Kandidatuppsats, 15 hp Institutionen för idé‐ och Samhällsstudier
Religionsvetenskap III, 30 hp
Vt 2020
GÅVANS VÄRDE
Theravadabuddhistisk kollekt,
religionsfrihet och skatteregler i
Sverige
Olle Vikström
Abstrakt
Innehållsförteckning
1. Introduktion 1
1.1Benjamin och Lisa 1
1.2Syfte och frågeställningar 3
2. Forskningsöversikt 6
2.1 Theravadabuddhism i en global kontext 6
2.2 Buddhism och thailändsk buddhism i svensk kontext 7
2.3 Religioners relation till stater och diasporareligiositet 9
3. Teori 11
3.1 Diasporareligiositet 11
3.2 Religionsfrihet och politiska intressen 12
3.3 Rivaliserande traditioner och epistemologiska kriser 12
4. Metod och material 14
4.1 Metod 14
4.2 Material 17
5. Begrepp och definitioner 20
6. Religionshistorisk bakgrund 22
6.1Gåvan inom buddhismen 22
6.2 Thaibuddhism i Sverige 24
7. Resultat 27
7.1 Konfliktens grund 27
7.2 Föreningen och Skatteverkets argumentation 28
7.3 Ideal och värden 34
8. Diskussion 36
8.1 En epistemologisk kris 36
8.2 Dana och translokalitet 38
8.3 Religion, religionsfrihet och skatteregler i Sverige 39
8.4 Ett domsluts konsekvenser 42
9. Slutsatser 43
10. Vidare forskning 45
1
1. Introduktion
Det här avsnittet introducerar studiens forskningsproblem. Avsnittet inleds med ett illustrativt exempel som avser att skildra det dilemma som uppsatsen undersöker. Berättelsen, den om Benjamin och Lisa, ska dock inte förstås som en återgivning av verkliga personer och händelser, utan snarare som en dramatisk representation av verkligheten och ett försök att inleda studien på ett kreativt sätt. Efter berättelsen redogörs studiens syfte och vilka frågeställningar som avses att besvaras. Avslutningsvis motiveras studiens relevans.
1.1 Benjamin och Lisa
I Brunflo, en liten by i Jämtland, sopar en man upp damm på verandan. Mannen heter Benjamin och är buddhistisk munk. Han bor för tillfället i det här huset som han städar upp runt. Benjamin är ordinerad i den theravadabuddhistiska traditionen. Det är en tradition som sträcker sig 2500 år tillbaka i tiden till de första anhängarna av Siddharta Gautama, mer känd som Buddha, den upplyste. Buddhas tradition innefattar en rad praktiker och regler som Benjamin följer som ordinerad munk. En av dessa föreskrifter är att han bara får äta en gång per dag, dessutom mediterar han en större del av sin vakna tid på dagen.
Eftersom Benjamin inte får laga mat på egen hand enligt den tradition han följer, får han mat skänkt av andra människor som också infinner sig i templet. Dessa människor är buddhistiskt lekfolk och är till en övervägande del invandrade thailändare. De har migrerat till Sverige av olika anledningar, bland annat för bärplockning och äktenskap. Det är glada över att Benjamin finns där i huset, som är deras tempel. Enligt tradition genererar de religiösa meriter när de ger mat till munkar. Lekmännen- och kvinnornas generositet gentemot Benjamin har för dem ett kosmiskt värde då handlingen skapar en god karma, som följaktligen leder dem till en bättre återfödelse. I det här templet bor alltså Benjamin, och Benjaminfår mat och husrum av de som äger huset: lekfolket.
2
Lisa har en egen firma och är chef för några anställda som arbetar för henne. Firman säljer en tjänst där de renoverar kök i lägenheter. Lisas firma är specialiserad på att installera riktigt snygga, vita, blänkande och moderna kök och det går faktiskt ganska bra för Lisa och hennes firma. Hon gillar att bjuda sina anställda på lunch och hon gör det nästan varje dag för både hon och de anställda anser att det på grund av praktiska angelägenheter blir enklast på det viset, dessutom höjer det arbetsmoralen. I slutet av varje månad sätter sig Lisa vid sitt skrivbord. Det är dags att redovisa månadens intäkter och betala sociala avgifter som hon som arbetsgivare är skyldig att göra. Hon skriver in till Skatteverket hur mycket lön hon betalar ut till sina anställda, men också den totala kostnaden av den lunch hon bjuder sina anställda på. På den maten ska det nämligen betalas skatt, för det är en form av förmån som är skattepliktig enligt svensk lag. Avgiften betalas och alla papper är signerade och Lisa stänger igen kontoret för dagen.
Vad har Lisas firma och det buddhistiska templet i Brunflo gemensamt? Vissa skulle hävda att det har väldigt lite gemensamt. Den ena är en religiös verksamhet, där den underliggande doktrinen, den om karma, präglar stora delar av verksamheten. Den andra verksamheten är som vilket företag som helst: vinstdrivande, med ett antal anställda. Andra skulle hävda att de har mycket gemensamt. Visst, den ena är en religiös verksamhet och den andra ett vinstdrivande företag. Det beror dock på vad som benämns som “vinstdrivande” och “religiös”. Ur ett perspektiv spelar templets lekmän- och kvinnor samma roll som Lisa. Båda gillar att bjuda på mat, för de anser att det gör något gott som skapar välbefinnande och trivsel för både givare och mottagare. Dessutom finns det praktiska skäl för arrangemangen. Så varför är det ingen som betalar arbetsgivaravgifter i form av kostförmåner i slutet av månaden på det buddhistiska templet, precis som företagaren Lisa har gjort många gånger?
3
munkarna? Det tycks som att Skatteverkets tänkesätt om den buddhistiska föreningens verksamhet skiljer sig grundligt från de jämtländska buddhisternas egen uppfattning.
Två år senare, den 5 februari 2020, gick Sveriges Buddhistiska Gemenskap (SBG) ut med ett meddelande till sina medlemmar på sin hemsida. Huvudbudskapet var att Skatteverket ställt nya skattekrav på den buddhistiska verksamheten i Brunflo som därmed hotas att läggas ner. Fallet ligger nu hos förvaltningsrätten för ett avgörande. Konfliktytorna består i att SBG menar att det Skatteverket vill beskatta är privata offergåvor från lekfolk direkt till enskilda munkar, vilket de menar är skattebefriat enligt svensk lag gällande ideell verksamhet. Skatteverket menar å sin sida att offergåvorna bör tolkas som kostförmåner som bör beskattas.
1.2 Syfte och frågeställningar 1.2.1 Syfte
Syftet med den här studien är att undersöka konflikten och rättsfallet mellan den theravadabuddhistiska församlingen i Brunflo och Skatteverket. Ett vidare syfte är att bidra till den teoretiska diskussionen om religionsfrihetens gränser i Sverige.
1.2.2 Frågeställningar
1. Vad grundar sig konflikten i?
2. Hur argumenterar respektive part för sin sak och vilka ideal och värden framhålls? 3. På vilka sätt kan den buddhistiska gåvo- och offerpraktiken i Brunflo förstås?
4. Vad bidrar studiens resultat med till diskussionen om förhållandet mellan religion, religionsfrihet och skatteregler i Sverige?
4
1.2.3 Studiens relevans
Studien undersöker ett unikt rättsfall mellan en två och ett halvt tusen-årig religiös tradition och det samtida Sveriges skattelagstiftning som den tolkas av Skatteverket. Gåvans värde och natur problematiseras och diskuteras genom att belysa hur den theravadabuddhistiska praktiken att ge gåvor förstås och definieras, både i buddhistisk tradition och av Skatteverket. Dessutom diskuteras religionsfrihetens gränser i Sverige, ett land som i allt högre grad klassas som ett av världens mest sekulära och rationella länder.1 Studien bidrar alltså till diskussionen om den övergripande rollen religion och religionsfrihet spelar och hur religiös praktik och minoritetsreligion, bokstavligen, värderas i Sverige.
