LÄRARUTBILDNINGEN
LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp Examensarbete, 15 hp
Fysisk aktivitet i skolan
Fysisk aktivitet i skolan
-varför och erbjuds elever det?
Ansvarig institution:
Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi Författare: och idrottsvetenskap Karin Svensson Handledare:
Handledare: Per-Eric Nilsson Sofia Tapper
Kurs:
Kurs: GO 2963GO 2963 År och termin:
SAMMANFATTNING
Karin Svensson och Sofia Tapper Fysisk aktivitet i skolan
-varför och erbjuds elever det? Physical activity in school. -why and do pupils provides it?
Antal sidor: 31
Syftet med studien är att, utifrån Lpo 94 samt de rekommendationer som Myndigheten för skolutveckling gjort kring daglig fysisk aktivitet, belysa vikten av daglig fysisk aktivitet ur olika perspektiv samt att kartlägga skolors/pedagogers arbete inom ämnet. För att uppnå syftet presenteras en teoretisk del angående varför det är positivt med fysisk aktivitet för eleverna samt att vi genomfört en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i två olika kommuner angående deras uppfattning om och arbete kring daglig fysisk aktivitet. I resultatdelen visas de medverkande pedagogernas svar kring enkätfrågorna. Här belyses att de flesta anser att de inte hinner med detta på grund av tidsbrist och okunskap. Det finns de som arbetar med daglig fysisk aktivitet med de hittar vi framförallt i förskoleklass. Anmärkningsvärt är att alla pedagogerna inte ser daglig fysisk aktivitet som deras uppdrag trots att det står i läroplanen.
Innehåll
1. Inledning 3
1.1 Bakgrund 3
1.2 Syfte och frågeställningar 4
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk 5
2.1 Fysisk aktivitet 5
2.2 Varför fysisk aktivitet? 7
2.3 Ur ett motoriskt perspektiv 8
2.4 Ur ett hälsoperspektiv 10
2.5 Ur ett undervisningsperspektiv 12
3. Metod 13
3.1 Metodval 13
3.2 Enkätkonstruktion 14
3.3 Litteratururval samt undersökningsurval och genomförande 15
3.4 Bearbetning och analys 16
1. Inledning
I den här inledande delen av arbetet kommer vi ta upp bakgrunden till varför vi gjort vårt arbete kring just fysisk aktivitet och ge en liten tillbakablick hur det har skett en förändring i samhället. Vidare presenterar vi också vårt syfte med studien och vilka frågeställningar som vi arbetar med.
1.1 Bakgrund
Ekberg och Erberth (2000) skriver i boken Fysisk bildning om hur samhället har förändrats historiskt sett och kommit fram till att vi idag inte har samma livsvillkor som förr. Vår kropp är konstruerad för fysisk aktivitet då vi förr inte kunde förlita oss på vår mentala kapacitet utan var tvungen att ha en fysisk skicklighet för att klara ett hårt liv med jakt, jordbruk och vandring. Idag räcker det med att orka lyfta fjärrkontrollen, vrida på ratten i bilen och gå den korta bit från färdmedlet till dörren för att överleva rent fysiskt i samhället. Vi uppfinner och utvecklar allt fler hjälpmedel för bekvämlighet och ”detta har lett till att den spontana,
nödvändiga rörelsen (jakt, försvar osv) inte längre är självklar.” (Ekberg & Erberth,
2000:12)
Ekberg och Erberth forsätter med att referera till rapporter från Socialstyrelsen som menar på att ”fysisk aktivitet, tillsammans med en balanserad kost ät ytterst viktig och oftast det
viktigaste sättet att behålla hälsa och undvika sjukdomar och skador.”(Ekberg och Erberth,
2000:45) Även McKenzie och Kahan (2008) menar att fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och sjukdomar relaterade till det. I dagens samhälle är det ”inne” med att röra på sig men Ekberg och Erberth tar upp att det är gruppen som redan tränar som har ökat i träningsmängd samtidigt som gruppen av människor som inte rör på sig har ökat i storlek.(Ekberg och Erberth, 2000) De har sett att tendenserna är liknande för barn och ungdomar och de menar att 20-30% av befolkningen inte rör på sig och därmed blir ”soffliggare”. I relation till det menar McKenzie och Kahan (2008) att överviktiga barn har tredubblats sedan 1970-talet. Ekberg och Erberth (2000) samt McKenzie och Kahan (2008) ser ett samband mellan att de som mest av allt behöver fysisk aktivitet inte får det eller väljer bort det i olika sammanhang som exempelvis skolans idrottsprofilering eller elevval och det är en stor osannolikhet att ”inaktiva barn och ungdomar kommer bli aktiva som
McKenzie och Kahan (2008) skriver om att skolorna får ett stort ansvar för den fysiska aktiviteten då skolan är en institution där alla barn passerar någon gång i livet och de menar också på att det här finns en möjlighet att lägga en bra grund för framtiden vad gäller fysisk aktivitet och hälsa. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, står det under rubriken ”Skolans uppdrag” att ”skolan skall sträva
efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Lpo 94).
Med detta menas att alla lärare ska ta ansvar för att eleverna får möjlighet till fysisk aktivitet, inte bara idrottsläraren.
Det finns många olika rekommendationer för hur mycket fysisk aktivitet som barn och ungdomar behöver. Folkhälsoinstitutet belyser tillsammans med Nordiska Rådet att barn och unga bör utöva minst 60 min fysisk aktivitet per dag och denna bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. Detta överrensstämmer med McKenzie och Kahan (2008) som också skriver att barn behöver ha minst 60 min fysisk aktivitet per dag. Med tanke på läroplanen och skolans uppdrag gjorde även Myndigheten för skolutveckling (2009) en riktlinje vad gäller skolan och här menade de att 30 min fysiska aktivitet var att sträva mot under skoldagen.
Mot den här bakgrunden har vi valt att göra vårt examensarbete om och titta närmare på hur skolor arbetar med fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen och vad de lägger in i begreppet fysisk aktivitet. Vi har olika erfarenheter sedan egen skolgång och arbete inom skolan som gör att vi vill gå vidare med hur vi som pedagoger ska få elever att ha hälsa och specifikt den fysiska hälsan samt hur fysiska aktivitet kan påverka studieresultatet i allmänhet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Vi har valt att utgå Lpo 94 samt de rekommendationer som Myndigheten för skolutveckling gjort kring daglig fysisk aktivitet. Studien syftar då primärt till att belysa vad fysisk aktivitet är, vikten av daglig fysisk aktivitet ur olika perspektiv samt att kartlägga undersökningsskolornas/pedagogernas arbete kring daglig fysisk aktivitet och sekundärt om det kan finnas skillnader beroende på verksamhet.
