• No results found

Förbättrar egenvårdsutbildningar livskvaliteten för personer med hjärtsvikt? En litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Förbättrar egenvårdsutbildningar livskvaliteten för personer med hjärtsvikt? En litteraturstudie"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Omvårdnadsvetenskap- teori och tillämpning, 22.5 hp Vt 2021

Förbättrar egenvårdsutbildningar livskvaliteten för

personer med hjärtsvikt?

En litteraturstudie

(2)

Förbättrar egenvårdsutbildningar livskvaliteten för

personer med hjärtsvikt? - En litteraturstudie

Abstrakt

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som är bland den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i Sverige. Egenvård är en viktig del av behandlingen vid hjärtsvikt. Syftet med egenvården är att underhålla eller återhämta hälsa och livskvalitet samt att förebygga försämring och hantera sjukdomen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om egenvårdsutbildningar förbättrar livskvaliteten för personer med hjärtsvikt.

Metod: Totalt inklulderades tio empiriska artiklar med kvantitativ metod.

Databassökningen för artiklarna genomfördes i Cinahl och Pubmed. Efter sökningen kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes dessa.

Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att i åtta av tio studier hade deltagarna en signifikant förbättrad livskvalitet efter genomförd utbildning.Studierna mätte effekten av interventionerna med hjälp av olika mätinstrument för livskvalitet och studien varade mellan tre till tolv månader. Majoriteten av egenvårdsutbildningarna som inkluderade en sjuksköterska hade en signifikant förbättring på livskvaliteten. Konklusion: Enligt litteraturstudien kan olika egenvårdsutbildningar förbättra livskvaliteten för en person som lever med hjärtsvikt. Sjuksköterskan har en viktig roll när det handlar om att sprida kunskap, information och ge råd för att

hjärtsviktspatienter ska kunna förbättra egenvården. Framtida forskning bör utföras på längre interventioner för att utvärdera hur livskvaliteten påverkas på lång sikt.

(3)

Does self- care educations improve quality of life for

people with heart failure? – A literature study

Abstract

Background: Heart failure is a chronic disease and is one of the main reasons for hospitalization in Sweden. Self-care is an essential part of the treatment for people with heart failure. The purpose of self-care is to maintain or restore health and quality of life and also to prevent deterioration and handle the disease.

Aim: The purpose of this study was to explore if self-care programs improved quality of life for people with heart failure.

Methods: A total of ten empirical articles with a quantitative method were included. The database search was conducted in Cinahl and Pubmed. The articles were quality reviewed, analyzed and compiled after the search.

Results: The result of the study showed that the participants had a significant improvement in quality of life, after the intervention, in eight out of ten studies. The effects of the interventions were calculated by different measurements for quality of life and the study lasted for three to twelve months. Most of the studies that included a nurse improved quality of life significantly.

Conclusion: According to the study, different self care educations can improve quality of life for people living with heart failure. Nurses have an important role when it comes to spread knowledge, give information and advice to heart failure patients to improve self-care. Future studies should be performed on longer interventions to evaluate the long-term effects on quality of life.

(4)

Innehållsförteckning

Abstrakt... i

Abstract... ii

Bakgrund... 1

Hjärtsvikt………... 1

Symtom vid hjärtsvikt………... 2

Livskvalitet………... 2

Egenvård vid hjärtsvikt……... 3

Patientutbildning…..…………... 4 Problemformulering... 4 Syfte... 5 Frågeställningar……….………..…. 5 Metod... 5 Definitioner ………... 5 Sökmetoder... 6 Urval... 6 Analys... 7 Forskningsetiska överväganden... 8 Resultat... 8 Deltagare………... 9 Mätinstrument, livskvalitet... 10 Interventioner………... 10 Sammanfattning av resultatet……….………. 12 Diskussion... 12 Resultatdiskussion... 12

Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter... 16

(5)

Bakgrund

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som påverkar både det psykiska och fysiska välmåendet (Rabelo et al. 2007). Det är även bland den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i Sverige. Tillståndet hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut blod till kroppens vävnader och orsaken är att hjärtats förmåga till att dra ihop sig har blivit försämrat (Rydberg och Holst 2016, 239-241). Tidigt in i

sjukdomen börjar hjärtat kompensera för den otillräckliga pumpförmågan, det gör hjärtat genom olika kompensationsmekanismer. Kompensationsmekanismerna är aktivering av sympatiska nervsystemet, ökad aldosteroninsöndring, dilatation och hypertrofi av hjärtmuskeln. Sympatiska nervsystemet pressar ihop artärer och med det ökar blodtrycket, en ökning av blodtrycket får hjärtat att arbeta hårdare (Butler 2012). Angiotensin II bidrar till att öka sammandragningar och utsöndra hormonet aldosteron från binjurarna. Njurarna samlar på sig salt och vatten på grund av aldosteron, vilket leder till ökad blodvolym och ökad hjärtminutvolym. Ett ökat blodtryck och ökad blodvolym leder till större arbetsbelastning för hjärtat. Kompensationsmekanismerna försöker hjälpa hjärtat, men det redan ansträngda hjärtat tvingas arbeta ännu hårdare vilket leder till ökade symtom. Stegvis kommer det leda till ytterligare skada på hjärtat när kompensationsmekanismerna inte räcker till (Butler 2012).

Cirka 2% av världens vuxna befolkning lider av hjärtsvikt och det är en sjukdom som ökar med stigande ålder (Metra och Teerlink 2017). I Sverige beräknas ca 200 000 personer leva med symtomgivande hjärtsvikt (Rikssvikt 2021). Hos personer under 60 år är mindre än 2% drabbade medan ca 10% av personer över 75 år är drabbade. De flesta som får diagnosen hjärtsvikt har en historia av högt blodtryck,

kranskärlssjukdom, hjärtmuskelsjukdomar eller hjärtklaffsjukdom, alternativt en kombination av dessa. Personer som insjuknar i hjärtsvikt har generellt en dålig prognos med en ökad risk för sjukhusinläggningar och dödlighet. Genom

evidensbaserade behandlingar har man lyckats minska dödligheten, men trots det anses den ändå ligga på ca 6-7% årligen för patienter med stabil hjärtsvikt och >25% för patienter med akut hjärtsvikt (Metra och Teerlink 2017). Målet för behandlingen vid hjärtsvikt är att öka livskvaliteten, förbättra den kliniska statusen och den

(6)

dödligheten (Ponikowski et al. 2016). Metra och Teerlink (2017) skriver även att fetma, diabetes, ärftlighet, genetiskt anlag för hjärtmuskelsjukdomar samt exponering av toxiska ämnen som exempelvis alkohol och amfetamin är komponenter som ökar risken för insjuknande i hjärtsvikt.

Symtom vid hjärtsvikt

Symtom är en subjektiv upplevelse som påverkar det vardagliga livet. Den medicinska behandlingen vid hjärtsvikt syftar bland annat till att reducera de upplevda symtomen (Hu et al. 2021). Några vanliga symtom är dyspné, fatigue, ödem, kognitiv nedsatthet, smärta, trötthet, ångest och depression (Salyer, Flattery, och Lyon 2019). Upplevda symtom kan ibland missbedömas för något annat som exempelvis ålder, medicinska biverkningar, komorbiditet, stress, fatigue eller vädret. Detta resulterar i att patienterna dröjer med att söka vård tills symtomen förvärrats och påverkar det vardagliga livet (Santos et al. 2020).

Graden av symtom vid hjärtsvikt klassificeras enligt New York Heart Association (NYHA). Klassifikationen delas in i 4 svårighetsgrader och det baseras på graden av symtom och hur begränsad individen är under fysisk aktivitet.

NYHA klass I: Inga begränsningar under fysisk aktivitet. Obesvärad vid vila. Vardaglig aktivitet orsakar inte onormal trötthet, dyspné eller hjärtklappning. NYHA klass II: Lätt begränsning vid fysisk aktivitet. Obesvärad vid vila. Vardagliga aktiviteter leder till trötthet, dyspné och hjärtklappning.

NYHA klass III: Markant begränsning vid fysisk aktivitet. Obesvärad vid vila. Mindre än vardagliga aktiviteter leder till trötthet, dyspné och hjärtklappningar.

NYHA klass IV: Går ej att utöva fysisk aktivitet utan att känna symtom. Upplever symtom även vid vila och vid fysisk aktivitet ökar besvären (American heart

association 2017). Forskning visar att en högre klassifikation enligt NYHA resulterar i en ökad igenkänning av symtom (Santos et al. 2020).