1.2.4 Avgränsningar och självkritik
Den här studien avser inte att ta normativ ställning i fallet. Personligen har det dock varit svårt att vara opartisk i förhållande till det material som den här studien behandlar, och även under själva framställningen av resultatet. Oavsett om det gäller argumenterande texter från både buddhistiska föreningen och Skatteverkets sida rycks jag som forskare med i resonemangen och närmar mig gränstrakterna för forskningens opartiska och neutrala domäner. Egna föreställningar, värderingar och ideal pockar på att få bre ut sig i studien. Det är därför viktigt att framhålla att studien enbart erbjuder en tolkning av rättsfallet och ett försök till att producera kunskap om meningsmotsättningen mellan buddhistiska föreningen och Skatteverket och religionsfrihetens gränser. Trots denna problematik ska jag försöka motivera och argumentera för de tolkningar som görs och i ansatsen vara medveten och skilja på värderingar, tolkning och fakta. I metod-avsnittet diskuteras vidare olika svårigheter som uppkommer när det gäller att tolka textmaterial.
Ännu en avgränsning, och något som jag önskar att jag hade spenderat mer tid på att motverka, är att uppsatsen fokuserar till en övervägande del på buddhismen och föreningens motiv i fråga. Den här uppsatsen är dock, trots allt, en religionsvetenskaplig studie och den religiösa dimensionen får därför merparten av uppmärksamheten. Ändå har jag försökt göra en rättvis framställning av Skatteverkets motiv och den skattetekniska biten av rättsfallet, men jag är rädd för att en djupare genomgång av dessa frågor möjligen bör lämnas vidare till den juridiska institutionen, eller möjligen till ekonomerna, för behandling i tänkvärda framtida studier.
1 World Value Survey, åsyftar specifikt kulturkartan som illustrerar länder och deras kulturella värden i
5
1.2.5 Disposition
6
2. Forskningsöversikt
Nedan följer en genomgång av den mest relevanta tidigare forskningen för den här studien. Forskningen redogörs utifrån olika teman: buddhismforskning i en global kontext, svensk kontext och även forskning om hur religion och samhälle samspelar. Slutligen diskuteras det för hur studien är unik i förhållande till den tidigare forskningen och hur studien bidrar med ny kunskap.
2.1 Theravadabuddhism i en global kontext
Ett perspektiv som tidigare forskning har använt på buddhism är ett socialhistoriskt, alltså hur buddhismen formas utefter rådande sociala förhållanden i historien. Forskare som Richard Gombrich diskuterar till exempel buddhismen som ett svar på brahmanismen och det rådande kastsamhället.2 Buddhismen var ett svar, en protest om man så vill, mot de stränga normer och i viss mån orättvisa sociala förhållanden som människor i Indien tvingades rätta sig efter. Buddhas lära var ett sätt att ta sig ur kastsystemet och finna lycka och upplysning utanför brahminernas snäva ramar. Den här studien blir alltså ett bidrag till förståelsen för buddhismens socialhistoria, specifikt genom att diskutera buddhismens svar på dagens auktoriteter.
Samtida buddhismforskning tenderar även att fokusera på buddhism som ett numera globalt fenomen. Tidskriften “Contemporary Buddhism” intresserar sig för buddhismens möte med västvärlden och hur den buddhistiska praktiken i vid mening tillämpar sig i nya kontexter. Buddhismen bör alltså enligt forskarnas bidrag i denna tidskrift förstås som ett globalt fenomen.3 Martin Baumann är en annan forskare som sammanställt buddhismens olika former
på ett globalt plan i Westward Dharma (2002). Theravadabuddhismen i Sverige är just ett uttryck för globalisering av buddhism och det är viktigt att förstå religionsutövningen i Sverige i förhållande till en global kontext för att införliva ett vidare perspektiv.
Journal of Global Buddhism är en internetbaserad tidskrift som i likhet med Contemporary
buddhism fokuserar på buddhism i en global kontext. Det listas sju huvudområden som tidskriften fokuserar särskilt på: Historiska studier, transnationella studier, frågor om buddhistiska traditioners utveckling, fallstudier och biografiska studier, resultat på enkätstudier
2 Gombrich 2006, s. 67
7
och hur de kan tolkas, forsknings bibliografier och teoretiska och metodologiska studier. Volym 20 fokuserar på buddhism och ekonomi och hur dessa två fält både samspelar och är svåra att förena.4 Den buddhistiska praktiken av meritskapande gåvogivande diskuteras som en form av ekonomi som både påverkar och påverkas av det omgivande samhället.5 Denna forskning bidrar till diskussionen om dana-praktiken och huruvida matoffergåvorna bör tolkas som ingående i ett ekonomiskt system. Andra forskare framhåller nämligen att det är problematiskt, rent av förminskande att förstå dana i ekonomiska termer.6
Ytterligare ett tema inom buddhismforskningen handlar om klosterväsendet. Livet som munk eller nunna är en huvudsaklig aspekt av buddhismen och har också varit föremål för forskare som Hans A. Penners intresse. En bärande tes i Penners Rediscovering the Buddha (2009) är att monastiken i buddhismen bör förstås som ett i beroendeförhållande till lekmännen- och kvinnorna. Buddhismen framföds och får näring den komplexa helheten som förhållandet mellan munk och lekman utgör. Penner problematiserar vidare hur bilden av buddhism ofta är förenklad, dels i och med Max Webers uttalande att buddhism är en ”utomvärldslig asketisk religion”. Buddhismens ansikte utåt tenderar alltså att vara munkarna. Forskning som Penners bidrar med både viktiga insikter i allmänhet om buddhismen, samt till den här studiens diskussion om hur relationen mellan lekfolk och munk istället kan förstås som en komplex helhet där både lekfolket och munkarna lever i ett beroendeförhållande till varandra och tillsammans utgör buddhismen.7
2.2 Buddhism och thailändsk buddhism i svensk kontext
Forskning om buddhism i Sverige hade inte kommit långt i sin utveckling innan 2000-talets början. Buddhistiska grupper fanns visserligen i Sverige, och intresset för buddhism hade växt sedan 1900-talets början. Både den formella forskningen var dock sparsam och de akademiker som intresserade sig för diasporabuddhism var få. I Sverige innan 2000-talet behandlas exempelvis frågor om buddhism i akademiska texter på högst två-tre sidor.8 Den enda
kartläggningen av buddhistiska gruppers utbredning i landet innan det andra millenniets början gjordes av Trudy Fredriksson (idag ordförande för Sveriges Buddhistiska Gemenskap) i
4 2019
5 Se till exempel Schedneck 2019 & Wilson 2019 6 Se Plank 2019, s. 4
7 Se även Plank, 2019, s. 3
8
rapporten Buddhistisk verksamhet i Sverige (1989). I rapporten dokumenterar Fredriksson på ett övergripande sätt för vilka konvertitgrupperna är och var de finns, dessutom redogörs det för vilka diasporagrupper som befann sig i Sverige under den tidsperioden. Rapporten skulle kunna tolkas som en översiktlig etnologi eller etnografi.
I början på 2000-talet inventerades den etnologiska förståelsen för buddhistiska grupper i Sverige. Forskningen genomfördes främst av Katarina Plank, lektor på Karlstads universitet och den mest framstående experten på buddhism i Sverige idag. I Det mångreligiösa Sverige redogör Plank för de största buddhistiska grupperna i Sverige, samt vilken nationalitet och traditionell bakgrund de har.9 I bokkapitlet antar Plank även ett religionshistoriskt perspektiv för att kartlägga buddhismens utveckling och utbredning i landet.
Planks forskning har även andra fokusområden. Det gränsland där religiösa traditioner ibland övergår i sekulära, ”icke-religiösa” tillämpningar, är ett av dem. Det skulle till exempel kunna gälla frågor vilken tillämpning mindfulness har fått i det svenska samhället.10 Planks forskning
belyser även olika kulturmöten, som mellan thailändsk och svensk kultur, och hur mötena kan förstås enligt materialitet eller lokalitet.
Mycket av den forskning som Plank bedriver diskuterar religion som ”levd” och bör alltså enligt ett sådant perspektiv förstås som den utövas i vardagen. En förståelse av religionen som är baserad på de ideal som framförs i urkunder kan ofta vara missvisande. Ett ”levt religionsperspektiv” erbjuder en alternativ synvinkel; att religiösa praktiker bör förstås som den
faktiskt utövas från dag till dag.11
Det var Planks ”Buddhistiska tempel beskattas för allmosegåvor” som tände den första gnistan av inspiration till den här uppsatsen.12 I texten problematiserar Plank den meningsmotsättning som råder i det aktuella rättsmålet mellan buddhistiska föreningen i Brunflo och Skatteverket. Plank beskriver den buddhistiska praktiken och hur den ofta centreras runt just matvanor.