Utifrån vårt huvudsyfte har vi följande frågeställningar
• Strävar de pedagoger som ingår i vår undersökning mot läroplanen då den menar att alla lärare ska bidra till daglig fysisk aktivitet?
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk
I kommande text kommer vi ta upp och belysa tidigare forskning inom ämnet. Vi har valt att börja stort med att se till begreppet fysisk aktivitet för att vidare gå in på varför det är viktigt för barn och unga. Vi ser här till olika perspektiv såsom motoriskt, hälso- och undervisningsperspektiv.
2.1 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet kan vara mycket och beroende på vem som frågas eller vilken bok du läser kan du få olika definitioner. Nedan presenteras några olika sätt att se på fysisk aktivitet.
Schäfer Elinder och Faskunger (2006) i samband med Folkhälsoinstitutet har i Fysisk aktivitet och folkhälsa presenterat ett sätt att dela upp fysisk aktivitet och på samma sätt har även Winroth & Rudqvist (2008) delat upp begreppet. De menar att fysisk aktivitet bör förklaras med att det är alla typer ”av rörelse som ger ökad energiförbrukning.”(Schäfer Elinder och Faskunger, 2006:12) Författarna delar sedan upp fysisk aktivitet i olika områden;
• Fysisk aktivitet i vardagen
• Fysisk aktivitet till och från arbetet • Fysisk aktivitet inom arbetet
• Fysisk aktivitet på fritiden • Motion
• Träning inriktat på tävling
Beroende på vilket område som du själv antar i din vardag och vilken ambition du har till fysisk aktivitet presenteras tre olika definitioner.
1. Fysisk aktivitet definieras som all rörelse som ger ökad energiomsättning. Denna definition omfattar alltså all typ av muskelaktivitet, tex städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, hobbyverksamheter exempelvis golf, svampplockning, motion och träning.
3. Träning innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika typer av fysisk aktivitet, företrädelsevis inom idrott.
(Winroth & Rydqvist, 2008:110) Den första är den definition som författarna vill att människan ska anta men precis som vi skrev handlar allt om vilken ambition och vilken syn som människan har och denna varierar från person till person.
Quennerstedt (2006) har tittat närmare på skolans hälsoarbete och i sin doktorsavhandling Att lära sig hälsa menar han att skolan delar upp hälsa i fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Han fortsätter med att fysisk aktivitet inom skolan presenteras utifrån tre delar; kondition, styrka och rörlighet. Ser han till läroplanen och dess mål fokuserar skolan på att eleverna ska kunna se sambandet mellan konditionsträning, kost och motion för det fysiska välbefinnandet. Samtidigt ska eleverna stimuleras till goda vanor för framtiden.(Quennerstedt, 2006) Ställs Quennerstedts tankar, som han har sett inom skolan, mot Winroths & Rydqvists (2008) tre definitioner av fysisk aktivitet har skolan tagit sig an den andra definitionen där motion är medveten fysisk aktivitet med en viss avsikt. Quennerstet (2006) medger att han främst sett idrottsämnet när han kommit fram till sina slutsatser men menar också att han inte kunnat se arbete kring den fysiska hälsan någon annan stans. Det är synd att skolan inte mer poängterar all rörelse som fysisk aktivitet då många barn och unga inte har intresse för motion på träningsnivå utan kanske behöver se att en promenad till och från skolan eller att leka i snön på vintern är minst lika mycket fysisk aktivitet som att träna fotboll eller ishockey. Detta för med sig konsekvenser då alla lärare ska bidra till fysisk aktivitet, men att köra ett motionspass mitt i en lektion är inte rimligt. För att kunna arbeta med fysisk aktivitet behöver skolan anta en annan definition, att all rörelse är fysisk aktivitet.
Ytterligare ett sätt att se på fysisk aktivitet står Ekberg och Erberth (2000) för då de skriver att det är;
”kroppsrörelse utfört av skelettmuskel som resulterar i energiåtgång, dvs det är inte bara planerad träning och motion som räknas som fysisk aktivitet, utan med fysisk aktivitet avses varje rörelse som ökar energiförbrukningen över basal nivå”.
Denna definition är väldigt lik Winroths & Rydqvists (2008) första men i denna är det mer framskrivet vikten av att det inte bara är ren motion eller träning som räknas som fysisk aktivitet utan att det är all rörelse. Fortsättningsvis i arbetet vill vi ha med oss denna definition för att poängtera alla rörelsers betydelse för den fysiska hälsan.
2.2 Varför fysisk aktivitet?
Vi människor har under miljoner år levt i en miljö där fysisk aktivitet utgjort en naturlig del av vår vardag. Vi har i kroppen därför ett stort antal muskler och leder, vi har också ett nervsystem och en cirkulationsapparat som effektivt anpassats till ett liv i rörelse. Dessa organ är mer eller mindre beroende av fysisk aktivitet för att det ska fungera fullt ut. På senare år har forskningen om betydelsen av fysisk aktivitet och rörelse blivit allt större, framför allt för inlärningen och för barns fysiska och psykiska balans (Winroth & Rydqvist, 2008). Olika studier visar att barn och ungdomars självförtroende förbättras genom att vara fysisk aktiv och uppleva glädje under aktiviteten, till exempel genom att utöva en sport eller idrott på fritiden. Glädjen som finns i aktiviteten är både en positiv respons på den utförda aktiviteten samt en motivationsfaktor till att fortsätta (Isberg 2009). Genom att hitta glädjen i fysisk aktivitet i skolan motiveras eleverna att hitta en fysisk aktivitet även på egen hand, det är också viktigt att vi som lärare påpekar för eleverna hur viktigt det är med daglig fysisk aktivitet. Dagens uppgift handlar om att fostra unga människor till en aktiv livsstil som fortsätter in i det vuxna livet, som i sin tur bidrar till ett psykiskt välbefinnande. Svenska myndigheter har tillsammans med nordiska myndigheter kommit fram till att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva 60 minuter om dagen. Det ska inkludera både måttlig och hög aktivitetsgrad. Det som gynnar barn och ungdomar är att dela upp aktiviteterna i flera pass för att det ska bli så allsidig som möjligt. Genom att vara fysisk aktiv och allsidig leder detta till en bättre kondition, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid och koordination (Isberg, 2009).
och fysisk aktivitet. Vi ska inte glömma att barn och unga befinner sig i ständig utveckling. Hela tiden sker förändringar i kroppen och kroppens rörelsemönster utvecklas hela tiden. Om alla barn och unga får en positiv bild av fysisk aktivitet genom hela sin uppväxttid kommer de flesta att kunna behärska det som krävs för att delta i sociala sammanhang som är betydelsefullt i de olika åldersgrupperna barnet befinner sig i (a.a).
”Att vara en hel människa är att känna att kropp och själ fungera tillsammans, samtidigt som vi får möjlighet att vara tillsammans med andra i sociala sammanhang, vilket gör att vi känner trygghet och tillhörighet”
( Annerstedt m.fl. 2002:7).
