• No results found

Samtal om sömn och vila

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Samtal om sömn och vila"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Av: Madelene von Walden & Moa Robertsson

Handledare: Tintin Hodén

Examinator: Karin Eriksson-Aras

Södertörns högskola | Lärarutbildningen Självständigt arbete 15 hp

Förskoledidaktik | vårterminen 2021

Förskollärarprogrammet med interkulturell profil 210 hp

Samtal om sömn och vila

En empirisk kvalitativ studie om hur

(2)

Abstract

The aim of the study is to investigate preschool educators' perceptions of children's need for sleep and rest in preschool as well as their experiences of cooperating with the home

regarding the child's sleeping times, based on the child's needs. Our goal is to investigate how a claim from guardians regarding children's sleep in preschool is met by educators. To do this we search the answers of the following three questions: How do educators view children's need for sleep and rest in preschool and how do they respond to guardians demands for children's sleep? How do educators reason about good communication with guardians? What consequences do the educators think the dialogue with the guardian can have for the child's sleep and rest in preschool? To get the answers of these questions we have done ten

qualitative interviews with female preschool educators. The study is based on a

phenomenographic perspective, where we want to create an understanding of how educators perceive the phenomenon of sleep and rest in preschool. As children's need for sleep is something that is communicated about in the interpersonal meeting between educators and guardians, the importance of the relationship and the treatment will also be emphasized from an educator's perspective. To analyze the relationship and communication as concepts we use the social constructivist theory. The results we got through this study shows that all educators agree that the preschool should offer an environment where children get the opportunity to rest and sleep for a day full of activity, this to manage a whole day in preschool. Rest and sleep seem to be a routine that is adapted to needs, both after the childrens and guardian needs. Therefore we ask ourselves, whose needs are the most important, the childrens,

guardians or both? The results also show that the preschool educators have different opinions about which competencies that are important when it comes to having good communication about sleep with guardians. Every pedagogue says that a certain competens is needed just because the communication is of such importance for a good cooperation between home and preschool.

Keywords: Sleep and rest, Preschool educators, Phenomenographic perspective, Social

(3)
(4)
(5)

1

1. Inledning

Vi som arbetar eller har gjort vår verksamhetsförlagda utbildning i förskolan har nog alla varit med om situationer där vi upplever att föräldrar, på ett eller annat sätt, ställer krav på vårt arbete. Det är inte så konstigt då de ger oss förtroendet att ge deras barn omsorg och

utbildning. Föräldrar har enligt Svensk lag det yttersta ansvaret för sitt barns välmående och utveckling samt rättigheter och skyldigheter att bestämma i frågor gällande barnets

individuella angelägenheter (FN Barnkonventionen; Föräldrabalk 1949:381 6 kap 11 § Lag 1983:47). En sådan fråga kan vara huruvida föräldrar tillåter att deras barn sover på förskolan eller har synpunkter på hur mycket sömn barnet behöver på förskolan. I denna studie kommer vi undersöka hur krav från vårdnadshavare gällande barns sömn bemöts av

förskolepedagoger. Ett viktigt inslag i förskolepedagogers arbete är att kommunicera med barnens vårdnadshavare om det som sker på förskolan. I denna studie kommer vi att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om barns behov av sömn och vila i förskolan samt deras erfarenheter av att, genom samtal och dialog, föra ett samarbete med hemmet angående barnets sovtider, där barnets bästa hamnar i främsta rummet.

Av våra erfarenheter är sömnen inte bara en uppmärksammad rutin i förskolan utan även ett vanligt samtalsämne bland vuxna. Vi vuxna samtalar ofta om sömnens kvalitet, och har vi egna barn är även deras sömnkvalitet ett vanligt diskussionsämne. Vi märker tydligt av när barnen sovit dåligt eller oroligt. Vi har blivit väckta och känner oss trötta, vilket gör att vi tappar tålamodet. Ja, många föräldrar kan nog känna igen sig i detta. Om vi själva har sovit bra och länge så talar vi om att vi känner oss pigga och starka. Många timmar per dygn och en stor del av våra liv sover vi, och just därför skulle sömnen tyckas vara ett ganska naturligt samtalsämne. Precis som vi talar om andra hälsoaspekter som vikten av en god kost, motion, relationer och så vidare borde sömnen vara ett vanligt förekommande samtalsämne även i förskolan.

(6)

2

publikationer, skriven av Daniel Bergh, och i Rikshandboken för barnhälsovård, skriven av psykologerna Antonia Reuter och Veronica Vikström, lyfts just betydelsen av barnets sömn. Båda publikationerna poängterar hur viktig sömnen är för barnets enskilda utveckling. Sömnen är en viktig och grundläggande del av barns hälsa och har en betydande roll i barns psykiska och fysiska utveckling både långsiktigt och kortsiktigt. På ett positivt sätt påverkar sömnen koncentrationsförmågan, minnet och inlärningsförmågan. Sömnen hjälper barnet att bearbeta just upplevelser och sinnesintryck som sker under dagen (Bergh, 2020; Reuter & Vikström, 2019).

Skolverket och Rikshandboken belyser även vikten av kommunikationen med

vårdnadshavarna gällande barnets sömn (Bergh, 2020; Reuter & Vikström, 2019). Skolverket framhåller att samtal om barnets sömn behövs i förskolan och detta styrks i en studie av Candice Oakes, Sally Staton med flera som visar på att kommunikationen med föräldrar angående barn sömn ofta sker som en envägskommunikation. Det vill säga, ett enkelriktat samtal där pedagogen informerar föräldrar om hur mycket barnet sovit under dagen, utan att någon vidare dialog sker (Bergh, 2020; Oakes & Staton mfl, 2020). Studien visar att

pedagoger i förskolan, i samarbetet med hemmet, behöver stödja barnet i sin utveckling och utveckla goda sömnmönster. Att ha en dialog och förmedla kunskap om barnets sömn i förskolan menar Reuter och Vikström är en viktig del då “föräldrars kunskap och

förväntningar på barns sömn spelar roll vad gäller deras möjlighet till att främja god sömn och förebygga problem. Kunskapen ger föräldrar ökad förståelse för barnet, dess behov och hur de kan påverka barnets sömn och därmed familjens” (Reuter & Vikström, 2019). Detta visar därmed på att vila och sömn är viktiga behovsstyrda rutininslag i förskolans verksamhet för att barnen ska orka med dagen på förskolan men det förutsätter ett gott samarbete med hemmet.

Som tidigare nämnda studier poängterar har förskolan alltså ett ansvar för barns sömn. Läroplanen ger dock inga konkreta exempel på hur förskolan kan arbeta med målen och uppdragen i verksamheten. Dess formuleringar lämnar därför stort utrymme för tolkning, exempelvis för hur pedagoger går tillväga i samtalen om omsorgsbehov med

(7)

3

Vår studie tar utgångspunkt i ett fenomenografiskt perspektiv, där vi vill skapa en förståelse för hur pedagoger uppfattar fenomenen sömn, vila och kommunikation i förskolan. Eftersom barns sömnbehov är något som pedagoger och vårdnadshavare kommunicerar om i mötet vill vi även lyfta fram samspelets och bemötandets betydelse ur ett pedagogperspektiv. Då samspelet med andra ses som mycket betydelsefullt där det muntliga språket är viktigt i den sociala kontexten, kommer vi att använda den socialkonstruktivistiska teorin i vår analys. Vi vill med denna studie skapa en ökad medvetenhet om hur viktigt det är med kommunikation och dialog mellan hem och förskola där barnens omsorgsbehov ställs i fokus. Detta för att skapa goda förutsättningar för barnets enskilda utveckling.

1.1 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om sömn, vila och

kommunikation med vårdnadshavare i förskolan. Med förskolepedagogers erfarenheter som utgångspunkt undersöker studien även hur pedagoger bemöter vårdnadshavare som har krav på barnets sovtid. I studien kommer både förskollärare och barnskötare benämnas som förskolepedagoger då vi inte syftar till att undersöka olika yrkeskategoriers roller i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer vill vi därför undersöka hur pedagoger ser på barnets behov av sömn samt hur de bemöter föräldrar som har synpunkter på sina barns sovtider på förskolan.

• Hur ser pedagoger på barns behov av sömn och vila i förskolan och hur bemöter de

vårdnadshavare som har krav på barns sömn?

• Hur resonerar pedagoger kring en god kommunikation med vårdnadshavarna? • Vilka konsekvenser menar pedagoger att dialogen med vårdnadshavaren kan få för

barnets sömn och vila i förskolan?

1.2 Sömn och vila som omsorg i förskolan - en kortfattad presentation.

(8)

4

förtydliga förskolans uppdrag eftersom, det enligt Utbildningsdepartementet (2017) inte förklaras vad omsorg innebär i förskolan. Resultatet blev att begreppet omsorg fick en mer central roll och fördes in på flera ställen i läroplanen. Detta dels för att betona dess relevans och dels för att betona att omsorg, lärande och utveckling utgör en helhet i förskolan

(Josefson, 2020, s. 54; Lpfö 18, 2018). I Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund menar Sven Persson och Lars Gustafsson (2016) att det i förskolan ibland händer att en skillnad mellan pedagogik och omsorg görs. Vidare menar de att omsorgen kopplas till en rad andra begrepp som medkänsla, inlevelse, välbefinnande och utveckling i läroplanens texter. En förutsättning för barnens lärande är just deras välmående. Därav menar Persson och

Gustafsson att omsorgen och pedagogiken är delar som går in i varandra. Därför poängterar författarna att en viktig del i pedagogens professionella uppdrag är just omsorgen (Persson & Gustafsson, 2016, s. 15, 16).