Pindata är praktiken inom theravadabuddhismen där lekmännen uppger matoffer till munkarna
och Plank diskuterar varför det anses problematiskt att beskattas pindata. Det handlar alltså
9 Det finns två utgåvor, en från 2005 och en från 2015, den här uppsatsen har använt sig av båda. 10 Se Plank 2011.
11 Se exempelvis Plank 2018, s. 9.
9
återigen om konflikter mellan olika kulturellt präglade synsätt och vilken gällande svensk lagstiftning som ska reglera och normera verksamheten.
En kunskapslucka inom forskningen om buddhism i Sverige handlar således om specifika buddhistiska grupper och hur de förhåller sig till statliga myndigheter. Buddhistiska grupper, inte minst thailändska, har än så länge haft en mer eller mindre oproblematisk relation till den svenska staten och dess lagsystem. Nu finns det däremot en risk att theravadabuddhitisk tradition får svårt att slå rot i Sverige på grund av de nya skattekrav som föreningen i Brunflo har ställts inför. Med hänsyn till Planks blogginlägg, som visst diskuterar just det rättsfall som denna studie fokuserar på, är den här uppsatsen däremot unik genom att den expanderar och utvecklar mer är bara den buddhistiska traditionens motiv i frågan. Ett bredare perspektiv som tar skatteregler i hänsyn gör alltså den här studien unikjämfört med den tidigare forskningen.
2.3 Religioners relation till stater och diasporareligiositet
Forskning om relationen mellan religion och stat är ett väldigt stort fält och tenderar att beskriva respektive religion- och staters syn på varandra. I det lättöverskådliga verket ”Religion and the
state: an international analysis of roles and relationships” redogör Scott A Merriman för hur
till exempel buddhism, bland andra religiösa traditioner, ser på vilken roll staten eller en ledare bör spela. Omvänt fokuserar forskningen även på hur stater eller länders lagar förhåller sig till religion. Forskningen på relationen mellan stat och religion analyserar alltså frågor som religionsfrihet och om det finns spänningar mellan vissa grupper inom ett visst område.13
Religion i diaspora är ett återkommande tema i den här uppsatsen och forskare som Thomas Tweed behandlar sådana typer av frågor bland annat i sin bok Our Lady of the Exile: Diasporic
Religion at a Cuban Catholic Shrine in Miami (1997). Religioner i diasporakontext, som till
exempel thailändsk buddhism i Sverige, tenderar enligt Tweed att ta ett unikt uttryck. Religionen blir nämligen inte bara ett medel att uttrycka vördnad inför de heliga, utan också ett medel för att skapa, forma och bibehålla sin kulturella identitet för migranter som stadgat sig i ett land de har flyttat till.14 Forskning som Tweeds är däremot inte endast tidigare forskning på
10
11
3. Teori
I det här avsnittet redogörs det för olika teoribildningar och hur dessa avses att användas i studien. Få teorier, om än några alls, tar dock hänsyn till skattetekniska frågor i förhållande till theravadabuddhistisk kollekt. Därför erbjuds det tre olika teorier för att förklara olika problemområden i det här fallet. En av dessa teorier är historikern Thomas Tweeds teori om religioner i diasporakontext, som precis behandlades, dock någorlunda flyktigt, i forskningsöversikten. Tweeds teori utvecklas ytterligare i det här avsnittet. Därefter följer en presentation av religionsvetaren Anthony Gills teoretiska ramverk för hur politiska intressen reglerar friheten att utöva religion och därmed lagar som religionsfriheten. Slutligen presenteras filosofen Alisdair MacIntyres teori om hur epistemologiska kriser kan utgöra en grund för missförstånd och konflikter mellan olika kunskapstraditioner.
3.1 Diasporareligiositet
För att ge ett perspektiv på vad som specifikt driver den buddhistiska religionsutövningen i Brunflo används som sagt Tweeds teori om diasporareligiositet. Den buddhistiska befolkningen i Brunflos situation och känslor kan mycket väl förklaras enligt inhemska termer som ”karma genererande handlingar” eller ”ett skapande religiösa meriter”. Unikt för den svenska kontexten, som i det här fallet blir en diasporakontext för buddhisternas del, är dock vad Tweed skulle kalla ett translokalt eller transnationellt fenomen.15 Tweeds forskning handlar främst om exil-kubaner i USA, men är även applicerbart på religionsutövningen i Brunflo. Religionen är ett medel för buddhisterna, likväl som diaspora-kubanerna, att känslomässigt och i sin fantasi återknyta till det hem och den kultur de lämnat bakom sig. Tweed menar även att det translokala fältet tas i uttryck i ritualer och narrativ som kopplar utövningen i det nya landet till den ursprungliga kontexten.16 Vidare anger teorin att immigranter i diaspora ofta anpassar sig till den nya kontexten med det gamla och det som är familjärt som utgångspunkt och ideal. Den nya miljön formas, med andra ord, till att likna som det är hemma. Här öppnas väldiga fält av möjliga studier, kanske speciellt viktiga i dagens Sverige där mångkultur som begrepp är under luppen och föremål för politisk debatt. I diskussionsavsnittet behandlas frågan närmre om hur buddhistisk verksamhet i Sverige kan förstås enligt Tweeds termer.
15 Tweed 1997, s. 94
12 3.2 Religionsfrihet och politiska intressen
Ett vidare syfte med studien är att bidra till den teoretiska diskussionen om religionsfrihet och dess gränser. Studien kommer därför med utgångspunkt i Anthony Gills teoretiska ramverk diskutera var dessa gränser kan tänkas dras i Sverige samt i rättsfallet i fråga.
I The Political Origins of Religious Liberty (2007) argumenterar Gill för hur sekulära makter tenderar att reglera lagar och förordningar i relation till huruvida det främjar statens politiska eller ekonomiska intressen.17 Gill menar att fortsätta vara i politisk maktposition, få in pengar
via inkomstskatt eller få ekonomin att växa, är några av de faktorer som motiverar staters reglering av religionsfrihet. Vidare beskrivs religionsfrihet som något relativt och alltså inte något som en stat antingen har, eller inte har.18 Religionsfrihet är snarare ett spektrum, eller ett manöverbord av spakar och reglage som politiska aktörer besitter och styr över. En politisk aktör kan därmed enligt Gill både främja och begränsa friheten att utöva en viss religion.
Exempelvis kan bygglovstekniska bestämmelser över hur pass stor en planerad kyrka får bli påverka antalet besökare och därmed även antalet religionsutövare kyrkan kan ta emot. Begränsningen blir således, eller kan åtminstone tolkas som, en inskränkning på friheten att utöva en religion. Stater kan även främja religionsfrihet på olika sätt. Till exempel kan trosförordningar njuta av förmåner, som exempelvis friheten att inte behöva betala skatt. Gill framhåller dock att sådana motiv ofta korrelerar och står i direkt relation till politiska och ekonomiska intressen, som exempelvis kan vara att säkerställa sin maktposition eller driva in inkomstskatt. För att ge ett perspektiv på religionsfriheten gränser i ett land som Sverige analyseras rättsfallet vidare enligt Gills teoretiska ramverk i diskussionsavsnittet.
3.3 Rivaliserande traditioner och epistemologiska kriser
För att svara på det övergripande syftet med den här uppsatsen, och förklara varför rättsfallet har uppstått mellan den buddhistiska föreningen och Skatteverket, kommer konflikten tolkas utifrån Alisdair MacIntyres teori om rivaliserande traditioner och epistemologiska kriser. Med epistemologisk kris menar MacIntyre att en viss tradition hamnar i kris om dess fundamentala kunskapslära och sanningspåstående är under hot eller undermineras av en tradition av
13
annorlunda kunskapslära.19 När ett sanningspåstående sätts mot ett annat tvingas båda traditionerna genom förnuftsargument rättfärdiga sin hållning. Misslyckas den ena eller andra traditionen med att bevara sin kunskapslära uppstår det dock en epistemologisk kris inom den förlorande gruppen.
En tradition är för MacIntyre en grupp människor med ett övergripande tankesystem, medhavande särskilda praktiker och övertygelser.20 Systemet utvecklas och formas genom historiska processer där grundläggande sanningspåståenden prövas och utmanas genom debatt och diskussioner både inom och utom traditionen. Det betyder dels att koncept som rättvisa och därmed även rättsliga system inte uppstår i ett vakuum. Enligt MacIntyre uppstår istället rättvisa i specifika historiska och sociala kontexter där en viss tradition besitter förmåga att bestämma vad som är rätt och fel. Sanning och rättvisa är dessutom själva drivkraften inom traditionerna.21
Studien kommer vidare att diskutera hur rättsfallet kan förstås enligt MacIntyres termer.
