad till 7 Mkr.

Den med Korsnäs-Marrna AB gemensamma utskepp- (\._)ningsterminalen i Gävle, vilken bekostats av kommunen,

blev fårdig vid slutet av året och det samägda distributions- företaget Combi Shipping AB trädde i verksamhet. Det nya distributionssystemet omfattar huvudparten av gruppens pappersmassa, trävaror och tidningspapper. Utskeppningar- 'na från skutskärs hamn upphörde vid årsskiftet 1976/1977.

Arbetet på en anläggning för upparbetning av stubbved till cellulosaflis vid den nedlagda sulfitfabriken i Mackmyra påbörjades under slutet av året. Anläggningen skall ägas och drivas gemensamt med Korsnäs-Marrna AB och be- räknas komma i drift under slutet av år 1977. Den är kost- nadsberäknad till30 Mkr och bör kunna producera 450.000 m

flis, räknat i fast mått virke.

Extern fakturering av kemisk massa, papper och kartong

Kemisk massa Papper och kartong Mkr

Papper

Extern fakturering ...•....• .. . ..••.. ..

Investeringar ... . ... . .. .. . .... ... . . Antal anställda . . . . . . • ... . .... ..

1976 Mkr 579 33 1.955 Efterfrågan på Kvarnsvedens papperskvaliteter var relativt svag under 1976. Liksom föregående år kunde endast cirka 85% av produktionskapaciteten utnyttjas. Den samman- lagda tillverkningen blev 319.200 ton (321.700). Härav var

148.400 ton tidningspapper i standardkvalitet, 137.500 ton specialkvaliteter och 28.200 ton journalpapper.

Leveranserna blev något högre än föregående år och upp- gick till 316.600 ton. Medelpriset för brukets produkter låg endast obetydligt över föregående års nivå.

I Grycksbo har marknadsläget framtvingat fortsatta pro- duktionsbegränsningar. Tillverkningen har uppgått till 39.000 ton (34.500), vilket motsvarar ett kapacitetsutnytt- jande av omkring 75%- För finpapper infördes prisstopp

i Sverige omkring halvårsskiftet. Inom EG-1änderna har tullsänkningar och tullfrihet genomförts för vissa årligen angivna kvantiteter papper. Sedan dessa s k plafonder och kontingenter överskridits drabbades exporten av flera vik- tiga finpapperskvaliteter av kraftiga tullhöjningar.

Under året har bruket introducerat en ny trähaltig fin- papperskvalitet, Lithex. Moderniseringen av brukets fårdig- ställningsavdelning har fortsatt och tre nya precisionsskär- maskiner har tagits i drift. Investeringskostnaderna uppgår ti1119 Mkr.

Nova Scotia Forest lndustries (NSFI)

Extern fakturering ... .. . . . ... ... .... . __ ..

Investeringar ... ... .. .. . ... _ . .. . .... ... . Antal anställda ... .. ... . . . . . . • . . ... • . • .

1976 Mkr 264 11 1.053 Den planerade besprutningen av de stora skogsområden som utsatts för insektsangrepp kunde inte genomföras som pla- nerat på grund av förbud från provins regeringen.

Efter drygt tre månaders strejk återupptogs arbetet i fa-.

briken den 16 februari. I skogen återupptogs det i maj.

Produktionen av sulfitmassa nådde l 05.000 metriska ton

(102.000). För att undvika alltför stor lageruppbyggnad ge-

nomfördes viss produktionsbegränsning. Tidningspappers-

produktionen nådde 125.000 ton (113.000). Vid årets slut

fanns 11.200 ton pappersmassa och 2.500 ton papper i lager.

F örsäljningen var totalt 264 Mkr (278), av vilket belopp pappersmassa svarade för 132 Mkr (152). Marknaden för pappersmassa var hela året svag, vilket medförde prissänk- ningar. Marknaden för tidningspapper i USA förbättrades och var mot slutet av året fast. Prishöjningar kunde genom- föras med US $25 per short ton under våren och med US $20 per ton den l december. Prisnivån på den ameri- kanska marknaden är dock fortfarande lägre än på den europeiska. Det sammanlagda rörelseöverskottet inklusive prisvinst på ingående lager blev 52 Mkr (72).

