• No results found

Examensarbete 15 hp Examensarbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Examensarbete 15 hp Examensarbete"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Förskollärarprogrammet 210 hp

Bilderböcker som språkutvecklande verktyg

- en innehållsanalys av utvalda Alfons Åberg-böcker

Examensarbete 15 hp

2020-10-25

(2)

Abstrakt

Denna studie kommer att göra en innehållsanalys av fyra utvalda Alfons Åberg böcker. I böckerna kommer vi se närmare på illustrerade ord, utmärkande ord i berättelsetexten och läsande eller skrivande karaktärer. Denna studie är viktig för barns språkutveckling då den bidrar med ett nytt perspektiv på bilderböcker som språkutvecklande verktyg för barn i förskoleåldern. Syftet med denna studie är att analysera de utvalda Alfons Åberg-böckerna som artefakter och verktyg för barns språkutveckling i förskoleåldern, genom att kategorisera och tolka böckernas multimodala innehåll. Detta för att se närmare på böckernas potential som verktyg för språkinlärning och som kunskapsförmedlande artefakter. Studiens

forskningsfrågor är: Hur förmedlar Alfonsböckerna kunskap som artefakter, vad förmedlas via bilderböckernas innehåll och hur kan det bidra till barns

(3)

Förord

Vi vill tacka våra handledare Kalle Jonasson och Carina Stenberg som väglett oss genom arbetets gång, och våra klasskamrater för feedback. Vi vill också tacka varandra för ett riktigt gott samarbete under den rådande Covid-19 pandemin där vi stöttat och uppmuntrat varandra under våren. Det har tagit en hel del hårt arbete och te för att få ihop detta arbete, men vi klarade det. Hoppas ni får en god läsning

(4)

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte... 3

1. 2 Fråga ... 3

2 Bakgrund ... 3

3 Tidigare forskning ... 4

3.1 Barns språkutveckling ... 4

3.2 Bilderböcker som verktyg för barns språkutveckling ... 6

3.3 Sammanfattning av tidigare forskning ... 7

4 Teori och metod ... 7

4.1 Socialkonstruktionism ... 8

4.2 Multimodalitet ... 9

4.3 Innehållsanalys ... 10

5. Metod ... 11

5.1 Tillvägagångssätt ... 12

5.2 Urval ... 12

5.4 Analysprocess ... 14

5. 5 Etiska överväganden och trovärdighet ... 14

6 Resultat och analys ... 15

6.1 Aja Baja Alfons Åberg (1973) ... 15

6.1.1 Illustrerade ord... 16

6.1.3 Läsande eller skrivande karaktärer ... 16

6.2 Raska på, Alfons Åberg (1975) ... 17

6.2.1 Illustrerade ord... 17

6.2.3 Läsande eller skrivande karaktärer ... 20

6.3.1 Illustrerade ord... 22

6.3.2 Utmärkande ord i berättelsetexten ... 23

6.3.3 Läsande eller skrivande karaktärer ... 24

6.4.1 Illustrerade ord... 25

(5)

6.4.3 Läsande eller skrivande karaktärer ... 28

6.5 Sammanfattning ... 29

7 Diskussion ... 30

7.1 Förmedlande artefakter ... 30

7. 2 Potential för barns språkutveckling ... 32

(6)

1 Inledning

Språket är essentiellt för människan för att kunna kommunicera med och förstå sin omvärld (Allwood & Erikson, 2017; Rhedin, 2004). Den viktigaste tiden i en människas liv är tiden mellan födseln och upp till åtta års ålder, detta då större delen av en individs utveckling sker under denna period såsom språkutvecklingen (Centres for Disease Control and Prevention, 2013). Vi har valt att analysera bilderböcker då dessa är en del av barns första invigning i språket och kulturen (Hepburn, Egan & Flynn, 2010; Cox Eriksson, 2014; Loysen, 2010). Att barn kommer i kontakt med skönlitterära texter såsom barnböcker är av betydelse för deras språkutveckling och kognitiva tänkande (Lindö, 2009; Strasser & Seplocha, 2007).

I dagens samhälle ställs höga krav på individens förmåga att skriva, läsa och värdera texter att läsa och skriva är färdigheter som påverkar hela individens liv (Specialpedagogiska

skolmyndigheten, 2020). En barnbok, även kallad bilderbok, består av berättelse i text och illustrationer, samt den multimodala helhet de båda bildar. När en bok även innehåller bilder bidrar det med ett förtydligande av texten i form av en gestaltning då skriften även gestaltas i bild (Dolatkhah, 2011; Harris, 2016). Fast (2011) skriver att barns förmåga att använda språket utvecklas och underlättas av att vistas i miljöer där de får höra berättelser regelbundet. Därför ser vi bilderböcker som ett verktyg som kan hjälpa barns språkutveckling. Enligt tidigare forskning är ordförrådet en väsentlig del av barns språkutveckling (Goldstein, Kelley, Greenwood, McCune & Carta, 2016), detta då det har fastställts att barns framgång i läsning kan förutsägas redan i förskoleåldern utifrån storleken på barnets ordförråd (Cox Eriksson, 2014; Haglund, 2012; McCardle, Scarborough & Catts, 2001; Wiklund, 2013). I en studie av Hepburn, Egan och Flynn (2010) visade resultatet att en tredjedel av de yngre barnens nya ordförråd kom från sagoböcker.

Forskning visar dock att många barn inte har ett tillräckligt stort ordförråd när de börjar skolan för att kunna tillgodogöra sig undervisningen, vilket gör att de barnen redan ligger på efterkälken vid skolstarten (National Early Literacy Panel, 2008). Kraven på att inneha en god språkförmåga ökar i samband med samhällets kontinuerliga utveckling, vilket gör

språkutveckling till något som barn behöver fortsätta utveckla och behålla sitt intresse för genom hela uppväxten (Dolatkhah, 2011; Harris, 2016; Svensson, 2009).

(7)

barn som däremot börjar skolan med sämre språkförmågor fortsätter att ligga efter de andra i utvecklingen då de inte hinner ikapp och låg efter utvecklingen redan från början. Förskolan ska ge alla barn en likvärdig utbildning där alla barn ska ges samma förutsättningar till vidare utbildning oavsett barnets tidigare kunskaper (Skolverket, 2018). Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna och samtala om texter. Det står också att barnen ska få möjlighet att bland annat få en ökad förståelse för symboler och utveckla sitt ordförråd (Skolverket, 2018). Genom att barn introduceras för innehållet i bilderböcker kan det motverka att skillnader i språkutveckling uppstår (Liberg, 2008; Rhedin, 2004).

Tidigare studier och avhandlingar visar att barns intresse och språkutveckling är nära

sammankopplat (Hepburn, Egan & Flynn, 2010; Cox Eriksson, 2014; Loysen, 2010). För att få en inblick i vilka böcker som intresserar barn tog vi reda på bibliotekens mest utlånade böcker. Enligt Sveriges författarfonds senaste undersökning, och Stockholms stadsbibliotek senaste topplista av utlånade barnböcker är det Gunilla Bergström och hennes Alfonsböcker som lånas mest (Stockholms stadsbibliotek, 2019; Sveriges författarfond, 2019). Därav valde att analysera Alfonsböcker i denna studien. Förutom barns intresse är även förebilder i läsande och skrivande en viktig del för barns språkutveckling då barnen motiveras och inspireras till att själva vilja läsa och skriva (Dolotkha, 2011; Schmidt, 2013; Strasser & Seplocha, 2007). Förebilderna behöver inte nödvändigtvis vara fysiska individer utan kan också vara fiktiva karaktärer (Kulturrådet, 2015). Barn kan identifiera sig med olika karaktärer från samma bok vid olika tillfällen. Identifieringen med karaktärerna gör att en seger för karaktären även blir en seger för barnet, samma sak med förluster (Dolotkha, 2011). Vi kommer i denna studie se på Alfonsböckerna som multimodala kulturella artefakter då de är konstruerade av människor och ska förstås och tolkas utifrån sociala och kulturella

(8)

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att analysera de utvalda Alfons Åberg-böckerna som artefakter och verktyg för barns språkutveckling i förskoleåldern, genom att kategorisera och tolka

böckernas multimodala innehåll. Detta för att se närmare på böckernas potential som verktyg för språkinlärning och som kunskapsförmedlande artefakter.

1. 2 Fråga

1. Hur förmedlar Alfonsböckerna kunskap som artefakter, vad förmedlas via bilderböckernas innehåll och hur kan det bidra till barns språkutveckling? 2. Hur framställs läsande och skrivande i Alfonsböckerna och hur kan det tolkas?

2 Bakgrund

Detta stycke kommer handla om Alfonsböckerna innehåll, deras skapare och om stilen de är gjorda i. Det kommer även berör hur böckernas innehåll möjliggör för barn att relatera till handlingen. Detta stycke är för dem som inte kommit i kontakt med Alfonsböckerna och för att göra informationen mer tillgänglig.