Livskvalitet

(7)

omgivningen och dess sociala relationer. SBU (2012) skriver att hälsan är av stort värde för att uppleva livskvalitet, där livskvalitet kan förändras i och med

förändringar i det vardagliga livet. Livskvaliteten hos personer som lever med hjärtsvikt har visat sig vara sämre än hos de som lever med andra kroniska

sjukdomar. Dessa personer påverkas negativt både socialt, psykiskt och fysiskt av bland annat sina symtom och biverkningar till följd av behandlingar (Bekelman et al. 2007; Jaarsma et al. 2010; Zambroski et al. 2005). Hjärtsvikt kännetecknas av att patientens fysiska funktion försämras och detta kan leda till långa sjukhusvistelser och att bli beroende av vården. Försämrade livskvaliteten hos patienterna med hjärtsvikt är ofrånkomligt vid försämring i sjukdomen (Hwang, Liao och Huang 2014). Äldre personer med hjärtsvikt har visat sig ha bättre livskvalitet än yngre personer. Detta kan möjligtvis förklaras med att äldre personer inte har lika höga förväntningar på den upplevda livskvaliteten och skattar därför högre än vad yngre personer gör (Seto et al. 2011; Jaarsma et al. 1999). Det finns många olika instrument för att mäta livskvalitet, både sjukdomsspecifika och allmänna. De allmänna

mätinstrumenten för att mäta livskvalitet kan användas oavsett hälsotillstånd. De sjukdomsspecifika mätinstrumenten är mer specificerade och kan ge en mer ingående bild av hälsotillståndet (SBU 2012).

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård syftar till att underhålla eller återhämta hälsa och livskvalitet, förebygga sjukdom samt hantera den kroniska sjukdomen (Youn-Jung, Yun-Mi och Eun Young 2019). Egenvård är en naturlig beslutfattningsprocess där besluten handlar om att bibehålla en fysiologisk stabilitet, underlätta förståelsen för olika symtom samt veta hur man ska agera vid uppkomsten av symtomen (Riegel, Vaughan Dickson och Faulkner 2016). Med andra ord kan man dela in egenvård i tre olika delar; den första processen innebär “underhållning/upprätthållande” vilket inkluderar träning, att ta sin medicin och att följa en saltfattig kost etc. Den andra processen innebär

(8)

Patientutbildning

Prognosen för personer med hjärtsvikt beror inte endast på den medicinska

behandlingen, utan även den icke medicinska behandlingen där egenvården har en viktig betydelse. Det krävs olika grundläggande utbildningar som handlar om sjukdomen i sin helhet, det regelbundna användandet av läkemedel, vätske- och saltintaget, fysisk aktivitet, viktkontroller och livsstilsförändringar. Patientens kunskap om egenvård är därför betydelsefullt för att kunna uppnå en klinisk

stabilitet (Rabelo et al. 2007). Vårdteam, bestående av flera olika professioner, kan främja egenvården hos patienter genom att göra vården, utbildningen och

informationen personcentrerad så att det uppfyller varje patients behov (Brennan 2018). Jaarsma, Johansson, Ågren och Strömberg (2010) skriver om vikten av att familjen/partners också blir utbildade i egenvården vid hjärtsvikt. Det har visats i studier att om familjen är involverade i vården är det till fördel för patientens egenvård.

I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor beskrivs det att sjuksköterskan ska kunna planera och genomföra utbildningsinsatser och även bidra till att stärka

patientens egenvård genom information (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Albert (2016) skriver att sjuksköterskor och annan vårdpersonal har en central roll vid vårdandet av en patient med diagnosen hjärtsvikt. Att få patienten att känna igen symtom och tecken på att sjukdomen förvärras är en viktig del av omvårdnaden. Om patienten inte känner igen symtomen finns risk att motiveringen till egenvård

försämras. Patienter behöver kontinuerlig utbildning, särskilt angående symtom och tecken på försämrad hjärtsvikt men även om egenvårdsåtgärder och

rekommendationer. Att utbilda patienter i symtommonitorering, egenvård samt livsstilsförändringar på ett personcentrerat sätt har visat goda effekter på överlevnad och även minskat antalet återinläggningar på sjukhus (Rydberg och Holst 2016, 239-246).

Problemformulering

(9)

hjärtsvikt och sjuksköterskan har en central roll i egenvårdsutbildningen. Det har tidigare gjorts en del utbildningsinsatser för att förbättra egenvården och det är viktigt att få kunskap om dessa egenvårdsinsatser påverkar livskvaliteten. Sammanställningen av den forskning som gjorts inom detta område kan öka kunskapen om egenvårdens betydelse för personer med hjärtsvikt.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka om egenvårdsutbildningar förbättrar livskvaliteten för personer med hjärtsvikt.

Frågeställningar

Vilka egenvårdsutbildningar visar en signifikant effekt på livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt?

Hur ser de olika utbildningarnas upplägg ut?

Metod

I denna litteraturstudie har tio kvantitativa artiklar med empiriska studier använts för att besvara syftet. Vetenskapliga artiklar redovisar ny kunskap men de kan även redovisa tidigare forskning vilket kan knyta samman forskningen och ge ny kunskap (Segesten 2017, 49).

Definitioner

Livskvalitet- I denna litteraturstudie har resultatartiklarna använt både livskvalitet (QoL) och hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). I resultat texten benämns båda som livskvalitet.

Egenvård- Åtgärder som individen själv kan utföra vid enkla och vanliga symtom, sjukdomar och skador (Nationalencyklopedin u.å.).

(10)

Komorbiditet- Begreppet komorbiditet syftar till samsjuklighet, att en person lider av mer än en sjukdom samtidigt (Nationalencyklopedin u.å.).

Sökmetoder

Innan studien startade genomfördes en pilotsökning, det är enligt Willman et al. (2016, 72) obligatoriskt för att försäkra sig om att det finns tillräckligt med vetenskapligt material för att genomföra studien. Kvantitativa artiklar har sökts i databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa databaser används för att söka av ett stort område och få mycket forskning kring kunskapen om syftet. Databasen Cinahl innehåller information om omvårdnadsvetenskap, medan Pubmed främst riktar sig mot medicin, men även den innehåller omvårdnadsvetenskap (Östlundh 2017, 67).

Ämnesorden som valdes ut var “heart failure”, management”,

“self-care”, “program”, “education” och “quality of life”. Svensk MeSH användes för att

definiera orden; self-care, self-management och quality of life. AND och OR har använts vid sökningarna för att hitta fler artiklar som var relevanta till syftet och även för att utöka sökningen. För att få fram ett bra litteraturval experimenterades det med synonymer och olika sökord. Östlundh skriver även att AND avgränsar sökningen och kopplar ihop söktermer medan OR breddar sökningen och denna teknik kallas booleisk söklogik (Östlundh 2017, 67). För att bredda sökningen har även trunkering används och begreppen program och education var möjliga att trunkera. Att trunkera innebär att man skriver in sökordet och avslutar med “*”, då söker databasen efter alla böjningsformer på ordet (Östlundh 2017, 71).

Litteratursökningen filtrerades sedan ytterligare för att få så relevanta artiklar som möjligt. Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2010-2021, peer reviewed, human, skrivna på engelska och innehålla abstrakt. Vid sökningen i de olika databaserna återkom samma artiklar. Resultatet av sökningarna presenteras i tabell 1, bilaga 1. Urval

Titlarna är till bra hjälp vid ett första urval. De kan ge information om vad som ska inkluderas och granskas vidare, samt vad som inte är relevant för syftet (Östlundh 2017, 77). Efter att den aktuella titeln granskats och svarat mot syftet har abstraktet lästs. Abstraktet är en redovisning av studien i ett mindre format. Genom abstraktet ska den som läser kunna besluta om det är relevant för sin studie (Olsson och

(11)

att ha läst artikeln kontrollerades artikeln mot inklusions- och exklusionskriterierna. De studier som inte svarade mot syftet exkluderades och de studier som inkluderades handlade om egenvårdsutbildningar för personer som diagnostiseras med hjärtsvikt, personer som var över 18 år, skulle mäta livskvalitet, vara publicerad tidigast från år 2010, samt vara empiriska. De studier som exkluderades var studier baserade endast på närstående, studier som fokuserade på vårdgivaren, studier på endast män

respektive kvinnor, studier som endast handlade om palliativa patienter samt utbildningar som var helt databaserade.

Efter att titeln, abstraktet och hela artikeln kontrollerats har de utvalda artiklarna kvalitetsgranskats enligt Olssons och Sörensen (2011) granskningsmall för

kvantitativa artiklar. Vid granskning har Ericson-Lidmans (2016) centrala frågor att ställa vid kvalitetsgranskning av empiriska studier används som stöd.

Kvalitetsgranskningen genomfördes var för sig och sedan diskuterades artikelns resultat och relevans för syftet tillsammans. Granskningen ska genomföras för att sedan kritiskt granska den vetenskapliga artikelns kvalitet (Willman et al. 2016, 91). Granskningen har utförts efter de punkter som finns i mallen och därefter tilldelats olika poäng. Granskningsfrågornas inriktning var syfte, metod, resultat, diskussion och slutsatser (Se tabell 2, bilaga 2). Artiklar som uppfattades tydliga fick högre poäng i kvalitetsgranskningen. Den totala poängsumman räknades sedan om till procent. 100-80% hög kvalitet, 80-70% medel och 70-60% låg kvalitet. Samtliga inkluderade artiklar uppnådde hög eller medel kvalitet. En artikelöversikt med bland annat studiernas poängsättning presenteras i tabell 3, bilaga 3.