En utbyggnad av vedrenseri jämte bark- och slamhante- ring påbörjades under året. Utbyggnaden kommer att för- bättra driftssäkerheten, effektivisera barkningen och inne- bära en förbättring även från miljösynpunkt. Kostnaden för investeringen är beräknad till 35 Mkr.

Specialprodukter

Extern fakturering

In vesteriilgar . . .

1976 Mkr 76

Antal anställda . . . 258 Tillverkningen av fibertyg i Ställdalen blev 45% större än föregående verksamhetsår. Ett flertal nya produkter ingår

Ljusnejors Kraftverk, som togs i drift den 18 december 1976, har en effekt på 17 MW. Det är beläget i Ljusnans mynning och är ovanligt såtillvida att nedströmssidan av dammen ligger i nivå med havsytan. Fartyg kan således segla praktiskt taget ända upp till dammluckorna.

12

nu i sortimentet, varigenom ett säkrare underlag för verk- samheten skapats.

Tillverkningen av kartong i Ställdalen har uppgått till 14.600 ton eller 70 % mer än föregående verksamhetsår.

Kapacitetsutnyttjandet har varit cirka 80 % .

Leveranserna av filterprodukter från Grycksbo har värde- mässigt varit 6 % större än föregående år. Leveransvärdet uppgick till 6 Mkr.

Kraftverken

Total fakturering . . _ . • • • • • . . • . . . . • .•••.

D ära v extern . . . . . . • • • . . . ... .•.••.••

Rörelseresultat . . • • . . . . • . . . . ..•.••

Investeringar ..

Antal anställda .

1976 Mkr 343 196 '·

101

68

395

Stora Kopparberg och Bergvik och Ala disponerade till-

sammans vid årets utgång en sammanlagd installerad effekt

av 1.380 MW (l MW = 1.000 kW) i kraftstationer för

vattenkraft, kärnkraft och oljekraft. Den totala elenergi-

omsättningen uppgick ti11 4.619 GWh (l GWh = en miljon

..

kWh). Ar 1975 var de båda bolagens sammanlagda omsätt- ning av ungefår samma storlek.

Kraftomsättningen inom gruppen under 1976 fördelade sig enligt följande:

Produktion och inköp i GWh:

Från vattenkraftverk . . . . • . • . . . 2.104 Från kärnkraftverk .. ... .... ... .... .... 538 Från oljekraftverk . . . • . . . . . . . . 1.091 Inköp . . . . . . • • • • 886 Total omsättning. . . . • • • . .... • , , . . . 4.619 Leveranser i G Wh:

Interna leveranser . . . 2.396 Externa leveranser . . . 1.996 Ledningsförluster . ... .... ... .... ..• , 227 Stora Kopparberg. Av moderbolagets totala elenergiomsätt- ning har endast 36% (59) kommit från vattenkraftverk.

Vattenmagasinen i Dalälven var vid årets början fyllda till 51%- Vårflodsvolymen blev lägre än normalt och under sommaren fortsatte tillrinningen till vattenkraftstationerna att vara extremt låg. Aret 1976 är för Dalälven det i särklass värsta torråret under känd tid - 125 år. Vid årets slut var vattenmagasinen fyllda till40 %. Arsnederbörden inom Dal- älvsområdet var 75% av den normala.

Omfattande oljekraftproduktion och inköp av tillfallig kraft har erfordrats för att ersätta bortfallet av vattenkraft- produktion. Avelenergiomsättningen har 14% (15) kommit från Oskarshamns kärnkraftverk, som visat hög driftsäker- het.

Interna leveranser av fast kraft var i det närmaste oför- ändrade. Externa leveranser av fast kraft ökade med 16%.

Bl a har leveranserna till turistområden i fjällbygden ökat starkt.

Rörelseresultatet blev otillfredsställande till följd av höga kostnader för oljekraftproduktion och inköp av tilWHlig kraft.