14
4. Metod och material
I det här avsnittet redogörs det för vilka metoder och vilket material som har använts i studien. Till en början redogörs det för vad konventionell innehållsanalys innebär. Sedan redogörs det kort för den kvalitativa forskningsintervjun och dess användning i studien. I metodgenomgången beskrivs det för hur metoderna har tillämpats i studien. Därefter och slutligen beskrivs det material som har använts och hur urvalsprocessen gick till.
4.1 Metod
4.1.1 Konventionell innehållsanalys
Den här studien har använt sig av konventionell innehållsanalys. Det är en kvalitativ metod som passar fallstudier och forskningsproblem som det inte har utvecklats ett vidare teoretiskt ramverk runt.22 Även om metoden ämnar till att söka budskap i textdata, ska den dock inte
förväxlas med ren närläsning. Innehållsanalys åsyftar nämligen vidare till att systematisera och kategorisera olika meningsbärare i texter.
Metoden återges bland annat i Hsiu-Fang Hsieh och Sarah E. Shannons artikel Three
Approaches to Qualitative Content Analysis. Hsieh och Shannon framhåller konventionell
innehållsanalys som en av tre distinkta varianter av innehållsanalys. De andra två är riktad- och summativ innehållsanalys. Riktad innehållsanalys karaktäriseras å ena sidan som en deduktiv metod där redan befintliga teorier bestämmer vilka meningar och budskap som sorteras ur en text.23 Summativ innehållsanalys å andra sidan identifierar och kvantifierar utvalda ord i ett visst textmaterial, främst för att förstå i vilken kontext de utvalda orden används i materialet.24 Med det sagt ska konventionell innehållsanalys, den här studiens metod, inte förväxlas med riktad- och summativ innehållsanalys. Den konventionella varianten har istället en induktiv ansats, menande att budskapet i ett textmaterial får ”tala för sig självt” och ”träda ur texten”, utan att redan existerande kategorier existerar.25
Det är både en för- och nackdel att konventionell innehållsanalys inte använder sig av redan existerande begrepp och kategorier, vilket även innebär både styrkor och svagheter i den här
15
studiens metodologiska ansats. Fördelen är att tolkningen av den unika och komplexa hållning som exempelvis både buddhistiska föreningen och Skatteverket har är grundad i själva materialet, och därmed inte i en förutbestämd teori.26 Texten, föreningen och Skatteverket får alltså tala för sig själva enligt en konventionell innehållsanalys.27
En konventionell innehållsanalys’ svaghet, och nackdelen med att inte använda sig av redan existerande begrepp och kategorier, är däremot att studiens trovärdighet och reabillitet sjunker. Reabillitet och trovärdighet kan sjunka genom att forskaren inte tar tillräcklig hänsyn till den kontext som ett visst textmaterial befinner sig i. Därmed riskeras vissa viktiga meningsbärare i text eller annat material att förbises eller misstolkas.28 Ytterligare en risk är att forskaren inte har tagit tillräcklig hänsyn till sig själv och sin eventuella bias, och att resultatet även därmed sjunker i reliabilitet och trovärdighet. Dessa risker kan däremot motverkas, bland annat genom peer review, triangulering eller ett förlängt engagemang i studiens problemområde.
Åtminstone två av dessa åtgärder tas till i den här studien: Både handledare och kurskamrater har lämnat kommentarer och har således hjälpt med att återställa studiens reliabilitet iviss mån genom konstruktiv kritik. Dessutom har resultatet diskuterats och triangulerats ur olika synvinklar genom att intervjua personer med olika relationer till forskningsproblemet.29 Däremot kan den spenderade tiden i forskningsproblemet diskuteras om huruvida två till tre månader är tillräckligt för att göra en trovärdig studie. Kanske är det gott om tid och studiens resultat är pålitliga källor till kunskap, eller är det för lite tid och resultatet bör tas med en nypa salt. I vilket fall som helst erbjuds det en motiverad tolkning och det är välkommet att starta en diskussion om huruvida resultatet representerar verkligheten eller inte.
4.1.2 Kvalitativ forskningsintervju
Jag har vid två tillfällen i studien genomfört en kvalitativ forskningsintervju. Den ena tillfället var med en rättslig expert hos Skatteverket. Jag hade förberett vissa frågor i förhand, ändå var
26 Hsieh & Shannon 2005, s. 1280.
27 Konventionell innehållsanalys ska därmed inte förväxlas med grounded theory eller fenomenologi. Dessa
metoder har visserligen samma induktiva ansats som konventionell innehållsanalys men går däremot ett steg längre genom att dels utveckla en unik teori som är grundad i empiri (grounded theory) eller ges en nyanserad förståelse av upplevelser (fenomenologi). I konventionella innehållsanalyser behandlas istället relevanta teorier eller liknanden forskningsresultat i studiens diskussions del, något som just den här studien gör.
28 Hsieh & Shannon 2005, s. 1280
16
denna intervju vad Kvale och Brinkman skulle kalla en löst strukturerad intervju.30 Spontana frågor och funderingar som uppkom från både mitt och den rättsliga expertens håll tilläts komma till ytan under intervjuns gång, även om det fanns ett frågeblad att förhålla sig till. Frågebladet följdes alltså inte till punkt och pricka utan agerade mest som stöd om det skulle behövas. Frågorna var både studiens forskningsfrågor och mer specificerande frågor som jag har nedtecknat och funnit relevanta genom studiens gång. Frågor som dessa strukturerades enligt provisoriska kategorier för att skapa en överblick. Frågebladet och en del av studiens material, skickades även till Skatteverkets representant i förväg för att denne kunde få en insikt i vad jag som forskare var nyfiken på i det här fallet. Intervjun gav väldigt givande synpunkter på rättsfallet som delvis agerade till att triangulera och ge ett alternativt perspektiv på fallet i fråga.
Det andra intervjutillfället var med en representant för Sveriges Buddhistiska Gemenskap. Denna intervju var också löst strukturerad och avsåg främst till att klargöra vissa oklarheter i studiens material.31 Intervjun agerade också till att införliva ännu ett perspektiv på
forskningsproblemets natur och kan således förstås som en vidare trianguleringsprocess av materialet.
4.1.3 Metodgenomgång
Den här studien har alltså använts sig av en konventionell innehållsanalys med den kvalitativa forskningsintervjun som komplement. Intervjun med både den rättsliga experten på Skatteverket och SBG-representanten avsåg således till att ge en alternativ synvinkel på det material som den här studien har använt sig av. I övrigt har jag som forskare fördjupat mig i studiens material genom kvalitativ närläsning och innehållsanalys. Efter återkommande genomgångar av textmaterialet började vissa mönster och kategorier träda fram och dessa kategorier omformulerades så småningom till studiens syfte och frågeställningar. Svar på dessa frågeställningar nedtecknades och redogjordes i resultatdelen. Jag har alltså följt den konventionella textanalysens ramar genom att först sätta mig in materialet, i det här fallet de rättsliga handlingarna, och i efterhand sortera, kategorisera och tolka materialet enligt vissa teorier och frågeställningar. Således har jag fullföljt en induktiv ansats till forskningsproblemet för att nå studiens resultat och slutsatser.
17 4.2 Material
Studiens material har redan nämnts några gånger och det kanske har framgått att det handlar om rättsliga handlingar. Det ska dock utvecklas något ytterligare för just vad materialet har för natur och hur det har använts i studien. Dessutom redogörs hur diverse sekundärkällor har använts i studien. Slutligen motiveras urvalsprocessen.
4.2.1 Rättsliga handlingar
Den här studien har använt sig av rättsliga handlingar som material. Dessa handlingar har begärts ut från förvaltningsrätten i Falun och materialet skickades i form av 64 aktbilagor i PDF-format.32 Enligt offentlighetsprincipen har alla svenska medborgare rätt till att begära ut och ta del av rättsliga handlingar om de har inkommit till en viss domstol.33 Dessa handlingar
anses vara allmänna handlingar och därmed innefattande av offentlighetsprincipen så fort de har inkommit till en statlig myndighet, som exempelvis förvaltningsrätten i Falun. Handlingarna genomgår däremot en obligatorisk sekretessprövning innan de lämnas ut för att säkerställa att det inte finns någon konfidentiell information som kan överträda någon inblandads integritet. I den här studiens uppstod det dock ingen sådan problematik när handlingarna begärdes ut.
