Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys Vt 2019
Beror ditt yrkesval på dina
syskon
En studie om placeringen i syskonskaran har något
samband med ens yrkesprestige
Sammanfattning
Yrkesprestige kan bidra till att påvisa trender och tendenser på arbetsmarknaden, vilket är viktigt att undersöka för att samhället ska kunna bidra med resurser där det behövs på bästa sätt. Denna studies syfte är att undersöka om syskonplaceringen påverkar ens yrkesprestige och om det finns ett samband mellan dessa. Studien undersöker även vilken riktning det eventuella sambandet har och om antalet barn i familjen påverkar den förstföddas yrkesprestige. De teorier som ligger till grund för studien är ”nisching” som innebär att man intar olika roller i familjen beroende på vilken placering i
syskonskaran man har och ”The resource dilution model” som handlar om att föräldrarnas resurser är begränsade. Den data som används i studien är kvantitativ sekundärdata från LNU 2010. Urvalet bestod av kvinnor och män, folkbokförda i Sverige och var i åldrarna 35 till 65 år. Studiens analyser genomfördes med bivariata och multivarita regressionsanalyser där kontrollvariablerna kön, ålder och
respondentens, faderns och moderns högsta avslutade utbildningsnivå inkluderades. Resultatet visar inte på signifikans och studiens hypotes ”Det äldsta syskonet har oftare
högre yrkesprestige än de yngre syskonen” får inte stöd av analysen men visar däremot
starka positiva samband på att respondentens utbildningsnivå påverkar dennes yrkesprestige.
Nyckelord
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 1
Avgränsningar ... 2
Disposition ... 2
Teori och tidigare forskning ... 3
Begreppsdefinitioner ... 3
Teori ... 3
“Nisching” av Frank J Sulloway ... 4
“The resource dilution model” av Downey ... 4
Tidigare forskning ... 5
Adlers teori om rollskapandet i syskonskaran ... 5
Syskonpositionens betydelse för rollskapandet hos individen ... 6
Socioekonomiska skillnader påverkar utbildningsval och lön... 7
Hypotes ... 8
Data och metod ... 9
Datainsamlingsmaterial och urval ... 9
Variabler och operationalisering ... 9
Reliabiliet och validitet ... 10
Etiska aspekter ... 11
Analysmetod ... 11
Resultat ... 12
Deskriptiv statistik ... 12
Bivariat och multivariat analys ... 14
Analys av trebarnsfamiljer ... 17
Analys av fyrabarnsfamiljer ... 20
Diskussion ... 23
Hypotes 1 ... 23
Slutsats ... 25
Förslag till framtida forskning ... 26
Inledning
Sociologer försöker att förklara samhällsfenomen genom olika teorier och infallsvinklar. Man försöker hitta förklaringar som påvisar varför vissa fenomen uppstår och varför vi blir vilka vi blir. Att man intar olika roller är många överens om men hur rollskapandet sker och vilken påverkan de får för ens framtid finns det många delade teorier om. Idag har det bland annat formulerats teorier som pekar på att det finns klasskillnader inom familjen genom att syskon intar olika roller beroende på vilken position i syskonskaran man föds in i (Sulloway, 1998). Att studera syskonordningen och betydelsen av den, är viktigt för att se om familjestorleken påverkar individens förutsättningar och dennes levnadsval.
Ett område som inte är så väl utforskat är yrkesprestige, alltså den upplevda ”rangordningen” olika yrken har. Prestige, eller yrkesprestige som denna studie behandlar, kan användas som mätsticka för att se hur samhällsstrukturen är uppbyggd och vilken upplevd makt ett visst yrke har. Yrken som är svåruppnådda och kräver mycket av en individ, yrken där mycket makt finns i arbetet och yrken som kontrollerar kapital är några av de yrken som har en hög
yrkesprestige (Treiman, 1977). Treiman menar också att genom att mäta yrkesprestige så kan man också se underliggande samhälleliga faktorer och socio-ekonomiska skillnader i
samhällsstrukturen.
Det är viktigt att undersöka hur skillnader i yrkesprestige uppstår och om det finns
bakomliggande faktorer till vad som påverkar individens yrkesprestige så är det av intresse att kartlägga dessa för att kunna ta till lämpliga åtgärder och skapa mer lika förutsättningar för individen. Om det finns ett samband mellan syskonpositionen och ens yrkesprestige är det viktigt att fånga upp det för att kunna motverka att syskonpositionen påverkar ens karriärval på ett negativt sätt. Det finns inte så mycket tidigare forskning om syskonpositionens
påverkan på ens yrkesprestige så därför kommer denna studie att handla om placeringen i syskonskaran påverkar ens yrkesprestige.
Syfte och frågeställningar
yrkesprestigen skiljer sig mellan familjer med olika många barn (2-4 barn). Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar:
Finns det ett samband mellan att vara förstfödd i syskonordningen och ha högre yrkesprestige än sina yngre syskon?
Avgränsningar
Tidigare forskning tenderar att visa att man inte nått sin mognad i sin yrkesprestige fören man uppnått åldern ca 40 år (Härkönen och Bihagen, 2011) och då pensionärsåldern i Sverige är 65 år så har urvalet i denna studie begränsats till 35-65 år. Det finns även forskning som menar att det är av vikt av vilket kön man har i frågan om betydelsen av syskonpositionen, det vill säga att det kan finnas en påverkan på om man är ensam tjej med två bröder till skillnad om man är tjej med två systrar i en familj med 3 barn. Denna studie tar inte hänsyn till vad ens kön i förhållande till sina syskon eller vad syskonens kön har för betydelse på ens
yrkesprestige. En annan avgränsning som gjorts är att då det är respondentens tolkning av hur många syskon denne har så är studiens resultat gjort utifrån denna tolkning och tar därmed inte hänsyn till om de är biologiska, styv, halv, helsyskon eller anses vara syskon på annat sätt.
Då det är mindre vanligt med familjer som består av 5 barn eller fler så har studien avgränsats till max 4 barn i familjen. Även ensambarn har exkluderats då dessa både kan ses som
förstfödda och sistfödda vilket skulle kunna ge missvisande resultat. Även tvillingar har filtrerats bort på grund av att det skulle vara svåra att mäta i denna studie då de delar position med sitt tvillingsyskon och även de skulle kunna leda till missvisande resultat. Jämförelsen som sker i avsnitten nedan är mellan olika familjer och inte inom familjen vilket kan innebära att olika föräldrar från olika familjer kan ha olika påverkan för sina barn och deras
utbildningsval.