O Investeringar i egna kraftverk och distributionsanlägg- ningar var 12 Mkr (34) exklusive det nya mottrycksblocket, som ingår i pågående utbyggnad av massafabriken i Skut- skär. I investeringsbeloppet ingår också förstärkningar av överföringssystemet liksom av detaljdistributionsnäten, som förser cirka 29.000 abonnenter med el. Försäljning av an- läggningar för tillsammans 9 Mkr har genomförts.

På bolagets andel belöpande kostnader för investeringar i delägda kraftverk har uppgått till sammanlagt cirka 93 Mkr (47). Härav belöper sig 71 Mkr på kärnkraftverket i Forsmark och 18 Mkr på Oskarshamn. Huvuddelen av be- loppet har finansierats genom lån upptagna direkt av kraft-

verksbolagen i fråga. I de två första aggregaten i Forsmark om tillsammans 1.800 MW deltar företaget med 6 %.

Bolaget har medverkat i en översiktlig utredning, som visar, att i Västerdalälven finns naturliga förutsättningar för tillskott i vattenkraftproduktionen med cirka 1.100 GWh under normalår.

Bergvik och Ala. Vattentillgången i Ljusnan var fram till vårfloden mindre än normaL Vårfloden blev liten och som- maren blev rekordtorr. Tillrinningen i älven ökade dock märkbart under årets sista månader.

Leveranserna av fast kraft inom Bergvik och Alas för- sörjningsområde ökade med icke fullt 2 %- Leveranserna till återdistributörer och till egna distributionsnät ökade med 16 %, leveranserna till egna industrier blev praktiskt taget lika stora som förra året, medan leveranserna till främmande industrier minskade.

Landafors kraftstation om 14 MW och Ljusnefors kraft- station om 17 MW togs i drift i början av juni respektive i slutet av december. I dessa har investerats 42 Mkr respek- . tive 59 Mkr.

Byggnadsarbeten för Halvfari kraftstation påbörjades under hösten 1976. Halvfari planeras att tagas i drift under 1978. Effekten blir 24 MW och normalårsproduktionen 80 GWh. Investeringskostnaden är beräknad till 75 Mkr.

Lantbruket

Fakturering . . . .••••. .. •••••...••••. . . •••

Investeringar . . . ..•. .. •.•.• . ..••.• , •...•

Antal anställda ..•• . . .. . •••••• .. .. . . .. .. . ,

1976 Mkr 9 l 63 Vid årets slut förvaltade avdelningen 5.575 hektar åker och beten, varav 2.225 hektar i eget bruk.

Skörden var tillfredsställande och uppgick trots intensiv torka till 5,2 miljoner skördeenheter (6,4). Rörelsen gav ett obetydligt överskott.

Förhandlingar om försäljning av såväl de lantbruk som drivs i egen regi som arrendegårdarna har inletts. I åtskilliga fall torde försäljningarna komma att ske till anställda eller arrendatorer .

Forskning och utveckling

I Domnarvet har under året utvecklingsarbetet inom det

metallurgiska avsnittet koncentrerats till stränggjutning.

Metoder för stränggjutning av ämnen för tunnplåttillverk- ning utvecklas framgångsrikt med hjälp av delvis ny teknik.

Samarbetet med Ljusne kättingfabrik har fördjupats, speciellt vad gäller utveckling av kontrollmetodik.

Utvecklingen av tunnplåtprodukter styrs i hög grad mot mäl, som innebär material- och energibesparingar vid till- verkningen samt ökad livslängd på den färdiga produkten.

Domnarvets byggstål görs tunnare. Plastbeläggningsskiktet för DOBEL har förbättrats ytterligare.

En ny produkt - DOBEL NoConDrop - har introdu- cerats. DOBEL NoConDrop eliminerar med hjälp av en mineralfiberduk det kalla takets kondensproblem. Mineral- fiberduken, som är obrännbar, tillverkas vid bolagets fabrik i Ställdalen.