De separata aktbilagorna varierar i sidantal. Vissa bilagor omfattar en sida och andra tar upp mot 40 sidor. Omfånget per bilaga kan dock förslagsvis ges medelvärdet tre till fem sidor per bilaga, för att skapa en bild av materialets omfång. I handlingarna finns både buddhistiska föreningen och Skatteverkets yttranden i målet. Det handlar alltså om ett textmaterialsom dels förmedlar båda parternas motiv och argumentation i form av e-postväxling med varandra. I materialet går det dels att tyda en kommunikation och förhandling mellan föreningen och Skatteverket. Bland de handlingar som inkommit till förvaltningsrätten framkommer det även mer ”officiella” yttranden och utläggningar från båda parterna som inte har någon specifik mottagare i åtanke, förutom kanske den domstol som fallet kommer behandlas i. En fördel med materialet är således att de svar som respektive part har lämnat in till rätten är välformulerade och igenomtänkta och därmed mycket värdefulla för den härstudien.
32 Handlingarna ingår i fallet med målnummeret 1396-20
33
18
4.2.2 Sekundärkällor
Utöver de rättsliga handlingarna använder studien sig av diverse sekundärkällor som komplement. Sekundärkällorna är i huvudsak den forskning som presenteras i forskningsöversikten och är dessutom de huvudsakliga referenserna för den religionshistoriska bakgrunden till buddhismen, uppsatsens sjätte kapitel. Sekundärkällorna kan således förstås som religionsvetenskaplig forskning på buddhism i både en global och svensk kontext.34
4.2.3 Urval
I och med att studien i mångt och mycket avseratt undersöka ett specifikt rättsfall var de rättsliga handlingarna ett givet material att utgå ifrån. De rättsliga handlingarna var både lättillgängliga och överskådliga, dessutom innehåller de båda parternas färdiga argumentation i fallet. Något annorlunda uttryckt valdes intervjuer ”ansikte mot ansikte” bort med dagens (2020) rådande Covid-19-virus i åtanke. Som forskare har man ett ansvar att inte utsätta andra för risk att bli smittade, även i och med denna problematik var de rättsliga handlingarna ett än mer lämpligt material.
Sekundärkällorna, och den religionshistoriska forskningen, skulle främst behandla buddhismen, då rättsfallet delvis handlar om en buddhistisk församling. Urvalet framstod också i enlighet med huruvida de handlande om theravadabuddhistisk tradition, relationen mellan lekfolk och munkar eller om buddhism i svensk kontext. Genom studiens gång söktes det efter tidigare forskning och sekundärkällor som behandlade liknande fall som skattetvisten i Brunflo. Faktum är dock att min egen sökning aldrig påträffade något resultat som problematiserade den buddhistiska gåvopraktiken i relation till skatteregler. All tidigare forskning om buddhism förutsätter att dana-praktiken är oproblematisk i skattetekniska termer. Ett undantag kan kanske göras för Planks blogginlägg, som tidigare nämnt behandlar samma rättsfall som den här studien. Blogginlägget möter dock inte kriteriet av att vara helt opartisk, Plank drar nämligen slutsatsen att Skatteverkets uppfattning är inkorrekt och problematisk. Visst, det kanske den är,
men det är munkarnas relation till lekfolket också, i alla fall i Skatteverkets mening. Tidigare
forskning som relativiserar buddhism och skatteregler på ett mer allomfattande sätt har med andra ord varit svårt att hitta. Därmed går det att fastställas att ett visst urval har framgått enligt
19
20
5. Begrepp och definitioner
Vissa ord och begrepp kan behövas förklaras närmare innan den religionshistoriska bakgrunden och resultatet presenteras. På så vis förstår läsaren vad som menas med vissa begrepp.
• Kamma (pali) (Karma på sanskrit)35 – Kosmologiskt uppfattning främst inom kulturer
sprungna från Indien. Konceptet kan förstås som: ”Som du bäddar får du ligga”. Individen är enligt karma-lagen direkt och på en kosmologiskt plan ansvariga för sina handlingar.36
• Dhamma (Pali) (Dharma på sanskrit) – Översätts ungefär till ”Läran”, ”det rätta”, och ”Buddha dhamma” översätts ungefär till ”Buddhas lära”. Begreppet används annorlunda inom hinduismen där dharma är den ”väg” som är avsedd för en individ, beroende på hennes kast.37
• Dana – Översätts ungefär till ”generositet” (från pali). Dana som praktik inom theravadabuddhismen innebär att lekmannen- eller kvinnan ”utövar generositet”. Sägs enligt tradition skapa religiös merit som leder till återfödsel i ”himmelriken”.
• Inkomstskattelagen – Lagar och föreskrifter vad gäller beskattning av inkomst. Behandlar bland annat vad som räknas som gåvor, kost- och boendeförmån och tjänst.38 • Beslut / Omprövningsbeslut – Om Skatteverket utreder en verksamhet och försöker
tolka om denna bör beskattas eller ej skickar de först sina slutsatser i form av ett förslag till beslut. En verksamhet kan godta beslutet, eller överklaga det, som den buddhistiska föreningen har gjort i det här fallet. I så fall måste Skatteverket ompröva sin utredning. En omprövning sker genom att en ny handläggare tar vid och värderar verksamheten på nytt. Vid det laget utfärdar Skatteverket ett nytt beslut om verksamheten, som då benämns ”obligatoriskt omprövningsbeslut”. Beslutet kan ha ändrats från den ena handläggaren till den andra, men i fallet mellan buddhistiska föreningen och Skatteverket är det mer eller mindre samma villkor som gäller i omprövningsbeslutet. • Allmänna-, rättsliga- och offentliga handlingar – Dokument av olika slag som har
inkommit till en statlig myndighet. Enligt offentlighetsprincipen har svenska
35 Jag kommer skifta i huruvida jag anväder kamma eller karma under uppsatsens gång. Observera att det
däremot åsyftar samma koncept, oavsätt vilken benämning som används.
36 SAOL, svenska akademins ordlista 37 Jacobsen 2002, s. 16
21
medborgare rätt till att ta del av dessa handlingar, dock efter att en sekretessprövning av materialet har genomförts.
• Förvaltningsrätt/domstol – En förvaltningsrätt är en typ av domstol som bedömer fall mellan enskilda personer och myndigheter samt tvister mellan företag och myndigheter.39
• Sociala- och arbetsgivaravgifter – En avgift som arbetsgivare betalar till Skatteverket • Förmån, kost- och boendeförmån – En förmån kan förstås som all typ av ersättning som
en arbetar får för utfört arbete, men som inte betecknas som pengar eller kontanter. En kostförmån är mat som betalning för utfört arbete och en boendeförmån är när en arbetsgivare står för arbetarens boende som ersättning för ett arbete.
22
6. Religionshistorisk bakgrund
I det här avsnittet redogörs det för en religionshistorisk bakgrund för gåvan inom buddhismen. Kontexten som gåvans värde inom buddhismen växer fram ur är nämligen viktig för den vidare förståelse av främst den buddhistiska föreningens argumentation. Det kommer visa sig att gåvan kan definieras på olika sätt, beroende på vilket perspektiv som antas. I det här avsnittet redogörs det även för hur den thaibuddhistiska praktiken tillämpas och har växt fram i Sverige.
6.1 Gåvan inom buddhismen
Gåvan inom Buddhismen kan förstås ur flera olika kontexter. De religiösa urkunderna kan skapa en viss förståelse. Gåvan, och därtill hela den omgivande ritualen, kan förstås i bakgrund till en av de mest grundläggande doktrinerna inom indiska religioner och filosofier: nämligen den om kamma, ”karma” på sanskrit.40 Gåvogivandet kan således förstås på ”det högsta planet”
som en handling ingående i ett kosmiskt schema där goda respektive onda handlingar genererar antingen god eller dålig kamma.41 Genom att söka ”instant karma” på Youtube eller Reddit kan en bild ges av hur människor på internet tänker sig att karmalagen fungerar.42 Videos på förbrytare och gärningsmän som handlar på vad gemene man skulle kalla omoraliskt drabbas avomedelbara konsekvenser i form av olyckor eller andra negativa händelser som så att säga återställer den moraliska balansen. Förståelsen av karmalagen inom buddhismen ter sig någorlunda detsamma: goda och onda handlingar du utför idag generar goda och dåliga konsekvenser i både detta och nästkommande liv.43
Gåvans innebörd inom buddhismen - inte minst thailändsk theravadabuddhism - kan således förstås som ett medel för att generera god kamma.44 När lekfolket ger mat eller andra offergåvor till munkarna kan handlingen förstås som skapande av god kamma för lekfolkets del. Kamma kan i sin tur delas i Bun och Pad, bra och dåliga meriter och det är alltså merit som lekfolket
40 Plank 2013, s. 136. 41 Jacobsen 2002, s. 60
42 Det bör dock höjas ett varnigens finger för att videorna kan upplevas som stötande för vissa, vissa videor
innehåller våld och grovt språk.