Detta kan uppnås genom att vara fysisk aktiv och vara i rörelse. Eftersom samhällsutvecklingen i sig själv inte tar hänsyn till barnets rörelsebehov måste skolan, som har ansvaret för barn mellan 0-16, ge tid och rum för barnen att varje dag vara fysisk aktiv på ett eller annat sätt (a.a). Det är en av faktorerna som vi måste ta hänsyn till om vi ska lyckas med att utforma en skola där alla barn skall trivas och utvecklas.
Målen för fysisk aktivitet och hälsa i Lpo 94 är omfattande.” skolan ska sträva efter att
erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen av hela skoldagen”(Lpo 94) Det ställs
stora krav på pedagoger vare sig de arbetar i förskoleklass, fritidshem eller i skolan. I arbetet med att nå målen i de planer som utarbetats har förberedelserna och genomförandet stor betydelse.
2.3 Ur ett motoriskt perspektiv
utveckling kan ses som ett samspel mellan inre biologiska faktorer och yttre miljömässiga förhållanden. De medfödda anlagen utgör grunden för utvecklingen, medan påverkan från omgivningen i stort sätt är avgörande för resultatet av den motoriska utvecklingen hos barnen (Annerstedts m.fl , 2002). Den motoriska utvecklingen omfattar alla funktioner och processer som styr våra rörelser. För att kunna anpassa rörelsemiljöerna till barnens förmåga att utveckla motoriska färdigheter på bästa sätt, är det nödvändigt att har en kunskap om hur kroppen fungera och vikten vid daglig fysisk aktivitet.
Alla barns ska ges möjlighet att vara i rörelse, så att de kan röra sig med naturlig säkerhet i de situationer de möter. Det levande barnet är fysiskt och psykiskt aktivt. Skolan skall ta tillvara på barnets utvecklingsbehov och skaparförmåga, också när det gäller fysisk aktivitet (Annerstedt, 2002). Genom att vara fysisk aktiv och arbeta med kroppen som redskap skapas hos barnen en utvecklad positiv kroppsuppfattning, de kan delta i alla former av lek, kunna sitta stilla under en längre tid och kunna tänka abstrakt.
Kroppen och fysisk aktivitet är viktiga inkörsportar till lek för barnet. Samtidigt är olika typer av lek viktiga områden för rörelse och fysisk utveckling. Vi kan säga att barnens värld är en fysisk värld eftersom barnets kropp och barnets upplevelsevärld aldrig är helt åtskilda. Barnens vardag präglas av att kroppen fungerar. Barn fingrar på saker, gungar, klättra, springer, hoppar, faller och slås sig. De undersöker hela tiden allting genom att arbeta med sin kropp. Barn existerar genom kroppen. När barn är fysisk aktiva i sitt sätt att vara, måste den fysiska och motoriska leken ägnas stor uppmärksamhet, både som upplevelse i sig själv och som grund för inlärningen. Att bemästra grundläggande fysiska färdigheter har en stor betydelse med tanke på det enskilda barnets utveckling och motoriska förmåga. Osäkerhet och dålig kroppsmedvetenhet, d v s förmåga till att vara på det klara med hur man använder sin egen kropp, bidrar till att barnen begränsas i sin utveckling och motorik (Annerstedts, 2002).
Bästa sättet att stimulera en positiv motorisk utveckling är att låta barnen röra sig och får utlopp för sin naturliga utvecklingsmotor på så många olika sätt som möjligt, genom att skolan arbetar med en inbjudande miljö som exempelvis att ta vara på skogen. Då barnen leker i skogen använder de många grovmotoriska grundformer som springa, hoppa, hänga och balansera. Leken brukar också leda till att barnen utövar flera motoriska handlingar samtidigt- kombinationsmotorisk kompetens (Annerstedts, 2002). Dessa grundmotoriska grundformer leder sen till att barnen lättare kan behärska finmotoriken som till exempel handlar om att kunna hålla en penna och skriva. Genom att kunna behärska grovmotorikens grundformer blir det en positiv effekt på individens utveckling både socialt, mental och fysiskt och detta leder till en berikad fritid (a.a).
2.4 Ur ett hälsoperspektiv
Genom att låta eleverna utveckla en god kroppsuppfattning och kunskaper om fysisk aktivitet kan de välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv. Att de får ett bestående intresse för vikten av regelbunden fysisk aktivitet och tar ansvar för sin fortsatta hälsa. Det är viktigt att får eleverna att själva vilja utveckla sin förmåga till fysisk aktivitet tillsammans med andra men även på egen hand och med eget ansvar (Isberg, 2009).
Psykiskt välbefinnande är inget som kan kopplas fullt ut till fysisk aktivitet, utan psykiskt välbefinnande är ett psykologiskt tillstånd som har att göra med att personer mår bra (Isberg, 2009). Det är många diskussioner som handlar om kopplingen mellan fysisk aktivitet och välbefinnande. Ett mål är att motivera barn och ungdomar till att vara aktiva. Barn och ungdomar som i mindre grad utövar fysisk aktivitet upplever att de mår sämre. Om barn och ungdomars välbefinnande inte är bra leder detta till att det utövar ännu mindre fysisk aktivitet dagligen (a.a).
Det är viktigt att vi som vuxna ger barn möjlighet hur de kan påverka sin hälsa, detta genom att vara fysisk aktiv. Fysisk aktivitet kan skapas genom en bra och fungerande närmiljö, tillexempel barnens skolgård. Att det sociala nätverket fungera och att barnen får en känsla av sammanhang, där man känner att man betyder något. Här skapas en självbild och självförtroende vilket ökar barnens hälsa (Winroth& Rydqvist, 2008).
Genom att vara fysiska aktiv bidrar man till att må bra och att nå tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och kunna förverkliga sina personliga mål(a.a).
Fetma hos barn är ett problem som har ökat kraftigt i många länder, däribland Sverige under de senaste decennierna. Ofta börjar barnfetma mellan tre och sju års ålder. Grundläggande i behandlingen är att öka eller ända barnens fysiska aktivitet. Här spelar alltså den fysiska aktiviteten en stor roll. De är daglig aktivitet som gäller, inte bara en 5 minuters promenad till skolan varje dag. Fetma hos barn kan lägga grunden för sjukdomar som högt blodtryck, diabetes, blodfettsrubbningar, astma, snarkproblem, sömnapné och förslitningsskador i leder.