Den tekniska utvecklingen av belagd plåt för verkstads- industrin har rönt stor uppmärksamhet. I detta arbete är kundserviceverkstaden, som bl a ger möjlighet att ta fram prototyper till kunder och att i detalj studera olika problem och deras lösningar, ett viktigt hjälpmedel.

skogssektoms utvecklingsarbete ägnades till stor del rå- varuförsörjningen. De viktigaste forskningsområdena har härvid varit returpappersanvändning och förädling av stubbvirke.

Bolaget medverkar i projekteringen av en cellulosafabrik i Gabon. Detta har medfört att omfattande studier rörande såväl skogsbruksmetoder som tekniska processer har ge- nomförts. Beslut om uppförande av fabriken har fattats.

Den samordning som under året gjorts mellan moder- bolaget och AB G-MAN i Trelleborg har lett till att forsk- nings- och utvecklingsarbetet inom tryckpappersområdet utvidgats till att även röra tryckfårg.

Under året kunde nya fibertygskvaliteter, som t ex mate- rial för dammsugarpåsar och tapetbärare, framgångsrikt introduceras.

Personal

Uppgifter om antalet anställda i moderbolaget och om ut- betalade löner och ersättningar återfinns i not 2.

Personalomsättningen och sjukfrånvaron har under året legat på samma nivå som under 1975. Den förra låg i genom- snitt på 13,6% (14), den senare på 11,7% (11,8). Lokala avvikelser finns. Sålunda har personalomsättningen vid Domnarvets Jemverk minskat.

Vid gruvorna har situationen förbättrats markant under 1976. Personalbrist råder nu endast vid Dannemara gruvor.

14

Denna beror till stor del på konkurrensen från kärnkraft- bygget vid Forsmark.

Utbyggnaden av samrådsorganisationerna har fortsatt vid samtliga industrier.

En intensiv utbildningsverksamhet har under året bedri- vits både vid den centrala utbildningsenheten och lokalt på förvaltningarna. Totalt har cirka 8.000 av moderbolagets medarbetare deltagit i någon form av undervisning. Den sammanlagda utbildningstiden uppgick till 1,3 % av den totala arbetstiden. Ett omfattande projekt för fortsatt yrkes- utbildning av kollektivanställda har påbörjats. Verksam- heten vid gruvyrkesskolan, som startade 1974, har fortsatt.

De omplaceringar av personal, som blivit nödvändiga genom strukturförändringar, genomförs i aktivt samarbete med de anställdas organisationer.

Under hösten genomgick inom moderbolaget omkring 1.000 personer och inom Bergvik och Ala drygt 400 personer kurser i den nya medbestämmandelagen.

Inom Bergvik och Ala har en central ekonomikommitte efter ett halvårs utbildningstid trätt i verksamhet. Ett nytt och utökat introduktionsprogram för nyanställda har in- förts efter omfattande förberedelser inom arbetsgrupper och fackliga organisationer.

Resultat och finansiering

Gruppens fakturering uppgick till 4.452 Mkr. Exklusive nytillkomna dotterbolag var faktureringen 3.560 Mkr ( +9 %). Den högre faktureringen är i allt väsentligt hän- förlig till ökad volym.

Räntesaldot har ökat mycket kraftigt och har påverkats såväl av det försvagade re sultatet som av fortsatt hög lager- hållning och stora investeringar. Kostnaderna för pågående utbyggnad av skutskärsverken har till och med utgången av 1976 uppgått till drygt 460 Mkr. För detta uppgick ränte- kostnaderna till cirka 30 Mkr.

Gruppens investeringar i anläggningar har uppgått till 550 Mkr (412). De nytillkomna bolagens investeringar var 117 Mkr.

Såväl i Sverige som internationellt diskuteras enhetliga regler för att redovisa inflationens påverkan på resultatet.