I relation till omsorgsbegreppet kan barnets sömn och vila alltså ses som en viktig del av förskolepedagogers uppdrag. Enligt Rikshandboken sover barn i åldrarna ett till tre år i snitt 12-14 timmar per dygn och de flesta sover en eller två gånger per dag i 1-2 timmar. Barn i åldrarna tre till fem år har ett sömnbehov på ungefär 11-12 timmar per dygn och vid fyra års ålder sover färre barn på dagen (Reuter & Vikström, 2019). I 1177 Vårdguiden skriver redaktören Rebecka Persson (2020) att för lite sömn kan påverka barnets inlärningsförmåga och mående negativt. Barnet kan få koncentrationssvårigheter, svårt att reglera känslor, lätt bli ledsen, impulsiv och utåtagerande (Persson, 2020).

1.3 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för den nationella och internationella forskning inom de forskningsområden som vi har valt och anser är relevanta för vår studie. Den forskning som vi presenterar lyfter betydelsen av sömn och vila samt kommunikation och samarbete med hemmet i förskolan. Forskningen är relevant för vår studie då den ger en inblick i dessa områden och de kan därför relateras till studiens resultat. Dock hittar vi ingen forskning som går in på just samma forskningsområde som vi valt och därför kan vårt arbete tyckas utgöra ett bidrag till hur barns omsorgsbehov kommuniceras i förskolan, och då explicit om sömn.

(9)

5

otydligt i sin betydelse och försummat i förskolan. Detta menar flera förskoleforskare som bland andra Mie Josefsson, Gunilla Halldén och Sven Persson (Josefson, 2020). Vi tänker att en möjlig anledning till detta är att det kanske inte heller är klarlagt när barnet får sömnen på dygnet. Det är svårt att forska om små barn, tillvägagångssätt med referensgrupper och så vidare. Det kan också vara svårt med långtidsstudier. Vi undrar hur effekterna av en eller två timmars sömn på förskola skulle kunna mätas vid exempelvis 15 års ålder?

1.3.1 Forskning inom området sömn och vila

I den finska studien “Nap schedules and sleep practices in infant-toddler groups” undersöker Helena Siren-Tiusanen och Heljä Antola Robinsons hur förskolan tillgodoser det enskilda barnets behov av sömn samt hur sömnen påverkas av förskolans rutiner. Författarna frågar sig hur samarbetet mellan hemmet och förskolan kan skydda sömnens fysiologiska effekt hos barnet och den biologiska vakenrytmen. Vidare belyser de hur viktigt det är att pedagoger skapar en balans mellan just aktivitet och vila i förskolans verksamhet, detta för att barnen ska orka med dagarna på förskolan. Här har förskolan en del att vidareutveckla, i hur man främjar det. För insamling av material till studien observerar och jämför Siren-Tiusanen och Antola Robinson fyra småbarnsgrupper och visar därmed på tre faktorer som är viktiga för att barnen ska ha en god sömnkvalitet. Den första är om sovtiden är anpassad efter barnets behov av sömn och dess ålder, andra är hur förskolan och hemmet kommunicerar gällande barnets sömn, sista omfattar vilken kompetens förskolepersonal har gällande sovmiljöns betydelse. Siren-Tiusanen och Antola Robinson menar vidare att trots den stora betydelse sömnen har på barnets lärandeutveckling så finns det inte mycket forskning inom detta ämne. Här kan vi se att vår studie blir viktig, detta då vi undersöker på vilket sätt dialogen kan få konsekvenser för barnets möjlighet till vila och sömn i förskolan. Sömnen menar de är en viktig faktor för den fysiska tillväxten och mognad men även för den kognitiva samt emotionella utvecklingen hos barnet (Siren–Tiusanen & Antola Robinson, 2001, s. 453–454).

(10)

6

vilka är följder av vår samhällsutveckling. En samhällsutveckling som ställer höga krav på oss som individer i både arbetsliv och privat att ständigt vara effektiva och aktiva (Asp, 2002, s. 3, 12). Detta menar Asp kan leda till att vi inte vilar och återhämtar oss tillräckligt. Vi behöver därför förstå vikten av och ha kunskap om vila, och hur vi finner tid till lugn och ro och tillfällen för att avskärma oss från intryck (Ibid., s. 11, 145). Utifrån ett vårdteoretiskt perspektiv menar Asp att vila är ett mänskligt behov som behöver tillfredsställas då det är nödvändigt för att bibehålla en god hälsa (Ibid., s. 32).

I Asps studie deltog 19 personer, varav nio av dessa var inlagda patienter på sjukhuset där studien genomfördes (Ibid., s. 71). Resultatet i denna studie visar att behovet av vila inte uppmärksammas då gränsen mellan aktivitetsnivåer och vila tenderas att suddas ut. Genom människors erfarenheter de erfar genom kropp, tanke och känsla framkommer det att vila är något människor lär sig genom den kultur vi föds i och de handlingsmönster som överförs från tidigare generationer. Det handlar om att lära sig känna efter när behovet av vila infinner sig och lära känna sin kropps signaler. Vilan och sömnen ger bättre självförståelse,

reflektionsförmåga, ökad trygghet och tillit. Det vill säga, bidrar till att vi blir mer harmoniska (Ibid., s. 33, 93).

1.3.2 Forskning inom området kommunikation om sömn och samarbete med vårdnadshavare i förskolan

I studien “’Did My Child Sleep Today?’: Communication Between Parents and Educators in Early Childhood Education and Care Settings” undersöker Candice Oakes och Sally Staton med flera vilka kommunikativa tillvägagångssätt som pedagoger på förskolan och föräldrar använder för samtal om barns sömnbehov. De studerar även innehållet och regelbundenheten i denna kommunikation. Som metod har undersökningen använt sig av enkäter där de har samlat in data från 39 pedagoger och 116 vårdnadshavare (Oakes & Staton m.fl, 2020, s. 267– 268). Resultatet av undersökningen visar på kommunikativa brister och lyfter vikten av en förändring i kommunikationen, detta då samarbetet mellan förskolan och hemmet ska se till barnets bästa när det kommer till det individuella barnets sömn (Ibid., s. 280). Författarna skriver även att samtalet vid hämtning och lämning är det vanligaste kommunikativa tillvägagångssättet mellan förskolepedagoger och vårdnadshavare. Vidare lyfter de att samtalen som sker mestadels handlar om hur länge barnen har sovit under vistelsetiden på förskolan och sällan om dess kvalitet samt hur barnet sover i hemmet. Detta menar

(11)

7

endast informerar vårdnadshavare (Ibid., s. 278). Här har deras tidigare forskning identifierat ett område som kan vidareutvecklas och det är detta som vi nu dels undersöker vidare om. Författarna belyser att vidare forskning inom detta ämne är nödvändigt och menar att en undersökning som studerar kommunikationens brister och hur det påverkar barnets sömn är av stor vikt (Ibid., s. 280).

I Anette Sandbergs och Tuula Vuorinens studie “Preschool–home cooperation in change” från 2008, har intervjuer och fokusgruppsintervjuer av förskollärare och vårdnadshavare

genomförts. Syftet med studien var att få ett perspektiv på deras syn på hur samarbetet mellan hem och förskola fungerar. De presenterar hur samarbetet sker, både i etablerade former och hur de förväntas att samarbeta (Sandberg & Vuorinen, 2008, s. 151). Resultatet visar att samarbetet med vårdnadshavare främst sker i den dagliga kontakten och vid den dialog sker som i hallen vid hämtning och lämning, samt vid individuella utvecklingssamtal. Ju yngre barnet är desto viktigare tycks kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger vara. Barnets fysiska tillstånd som handlar om exempelvis sömn och mat uttrycks som viktiga samtalsämnen gällande de yngsta barnen. Vidare betonar intervjuade att samarbetet kan påverkas av faktorer som kulturella, språkliga och socioekonomiska aspekter. Faktorer som värderingar, tro, traditioner kan skiljas åt och komplicera samarbetet. En gemensam

referensram menar Sandberg och Vuorinen underlättar samarbetet och relationen med föräldrar och bidrar därmed till barnets utveckling på ett positivt vis. Om det saknas en djupare förståelse för vad som är framåtsyftande för barnets utveckling så kan det bli ett konstaterande i samtalet med vårdnadshavare. Verksamhetsbeskrivning i nyhetsbrev och månadsbrev från avdelningen till vårdnadshavare ses som ett positivt komplement i kommunikationen (Ibid., s. 155–158).