Disposition
Uppsatsen inleds med en presentation av teorierna om rollskapande i syskonskaran,
analysmetod och etiska överväganden tas upp. Vidare presenteras studiens resultat som inleds med deskriptiv statistik av variablerna och sedan följer tre tabeller i analysen. Slutligen förs en diskussion kring resultatet och en reflektion om hur studiens hypoteser besvaras. Avsnittet avslutas med ett förslag på framtida forskning.
Teori och tidigare forskning
Generellt när sociologiska studier som handlar om födelseordning utförs så förs det ofta mycket kritik kring både insamlingsmetoder, generaliseringar, reliabilitet och validitet. Detta för att det ofta är mycket svårare att fånga mönster och beteenden hos människor då det kan variera över tid, än att förklara kontinuerliga saker som till exempel gravitationskraften. Med anledning av detta så har avsnitten nedan om teori och tidigare forskning till största del skrivits från den direkta källan för att försöka undvika ännu ett tolkningsutrymme.
Begreppsdefinitioner
För att tydliggöra denna studies användning av viktiga nyckelbegrepp så görs förtydliganden nedan:
Yrkesprestige: Hög yrkesprestige är de yrken som är svåruppnådda och kräver mycket av en individ. Även yrken där mycket makt finns i arbetet och yrken som kontrollerar kapital är några av de yrken som har en hög yrkesprestige (Treiman, 1977) till skillnad från städare som anses ha en låg yrkesprestige då det är möjligt för de flesta att utföra yrket och krävs ingen direkt specialisering (ibid.).
Teori
Uppsatsen kommer att utgå ifrån två teorier för att försöka förklara hur det eventuella
sambandet mellan placeringen i syskonskaran och yrkesprestige, kan förstås. Den första teorin
”nisching” som formulerats av Frank J Sulloway är handlar om att man intar olika roller eller
av Douglas Downey och baseras på tre teman som alla handlar om att ju fler barn som tillkommer i en familj desto mindre av föräldrarnas tid finns det för varje enskilt barn.
”Nisching” av Frank J Sulloway
Frank J Sulloway är en psykolog som skrivit boken ”Born to Rebel” som delvis är lite
nytänkande inom sitt område. Till skillnad från kända sociologer som till exempel Marx teori om klasskillnad (Marx, 1973) där Marx menar att klasskillnader uppstår mellan de som har och de som inte har så menar Sulloway att man har olika ”nischer” inom familjen och att det är detta som bidrar till klasskillnader. Han menar att det är denna ”nisching” eller denna familjedynamik som har varit det som bidragit till stora historiska revolutioner genom att det har påverkat samhället (Sulloway, 1998). Precis som sociologen Alfred Adler menar, att man har olika roller beroende på vem man är i syskonskaran, så handlar även Sulloways teori om de olika rollerna man intar beroende på ens placering i syskonskaran. Däremot så skiljer sig det en del av hur de tror att dessa roller ser ut. Sulloway menar på att det äldsta syskonet tenderar att bli mer auktoritärt och identifierar sig med föräldrarna medan småsyskonen tenderar att ”göra uppror” mot detta. För det förstfödda syskonet så är det främst föräldrarna som är de som influerar barnet medan för de andra-, tredje- och fjärdefödda syskonen så finns det både föräldrar och andra äldre syskon som influerar och är med och ”bestämmer” över dem. Detta leder till att det förstfödda syskonet är mer auktoritärt och domderande över de mindre syskonen och de mindre syskonen ”trotsar” detta och vill göra uppror mot det. Det är detta Sulloway kallar ”nisching” där man blir på ett visst sätt beroende av vilken placering i syskonskaran man föds in i. (ibid.)
”The resource dilution model” av Downey
En annan teori som handlar om syskonplaceringens betydelse är ”The resource dilution
model” som innebär att föräldrarna inte har lika mycket tid för barnen ju fler barn som
föräldrarna skaffar, med andra ord att tiden ”späds ut” (Downey, 2016). Downey delar in ”The
resource dilution model” i tre olika nyckelteman för att tydliggöra hans teori enligt nedan:
Att föräldrarnas resurser är begränsade
Att för varje barn som tillkommer i familjen minskar resursen per barn
Downey menar att föräldrarna har ett begränsat utrymme av tid att lägga ner på barnen. Det vill säga att för varje barn som kommer till i familjen så minskas varje enskilt barns tid av föräldrarna drastiskt. Finns det ett barn i familjen så har det barnet 100 % av föräldrarnas tid medan om ett till barn tillkommer i familjen så delas föräldrarnas tid på två barn och alltså då endast 50 % var (om barnen får exakt lika mycket tid, annars kan det variera mellan barnen beroende på hur krävande individerna är). Om ännu ett barn tillkommer i familjen så minskar tiden för varje barn ännu mer och det fortsätter minska ju fler barn som tillkommer.
Föräldrarna investerar mest på det första barnet och sedan blir både tiden och engagemanget mindre för varje barn som föds in i familjen (ibid.).
Det tredje temat han tar upp är att han menar på att hur mycket tid barnen får av föräldrarna påverkar barnets utbildning, med andra ord sagt att om det finns 4 barn i en familj så har varje barn mindre tid av föräldrarna än i en familj med två barn och därmed också minskat stöd för utbildning från föräldrarna i familjen med fyra barn jämfört med familjen med två barn. Downey menar också att ekonomiska förutsättningar minskar och använder ett exempel om sparande (Downey, 2016). Till exempel att om man har råd att spara 1000 kr i månaden för barnens utbildning så blir det mindre månadssparande per barn som tillkommer. Ett barn får 1000 kr i månaden men om det finns två barn blir det endast 500 kr i månaden och så
fortsätter det med 3 barn som får ca 333 kr och om det finns fyra barn så finns det endast 250 kr i månaden per barn.
Detta skulle kunna innebära skillnader i socioekonomiska förutsättningar i familjer med olika många barn och är därför sociologiskt intressant och ett viktigt ämne att studera.
Tidigare forskning
I följande avsnitt så presenteras tidigare forskning inom studiens område. Avsnittet inleds med tidigare forskning kring rollskapandet i syskonskaran och avslutas med hur
socioekonomisk bakgrund påverkar utbildningsvalen och hur olika klasser av social bakgrund leder till en utbildningssegration, löneskillnader och skillnader i yrkesprestige.