Analys

Artiklarna som kvalitetsgranskats har lästs igenom flertalet gånger av båda

författarna. Därefter har artiklarnas metod, resultat och diskussion sammanfattas för att selektera ut det relevanta och icke relevanta för att förstå helheten. Efter

sammanfattningen har det insamlade resultatet jämförts för att få en överblick och förståelse för skillnader och likheter (jmf Friberg 2017, 148). Författarna har

samarbetat med analysen av resultatet från artiklarna. Sammanfattningarna av resultatartiklarna delades upp för att effektivisera analysprocessen men

kontrollerades av båda. Efter sammanfattningen av resultatartiklarna

(12)

materialet skulle bli strukturerat och enklare att hantera. Detta presenteras i en översiktstabell som inkluderar studiens författare, mätinstrument, längd på

interventionen, antalet deltagare och könsfördelning, tillvägagångssätt och resultat (Se tabell 4, bilaga 4).

Forskningsetiska överväganden

De artiklar som användes i litteraturstudien var etiskt granskade och hade etiskt tillstånd för att genomföra studien. Det innebar att deltagarna i studien visste syftet med studien och hade lämnat sitt samtycke till att delta. De huvudsakliga etiska frågorna handlar om frivillighet, integritet, anonymitet och konfidentialitet (Olsson och Sörensen 2011, 84). För att personer som ingår i forskningsprojekt ska skyddas finns det olika regelverk. Konfidentialitet och sekretess ger personer en säkerhet om att utomstående inte ska få tillgång till materialet. Det finns även föreskrivet i lagar att tystnadsplikt och handlingssekretess gäller inom hälso- och sjukvården (Olsson och Sörensen 2011, 78).

Vid artikelsökningen kontrollerades det att artiklarna var etiskt granskade. Mårtensson och Fridlund (2017, 434) skriver att detta är för att säkerställa att forskning som inte följer de etiska principerna inte offentliggörs. Om det inte tydligt framkommer i artikeln att den genomgått en etisk granskning kan en kontroll av tidskriften genomföras. Detta genomförs genom att antingen kontakta redaktören eller att analysera om den aktuella tidskriften accepterar artiklar utan etisk hänsyn. Vid granskningen av artiklarna eftersträvades det att det tydligt skulle framgå vilka artiklar som genomgått en etisk granskning eller inte. I denna litteraturstudie behövde inte författarna kontrollera tidskrifterna då det tydligt framkom i alla resultatartiklar att de genomgått en etisk granskning.

Resultat

Resultatet i denna litteraturstudie utgår ifrån tio kvantitativa interventionsstudier. Åtta av studierna var randomiserade kontrollerade studier (Chen et al. 2018; Clark et al. 2015; Grady et al. 2014; Köberich et al. 2015; Smeulders et al. 2010; Wang et al. 2016; Sezgin et al. 2017; Musekamp et al. 2017) en var icke randomiserad

(13)

interventionsgrupp, där kontrollgruppen bland annat fick vanlig standardiserad vård som utförs för personer med hjärtsvikt. I en studie randomiserades deltagarna in i två olika grupper med olika interventioner. Skillnaden mellan interventionerna handlade då om att de fick utbildningen och materialet via mail eller via gruppträffar (Grady et al. 2013). Studierna utfördes i USA (2), Tyskland (2), Taiwan (2), Kina (1), Iran (1), Turkiet (1) och i Nederländerna (1) (Se tabell 3, bilaga 3).

I tabell 4, bilaga 4 presenteras en översiktstabell där artiklarnas mätinstrument, design, mättillfällen, längd på interventionen, antal deltagare, könsfördelningen, medelålder, tillvägagångssätt och resultatet av studien. Resultatet redovisas under fyra rubriker; deltagare, mätinstrument, livskvalitet, interventioner och

sammanfattning av resultatet. I samtliga studier förutom två valdes en

signifikansnivå på p < 0.05. I Köberich et al. (2015) studie ändrades signifikansnivån till p= 0.0083 på grund av multipla jämförelser. Resultatet i de olika studierna

presenteras i tabell 4, bilaga 4. Deltagare

I de olika studierna varierade antalet deltagare från 27 till 902 deltagare. Av tio studier så var det över 100 deltagare i fem av studierna (Abbasi et al. 2018; Grady et al. 2014; Köberich et al. 2015; Musekamp et al. 2017; Smeulders et al. 2010).

Könsfördelningen skiljer sig i studierna, av tio studier så var det endast en studie där det var fler kvinnor än män (Clark et al. 2015). Totala antalet deltagare i studierna var 2103,av dessa var 1311 män (62%). Antalet deltagare och könsfördelningen presenteras i tabell 4, bilaga 4. I samtliga studier skulle deltagarna vara

(14)

Mätinstrument, livskvalitet

Studierna använde sig av flera olika instrument för att mäta livskvaliteten, både allmänna och sjukdomsspecifika. Nio av studierna använde sig av sjukdomsspecifika mätinstrument för att mäta livskvaliteten. Valet av mätinstrument varierade mellan studierna och totalt har sex olika mätinstrument används (Se tabell 5, bilaga 5). Personerna som deltog i studien fick själv skatta upplevd livskvalitet genom de olika mätinstrumenten innan utbildningen. Vissa studier valde därefter att skatta

livskvaliteten upprepade gånger under studiens gång medan andra endast skattade innan och vid studiens slut (Se tabell 4, bilaga 4).

Interventioner

Syftet med alla tio studier var bland annat att utvärdera om olika

utbildningsprogram för att förbättra egenvårdsförmågan hade någon effekt på livskvaliteten för personer som lever med hjärtsvikt. Tre studier varade under tre månader (Abbasi et al. 2018; Köberich et al. 2015; Wang et al. 2016), två studier varade under sex månader (Chen et al. 2018; Sezgin et al. 2017), en studie varade under nio månader (Clark et al. 2015) och fyra studier varade under tolv månader (Grady et al. 2013; Musekamp et al. 2017; Smeulders et al. 2010; Wang et al. 2011). I nio studier var telefonkontakt en del av interventionen. Tre av studierna hade

grupputbildningar och resterande sju studier hade individuellt utformade

utbildningar alternativt hembesök. Nio av tio studier hade flera utbildningstillfällen. I en studie var det endast ett utbildningstillfälle (Köberich et al. 2015). I nio av de tio studierna fanns det minst en sjuksköterska delaktig i utbildningen, varav sju

utbildningar var helt sjuksköterskeledda. I åtta av de nio studier där en sjuksköterska var involverade kunde en signifikant förbättring ses på livskvaliteten, undantaget var studien med endast ett utbildningstillfälle (Köberich et al. 2015). Detta tydliggörs i tabell 6. De flesta interventioner handlade om att utbilda patienten om

(15)

Tabell 6. Effekter av interventioner och innehållet i interventionerna

+ = signifikant ökning +/- = ingen effekt

Författare Effekter och interventioners utformning Sjukdoms specifik livskvalite t Allmän livskvalit et Telefonup

pföljning Gruppsessio ner Individuell utbildning/ hembesök Ett utbildni ngstillfä lle Utgivet materi al Sjukskö terska delaktig Abbasi et al., 2018 Iran + ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ Chen et al., 2018 Kina + ✓ ✓ ✓ Clark et al., 2015 USA + ✓ ✓ ✓ ✓ Grady et al., 2013 Usa +/- +/- ✓ ✓ ✓ Köberich et al., 2015 Tyskland +/- ✓ ✓ ✓ ✓ ✓ Musekamp et al., 2017 Tyskland + ✓ ✓ Sezgin et al., 2017 Turkiet + ✓ ✓ ✓ ✓ Smeulders et al., 2010 Nederländern a +’ +/- ✓ ✓ ✓ Wang et al., 2016 Taiwan + ✓ ✓ ✓ ✓ Wang et al., 2011 Taiwan + ✓ ✓ ✓ ✓

(16)

Sammanfattning av resultatet

Litteraturstudien resultat visade att i åtta av tio studier skattade patienterna signifikant förbättrad livskvalitet efter genomförd utbildning (Abbasi et al. 2018; Chen et al. 2018; Clark et al. 2015; Musekamp et al. 2017; Sezgin et al. 2017;

Smeulders et al. 2010; Wang et al. 2016; Wang et al. 2011).I åtta av nio studier där en sjuksköterska ingick förbättrades livskvaliteten signifikant. Studierna mätte effekten av interventionerna, vilket presenteras i tabell 6. Effekterna mättes med olika mätinstrument. Dessa instrument mätte både sjukdomsspecifik livskvalitet och allmän livskvalitet. I två studier kunde de inte påvisa någon signifikant förbättring på livskvaliteten efter interventionen (Grady et al. 2013; Köberich et al. 2015), men i studien av Grady et al. (2013) hade deltagarnas livskvalitet förbättrats generellt, men utan några signifikanta skillnader.