I Sandbergs och Vuorinens studie belyser förskollärare i områden med hög andel invandrare att även nya former av informationsdelning har utvecklats som samarbetsform, på grund av föräldrarnas otillräckliga språkkunskaper i svenska i skrift och muntligt. Där bland annat bilder och filmer som kompletterar den skriftliga informationen. Faktorer som en

samarbetsvilja från båda parter, respekt, förtroende och öppenhet samt ett visst mått av social kompetens ses som möjligheter till att skapa ett gott samarbete. Det som komplicerar

samarbetet är brist på personal, tid eller stressade föräldrar. Huruvida föräldrarna har inflytande i verksamheten skiljer sig åt. Dock visar resultatet att pedagogiken och

(12)

8

kunna stödja ändringar och förstå (Ibid., s. 157–159). Förutsättningarna är olika men

pedagoger arbetar på flera olika sätt för att bjuda in till delaktighet. I slutsatsen presenteras att varierade former och ett rikt utbud av samarbetsformer ska tillhandahållas av förskollärare för att kunna nå alla föräldrar. Då olika föräldrar tilltalas av olika former av kommunikation och samarbete behöver man också ständigt utveckla nya strategier för att kunna göra föräldrar involverade i förskolan och skapa möjligheter för inflytande (Ibid., s. 160).

I artikeln “Preschool teachers’ views on competence in the context of home and preschool collaboration” skriver Tuula Vuorinen och Anette Sandberg med flera (2014) om behovet att analysera och diskutera förskollärares tankar kring kompetens inom ramen för samarbete mellan förskola och hemmet. Författarna belyser hur Förskolans läroplan ställer krav på förskolans samarbete med hemmet, här ska vårdnadshavare ges möjlighet till inflytande, deras åsikter och tankar ska tas i beaktning i verksamheten. Pedagoger ska skapa en god

kommunikation samtidigt som verksamheten ska tillgodose barnens enskilda behov. Dock menar författarna att det finns ett stort tolkningsföreträde av läroplanens mål, detta då det inte framkommer hur förskolan kan arbeta med dessa i praktiken, vilket resulterar i att det ser olika ut på förskolorna. Vi kan alltså se att de identifierat en metod men med begränsningar. Kompetens ses som en viktig faktor för hur läroplanens mål tolkas och förmedlas i

verksamhetens praktik men också för hur man som pedagog hanterar olika situationer. Dialogen med vårdnadshavare och förmågan att som pedagog kunna skapa ett förtroende hos dem ses enligt forskningsresultatet som viktiga faktorer för ett gott samarbete med hemmet (Vuorinen & Sandberg m.fl. 2014, s. 149–151).

Liknande resultat har lyftas fram i Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund där

(13)

9

1.3.4 Forskning inom området omsorg i förskolan

Vid den vetenskapliga konferensen “Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess relation till en verksamhet” (2000) presenteras forskares texter om

omsorgsbegreppet i förskolan. I samarbete med Skolverket och i ledning av Gunilla Halldén och Ingrid Pramling Samuelsson startades Nätverket för barnomsorgsforskning hösten 1999. Här ingår flera forskare från universitet och högskolor i Sverige med pedagogiska

anknytningar, bland andra Eva-Lena Dahl, Anne-Li Lindgren, Maj Asplund Carlsson och Jan-Erik Johansson. Gunilla Halldén presenterar i det inledande kapitlet att syftet med

konferensen som var att lyfta upp begreppet omsorg och diskutera dess innebörder i

förskolans verksamhet. Frågor som vilka barndomsyner som präglar institutioner och hur det påverkar vilket liv som skapas för barnet, relationen mellan omsorg och pedagogik, hur tiden disponeras och vem som har tolkningsföreträde i kunskapsförmedlandet diskuteras och belyses. Komplexiteten i förskolans uppdrag diskuteras där det lyfts att den pedagogiska verksamheten alltid ska omfatta såväl omsorg som lärande (Halldén, 2000, s. 3).

Omsorg menar Halldén är att utföra ett arbete omsorgsfullt och ta hänsyn till en annan människas behov, och därmed barns sömnbehovet. Hon menar vidare att ordet barnomsorg som institution egentligen inte uttalar sig om vad innehållet i omsorgen utgörs av. Omsorg är ett uppdrag som utgår från en beställare som också är den som innehar makten (Halldén, 2000. s. 3–4). “Inom den humanistiska hälsoforskningen pekar man på vikten av att diskutera hälsa i relation till makt och av att uppmärksamma betydelsen av upplevelsen av hälsa och inte enbart betrakta den som en bio-medicinsk fråga” (Qvarsell & Torell 2000, se Halldén 2000, s. 4). Forskning om barnomsorg kan röra olika perspektiv på begreppet som

kommunikation, idéhistorisk bakgrund, didaktik, professionalisering och styrning (Halldén 2000, s. 5).

1.4 Teoretiska utgångspunkter

(14)

10

kombinera dessa två perspektiv blir det möjligt för oss att skapa en djupare förståelse för vårt insamlade material.

1.4.1 Fenomenografiskt perspektiv

I Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning beskrivs fenomenografi av beteendevetaren Runa Patel och statsvetaren Bo Davidsson (2011) som ett vetenskapligt förhållningssätt där fokuset är att studera hur fenomen i världen

uppfattas av människor, och räknas därför till de empirinära ansatserna. Den svenske pedagogen och forskaren Ference Marton (2011) utvecklade under 1970-talet denna ansats med syfte till att studera vad som lärdes av universitetsstudenter med en kvalitativ metod. I relationen mellan sig själv och omvärlden förklarar denna ansats att det är där mening skapas och vårt eget sätt att se på världen gestaltas. Vårt handlande och resonerande styrs utifrån dessa uppfattningar (Patel & Davidsson, 2011, s. 32).

Då vårt syfte och våra frågeställningar syftar till att få en uppfattning om och förståelse för förskolepedagogers syn och arbetssätt kring samarbete med vårdnadshavare, samt deras uppfattning om hur detta arbete kan få konsekvenser för barnets möjlighet till sömn och vila i verksamheten så har vi valt en fenomenografisk utgångspunkt i denna studie. Utifrån denna teori kan vi skapa en fördjupad förståelse för pedagogers sätt att se på sömn och vila och hur de hanterar och genomför samtal om detta med vårdnadshavare. Detta blir relevant att undersöka utifrån detta perspektiv då pedagogers och vårdnadshavares uppfattning om sömn kan vara olika. I Den tidlösa pedagogiken tolkar professorn Tomas Kroksmark Marton (2011) som menar att forskare som tillämpar ett fenomenografiskt perspektiv undersöker hur någon ser på något och inte vad detta är eller att det är något redan bestämt (Kroksmark, 2011, s. 592).

Fenomenografi härstammar från ordet fenomen som härstammar från grekiskans “att visa sig” och “det uppenbara” och ordet grafi som betyder att beskriva i ord eller bild. Dessa ord

omfattar att vi ska beskriva det som är uppenbart för en själv, men att dessa ord inte betyder något förrän vi möter en annan människa och kommunicerar om det. Ett visst objekt kan vara något för oss, men objektet blir något med den erfarenheten vi besitter (Kroksmark, 2011, s. 598–601).

(15)

11

vilket också innebär att lärare har olika uppfattning om ämnen och om innehållet i styrdokument. Detta innebär att läroplansmål och uppdrag kan se olika ut i praktiken, beroende på vem som tolkar dokumenten. Marton menar vidare att erfarenheter och

kunskaper pedagoger besitter har en betydelse för hur läroplanens mål tolkas, men även vilka som har formulerat och skrivit dessa styrdokument. Detta gör att det enligt Marton finns en komplexitet i lärandeinnehållet (Kroksmark, 2011, s. 592–593).

En fenomenografisk ansats brukar inordnas i två perspektiv vilka är första och andra ordningens perspektiv. Första ordningen är ett perspektiv som kan finnas inom exempelvis naturkunskap, teknik och matematik. Här är kunskapsbildning generell, som en gemensam överenskommelse och en strävan efter att beskriva olika aspekter på världen. Vi kommer i denna studie ta utgångspunkt i andra ordningens perspektiv vilken innebär att beskriva människors sätt att erfara olika aspekter av världen. Detta perspektiv är en benämning av kunskap om begrepp som enligt Marton kan vara omdiskuterade och tvetydiga. Dessa återfinns ofta inom humanistiska- och samhällsvetenskapliga ämnen (Kroksmark, 2011, s. 601, 605). Syftet med fenomenografin är att synliggöra och kategorisera det som är socialt betydelsefullt för oss i vårt gemensamma samhälle (Kroksmark, 2011, s. 608).

I denna studie vill vi uppmärksamma hur pedagoger uppfattar sömn och kommunikation och därför blir det relevant för oss att i resultatet se till både likheter och skillnader i deras uttalanden.

1.4.2 Socialkonstruktivistiskt perspektiv

(16)

12

vår utveckling är det muntliga och skriftliga språket, vilka behövs i samverkan med andra människor och det är i samverkan med andra som vi kan utveckla just dessa (von Tetzchner, 2016, s. 47–48).