Adler om rollskapandet i syskonskaran
mellanbarnet blir ambitiöst och konkurrenskraftigt och det yngsta syskonet blir bortskämt, osjälvständigt och saknar empati. (Adler, 1927, 1928) Att göra forskning kring
syskonpositionens inverkan på individen kan vara svårt och mycket kritik har förts mot den tidiga forskning som skett. Man har främst kritiserat metoden som använts och problematiken med att bevisa vad som faktiskt beror på just syskonpositionens inverkan och inte på andra saker som skulle kunna påverka individen i skenet av att det berodde på syskonpositionen. (Eckstein & Kaufman, 2012)
Syskonpositionens betydelse för rollskapandet hos individen
I en utvärdering från IFAU (institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering) (Björkegren och Svaleryd, 2017:15) där man undersökt sambandet mellan vilken ordning i syskonskaran man är och hälsan så visar resultatet på att yngre syskon är mer riskbenägna och i större utsträckning vistas på sjukhus för diagnoser som ”förgiftning” eller skador. Resultatet visar också på att ju fler barn som finns i familjen desto mindre tid finns det till småsyskonen. De undersöker också föräldrarnas resurser och menar att resurserna är begränsade och där storasyskonens hälsa påverkar hur många barn som föräldrarna skaffar, till exempel om första barnet är väldigt sjukt så kräver det mycket av föräldrarnas resurser och föräldrarna kanske inte väljer att skaffa fler barn på grund av det (ibid.). I rapporten nämner de
”utspädningshypotesen” (The resource dilution model) som är nämnt i teoriavsnittet ovan som går i hand med deras resultat som visar på att om det finns många barn i en familj så blir tiden mindre för varje enskilt barn till skillnad från familjer med färre barn.
I en annan utvärdering från IFAU (Black, Grönqvist och Öckert, 2016:15) så undersöker man bland annat om syskonordningen påverkar människors karriärsval. Man undersöker också möjliga faktorer till vad det kan bero på. Det man först undersöker är hur stor andelen som är anställda är och där kan man se att sannolikheten är större att ha en anställning om man är storasyskonet än om man är ett yngre syskon. Man menar att det hänger ihop med den delen av analysen som pekar på att storasyskon har en högre social kompetens än sina yngre syskon. Denna utvärdering visar på att man löper störst chans att ha en ledande roll i arbetslivet om man är det äldsta syskonet.
arvsperspektivet tittar på miljöperspektivet så finns en tydlig negativ inverkan på den sociala förmågan hos småsyskon. Undersökningen gick till så att man utförde en enkätundersökning över 13-åringars studie, läs, dator och tv-vanor och föräldrarnas engagemang i barnens skolgång där resultateten visar på att föräldrarna tenderar att prata mindre om skolan, minska övervakningen av läxläsning och vara mer tillåtande för tevetittande och ha ett minskat intresse för barnens skolgång med syskonen till skillnad från första barnet (ibid.). Annan forskning visar att vid befruktningens skede så ärver det kommande barnet
slumpmässigt häften av föräldrarnas gener vilket betyder att det inte finns något samband till vilken placering i syskonskaran man föds in i och vilka gener du ärvt utan att det är
uppväxtmiljön som påverkar vem du blir. Inom vissa sammanhang kan man hitta tydliga skillnader vilken placering i syskonskaran du har, tex så var 21 av de 23 första amerikanska astronauterna storebröder (Reinhardt, 1970). Det finns också forskning som visar på att storasyskon klarar sig bättre i skolan, har längre utbildningar och såväl högre löner än småsyskon (Black m.fl., 2005).
Även forskning av personligheter har genomförts och där har resultatet visat att intelligens och social förmåga försämras ju senare du är i syskonskaran. Äldre syskon har oftare ledande positioner än från yngre syskon och yngre syskon har svårare att hitta jobb än äldre syskon. Statistik och diagram från Black (Black m.fl., 2018) har visats i en studie som handlar om vilken placering i syskonskaran man har (1-5 barn) och där urvalet bestod av män. I den studien visade analysen att färre har anställning och färre har chefspositioner ju senare i syskonskaran du är född i. Däremot så visade även resultatet att yngre syskon tenderar att starta eget företag i större utsträckning än de äldre syskonen (ibid.).
Det har förts en hel del kritik mot forskning inom ämnet då man menat att studiedesignen är bristfällig och att man inte tagit hänsyn till andra aspekter som skulle kunna inverka och ge missvisande resultat (admixture hypothesis). Man menar även att man inte tagit hänsyn till den prenatala fostermiljön för de olika syskonen i skaran och inte heller tagit med alla parametrar som är av vikt för forskningen, så som att ett äldre syskon är dödfött (Bjerkedal, 2007).
Socioekonomiska skillnader påverkar utbildningsval och lön
bakgrunden ser ut för respondenterna och hur detta kan påverka utbildningsvalen och även hur utbildningen i sig och utbildningsvalen leder till ojämlikhet. De har hittat att både
utbildningsnivå och betygsskillnader kan härledas till social bakgrund och de påvisar även en skillnad mellan en ”ekonomisk inriktning” och en ”utbildnings- eller kulturell inriktning”. Barn till de föräldrar som är ekonomiskt inriktade tenderar att söka sig till utbildningar som leder till ekonomisk framgång och i större grad, än barn till utbildnings/kulturinriktade föräldrar som då istället söker sig till utbildningar inom kultur, samhälls- eller
prestigeutbildningar. En annan viktig upptäckt de gjorde var att barn till högprestigeyrken såsom advokater, professorer eller läkare oftare valde estetiska programmet på gymnasiet medan barn till de ekonomiinriktade föräldrarna undvek den gymnasielinjen. Anledningen till att det är av väsentlighet är att det påvisar att hög utbildning inte behöver hänga ihop med hög inkomst. När de kommer till universitets- och högskolestudier så är det överrepresentativt att barn till högutbildade föräldrar eller de föräldrar som har hög yrkesprestige söker sig inom prestigefulla utbildningar så som läkare (ibid.).
De menar på att det är dessa skillnader i utbildningsvalet som leder till framtida ojämlikhet. I deras analys så visar den att de barn som kommer från en låg social bakgrund har lägre frekvens när det kommer till att ta gymnasieexamen än de som kommer från en högre social bakgrund. Deras studie är viktig ur många aspekter och en av aspekterna som bör lyftas är att deras forskning och resultat om utbildningssegration visar att det skiljer 5 % i lön för
individer som kommer från låg social bakgrund, respektive hög social bakgrund. Detta motsvarade år 2017 ungefär 1700 kr i månaden baserat på dåvarande genomsnittslön på 33 700 kr. (Hällsten och Thaning, 2018)
Hypotes
Baserat på den tidigare forskningen och teorierna om rollskapande i syskonskaran och utspädningsteorin formulerades en hypotes. Hypotesen (H1) baseras på studiens syfte om att det finns ett samband mellan positionen i syskonskaran och ens yrkesprestige. Den utgår ifrån resultaten från tidigare avsnitt som handlar om rollskapandet i syskonskaran där den
förstfödda ofta är mer auktoritär och oftare har ledande positioner och därmed är riktningen att förstfödda har mer yrkesprestige.