Diskussion

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens huvudresultat visar att i åtta av de tio inkluderade

resultatartiklarna kunde en signifikant förbättring på livskvaliteten ses. Detta resultat kommer att diskuteras utifrån Orems egenvårdsteori och annan relevant forskning och litteratur. Denna teori är relevant till studien eftersom syftet med litteraturstudien var att undersöka om egenvårdsutbildningar kan öka patientens livskvalitet. I Dorothea Orems teori om egenvård beskrivs egenvård (selfcare) som en aktivitet som individen själv utför på eget initiativ för att främja hälsa och livskvalitet (Renpenning och Taylor 2003, 108-116). Dorothea Orems omvårdnadsteori

framställs som en balansmodell, där de krav och resurser människor har behöver vara i balans för att klara av vardagen. Målet för omvårdnaden är att individerna ska vara självständiga och klara av sin vardag (Gustin och Lindwall 2018, 166-169). Teorin bygger på tre delar; teorin om egenvårdsbrist, teorin om egenvård och teorin om omvårdnadssystem. Dessa tre teorier har utvecklats och utgår ifrån den generella omvårdnadsteorin (Renpenning och Taylor 2003, 108-116).

Teorin om egenvårdsbalans beskriver att människan har en strävan mot att uppnå hälsa genom egenvård. Vidare menar Orem att människan kan skaffa den

(17)

att främja hälsa (Gustin och Lindwall 2018, 176-178). Litteraturstudiens resultat om att egenvårdutbildningar bidrar till en ökad livskvalitet stämmer överens med

tidigare forskning, enligt Cook och Horrocks (2015) kan man med hjälp av att utbilda personer med hjärtsvikt inom egenvård främja och förbättra livskvaliteten. Detta resultat styrks även av två review-artiklar där 19 respektive 15 randomiserade kontrollerade studier som utvärderat egenvårdsutbildningar också visade att

livskvaliteten förbättrades (Ditewig et al. 2010; Zhao et al. 2020). Men forskningen är inte helt entydig. I en review-artikel menar Grady (2008) att det inte går att dra en slutsats om att interventionerna hade någon effekt på livskvaliteten. Även Jovicic et al. (2006) skriver att egenvårdutbildningar inte resulterar i någon förbättrad

livskvalitet.

Resultatet visar att utbildning med en sjuksköterska, alternativt en sjuksköterskeledd utbildning, har god effekt på livskvaliteten. Dorothea Orem framhåller att patienten ska utföra egenvård så långt som möjligt själv där sjuksköterskans uppgift är att uppmana och stötta patienten till egenvård (Gustin och Lindwall 2018, 166).

Resultatet stämmer med en studie som visar att en sjuksköterskeledd utbildning som fokuserar på egenvård har god effekt på livskvalitet, minskar återinläggningar och förbättrar fysisk förmåga. Deltagarna i studien behövde inte läggas in akut då de hade möjlighet att kontakta sin sjuksköterska för rådgivning och stöttning (Kutzleb och Reiner 2006). En annan studie visar att individuell sjuksköterskeledd utbildning har god effekt på patienters egenvård, minskar återinläggningar och även främjar hälsa (Awoke et al. 2019). Det anses att sjuksköterskan har en viktig roll i

egenvårdsutbildning, resultatet visar att det är värdefullt att sjuksköterskan har god tillgänglighet så att personer med hjärtsvikt vet var de kan vända sig vid frågor eller behöver stöttning.

Resultatet av litteraturstudien visade att två av tio studier inte förbättrade

livskvaliteten signifikant. I studien av Grady et al. (2014) randomiserades deltagarna i två olika grupper där livskvaliteten jämfördes. Den ena gruppen fick 18

utbildningssessioner i grupp á två timmar, utspridda under ett år. Medan den andra gruppen fick dessa sessioner skriftligt på mail med ett uppföljningssamtal efter varje utskick om frågor uppkommit. Resultatet visade ingen signifikant skillnad på

(18)

se om egenvårdsinterventionen hade någon inverkan på livskvaliteten över tid, men resultatet visade att det troligen behövs andra insatser för att livskvaliteten ska påverkas. Dorothea Orem beskriver att sjuksköterskan ska kunna bedöma vilket stöd patienten behöver och vilka insatser som behövs för att främja hälsa hos varje

enskild individ (Gustin och Lindwall 2018, 180). I studien av Grady et al. (2014) var dock ingen sjuksköterska delaktig. Att interventioner är individanpassade anses vara viktigt även när det handlar om olika utbildningsinsatser. Sjuksköterskan som ska bedöma vilket stöd olika personer behöver saknades i studien av Grady et al. (2014) vilket kan ha haft en betydande roll för utfallet av resultatet.

I den andra studien där livskvaliteten inte förbättrades utfördes endast en

utbildningssession och fyra uppföljningssamtal utöver den vanliga vården (Köberich et al. 2015). Deltagarna i studien genomförde inte den egenvård som de blivit

utbildade till att göra. En del av deltagarna hade inte förstått varför de skulle väga sig och en del hade varit osäkra på vem de skulle kontakta om symtomen försämrades. Toback och Clark (2017) beskriver att egenvård för människor med hjärtsvikt bör fokusera på att utbilda och engagera individerna i deras egenvård. Detta är

nödvändigt för att uppnå långsiktiga resultat av egenvård vid hjärtsvikt. Orem

beskriver teorin om egenvård som en medveten handling som individen utför på eget initiativ för sig själv för att upprätthålla hälsa och välbefinnande. Orem menar vidare att egenvårdsbrist kan uppkomma när individen inte kan hantera egenvård. Orsaken till egenvårdsbrist kan vara begränsningar hos individen, såsom ålder och

kunskapsbrist (Renpenning och Taylor 2003, 108-116). Detta visar att ett

utbildningstillfälle inte verkar vara tillräckligt för att deltagarna ska få den kunskap de behöver för att kunna utföra egenvård och förbättra livskvaliteten. En slutsats som kan dras av resultatet är vikten av individanpassad information till personer med hjärtsvikt och att få personer att förstå varför de ska genomföra egenvård. I studien av Smeulders et al. (2010) visade resultatet på en signifikant förbättring av livskvaliteten efter sex veckor men det visade ingen långsiktig förbättring. Efter sex och tolv månader in i studien visades ingen förbättring på livskvaliteten då

(19)

Programmet kan även ha varit för kort och interventionen inte tillräckligt genomgripande då interventionen inkluderade mer telefonsamtal än träffar (Smeulders et al. 2010). En studie av Mårtensson och Fridlund (2005) visade på samma utfall. Där förklaringen till utfallet kan vara att telefonuppföljning en gång i månaden inte var tillräckligt för patienterna och det ansågs vara nödvändigt med andra insatser för att förbättra livskvaliteten. Teorin om omvårdnadssystem beskriver att sjuksköterskans roll är att identifiera graden av egenvårdsbrist hos individen, det är det som bestämmer hur mycket stöd som behövs för att personen ska kunna utföra egenvård (Renpenning och Taylor 2003, 108-116). Författarna anser att studiens interventioner möjligtvis inte var tillräckligt välutformade för patienterna och att utbildningen inte var tillräckligt individualiserad då den bestod av gruppsessioner.

Då resultatartiklarna använt sig av olika mätinstrument för att mäta livskvaliteten kan det vara svårt att jämföra resultatet helt och hållet, men eftersom nio av studierna använde sig av sjukdomsspecifika mätinstrument kan detta ses som en styrka. De sjukdomsspecifika mätinstrumenten är mer specificerade och kan ge en mer ingående bild av hälsotillståndet (SBU 2012). Även att interventionerna såg olika ut och var olika långa gör det svårt att analysera vilken intervention som

fungerar bäst för att förbättra livskvaliteten. Att sammanställa en litteraturstudie där interventionerna såg någorlunda likadan ut och där samma mätinstrument använts hade varit önskvärt. Detta för att tydligt kunna se vad som har störst inverkan på livskvaliteten.

Författarna till litteraturstudien anser att det behövs studier som utvärderar om effekterna på livskvaliteten hade blivit densamma om utbildningen databaserades. På det sättet skulle förhoppningsvis vården och utbildningarna kunna effektiviseras och en större mängd personer få den typen av utbildning som krävs för att en

signifikant förbättring ska ses. Melin et al. (2018) utförde en studie med syftet att utvärdera om patienter som använde sig av en surfplatta vid en utbildning som riktade sig mot att förbättra egenvården hade en inverkan på bland annat

(20)

förbättring på livskvaliteten med mätinstrumentet Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire. Melin et al. (2018) skriver att en surfplatta kan vara ett användbart verktyg då den är enkel att använda för alla åldrar, samt att denna typ av

intervention inte ökar vårdtyngden för vårdgivaren. I en annan studie av Strömberg et al. (2006) fick varje patient endast ett utbildningstillfälle från en erfaren

sjuksköterska för att sedan använda sig av ett multimediaprogram. Programmet bestod av åtta moduler som inkluderade utbildningar om hjärtsvikt och egenvård. Efter att utbildningen genomförts kunde deltagarna göra ett självtest. Sammanlagt tog det 30-45 minuter att genomföra utbildningen och självtestet och detta

resulterade i ingen signifikant förbättrad livskvalitet för deltagarna. Detta resultat visar att det inte är tillräckligt med endast ett databaserat utbildningstillfälle för att en effekt på livskvaliteten ska visas.