Alfonsböckerna är skrivna och illustrerade av Gunilla Bergström, som arbetat som författare och illustratör på heltid de senaste 45 åren. Hon har en journalistutbildning i grunden och har mottagit ett flertal priser och utmärkelser (Alfons Bok-Makaren, 2020a, 2020c). Bergströms författarstil och illustratör stil är nära och tydligt inspirerad av den klara linjen-stil som blev populär på 1900-talet. Kännetecken för stilen är slutna konturer, oftast pastellfärger och varje uppslag bildar en koloristisk helhet. Dessa kännetecken och frånvaro av skuggor kan kännas igen i Alfons-illustrationerna (Von Bonsdorff, 2012). Den collageteknik som Bergström använder bidrar till den realistiska känslan i böckernas innehåll. Fantasier är tydligt

(9)

språk och dialekter (Alfons Bok-Makaren, 2020c), vilket har medfört tillgänglighet för barn med olika språk. Huvudkaraktären i böckerna är Alfons som bor i ett höghus med sin pappa och handlar om vad Alfons möter i sin vardag (Alfons Bok-Makaren, 2020c; Olsson, 2012). I och med att Alfonsböckerna skildras i vardagliga miljöer kan fler barn relatera och känna igen sig i de miljöer samt i de problem som hanteras och illustreras (Björklund, 2008; Hallberg, 2008). Alfons mamma, om han har en, nämns och syns inte i böckerna, vilket är ett medvetet val från författaren. Istället får läsaren se Alfons pappa göra alla hushållssysslorna, vilket ansågs vara normbrytande på 1970-talet (Bergström, 1972, 1975; Kåreland, 2012). Alla barn växer inte upp i hem där böcker och läsning tillhör vardagen vilket gör karaktärernas roll som läsande förebilder desto viktigare (Alfons Bok-Makaren, 2020b; Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013). Karaktärerna som framställs som läsande och skrivande i böckerna är bland annat Alfons, Milla, pappa Bertil och faster Fiffi (Alfons Bok-Makaren, 2020b). Genom att beskriva och illustrera karaktärer som läsande och skrivande förmedlar böckerna kunskap om vad läsande och skrivande är samt hur det går till (Fast, 2015). Att varje Alfonsbok börjar med hur gammal Alfons är skapar igenkännande och upprepning och gör att barnen kan relatera till Alfons ålder (Bergström, 1973, 1975, 1985, 1986; Hallberg, 2008). Alfons ålder har författaren valt att variera utifrån bokens innehåll (Alfons Bok-Makaren, 2020c; Kåreland 2012).

3 Tidigare forskning

För att kunna analysera Alfonsböckerna på ett sätt som synliggör böckernas potential att bidra till barns språkutveckling behöver vi veta vad tidigare forskning kommit fram till inom

området. Detta avsnitt kommer därför behandla tidigare forskning om barns språkutveckling och verktyget bilderböcker i det sammanhanget. Avsnittet kommer ta upp vad i bilderböcker som enligt tidigare forskning ökar barns ordförråd, något som vi behöver veta inför vår studie. Underrubriker som följer 3.1 Barns språkutveckling, 3.2 Bilderböcker som verktyg för barns språkutveckling och 3.3 Sammanfattning av tidigare forskning.

3.1 Barns språkutveckling

Enligt resultatet från de studier och avhandlingar vi har tittat närmare på inför denna studien framkom vikten av barns ordförråd, för vidare språkutveckling (Cox Eriksson, 2014;

(10)

Forskningen pekar på att tiden mellan födseln och upp till åtta års ålder är den absolut viktigaste perioden i en människas liv och utveckling av språk (Centres for Disease Control and Prevention, 2013). Detta visar på hur viktigt det är med tidiga insatser för att utveckla barns ordförråd redan i förskoleåldern då ett inadekvat ordförråd leder till svårigheter för barnet att förstå instruktioner i samtliga ämnen och ta till sig lärdomar (Cox Eriksson, 2014; Phillips, 2012).

Resultatet från Goldsteins, Kelleys, Greenwoods, McCunes och Cartas (2016) studie visar på betydande lärande förtjänster av ordförråds inlärning, såsom att barnens ordförråd utvecklades och det gavs andra språkkunskaps vinster som att barnens förmåga att svara på frågor ökade, de pratade mer och barnen började använda fullständiga meningar. Barnen blev också mer uppmärksamma och bättre på att följa anvisningar. I Cox Erikssons avhandling (2014) visade en analys av ordförrådets procentuella sammansättning att barn som kan många ord har fler substantiv, verb och adjektiv, och färre sociala ord som hej, pappa och mums mums i sina ordförråd. Barn med litet ordförråd använde istället fler sociala ord och funktionsord. Funktionsord såsom där, den där/den här samt här. Att ordförrådet är en viktig del av barns språkutveckling framgår tydligt, och enligt Cox Erikssons (2014) avhandling var det läsning som var det som främst stimulerade ordförrådet. I Hepburn, Egan och Flynns (2010) studie framkom det att läsa med barnen spelade en viktig roll i utvecklingen av deras ordförråd en tredjedel av barnens nya ordförråd kom från sagoböckerna. De vanligaste orden barnen lärde sig under studiens gång var substantiv som det rimmades på i böckerna. Dessa ord var också förknippade med att de benämnde vardagliga ting runt barnen, vilket underlättade för barnen när de skulle kommunicera med och/eller delta i konversationer (Cox Eriksson, 2014). Detta tydliggör vikten av bilderböcker som verktyg för att hjälpa barn att utveckla sitt ordförråd, även hur viktigt det är med just böcker som innehåller substantiv och händelser som barn kan relatera till. Andelen substantiv i barnens tidiga ordförråd är också en stark indikator för det senare ordförrådets storlek (Cox Eriksson, 2014). Upprepning av ord ökar barns ordförråd, genom att ordet repeteras och används i olika kontext ökar barnets förståelse av ordet (Strasser & Seplocha, 2007). Genom att en vuxen även påtalar de vardagliga artefakterna, i detta fallet objektet (till exempel klockan), som framställs i böckerna uppmärksammas barnet på de orden ännu mer. Enligt Bettelheims (1979), Cox Erikssons (2014), Dolatkhahs (2011), Hepburns, Egans och Flynns, (2010) och Loysens (2010) avhandlingar och studier har barnets egna intresse av litteraturen en stark koppling till dess språkutveckling, ordförråd och

(11)

sig barns intresse på så vis att vissa är mer intresserade av att kommunicera om objekt, medan andra är intresserade av sociala fraser (Cox Eriksson, 2014). Bilderböcker har en stor roll i barnens egna muntliga och visuella kultur (Rhedin, 2004). Genom att introducera barnen för gemensamma upplevelser av bilderböcker på förskolan blir böckerna en del av barnens gemensamma kultur. Barnen får möjlighet att samtala om bilderböckerna och förstå dem utifrån en gemensam kontext (Dolatkhah, 2011). Denna gemensamma kultur och kontext bidrar till att barnen har möjligheten att kommunicera mer med varandra om det gemensamma ämnet, vilket kan leda till att barnen får mer språkövning och kommer i kontakt med fler ord.

3.2 Bilderböcker som verktyg för barns språkutveckling

Ur en kulturell aspekt kan barnböcker och högläsningens funktion liknas med en första invigning i läs- och skriv kulturen. Hur vi vuxna inviger barnen för böcker, och vad böckerna innehåller kan därför ha betydelse för vilka ord barnen kommer i kontakt med och hur barnen upplever böckerna samt lässtunden (Dolatkhah, 2011; Strasser & Seplocha, 2007).

Högläsning är en form av kommunikation där den som talar kan ses som en sändare och den som lyssnar blir en mottagare. Rollen som sändare och mottagare varierar beroende på vem det är som talar respektive lyssnar (Fast, 2011). Dialoger som uppstår mellan barnen, eller mellan barn och vuxen om innehållet i bilderböckerna bidrar till en praktisk funktion i barnets liv genom att barnet får ta del av problemlösningar som uppstår i vardagliga dilemman. Barnböcker har både illustrationer och text som barnen upplever via syn och hörsel, vilket skapar ett multimodalt meningsskapande (Andersson, 2014; Rhedin, 2004). Det förekommer etiska och moraliska dilemman i böckerna som berör läsaren och väcker tankar samt

(12)

identitetsskapandet och att barnen kan identifierar sig med olika karaktärer från samma bok, vid olika tillfällen. Förebilder i läsande och skrivande är viktiga för barns språkutveckling då barnen motiveras och inspireras till att själva vilja läsa och skriva (Dolotkha, 2011; Schmidt, 2013; Strasser & Seplocha, 2007). Förebilderna behöver inte nödvändigtvis vara fysiska individer utan kan också vara fiktiva karaktärer (Kulturrådet, 2015).