Data och metod
Följande avsnitt inleds med en beskrivning av datamaterialet och urvalet. Vidare så redovisas de variabler som använts i studien och även de operationaliseringar som gjorts för att kunna göra korrekta analyser för studiens syfte. Sedan följer ett stycke om studies reliabilitet och validitet. Efter det så tas de etiska övervägandena upp och sedan avslutas avsnittet med en beskrivning av analysmetoden.
Datainsamlingsmaterial och urval
Denna studie bygger på tvärsnittsdata som är hämtad från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU). LNU´s syfte är att försöka kartlägga skillnader i levnadsförhållanden hos den svenska befolkningen genom grundläggande intervjuundersökningar där frågor om bland annat
individens hälsa, familj, bakgrund och yrkesliv ställs. LNU har gjorts sex gånger och den senaste versionen som finns tillgänglig är från 2010 (LNU, 2010). LNU 2010 bygger på ett riksrepresentativt urval av 7404 respondenter i Sverige i åldern 18–75. Efter att ha tagit hänsyn till bortfall var svarsfrekvensen ca 60,9%, vilket innebär 4415 respondenter.
Datainsamlingen har skett under cirka ett år och i tre omgångar för att minska bortfallet till största möjliga mån.
Variabler av väsentlighet för studien har efterfrågats och sedan rensats och bearbetats i SPSS för att göra dem mätbara för denna studie. Efter att datasetet rensats så återstod det 1755 respondenter som studien baseras på. Variablerna och bearbetningen av dem beskrivs i stycket nedan och redovisas i en tabell under deskriptiv statistik.
Variabler och operationalisering
Först så har en rensning av datasetet gjorts för att passa studien på bästa sätt. Då studien behandlar familjer med 2-4 barn så har ensambarn, familjer med 5 barn eller fler och tvillingar filtrerats bort. Även felaktiga svar inom variabeln SIOPS, där det fanns negativa värden trots att skalan börjar från 0, har tagits bort. De berörda variablerna kodats om enligt nedan.
värdena 13-99 i denna studie. De övriga variablerna är de oberoende variablerna. Variabeln
position i syskonskaran har värdena 1-4 beroende på vilken placering man har i syskonskaran.
Sedan kodades variabeln placering i syskonskaran om till 4 dummyvariabler där referenskategorin är förstfödd. Ålder är omgjord från variabeln födelseår och då
undersökningen gjordes 2010 så utformades åldersvariabeln av ”2010-födelseår” som då blir åldern och är en kontinuerlig variabel, ålderna har även begränsats till 35-65 år och de övriga åldrarna har filtrerats bort.
Kön kodades om till två dummyvariabler där kvinna är referenskategorin. Utbildningsnivå
både för respondenten och dennes föräldrar kategoriserades i fyra kategorier där folk/grundskola är referenskategorin. Sedan kategoriserades yrkeshögskola och
gymnasieutbildning tillsammans i en kategori och utbildning på universitet och högskola eller högre i en tredje kategori. Alla andra värden där svar saknas, respondenten angivit vet ej eller ingen utbildning, kategoriserades som missing values då dessa kan ge missvisande resultat. De tre variablerna om utbildning har alla kodats om till dummyvariabler för att göra dem korrekt mätbara i regressionsanalysen. Referenskategorin för dessa är folk/grundskola.
Reliabilitet och validitet
Etiska aspekter
Etiska överväganden har gjorts utifrån vetenskapsrådets 4 forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2011). Då insamlingen av datat skett via Levnadsnivåundersökningen (LNU) har inga etiska resonemang förts kring insamlandet av informationen i studien utan utgår ifrån att etiska överväganden gjorts av de som utfört undersökningen. Däremot kan man föra resonemang om det framgått tillräckligt tydligt för respondenterna att deras svar kommer att kunna användas i olika sammanhang och i en stor omfattning. Nyttan har varit stor utav undersökningen och haft en betydande roll för både den politiska och akademiska debatten men också influerat internationellt och lagt en grund för hur betydelsefull en omfattande studie på denna nivå kan vara (LNU, 2010).
Analysmetod
Samtliga analyser har gjorts i statistikprogrammet SPSS. Uteslutande så har analysen utförts genom bivariata och multipla regressionsanalyser. Regressionslinjen hjälper oss skatta
verkligheten bättre än om vi bara hade utgått från medelvärdet. Nio analyser har genomförts i tre olika modeller. Den första modellen avser värden ifrån analysen av tvåbarnsfamiljer, den andra modellen avser värden från trebarnsfamiljer och den tredje modellen avser värden ifrån fyrabarnsfamiljer. Modellerna är uppbygga på samma sätt i form av tre regressionsanalyser per modell.
Den första analysen i de tre modellerna innehåller endast den beroende variabeln
yrkesprestige och den oberoende variabeln position i syskonskaran (dummyvariabel av de fyra olika positionerna). I den andra modellen läggs två kontrollvariabler till, kön (dummy) och utbildningsnivå (dummy av de tre utbildningsnivåerna). Dessa variabler läggs till då tidigare forskning visar på att kön och utbildningsnivå har en påverkan på ens yrkesprestige. Då teori och tidigare forskning även visar på att bakgrunden har en påverkan på
Resultat
I avsnittet nedan presenteras resultatet. Inledningsvis så följer en tabell med deskriptiv statistik och sedan följer tre tabeller med tre modeller i varje tabell bestående av regressionsanalyser mellan olika variabler.
Deskriptiv statistik
Nedan visas en tabell över samtliga variabler som använts i studien. Tabellen är uppdelad i tre olika spalter som visar antalet och den procentuella andelen utifrån hur många barn som finns i familjen.
Tabell 1: Deskriptiv statistik utifrån familjestorlek (2-4 barn)
Variabler Familj med 2
Universitet/högskola 187 (22,6%) 129 (21,9%) 53 (15,7%) Faderns utbildingsnivå Grundskola Gymnasium Universitet/högskola Missing values 414 (49,9%) 303 (36,6%) 95 (11,5%) 17 (2,1%) 312 (53,1%) 159 (27%) 100 (17%) 17 (2,9%) 179 (53%) 105 (31,1%) 43 (12,7%) 11 (3,3%) Moderns utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Universitet/högskola Missing values 448 (54%) 280 (33,8%) 91 (11 %) 10 (1,2%) 289 (49,1%) 202 (34,4%) 83 (14,1%) 14 (2,4%) 208 (61,5%) 92 (27,2%) 27 (8%) 11 (3,3%) Totalt 829 (47,2%) 588 (33,5%) 338 (19,3%) 1755 (100%)
Tabell 1 visar fördelningen ser ut utifrån familjens storlek. Totalt är det 1755 respondenter med i analysen och där nästan hälften (47,2%) utgörs av tvåbarnsfamiljer medan familjer med 4 barn endast utgör ungefär en femtedel (19,3%). Vad gäller fördelningen över vilken
positionen i syskonskaran man har så verkar respondenterna utgöra ungefär lika stor del som deltagit.