Diskussion om etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter När det handlar om livskvalitet och egenvård kan autonomiprincipen och göra-gott-principen ställas mot varandra om en patient inte vill genomföra den

rekommenderade egenvården. Sandman och Kjellström (2018, 436) skriver att respektera människors rätt till självbestämmelse är en moralisk skyldighet enligt autonomiprincipen. Göra-gott-principen innebär att utföra handlingar för andra människor för att på så sätt förebygga och minska skada samt främja hälsa och välbefinnande. Detta blir ett etiskt problem inom hälso- och sjukvården när personer med hjärtsvikt inte vill delta eller utföra egenvård, medan sjuksköterskan vill göra gott i form av att utbilda dessa patienter till att utföra egenvård och på sikt förbättra livskvaliteten. Detta kan vara en stor utmaning att hantera.

Globalt är kostnaden årligen för hjärtsvikt cirka 108 miljarder. Denna siffra förväntas öka till följd av den åldrande mänskligheten. Den största kostnaden som är relaterad till hjärtsvikt är sjukhusinläggningar, den farmakologiska behandlingen och

(21)

Egenvårdsutbildningar bör även vara tillgängliga för alla i samhället även de som lever i glesbygden.

Kvinnor upplever mer symtom vid hjärtsvikt däribland mer dyspné, ödem, trötthet och sämre livskvalitet. Hjärtsvikt är svårare att upptäcka hos kvinnor eftersom hjärtsvikt kan misstas för en del andra sjukdomar som exempelvis luftvägsinfektion. En del har uppfattningen att fler män drabbas av hjärtsvikt vilket inte stämmer. Trots det är män generellt överrepresenterade i studier som innefattar hjärtsvikt (Eisenberg, Di Palo och Piña 2018). Shih et al. (2020) skriver i en studie att livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt var signifikant högre hos män än hos kvinnor. I denna litteraturstudie deltog 62% män och 38% kvinnor och det var endast en artikel som inkluderade fler kvinnor än män, vilket visar att män var överrepresenterade i nio av tio studier. Författarna till studien anser att det är viktigt att genomföra fler studier på kvinnor eftersom de har sämre livskvalitet och större symtombörda än män. Vilket indikerar att kvinnor kan ha ett annat behov av egenvårdsstöd.

En gemensam inklusionskriterie som resultatartiklarna hade var att deltagarna skulle kunna förstå och prata det språk som talades i landet studien genomfördes i. Detta gör att en del av bortfallet kan bero på bristande språkkunskaper. Även personer som var desorienterade till tid och rum exkluderades ofta. Genom ett intersektionellt perspektiv kan då personer i behov av egenvård exkluderas och därmed uppleva en sämre livskvalitet. Därför är det viktigt vid utformningen av utbildningen att tänka på att göra utbildningen personcentrerad för att också

inkludera personer som är kognitivt nedsatta och de med bristande språkkunskaper. Metoddiskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om egenvårdsutbildningar kunde förbättra livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Dorothea Orems teori är relevant till studien eftersom syftet med litteraturstudien var att undersöka om

(22)

samma design på studierna använts (Henricsson 2017, 414-415). Artiklarna i denna litteraturstudie var alla peer reviewed. Åtta av studierna var randomiserade

kontrollerade studier, en var icke randomiserad och en var kvasiexperimentell vilket kan anses vara en svaghet att inkludera studier med annan design. Henricson (2017, 414-415) skriver att studiens validitet kan ifrågasättas i och med olik design på studierna. Dock ansågs den kvasiexperimentella studien vara relevant enligt

författarna då den svarade mot litteraturstudiens syfte och delade in deltagarna i en kontrollgrupp och en interventionsgrupp. Även den icke randomiserade

kontrollerade studien ansågs svara mot syftet då deltagarna även där delades in i en kontrollgrupp och två interventionsgrupper. Mängden randomiserade kontrollerade studier i denna litteraturstudie kan dock ses som en styrka, då detta anses vara det mest tillförlitliga tillvägagångssättet för att utvärdera effekterna av

behandlingsmetoder (Rosén 2017, 378). Där randomiseras personerna antingen in i en kontrollgrupp eller en interventionsgrupp (Billhult 2017, 105). Antalet deltagare som medverkade i litteraturstudien var totalt 2103.

Vid urvalet av inklusions- och exklusionskriterier valdes artiklar publicerade mellan 2010-2021 för att ny forskning skulle analyseras. Hjärtsvikt är ett område där det gjorts mycket forskning vilket innebär att en hel del exklusion- och

inklusionskriterier valdes för att få relevanta artiklar med mindre spridning. Studier som utfördes med endast manliga eller kvinnliga deltagare exkluderades för att få ett jämställt utfall, detta kan ses som en svaghet då relevanta artiklar möjligtvis

exkluderats. Åtta av artiklarna som inkluderades i resultatet visade på en signifikant förbättring av livskvaliteten, medan två artiklar visade ingen förbättring. Dessa åtta artiklar valde en signifikansnivå på p <0.05. P-värdet mäter osäkerheten i en

prövning mellan två olika grupper. Till exempel om p= 0.05 innebär det att det finns en risk på 5% att skillnaden mellan grupperna har orsakats av slumpen och det finns endast en signifikant skillnad mellan de två valda grupperna om p < 0.05 (Billhult 2017, 276-277).

(23)

generaliserbart. Eftersom resultatartiklarnas studier är utförda på tre kontinenter, i sju olika länder begränsas inte studierna till ett specifikt område vilket ökar

generaliserbarheten. En kvalitativ metod hade kunnat användas för att belysa personers erfarenheter av egenvårdsutbildningar. Men för att undersöka om

utbildningsinsatserna hade effekt på livskvaliteten, föredrogs en kvantitativ metod. I den första sökningen användes begränsningen att titeln skulle innehålla båda sökorden heart failure och self care or self management vilket gjorde att sökningen begränsades. Efter konsultation med handledare togs det bort för att inte gå miste om studier som inte hade dessa ord i titeln. Den breda men sensitiva sökningen anses öka reliabiliteten (Henricsson 2017, 414). Sökningen begränsades sedan till 2010-2021 istället för 2000-2021, som till en början hade valts, för att få mer uppdaterad forskning. I sökningarna på de olika databaserna återkom flertalet artiklar vilket anses öka validiteten (Henricsson 2017, 414). Artiklarna granskades individuellt för att sedan återkoppla och jämföra granskningarna vilket Henricson (2017, 414) skriver ökar reliabiliteten. Artiklarna som inkluderades i litteraturstudien var av hög och medel kvalitet. Författarna hade lite kunskap inom

kvalitetsgranskning, analysarbete och tolkning av resultat vilket kan ha påverkat litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar var skrivna på engelska p.g.a. att författarna begränsat sökningarna till endast engelska artiklar. En del relevanta artiklar kan då missats. För att undvika missförstånd och få fel uppfattning av bland annat medicinska termer användes svensk MESH. Även fast båda författarna kan hantera det engelska språket kan missförstånd uppstå vid analys och granskning på grund av att engelska inte är författarnas moderspråk. Om flera olika mätinstrument använts kan det bli svårt att sammanfatta resultatet (Henricson 2017, 414). I

litteraturstudien användes sex olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Instrumenten var designade olika, ett instrument riktade in sig på patientens symtom och ett annat instrument riktade in sig på hur hjärtsvikten påverkade vardagen med mera. Detta gjorde det svårt för författarna att sammanställa resultatet, eftersom deltagarna kan ha tolkat frågorna olika. Hade samma

(24)

deltagarna i studien skyddas genom olika regelverk (Olsson och Sörensen 2011, 78). Att deltagarna hade möjlighet att avbryta studien bedömdes vara betydelsefullt för att värna om rätten till bland annat självbestämmande. Under litteraturstudien åsidosattes egna värderingar och åsikter för att sträva efter ett neutralt och opartiskt perspektiv.

Konklusion

Resultatet i denna litteraturstudie visade på att olika egenvårdutbildningar kan ha en god effekt på livskvaliteten för personer som lever med hjärtsvikt. Denna effekt visades både på kvinnor och män. Det är därför av vikt att erbjuda personer utbildning om egenvård för att således höja livskvaliteten och förbättra

livssituationen. Både gruppundervisning och individuella utbildningssessioner verkar kunna förbättra livskvaliteten men det är inte tillräckligt med endast ett utbildningstillfälle med uppföljningssamtal. Det är viktigt att sjuksköterskan har god kännedom om patienten för att kunna identifiera behovet av egenvårdsstöd samt identifiera personer som kan ha en begränsad förmåga till egenvård.