Socialkonstruktivismen förespråkar att samspelet med andra människor är grundläggande för vår kunskapsutveckling. Vi kommer att använda denna teori eftersom vi undersöker vad som händer i relationen mellan pedagog och vårdnadshavare, det vill säga i samspelet och

dialogen. Vår studie syftar till att få en förståelse för pedagogernas erfarenheter kring detta. Enligt Kroksmark (2011) utgår den sociala konstruktivismen från att “kunskap är socialt konstruerad, att det är en kulturell och historisk konstruktion och att den alltid uppstår i kommunikationen mellan olika personer” (Kroksmark, 2011, s. 430). Enligt den

socialkonstruktivistiska teorin konstrueras alltså vår kunskap om världen i samspelet med andra människor, vilket gör den relevant för vår studie.

Filosofen Magdalene Thomassen (2007) lyfter fram det socialkonstruktivistiska perspektivet i Vetenskap, kunskap och praxis. Thomassen poängterar att socialkonstruktivismen handlar om att människor tolkar händelser olika, vilket genom de sociala interaktionerna med andra synliggör hur en händelse kan ses utifrån olika perspektiv beroende på vem som tolkar den. Det är genom kommunikation om olika fenomen som vi människor tillsammans skapar ett förhållningssätt och en bild på hur vi ser på en situation (Thomassen, 2007, s. 205–207). Eftersom vår studie handlar om kommunikation och samarbete med hemmet gällande barnets behov av sömn och vila blir pedagogernas synsätt aktuella att undersöka.

1.5 Metod och material

I detta avsnitt kommer vi att presentera vår forskningsmetod. Vi kommer att motivera val av undersökningsmetod och beskriva hur vi har gått tillväga för insamling av material, hur vi gjort vårt urval till studien samt hur vi har bearbetat materialet. I det sista avsnittet presenterar vi de forskningsetiska aspekterna som vi tagit hänsyn till. Vi kommer att reflektera över våra metodval löpande i texten.

1.5.1 Val av undersökningsmetod

(17)

13

semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ studie är enligt Alan Bryman (2018) en forskningsmetod där forskaren granskar och tolkar det insamlade materialet. Kvalitativa frågor utmärker sig för att vara öppna i jämförelse till hur de är i en kvantitativ studie där frågorna är mer slutna. Syftet i en kvantitativ studie lägger också bland annat fokus vid att pröva och undersöka teorier samt statistiska resultat (Bryman, 2018, s. 487). Lars Owe Dahlgren och Kristina Johansson (2019) menar att semistrukturerade intervjuer är en lämplig metod i fenomenografiska studier. Detta då de menar att man i fenomenografi utgår från att det mänskliga lärandet fortgår hela livet och vårt sätt att förstå omvärlden hela tiden

förändras, vilket intervju-metoden kan ge en fördjupad förståelse för (Dahlgren & Johansson, 2019, s. 179). En induktiv forskningsmetod innebär att det empiriska materialet samlas in utan att forskaren i förhand har bestämt en teori som materialet ska relateras till. Utifrån denna metod har vi sedan tolkat det samlade materialet för att sedan komma att arbeta deduktivt. Det vill säga, vi har relaterat materialet till redan befintliga teorier, i detta fall fenomenografin och socialkonstruktivismen (Patel & Davidsson, 2011, s. 23–24).

Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju är enligt Patel och Davidsson (2011) en intervjuform som är upplagd mer som ett samtal, med öppna frågor där den intervjuade får möjligheter att besvara frågorna med egna ord (Patel & Davidsson, 2011, s. 81–82). Vi har valt denna metod för att kunna få svar på våra frågeställningar som grundar sig på hur förskolan kommunicerar med hemmet gällande barns sömn och vad detta får för omvårdnadskonsekvenser för barnet i förskolan. Vi vill få en djupare förståelse för pedagogers uppfattningar och erfarenheter samt ges möjlighet att ställa följdfrågor, vilket denna typ av intervjuform medför. Enligt Dahlgren och Johansson (2019) är det särskilt viktigt att använda sig av tekniken probing i en fenomenografisk analys. Denna teknik innebär att fördjupa samtalet genom att bland annat ställa just följdfrågor som till exempel “kan du utveckla” eller “hur menar du” (Dahlgren & Johansson, 2019, s. 183).

1.5.2 Genomförande

De semi-strukturerade intervjuer som vi har utformat och genomfört består av tre

(18)

14

kommunikation med vårdnadshavare?”, “Finns vissa viktiga komponenter i denna?”, “Har du varit med om att en förälder ställt krav gällande just ett barns sovtid på förskolan?” och “Hur bemöttes detta?”. Maria Hjalmarsson (2014) menar att en öppen fråga kräver mer tanke och tid, både av den som besvarar den och av oss som sedan ska läsa och redovisa resultatet, än vad en sluten fråga gör (Hjalmarsson, 2014, s. 159)

Utifrån Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2012) har vi utvecklat två intervjuguider. En med våra forskningsfrågor med ett teoretiskt språk och en med intervjufrågor formulerade på ett mer alldagligt sätt. Med intervjufrågorna vill vi få reda på både förskolepedagogers ämneskunskap angående sömn och kommunikation samt deras personliga erfarenheter om vad dialogen med vårdnadshavare kan innebära för barnet i förskolan (Kvale & Brinkmann, 2012, s. 147, tabell 7.1).

Intervjuerna genomfördes både digitalt och skriftligt. Under de digitala intervjuerna utgick vi från Kvale och Brinkmann och inledde intervjun med att förklara studiens syfte och vad vi skulle göra, en så kallad orientering. Vi började med att uppmärksamma och tacka för att deltagaren vill medverka och tar sin tid till detta. Intervjun avslutades därefter med

kompletterande frågor “Är det något du vill tillägga?”, “Hur upplevde du den här intervjun?”, en så kallad uppföljning (Kvale & Brinkmann 2012, s. 144–145). Detta för att möjliggöra för den intervjuade att kunna få ta upp funderingar eller insikter hen haft som kanske inte haft utrymme att komma upp under själva frågeställningarna. Den inledande orienteringen och uppföljningsfrågorna fanns även med i det dokument som skickades ut till de pedagoger som genomförde intervjun skriftligt.

(19)

15

uppmärksam på allt som sker under intervjun samtidigt. Vi har därför delat upp det så att en av oss har varit mer ledande under själva intervjun och den andra har skött inspelningen, för att säkerställa att vi får med så mycket som möjligt (Kvale & Brinkmann 2012, s. 144–145).

Vid skriftliga intervjuer lade vi stor vikt vid att svaren skulle vara utförliga, detta för att kunna få fram så mycket information som möjligt. Det gjorde vi genom att först informera

deltagarna muntligt om detta men också i frågeställningarna lyfta följdfrågor direkt samt att deltagarna ombads förklara sitt svar med exempel.

Vi frågar oss om de digitala intervjuerna hade sett annorlunda ut om vi träffats fysiskt. Vi känner att intervjuer digitalt skapade en viss distans och kanske påverkade de medverkandes svar eller våra uppfattningar av den intervjuade. Även vår förmåga att läsa av deras svar och kroppsspråk och vår förmåga att kunna ställa följdfrågor kan ha påverkats av den fysiska distansen. Under de digitala intervjuerna uppmärksammade vi faktorer som inte hade uppstått i ett fysiskt möte som kan ha påverkat intervjusituationen. Exempelvis dålig

internetuppkoppling som innebar brytningar i anslutning, störningsmoment beroende på vart den intervjuade valt att sitta samt möjligheten till ögonkontakt och vår förmåga att läsa av kroppsspråk och andra kroppsliga signaler.

1.5.3 Urval och avgränsningar

I denna kvalitativa studie är de deltagande pedagogerna kvinnor. Detta var inget medvetet urval utan det föreföll sig så eftersom de som medverkade var just kvinnor. Förskoleyrket är ett kvinnodominerat yrke vilket troligtvis är en anledning till detta. De medverkande

förskolepedagogerna arbetar inom Stockholms län, Stockholm stad och kranskommuner, med undantag för en som arbetar i ett angränsande län, Uppsala län. Studien baseras på tio

intervjuer. Åtta av de deltagande är utbildade förskollärare, och två är barnskötare under utbildning till förskollärare. På grund av Coronapandemin genomfördes muntliga intervjuer via de digitala verktygen Zoom och Teams med sex av deltagarna. Skriftliga intervjuer genomfördes med fyra pedagoger då de inte ville ses fysiskt och inte kände sig bekväma med att bli intervjuade digitalt.

(20)

16

få djupa och varierade svar som i en kvalitativ studie (Patel & Davidsson 2011, s. 109). Föräldrarnas medverkan hade varit något som berikat denna studie, då deras perspektiv och erfarenheter också uppmärksammats. Det hade varit särskilt intressant att få med barnets perspektiv i undersökningen. Genom intervju eller observation hade vi kanske kunnat få reda på barnens egna upplevelser om sin sömn på förskolan, men som Annica Löfdahl (2014, s. 38) påpekar anser vi också att det skulle innebära ett stort moraliskt och etiskt ansvar.