Man kan också se att typvärdet för både faderns och moderns högsta avslutade
utbildningsnivå är grundskola medan för respondenten själv är det vanligaste att man har gymnasium som högsta avslutade utbildningsnivå. Kön utgörs av ungefär hälften kvinnor och hälften män vilket speglar den totala populationen. Ålder börjar och slutar på samma värden oavsett familjestorlek. Den lägsta åldern i samtliga analyser var 35 år och den högsta åldern i samtliga analyser var 65 år. Medelåldern för samtliga familjestorlekar är runt 50 år och varierar mellan 49,4 år och 51,2 år. Yrkesprestigen börjar på värdet 15 i familjer med 2 och fyra barn och på värdet 13 på familjer med tre barn, däremot så är det högsta värdet lika på samtliga familjestorlekar och visar 99 som högsta yrkesprestige. Medelvärdet är nästan lika i yrkesprestigen för de som är ett av syskonen i en tvåbarnsfamilj eller trebarnsfamilj. Värdena visar 47,63 respektive 47,48. För de som är ett av syskonen i en fyrabarnsfamilj är
Bivariat och multivariat analys
För att besvara studiens frågeställningar så presenteras studiens analyser i avsnittet nedan uppbyggt på tre tabeller som är baserat på om det finns två, tre eller fyra barn i familjen. Alla tre tabeller är uppbygga på samma sätt. I första modellen ställs den beroende variabeln SIOPS mot den oberoende variabeln syskonposition. I modell 2 läggs kontrollvariablerna kön, ålder och högsta avslutade utbildningsnivå till och i modell 3 läggs slutligen variablerna om faderns och moderns högsta avslutade utbildningsnivå till.
Analys av tvåbarnsfamiljer
Tabell 2: Bivariat och multivariata regressionsanalyser av
tvåbarnsfamiljer där SIOPS är den beroende variabeln
Variabler Modell 1 Modell 2 Modell 3
Universitet/högskola 1,477
N 828 828 808
Intercept 48,449** 44,092** 38,342**
R2 ,003 ,088 ,102
*p<0,05 **p<0,01
I tabell två där analysen är gjord på familjer med två barn så kan vi se att det finns ett negativt samband mellan att vara syskon nummer två jämfört med det förstfödda syskonet i en
tvåbarnsfamilj. Analysen visar värdet -1,628, vilket innebär att om man är andrafödd i en tvåbarnsfamilj så har man i genomsnitt 1,628 enheter mindre yrkesprestige än
referenskategorin, det vill säga förstfödd. Dock är det inte statistiskt signifikant vilket innebär att vi inte med någon stor säkerhet kan säga att detta resultat stämmer in på den totala
befolkningen. R2 värdet är 0,003, vilket innebär att modellens oberoende variabel, födelseordning, förklarar 0,3 % av variansen i den beroende variabeln yrkesprestige.
När vi i modell 2 lägger till tre kontrollvariabler så visar även det på ett negativt samband men som inte heller är statistiskt signifikant. Är man andra barnet i en tvåbarnsfamilj så har man i genomsnitt 1,634 enheter mindre i yrkesprestige än om man är förstfödd, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Män har i genomsnitt 2,941 enheter mer yrkesprestige än kvinnor, visat på en 99 %-signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Ålderns resultat är inte signifikant och vi kan därmed inte generalisera värdet på populationen men vi kan se att det finns en tendens till ett positivt samband. Värdet visar att för varje år äldre man är så har man i genomsnitt ,013 enheter mindre yrkesprestige, konstanthållet för övriga oberoende variabler.
Utbildningsnivån visar de två kategorierna gymnasium och universitet/högskola i jämförelse med grundskola. Resultatet som visas på gymnasium är inte signifikant men tenderar att vara ett positivt samband som visar att om man är gymnasieutbildad så har man i genomsnitt 1,336 enheter mer yrkesprestige än de som enbart är grundskoleutbildade. Däremot så visar
för övriga oberoende variabler. R2 visar här 0,088 som innebär att de oberoende variablerna i modellen förklarar 8,8 % av variansen i den beroende variabeln yrkesprestigen.
I den tredje och sista modellen så lägger vi till faderns och moderns utbildningsnivå och kan då av resultatet utläsa att vara andrafödd fortfarande har ett negativt samband med ens
yrkesprestige men som i modell 1, är det inte signifikant. Värdet visar att syskon nummer två i genomsnitt har 1,177 enheter mindre yrkesprestige än den förstfödda, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Män har i genomsnitt 2,795 enheter mer yrkesprestige än kvinnor, visat på en 99% signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Ålder är inte signifikant men visar att för varje år äldre man är så har man i genomsnitt ,051 enheter mer yrkesprestige, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Respondentens utbildningsnivå visar att om man är gymnasieutbildad så har men i genomsnitt 2,432 en
universitets/högskoleutbildad så har man i genomsnitt 11,542 enheter mer yrkesprestige än om man enbart har grundskoleexamen, visat på en 99 % signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler.
Vad gäller faderns utbildningsnivå så har respondenten i genomsnitt 2,210 enheter mer yrkesprestige om pappan har gymnasieutbildning, jämfört med enbart grundskoleutbildning, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Dock är det inte signifikant och därmed så kan vi inte uttala oss om det med någon stor säkerhet stämmer in på den totala populationen. Har fadern däremot universitets/högskoleexamen så har respondenten i genomsnitt 4,086 enheter mer yrkesprestige jämfört med om fadern enbart har grundskoleutbildning, visat på en 95 % signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler.