(25)

Referenser

*Artiklar till studiens resultat **Artiklar med mätinstrumenten

*Abbasi, Alireza; Tahereh, Najafi Ghezeljeh; Mansoureh, Ashghali Farahani. och Nasim, Naderi. 2018. Effects of the self-management education program using the multi-method approach and multimedia on the quality of life of patients with chronic heart failure. A non-randomized controlled clinical trial. Contemporary Nurse: A

Journal for the Australian Nursing Profession 54(4/5): 409–420. doi:

10.1080/10376178.2018.1538705.

Albert, Nancy M. 2016. A systematic review of transitional-care strategies to reduce rehospitalization in patients with heart failure. Heart & lung: the journal of critical

care 45(2): 100-113. doi: 10.1016/j.hrtlng.2015.12.001.

American heart association. 2017. Classes of Heart Failure.

https://www.heart.org/HEARTORG/Conditions/HeartFailure/AboutHeartFailure/C lasses-ofHeart-Failure_UCM_306328_Article.jsp#.Vzl3-fmLTIU (Hämtad 2021-02-24).

Awoke, Martha S.; Baptiste, Diana-Lyn; Davidsson, Patricia; Roberts, Allen. och Dennison-Himmelfarb, Cheryl. 2019. A quasi-experimental study examining a nurse-led education program to improve knowledge, self-care, and reduce readmission for individuals with heart failure. Contemp Nurse 55(1): 15-26. doi: 10.1080/10376178.2019.1568198.

(26)

Billhult, Annika. 2017. Analytisk statistik. I Henricson, Marie (red.). Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Uppl 2. Lund:

Studentlitteratur, 275-283.

Billhult, Annika. 2017. Kvantitativ metod och stickprov. I Henricson, Marie (red.).

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Uppl 2.

Lund: Studentlitteratur, 99-110.

Brennan, Emma Jane. (2018). Chronic heart failure nursing: integrated

multidisciplinary care. British journal of nursing (Mark Allen Publishing) 27(12): 681–688. doi: 10.12968/bjon.2018.27.12.681.

Bui, Anh L. och Fonarow, Gregg C. 2012. Home monitoring for heart failure management. Journal of the American College of Cardiology 59(2): 97–104. doi: 10.1016/j.jacc.2011.09.044.

Butler, Jane. 2012. An overview of chronic heart failure management. Nursing times 108(14-15): 16-20. Ovid: External Link (umu.se).

*Chen, Yiyin; Funk, Marjorie; Wen, Jia; Tang, Xianghua; He, Guixiang. och Liu Hong. 2018. Effectiveness of a multidisciplinary disease management program on outcomes in patients with heart failure in China: A randomized controlled single center study. Heart & Lung 47(1): 24-31. doi: 10.1016/j.hrtlng.2017.10.002. *Clark, Angela P.; McDougall, Graham; Riegel, Barbara; Joiner-Rogers, Glenda; Innerarity, Sheri; Meraviglia, Martha; Delville, Carol. och Davila, Ashley. 2015. Health Status and Self-care Outcomes After an Education-Support Intervention for People With Chronic Heart Failure. Journal of Cardiovascular Nursing 30(4 Suppl 1): S3–S13. doi: 10.1097/JCN.0000000000000169.

Cook, Jane. och Horrocks, Susan. 2015. ‘Evaluation of a heart failure

(27)

Ditewig, Joanne B.; Blok, Helene; Havers, Jeroen. och van Veenendaal, Haske. 2010. Effectiveness of self-management interventions on mortality, hospital readmissions, chronic heart failure hospitalization rate and quality of life in patients with chronic heart failure: a systematic review. Patient Education & Counseling 78(3): 297–315. doi: 10.1016/j.pec.2010.01.016.

**Dougherty, Cynthia M.; Dewhurst, Tim; Nichol, Paul W. och Spertus, John. 1998. Comparison of three quality of life instruments in stable angina pectoris: Seattle Angina Questionnaire, Short Form Health Survey (SF-36), and Quality of Life Index-Cardiac Version III. Journal of clinical epidemiology 51(7): 569–575. doi:

10.1016/s0895-4356(98)00028-6.

Eisenberg, Evann; Di Palo, Katherine E. och Piña, Ileana L. 2018. Sex differences in heart failure. Clinical cardiology 41(2): 211–216. doi: 10.1002/clc.22917.

Ericson-Lidmans, Eva. 2016. Centrala frågor att ställa vid kvalitetsgranskning av

empiriska studier.

file:///C:/Users/jenni/Downloads/Centrala%20fr%C3%A5gor%20att%20st%C3%A 4lla%20vid%20kvalitetsgranskning%20av%20empiriska%20studier%20OTT%20oc h%20OTVG%20R%C3%84TT-1.pdf (Hämtad: 2020-01-25).

Friberg, Febe. 2017. Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, Febe (red). Dags för

uppsats. Uppl 3. Lund: Studentlitteratur AB, 141-152.

Grady, Kathleen L. 2008. ‘Self-care and quality of life outcomes in heart failure patients’, Journal of Cardiovascular Nursing 23(3): 285–292. doi:

10.1097/01.jcn.0000305092.42882.ad.

*Grady, Kathleen L.; Mendes de leon, Carlos F.; Kozak, Andrea T.; Cursio, John F.; Richardson, DeJuran; Avery, Elizabeth; Calvin Jr, James E. och Powell, Lynda H. 2014. Does self-management counseling in patients with heart failure improve quality of life? Findings from the Heart Failure Adherence and Retention Trial (HART). Quality of life research: an international journal of quality of life aspects

(28)

Hansson, Elisabeth; Ekman, Inger; Swedberg, Karl; Wolf, Axel; Dudas, Kerstin; Ehlers, Lars. och Olsson, Lars-Eric. 2016. Person-centred care for patients with chronic heart failure - a cost-utility analysis. European journal of cardiovascular

nursing: journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology 15(4): 276–284. doi: 10.1177/1474515114567035

Henricson, Marie. 2017. Diskussion. I Henricson, Marie (red.). Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Uppl 2. Lund:

Studentlitteratur, 411-420.

Hu, Yinyi; Jiang, Jiaoming; Xu, Liyuan; Wang, Cui; Wang, Pengxiao; Yang, Biwen. och Tao, Ming. 2021. Symptom clusters and quality of life among patients with chronic heart failure: A cross-sectional study. Japan journal of nursing science:

JJNS 18(1): e12366. doi: 10.1111/jjns.12366.

Hwang, Shiow-Li; Liao, Wen-Chun. och Huang, Tsuey-Yuan. 2014. Predictors of quality of life in patients with heart failure. Japan journal of nursing science 11(4): 290–298. doi: 10.1111/jjns.12034.

Jaarsma, Tiny; Halfens, Ruud; Abu-Saad, Huda H.; Dracup, Kathlee; Stappers, Jan. och van Ree, Jan. 1999. Quality of life in older patients with systolic and diastolic heart failure. European journal of heart failure 1(2): 151–160. doi: 10.1016/s1388-9842(99)00007-0.

Jaarsma, Tiny; Johansson, Peter; Agren, Susanna. och Strömberg, Anna. 2010. Quality of life and symptoms of depression in advanced heart failure patients and their partners. Curr Opin Support Palliat Care 4(4): 233-7. doi:

10.1097/SPC.0b013e328340744d.

(29)

Kutzleb, Judith. och Dana, Reiner. 2006. The impact of nurse-directed patient education on quality of life and functional capacity in people with heart failure.

Journal of the American Academy of Nurse Practitioners 18(3): 116-23.

doi:10.1111/j.1745-7599.2006.00107.x.

*Köberich, Stefan; Lohrmann, Christa; Mittag, Oskar. och Dassen, Theo. 2015. Effects of a hospital-based education programme on self-care behaviour, care

dependency and quality of life in patients with heart failure- a randomised controlled trial. Journal of Clinical Nursing 24(11–12): 1643–1655. doi: 10.1111/jocn.12766. Melin, Michael; Hägglund, Ewa; Ullman, Bengt; Persson, Hans. och Hagerman, Inger. 2018. Effects of a Tablet Computer on Self-care, Quality of Life, and

Knowledge: A Randomized Clinical Trial. The Journal of cardiovascular nursing 33(4): 336–343. doi: 10.1097/JCN.0000000000000462.

Metra, Marco. och Teerlink, John R. 2017. Heart failure. Lancet (London, England) 390(10106): 1981–1995. doi: 10.1016/S0140-6736(17)31071-1.

*Musekamp, Gunda; Schuler, Michael; Seekats, Bettina; Bengel, Jürgen; Faller, Hermann. och Meng, Karin. 2017. Does improvement in self-management skills predict improvement in quality of life and depressive symptoms? A prospective study in patients with heart failure up to one year after self-management education. BMC

Cardiovascular Disorders 17(1): 51. doi: 10.1186/s12872-017-0486-5.