När vi rör oss är det nervsystemet som startar och reglerar rörelserna. De övriga processerna hjälper till med den fysiska aktiviteten. Musklerna arbetar med hjälp av skelettsystemet och skapar rörelse. Muskelarbetet kräver energi som vi skaffar då näringsämnen från matsmältningsorganen förbränns. Förbränningen avger mycket värme som vi gör oss av med genom svettning för att reglera kroppstemperaturen. Det är flera organ som aktivt arbeta då barnen är fysisk aktiva. Fysisk aktivitet har emellertid en klar effekt när det gäller att motverka övervikt hos barn. ”Låg fysisk aktivitet betyder lika mycket som födointaget för
utveckling av fetma” (Lango Jagtoien & Grindberg, 2000: 30). Det finns en tydlig koppling
mellan låg grad av fysisk aktivitet hos äldre barn och viktproblem.
Barn bör skaffa sig starka muskler genom lek och lek präglas av fysisk aktivitet som ökar rörelseerfarenheten. Skoldagen bör erbjuda tillfällen till att klättra, hänga, gunga, springa, hoppa, lyfta och dra. När möjligheterna finns, upprätthåller och utvecklar barn en anpassad styrka i muskulaturen, samt en naturlig rörelse i lederna.(Isberg, 2009).
kondition, styrka, rörlighet och koordination. De fysiska faktorerna påverkar i en stor utsträckning hur vi mår och fungera i vardagen (a.a).
Genom att vara fysisk aktiv i ung ålder ökar det möjligheterna till att utöva regelbunden fysisk aktivitet även i vuxen ålder. Att välja en rolig, motiverande och givande fysisk aktivitet ökar möjligheterna ytterligare, därför är vikten av tidig regelbunden fysisk aktivitet stor. (Isberg, 2009)
I kursplanen för idrott och hälsa tar skolverket upp ämnets betydelse för hälsa och att barn och ungdomar behöver får mer kunskap om hur regelbunden fysisk aktivitet påverka välbefinnandet. Målen är att utveckla fysiska, psykiska och sociala förmågor hos eleverna och vilken betydelse det har för hälsan (Isberg, 2009). Forskning visar att ämnet idrott och hälsa kan få en central roll i arbetet för att uppnå fysiska aktivitetsrekommendationer för barn och ungdomar (a.a).
2.5 Ur ett undervisningsperspektiv
Barn är i ständigt behov av att byta ställning. De behöver variation eftersom muskulaturen ännu inte tål långvarig och ensidig belastning. Barn är alltså i behov av rörelse av fysiologiska skäl. De kan alltså inte utan vidare sitta stilla för länge på samma plats, de måste röra på sig för att utvecklas vidare. De har en känsla av att det kryper i kroppen hela tiden, därför är det extra viktigt att lärarna har denna kunskap om barnen. Det brukar uppstå problem i klassrummet om vissa barn inte kan sitta still på stolen allt för länge, det finns en förklaring varför (Annerstedt m.fl., 2002).
förbättras hos barn genom medveten rörelsestimulans eller fysisk aktivitet. Vi blir allt viktigare som vuxna att se till att barnen bli stimulerade genom rörelse och fysisk aktivitet.
När barnen lär sig nya lekar och rörelser så följer de givna instruktioner. Vi kan se att barnen har förstått då de svarar med korrekta rörelser. Barnens ordförråd kan vidgas då vi som lärare kan indroducerar nya ord i leken och lägger ner tid på att upprepa dem för barnen. Om vi är uppmärksamma på detta kan det utveckla språket i en större grad (a.a). Ord som tillexempel på, under, bredvid och framför kan lättare läras in genom att låta barnen använda sig av kroppen. De får inte bara en ordkunskap utan även än större förståelse för själva ordet i fråga.
Har barnen en dåligt utvecklad grovmotorisk förmåga kan de i vissa fall även betyda en sämre finmotorik. Då barnet får svårt att hålla i en penna och lära sig att skriva. Barnet måste koncentrera sig i så stor utsträckning att den tappar fokus på själva skrivandet och dess inlärning (a.a). Igen kan en lösning då vara att få använda hela kroppen eller möjlighet att skriva stora bokstäver i exempelvis sand.
Barns utveckling av perception är en mognadsutveckling. Det är beroende av träning och utvecklas genom rörelse och daglig fysisk aktivitet. Perception och motorik är två begrepp som vi kan förknippa med varandra. Genom rörelse och fysisk aktivitet så införskaffar sig barnet erfarenheter om tid och rum. De lär sig att att förstå avstånd, riktningar och lägen. Det är viktigt att vi använder oss av alla sinnena i samband med inlärningen (a.a).
3. Metod
Under den här rubriken kommer vi presentera hur vi har gått tillväga då vi försökt uppnå vårt syfte samt svara på frågeställningarna som tidigare presenterats. Till att börja med kommer vi redogöra för vilka metoder vi använt oss av för att sedan beskriva urval av data samt vilka forskningsetiska ställningstaganden vi gjort.
3.1 Metodval
undersökningsmetod enligt Bryman (2002) då vi gått från teori till observationer/resultat. Den deduktiva undersökningsansatsen utgår ”från teori till empiri”. De som följer det här tillvägagångssättet anser att man först bör införskaffa sig vissa förväntningar om hur området ser ut, sedan gå ut och samla in empiri för att se om teorin stämmer överens med verkligheten. Vi har tolkat ordet teori i denna bemärkelse som tidigare forskning.
För att andra delen av syftet ska uppnås och för att vi ska få svar på de frågeställningar som vi arbetar mot är det viktigt att vi får in så brett underlag som möjligt från de skolor vi vänt oss till och i och med det valde vi bort observation som metod då denna inte kan samla in det stora material som vi är ute efter samt att observationer är en relativ snäv metod vad gäller möjligheten att ge olika information (Bryman, 2002). Istället valde vi enkät som vår huvudsakliga metod då det möjliggör det stora underlaget som vi behöver samtidigt som det minskar risken att responsen påverkas jämfört med intervjuer, då respondenten eventuellt kan påverkas av hur frågorna ställs (Bryman, 2002). Bryman fortsätter att se till positiva delar med enkätundersökning då han bland annat tar upp tidsaspekten. På en relativt kort tid kan man distribuera många enkäter och genom detta få ett brett underlag. Det finns också negativa aspekter vid jämförandet av enkäter och intervjuer då ett exempel är att man inte kan hjälpa respondenten om det skulle uppstå frågor samt att det är svårt att samla in tilläggsinformation. För att minska dessa negativa delar har vi valt att utforma enkäten så att respondenten har haft möjlighet att utveckla sitt svar.
Med tanke på att vi till att börja med har antagit en deduktiv undersökningsmetod och att vi sedan valt att arbeta med en bredd i informationssamlingen genom enkäter ser vi att vi valt att arbeta utifrån en kvantitativ forskning. Bryman (2002) belyser kvantitativ forskning utifrån vissa delar såsom deduktiv undersökningsmetod, naturvetenskapliga modeller samt objektivism. Då han belyser naturvetenskapliga modeller är det utifrån att dessa inte vill beskriva hur någonting ter sig utan varför det är på detta sätt och när det gäller objektivismen är det framförallt synen på verkligheten. Vårt val att i huvudsak anta en kvantitativ forskningsstrategi leder till att vi valt att arbeta utifrån en positivistisk forskningstradition som Bryman (2002) belyser som en naturvetenskapligt inriktad kunskapsteori.