Moderns utbildningsnivå visar att om hon har gymnasieexamen så har respondenten i genomsnitt ,295 enheter mer yrkesprestige än om modern enbart har grundskoleutbildning. Har modern universitets/högskoleexamen så har respondenten i genomsnitt 1,477 enheter mer yrkesprestige jämfört med om modern enbart har grundskoleexamen, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Inget av resultaten på moderns utbildningsnivå visar på signifikans. Resultatet som R2 visar i den tredje modellen är 0,102 vilket innebär att de oberoende variablerna visar på 10,2% av variansen i den beroende variabeln yrkesprestige. I den tredje modellen så kan vi se att antal respondenter är färre än i modell 1 och 2, vilket beror på att en del av föräldrarnas svar är kodade som missing values. I modell 1 och 2 så var antalet
Analys av trebarnsfamiljer
Tabell 3: Bivariat och multivariata regressionsanalyser av
trebarnsfamiljer där SIOPS är den beroende variabeln
Variabler Modell 1 Modell 2 Modell 3
I tabell 3 så är analysen baserad på trebarnsfamiljer. Som i tabell 2 så kan vi se att det finns ett negativt samband mellan att vara syskon nummer två jämfört med det förstfödda syskonet i även i en trebarnsfamilj. Analysen visar värdet -2,079, vilket innebär att om man är andrafödd i en trebarnsfamilj så har man i genomsnitt 2,079 enheter mindre yrkesprestige än att vara förstödd. I den tredje tabellen tillkommer syskonposition 3, som där resultatet visar att man som tredjefödd i genomsnitt har ,937 enheter mindre yrkesprestige än om man är förstfödd. Dock så är inget av värdena statistiskt signifikanta vilket innebär att vi inte med någon stor säkerhet kan säga att detta resultat stämmer in på den totala befolkningen. R2 värdet är 0,003, vilket innebär att modellens oberoende variabel, födelseordning, förklarar 0,3 % av variansen i den beroende variabeln yrkesprestige.
När vi i modell 2 lägger till de tre kontrollvariablerna ålder, kön och respondentens utbildningsnivå så visar även det på ett negativt samband men som inte är statistiskt
signifikant här heller. Resultatet visar att om man andra barnet i en trebarnsfamilj så har man i genomsnitt 1,053 enheter mindre yrkesprestige än om man är förstfödd, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Är man tredjefödd så har man i genomsnitt ,931 enheter mindre yrkesprestige än referenskategorin förstfödd, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Män har i genomsnitt ,191 enheter mer yrkesprestige än kvinnor men visar inte på signifikans, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Ålderns resultat är inte heller signifikant och vi kan därmed inte generalisera värdet på populationen men vi kan se att det finns en minimal tendens till ett negativt samband. Värdet visar att för varje år äldre man är så har man i genomsnitt ,003 enheter mindre yrkesprestige, konstanthållet för övriga oberoende variabler.
Utbildningsnivån som visar de två kategorierna gymnasium och universitet/högskola i
jämförelse med grundskola är däremot signifikanta. Resultatet som visas på gymnasium visar på ett positivt samband där om man är gymnasieutbildad så har man i genomsnitt 8,61 enheter mer yrkesprestige än de som enbart är grundskoleutbildade, visat på en 99% signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Resultatet för universitets/högskoleutbildade visar att man i genomsnitt har 22,81 enheter mer yrkesprestige än de som enbart har
Även i denna tredje och sista modellen för tabell 3 så lägger vi till faderns och moderns utbildningsnivå och där resultaten än en gång pekar på ett negativt samband för variabeln födelseordning och som i denna modell inte får signifikanta resultat heller. Värdet visar att syskon nummer två i genomsnitt har ,624 enheter mindre yrkesprestige än den förstfödda, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Att vara tredjefödd visar att man i genomsnitt har ,661 enheter mindre yrkesprestige än referenskategorin att vara förstfödd, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Män har i genomsnitt ,224 enheter mer yrkesprestige än kvinnor men är inte signifikant, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Ålder är inte heller signifikant men visar att för varje år äldre man är så har man i genomsnitt 0,047 enheter mer yrkesprestige, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Respondentens
utbildningsnivå visar att om man har gymnasienivå så har man i genomsnitt 7,265 enheter mer än referenskategorin förstfödd, visat på en 99% signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Om man är universitets/högskoleutbildad så har man i genomsnitt 20,576 enheter mer yrkesprestige än om man enbart har grundskoleexamen, visat på en 99 %
signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler.
Tolkningen av faderns utbildningsnivå visar så att respondenten i genomsnitt har ,558 enheter mer yrkesprestige om pappan har gymnasieutbildning, jämfört med enbart
grundskoleutbildning, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Har fadern universitets/högskoleexamen så har respondenten i genomsnitt 1,127 enheter mer
yrkesprestige jämfört med om fadern enbart har grundskoleutbildning, konstanthållet för övriga oberoende variabler.
Moderns utbildningsnivå visar att om hon har gymnasieexamen så har respondenten i genomsnitt ,780 enheter mer yrkesprestige än om modern enbart har grundskoleutbildning. Har modern universitets/högskoleexamen så har respondenten i genomsnitt 4,287 enheter mer yrkesprestige jämfört med om modern enbart har grundskoleexamen, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Dock är värdena för både faderns och moderns utbildningsnivå inte signifikanta i denna modell och vi kan därmed inte uttala oss om det med någon stor säkerhet stämmer in på den totala populationen. Resultatet som R2 visar i den tredje modellen är 0,206 vilket innebär att de oberoende variablerna visar på 20,6% av variansen i den beroende
kodade som missing values även här. I modell 1 och 2 så var antalet respondenter 587 medan i modell 3 var det 567 deltagare som analysen baserades på.
Analys av fyrabarnsfamiljer
Tabell 4: Bivariat och multivariata regressionsanalyser av
fyrabarnsfamiljer där SIOPS är den beroende variabeln
Variabler Modell 1 Modell 2 Modell 3
R2 ,003 ,217 ,225
*p<0,05 **p<0,01
I tabell 4 så är analysen baserad på fyrabarnsfamiljer. I tabell 2 och 3 ovan så kan vi se att det finns ett negativt samband mellan att vara förstfödd och vara ett yngre syskon. Till skillnad från tidigare resultat så visar värdet ett positivt resultat, ,863 vilket innebär att om man är andrafödd i en fyrabarnsfamilj så har man i genomsnitt ,863 enheter mer yrkesprestige än att vara förstfödd. Resultatet som tredjefödd visar att man i genomsnitt har 1,187 enheter mindre yrkesprestige. I den fjärde tabellen tillkommer syskonposition 4, där resultatet visar att man som fjärdefödd i genomsnitt har ,468 enheter mindre yrkesprestige än om man är förstfödd. Dock så är inget av värdena statistiskt signifikanta vilket innebär att vi inte med någon stor säkerhet kan säga att detta resultat stämmer in på den totala befolkningen. R2 värdet är 0,003, vilket innebär att modellens oberoende variabel, födelseordning, förklarar 0,3 % av variansen i den beroende variabeln yrkesprestige.