Mårtensson, Jan. och Fridlund, Bengt. 2017. Vetenskaplig kvalite i examensarbete. I Henricson, Marie (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination

inom omvårdnad. Uppl 2. Lund: Studentlitteratur, 421-438.

**Naderi, Nasim; Bakhshandeh, Hooman; Amin, Ahmad; Taghavi, Sepideh; Dadashi, Masooumed. och Maleki, Majid. 2012. Development and Validation of the First Iranian Questionnaire to Assess Quality of Life in Patients With Heart Failure: IHF-QoL. Research in cardiovascular medicine 1(1): 10–16. doi:

(30)

Nationalencyklopedin. u.å. Uppslagsverket.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/komorbiditet (Hämtad 2021-02-24).

Nationalencyklopedin. u.å. Uppslagsverket.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/egenv%C3%A5rd (Hämtad 2021-05-12).

Olsson, Henny. och Sörensen, Stefan. 2011. Forskningsprocessen. Uppl 3. Stockholm: Liber AB.

Ponikowski, Piotr; Voors, Adriaan A.; Anker, Stefan D.; Bueno, Héctor; Cleland, John G F.; Coats, Andrew J S.; Falk, Volkmar; Gonzalez-Juanatey, José Ramón; Harjola, Veli-Pekka; Jankowska, Ewa A.; Jessup, Mariell; Linde, Cecilia;

Nihoyannopoulos, Petros; Parissis, John T.; Pieske, Burkert; Riley, Jillian P.;

Rosano, Giuseppe M C.; Ruilope, Louis M.; Ruschitzka, Frank; Rutten, Frans H. och Van der Meer, Peter. 2016. 2016 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure: The Task Force for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure of the European Society of Cardiology (ESC). Developed with the special contribution of the Heart Failure Association (HFA) of the ESC. European Journal of Heart Failure 18(8): 891 – 975. doi: 10.1002/ejhf.592. Rabelo, Eneida R.; Aliti, Graziella Badin; Domingues, Fernanda Bandeira; Ruschel, Karen B.; Brun, Anelise de Oliveira. och Gonzalez, Sandra Baleato. 2007. Impact of nursing systematic education on disease knowledge and self-care at a heart failure clinic in Brazil: prospective an interventional study. Online Brazilian Journal of

Nursing 6(3): 37. doi: 10.5935/1676-4285.20071039.

Renpenning, Kathie M. och Taylor, Susan G. 2003. Self-care theory in nursing :

selected papers of Dorothea Orem. New York: Springer Pub.

(31)

failure. A systematic review. Patient education and counseling 101(3): 363–374. doi: 10.1016/j.pec.2017.10.002.

Riegel, Barbara; Dickson Vaughan, Victoria. och Faulkner, Kenneth M. 2016. The Situation-Specific Theory of Heart Failure Self-Care: Revised and Updated. The

Journal of cardiovascular nursing 31(3): 226–235. doi:

10.1097/JCN.0000000000000244.

Rikssvikt nationellt hjärtsviktsregister. 2021. Om hjärtsvikt.

https://www.ucr.uu.se/rikssvikt/allmaenhet/om-hjaertsvikt (Hämtad 2021-03-31). Rosén, Måns. 2017. Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, Marie (red.).

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Uppl 2.

Lund: Studentlitteratur, 375-389.

Rydberg, Erik. och Holst, Marie. 2016. Hjärtsjukdomar. I Ekwall, Anna. och Jansson, Anna M. (red.). Omvårdnad och medicin. Lund: Studentlitteratur, 215-260.

Salyer, Jeanne; Flattery, Maureen. och Lyon, Debra E. 2019. Heart failure symptom clusters and quality of life. Heart & lung: the journal of critical care 48(5): 366–372. doi: 10.1016/j.hrtlng.2019.05.016.

Sandman, Lars. och Kjellström, Sofia. 2018. Etikboken: etik för vårdande yrken. Uppl 2. Lund: Studentlitteratur AB.

Santos, Gabrielle Cécile; Liljeroos, Maria; Dwyer, Andrew A.; Jaques, Cécile; Girard, Jaques; Strömberg, Anna; Hullin, Roger. och Schäfer-Keller, Petra. 2020. Symptom perception in heart failure: a scoping review on definition, factors and instruments.

European journal of cardiovascular nursing: journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology 19(2): 100–117. doi:

10.1177/1474515119892797.

(32)

Seto, Emily; Leonard, Kevin J.; Cafazzo, Joseph A.; Masino, Caterina; Barnsley, Jan. och Ross, Heather J. 2011. Self-care and quality of life of heart failure patients at a multidisciplinary heart function clinic. The Journal of cardiovascular nursing 26(5): 377–385. doi: 10.1097/JCN.0b013e31820612b8.

*Sezgin, Dilek; Mert, Hatice; Özpelit, Ebru. och Akdeniz, Bahri. 2017. The effect on patient outcomes of a nursing care and follow-up program for patients with heart failure: A randomized controlled trial. International journal of nursing studies 70: 17–26. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2017.02.013.

Shih, Meng-Ling; Tsai, Shian-Ting; Chen, Hsing-Mei; Chou, Fan-Hao. och Liu, Yi. 2020. Gender differences? Factors related to quality of life among patients with Heart failure. Women & health 60(4): 382–395. doi:

10.1080/03630242.2019.1662868

*Smeulders, Esther S.; van Haastregt, Jolanda C.; Ambergen, Ton; Uszko-Lencer, Nicole H.; Janssen-Boyne, Josiane J.; Gorgels, Anton P.; Stoffers, Henri E.;

Lodewijks-van der Bolt, Cara L.; van Eijk, Jacques T. och Kempen, Gertrudis I. 2010. Nurse-led self-management group programme for patients with congestive heart failure: randomized controlled trial. Journal of advanced nursing 66(7): 1487–1499. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05318.x.

**Spertus, John A.; Jones, Philip G.; Sandhu, Alexander T. och Arnold, Suzanne V. 2020. Interpreting the Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire in Clinical Trials and Clinical Care: JACC State-of-the-Art Review. Journal of the American College of

Cardiology 76(20): 2379. doi: 10.1016/j.jacc.2020.09.542.

Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (SBU). 2012. Viktigt men

svårt mäta livskvalitet.

(33)

Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (SBU). u.å.

Ordförklaringar: Förklaringar av ord för utvärdering av medicinska och sociala metoder. https://www.sbu.se/sv/metod/ordforklaringar/ (Hämtad 2012-04-07).

Strömberg, Anna; Dahlström, Ulf. och Fridlund, Bengt. 2006. Computer-based education for patients with chronic heart failure. A randomised, controlled,

multicentre trial of the effects on knowledge, compliance and quality of life. Patient

education and counseling 64(1-3): 128–135. doi:10.1016/j.pec.2005.12.007.

Svensk MeSH. u.å.

https://mesh.kib.ki.se/Mesh/search/?searchterm=V%C3%A5rdteam (Hämtad 2021-02-24).

Svensk sjuksköterskeförening. 2017. Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska.

https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kom petensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf (Hämtad 2021-02-24).

Toback, Mehnosh. och Nancy, Clark. 2017. Strategies to improve self-management in heart failure patients. Contemporary nurse 53(1): 105-120. doi:

10.1080/10376178.2017.1290537.

*Wang, Shiao-Pei; Lin, Li-Chan; Lee, Chii-Ming. och Wu, Shiao-Chi. 2011.

Effectiveness of a self-care program in improving symptom distress and quality of life in congestive heart failure patients: a preliminary study. Journal of Nursing

Research: JNR 19(4): 257–266. doi: 10.1097/jnr.0b013e318237f08d.

*Wang, Tzu-Chieh; Huang, Jin-Long; Ho, Wen-Chao. och Chiou Ai-Fu. 2016. Effects of a supportive educational nursing care programme on fatigue and quality of life in patients with heart failure: a randomised controlled trial. European journal of

cardiovascular nursing: journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology 15(2): 157–167. doi:

(34)

Wiklund Gustin, Lena. och Lindwall, Lillemor. 2012. Omvårdnadsteorier i klinisk

praxis. Stockholm: Natur & Kultur.

Willman, Aina; Bahtsevani, Christel; Nilsson, Roland. och Sandström, Boal. 2016.

Evidensbaserad omvårdnad. Uppl 4. Lund: Studentlitteratur AB.

World Health Organization (WHO). 2012. WHOQOL: Measuring Quality of Life. https://www.who.int/toolkits/whoqol. (Hämtad 2021-02-23).

**Yee, Derek; Novak, Eric; Platts, Anne; Nassif, Michael E.; LaRue, Shane J. och Vader, Justin M. 2019. Comparison of the Kansas City Cardiomyopathy

Questionnaire and Minnesota Living With Heart Failure Questionnaire in Predicting Heart Failure Outcomes. Am J Cardiol 123(5): 807-812. doi:

10.1016/j.amjcard.2018.11.037.