3.3 Sammanfattning av tidigare forskning

Ordförrådet är den enskilt viktigaste faktorn för språkförståelse och därmed språkutveckling. Via ordförrådets storlek kan också barns framtida läskunskaper förutsägas. Det framkommer att barns ordförråd utvecklas i samband med barnböcker som innehåller substantiv, rim, upprepning och objekt, samt händelser som berör barns vardag. Därför är dessa saker

relevanta att analysera i Alfonsböckerna för att undersöka om de utvalda böckerna innehåller potential för att kunna bidra till barns språkutveckling. Vidare är barns intresse för

bilderböckerna av vikt för deras språkutveckling och inhämtning av kunskap. Utöver detta spelar igenkänning av det vardagliga en roll som har betydelse för bilderbokens kulturella kontext. Alfonsböckerna är skrivna av en svensk person och utspelar sig i en nordisk kultur, vilket barnen i svenska förskolor kan relatera till, mer eller mindre. Det finns ingen tidigare forskning där bilderböckers multimodala innehåll har analyserats i relation till barns

språkutveckling. Denna studie bidrar på detta sätt med en ny infallsvinkel att undersöka och förstå barns språkutveckling i relation till bilderböcker, vilket är viktigt då mycket av barns språkutveckling är kopplat till bilderböcker.

4 Teori och metod

I detta avsnitt kommer de utgångspunkterna vår studie grundar sig i, presenteras och förklaras. Då denna studie handlar om barns språkutveckling och de utvalda bilderböckernas potential att bidra till detta, valde vi att utgå ifrån socialkonstruktionismen. Denna teorin kretsar kring språket och att allting är socialt konstruerat via det. Något som är högst relevant för vår studie då bilderböckerna består av skriftspråk och illustrationer samt används för språkutveckling. Liksom socialkonstruktionismen utgår det multimodala lärandeperspektivet från att det är via språket människan kommunicerar och skapar den sociala världen, vilket gör det till ett

(13)

att använda socialkonstruktionism, multimodalitet och innehållsanalys kan vi analysera de utvalda böckernas innehåll med ett särskilt fokus på språk och språkutveckling. Avsnittet delas upp i följande underrubriker 4.1 Socialkonstruktionism 4.2 Multimodalitet 4.3 Innehållsanalys

4.1 Socialkonstruktionism

Sammanfattningsvis utgår socialkonstruktionismen ifrån att allt är socialt konstruerat utifrån kulturella och historiska sammanhang.

Socialkonstruktionism är en gemensam beteckning för en rad nyare teorier om kultur och samhälle (Winther Jörgensen och Phillips, 2000). Individer föds in i kulturer och approprierar de sociala konstruktionerna (Allwood & Erikson, 2017; Von Brömssen, 2003 ). Appropriera betyder att ta till sig, låna in, ta över och göra till sitt. Till exempel lär sig barn språket genom att ta till sig sina föräldrars språk och via ord som de kommer i kontakt med genom till exempel böcker (Säljö, 2015). Bilderböcker ses som socialt konstruerade artefakter vilka är anpassade efter tid och plats (Allwood & Erikson, 2017; Säljö, 2015). Inom

socialkonstruktionismen anses allt vara konstruerat via människans kommunikation, vilket gör språket till det kraftfullaste verktyget människan har (Allwood & Erikson, 2017; Von Brömssen, 2003 ).

Winther Jörgensen och Phillips (2000) beskriver Vivien Burrs fyra premisser som binder ihop det socialkonstruktionistiska fältet (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Dessa premisser beskrivs av andra som fyra grader av radikalitet (Alvesson & Sköldberg, 2017). Dessa fyra premisser eller grader av radikalitet är de samma och knyter samman de skilda teorierna inom socialkonstruktionismen (Alvesson & Sköldberg, 2017; Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Den första premissen är en kritisk inställning till självklar kunskap. Hur en människa ser världen och verkligheten kan inte ses som en objektiv sanning, då den ses utifrån tidigare erfarenheter och kategorier. Dessa bygger på människans uppfattning och tolkning av

verkligheten som konstruerats och kategoriserats av människan (Alvesson & Sköldberg, 2017; Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Den andra premissen är historisk och kulturell

(14)

Phillips, 2000). Den tredje premissen är samband mellan kunskap och sociala processer. Hur människan uppfattar världen bygger på de sociala processerna och skapas därav. Den kunskap som skapas i sociala interaktioner formar de gemensamma sanningarna och vad som är rätt eller fel. Dessa sanningar förändras och bildar nya uppfattningar i och med de olika sociala sammanhangen (Alvesson & Sköldberg, 2017; Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Den fjärde premissen är samband mellan kunskap och social handling. Dessa konstruerade sanningar är nu kunskaper om sociala sammanhang som avgör vad som är rätt/fel, tänkbart/otänkbart samt normativt/icke normativt. Dessa normer skiljer sig från varandra beroende på de olika världsbilder och påverkar de sociala handlingarna. Den sociala

konstruktionen av kunskap och sanning får därmed sociala och konkreta konsekvenser, vilket styrs av människans kommunikation i det sociala konstruerandet av verkligheten och hur det tolkas (Alvesson & Sköldberg, 2017; Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Kritiken mot socialkonstruktionismen är att kunskap och lärande är under förändring hela tiden, men att teorin inte är under kontinuerlig förändring vilket den borde vara enligt dess kritiker.

Socialkonstruktionisterna å sin sida anser inte att teorin bör förändras då allting tolkas utifrån teorin och det är vad som skapar sanningen (Alvesson & Sköldberg, 2017).

Språket som verktyg blir på detta sätt ett maktmedel, med vilket människan kan påverka och forma sin omgivning (Von Brömssen, 2003). Eftersom bilderböcker är barns första möte med språket har vi vuxna en makt att forma barnen genom att välja vad för typ av texter barnen introduceras för. Böcker förmedlar normer, sanningar och kulturer som barnen antingen lär sig att avvisa eller imitera. Genom att vi utgår från socialkonstruktionismen blir det möjligt att analysera vilka sociala processer och normer som framställs i Alfonsböckerna, och på så vis vad barnen kommer i kontakt med. Framställs till exempel karaktärerna som läsande och skrivande, och representeras det då som positiva aktiviteter i böckerna? Utifrån

socialkonstruktionismen kan vi även analysera delar av representationerna i Alfonsböckerna, så som objekt och vilka kunskaper som förmedlas om dem i Alfonsböckerna.

4.2 Multimodalitet

Precis som socialkonstruktionismen utgår även det multimodala lärandeperspektivet från att språket och människans kommunikation är det som skapar den sociala världen (Kress, 2010). Detta gör perspektivet till ett relevant och användbart lärandeperspektiv för vår studie

(15)

2010; Kress, 2010). När flera teckenvärldar, som text och bild används tillsammans, bidrar det till ett multimodalt meningsskapande som till exempel i bilderböcker. Beroende på vilka teckenvärldar som är i fokus kan de uppfattas olika, framförallt när flera teckenvärldar används och presenteras samtidigt (Andersson, 2014), vilket vi kommer analysera då de utvalda böckerna representerar både text och illustrationer ihop. Den multimodala teorin utgår även från människans förståelse, erfarenhet och kommunikation med omvärlden via olika typer av uttrycksformer, också kallade modaliteter, och på så sätt är med och skapar världen (Hodge & Kress, 1988; Lindstrand, 2006). Utifrån detta synsätt kan innehållet i en bilderbok uppfattas olika beroende på vad för tidigare erfarenheter barnet har som läser. Perspektivet kan därför beskrivas som en kommunikationsteori, en teori kring representation och meningsskapande, samt en social teori (Hodge & Kress, 1988; Lindstrand, 2006). Kress förklarar det som att det finns främst två huvudsakliga områden. Den ena är semiotisk, och den andra multimodal (Kress, 2010). Den semiotiska delen består av symboler, tecken, deras betydelse och meningsskapande. Exempel på vad som ingår i det semiotiska är skrift,

symboler och tal. Den multimodala behandlar menings- och teckenskapande genom att undersöka uttrycksformerna och materialet i dem. Exempel på modaliteter är dans, drama, bild och musik. Det multimodala i vår studie är barns språkinlärning via böckernas innehåll, tecknen och symbolerna i dessa är exempel på det semiotiska, samtidigt som illustrationerna är exempel på det multimodala. På detta sätt använder vi oss av en kombination av de två olika huvudområdena inom multimodalitet.

Människans klassificerande av världen bygger på det sociala, biologiska och psykologiska (Kress, 2010). Med hjälp av det socialsemiotiska skapar individen representationer som handlar om hur individen och samhället uppfattar och förstår sin verklighet samt omgivning, vilket tydliggörs generellt i böcker eller andra texter (Kress, 2010; Rhedin, 2004).

Representationer är kompletta och ses som resurser, vilket skapar betydelse utan yttre påverkan (Kempe & Selander, 2010; Kress, 2010). Meningserbjudanden utifrån ett barns perspektiv kan ha olika betydelser, vilket varierar då de påverkas av kulturella och sociala faktorer. Det är den enskilda individen som beslutar vad hen anser är meningsfullt, då det är dennes intressen och erfarenheter som avgör. Även tidigare forskning lyfter vikten av att barn är intresserade för att de ska kunna lära sig av innehållet. Erfarenheterna och intressena har utvecklats ifrån de sociala och kulturella fysiska miljöerna i samhället (Gibson, 1986). I en bilderbok kan texten kommunicera ett budskap, illustrationen ett andra och de båda

tillsammans bildar ett tredje när de avkodas ihop (Rhedin, 2004; Sparrman, 2006).