När vi i modell 2 lägger till de tre kontrollvariablerna så visar även det på ett negativt samband men som inte är statistiskt signifikant här heller. Resultatet visar att om man andra barnet i en fyrabarnsfamilj så har man i genomsnitt 1,049 enheter mindre yrkesprestige än om man är förstfödd, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Är man tredjefödd så har man i genomsnitt 2,190 enheter mindre yrkesprestige än referenskategorin förstfödd, konstanthållet för övriga oberoende variabler och är man fjärdefödd så har man i genomsnitt 1,682 enheter mindre yrkesprestige, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Män har i genomsnitt 2,183 enheter mer yrkesprestige än kvinnor men visar inte på signifikans, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Ålderns resultat är signifikant på en 95% signifikansnivå. Värdet visar att för varje år äldre man är så har man i genomsnitt ,219 enheter mer yrkesprestige, konstanthållet för övriga oberoende variabler.
yrkesprestige än referenskategorin, visat på en 99 % signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler. R2 visar här 0,217 som innebär att de oberoende variablerna i modellen förklarar 21,7 % av variansen i den beroende variabeln yrkesprestigen.
Även i denna tredje och sista modellen för tabell 4 så lägger vi till faderns och moderns utbildningsnivå och där resultatet pekar på ett negativt samband för födelseordningen i denna modell med men är inte signifikant här heller. Värdet visar att syskon nummer två i
genomsnitt har ,990 enheter mindre yrkesprestige än den förstfödda, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Att vara tredjefödd visar att man i genomsnitt har 2,187, enheter mindre yrkesprestige än referenskategorin att vara förstfödd, konstanthållet för övriga oberoende variabler och slutligen att vara fjärdefödd visar att man i genomsnitt har ,106 enheter mindre yrkesprestige än referenskategorin, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Män har i genomsnitt 1,699 enheter mer yrkesprestige än kvinnor men är inte signifikant, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Ålder är signifikant på en 95 % signifikansnivå och visar att för varje år äldre man är så har man i genomsnitt 0,212 enheter mer yrkesprestige,
konstanthållet för övriga oberoende variabler. Respondentens utbildningsnivå visar att om man har gymnasienivå så har man i genomsnitt 7,288 enheter mer än referenskategorin förstfödd, visat på en 99% signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Om man är universitets/högskoleutbildad så har man i genomsnitt 21,516 enheter mer
yrkesprestige än om man enbart har grundskoleexamen, visat på en 99 % signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler.
Tolkningen av faderns utbildningsnivå visar på att respondenten i genomsnitt har 1,722 enheter mer yrkesprestige om pappan har gymnasieutbildning, jämfört med om fadern enbart har grundskoleutbildning men visar inte på signifikans, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Har fadern universitets/högskoleexamen så har respondenten i genomsnitt 5,855 enheter mer yrkesprestige jämfört med om fadern enbart har grundskoleutbildning, visat på en 95% signifikansnivå, konstanthållet för övriga oberoende variabler.
Moderns utbildningsnivå visar att om hon har gymnasieexamen så har respondenten i genomsnitt 1,462 enheter mer yrkesprestige än om modern enbart har grundskoleutbildning, konstanthållet för övriga oberoende variabler. Har modern däremot
universitets/högskoleexamen så har respondenten i genomsnitt 1,242 enheter mindre
oberoende variabler. Ingen av värdena på moderns utbildning visar på signifikans i denna modell. Resultatet som R2 visar i den tredje modellen är 0,225 vilket innebär att de oberoende variablerna visar på 22,5% av variansen i den beroende variabeln yrkesprestige. Som i den tredje modellen för tabell 2 och 3 ovan så är även respondenterna färre i modell 3 än i modell 1 och 2, vilket beror på att en del av föräldrarnas svar är kodade som missing values även här. I modell 1 och 2 så var antalet respondenter 337 medan i modell 3 var det 318 deltagare som analysen baserades på.
Diskussion
Syftet i denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan syskonplaceringen och ens yrkesprestige samt om yrkesprestigen skiljer sig beroende av totalt antal barn som finns i familjen. I avsnittet nedan förs en diskussion av resultatet för studien i förhållande till teorin och den tidigare forskningen. Efter det följer en kort slutsats och avslutas med förslag på framtida forskning.
Hypotes 1
Hypotes 1 ”Det äldsta syskonet har oftare högre yrkesprestige än de yngre syskonen”
baserades på teorin och den tidigare forskningen där man skapar roller utifrån vilken position man har i syskonskaran och som antydde att man som förstfödd ofta är högpresterande, mer auktoritära och är i större grad högre utbildade än de yngre syskonen. Resultaten av
regressionsanalyserna som utförts, för att se om det finns något samband mellan den beroende variabeln yrkesprestige och den oberoende variabeln syskonposition, visar ingen signifikans och vi kan kan därmed inte med någon stor säkerhet generalisera resultatet på den totala befolkningen. Däremot så visar de flesta resultaten gällande födelseordningen (samtliga utom att vara andrafödd i en familj med fyra barn) tendens till att vara negativa, vilket innebär att vi kan se en trend av att om man är förstfödd så har man något högre yrkesprestige än sina yngre syskon. Med detta resultat kan vi se att hypotes 1 inte får stöd på grund av bristen på
Urvalet blir färre om det finns 3 barn jämfört med 2 barn i familjen. Dessutom sjunker antalet respondenter ännu mer i en familj med 4 barn än med 3 barn. Att resultaten inte signifikanta kan indikera på att urvalet inte är tillräckligt stort. Även om vi inte fått signifikanta resultat så kan vi se att det skiljer relativt lite i yrkesprestige från att vara förstfödd mot att vara ett av de yngre syskonen, de flesta värdena skiljer sig bara 1-2 enheter vilket också kan tyda på att det inte finns något tydligt samband för hypotesen.
R2 visar också en stor ökning, både i jämförelse om man enbart hade syskonpositionen som oberoende variabel i den första tabellen mellan modellerna men ökar också drastiskt mellan tabell 2 och 3.
Interceptet i modell 1 i tabell 2, där resultatet är baserat på tvåbarnsfamiljer, visar på att man i genomsnitt har 48,449 enheter yrkesprestige om man är förstfödd. I modell 1 i tabell 3, där resultatet är baserat på trebarnsfamiljer, visar det att man i genomsnitt har 44,092 enheter yrkesprestige om man är förstfödd. I det sista resultatet, som är baserat på fyrabarnsfamiljer, modell 1 i tabell 4 visar det att man i genomsnitt har 38,342 enheter yrkesprestige om man är förstfödd. Dessa resultat visar på signifikans på en 99%-nivå och därför kan vi med 99% säkerhet säga att detta stämmer in på den totala populationen. Det interceptet visar oss är att det genomsnittliga värdet skiljer ca 10 enheter i yrkesprestigen mellan den förstfödda i en tvåbarnsfamilj och den förstfödda i en fyrabarnsfamilj.