3.2 Enkätkonstruktion
och årskurs 1-6. När det kommer till formandet av frågorna valde vi att gå igenom vår litteratur för att hitta delar som vi ansåg relevant att ha med i enkäten. Vidare samlade vi ihop frågor och försökte strukturera dessa utefter mer allmänna frågor till att börja med och sedan mer specifika till just pedagogens arbete i slutet. Vi kände det värdefullt till att börja med att få en inblick i hur respondenterna definierar begreppet fysisk aktivitet och om de skulle vilja arbeta mer med det utan att de hitintills har redogjort för om de aktivt arbetar med det eller inte. Frågor rörande om pedagogen kan se en koppling mellan social bakgrund, kön samt boende och fysisk aktivitet kommer härnäst och härifrån specificeras enkäten mer till skolan och pedagogens eget arbete då vi undrar om de anser att skolans miljö gynnar till fysisk aktivitet samt om de anser att det är deras ansvar att erbjuda daglig fysisk aktivitet eller om inte, vems det i så fall är. Till sist försöker vi se om pedagogerna tror att det kan finnas någon påverkan på koncentrationsförmågan beroende på elevernas dagliga fysiska aktivitet och avslutar enkäten med att fråga om de i den dagliga verksamheten arbetar med/erbjuder fysisk aktivitet för dess elever.
Frågorna har vi valt att utforma så konkret som möjligt genom att det går att svara ja eller nej på alla utom två av frågorna. Det vi dock har gjort är att vi på varje fråga har bett respondenten att motivera svaret på ett eller anat sätt, genom att göra så hoppas vi kunna få en förståelse för svaren på ett annat och djupare sätt än om de bara svarat med ja eller nej. Enkäten finns som bilaga 2.
3.3 Litteratururval samt undersökningsurval och genomförande
När vi inhämtade litteratur till tidigare forskning valde vi först att göra en sökning i universitetsbibliotekets mediekatalog för att eventuellt hitta relevant fakta. Vi hittade några bra böcker men behövde mer vetenskapliga belägg för det som stod i böckerna. Vi valde då att dels se till tidigare examensarbeten för att se vad de använt för källor samt att vi tog hjälp av vår bibliotekarie som är kopplad till lärarutbildningen. Vi tillsammans gjorde sökningar i Libris, Swepub, artikelsök och ERIC och fann här två engelska artiklar som var vetenskapligt publicerade samt relevanta doktorsavhandlingar vilka vi i sin tur har använt till vår del tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Intressant information har vi även hämtat från internet och folkhälsoinstitutets hemsida.
att vi tittade på de skolor som vi haft kontakt med under exempelvis VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och som vi kände att vi hade det enkelt att komma i kontakt med. Vi är medvetna om att anonymiteten kan vara ett problem men anser att i och med att inga personuppgifter ska anges på enkäten kommer vi inte se vem som svarat på vilken enkät. Vi valde ut tre stycken skolor i två kommuner som ligger placerade olika i förhållande till stad/landsbygd. Vi valde också att göra enkäten med alla pedagoger som arbetar från förskoleklass upp till årskurs 6 på skolorna för att få en spridning över stadierna och eventuellt kunna se skillnader i arbetssätt beroende på elevernas ålder, det är dock inte vårt huvudmål med undersökningen.
För att minska risken för eventuellt bortfall av svar på enkäten, vilket Bryman (2002) belyser som den största kritiken av enkätundersökningar, valde vi att personligen lämna ut enkäten till de berörda pedagogerna samt att tydligt redogöra för när enkäten skulle vara ifylld och visa var de skulle lägga den då. Vi fanns också på plats till och från på skolorna under undersökningstiden för att kunna svara på frågor om så uppstod. På så sätt upplevde vi att de flesta vill hjälpa oss och att bortfallet blev väldigt litet.
3.4 Bearbetning och analys
Då vi samlat in alla enkäterna började vi att läsa igenom dem för att sedan sortera upp dem efter verksamhet och skola. Detta gjordes för att nu kunna se om det fanns någon skillnad mellan verksamheterna och även mellan skolorna. Vidare tog vi ut statistiken av ja- och nej-svar och omvandlade dessa till procentsatser. När vi sedan gjort sammanställningen valde vi att börja skriva resultatdelen och tog här med intressanta referat från enkäterna för att tydliggöra. Under tiden som resultatdelen skrev kom intressanta tankar upp och dessa skrevs då ner, funderades på för att till sist skrivas ner i analys och diskussionsavsnittet.
3.5 Forskningsetiska överväganden
• Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
• Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
• Uppgifter om alla i en undersökning ingående personuppgifter skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
• Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. (Vetenskapsrådet, 2010)
När vi gjorde vår enkät hade vi naturligtvis dessa krav i tankarna och var väldigt noga med att utforma en tydlig förstasida, bilaga 1, där information av etiska ställningstaganden fanns med. Bland annat var vi tydliga med att informera om syftet med studien, att inga personuppgifter efterfrågas mer än i vilken verksamhet de arbetar i, det framgår tydligt att informationen endast kommer att användas vid detta arbete samt att när vi delade ut enkäten tryckte vi på att det är frivilligt att delta men att vi var tacksamma om så många som möjligt ville ställa upp och hjälpa oss. För att vara helt säkra på att det var ok från skolan kontaktade vi rektorerna innan för godkännande och till alla deltagande skrev vi att om de ville ta del av arbetet när det var färdigställt var det bara att höra av sig.
3.6 Metodkritik
Vi anser att enkätundersökning som metod för vår undersökning har fungerat bra. Vi har fått ut vad vi ville få svar på och det har känts genomförbart vad gäller tidsåtgång och så vidare. Det hade naturligtvis varit intressant att gå djupare i vissa frågor och då eventuellt gjort intervjuer med respondenterna men i och med att de fått motivera sina svar har vi ändå fått en förståelse för hur de medverkande pedagogerna resonerar kring ämnet.
4. Resultat
Nedan följer vår resultatdel och vi har valt att presentera den information som kommit fram genom enkätundersökningarna utifrån de nio frågor som enkäten innehöll. Vi kommer dels att presentera ett resultat av ja/nej-svar i procentsats och ta upp relevanta kommentarer som respondenterna har delgivit oss. När vi skriver ord som ”många” och ”de flesta” pedagogerna syftar vi till de som ingick i studien.
