Stephen Tshingej Yav Fysisk aktivitet och lek i fritidshem

Fysisk aktivitet och lek i fritidshem

Stephen Tshingej Yav

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Ht-2020

Handledare: Catarina Ardvisson Examinator: Sofia Eriksson Bergström Kurskod: PE121G

Abstrakt

Studiens huvudsyfte var att genom observationer och gruppintervjuer med barn studera, analysera och undersöka vad som enligt barnen själva motiverar dem till att deltaga, eller inte, i fysisk aktivitet och lek. Studien är kvalitativ och inspirerad av hermeneutik. Jag har utgått från en intervjuguide och genomfört sex gruppintervjuer med barn i åldrarna 8–10 år. Gruppindelningen genomfördes med avseende på barnens intresse för fysisk aktivitet, där den ena gruppen innehöll barn som var positivt inställda till fysisk aktivitet medan den andra gruppen innehöll barn som var mindre intresserade av fysisk aktivitet och lek. Jag har även gjort observationer på tre fritidshem. I samband med observationerna när barnen exempelvis klättrade, sprang eller spelade innebandy tog jag anteckningar där fokus låg på de olika fritidshemsmiljöerna där barnen befann sig. Därtill fokuserade jag även på miljöer där vuxna var närvarande samt där vuxna saknades för att undersöka på vilket sätt barn kan motiveras av vuxnas närvaro till att vara fysisk aktiva.

Resultatet har analyserats genom en tolkande ansats och detta visar att kamratgrupper påverkar barn genom sociala markeringar och om individen tillmäts någon social kompetens, samt att barnen upplever att olika faktorer påverkar deras motivation till fysisk aktivitet. De faktorer som främst stimulerar och motiverar barn till att vara fysiskt aktiva var: miljö, vuxennärvaro, sociala relationer och

direktinflytande i fysisk aktivitet och lek. De olika faktorerna visar att den fysiska miljön kan motivera barn

till att vara mer fysiskt aktiva. Den fysiska aktiviteten och leken upplevs enligt barnen som intressant när de träffar andra jämnåriga och har sampel med dem. Därigenom utvecklar de sin sociala kompentens. Den fysiska aktiviteten och leken upplevs däremot som tråkig när någon enskild individ vill bestämma över, och ”trycka ner” andra, då tappar barnen istället intresse för aktiviteten.

Innehåll

Inledning ……….1

Bakgrund ... 2

Inre och yttre motivation till fysisk aktivitet och lek ... 2

Barns intresse, motstånd och inspiration för fysisk aktivitet och lek ... 3

Barns intresse, motstånd och inspiration för fysisk aktivitet och lek………..4

Sammanfattning och kommentarer ... 5

Syfte och Frågeställningar ... 6

Metod ... 7

Förberedelse till datainsamling ... 7

Studiedesign och datainsamling ... 7

Studiedesign och datainsamling………...8

Analysmetod ... 9

Forskningsetiska överväganden ... 10

Metoddiskussion………...11

Resultat ... 12

Pedagogen som trygghet i fysisk aktivitet och lek ... 12

Fritidshemsmiljön och nära kamrater………...13

Fritidshemsmiljön och nära kamrater………..14

Fritidshemsmiljön och nära kamrater………..15

Deltagande i fysisk aktivitet och lek. ... 16

Deltagande i fysisk aktivitet och lek………..17

Deltagande i fysisk aktivitet och lek……….18

Diskussion ... 19

Pedagogen som trygghet i fysisk aktivitet och lek ... 19

Fritidshemsmiljön och nära kamrater ... 19

Deltagande i fysisk aktivitet och lek? ... 20

Slutsats ... 20

Sammanfattning och vidare forskning ... 21

Referenslista ... 22

Bilaga 1: Missiv till rektorn ... 1

Bilaga 2: Förfrågan till föräldrar ... 2

1

Inledning

Under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid fritidshem har jag förstått att barn befinner sig på fritidshem långa dagar. Att fullgöra fritidshemmets pedagogiska verksamhet kräver att det finns en pedagogisk idé i arbetet och en strukturerad planering som grund för fysiska aktiviteter och lek som genomförs. Skolverket (2016) visar att i stort sett alla yngre barn i dagens Sverige deltar i verksamheter vid fritidshem. Denna verksamhetsform har stor betydelse för att skapa förutsättningar för att barnen skall uppleva fritiden som stimulerande och motiverande, där fysisk aktivitet och lek får stort utrymme. Skolverket (2016) menar att eftersom fritidshemsverksamheten möter många barn under relativt lång tid av deras uppväxt kan detta innebära att barnen upplever fritiden som en trygg och rolig arena. Fritidspedager har därför ett uppdrag att lära barn vad som kan vara meningsfullt på sikt. Meningsfullheten kan även handla om vilka förmågor som uttrycks i fysiska aktiviteter när barn möts, samt att de i mötet får lust och möjlighet att göra något tillsammans med andra jämnåriga. Pedagogens uppdrag kan riktas till att barn ska få möjlighet att lära sig om och utforska sin närmiljö genom att leka och vara fysiskt aktiva.