43 Penner 2009, s. 144, Jacobsen 2002, s. 60, Gombrich 1988, s .67
23
”får” i utbyte mot sin generositet mot munkarna.45 Munkarna kan följaktligen förstås som ett
”meritskapande fält” där relationen till lekfolket utgör en slags symbios.
Dana och gåvogivande som ceremoni och buddhistisk praktik sträcker sig hela 2500 år bak i tiden till Buddha själv.46 Lekfolket och munkens relation är en förutsättning för bådas möjlighet att utöva dhamma, den buddhistiska läran. Implicit i den lära Buddha förkunnade är att munken ska avsäga sig världen, sin identitet och näst intill alla sina ägodelar. Munken får inte äga något enligt de regler, vinaya, Buddha och hans första anhängare stadgade.47 Enligt vinaya får munken dessutom inte laga och förse sig själv med sin egen mat, utan är beroende av mat- och offergåvor från lekfolk. Man skulle kunna tycka att munkarna är ganska lata och ”egoistiska” i och med att de räknar med andra människors välvilja för sin egen räkning. Egenförståelsen av traditionen och relationen mellan lekfolk och munk är däremot en annan: munken står för en gärning som innebär ett återflöde av ett religiöst värde till den givande lekmannen eller lekkvinnan. Detta sker när munken tar emot gåvan48. Generositet är dessutom en av de
viktigaste dygderna för en lekman- eller kvinna att ha inom den sydasiatiska buddhismen.49 Merit och god kamma som genereras av dana förstås alltså traditionellt som medel för dels bättre återfödelse i nästa liv, men motiveras även för att det i all sin enkelhet känns bra att vara givmild och generös.50
Hans A. Penner argumenterar för att buddhismen bäst förstås som just denna ”symbios” mellan lekfolk och munk och tar därmed hänsyn till den egenförståelse för praktiken som råder inom buddhismen.51 Penner menar vidare att sociologen Max Webers kända uttal om att buddhismen är en ”asketisk och utomvärldslig religion” är en problematisk uppfattning som härrör från en typisk ”kolonial” och orientalistisk förståelse av buddhism.52 En definition för buddhismen
måste innefatta lekfolket likväl som munken. Munken och lekmannen- eller kvinnan står alltså
45 Penner 2009, s. 145, Plank 2015, s. 211 46 Jacobsen 2002, s. 49
47 Jacobsen, s. 140.
48 Vittnesmål från en av munkarna i Brunflo. 49 Plank 2013, s. 137
50 Vittnesmål lekfolk i Brunflo 51 Penner 2009, s. 203
24
i ett motsatsförhållande som däremot inte utgör varandra.53 De komplementerar varandra i ett reciprokt förhållande.
De första anhängarna till Buddha levde också i det reciproka förhållandet till lekfolket där olika typer av offergåvor var nödvändigt för deras överlevnad. De levde visserligen enligt de asketiska ideal Buddha förespråkade och som skogsmunkar vandrade de från plats till plats, utan något eget hem och med väldigt få ägodelar. Under regnperioderna var det dock outhärdligt att leva utomhus och munkarna brukade varje år samlas på samma plats, ofta i parker, för att söka skydd mot regnet. Emellertid skänkte rikare lekfolk bostad till munkarna som gåva, förmodligen i utbyte mot just religiös merit och den visdom munkarna besatt.54 Att nutidens buddhistiska munkar lever i tempel som är finansierat av lekfolk är alltså ett eko av den historiska tradition där samma ömsesidiga förhållande fanns.
Gåvan och gåvogivande har även ett mytologiskt värde i form av berättelsen om Vessantara, som är en väldigt populär berättelse bland theravadabuddhister. Berättelsen handlar om Vessantara, som är en av Buddhas tidigare reinkarnationer. I denna reinkarnation levde han som lekman och uppfyller den högsta religiösa potentialen man kan uppnå som lekman inom buddhism: Vessantara var ett förkroppsligande av generositet och inspirerar än idag buddhistiskt lekfolk att utöva dana, generositet.55 Under särskilda högtider inom thailändsk buddhism reciteras Vessantara berättelsen och gestaltas i form av ritualer.56
6.2 Thaibuddhism i Sverige
Den religiösa praktik som de thailändska buddhisterna utövar i svensk kontext kan förstås precis på samma vis som den i exempelvis Thailand. Det är samma religion med samma historia som sträcker sig tillbaka till den historiska Buddha och hans första anhängare. Munkarna som uppehåller sig i Brunflo är förpliktigade till samma regler som gäller för munkarna i Thailand. Ritualerna är mer eller mindre detsamma, och kamma och religiös merit spelar samma roll som i vilken annan kontext. Det är däremot en viktig skillnad mellan utövningen av till exempel
53 Penner 2009, s. 203, Plank, 2019, 2015, 2013. 54 Jacobsen 2002, s. 140.
25
dana, gåvogivande till munkar i Sverige och utövningen i låt säga Thailand. Den thailändska buddhismen i svensk kontext har nämligen färdats en lång väg och är ett uttryck för en diaspora, en form av buddhism som platsmässigt finner sig bortom sitt ursprungliga hem.
Åtta av tio av de som är födda i Thailand, men bor i Sverige, är kvinnor och det främsta skälet till att flytta till Sverige är för att gifta sig med en svensk man.57 Många thailändska kvinnor bor ute på landsbygden, Brunflo som exempel. För många betyder platsen de bor på att de inte minst är långt från Thailand och thailändsk kultur, men även långt från de få thai-buddhistiska tempel som finns i Sverige. Särskilt thaibuddhistiskt missionsarbete har därför fokuserat på att etablera tempel på strategiska punkter runt om i Sverige. En koncentration av buddhistiska tempel utmärks runt de större städerna i Sverige, dock inte i bjärt kontrast till utbredningen längre norrut. I Fredrika, Västerbotten, av alla platser, har det till exempel under många år planerats att bygga ett thaibuddhist-tempel. Efter ekonomiska problem och skulder att betala har emellertid bygget gång på gång skjutits upp, men abboten för det nuvarande templet (ett ”typiskt” rött hus ombyggt i thailändsk stil, se bild) är fortsatt hoppfull för att det en vacker dag står ett färdigbyggt tempel på ”tempelberget” i Fredrika!58
57 SCB.se, Plank 2005, s. 251.
58 Se Peter Selander 2009, “Buddharama-templet Fredrika”, kandidatuppsats, för en omfattande undersökning
och kartläggning av tempelbygget i Fredrika. Se även:
26
Ett snötäckt Wat (tempel) Buddharama i Fredrika, några mil utanför Umeå.
Utövningen av buddhistiska praktiker och de tempel som finns i Sverige innebär med andra ord viktiga sociala- och psykologiska funktioner för de i Thailand födda buddhisterna och deras barn.59 De blir bryggor som i den nya kontexten leder tillbaka till ett känt och vördat ursprung.
Den buddhistiska populationen i Brunflo kan därför befinna sig rent känslomässigt i Thailand, deras hemland. Visst, de bor i Brunflo, men i religionsutövningen kan de knyta an till sin identitet, tradition och ursprung.60 Fenomenet är ett vanligt uttryck för religioner i sin diasporautövning. Religionen är således ett medel för att kultivera och bevara sin identitet och bakgrund.