Kring svaren vad fysisk aktivitet var för pedagogerna är de flesta eniga om att det handlar om någon form av rörelse, där hela kroppen används. För några är fysisk aktivitet när pulsen ökar och du bli ansträngd. Undersökningspersonerna har tagit upp aktiviteter såsom städning, promenad, lek, jogging, träning, simning och motion medan andra har valt att endast skriva rörelse. Kopplat till vår teoretiska del av fysisk aktivitet är det många som kopplar begreppet till vår tolkning medan några ser det som motion. En utav pedagogerna har skrivit att det ska ske 30-60min/dag. Det går ej att se någon skillnad mellan verksamheterna och heller inte mellan skolorna.
Att dagligen får röra på sig så att kroppen syresätts lite extra och hjärnan arbetar bättre.
Förskollärare, förskoleklass
Vidare fanns de funderingar kring varför vi i Sverige har näst minst schemalagd idrott i hela EU och här menar många att det i Sverige läggs högre fokus på de teoretiska ämnena och att även goda teoretiska kunskaper jämfört med praktiska ger en högre lön om vi ser utifrån arbetsmarknaden. En del menar också att politikerna tror att eleverna är aktiva på sin fritid och därför är det viktigare att lägga mer tid på de teoretiska ämnena. En intressant kommentar är att schemalagd idrott alltid kommit i andra hand och att många lärare, rektorer och politiker fortfarande tror att det bara är massa bollspel som utförs på dessa lektioner. ”Stämplen” hänger kvar. De teoretiska ämnena har högre status, så resonera en del. Även här kan vi inte se någon skillnad mellan verksamheterna och skolorna.
Inkompetenta maktmänniskor.
Vi bestämmer inte timplanen, kärnämnena prioriteras.
Lärare, årskurs 3-4
På frågan om pedagogerna skulle vilja arbeta mer med fysisk aktivitet menar många att det skulle vilja det men att tiden och kunskapen inte finns. Många vet att det främjar inlärningen men väljer ändå inte att prioritera det. Några uttrycker sig som att det inte finns ”tid till det i
schemat då annan inlärning försvinner” och att det behövs läggas in i kursplanen för att det
ska fungera. Det som är intressant är att i förskoleklass arbetar de redan med fysisk aktivitet och pedagogerna uttrycker sig att de märker ”att eleverna behöver det, ju mer desto bättre”. När vi går igenom åk 1-3 så är pedagogerna mer negativa och det är även de som uttryckt att de inte vill arbeta mer med fysisk aktivitet och svarat att de ”har fullt upp med att lära barnen
sv och ma. Vi kan såklart röra oss där också, men tiden rinner snabbt iväg.” Vidare upp till
åk 4-6 är det en positivare inställning men det är här som pedagogerna uttrycker att kunskapen inte finns och att utemiljön är för oinspirerande samt att material saknas. Några tar upp utomhuspedagogik som ett sätt de hade velat arbeta med men åter igen menar de att det inte finns tillräckliga kunskaper för att kunna utföra det. Hela 70% vill arbeta mer med fysisk aktivitet under skoldagen.
Får fler tillfällen till att ”koppla av” från det vanliga skolarbetet, med tillexempel fysisk aktivitet i form av dans eller rörelselekar.
Lärare, årskurs 1-2
De allra flesta pedagogerna uttrycker att de kan se att kön, social bakgrund och boende har stor betydelse för hur pass aktiva barnen är. Många menar på att det krävs ett stort engagemang från vårdnadshavarna om barnen ska hålla på med föreningsidrott och att den tiden inte finns hos alla. Även ekonomiskt syns det skillnader då utrustning och transporter till träningar och tävlingar kostar. Lågutbildade föräldrar väljer att inte ”puscha” på sina barn lika mycket, de kör även sina barn till och från skolan i större utsträckning, anser vissa. Undersökningspersonerna kan också se en skillnad hos de vårdnadshavare som själva är aktiva, vilket leder till att barnen är aktiva i större utsträckning. Pedagogerna i åk 4-6 kan också se en utveckling hos barnen då de i denna ålder börjar ”bry sig mer om vad andra
tycker” vilket leder till att rasterna blir mer inaktiva än innan, framförallt flickorna. Elever
enkätundersökningen anser 61% att kön, social bakgrund och boende spelar roll för hur fysisk aktiva eleverna är.
Elever från andra kulturer har inga idrottstraditioner, framförallt inte flickorna.
Lärare, årskurs 5
Folkhälsoinstitutet rekommenderar 60 min fysisk aktivitet per dag för barn och ungdomar medan skolverket rekommendera 30 min fysisk aktivitet under skoldagen. Vi har ställt frågan till respondenterna om det är rimligt. En del menar att skolverket ska vara mer lyhörda och följa folkhälsoinstitutet rekommendationer. Andra menar att det inte finns tid för fysisk aktivitet under lektionstid och att det ska finnas mer timmar till detta, då de anser att det är en viktig bit i utvecklingen hos barn. Att eleverna är aktiva på rasterna tar många upp. Att öka idrottstimmarna i skolan hade setts som positivt hos flera lärare/peagoger. Vissa påtalar vikten av ansvaret hos vårdnadshavarna i denna fråga. Aktiva barn är glada och friska barn. 57.6% anser inte att det är rimligt att har en sådan hög rekommendation om hur fysisk aktiva barn och ungdomar ska vara. De lärarna som anser att det är rimligt arbeta i årskurs 4-6.
Jag får en känsla av att skolan ser som sin främsta uppgift att lära ut. Andra saker kommer efter det. Självklart vill vi att barnen ska må bra men inte på bekostnad av annat. Jag tycker att barns välbefinnande ska komma främst, det skulle underlätta lärandet avsevärt.
Lärare, årskurs 2-4 fritidsverksamhet
aktivitet. De undersökningspersonerna som svarat nej anser att det största ansvaret ligger på vårdnadshavarna.
Försöka hitta ett sätt för eleverna att röra på sig utan att de tänker på det. Utmana eleverna så att de vill testa nya saker och hitta glädjen i rörelse.
Lärare, årskurs 2-6
Att skolans miljö gynnar och inspirera elever till fysisk aktivitet håller de flesta med om, 73% av undersökningspersonerna har svarat ja. Förutsättningarna är att skolan har en bra skolgård, utemiljö och idrottssal. Stor del anser att det är viktigt att investera i material till skolgården, som ökar elevernas aktiva stunder ute på rasterna. De tycker också att det är viktigt att låta eleverna vara med och bestämma över sin utemiljö och vad de anses ska köpas in. Undersökningspersonerna skulle vilja att utemiljön är mer inspirerande och ger tillfälle till olika rörelseaktiviteter. Skolornas klassrum är ofta små och inbjuder inte till rörelse vilket många ser som negativt. Större klassrum skulle gynna den fysiska aktiviteten hos eleverna. Här finns det ingen skillnad mellan skolorna eller årskurserna.