(16)

I vår studie kommer vi kategorisera Alfonsböckerna multimodala innehåll i olika kategorier som kan gynna barns språkutveckling. Genom att utgå från den flexibla forskningsmetoden innehållsanalys, blir det möjligt för oss att analyser böckernas olika beståndsdelar tillsammans eller var för sig. Vad som ska räknas och mätas inom innehållsanalysen bestäms utifrån forskarens syfte, frågeställning och problemformulering (Boréus & Bergström, 2018), vilket gör denna metoden relevant för oss att använda. Det kan till exempel vara ord, uttryck eller det visuella materialet såsom illustrationerna, som mäts, beräknas eller avkodas (Boréus & Bergström, 2018; Bryman, 2018). I vår studie kommer vi sortera specifika ord och

illustrationer i olika kategorier beroende på hur de är representerade. Det finns två kända definitioner av vad innehållsanalys är (Bryman, 2018). Berlson ser innehållsanalys som en forskningsteknik som rör en objektiv, systematisk och kvantitativ beskrivning av det konkreta eller manifesta innehållet i kommunikationen. Holsti ser istället att innehållsanalysen innebär varje teknik som används för att dra slutsatser utifrån en objektiv och systematisk beskrivning och specifikation av det karakteristiska i olika budskap. Det betyder att innehållsanalysen gör det möjligt att ta reda på innebörden av de mer ytliga indikatorerna på ett visst innehåll. Då går det att tolka innebörden som ligger under ytan. Ett sätt att gå tillväga är att räkna antal ord och vilka teman som betonas för att synliggöra specifika idéer (Bryman, 2018).

I analysen har vi valt att analysera substantiv, då det framkom i tidigare forskning att det är ord som barn lär sig tidigt. Även ord som illustreras i alfonsböckerna analyseras då det är de som ögat lägger märke till. De illustrerade orden är samtliga ord som finns med i bild illustrationerna som till exempel ordet baka på bilden av faster Fiffi med listorna (se under rubrik 6.4.1). Genom att räkna antalet substantiv, samt ord som illustreras och hur många gånger olika objekt framställs både i text och bild, får vi en uppfattning av bokens

språkutvecklande potential då upprepning och introduktion av nya ord bidrar till att barn utökar sina språkkunskaper och sitt ordförråd. Denna studie kommer utgå ifrån två olika tolkningsprocesser för att vi ska kunna analysera både det konkreta och de underliggande teman och idéer som finns representerade i de utvalda böckernas innehåll.

5. Metod

(17)

gjordes. Avsnittet är indelat i följande underrubriker 5.1 Tillvägagångssätt, 5.2 Urval, 5.3 Innehållsanalys som metod 5.4 Analysprocess och 5.5 Etiska överväganden och trovärdighet.

5.1 Tillvägagångssätt

I förarbetet med studien genomfördes en forskningsöversikt som behandlade barns språkutveckling och deras möjlighet till delaktighet. Därefter genomfördes en

aktionsforskning i början av 2020 vars syfte var att möjliggöra barns delaktighet inom arbetet med sagoskapande. Aktionsforskningen bestod av cirka 5000 ord och baserades på 4500 sidor nationell och internationell forskning, om barns språkutveckling och delaktighet. Under dessa arbeten uppkom en nyfikenhet hos oss författare om bilderböckers innehåll och deras

potential att bidra till barns språkutveckling. Tidigare forskning visade på vikten av barns intresse för deras språkutveckling, vilket gjorde att vi undersökte vilka bilderböcker som är mest populära i Sverige. På listan från den senaste undersökningen från 2018 om de mest utlånade författare i folk- och skolbibliotek låg Gunilla Bergström på sjätte plats (Sveriges författarfond, 2019). På den senaste listan från Stockholms stadsbibliotek av flest utlånade böcker till 0-6 åringar från 2018 låg Alfonsböckerna på första, tredje och fjärde plats. Av de tjugo platserna på topplistan var tolv stycken av dem Alfons Åberg-böcker (Stockholms stadsbibliotek, 2019). Därför valde vi att analysera Alfonsböcker i denna studie Att böckerna är med på bibliotekets lista över mest utlånade böcker betyder inte att alla barn har intresse för Alfonsböckerna, men det synliggör ändå att många barn kommer i kontakt med dem. I och med dessa listor var det tydligt att Bergströms Alfons-serie är den populäraste vilket gjorde det logiskt och relevant för oss att välja böcker från denna serie, då barns intresse spelar stor roll för deras språkutveckling.

5.2 Urval

(18)

ord var i fetstil, kursiverade, i versaler, u-t-s-t-a-v-a-d-e och några var markerade med bindestreck på vardera sida (till exempel -annorlunda-). De egenskaper som vi noterade av innehållet var saker som tidigare forskning belyst är av vikt för barns språkutveckling. Vi valde därefter att titta på tidigare forskning och studier om Alfons Åberg och böckerna. Det fanns ett flertal som undersökt Alfons och böckerna ur olika perspektiv men ingen berörde språkutveckling. Det vi också tog till oss under förundersökningen var att tidigare arbeten med böcker tagit mer tid och utrymme än författarna tänkt sig, vilket gjorde att flera fick minska ner sitt urval ytterligare. Berikad med dessa erfarenheter valde vi att ha ett mindre utbud av Alfonsböcker från början. Efter att vi författare kommunicerat sinsemellan kom vi fram till att fyra böcker var en lagom mängd att undersöka utifrån den tid och sidantal vi hade att utgå ifrån. Samtliga av de fyra böckerna har flera av de egenskaper vi noterade kunde ha potential för barns språkutveckling men ingen av dem är skrivna särskilt för detta syfte. Böckerna som valdes ut ingår alla i Alfons-serien, och tre av dem är med på topplistan av mest utlånade böcker (Stockholms stadsbibliotek, 2019). Den fjärde boken som inte är med på listan över mest utlånade böcker är “Kalas, Alfons Åberg” (1986), men valdes ändå då den innehåller fler karaktärer än Alfons och hans pappa. Den innehåller också mycket egenskaper som har potential att bidra till barns språkutveckling såsom upprepning av substantiv. Dock har ingen av de utvalda böckerna läsande eller skrivande eller någon av de andra

egenskaperna som fokus i handlingen, utan är en naturlig komponent i berättelsen. Vi är medvetna om att de val vi gjort kring urvalet påverkar vår empiri och därmed vårt resultat (Bryman, 2018). De val som gjorts har dock gjorts för att kunna undersöka och svara på våra forskningsfrågor samt syfte, vårt urval är därmed relevant för det vi vill undersöka. Vi kan inte titta på fiskmåsar och få fakta om gråsuggor. De utvalda boktitlarna och deras

utgivningsår är följande Aja baja Alfons Åberg (1973), Raska på, Alfons Åberg (1975), Alfons och Milla (1985) och Kalas, Alfons Åberg (1986).

5.3 Innehållsanalys som metod

Efter att vi kommit fram till vad vi ville undersöka, och i vilka böcker, så var innehållsanalys en metod som skulle passa studien. Som det tidigare nämnts utgår denna studie ifrån en kombination av både Holstis och Berlsons tolkningar av innehållsanalys (Bryman, 2018). Genom att använda sig av en kombination av dessa två tolkningsprocesser av innehållsanalys kunde vi analysera de utstickande orden i texten, det vill säga orden som var i fetstil,

(19)

upprepas. Metoden möjliggör för oss att analysera text och illustrationer var för sig, men också i en multimodal kontext (Boréus & Bergström, 2018; Bryman, 2018). Att artefakter representeras i bilderböckernas multimodala kontext kan bidra till barns utveckling av ordförråd och språkutveckling (Cox Eriksson, 2014; Hepburn, Egan & Flynn, 2010).

5.4 Analysprocess

Analysen i denna studie görs manuellt, det vill säga av oss författare. Valet av manuell analys har fördelen att mer komplicerade tolkningar kan göras till skillnad från en digital. Nackdelen av analysen är den mänskliga faktorn, vilket innebär att räkningsfel och liknande kan

förekomma. Trots nackdelen är detta den analysen som kan fungera bäst för att undersöka den aktuella studiens syfte och frågeställningar. Ett grundläggande begrepp i textanalys är tecken. Tecken kan vara ord i en text, men det går också att läsa av tecken från bilder (Boréus och Bergström, 2018). I studien kommer de utvalda Alfons-artefakterna analyseras utifrån sitt multimodala innehåll. De aktuella Alfonsböckerna i studien innehåller utmärkande ord både i texten och illustrationerna, därför ville vi ta reda på vilka ord som utmärktes och illustrerades. Vi började med att analysera en illustration åt gången, sida för sida för att skriva ner de ord som finns med på illustrationerna. Därefter sorterades substantiven ut från de övriga illustrerade orden, detta då substantiv har en betydelse för barns ordförrådsutveckling

(Hepburn, Egan och Flynn, 2010). Substantiven som sorterades ut är kopplade till vardagliga ting, vilket underlättar barns språkutveckling (Cox Eriksson, 2014; Hepburn, Egan och Flynn, 2010). Efter kategoriseringen av orden från illustrationerna började vi analysera

berättelsetexten. För att begränsa vårt urval av berättelsetexten valde vi att analysera dem ord som utmärkte sig från den övriga texten. De utmärkande orden kategoriserades upp utifrån hur de stack ut från övrig text, och sedan också vilka av de som var substantiv. Slutligen analyserades böckernas multimodala innehåll för att analysera hur läsande och skrivande representeras. Utifrån att ha analyserat alla utvalda böcker såsom det beskrivs ovan, valde vi tre olika kategorier att dela upp vårt resultat i. Kategorierna är: 1. Illustrerade ord, 2.