59 Vittnesmål från församlingsmedlem i templet I Brunflo.
60 Tweed 1997, s. 10, Plank 2015, s. 220, samt Plank, Raddock. & Selander 2016. Se diskussionsavsnitt för vidare
27
7. Resultat
Nedan besvaras studiens deskriptiva frågeställningar. Avsnittet är uppdelat efter de två första frågeställningarna, fråga ett och två, som finns i introduktionskapitlet. Det betyder att det först redogörs det för konfliktens grund. Därefter beskrivs både föreningens och Skatteverkets argumentation i fallet, samt vilka ideal och värden de framhåller.
7.1 Konfliktens grund
Det visar sig efter en genomgång av de rättsliga handlingarna som inkommit till förvaltningsrätten i Falun att det handlar om ett komplext juridiskt fall mellan två parter: Skatteverket å ena sidan och församlingen Wat Pah Sokjai (den buddhistiska föreningen) å andra sidan. Konflikten grundar sig nämligen på i huvudsak två punkter, och det är oklart vilken av punkterna som är den ursprungliga anledningen till att Skatteverket (SKV) i första hand kom i kontakt med Wat Pah Sokjai (WPS).
Rättsfallet kan å ena sidan tolkas som en dispyt om huruvida offergåvorna från lekfolket till munkarna bör tolkas som en förmån eller som en del av theravadabuddhistisk praxis. Skatteverket menar, och står fast vid, att offergåvorna bör tolkas som kost- och bostadsförmåner då föreningen anses tillhanda hålla dessa till munkarna som ersättning för deras ”tjänst”.61 Föreningen ställer sig inte bakom Skatteverkets beskrivning och framhåller att offergåvorna bör tolkas som en del av en central religiös praktik.62 Problemet med det här motivet, att
rättsfallet är en fråga om gåvan eller förmånens värde, är dock att en del av materialet pekar på att Skatteverket åberopar ett antal arbetstillstånd utfärdade till munkarna av migrationsverket som hänvisning till att munkarna formellt arbetar inom föreningen. Arbetstillstånden är den andra eventuella orsaken till att konflikten började.
Konflikten grundar sig alltså även i ett missförstånd från munkarnas sida, när de skulle söka tillstånd för att få resa in till Sverige och sedan stanna här en tid. Istället för uppehållstillstånd sökte de arbetstillstånd. Båda tillstånden är visserligen giltiga anledningar för människor som inte är svenska medborgare eller EU-medborgare att finna sig inom Sveriges gränser, men
28
vilket tillstånd som passar munkarnas ärende är en annan fråga. Konfliktens uppkomst kan således härledas till ett misstag när munkarna skulle söka uppehållstillstånd i Sverige. Trots misstaget kunde dock den här konflikten uppstå oberoende om munkarna har en formell eller informell anställningsform hos föreningen. Även om munkarna hade ansökt med ”rätt” typ av uppehållstillstånd är det samma förhållande mellan lekfolk och munkar. Förhållandet, där munkarna anses utföra en tjänst för lekfolket, är enligt Skatteverket beskattningsbart oavsett om det rör sig om en formell eller informell anställning.63 Konfliktens orsak är med andra ord inte relevant för om Skatteverket genomför en utredning på en viss verksamhet. Finns ett förhållande som kan tolkas som tjänst i utbyte mot förmåner, ska det beskattas.
Det är med andra ord oklart vad som orsakade att Skatteverket påbörjade sin undersökning av WPS:s verksamhet. Vad som däremot är klart är att det är en dispytom offergåvans värde, där huruvida arbetstillstånd är en lämplig blankett för munkarna att använda när de ansöker om uppehållstillstånd i Sverige kan vara det som orsakade konflikten. SBG misstänker att det är en fråga om just arbetstillstånden som munkarna sökte, men framhåller samtidigt det bara är en spekulation.64 Huruvida det är en fråga om angiveri, att någon har rapporterat potentiellt skattefusk till Skatteverkethar varit svårt att få säker kunskap om. Det spelar ingen roll om så vore fallet, Skatteverket kan nämligen inte lämna ut sådana uppgifter i och med att den typen av information är sekretessbelagd.65
7.2 Föreningen och Skatteverkets argumentation
Nedan följer en redogörelse för de båda parternas argumentation som den presenteras i materialet. Först redogörs det för Skatteverkets ståndpunkter, och därefter följer föreningens. Sammanfattningsvis rättar sig Skatteverket i huvudsak efter de gällande föreskrifter som behandlar beskattning. Skatteverket menar vidare att föreningens verksamhet omfattas av just dessa föreskrifter. Föreningen argumenterar å andra sidan för att Skatteverket misstolkar den praktik som genomförs inom buddhistiska församlingar. De menar att detär problematiskt att beskatta en religiös praktik som om det vore ett förhållande mellan en arbetare och arbetsgivare.
63 Intervju med skatterättslig expert hos Skatteverket 64 Intervju med representant från SBG
29
Istället anser föreningen att det rör sig om ett förhållande bortom det världsliga med sina kronor och ören.
7.2.1 Skatteverkets argumentation
Skatteverket åberopar inkomstskattelagen (IL), den föreskrift som är normerande för skatteärenden i svensk lag. IL reglerar beskattning av inkomster och innehåller bland annat riktlinjer för vad gäller beskattning av tjänst och även gåvor.66 Skatteverkets uppfattning är att munkarnas relation till lekfolket bör tolkas som tjänst enligt den givna definitionen i IL kap 10 1§.67 Denna uppfattning grundar de dels på arbetstillstånd utfärdad av Migrationsverket, men även på sin egen tolkning av verksamheten i templet. Skatteverket anser det uppenbart att munkarna utför en tjänst i gengäld för de offergåvor och boendeförmåner de erhåller av föreningen och lekfolket.68
Skatteverket anser precis som föreningen att gåvor är och borde vara skattefria och de är de också enligt IL.69 SKV:s uppfattning är däremot att gåvan i den buddhistiska kontexten är s.k. ”remuneratoriska gåvor”.70 En gåva är remuneratorisk om det finns någon form av förväntning
på att den som gav gåvan kommer få något i gengäld, till exempel en tjänst eller som i det här fallet, förkunnelse och religiösa meriter. Skatteverket menar att gåvan i den buddhistiska kontexten är just remuneratorisk: lekfolket har en viss förväntning på munkarna när de ger gåvor och det finns även ett uttalat avtal mellan dem att munkarna ska genomföra ceremonierna och förvalta religionen. För att göra det måste munkarna dock ha ett ställe att bo och få mat. Det handlar alltså om ett ömsesidig förhållande och utbyte av tjänster lekfolket och munkarna emellan.
Skatteverket refererar i sin argumentation till en tidigare dom gjord i ett rättsfall med Jehovas Vittnen. Domslutet angav att en viss medlem i den religiösa gruppen borde förmånsbeskattas i
66
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/inkomstskattelag-19991229_sfs-1999-1229 (Hämtad 2020-04-27 Kl. 1259.)
67 ”Med tjänst avses 1. anställning, 2. uppdrag, och 3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller
tillfällig natur.”
68 Yttrande av Skatteverket i Aktbilaga 3.
30
och med att denne stod till församlingens förfogande i gengäld mot kost och boende.71 Vittnet fick med andra ord ingen lön, men denne hade ”arbetsuppgifter av juridisk eller annan karaktär” och dessutom arbetade medlemmen med att förkunna tron till församlingsmedlemmarna.72 Den angivna domen har enligt SKV en prejudicerande effekt i det rådande fallet, med betydelsen att domen blir juridisk praxis för det här fallet också, och andra religiösa grupper därför bör få samma behandling.
7.2.2 Föreningens argumentation
Föreningen/templet ”Wat Pha Sokjai” (WPS) (”Inre glädjens skogstempel”) argumenterar i huvudsak för att den behandling de får av Skatteverket är sprungen ur en felaktig juridisk praxis.73 Argumentet är vidare delat på sju separata punkter, som nedan kommer behandlas en i taget. Allt som allt menar WPS att Skatteverket missförstår den inre logik som den buddhistiska traditionen har och att SKV:s antaganden står på felaktiga grunder. Föreningen menar dessutom att de har rätt till att utöva sin religion enligt religionsfriheten samt att bli behandlade på liknande vis som andra trosinriktningar, till exempel kristendomen.