Vi valde inte att genomföra observationer i denna studie. Enligt Karin Franzén (2014, s. 58) är observationer en metod vilken används för att komma nära det fenomen man studerar i

förskolemiljö. Dels för att det skulle vara väldigt tidskrävande och eventuellt inte skulle ge något trovärdigt material då samtalet mellan pedagog och vårdnadshavare inte blivit äkta om vi stått bredvid och lyssnat. Dels valde vi att inte genomföra observationer på grund av de besöksrestriktioner som gäller under Coronapandemin, vilka uppmanar till så lite umgänge utanför den egna familjen som möjligt. Dock hade det varit intressant att kunna jämföra vad som uppfattas och sägs med vad som faktiskt sker i verkligheten. Med observationer hade vi även kunnat uppfatta pedagogernas och barnens kroppsspråk samt de signaler barnen ger när de är trötta. Vi hade kunnat uppmärksamma hur pedagogerna uppfattar och tolkar dessa signaler och hur de bemöter barnen. Ytterligare en tanke vi har är att studiens medverkande endast består av kvinnor, och hur det har kommit att ha påverka resultatet. Vi har funderat på om resultatet hade sett annorlunda ut om män hade deltagit. Detta hade gett oss möjlighet att inta ett genusperspektiv på studien.

1.5.4 Analysmetod

Vi har i vår fenomenografiska analys tagit inspiration från Patel och Davidsson (2011) samt Dahlgren och Johanssons (2019) analysmetoder (Patel & Davidsson, 2011, s. 111; Dahlgren & Johansson, 2019, s. 180). Vi har använt oss av textbearbetning, vilket enligt Patel och Davidsson lämpar sig som metod för analysen i en kvalitativ undersökning (Ibid., 2011, s. 111). Processen började med att vi efter varje intervjutillfälle lyssnade på det insamlade materialet och transkriberade svaren på dator. De skriftliga intervjuerna markerades med “skriftligt svar” inledningsvis i dokumentet. Vi skapade ett dokument där vi sparade alla transkriberade intervjuer allt efter som de avlyssnades och lästes. När materialinsamlingen var färdigt började vi med att analysera de transkriberade svaren var för sig.

(21)

17

och samma dokument, där vi också kategoriserade i olika teman utifrån våra intervjufrågor. Det andra steget i kategoriseringen var att synliggöra likheter och skillnader i svaren som pedagogerna givit. I denna process färgkodade vi de likheter och skillnader vi såg i pedagogernas svar. Denna kategorisering av uppfattningar kallar Dahlgren och Johansson samt Patel och Davidsson för undersökningens utfallsrum (Dahlgren & Johansson, 2019, s. 180; Patel & Davidsson, 2011, s. 33). Det är alltså detta utfallsrum med uppfattningar som ligger till grund för analysens resultat (Patel & Davidsson, 2011, s. 33). I steg tre kopplade vi kategoriseringarna till studiens frågeställningar, detta för att kunna besvara dem. I

analysprocessen var vi noga med att skriva ut vilka pedagoger som lyfte vad. Därefter

formulerade vi tre punkter vilka vi använder för att framföra det resultat vi fått fram i studien. Vi kodade namn så det insamlade materialet inte skulle gå att härledas till medverkande pedagog eller förskola. Pedagogerna fick kodnamn A–J i alfabetisk ordning för att vi ska kunna skilja dem åt.

Som vi märkt kan olika människors uppfattningar uttryckas på många olika sätt i ett språkligt avseende. Dahlgren och Johansson (2019, s. 180) menar att en utmaning i en studie likt denna är att försöka tolka och förstå andras sätt att förstå sin omvärld och placera dessa i de olika utfallsrummen. Detta kan vi i vår analysprocess relatera till. Eftersom vi i denna studie undersöker interaktionen mellan människor, där vi valt att utgå ifrån ett

socialkonstruktivistiskt perspektiv, har det påverkat både hur vi formulerat intervjufrågor och hur vi i vårt analysarbete tagit fasta på och lagt extra stor vikt vid pedagogernas syn och uttalanden gällande samspel och kommunikation mellan hem och förskola.

1.5.5 Forskningsetiska aspekter

Under hela forskningsprocessen från start till mål har vi sett till etiska konsekvenser. Ett etiskt förhållningssätt innebär att tillämpa god forskningssed och forskningsetiska regelverk, det vill säga motivera sina ställningstaganden (Löfdahl, 2014, s. 32). För att se till de etiska

aspekterna i undersökningen har vi utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna, detta för just hänsyn till de medverkandes integritet. Dessa fyra principer omfattas alltså av

(22)

18

bilaga 1 & 2). I mailet fanns två bilagor bifogade, ett samtyckesbrev innehållande information om den medverkandes rättigheter då deltagandet är frivilligt och att det är tillåtet att avbryta det när som helst, och ett med intervjufrågorna. Samtyckesbrevet var ett komplement till det muntliga samtycket (Löfdahl, 2014, s. 36). Information om att vi kommer använda oss av kodning enligt konfidentiella krav framgick även i båda dessa bilagor (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6). I brevet (se bilaga 1) finns våra kontaktuppgifter med telefonnummer och e-postadress, som enligt Hjalmarsson (2014, s. 165) är till för att de deltagande ska kunna kontakta oss om de har frågor som rör intervjun. Enligt etiska principer behövs ett godkännande från den medverkande innan intervjun genomförs. Detta kan vara ett samtyckesbrev med underskrift eller som i vårt fall, ett muntligt samtycke innan genomförandet av intervjun.

Då vi använder oss av ljudinspelning under intervjuerna behövde vi också informera den medverkande om detta. Vi ställde frågan om det var okej att spela in intervjun och berättade återigen att det insamlade materialet endast skulle användas i denna studie, för att sedan raderas (Vetenskapsrådet, 2002). Enligt Kvale och Brinkmann (2012) kan en kvalitativ intervju kompletteras med en så kallad uppföljning, vilket var något vi tog i beaktning. De beskriver det som att intervjuaren rundar av intervjun genom att fråga den medverkande om hur intervjun upplevdes och om hen har något att tillägga. Vi ville nämligen ge de

medverkande pedagogerna möjlighet att komma med tankar och reflektioner som de kanske inte fått utrymme för under själva intervjun. Under intervjun hade vi i åtanke att de

intervjuade kanske svarar något som de tror att vi vill höra. Kvale och Brinkmann menar att den intervjuade kan känna sig mer trygg att framföra egna åsikter och synpunkter efter det att inspelningen är avstängd (Kvale & Brinkmann, 2012, s. 145).

1.5.6 Uppdelning av arbetet

(23)

19

Vissa avsnitt har det blivit att var och en haft större ansvar för men båda har korrekturläst och godkänt. Båda har varit delaktiga och stöttat varandra under arbetets gång. Att skriva i par känner vi har medfört att kunna respondera på varandras idéer och kunna föra arbetet framåt.

2. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer vi att presentera resultatet av intervjuerna och redogöra för pedagogernas resonemang och erfarenheter indelat efter studiens frågeställningar i tre rubriker:

• Pedagogernas syn på barns sömn och vila i förskolan och bemötandet av vårdnadshavare angående barns sömn.

• Beskrivning av pedagogernas resonemang kring vad som är en god kommunikation med vårdnadshavare.

• Beskrivningar av pedagogernas svar på vilka konsekvenser dialogen om barnets sömn och vila kan få för barnet i förskolan.

2.1 Pedagogernas syn på barns sömn och vila i förskolan och bemötandet av vårdnadshavare angående barns sömn

Bland de pedagoger som deltog i studien hade förhållandevis många en likartad syn på vad som utmärker sömn och vila i förskolan. Sömn och vila beskriver hälften av pedagogerna är kopplat till aktiviteter där barnen lyssnar på saga, ljudböcker, lyssnar på lugn musik eller ser på en film. Denna stund kallar pedagogerna för läsvila eller sagovila (Pedagog A, C, D, F & H, 2021). Pedagog H lyfter även att de på hennes avdelning använder sig av massage som avslappningsmetod:

På min avdelning har vi två olika vilor, för vi har märkt att barnen har lockats av olika saker. Vi läser en bok, lyssnar på en ljudbok eller kanske kollar på någon film eller har massage. Vi har delat upp mellan yngre och äldre för vi har märkt att det passar bättre och att vissa av de yngre har större chans att komma ner i varv om de är i ett mindre

(24)

20

Pedagogerna B, G och I belyser även kroppens biologiska behov av sömn och vila som de menar är viktigt för hjärnan och kroppen. Här menar pedagogerna att barnen får tillfälle att vila, slappna av och återhämta sig från en dag full av intryck och aktivitet. Dessa pedagoger lyfter även att det är under vila och sömn som barnen just ges möjlighet att bearbeta intryck (Pedagog B, G & I, 2021). Pedagog I svarar till exempel:

Jag tror att ett barns behov och rätt till vila och sömn är viktig för deras utveckling. Om man tänker utifrån ett biologiskt perspektiv behövs sömnen för att kroppen och hjärna ska kunna återhämta sig och bearbeta intryck [---] både skolverket och läroplanen påpekar, nämligen att barnet ska erbjudas en väl avvägd dagsrytm i förskolan, där aktivitet och vila ska ingå. Jag tycker att det är superviktigt faktiskt, jätteviktigt att barnen får sömn. Man märker sedan på eftermiddagen om de inte fått sova, de orkar inte (Pedagog I, 2021).