Utmärkande ord i berättelsetexten, och 3. Läsande eller skrivande karaktärer. Vårt

kategoriserade resultat och analyserna av dessa finner ni i resultat- och analysavsnittet nedan.

5. 5 Etiska överväganden och trovärdighet

(20)

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Johansson & Karlsson, 2013). De karaktärsnamn som är utskrivna i denna studie är de namn som används i böckerna och är inte figurerade. Studien utgår dock ifrån den europeiska kodexen för forskningsintegritet vilket uttrycker de grundläggande principerna för god forskning. Så som tillförlitlighet för att säkerhetsställa forskningens kvalitet, ärlighet i genomförandet och utvecklandet av studien, respekt för andras forskning, kulturarv m.m. och ansvar för

forskningen från början till slut samt dess vidare konsekvenser (Vetenskapsrådet, 2020). Att materialet i denna studie har hög tillgänglighet och är publicerat möjliggör en hög grad av insyn och studien kan återupprepas med liknande resultat, vilket ökar studiens trovärdighet (Bjørndal, 2006; Palmer, 2012). I genomförandet av denna studie har vi efter bästa förmåga tolkat och analyserat resultaten utan påverkan av personliga värderingar. Det vi analyserar är det representerade innehållet i de utvalda böckerna. Vi har också kontinuerligt sett över det egna och varandras arbete i studien för att säkerhetsställa detta.

6 Resultat och analys

I detta avsnitt kommer studiens analys och resultat att redovisas. Syftet är att analysera de utvalda Alfons Åberg-böckerna som artefakter och verktyg för barns språkutveckling i

förskoleåldern, genom att kategorisera och tolka böckernas multimodala innehåll. Detta för att se närmare på böckernas potential som verktyg för språkinlärning och som

kunskapsförmedlande artefakter. De två forskningsfrågorna är: Hur förmedlar Alfonsböckerna kunskap som artefakter, vad förmedlas via bilderböckernas innehåll och hur kan det bidra till barns språkutveckling? och Hur framställs läsande och skrivande i Alfonsböckerna och hur kan det tolkas? Avsnittet är uppdelat i fem huvudavsnitt, ett avsnitt för varje enskild bok från vårt urval och ett avsnitt för resultat sammanfattningen. Dessa rubriker är följande: 6.1 Aja baja Alfons Åberg (1973), 6.2 Raska på, Alfons Åberg (1975), 6.3 Alfons och Milla (1985), 6.4 Kalas, Alfons Åberg (1986) och 6.5 Sammanfattning. De första fyra avsnitten börjar med en kort presentation av den aktuella bokens handling, följt av tre underrubriker där resultat presenteras i tre tabeller som delats upp utifrån de tre teman vilka synliggjorts under innehållsanalysens gång. Teman som följer är illustrerande ord, utmärkande ord i

berättelsetexten, och läsande eller skrivande karaktärer. Varje tema tabell följs av en analys av resultatet utifrån studiens syfte, frågeställningar och tidigare forskning.

6.1 Aja Baja Alfons Åberg (1973)

(21)

som gäller än vanligt och vuxnas uppmärksamhet är kluven, mellan att göra vad de själva vill och ha uppsyn över sina barn. Alfons får till slut sin vilja igenom och får pappa Bertil att leka med honom (Bergström, 1973).

6.1.1 Illustrerade ord

Collage klipp: text på tidningen genom

boken.

Collage klipp substantiv: inget som utmärker

sig.

Analys: Textcollaget i pappa Bertils tidning består av bokstäver och ord, men ett

sammanhang går inte att uttyda då det är ett textcollage av diverse texter. Utav detta kan ändå läsaren få en förståelse om hur en tidning ser ut och används genom illustrationerna.

6.1.2 Utmärkande ord i berättelsetexten

Kursiv: aldrig, kan inte, Men det är just vad Alfons

tänker göra för…, gjort, kan

Versaler: SÅGEN, JAG

BEHÖVER SÅGEN!

Substantiv:Alfons, sågen, sågen

Analys: Det underliggande budskapet är det förbjudna såsom sågen. Substantivet och objektet

sågen är en artefakt som har en framträdande roll i handlingen, ordet skrivs ut nitton gånger i texten och illustreras vid sju tillfällen. Sågen som artefakt illustreras som lång, svart och med vassa tänder på ena sidan. I boken varnar pappa Bertil Alfons elva gånger och säger att Alfons absolut inte får röra sågen. Eftersom Alfons inte får leka med sågen förtydligas vissa

händelser i texten med hjälp av utstickande ord som antingen är kursiverade eller skrivna i versaler. I slutet av boken när Alfons uttrycker att han sitter fast i helikoptern tänker pappa Bertil hjälpa honom loss med hjälp av sågen, vilket göra att Alfons blir orolig att hans pappa ska skada sig på sågen. Som läsare av boken kan hen ta till sig vad och hur artefakten “sågen” ser ut, hur ordet skrivs, genom upprepningarna av substantivet “sågen” samt illustrationerna av den. Bokens innehåll ger inte någon förklaring till varför sågen är ett farligt verktyg eller hur det används. Som läsare kan hen också ta till sig att sågen är farlig, inte får röras och att hen ska vara försiktig i närheten av den.

(22)

Pappa Bertil: tidningen Alfons: måttstocken

Analys: Av det representerade innehållet i boken går det att avläsa att tidningen betyder

mycket för pappa Bertil, då han åtta av tio gånger illustreras med tidningen. Bertil läser tidningen under större delen av boken, Alfons hinner under tiden bygga hela helikoptern och leka med den. Bertil slutar läsa tidningen först när Alfons ropar på hjälp, och ansluter istället Alfons i leken. Under leken med Alfons illustreras Bertil sittandes på helikoptern med tidningen i ett fast grepp under armen. Han släpper först tidningen när han håller sågen och ska hjälp Alfons att komma ut från helikoptern.

Alfons ses använda måttstocken vid bygget av helikoptern, han mäter med tumstocken och verkar då kunna läsa av den. Alfons skulle kunna leka med måttstocken och låtsas att han förstår symbolerna, men det verkar som han få ut riktig hjälp av den eftersom brädorna är i lagom längder i jämförelse till varandra när han spikar ihop helikopter. Vad läsaren tar till sig ifrån bokens representationer av läsande och skrivande karaktärer är att läsning utifrån pappa Bertil, är något som vuxna vill ägna mycket tid åt. Det framgår inte vad pappa Bertil får ut av läsningen, men han prioriterar den. Däremot framställs inte Alfons uppskatta pappas läsning lika mycket eftersom han hellre vill att pappa ska leka med honom, vilket kan bidra till en igenkänningsfaktor hos barnen som introduceras för boken. Bokens innehåll representerar även fakta om måttstocken som artefakt. Det framgår att måttstocken innehåller symboler som Alfons interagerar med och att artefakten "måttstocken" går att använda som ett hjälpmedel när något behöver mätas eller byggas.

6.2 Raska på, Alfons Åberg (1975)

I denna bok är Alfons fyra år. Det är tidig morgon och pappa ropar att han ska komma ut till köket för att äta sin frukost. Alfons ska bara göra lite andra saker först. Pappa blir mer och mer irriterad för att Alfons dröjer. I slutet är det istället pappa Bertil som inte är färdig i tid till att gå till daghemmet. Han ska bara läsa färdigt tidningen först (Bergström, 1975).

(23)

Versaler: KLOCKAN ÄR SEX, TRE MINUTER

ÖVER SEX, BARNENS TRAFIKKLUBB, TJUGO ÖVER SEX, DJUR-BOK, HALV SJU,

ORMSKELETT, STRUMPEBANDSSNOK, GRÖN MAMBA, KVART I SJU, DJUR-BOKEN, TOLV I SJU, MORGON-TIDNING, STOR BRAND I,

LINGON, ALFONS SJU, ALFONS. (de kursiva

bokstäverna syns inte i illustrationerna)

Substantiv: Klockan, barnens

trafikklubb, djur-bok, ormskelett, strumpebandssnok, mamba, djur-boken, morgon-tidning, brand, lingon, Alfons, Alfons, (de kursiva bokstäverna syns inte på

illustrationerna)

Collage klipp: Morgon-tidning och Stor brand i. (de kursiva bokstäverna syns inte i

illustrationerna)

Analys: I “raska på, Alfons Åberg” (Bergström, 1975) finns versaler och textcollage i

morgontidningen. I textcollaget på morgontidningen går det att urskilja “morgon-tidning”, “stor brand i”, vilket är ord som kan hittas i de flesta tidningar när det varit någon brand. Substantivet och artefakten "klockan", och konceptet tid är det genomgående temat i boken och klockan illustreras vid åtta olika tillfällen. Vid dessa tillfällen anges klockslaget i versala ord tillsammans med en klocka som illustrerar den angivna tiden.