I ett yttrande gjort av föreningen den 16 september 2019 presenteras sju huvudsakliga rättsliga argument som de bedriver i fallet mot Skatteverket.74 Det första argumentet handlar om hur ett tidigare antaget skatterättsligt beslut angående förmåner inom kristen klosterverksamhet har en prejudikatsverkan på rättsfallet i fråga. I ett domslut från 1957 står det klart att en viss medlem i Birgittinerorden inte behöver betala en summa i skatt då ”berörda förmån icke utgjorde ersättning för utfört arbete”.75 Enligt likhetsprincipen förtjänar alltså den buddhistiska
verksamheten samma juridiska behandling som birgittinerorden då den buddhistiska verksamheten är jämförbar med kristen klosterverksamhet.76
71 Yttrande av Skatteverket 2018-10-22, ”Förslag till beslut”, aktbilaga 20. 72 Aktbilaga 20, s. 3. Skatteverket, förslag till beslut
73 Aktbilaga 63, s. 13, yttrande av föreningen 16 september 2019
74 Det framgår inte vem författaren till yttrandet är, men texten är dock signerad som ett ställningstagande av
föreningen.
75 Domslut kammarrätten 1957
31
Det andra rättsliga argumentet föreningen för fram är likt det första, men med en viss modifikation: Kristen klosterverksamhet behandlas idag enligt en juridisk praxis där de tolkas som en del i en slags religiös hushållsgemenskap. Munkarna och nunnorna i de kristna klostren ”arbetar” inte för en viss kyrka eller dylikt för att gynna kyrkan på samma sätt som anställda arbetar för ett företag. En mer rättvis liknelse vore att munkarna och nunnorna ingår i kyrkan som en familjemedlem ingår i ett hem. Det vore med andra ord befängt att se en medlem i en familj som nyttjare av kost- och boendeförmån när denne blir bjuden på middag av en annan familjemedlem. Det buddhistiska templet bör således förstås som ingående i en privat sfär då munkarna enbart verkar inom templets ramar. Således har Skatteverket interätt till att skatta offergåvorna när de tolkas som ingående i en hushållsgemenskap.77 Föreningen framhåller att munkarna inte erhåller någon form av kostförmån och att Skatteverkets uppfattning om förhållandet är baserat på felaktiga grunder.
Det tredje argumentet gäller missförståndetgällande munkarnas visumansökningar. Även om det är fråga om ett beklagligt misstag gjort av munkarna när de sökte arbetstillstånd istället för uppehållstillstånd, angav de klart och tydligt i ansökan att: ”In my tradition every needs come from gift by temple, organisation and people that use to visit temple or join ceremony”.78 Munkarna får alltså ingen lön och bör därför inte tolkas som arbetstagare. Föreningen framför i och med munkarnas visumansökningar att en del av ansvaret ligger hos Migrationsverket, då de inte gett signaler om att det är fel blankett det är frågan om och därmed inte fullgjort sin serviceskyldighet som statlig myndighet.79
Det är inte heller en fråga om kostförmån då det inte stämmer med lekfolkets intention, menar föreningen. Lekfolkets intention med gåvogivandet är snarare att öva dana, generositet, vilket är en central religiös ritual inom theravadabuddhismen. Skatteverket misstar sig när de menar att gåvan går via föreningen, från lekfolket till munkarna, när de offrar. Föreningen argumenterar för att gåvan går direkt från individ till individ, och alltså inte via föreningen som mellanhand.80
77 Aktbilaga 63, s. 17 (7) yttrande av föreningen
32
Det fjärde rättsliga argumentet handlar om skatteverkets felaktiga tolkning av munkarna som anställda av föreningen. Enligt vinaya, de löften som munkarna svär vid när de ordineras, är munken först och främst, i den här frågan, inte tillåten att ta sig an ett livsuppehälle i form av förvaltningsarbete. De får inte heller hantera pengar.81 En sekulär analys av den religiösa praktiken som en form av gåvoekonomi är således felaktig.82 Munkarna ”säljer” inte en produkt i form av religiös merit i utbyte mot mat och boende. Ett av vittnesmålen för föreningen, från en församlingsmedlem, anger till och med att denna uppfattning upplevs som djupt kränkande och förminskande av den religiösa traditionen. En annan del av det fjärde argumentet står fast vid att munkarna inte heller får någon bostadsförmån. Att benämna munkarna som hemlösa vore inte allt för långt ifrån verkligheten, menar föreningen.83 I och med sin ordination, avsäger munken sig näst intill alla ägodelar, en större del av sin identitet och rätten till att ansvara för sitt eget levebröd, bland mycket annat. Munken avsäger sig den världsliga världens ok och gestaltar genom detta buddhismens innersta kärna som både munkar och lekmän alltså är en del av genom gåvogivandet.84
Att föreningen inte tillhandahåller maten och boendet innebär en viktig distinktion i skatterättslig mening. Därför håller föreningen fast vid uppfattningen att verksamheten inte fungerar på det viset. Som redan nämnt går offergåvan direkt från den individuella lekmannen- eller kvinnan till munken. Att föreningen finns där som en övergripande social konstruktion är ovidkommande i sammanhanget. Föreningen framhåller vidare att de tolkar sig själva som privatpersoner och anledningen till att de är registrerad som ideell förening är rent praktisk.85 Föreningen är ett instrument för lekfolket att enklare kunna hantera sin ekonomi och organisation. Visst, de har ett swish-konto registrerat som ”Sanghan” (Församling), men kontot är bara en ersättning av en fysisk kassa. Traditionellt och hemma i Thailand använder buddhistiska verksamheter sig av anförtrodda lekmän- och kvinnor för att hantera den ekonomiska aspekten av templet. I Sverige benämns den alltså anförtrodda lekmannen- eller kvinnan som ”förening” enbart av praktiska anledningar.86
81 Aktbilaga 63 s. s. 23 (13), vittnesmål från en av templets munkar, Plank 2019, s. 82 Se diskussionavsnitt för vidare diskussion
83 Jacobsen s. 140. Se även religionshistorisk bakgrund för förklaring till varför munkarna får bo i tempel, men
ändå räknas som hemlösa.
84 Aktbilaga 63, s. 23 (13), se även Plank 2019, s. 4
85 Aktibilaga 63, vittnesmål från församlingsmedlemmar, se även Plank 2019, s. 4
33
Det femte argumentet föreningen framför står för att både kristna och buddhistiska munkarna och nunnor i framtiden inte borde behöva oroa sig för att skattelagstiftningen ska tillämpas för deras nackdel. En av föreningens främsta kritik mot Skatteverket är nämligen att Skatteverket inskränker på religionsfriheten, en del av Sveriges grundlag, om den juridiska praxis de argumenterar för skulle få rätt i domslutet.87 En oro uppstår därmed bland lekfolket över att domslutet kan starta en kedjeinverkan av framtida bedömningar av religiösa verksamheter som leder till att det blir näst intill omöjligt att bedriva klosterverksamhet som tidigare. Och om verksamheten i Brunflo blir tvungen att upphöra, eller att enbart några få munkarna kan besöka templet vid få tillfällen, skulle det enligt vittnesmål ha en negativ inverkan, inte bara på samhället i Brunflo i stort, utan även psykologiskt för individerna som värderar templet högt och upplever att det uppfyller en viktig funktion för deras såväl världsliga som andliga välbefinnande.
En del av det femte argumentet är att det redan förhållandevis lilla statsbidraget på 40 till 50 kr/medlem per år som trossamfund får har, trots allt, en väldigt stor betydelse för verksamheten. En skattelagstiftning som begär ut tiotusentals kronor i socialavgifter skulle således försätta de flesta templen och kloster i Sverige i konkurs.88 Föreningen menar att ett sådant beslut kommer i praktiken ha samma inverkan som klosterförbudet 1527, som resulterade i att klosterlivet dog ut i Sverige.89
Förutom statsbidraget finns det även andra politiska mål utöver religionsfrihet och att beskattning ska ske på rätt grunder. Dessa politiska mål handlar bland annat om att göra det enklare för nunnor och munkar att komma till Sverige genom ett särskilt uppehållstillstånd.90 Svenska staten anser uppenbarligen också, argumenterar föreningen, att det är viktigt att befrämja religiös mångfald.91 Föreningen refererar därför till en SOU, Statens offentliga utredningar, som anger att: ”Trossamfunden fyller en viktig funktion för många människors välbefinnande, bland annat genom att möta människors existentiella behov”.92
87 Aktbilaga 63, s. 26 (16) 88 Vittnesmål Trudy Fredriksson 89 Aktbilaga 63, s. 28 (18)
90 Migrationsverket SR 29/2017. Att denna blanket inte rekomenderades för munkarna när de sökte
uppehållstillstånd är ett mysterium.