Pedagogerna E, G och J lyfter även att vilan och sovtiden är en verksamhets rutin som bör anpassas efter barnens ålder och behov på förskolan, F och H lyfter ytterligare att de stora barnen precis som de små är i behov av att komma till ro och få möjligheten att vila. Pedagog H poängterar även vikten av att lyssna till hur barnen själva uttrycker sitt behov av vila och sömn för aktuell dag. Pedagog B, I och J lyfter specifikt vilan som mycket viktig. Pedagog A, B och I lyfter barnens rättigheter och A menar att alla barn har rätt till en eller flera lugna pauser under dagen på förskolan (Pedagog A, B, F, G, H, I, & J, 2021). B svarar under intervjun:

Jag tycker att det är jätteviktigt. Inte just bara sömnen. Utan rätten till att kunna vila och bearbeta intryck som varit. Vissa barn slutar sova tidigt, men då blir vilan en viktig del av i barns förskolevistelse, att man har läsvila sagovila för att få barnen att komma till ro. Förmiddagens intryck behöver bearbetas. Alla barn har grundläggande behov av sömn, vila, mat osv. Barn är så himla olika, vissa barn behöver bara vila i 10 minuter och är sen jättepigg medan ett annat barn behöver sova i 1,5 timmar (Pedagog B, 2021).

Pedagog H och I belyser att vilan är en planerad rutin under dagen, men är behovsstyrd efter barngruppen (Pedagog H & I, 2021). Att se till barnens individuella behov och olikheter lyfter ett flertal av pedagogerna som en viktig del för barnens välbefinnande i verksamheten.

(25)

21

dagrutinen som behövs för att barnen ska må bra och orka hela eftermiddagen. Enligt andra ordningens perspektiv i fenomenografiska teorin kan vi tolka att förskolepedagogernas sätt att beskriva sömn i förskolan är att barnen somnar för att de är trötta, barnen ska vila och sova för att kropp och hjärna ska hinna återhämta sig samt att barnen behöver sova, men inte en för lång stund på dagen (Kroksmark, 2011, s. 608).

Alla pedagoger utom en har varit med om situationer där föräldrar har haft krav eller

önskemål om just barns sovtid på förskolan (Pedagog A, B, C, D, E, G, H, I & J, 2021). Dock svarar pedagog F att hon vet att det händer på avdelningar med yngre barn. Hon påpekar också att föräldrar har bättre relation till vissa pedagoger, och hur man säger och vem som säger kan påverka hur vårdnadshavare mottar pedagogens förklaring (Pedagog F, 2021). I bemötandet av föräldrarnas krav beskriver de intervjuade pedagogerna olika strategier som de tycker är viktiga i detta bemötande. Hälften av pedagogerna uppger att de har en strategi där de tillmötesgår vårdnadshavarna och rättar sig efter deras önskemål. De poängterar att

föräldrarna har bestämmanderätt (Pedagog A, B, C, E & I 2021). Pedagogerna C och E menar exempelvis att:

Det är viktigt att visa att vi har förstått vårdnadshavares krav och rätta sig efter det. Här kommer återigen professionaliteten in, vi personal får inte ta in personliga åsikter i detta oavsett om vi kanske tycker att barnet bör få sova en stund om de behöver utan rätta sig efter vårdnadshavaren i dessa fall (Pedagog C, 2021).

Det är viktigt att vara respektfull mot föräldern och det är dem som känner sitt barn bäst och det är dem som har bestämmanderätt i slutet men att ändå tydligt och konkret prata om vad vi ser på förskolan men att föräldrarna har sista ordet (Pedagog E, 2021).

Pedagogerna D, E och J menar att det är viktigt att informera vårdnadshavare om vad som sker på förskolan och lyfta vad som ses viktigt för att tillgodose barnets behov, bland annat vikten av sömn. Där hör till att som pedagog kunna motivera vikten av en pedagogik och omsorg som ser till varje enskilt barns behov på förskolan (Pedagog D, E & J, 2021). Pedagog E berättar även att forskning om barns sömn och sömnbehov finns uppsatt i hallen på

avdelningen. Forskningen är menad att ge information till föräldrar och att ge stöd åt

(26)

22

önskan men också se till barnets bästa (Pedagog B & E, 2021). Ytterligare strategier belyser A, G och J, dessa är att följa upp barnens sömnrutiner och därmed hitta en balans mellan hem och förskola genom kommunikation (Pedagog A, G & J, 2021). Pedagog G menar till

exempel:

De finns ju de som vill att barnen ska sova kortare exempelvis och då får vi bemöta det och testa vad som funkar bäst. Om ett barn sover en kort tid på förskolan och somnar tidigt hemma och föräldrar tycker detta är problematiskt så får man se hur länge barnet kan behöva sova på förskolan för att inte somna hemma osv. Viktigt att testa sig fram och bemöta föräldern och visa att man lyssnar. Skapa ett förtroende hos föräldern är viktigt i kommunikation (Pedagog G, 2021).

Pedagog D lyfter att i detta bemötande av föräldrar hänvisa till Barnavårdscentralens information om barns sömn, detta för att grunda sina ställningstaganden i forskning- och evidensbaserade uttalanden (Pedagog D, 2021).

Viktigt att om man som pedagog tycker annat än föräldrarna så måste man tänka efter vad baserar ja detta på, varför tycker jag detta. Man måste veta vad man pratar om och kunna förklara hur det är i verksamheten då föräldrarna inte är där. Som pedagog måste man ju i så fall ge en bra bild av barnet (Pedagog D, 2021).

Pedagog C svarar under intervjun att det är viktigt att vara professionell i bemötandet och pedagog I belyser också vikten av att på ett professionellt sätt förklara förskolans ansvar och vilket ansvar hemmet har gällande barnet (Pedagog C & I, 2021). Samtliga pedagoger i studien uppger att samtalen med vårdnadshavare innefattar diskussioner om barnets behov av sömn och förskolans specifika tidsrutiner. De menar att en svårighet kan vara att förmedla till barnets vårdnadshavare att barnets specifika behov även måste anpassas till verksamhetens rutiner. Här företräder således potentiella meningsskiljaktigheter mellan förskollärarnas arbetsuppgifter och föräldrarnas önskemål.

Som tidigare nämnt lyfter nio av tio förskolepedagoger att de varit med om att

(27)

23

viktig för barnet (Pedagog C, D, E & J, 2021). Kopplat till det fenomenografiska perspektivet ser vi här hur pedagogernas olika uppfattningar och synsätt om vad en kommunikation är också kommer att få betydelse för hur de går tillväga i sitt bemötande av vårdnadshavare på förskolan. Det vill säga, vi ser hur egna uppfattningar styr ens handlingar och resonerande (Kroksmark, 2011, s. 592–593; Patel & Davidsson, 2011, s. 32).

2.2 Beskrivning av hur pedagogerna resonerat kring vad en god kommunikation med vårdnadshavare är

Sex av tio pedagoger menar att den muntliga dialogen är grunden för ett gott samarbete med vårdnadshavarna i förskolan (Pedagog A, B, D, F, H & I, 2021). Att som pedagog vara lyhörd och lyssna på vårdnadshavares önskemål lyfter sju av tio pedagoger som viktiga faktorer i arbetet för en god kommunikation mellan hem och förskola (Pedagog A, B, C, D, G, I & J, 2021). Pedagog A svarar även att det är viktigt att visa en förståelse och bemöta

vårdnadshavare med respekt medan pedagog I lyfter att det är viktigt att visa ödmjukhet, ge bekräftelse och kunna vara flexibel gentemot vårdnadshavarna, samtidigt som det är viktigt att se till barnets behov (Pedagog A & I, 2021). Alla tio förskolepedagoger menar att aspekter som påverkar relationen med vårdnadshavare är viktiga att ha i beaktning i kommunikation. Detta innebär exempelvis förmågan att kunna lyssna, visa förståelse, respekt, visa intresse för familj och ta hänsyn till känslor. Den dagliga kommunikationen vid hämtning och lämning är något som hälften av pedagogerna belyser som betydelsefull för samarbetet mellan hem och förskola. Pedagogerna menar att det är här som den mesta av kommunikationen sker

(Pedagog B, C, F, H & J, 2021). Pedagogerna D, H, I och J tar även upp att tydlighet och ärlighet är viktigt i en kommunikation med föräldrar. Det menas att inte endast ta upp sådant som fungerar bra, utan även att våga berätta om sådant som inte fungerar för deras barn i verksamheten eller om något skulle kännas fel eller konstigt. Detta menar de också bidrar till en förtroendefull relation där föräldrar vågar anförtro sig till pedagogerna och dela med sig av egna funderingar (Pedagog D, H, I & J, 2021).