Vår skolgård erbjuder många möjligheter till fysisk aktivitet. Skog, fotbollsplan, basketplan och stora fria ytor.
Lärare, årskurs 3-4
Att arbeta och erbjuda daglig fysiskt aktivitet är inte självklart för alla i undersökningen. Hälften erbjuder eller arbetar aktivt med fysiskt aktivitet dagligen. Det är aktiviteter som rörelselekar, utevistelse, klappramsor och motorikbanor. Vi kan se en stark vilja och ett arbete med fysisk aktivitet framförallt i förskoleklass, men även i årskurs 4-5. De undersökningspersonerna som inte erbjuder fysisk aktivitet under skoldagen anser att det är tidsbrist som är främsta anledningen. Några anser att det inte ingår i deras uppdrag. De undersökningspersoner som svarat nej arbetar mestadels med årskurserna 4-6. De anser att anledning till detta är att det inte finns tid i timplanen för det, de prioriterar kärnämnena istället.
För att bryta av långa arbetspass brukar vi har någon form av rörelse.
Lärare, årskurs 2
5 . Analys
I det här kapitlet kommer vi att försöka svara på våra frågeställningar och vi försöker även koppla ihop de svar vi fått vid enkätundersökningen med vår teoridel.
I vår teori tar vi upp fakta som menar på att fysisk aktivitet bör förklaras med att det är alla typer ”av rörelse som ger ökad energiförbrukning.”(Schäfer Elinder och Faskunger, 2006:12) Kring svaren vad fysisk aktivitet var för pedagogerna är de flesta eniga om att det handlar om någon form av rörelse, där hela kroppen används. För några är fysisk aktivitet när pulsen ökar och du bli ansträngd. Undersökningspersonerna har tagit upp aktiviteter såsom städning, promenad, lek, jogging, träning, simning och motion medan andra har valt att endast skriva rörelse. Kopplat till vår teoretiska del av fysisk aktivitet är det många som kopplar begreppet till vår tolkning medan några ser det som motion. De har en grundläggande kunskap om begreppet och genom att anta att fysisk aktivitet är all rörelse finns möjligheten för alla pedagoger att arbeta med det inom ramen för hela skoldagen, hade det varit så att deras tolkning av begreppet hade legat mer åt motionshållet möjliggör det inte samma arbete under skoldagen då det krävs mer tid och möjlighet till att byta om, duscha och så vidare.
fysiskt aktiv ökar syresättningen till hjärnan. Eleverna tänker klart och får en bättre koncentrationsförmåga. Genom att röra sig mellan passen orkar eleverna mera och tycker det är roligt, vilket leder till en bättre inlärning. En del nämner även frisk luft, detta i relation till fysisk aktivitet som väldigt positivt. En del tar även upp att det finns fakta kring detta och att de vet att det påverka eleverna positivt, framförallt skolprestationerna. En del av undersökningspersonerna har stor kunskap inom området då det tar upp utsöndring av endorfiner som gör oss piggare och syresättningen som vi har nämnt tidigare. Det gäller att hitta en balans mellan fysisk aktivitet och hur de presterar i skolan. Att dagligen får röra på sig leder till att kroppen syresätts och hjärnan arbetar bättre anser många i undersökningen. En allt för ansträngande aktivitet kan störa koncentrationer anser några av undersökningspersonerna.
Att arbeta och erbjuda daglig fysiskt aktivitet är inte självklart för alla i undersökningen. Hälften erbjuder eller arbetar aktivt med fysiskt aktivitet dagligen. Det är aktiviteter som rörelselekar, utevistelse, klappramsor och motorikbanor. Vi kan se en stark vilja och ett arbete med fysisk aktivitet framförallt i förskoleklass, men även i årskurs 4-5. Anledningen till att förskoleklasserna arbetar mer med rörelse och fysiska aktivitet är deras kunskap om hur kroppen fungera och hur den påverkas oss positivt genom fysisk aktivitet. De anser att eleverna behöver det och ju mer de arbetar med det desto bättre fungera verksamheten. De undersökningspersonerna som inte erbjuder fysisk aktivitet under skoldagen anser att det är tidsbrist som är den främsta anledningen. Några anser att det inte ingår i deras uppdrag. De undersökningspersoner som svarat nej arbetar mestadels med årskurserna 1-3. De anser att anledning till detta är att det inte finns tid i timplanen för det, de prioriterar kärnämnena istället. Dagens uppgift handlar om att fostra unga människor till en aktiv livsstil som fortsätter in i det vuxna livet, som i sin tur bidrar till ett psykiskt välbefinnande men ändå prioriteras inte detta. De flesta i undersökningen hänvisar till att idrott och rörelse fortfarande har en stämpel av att det bara kastas in en boll och att denna tid bara är till för eleverna att springa av sig. De teoretiska ämnena har en högre status och därför tror många att det inte satsas lika mycket på som på idrott, rörelse och hälsa.
fysisk aktivitet och svarat att de har fullt upp med att lära barnen att läsa och få kunskap om matematik. Vidare upp till åk 4-6 är det en positivare inställning men det är här som pedagogerna uttrycker att kunskapen inte finns och att utemiljön är för oinspirerande samt att material saknas. Några tar upp utomhuspedagogik som ett sätt de hade velat arbeta mer med men åter igen menar de att det inte finns tillräckliga kunskaper för att kunna utföra det. Hela 70% vill arbeta mer med fysisk aktivitet under skoldagen.
6 Diskussion
I detta avslutande kapitel kommer vi ta upp och diskutera tankar som vi kommit upp genom arbetets gång. Vi reflekterar över det vi kommit fram till och poängterar de delar som engagerar oss mest.
Vi anser det anmärkningsvärt att även att de flesta lärare är medvetna om de positiva effekterna av daglig fysisk aktivitet tar de sig inte tiden till att göra det. Vi förstår att många lärare är ”stressade” över allt som eleverna ska hinna lära sig under sin skoltid men vi tror att om eleverna hade fått varva teoretiska kunskaper med praktiska hade resultatet blivit minst lika bra jämfört med nu då eleverna har svårt att koncentrera sig under lektionerna. En del argument som kommit fram genom enkätundersökningen anser vi inte riktigt håller. Några pedagoger har uttryckt sig att det är tillräckligt att lära ut svenska och matematik, att det inte finns någon tid för andra aktiviteter men måste man bara lära sig dessa ämnen genom att sitta stilla vid sin bänk och arbeta? Återkommande i vår lärarutbildning har vi fått lära oss att det är viktigt med samband för att eleverna ska kunna befästa kunskaper och att vi alla lär oss på olika sätt. Genom att erbjuda matematik- och svenskundervisning både i teoretisk, laborativ och praktiskt form anser vi att möjligheten är större att fånga fler elever av olika inlärningsstrategier. Någon pedagog nämner utomhuspedagogik som något de skulle vilja arbeta mer med och här tror vi att en lösning finns. Genom att eleverna får komma ut ökar aktiviteten automatiskt och vi tror även att koncentrationsförmågan kan öka i och med frisk luft. Motargumentet skulle här vara att det tar sådan tid att klä på/av sig men då gäller det att hitta kombinationer som att man går ut direkt efter rasten då alla redan är påklädda eller i slutet av en lektion/dag då eleverna ändå ska klä på sig och gå hem. Vi tror att vill man som pedagog arbeta med daglig fysisk aktivitet så hittar man sätt som fungerar.