Genom att bara nämna ordet klocka en gång i början kan det ses som att det inte är ordet klocka som är det viktiga, utan att kunna förstå och avkoda artefakten "klockan" och vad dess visare representerar i relation till tid. Klockillustrationerna och texten ger viktiga

avkodningsnycklar för att förstå hur artefakten "klockan" ska avkodas. Orden “klockan är”, “över”, “i”, “kvart” och “halv” är essentiella för att kunna förstå budskapet och meningen med klockan. Men de behöver förstås tillsammans med siffrorna både i ord och symbolform. Orden och klockillustrationerna hjälper läsaren att förstå vad klockan representerar. Text och bild var för sig kan förstås om individen redan kan läsa av klockan som artefakt. Men om individen inte kan läsa eller förstå att ordet “sex” också kan avbildas som symbolen “6” kan de inte avkoda klockan. För att lära sig att avkoda klockan kan det behövas hjälp av en kompetent vän eller vuxen.

“Barnens trafikklubb” står det på en liten skylt i en illustrationen av Alfons rum, men nämns

(24)

djur-boken. Substantivet “Alfons” syns inte i sin ordform i sin helhet på bilderna, men med hjälp av hur de representeras i berättelsetexten och resten av illustrationen kan vi förstå att det symboliserar att dagispåsen är Alfons. Lingonburken är illustrerad på ett utstickande sätt genom dess rösa färg när allt annat på bordet är grönt. Den beskrivs i texten, vilket gör att läsaren har lätt att urskilja substantivet “lingon” på illustrationen.

(25)

Substantivet “brand” är en del av tidningens textcollage, men på illustrationen syns Alfons med en tankebubbla ovanför sig med ett collage av en brand. Mitt i brandcollaget kan vi se Alfons som vuxen klädd i brandmansdräkt, ståendes på en stege hållandes en sprutande slang. Berättelsetexten lyder “Han ska också bli brandman när han blir stor.” vilket skapar en

berättelse inuti en berättelse. Genom att substantiven både illustreras och benämns i texten förmedlas på detta sätt kunskap om dem vilket läsaren kan ta till sig.

6.2.2 Utmärkande ord i berättelsetexten

Fetstil: Aaalfons! Kom genast. Klockan är snart sju!, Aaalfons!, För sista gången, kom genast och ät! Kom nu för sjutton gubbar!, fortfarande!

Kursiv: ska bara, ska bara, ska bara,

ska bara, ska bara, kan, ska bara, bara, Vi ska bara.

Versaler: VAR. Substantiv: Alfons!, Klockan,

Alfons!, gången, gubbar.

Analys: Som vi tidigare nämnt utmärker sig substantivet klockan i illustrationstexten, men

också i berättelsetexten. Detta gör att klockans användningsområde som artefakt och begreppet tid tydliggörs för läsaren. Orden som är tryckta i fetstil i berättelsetexten visar pappa Bertils frustration över att behöva vänta på Alfons, som inte kommer. Den kursiverade texten består av fyra ord var av de två första är “ska” och “bara” som upprepas flertalet gånger. Orden skrivs i kursivt i berättelsetexten när de upprepas av just mottagaren i samtalet. Pappa Bertil börjar upprepa “ska bara” när Alfons sagt det upprepade gånger under de 45 minuterna pappa Bertil fått vänta på honom. Substantivet och ordet Alfons utmärks i berättelsetexten, men inte i illustrationerna. Upprepandet av orden underlättar barns

språkinlärning. Upprepningen av Alfons namn kan bidra till att läsaren känner igen hur hans namn skrivs och uttalas. Genom att uttala och ljuda namnet under högläsning kan barnens förståelse om bokstavsljuden utökas. Att pappa Bertil också glömmer av tiden kan bidra med en igenkänningsfaktor för läsaren. Det lättar också upp stämningen i boken efter att Bertil först blev arg och frustrerad på Alfons, över att han dröjt, men sen är det han som dröjer.

6.2.3 Läsande eller skrivande karaktärer

(26)

morgontidningen. timmen som utspelar sig i boken

Analys: Övervägande del av tiden som utspelar sig i boken kretsar den ena eller andra

karaktärens sysselsättningar kring djur-boken eller tidningen. Alfons glömmer av tiden när han först tittar i djur-boken och sen också när han ska laga en trasig sida i den. Samma sak sker när han hämtar tidningen i hallen för att överraska och göra pappa Bertil glad, vilket tyder på att tidningens innehåll är underhållande när han tittar på bilden på tidningens

framsida som han kan avkoda som en brand och en brandman. När Alfons illustreras tittande i djur-boken innehåller den substantiven “ormskelett”, “strumpebandssnok” och “grön

mamba”. Dessa substantiv är både textade och illustrerade i djur-boken. Vid illustrationen av pytonormen finns inte ordet “pytonorm” med. Men berättelsetexten visar att Alfons på något sätt vet att det är en pytonorm, genom att berättelsetexten nämner hans tankar om

illustrationen av pytonormen.

Pappa Bertil blir enligt berättelsetexten snällare efter att han fått sin tidning som han sedan läser under den återstående tiden i berättelsen, och då glömmer även han av tiden. Genom att karaktärerna vid flera tillfällen framställs som läsande, kan de ses som läsande förebilder. Denna typ av förebilder är viktiga för att väcka barns intresse, önskan om att själva kunna läsa och normalisera läsandet. Till exempel kan den som läser Alfonsboken se att Alfons

fascineras av morgontidningen och att han fantiserar om att bli brandman. Liksom Alfons inspireras av tidningen kan barnen som läser boken inspireras av Alfons.

6.3 Alfons och Milla (1985)

(27)

6.3.1 Illustrerade ord

Fetstil: BK, pos, kassa, Kom och se !!, billigt!, Post, Post Låda, ha ha!, Alfons leker med tjejer, Alfons pluss Milla = sant!, nej.

Kursiv: Farmor, sch!, Tala inte om det för någon

Versaler: SAFT, BK, MJÖL,

BILJETT KASSA, SCIRKUSS TIVOLI & TEATER, JÄTTEBRA, FÖRESTELNING, BILLIGT, LÅDA, HA HA!, ALFONS, TJEJER, MILLA, SANT, ABBA, ABBA, ABBA.

Handskrivet: Farmors saft 1985, posst, Pos,

BILJETT KASSA, SCIRKUSS TIVOLI & TeATeR, Kom och se!!, JÄTTEBRA

FÖRESTELNING, BILLIGT! 6 för stora 3 för små, Post, Läsk, Kojans Post LÅDA, HA HA! ALFONS leker Med TJEJER, Alfons pluss MiLLA = SAnT (skrivet i ett hjärta), Carola! ♥, ABBA, ABBA, DUMMA PAUL!, ABBA är Bäst, NEj! (SÄMST), MARiA, I hate matte, Peter, FRED ÅT ALLA!!

Substantiv: saft, läsk, någon, mjöl, biljett, kassa, scirkuss, tivoli, teater, posst, post, kojans,

post, låda, läsk, Alfons, tjejer, Alfons, Milla, Carola, farmor, förestelning, BK, Paul, matte, Peter, fred.

Analys: Ord som “biljett kassa”, “scirkus tivoli & teater” och “postlåda” är exempel på ord

(28)

liknas med skvaller och antaganden om hans relation till Milla, samt vem han väljer att leka med. Detta får Alfons att känna att allt blir förstört. Flickorna skvallrar sinsemellan enligt pojkarna, men de själva skriver sitt på väggen men räknar inte det som skvaller. Att pojkarna i boken säger emot sig själva med klottret och skvallret är något som det går att föra en dialog om under högläsningen. Att kommunicera om det förbjudna, skrivandet och vad som görs kan bidra till att utöka barns ordförråd. Att kommunicera om det gör också att det går att prata om var och vad som är acceptabelt att skriva eller ej.

6.3.2 Utmärkande ord i berättelsetexten

Fetstil: Så klart leker han inte med flickor, dom, ännu, brevlåda, “flickor kan man inte leka med!” flickorna, Men inte Milla, förstås! någon, rött, bakar godis, gör teater-cirkus, en, bjällra, egen flagga, Milla.

Markerade: -det är bara Viktors

kusin, nere på marken, annorlunda, som en linbana, -med egen flagga-.

Versaler: RÖDHÅRIG Utstavade: g-u-l-d, l-ä-r, t-j-e-j. Substantiv: flickor, brevlåda, flickor, flickorna, Milla, linbana, någon, godis, teater-cirkus,

bjällra, flagga, tjej, Milla, Viktor, kusin, marken.

Analys: En stor del av de utmärkande orden i berättelsetexten berör bokens handling om

kvinnligt, manligt och grupptryck. De utmärkande orden hjälper mottagaren att förstå Alfons tankar och känslor om hans relation till Milla. Detta kan bidra med flera dialog möjligheter om bokens handling och de utmärkande orden, vilket kan bidra till att utöka barns ordförråd och ordförståelse. Det finns också en möjlighet att det blir en igenkänningsfaktor för de barn som har en kompis eller till och med bästa kompis av motsatta könet.