Detta skulle kunna gå i linje med befintlig teori och tidigare forskning om att föräldrarnas resurser är begränsade. Vi kan dessutom utläsa att det skiljer i genomsnitt ca 4,5 enheter i yrkesprestigen för den förstfödda i en tvåbarnsfamilj och den förstfödda i en trebarnsfamilj. Mellan den förstfödda i en trebarnsfamilj och den förstfödda i en fyrabarnsfamilj så skiljer det ca 5,5 enheter i yrkesprestigen visar ännu tydligare på att resultatet går hand i hand med teorin ”The resource dilution model” då denna studie visar att man som förstfödd i genomsnitt har ca 5 enheter mindre i ens yrkesprestige för varje syskon som tillkommer.
småsyskon lärt sig inta en ”ledarroll” så kunde man anta att vi skulle få signifikanta resultat. Resultatet visar också att om respondenten har högskole- eller universitetsutbildning så har man märkvärt högre yrkesprestige och dessa värden är signifikanta i samtliga analyser på en 99% signifikansnivå och därmed kan vi slutsatsen av att utbildningsnivån har en väldigt betydelsefull påverkan på ens yrkesprestige. Thaning och Hällsten (Hällsten och Thaning, 2018) menar på att bakgrunden som individen har är betydande för dennes utbildningsval. De menar dessutom att det finns olika inriktningar i sina val och detta kan redan ses på
gymnasievalet. Då syskonpositionen inte visar signifikanta värden så kanske det är
föräldrarna som till större del påverkar barnens skolgång och kanske bör studeras mer utifrån föräldrarnas inställning, utbildningsnivå och yrkesprestige.
Slutsats
Denna studies hypotes får inte stöd av resultatet vilket kan bero på ett flertal saker. En av de möjliga orsakerna är att det inte finns så mycket tidigare forskning att utgå ifrån och ta lärdom av. En annan anledning skulle kunna vara att respondenterna fått fritt tolkningsutrymme på hur de anser sig ha syskon vilket kan innebära att några endast anser att det är biologiska syskon som de växt upp med som klassas som syskon medan andra kanske anser sig vara syskon med styvsyskon som de delat bostad med från tonåren. Då vi inte heller vet hur respondenten angivit sitt yrke så kan det även här handla om ett tolkningsutrymme. Till exempel om två respondenter angett att de har yrket ”chef” så kanske den ena menar sig vara mellanchef på ett litet bolag och den andra vara högsta ekonomiansvarig på ett stort
internationellt bolag så kan det hända att de skulle skilja i deras yrkesprestige trots att de fått samma värde i sin yrkesprestige utifrån LNUs riktlinjer.
En viktig slutsats som däremot kan dras utifrån resultatet är att respondentens utbildningsnivå har flertalet signifikanta värden. I samtliga analyser så är yrkesprestigen märkvärt högre om man har högskola/universitet som högsta utbildningsnivå i jämförelse med grundskola som högsta avslutade utbildningsnivå. Vi kan alltså tydligt se i vårt resultat att det finns ett starkt samband av vilken utbildningsnivå respondenten har och att det i större grad i denna studie verkar handla om hur hög individens utbildningsnivå är och inte vilken position i
Förslag till framtida forskning
Då yrkesprestigen tenderar att visa trender och tendenser på arbetsmarknaden (Hällsten och Thaning, 2018) så är det viktigt att fler studier görs för att hitta förklaringar till hur fenomen uppstår och öppna ingångar till att förstå vart och hur man behöver bidra med samhälleliga resurser för att minska segration på arbetsmarknaden, få en större balans och skapa en mer jämlik arbetsmarknad samt att minska klyftorna mellan olika klasser.
Om ”utspädningseffekten” har en påverkan på yrkesprestigen skulle kunna undersökas närmare genom att inkludera familjer med fler barn än fyra och jämföra dessa sinsemellan. För att uttala oss om det finns ett samband per barn som tillkommer familjen så krävs även där ytterligare forskning inom området. Eftersom interceptet sjönk märkvärt för den
Referenslista
Adler, A. (1927). "Menschenkenntnis". Leipzig: Fischer.
Adler, A. (1928). “Characteristics of the first, second, and third child.” Children 3(14). Bjerkedal, T. & Kristensen, P., Skjeret, G. A. & Brevik, J. I. (2007). Intelligence test scores
and birth order among young Norwegian men (conscripts) analyzed within and between families. Intelligence, vol 35, 503-514.
Björkegren, E. & Svaleryd, H. (2017). Syskonordning och barns hälsa. IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolistisk utvärdering). Rapport 2017:15.
Black, S, P J Devereux och K G Salvanes (2005). ” The More the Merrier? The Effects of
Family Size and Birth Order on Children’s Education”. Quarterly Journal of Economics, vol
120, s 669–700.
Black, S, Grönqvist, E och Öckert, B (2016). Född till chef? Syskonordningens betydelse för
personlighet och yrkesval. IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolistisk
utvärdering). Rapport 2016:15.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. 1. uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Downey, D. B. (2001). Number of siblings and intellectual development: The resource dilution explanation. American Psychologist, 56(6-7), 497-504.
Eckstein, D. & Kaufman, J.A. (2012). The Role of Birth Order in Personality: An Enduring
Intellectual Legacy of Alfred Adler. The Journal of Individual Psychology. 68 (1), 60-61
Hällsten, M. & Thaning, M. (2018). Multiple dimensions of social background and horizontal
educational attainment in Sweden. Elsevier Ltd.
sweden”. Nedladdad 2019-05-23 från https://doi.org/10.1080/14616696.2011.568261
LNU (Levnadsnivåundersökningen). (2018) Nedladdad 2019-05-05 från
https://www.sofi.su.se/forskning/tre-forskningsavdelningar/lnu
Marx, K. (1973). Kapitalet: kritik av den politiska ekonomin. Bok 3, Den politiska ekonomins
totalprocess. Lund: A-Z
Reinhardt, R. (1970). ” The Outstanding Jet Pilot”. American Journal of Psychiatry, vol 127, s 732–737.
Sulloway, Frank J. (1998). Born To Rebel - Birth Order, Family Dynamics, and Creative
Lives”, Abacus.
Treiman, D. (1977), Occupational Prestige in Comparative Perspective. New York: Academic Press, Inc.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