Någon mera allmänt accepterad metod Iör att fullständigt

belysa detta har inte framkommit. I gruppens och moder-

bolagets resultaträkning redovisas ett rörelseresultat, som

inkluderar prisstegring på ingående lager och avskrivningar

enligt plan. I särskild not har inflationspåverkan på kost-

nader för varor och anläggningar angivits. Företags ränta-

bilitet kan beräknas på olika sätt. Ett sådant är den nomi- nella räntabiliteten eller penningräntabiliteten. Ett annat är den reala räntabiliteten, som anger tillväxt i kapitalets real- värde. Dessa räntabilitetsberäkningar och soliditetsberäk- ning redovisas i särskilt diagram.

Under året har moderbolaget upptagit två långfristiga lån på den svenska kapitalmarknaden, i mars ett förlagslån och i december ett obligationslån på vardera 100 Mkr och båda till 9,75% ränta. För finansiering av utbyggnaden av kraftverken i Landåfors och Ljusnefors i Ljusnan har Bergvik och Ala emitterat ett obligationslån på 50 Mkr till en ränta av 9 3/8%.

Möjligheterna till återlån ur AP-fond samt till STP-lån har utnyttjats.

Finansieringsanalys återfinns på sidan 24.

l J tsikter för 1 977

Det förefaller knappast sannolikt att en konjunkturför- bättring skall nå bolagets huvudsakliga marknader i sådan tid och omfattning att det ekonomiska resultatet för 1977 i nämnvärd grad hinner påverkas därav. Våra fårdiglager är höga och vi torde därför få räkna med att samtliga våra

Ränfltbilitd och soliditet

-Nominal räntabilitet på eget lcapital

• - •Nominal räntabilitet på totalt kapital

• • • • Real räntabilitet på totalt kapital soliditet

--- --- %

Definition av beräkningssätt återfinns i not 18 sid. 27

1972 1973 1974 1975 1976

industrier under år 1977 icke kommer att helt kunna ut- nyttja sin produktionskapacitet. Driftsinskränkningar måste i varierande omfattning genomföras. Detta påverkar också produktionskostnaderna.

För tidningspapper och kallvalsad plåt har begränsade prishöjningar kunnat genomföras i början av 1977. De har dock ej varit av den omfattningen att de kompenserat den allmänna höjningen av kostnadsnivån.

Inom hela bolaget genomförs besparingskampanjer. Alla möjligheter att pressa ner kostnaderna tillvaratas. Det finns likväl för närvarande knappast anledning förvänta att 1977 års resultat skall bli bättre än 1976 års.

Fondemission

För att bättre anpassa gruppens egna kapital till rörelsens ökade omfattning föreslår styrelsen att aktiekapitalet i moderbolaget, för närvarande 486,850 Mkr, genom fond- emission ökas med 243,425 Mkr till 730,275 Mkr. Ökningen motsvarar en ny aktie på två gamla och sker genom upp- skrivning av bolagets skogs- och jordegendomar.

Såsom avstämningsdag med Värdepapperscentralen VPC AB föreslås den 23 september 1977.

Indexutveckling 1966-1976

- Lönekostnader per anställd i Sverige

1•••• Konsumentprisindex - Utdelning per aktie

- -- - - -- -- - - ---.Index ---~~ 160

8 0

60

40

1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76

Förslag till vinstdisposition

Enligt balansräkning för Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag till bolagsstämmans disposition stående vinst- medel utgör

dispositionsfond ... •.. ... . kvarstående vinst från föregående år .. .... . årets vinst . . . styrelsen föreslår

att till aktieägarna utdelas 7 kr per aktie på det genom fondemission ökade aktie- kapitalet. ... ... . . att i dispositionsfonden redovisas .. ... . att återstående belopp balanseras .. ....• , .

Kronor 8.000.000 9.959.310 60.000.000 77.959.310

51.119.250 8.000.000 18.840.060 77.959.310 A v praktiska skäl betalas utdelningen med 10 : 5O kr per gammal aktie (12).

Falun den 10 mars 1977

16

M Wallenberg Tore H Andersson

Eric Eriksson Sture Svensson

Ingmar Eidem Carl de Geer CA Ramberg Peter Wallenberg

Erik Sundblad

Verkst. direktör

h

1

\ l