Det enda ordet som är skrivet i versaler är “rödhårig” vilket kan hjälpa läsaren att lägga mer tryck på ordet, då Alfons är bestört över att någon tycker att det är Millas hårfärg. Ordet “guld” är utstavat och är den färg Alfons tycker Milla har på håret, denna typen av

(29)

Milla kan fundera ut en brevlåda och en bjällra till den, en egen flagga. Hon vet också hur man bakar godis, gör teater-cirkus och står på händer på bara en hand. Andra flickor skvallrar men inte Milla. “Milla skvallrar aldrig, inte för någon”. Alla dessa saker som beskriver vad Milla gör bra, har även en tillhörande illustration som visar vad hon gör. Detta blir ett förtydligande för läsaren. De utmärkande orden som barn kan lära sig av texten är

beskrivande ord, och namn på olika saker. Detta kan hjälpa barnen att utveckla och avancera sina meningar när de förklarar och berättar saker. Av de utmärkande substantiven berör flera det biologiska könet “han”, “flickor”, “tjej” vilket också mycket av handlingen handlar om. Substantiven “linbana”, “godis”, “teater-cirkus”, “bjällra” och “flagga” är substantiv som barnen själva kan inspireras av att använda till sin egna lek. Dock finns inte substantivet “linbana” illustrerat vilket kan göra det svårt för läsaren att förstå vad ordet är och betyder. Barns språkutveckling kan underlättas av att artefakten "bjällra" liksom andra artefakter benämns i både texten och representeras på ett utmärkande sätt i illustrationerna.

6.3.3 Läsande eller skrivande karaktärer

Alfons: läsa på toalettväggen Pojke: skrivet på toalettväggen

Flicka: i pojkarnas beskrivning av tjejerna Pojkar: Skrift på toalettväggen

Milla: skriver på brevlådan

Analys: Första gången som Milla illustreras som skrivande är när hon skriver “postlåda” på

(30)

klottret benämns klottret som kludd. Alltså har klottret, skriften, tappat sin betydelse och status.

Pojkarna i skolan, förutom Alfons, illustreras endast som skrivande i samband med att de gör något förbjudet som att klottra på väggen. Tjejerna beskrivs istället som skrivande och

läsande i samband med att de gör sina läxor, vilket är något som går att diskutera med barnen på förskolan. Som varför benämns vissa barns skrivande som skrift i boken, samtidigt som pojkarnas skrivande benämns negativt som kludd? Beror det enbart på att de skrev på en förbjuden plats, eller kan innebörden av skriften också ha betydelse för hur skriften värderas? Skrift är något som återkommer i bokens innehåll och är något som vi vuxna uppmuntrar barnen till. Vi vill att barnen på förskolan ska skriva sina namn och utveckla skriften till kompletta meningar, men om barnen råkar skriva på “fel” ställe så som på bordet eller som i Alfonsboken, på väggen, bemöter många vuxna barnens skrift negativt istället. Det är inte så lätt för ett barn att veta när och var det är okej att skriva enligt vuxna. För att barn ska fortsätta behålla intresset för text behöver de uppmuntran och stöd.

6. 4 Kalas, Alfons Åberg (1986)

I denna bok är Alfons sex år. I boken firas Alfons födelsedag med ett kalas både på ett sådant sätt som den besökande faster Fiffi tycker det ska firas och hur Alfons själv vill fira. I boken behandlas ämnet kalas, vad som kan ingå och vad som görs inför kalaset utifrån vuxna och barns perspektiv, samt hur det genomförs (Bergström, 1986).

6.4.1 Illustrerade ord

Normal: Från 7 år Halv-svårt Bubbel-Bad

Ros-Lukt

Fetstil: Kom ihåg: MODELL-BYGG

Handstil: GLÖM EJ! GIRLANDER

BANANER. BAKA TÅRTORNA!OBS! KRITOR SUGRÖR placerings korten!!!

servetter 10 påsar tårtljusen (Överstruket med ett streck) hattar Burk för bönor! Kolla extra stolar? Handla: visp(liten) 12 ägg Ballonger?(vinster) mjöl Bakpulver 2 fl. saft röd 10 läsk Tårtor: choklad- o. jordgubbs. OBS-mjöl o. vaniljsocker

Substantiv: korten, servetter, påsar,

(31)

slut. Köp! Kolla bullar. Kanel? GE MIG

SVANS! (Men kika inte!!!) TILL ALFONS

GRATTIS. WC-rullar (överstruket) Köpt. Rita gris! + pennor åt alla. Torsdag: posta inbjudn. kort!

Torsdag.

Analys: Det finns tre uppslag i “Kalas, Alfons Åberg” (Bergström, 1986) där ord och text

(32)

Det går att avläsa tre olika handstilar, en som skriver med kursiv handstil, en som skriver textad stil, och en som har skrivit ordet “sugrör” i versaler på ett sätt som gör bokstäverna kantiga. På en av lapparna står det “Kolla extra stolar?” i fet kursiverad stil, vilket kan tolkas som att det är extra viktigt att komma ihåg att kontrollera mängden stolar. Att alla har en sittplats på barnkalaset kan anses vara extra viktigt. Skrivandet av kom ihåg listor framställer skrivandet som något vardagligt, och kan också inspirera barn som läser boken att göra egna listor.

Boken ger läsaren en bild av vad artefakten och substantivet "tårta" är genom att illustrera tårta vid sex olika tillfällen i boken. Ordet tårta kombineras också med andra ord såsom ljus och kan bidra till att läsaren förstår att ord kan pusslas ihop och bilda nya ord. Artefakten tårta kan av innehållet i boken förstås vara en viktig central del i barnkalas, då både Alfons och Fiffi tar med det i sin beskrivning av kalas. Tårtor kan också se olika ut vilket framgår av de olika illustrationerna av tårtor som visas som, grön, brun, vit och med olika former på som kan var olika sorters bär. Det kan också framgå att tårtbottnarna behöver vara i ugnen om den vuxne förtydligar det under högläsningen, då Fiffi illustreras i bakgrunden på bilden av de fem tårtbottnarna när hon står böjd över en öppen ugnslucka, men att tårtorna behöver vara i ugnen benämns inte i texten. Bokens innehåll kan också bidra med en diskussion om vad som finns i tårtorna dels genom hur tårtorna framställs men också via ingredienserna på Fiffis listor. Dock är texten på listan med ingredienser upp och ner då den hänger från blocket Fiffi håller i, vilket gör texten mer svårläst. Mer än hälften av alla substantiv som illustreras är från bilden med faster Fiffi och hennes listor. Ord som “tårtljus”, “girlander”, “ballonger”,

“tårtor” och “bullar” är substantiv som förknippas med kalas.

På det andra uppslaget där text illustreras står Alfons och öppnar sina paket. Det finns en ask med färgglada kritor i, på asken står det “kritor”, vilket förtydligar vad kritor är, och hur ordet stavas för läsaren. Det ligger en halvöppen kartong på presentbordet som det står “modell-bygg” på, och bredvid den står en vit liten behållare med texten “bubbel-bad ros-lukt”. Genom skriften på kartongen och behållaren kan läsaren förstå vad som finns i de, även fast innehållet inte illustreras. På bordet står bara ett oöppnat paket, och genom att läsa lappen “till Alfons grattis” så blir det tydligt för läsaren att även det paketet är till Alfons, han har bara inte hunnit öppna det än.

(33)

Under grisen står det “(men kika inte!!)”. Även i bokens text står det beskrivet vad för lek barnen ska leka, men genom att det illustreras ytterligare med ord skrivna i versaler kan barnen lära sig känna igen orden och dess betydelse. Substantivet svans förtydligas då olika grissvansar som barnen på kalaset har ritat själva illustreras, vilket kan förtydliga vad för typ av svans boken refererar till.

6.4.2 Utmärkande ord i berättelsetexten

Kursiv: alltid, många, göra, särskilda,

lekarna, tårtan, till, större, grönt, lika mycket, egna

Versaler: PÅ RIKTIGT!, RIKTIGT,

JÄTTEKALAS, SKJORTA, SLIPS, GODISPÅSE?, PRECIS, BRA

Utstavade: s-ä-k-e-r-t Substantiv: jättekalas, skjorta, slips, godispåse,

lekarna, tårtan

Analys: Alla substantiv som är markerade i texten går att relatera till kalas. “Jättekalas” är ett

substantiv som faster Fiffi använder sig av när hon börjar planera kalaset till Alfons. Det som Alfons tycker är spännande i början när alla gäster ska anlända är att han får ha på sig sin skjorta och slips, detta förtydligas genom att “skjorta” och “slips” står skrivet i fet stil. På samma sida är Alfons illustrerad iklädd sina finkläder, vilket förtydligar för läsaren vad en skjorta och slips är. Orden som är beskrivande för ett barnkalas, enligt faster Fiffi och Alfons, är skrivna kursivt eller i versaler. Att de substantiven utmärker sig genom versaler eller kursiv stil förstärker visuellt vilka substantiv som är väsentliga i bokens handling. Ord som “tårta” och “godispåse” är något de flesta barn redan kan relatera till, och som även blir tydligt illustrerade i skrift för läsaren. Några av orden som utmärker sig med kursiv stil i texten är “många”, “större”, “lika mycket” och “egna”. Orden beskriver antal, storlek, mängd, färg och vem det tillhör, vilket är viktiga ord för ett barns ordförråd som underlättar deras

kommunikation. Konflikterna som uppstår i handlingen om att barnen vill ha samma och lika dant av allting för att det ska bli rättvist kan likna konflikter som även uppstår i förskolans vardag, som barn kan relatera till.