(28)

24

och I var de enda pedagogerna som lyfte utvecklingssamtalet som en viktig del i

kommunikationen med vårdnadshavarna (Pedagog B & I, 2021). Pedagog J lyfte “[---] om vi bjuder in föräldrarna och visar på vad vi har gjort såsom dokumentation så leder det också oftast till ett mer intresse hos föräldrarna, ett intresse för verksamheten som vidare kan skapa en förståelse hos vårdnadshavare för hur den pedagogiska verksamheten är utformad”

(Pedagog J, 2021). Detta menar även pedagogerna F och H som belyser att det är viktigt att berätta om och förtydliga det pedagogiska arbetet i förskolan för föräldrarna (Pedagog F & H, 2021).

Dialogen är viktig för samarbete med hemmet. Också att inte ta åt sig, vissa kollegor kan säga ex ´nu är dom på oss igen, bla bla´. Men dom ser ju bara vissa som jobbar. Det är bara att fråga: ´Hur tänker ni? Såhär tänker vi´. Det är alltid kommunikation som är A och O, och om de inte vet hur vi arbetar är det för att vi inte har berättat. Då är det vi som måste bli bättre på det, på vårat samarbete. Det är vårt jobb. Det är inte dom som kommer hit till oss och ska bli bättre (Pedagog F, 2021).

Pedagog D poängterar särskilt på att barnet ska involveras i den vardagliga kommunikationen:

Den dagliga kontakten är väldigt viktig, att man pratar med föräldrarna, man får känna av lite då de ibland har bråttom iväg. Jag försöker alltid varje gång när det kommer en förälder att prata, möter upp och vänder mig till barnet för att ställa frågor om dagen så jag inte pratar över huvudet på barnet, vi har en dialog som föräldrarna hör. Det kan vara om hur barnet tyckte om maten eller en viss sak vi gjort under dagen. Är föräldrarna intresserade och vill veta mer ställer de fler frågor och ibland vill de bara gå hem. Att inkludera barnen i kommunikationen med hemmet är jätteviktigt, i nästan all

kommunikation med föräldrar ska man inkludera barnen men sen kan det vara vissa saker som går över huvudet på barnen men då ska de inte vara närvarande (Pedagog D, 2021).

Utifrån ett fenomenografiskt perspektiv kan vi se att de flesta pedagogerna uppfattar kommunikation som direkta möten, samtal, och förmågan till att kunna lyssna. Vissa

pedagoger uppfattar kommunikation som att tydligt kunna ge information till vårdnadshavare. Endast två pedagoger lyfte andra kommunikationsvägar än det direkta samtalet som viktiga i samarbetet med föräldrar. Detta var utvecklingssamtal, digital information som sms och veckobrev (Pedagog B & H, 2021). Det vill säga, hur någon ser på kommunikation och att det beskrivs på olika sätt (Kroksmark, 2011, s. 592–593). Att skapa en god relation med

(29)

25

socialkonstruktivistiska perspektivet. Goda relationer gör att pedagoger tillsammans med vårdnadshavare kan skapa förståelse för varandra. Att man då tillsammans kan skapa en förståelse för varandras olika perspektiv. Teorin lyfter just att genom kommunikation och samarbete har pedagoger möjligheten att skapa ett gemensamt synsätt och förhållningssätt mellan hem och förskola gällande barnets behov (Thomassen, 2007, s. 205–207). Pedagog J lyfter just detta och belyser att en viktig pedagogisk kompetens är att tillsammans med hemmet försöka skapa en samsyn kring barnet (Pedagog J, 2021).

Vi kan i resultatet utläsa olika synsätt som präglar hur pedagoger ser på kommunikation och dess betydelse med vårdnadshavare. Det första synsättet är att pedagoger menar att det är deras ansvar att på ett tydligt sätt kunna förmedla information till vårdnadshavare och det är huruvida denna information lyckas nå mottagaren, det vill säga föräldrarna, men också lyckas vara rak och tydlig i kommunikationen. Att kunna göra sig förstådd samt förmedla

information är det som blir avgörande för hur kommunikationen kommer att bli. Pedagogerna A, D, H, I och J tar som tidigare nämnt upp att tydlighet och ärlighet är viktigt i en

kommunikation med föräldrar. Det andra vi kan utläsa är att pedagogerna visar förståelse, empati och lyssnar på föräldrarnas synpunkter och försöker hitta ett gemensamt språk. Den egna förmågan att som pedagog kunna vara inlyssnande och skapa en god och förtroendefull relation är avgörande för om kommunikationen och dialogen kommer att fungera bra med hemmet. Det andra synsättet hos pedagogerna ser vi i intervjuerna är vanligare än vad det första är hos pedagogerna. Detta antyder på att det finns olika sätt att se på vad som uppfattas som viktigt för en god kommunikation med vårdnadshavare i förskolan, vilket det

fenomenografiska perspektivet just handlar om. Att läroplansmålen tolkas olika kan även det kopplas in i detta då den erfarenhet och kompetens som pedagogerna besitter avgör hur de praktiserar just läroplanen i förskoleverksamheten (Patel & Davidsson, 2011, s. 32).

I intervjuerna belyser pedagogerna flera nödvändiga kompetenser utifrån deras egen

erfarenhet och uppfattning när det gäller det pedagogiska uppdraget i förskolan. Pedagogernas syn på vad som är viktiga komponenter i kommunikationen för ett gott samarbete med

hemmet kan vi utläsa skiljer sig åt i resultatet. Egenskaper som att kunna vara professionell, ha självkännedom, erfarenhet av yrket och vara rak i kommunikation anses vara

(30)

26

att kunna läsa av kroppsspråk, vara empatisk och kunna reglera röstläge. Tålamod, ödmjukhet och en samsyn kring barnet är viktiga faktorer i den kompetens som krävs (Pedagog J, 2021). Pedagogerna B och C lyfter att fortbildning inom kommunikation är nödvändig i arbetet som förskolepedagog (Pedagog B & C, 2021). Pedagog B svarar exempelvis “Jag tycker att pedagoger behöver kompetens i kommunikation och det är något som de behöver

vidareutveckla och ska vidareutvecklas i verksamheten” (Pedagog B, 2021). Medan pedagog F svarar “Erfarenhet gör dig till den du är, men sen tänker jag också att alla är ju inte särskilt kommunikativa. Det är något man måste öva sig fram på, med föräldern och

vårdnadshavaren, för att kunna bli bättre på det” (Pedagog F, 2021).

I analysen av intervjuerna ser vi att kommunikation kan ses som något som inte är en

lärarkompetens utan något som är en individuell egenskap, medan andra ser att erfarenhet och utbildning är nödvändigt för att vara en god kommunikatör. På frågan, behövs en viss

kompetens för kommunikation i samarbetet med hemmet, svarar förskolepedagog H “Nej egentligen inte en viss kompetens, man behöver kunna föra en dialog, sen om den är på svenska... Jag menar om man bor i ett multikulturellt område kanske det är bra om någon på förskolan pratar och kan bidra med det språket som den personen pratar, kan vara en fördel men annars inte” (Pedagog H, 2021).

Nio av tio intervjuade pedagoger menar att en viss kompetens i kommunikation är nödvändig för att kunna samarbeta med föräldrar på förskolan (Pedagog A, B, C, D, E, F, G, I & J, 2021). Pedagog H lyfter att pedagoger måste kunna föra en dialog för att kunna samarbeta (Pedagog H, 2021). Sex av tio pedagoger menar även att som pedagog ha förmågan att kunna lyssna, är en viktig egenskap för ett gott samarbete med hemmet (Pedagog A, B, C, D, G & I, 2021).

(31)

27

vårdnadshavarna ges möjligheten att skapa en förståelse för pedagogernas perspektiv på sömn. Beroende på vilket perspektiv en händelse tolkas utifrån så ses den på olika sätt enligt socialkonstruktivismen (Thomassen, 2007, s. 205–207).

Precis som pedagogernas uppfattningar om vad som krävs för ett fungerande samarbete med hemmet skiljer sig åt pedagoger emellan, så skiljer sig även uppfattningar åt när det kommer till vilken kompetens som krävs och om det krävs en viss kompetens för detta arbete. I yrket som förskolepedagog menar de flesta intervjuade att en behöver kompetenser som att vara professionell, kunna kommunicera, ha en förmåga att förstå andras perspektiv, ha

självkännedom, vara tydlig och kunna lyssna. Medan pedagog H lyfter att ingen viss kompetens behövs utan att erfarenhet inom yrket kommer en långt på (Pedagog H, 2021). Vidare lyfter pedagog B och C upp vikten av fortbildning för just kommunikationsarbetet. De menar att kommunikation är något som ständigt behöver vidareutvecklas (Pedagog B & C, 2021). I relation till det socialkonstruktivistiska perspektivet är det i samspel med andra som människan har möjlighet att utveckla redan befintliga kunskaper (Thomassen, 2007, s .205– 207). Kunskap är nämligen enligt denna teori socialt konstruerad och kulturellt betingad vilket gör att kunskapen att föra en dialog skiljer sig mellan människor. Tillsammans kan vi ta vara på varandras kunskaper och utvecklas inom detta (Thomassen, 2007, s. 430).