Youn-Jung, Son; Yun-Mi, Lee. och Eun Young, Kim. 2019. How do patients develop self-care behaviors to live well with heart failure?: A focus group interview study.

Collegian 26(4): 448–456. doi: 10.1016/j.colegn.2018.12.004.

Zambroski, Cheryl Hoyt; Moser, Debra K.; Bhat, Geetha. och Ziegler, Craig. 2005. Impact of symptom prevalence and symptom burden on quality of life in patients with heart failure. European journal of cardiovascular nursing: journal of the

Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology 4(3): 198–206. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2005.03.010.

Zhao, Qiuge; Chen, Cancan; Zhang, Jie; Ye, Yi. och Fan, Xiuzhen. 2020. Effects of self-management interventions on heart failure: Systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. International Journal of Nursing Studies

110,103689. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2020.103689.

(35)

Bilagor

Bilaga 1.

Tabell 1. Söktabell

Datum Databas Sökord Antal

träffar

Filter Urval 1, titel Urval 2, Abstrakt Urval 3, hela artikeln Valda artiklar

16/2 Cinahl Heart failure[Title]

AND (self management OR self care)[Title] AND (program* OR education*) AND (quality of life) 55 Peer reviewed, engelska, publicerad 2010-2021, abstract available human 13 8* 7 6

16/2 Cinahl Heart failure

(36)

education))) AND (quality of life)

Datum Databas Sökord Antal

träffar Filter Urval 1, titel Urval 2, Abstrakt Urval 3, hela artikeln

Valda artiklar

3/3 Cinahl Heart failure AND

(self management OR self care) AND (program* OR education*) AND (quality of life) 147 Peer reviewed, engelska, publicerad 2010-2021, abstract available human 23 11* 9 7

3/3 Pubmed Heart failure AND

(self management OR self care) AND (program OR education) AND (quality of life) 108 Engelska 2010-2021 Abstract Humans Clinical trial 16 13* 10 10

(37)

Bilaga 2.

Tabell 2. Bedömningsmall för studier med kvantiativ metod (Olsson & Sörensen, 2011) Poängsättning 0 1 2 3 Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p) saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven

Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat

till frågan Ej angivet Ej relevant Relevant

Metodbeskrivning (repeterbarhet möjligt)

Ej angivet Knapphändig Medel Utförlig

Triangulering Saknas Finns

Urval (antal, beskrivning, representativitet)

Ej acceptabel Låg Medel God

Bortfall Ej angivet >20% 5-20% >5% Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas/ Ja Nej Kvalitet på

analysmetod Saknad Låg Medel Hög

Etiska aspekter Ej angivna Angivet

Resultat Frågeställningen besvarad Nej Ja Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller etc)

Saknas Otydlig Medel Tydlig

Tolkning av resultatet (citat, kod, teori etc)

Ej acceptabel Låg Medel God

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik och felkällor

Saknas Låg God

Anknytning till

tidigare forskning Saknas Låg Medel God

Slutsatser Överensstämmer med resultatet (resultatets huvudpunkter belyses)

Slutsats saknas Låg Medel God

Ogrundade

slutsatser Finns Saknas

Total poäng (max

45p) p p p p

Grad I:80%

Grad II:70%

(38)

Bilaga 3.

Tabell 3. Artikelöversikt

Författare År, Land,

tidskrift Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet, etiskt

granska d Abbasi Alireza, Najafi Tahereh, Mansoureh Ghezeljeh, Farahani Ashghali och Naderi Nasim 2018, Iran Contemporar y Nurse Effects of the self-management education program using the multi-method approach and multimedia on the quality of life of patients with chronic heart failure: A non-randomized controlled clinical trial

(39)

Författare År, Land,

tidskrift Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet, etiskt

granska d Chen Y, Funk M, Wen J, Tang X, He G och Liu H 2018, China Heart and lung Effectiveness of a multidisciplinary disease management program on outcomes in patients with heart failure in China: A randomized controlled single center study.

Syftet med studien var att bedöma om effekten av ett Multidisciplinary disease management program (MDMP) ökade livskvaliteten, fysisk prestanda, egenvårdsbeteende , depressiva symtom och minskade dödlighet hos patienter med hjärtsvikt. 62 slumpmässig t utvalda patienter diagnostisera de med hjärtsvikt delades in i två grupper som erhöll olika typer av vård. Kontrollgruppen fick vanlig vård medan interventionsgruppe n fick utbildning vid utskrivning, fysisk träning, återbesök och telefonuppföljning. Studien varade i 6 månader Resultatet visade att MDMP var effektivt för att öka livskvaliteten. Det var dock ingen skillnad på den fysiska förmågan, dödligheten och återinläggningar mellan de två grupperna. Grad I Hög: 41p 91 % Etiskt granskad Clark Angela P, McDougall Graham, Riegel Barbara, Joiner-Rogers Glenda, Innerarity Sheri, Meraviglia Martha, Delville Carol, 2015, USA** Journal of Cardiovascula r Nursing Health Status and Self-care Outcomes After an Education-Support Intervention for People With Chronic Heart Failure

Syftet med studien var att undersöka om effekterna av ett utbildningsprogram förbättrade hälsotillståndet och egenvården hos personer med hjärtsvikt 50 slumpmässig t valda personer med hjärtsvikt deltog i studien varav 25 stycken var i en kontrollgrupp . Patienterna fick 3 månaders utbildningsstöd, sedan 3 månader med telefonkontakt, sista 3 månaderna var utan kontakt.

(40)

och Davila Ashley

Författare År, Land,

tidskrift

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet,

etiskt granska d Grady Kathleen L, Mendes de leon Carlos F, Kozak Andrea T, Cursio John F, Richardson DeJuran, Avery Elizabeth, Calvin Jr James E, och Powell, Lynda H 2013, USA Quality of life research Does self-management counseling in patients with heart failure improve quality of life? Findings from the Heart Failure

Adherence and Retention Trial (HART)

(41)

Författare År, Land,

tidskrift Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet, etiskt

granska d Köberich Stefan, Lohrmann Christa, Mittag Oskar och Dassen Theo 2015, Tyskland Journal of Clinical Nursing Effects of a hospital-based education programme on self-care behaviour, care dependency and quality of life in patients with heart failure – a randomised controlled trial

Syftet med studien var att utvärdera effekterna av en utbildning gällande egenvård, vårdberoende och livskvalitet för patienter med hjärtsvikt Data från 110 personer med hjärtsvikt samlades in varav 58 var i fokusgruppen och 52 i kontrollgrupp en. De i fokusgruppen fick utbildning om egenvård vid hjärtsvikt och regelbundna telefonsamtal under 3 månader utöver deras medicinska behandling och de i kontrollgruppen hade endast deras medicinbehandling. Utbildningen gjorde en signifikant skillnad på egenvården men inte på livskvaliteten. Grad I Hög: 40p 88 % Etiskt granskad Musekamp Gunda, Schuler Michael, Seekats Bettina, Bengel Jürgen, Faller Hermann, och Meng Karin 2017, Tyskland BMC Cardiovascula r Disorders Does improvement in self-management skills predict improvement in quality of life and depressive

symptoms? A prospective study in patients with heart failure up to one year after self-management education.

References

Related documents

YIT i sin tur, ett tjänsteföretag med fokus på att bygga, utveckla och bibehålla tekniska miljöer (YIT Sverige AB, 2009), använder sig i dagsläget inte av handdatorer vid

Personer som lever med hjärtsvikt och fått god kunskap samt information gällande sitt tillstånd, bör kunna hantera detta på egen hand (Adib-Hajbaghery, Maghaminejad, &amp;

Om brist på kunskap föreligger riskerar också egenvården att påverkas negativt såsom Cocchieri et al., (2015) beskriver faktorer för otillräcklig egenvård. Dessa

Sverige har satt upp energimål på energianvändningen i byggnader, för att dessa skall kunna nås fram till år 2020 och 2050 måste befintliga byggnader renoveras?. Det är

Evaluation metrics The evaluation metrics are the average error rate, average response time, size of the final effective workload, and number of steps for generating the

Ungefär hälften av mammorna hade inte erfarenhet av att de fått spontant stöd utan att hon ringde på klockan, mindre än hälften hade erfarenhet av att ha fått spontant

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan använda sig av. Materialet är framtaget med hjälp av

نآ ﻦﯾا ﺎﺑ ﻪﻌﻟﺎﻄﻣ ﻦﯾا ﺖﺳا ﺮﮐذ ﻪﺑ مزﻻ .ﺖﻓﺮﮔ مﺎﺠﻧا يرﺎﮐ ﺪﻧور عﻮﻧ ﻦﯾا مﺎﺠﻧا موﺰﻟ ،ﻪﮐ ﯽﺸﻫوﮋﭘ لاﻮﺳ و ﯽﻣﻮﻧﻮﮔرا ﺖﯿﻌﺿو ﯽﺑﺎﯾزرا ﻂﻘﻓ نآ رد ﻪﮐ ﻪﻌﻟﺎﻄﻣ زا