vad som görs och var eleverna lär sig under idrottstimmarna, hade de det så skulle de se vilka vinster som de hade kunnat få ut under sina teoretiska lektioner genom att arbeta med rörelse. Men ändå måste, enligt oss, alla lärare vara medvetna om att alla elever lär sig på olika sätt, har olika lärstilar. Genom att aldrig erbjuda rörelse som en inlärningsform tar de inte hänsyn till alla elevers behov vilket också är fel. I dagens skola trycks det så mycket på att man ska individanpassa undervisningen men det kan verkligen inte påstå att man gör om man missar inlärning genom rörelse.
Avslutningsvis vill vi ta upp faktumet att vissa pedagoger inte ser det som sin uppgift att erbjuda daglig fysisk aktivitet och detta anser vi allvarligt. Som pedagog har du läroplanen samt kursplanerna att förhålla dig till och det finns inte något val utan detta är en skyldighet. Hur skulle det låta om en pedagog säger: nej, demokrati i skolan är ingenting som jag har ansvar för. Det skulle inte hålla i en diskussion, men att mena att det inte är pedagogens ansvar att erbjuda daglig fysisk aktivitet, det är accepterat. Vi anser det inte professionellt att inte veta vad som står i läroplanen och med det inte följa den. Relatera detta till ett annat yrke och det inte hade varit hållbart att inte veta sina skyldigheter. Vidare börjar vi fundera över om det är fler saker som pedagoger ska förhålla sig till och som de inte vet om. Vi tror att de konferenser som finns inom arbetslagen borde bli mer effektiva och att läroplanen samt kursplanerna borde diskuteras flitigare under dessa sammankomster. Alla personer brinner mer för någon speciell fråga och om alla lyfter fram sin del kommer konferenserna bli ett bra pedagogiskt möte där viktiga frågor lyfts vilket kommer leda till en kunskapshöjande utveckling för lärarkåren.
Referenslista
Tryckta källor
Annerstedt, C, Hansen, K och Lango Jagtoien, G (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: ZetterQvist tryckeri AB.
Bernerskog, A-C (2006). Fysisk aktivitet under hela skoldagen. Eskilstuna: Boarding AB.
Bryman, A (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Ekberg, E och Erberth, B (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Grindberg, T och Langlo Jagtoien, G (2000). Barn i rörelse. Studentlitteratur: Lund.
Isberg, J (2009). Viljan till fysisk aktivitet. En intervention avsedd att stimulera ungdomar att
bli fysiskt aktiva. Kållered: Intellecta Infolog.
Sandborgh-Holmdahl, G och Stening, B (1993). Inlärning genom rörelse. Stockholm: Liber Utbildning.
Skolverket (2000). Lpo 94; Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet.
Quennerstedt, M (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Örebro universitet.
Schäfer Elinder, L och Faskunger, J (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Winroth, J & Rydqvist, L-G (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp-
Elektroniska källor
McKenzie, T L & Kahan, D (2008). Physical Activity, Public Health, and Elementary
Schools. The Elementary School Journal Volume 108, Number 3, 171-180. Tillgänglig på Internet: http://www.journals.uchicago.edu/doi/pdf/10.1086/529100 (Hämtad 2010-11-16)
Myndigheten för skolutveckling (2005-09-01), Slutrapport 2005-09-01, Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/26/74/SKOLUTV360.pdf (Hämtad 2010-11-17)
Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning, Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad
Bilaga 1
Hej!
Vi är två lärarstudenter från Linnéuniversitetet i Växjö. Som avslutning på vår
lärarutbildning skriver vi nu vårt examensarbete och skulle behöva din hjälp.
Arbetet handlar om daglig fysisk aktivitet i skolan och ”studien syftar till att
belysa vikten av daglig fysisk aktivitet samt att kartlägga skolors arbete
kring daglig fysisk aktivitet.”
Svaren på denna enkät kommer endast att användas i vår undersökning, och vi
kommer inte att använda oss av några personliga uppgifter. Du ska alltså
INTE skriva ditt namn på pappret. Om du är intresserad av det slutliga arbetet
går det jättebra att kontakta oss.
Vi är tacksamma om enkäten är ifylld och klar torsdagen den 25/11-2010.
Med vänlig hälsning
Karin Svensson
Sofia Tapper
070-22 50 941
0734- 02 22 07
ksvds07@student.lnu.se
fiatapper1@hotmail.com
Bilaga 2 1. I vilken verksamhet arbetar du? Ringa in flera alternativ om det behövs.
Förskoleklass Fritidsverksamhet
Årskurs: 1 2 3 4 5 6
2. Vad är fysisk aktivitet för dig?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
3. Den svenska skolan har näst efter Irland minst schemalagd idrott i hela EU, trots all den kunskap som finns om att elever klarar skolan bättre om de stimuleras till fysisk aktivitet. Varför tror du att de är så?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
4. Skulle du vilja arbeta mer med fysisk aktivitet för dina elever?
Ja Nej
Om du svarat ja, på vilket sett skulle du då vilja arbeta?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Om du svarat nej, varför?
5. Kön, social bakgrund och boende har stor betydelse för hur mycket barn rör sig och är fysisk aktiva. Kan du se en skillnad på detta på skolan?
Ja Nej
Om du svarat ja, hur ser du det? Ge exempel.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 6. Folkhälsoinstitutet rekommenderar 60 min fysisk aktivitet per dag för barn och ungdomar
medan Skolverket rekommenderar 30 min fysiskt aktivitet under skoldagen. Anser du att detta är rimligt? Motivera ditt svar!
Ja Nej
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 7. Tycker du att det är ditt ansvar som lärare att se till att eleverna får fysisk aktivitet
dagligen? Ja Nej Om ja, på vilket sätt? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Om nej, vems är i så fall ansvaret?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 8. Anser du att skolans miljö gynnar och inspirera eleverna till fysisk aktivitet? Motivera ditt
9. Tror du att daglig fysisk aktivitet påverkar elevernas koncentrationsförmåga och skolprestationer? Motivera ditt svar!
Ja Nej ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
10. Arbetar du med/erbjuder du någon daglig fysisk aktivitet för dina elever?
Ja Nej
Om du svarat ja, hur arbetar du?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___
Om du svarat nej, varför?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