2.3 Beskrivningar av pedagogernas svar på vilka konsekvenser dialogen om barnets sömn och vila kan få för barnet i förskolan.

Gällande pedagogernas erfarenheter kring vad dialogen med vårdnadshavare kan få för konsekvenser för barnet, det vill säga dess möjlighet till sömn och vila i förskolan, så svarar samtliga pedagoger att pedagoger på förskolan ska möta föräldrarnas krav eller synpunkter angående barnets sömn på förskolan. Detta kan ske genom att vara inlyssnande och respektera vårdnadshavarnas synpunkter. De flesta pedagoger är överens om att de också behöver se till barnets behov och framföra det till föräldrarna i dialogen (Pedagog D, E, F, G, I & J, 2021). Pedagog B menar att förskolan både behöver bemöta barnet samtidigt som man ser till föräldrarnas önskemål, det vill säga verksamheten kan behöva fasa bort vilan eller förlänga vilan för barnet (Pedagog B, 2021).

(32)

28

vi måste förlänga vilan. Det där måste man vara inlyssnande som pedagog, för hur sömnen fungerar för barn och föräldrar (Pedagog B, 2021).

Pedagog D ger ett liknande svar och lyfter även att föräldrar hänvisar till information som de fått från Barnavårdscentralen:

Bvc hade sagt att hon inte skulle sova längre än 30 min på förskolan och 30 min är för mycket och man hinner komma in i djup sömn. Så vi gjorde så att när vi hade vila så låg flickan i pedagogens knä och man kände när hon somnade och vi lät henne sova i 15-20 min vilket funkade. Det blev bra hemma också. Hon började sova på nätterna och nattsömnen är också viktig för barn (Pedagog D, 2021).

Pedagog D lyfter också att det är viktigt att som pedagog vara ärlig i kommunikationen med föräldrarna och också kunna förklara sina argument och ge en bra bild av hur verksamheten ser ut för barnet:

Har föräldrar önskemål om sovtider så ska vi möta de så mycket vi kan, om de säger att de är ett problem så är det ett problem och så kan vi inte säga att vi tycker något annat utan vi måste möta föräldrarna där. Sen har man ett litet barn som går en lång dag så måste de få vila på dagen. Viktigt att om man som pedagog tycker annat än föräldrarna så måste man tänka efter vad baserar ja detta på, varför tycker jag detta. Man måste veta vad man pratar och kunna förklara hur det är i verksamheten då föräldrarna inte är där. Som pedagog måste man ju i så fall ge en bra bild av barnets dag. Viktigt att möta upp föräldrarna och funkar det inte så måste man säga det (Pedagog D, 2021).

Pedagog G menar likt pedagog B och D, att pedagogerna på förskolan behöver hitta en balans i samarbetet med hemmet och med barnet och därigenom testa sig fram och se vad som fungerar för både barnet, hemmet och förskolan.

(33)

29

Pedagog C menar till skillnad från pedagogerna B, D och G att det som föräldrarna säger är något som förskolan måste rätta sig efter och blir därmed en konsekvens för barnet i

verksamheten. Hon svarar:

Oftast tillgodoser vi föräldrars krav gällande barnets sovtid men i vissa fall till exempel om barnet sovit dåligt på natten och detta kommuniceras via dialog med föräldrarna så kan barnet behöva en liten stunds vila men vanligtvis tillgodoser vi dessa krav som vårdnadshavare har och ser till att barnet är vaket och får pyssla eller leka istället (Pedagog C, 2021).

Detta är också något som pedagog E lyfter under intervjun där hon menar att hitta en

gemensam lösning tillsammans med vårdnadshavare är viktigt, dock kan det vara svårt. Hon lyfter vidare att det är viktigt att vara tydlig i vad man som pedagog ser på förskolan men samtidigt visa respekt mot föräldrarna. Hon förklarar att det i slutändan är vårdnadshavarna som har bestämmanderätt om vilket beslut som ska tas (Pedagog E, 2021). Tydlighet är också något som pedagog H lyfter som en viktig del i dialogen (Pedagog H, 2021). Majoriteten av pedagogerna lyfter att förståelse för både barnet och föräldrarna är viktigt i dialogen. Pedagog I lyfter exempelvis att förståelse för föräldrar och respektera deras vilja är viktigt. Hon lyfter också betydelsen av att vara medveten om vad man anser vara hemmets och förskolans ansvar (Pedagog I, 2021).

Hade jag haft ett barn som jag har sett att barnet behöver sova för att kunna funka på eftermiddagen och föräldrarna sagt till mig att han inte får, okej då får han vara på vaken vilan, fine, men jag ska inte göra så att jag håller honom vaken. Somnar han så behöver han sova, det är hans rätt. Men om föräldern säger att han inte får sova lika länge men typ en timme. Sedan får man ta det utifrån det. Om föräldern har det svårt att få barnet att somna på kvällen, så där är inte vårt ansvar längre. Det är föräldrarnas ansvar att se till att deras barn sover hemma. I förskolan ska barnet iallafall få vila. (Pedagog I, 2021).

Pedagog F menar att relationen mellan pedagog och förälder kan påverka det enskilda barnet. Beroende på hur en pedagog lyfter fram något för vårdnadshavaren eller vem som säger det kan ha en påverkan på hur det pedagogen tar upp uppfattas av föräldern (Pedagog F, 2021).

(34)

30

förlängas, förkortas eller tas bort (Pedagog B, 2021). Om pedagogers och föräldrars relation inte är bra och tillitsfull kan det enligt pedagog H bli konflikter (Pedagog H, 2021). Det kan visa sig i dialogen genom att parterna exempelvis inte kan tillmötesgå varandra, acceptera och respektera varandras åsikter och synpunkter. Konsekvensen kan då bli att barnets behov inte blir uppmärksammat i samtalet. Här behöver det inte handla om att man egentligen ser olika på frågan, utan det kan finnas en gemensam referensram men kommunikationen fungerar inte. Utifrån ett fenomenografiskt perspektiv kan olika uppfattningar hos pedagogerna om vem som har tolkningsföreträdet i frågan om barnets sömn skapa konflikter, och för barnet blir konsekvensen vilken sömn den får möjlighet till. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har samtalet mellan hem och förskola om detta en avgörande del för hur

situationen ter sig för barnet (Patel & Davidsson 2011, s. 32; Thomassen, 2007, s. 205–207). Enligt Vygotskij är det muntliga språket ett kulturellt redskap som vi använder i samverkan med andra. Det är genom dessa yttre processer som dialogen och problemlösning, vilket Vygotskij kallar internalisering, som vi når nya insikter och kunskaper (von Tetzchner, 2016, s. 47–48). I detta fall handlar det om kunskap om barnets sömn, som både pedagoger och föräldrar behöver förmedla med ett språk som båda förstår.

Pedagogerna berättar att det kan finnas utmaningar i kommunikationen och samarbetet med föräldrarna angående barns sömnbehov.

Pedagogerna A, B och C lyfter att ha förmågan att kunna luta sig mot den professionella yrkesrollen är viktigt då det uppstår problem i kommunikationen med föräldrar (Pedagog A, B & C, 2021). Pedagog A lyfter att avsaknad av den empatiska förmågan som pedagog kan leda till samarbetssvårigheter med vårdnadshavare, och menar att vissa kollegor har svårigheter i att bemöta och hantera kommunikationen med föräldrar (Pedagog A, 2021).

Under dessa år jag har arbetat på förskola så möter jag ofta kollegor som har svårigheter kring hur de ska bemöta och hantera vårdnadshavare i kommunikationen. Många saknar den empatiska förmågan som är viktig för ett samarbete med föräldrar. Likaså är det flertal som inte klarar av att vara professionella och hantera svåra situationer med föräldrar. (Pedagog A, 2021).

References

Related documents

Då tidigare studier visar att patienter inom intensivvården sällan får den sömn och vila de är i behov av ville författarna med denna studie undersöka vad det var för moment

Respondent 1 berör detta: “Små lokaler gör att ljudnivån måste minska för att de yngre ska kunna sova.” Läsvila används även av respondent 6 för “att barnen ska

Vi ställde en fråga där vi undrade om pedagogerna skulle vara ärliga och berätta för vårdnadshavarna om att deras barn sovit på förskolan fast att vårdnadshavaren uppgett

Mer specifikt antog vi att de kvinnor som hade depressiva symtom med självskattad Edinburgh Postnatal Scale (EPDS) > 11 poäng skulle rapportera att de sov färre antal timmar

Alla perspektiven har en utgångspunkt i fenomenen tid, rum, föremål och material (Nordin-Hultman, 2010). Nordin-Hultman skriver om problematiken med att tiden används på ett

Att denna artikel presenteras i form av dialog är inte så mycket för att anknyta till den sokratiska traditionen eller till 1700-talets franska brevromaner, utan för att vara

Det har visat sig vara svårt för den ”vanliga” medborgaren att ta till sig varför kommunen håller samråd i detaljplaneprocessen samt att förstå vilken del medborgaren

Bland annat använder team- medlemmarna specifika strategier (till exempel ”Att skicka ut en trevare”) för att åstadkomma fördjupande diskus- sioner i svårare frågor, där