6.4.3 Läsande eller skrivande karaktärer

(34)

kalaset

Någon har skrivit TILL ALFONS GRATTIS

Skriften på planschen till leken sätta svansen på grisen

Analys: Det framgår tydlig av bokens innehåll att faster Fiffi kan skriva och läsa, vilket

framgår av berättelsetexten och illustrationen av henne hållandes papper samt penna. Kom ihåg listorna är resultatet av Fiffis skrivande och visar vad som behöver köpas och göras inför kalaset. Längst ner på en av kom ihåg listorna står ordet “sugrör” skrivet i en stil som skiljer sig från den övriga stilen på listan. Sugrör är skrivet i versaler med kantiga bokstäver, som visar att ordet är skrivet med en viss ansträngning. De övriga orden på listan är skrivna med gemener i kursiv stil. Vi tolkar det därför som att det skulle kunna vara Alfons som skrivit “sugrör” på listan. De två listorna som är skrivna med raka bokstäver och med gemener, skulle kunna vara faster Fiffi som skrivit på två olika sätt eller pappa Bertil som hjälpt till att skriva. Dock syns inte Bertil till mer än i början av boken.

På presentbordet står ett oöppnat paket med en lapp “till Alfons grattis”. Vem som har skrivit lappen framgår inte, men det är troligen ett av barnen eller någon av deras vårdnadshavare. På den hemmagjorda planschen som är till leken “sätta svansen på grisen” är de översta orden fetade och skrivna i versaler, de nedre orden är i vanlig text och skrivna i gemener. Det skulle kunna vara både Bertil, eller faster Fiffi som skrivit dit orden, men texten riktar sig till lek deltagarna som är barnen på kalaset. Barnen verkar förstå reglerna, men om det beror på att barnen kan läsa texten, eller om de har lärt sig reglerna på annat sätt framgår inte.

6.5 Sammanfattning

Här nedan presenteras en sammanfattning av vad som framkom av analysen och resultatet. När ord är utmärkande i berättelsetexten, kan det påverka hur läsaren uppmärksammar och uttalar orden. Till exempel vid högläsning, så kan orden signalera till den som läser hur hen ska uttala orden. Ord som är skrivna i versaler och/eller i fetstil kan uppfattas som att de ska läsas högljutt eller betonas. Detta gör att läsaren justerar talvolymen och betoningen vid dessa orden, vilket kan uppmärksamma lyssnaren. Dennes tankar och funderingar väcks, samt bidrar till att denne utvecklar en bredare förståelse för det utmärkande orden och

(35)

kan se att de utmärkta orden skiljer sig och sticker ut från den omgivande texten vilket kan väcka deras intresse. Resultatet visar att de utmärkande orden i Alfonsböckerna ofta är ord som beskriver hur karaktärerna tänker eller uttrycker, varav många även är substantiv och adjektiv. Substantiven och artefakterna som framställs såsom klockan, lingon och sågen upprepas ett flertal gånger under bokens handling, och förmedlar kunskap via

representationerna i böckernas innehåll till läsaren. Detta kan göra det möjligt för barnen att utveckla sin ordförståelse, sitt ordförråd och bidra till deras språkutveckling. Böckernas innehåll ger också möjlighet att föra en dialog om olika ämnen, såsom kalas, tid och vänskap. Genom dialogen får barnen större ordförråd och barnen ges tillfälle att öva sig på att använda orden. Med använda menar vi att barnen får möjlighet till att uttala och konstruera olika meningar och meningsuppbyggnader. Igenkänningsfaktorn som böckernas handling eller innehåll kan bidra med kan lyfta barnens uppmärksamhet och fånga deras intresse för

böckerna, vilket har en betydelse för hur barnet utvecklar språket via de utvalda böckerna. De karaktärer som resultat visar som läsande och skrivande är faster Fiffi, pappa Bertil, Alfons, Milla och övriga karaktärer såsom både pojkarna och flickorna i skolan. Vårt resultat visar alltså att det finns kvinnliga, manliga, barn och vuxna karaktärer som skriver och läser i de utvalda böckerna. Skrivandet och läsandet framställs som vardagligt och något som

karaktärerna i böckerna gör naturligt, vilket gör att karaktärerna kan ses som möjliga förebilder som kan inspirera mottagare till att själv vilja läsa och skriva.

7 Diskussion

Under denna rubriken kommer vi att diskutera vårt resultat i relation till vårt syfte, vår frågeställning och tidigare forskning utifrån vår valda teori, vårt perspektiv samt vår metod. Våra frågor är: Hur förmedlar Alfonsböckerna kunskap som artefakter, vad förmedlas via bilderböckernas innehåll och hur kan det bidra till barns språkutveckling? och Hur framställs läsande och skrivande i Alfonsböckerna och hur kan det tolkas? Avsnittet är uppdelat i

följande underrubriker 7.1 Förmedlande artefakter, 7. 2 Potential för barns språkutveckling, 7.3 Framställande av läsande och skrivande.

7.1 Förmedlande artefakter

(36)

människan har, då det är via språket som kategoriseringen och konstruktionen av världen sker. Bilderböckerna kan ses som laddade artefakter genom att de används som verktyg för

språkinlärningen, vilket ger barnen makt då de approprierar språket (Allwood & Erikson, 2017; Von Brömssen, 2003). Men bilderböckerna påverkar också vilka ord barnen får tillgång till via innehållet. Handlingen i böckerna formar också barnet utifrån kulturella och etiska aspekter som författaren valt att skriva fram (Allwood & Erikson, 2017; Säljö, 2015). Det är också författaren som valt vilka objektet det ska förmedlas kunskaper om och hur mycket kunskap läsaren ska få tillgång till.

Klockan är till exempel en social multikulturell artefakt vilket gör att individer från flera olika kulturer vet vad en klocka är och kan avkoda den. Siffersymbolerna på klockan är precis som begreppet tid accepterat utifrån samma förutsättningar inom flera kulturer. Det som accepteras är att dygnet har tjugofyra timmar, varje timme består av sextio minuter och oavsett om vi benämner siffran “1” som “ett”, “uno” eller “yksi” så ser symbolen på klockan likadan ut i de olika kulturerna. Om boken “Raska på, Alfons Åberg” (Bergström, 1975) används som verktyg för att hjälpa barnen avkoda klockan får de en typ av makt. De behöver då till exempel inte fråga hur mycket klockan är, det räcker att de tittar på klockan så kan de själva avkoda den. Lingon å andra sidan är inte en multikulturell artefakt på samma sätt som klockan. Mottagare av böckernas innehåll har kanske aldrig ätit eller sett lingon i

verkligheten, men via böckerna kan de ändå förstå att lingon är något rött som går att äta och som kan förvaras i en burk, däremot framgår det inte hur lingon smakar. En annan artefakt som det förmedlas kunskaper om är sågen, det framgår att sågen är farlig, hur en såg kan se ut och att det är ett verktyg, men det står inte hur eller varför den är farlig eller hur den används (Bergström, 1973). Anledningen till varför det inte förmedlas hur en såg används i boken kan bero på författarens barnsyn. Hon kanske inte anser att Alfons som i boken är 5 år är redo för att hantera ett, enligt henne, farligt verktyg (Bergström, 1973). Om författaren bidragit med dessa kunskaperna hade hon gett makten till barnen att förstå hur sågen ska användas och på så vis kunnat ge barnen idén om att försöka såga. Barnen skulle kunna göra detta i

References

Related documents

sjukdomstillstånd samt hur man hanterar dessa. Detta för att öka kunskapen och därmed avdramatisera sjukdomar som idag ses som utmärkande. Inom vården är det sjuksköterskor som

Studien syftar till att ta reda på om tarmfloran påverkas av en kostomläggning (viktbibehållande-, 2400- och 3400-kalorikost) hos både normalviktiga och obesa

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av våld på akutmottagningen. Resultatet visade att sjuksköterskor på akutmottagningen har mycket negativa upplevelser av

För att kunna föra patientens talan vid behov framkom det i resultatet att det behövs en bra vårdrelation Vårdrelationen ger möjligheter för sjuksköterskan att lära känna

Sjuksköterskor och andra professioner inom vård och omsorg har ett medlidande till andra människor då de fokuserar på att hjälpa andra som är i behov av hjälp, detta leder till

Det formulerades 27 stycken frågor som handlade om konflikter – hur man påverkas av dessa, hur man löser dem, hur man tycker de borde lösas, vad man gör

Syfte: Syfte med studien var att genom en systematisk litteraturgenomgång undersöka om depression kan lindras med hjälp av hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA) med hjälp

Alla de beskrivna metoderna utgår från gehörsbaserad undervisning under den tid då elevernas största fokus ligger vid att få kontroll på instrumentet. Rolland och Havas har