För att barn ska vara intresserade av fysisk aktivitet behöver de ha motivation för att kunna bli inspirerade och vara delaktiga. Hassmen, Hassmen och Plate (2003) menar att pedagogerna inte enbart bör fokusera på hur motiverade barnen är utan också på vilken sorts motivation det handlar om. Detta kan innebära att barn behöver någon som stimulerar och motiverar dem så att de kan behärska olika kompetenser som kan bidra till fysisk aktivitet och lek. Motivationen kan påverkas av flera faktorer som leder till att barn antingen blir intresserade eller ointresserade av fysisk aktivitet och lek. Hassmen et al. (2003) menar att det är bättre att vara processinriktad. Processinriktningen handlar om olika faktorer som kan aktivera motivation när det gäller fysisk aktivitet, exempelvis miljön, social kompetens och närvarande vuxna.

Forskning visar att fler barn blir allt mer stillasittande i en moderniserad värld med datorer, mobiltelefoner och Internet. Barnen tillbringar flera timmar om dagen framför Tv:n eller spelar datorspel (Boström, Hörnell & Frykland, 2015). Det handlar om att datorspelande och TV-tittade har ökat kraftigt det senaste årtiondet, något som orsakar att fler barn blir alltmer ointresserade av fysisk aktivitet, med omfattande ökning av hälsoproblem bland barnen som följd. Boström et al. (2015) menar att om fritidslärare är frånvarande eller ifall relationerna brister, finns risker att barn tappar lusten och blir omotiverade till fysisk aktivitet. För att fritidsläraren ska kunna vara närvarande behöver denne engagera sig i barnens fysiska aktivitet och aktivt arbeta för att inkludera alla. För att bättre kunna motivera och inspirera barn till att vara fysiskt aktiva behöver fritidshemmets pedagogiska uppdrag utökas med pedagogiska tankar om dessa aspekter i arbetet. För att vilja vara fysisk aktiva behöver barn både en verksamhet och pedagoger som kan erbjuda skapande aktiviteter. För att förstå hur olika aktörer uppfattar och griper sig an de verksamheter som de är en del av krävs lämpliga och meningsfulla redskap (Qvarsell, 2013). Detta innebär att aktörer kan vara barn som genom samtal och dialog hjälper forskaren att kunna förstå deras tankar och erfarenheter med avseende på fysisk aktivitet i fritidshemsmiljö. Med andra ord, genom att försöka uppfånga barnens idéer gällande fysisk aktivitet krävs samtal med barnen, detta i syfte att kunna förstå deras idéer och uppfattningar gällande motivation till fysisk aktivitet och lek.

2

Bakgrund

I det här avsnittet redovisas den teori och forskning som jag har använt mig av i arbetet med studien. Jag har valt att dela upp detta avsnitt i två rubriker som jag anser vara relevanta för studien: Inre och

yttre motivation till fysisk aktivitet och lek och samtidigt Barns intresse, motstånd och inspiration för fysisk aktivitet och lek

Inre och yttre motivation till fysisk aktivitet och lek

Det är mycket få barn som är fullständigt fysiskt inaktiva, förutom vissa grupper som av något speciellt skäl har en starkt nedsatt rörelseförmåga. Att motivera barn till något spännande handlar om att ge barn incitament att intressera sig för de saker som kan vara intressanta för dem. Motivation är ett begrepp som är brett och komplicerat. Motivation kan därmed sägas utgöra grunden för mänsklig aktivitet och är en förutsättning för att vi ska kunna prestera (Hassmen et al., 2003). Detta kan innebära att aktivera någon för att öka dennes intresse för något. Med andra ord, incitament som ökar mängden energi till lek och fysisk aktivitet. Det kan finnas olika typer av faktorer som kan påverka inre och yttre motivation så att barn kan öka intresset för att vara fysiskt aktiva. Hassmen et al. (2003) menar att inre motivation kan vara en medfödd personlighetsegenskap vilken personen antingen har eller saknar. Detta kan innebära att den motivation som syftar till att barnen ska bli mer fysiskt aktiva kan integrera och inkludera delar av barns egna egenskaper, vilket betyder att en grupp av barn kan vara välmotiverade i alla möjliga situationer medan andra aldrig är motiverade till fysisk aktivitet och lek. Inre motivation i sig kan påverka och öka glädjen. Yttre motivation handlar däremot om att barn fokuserar på sin omgivning. Enligt Hassmen et al. (2003) handlar yttre motivation om att deltagandet grundar sig på de fördelar som kan följa av att barnen är delaktiga. Detta blir ett sätt för barnen att söka belöning från sin fritidslärare eller sina jämnåriga barn. Att stimulera barn till att vara fysiskt aktiva handlar om aktivering och påverkan. Ett exempel är när ett barn som tycker om att spela fotboll känner att hon eller han vill öka sin fysiska styrka för att det upplevs som viktigt för fotbollsspelande, och därför börjar med styrketräning eller löpning. Detta gör barnet trots att hon eller han egentligen inte uppskattar styrketräning eller löpning i sig självt.

3 yttre motivation. Kontrollerad yttre motivation innebär att barn inte har något val utan känner sig tvingade att utföra en bestämd handling (Kyhälä et al. 2012). Detta handlar om att barn kan sakna intresse för att delta i fysisk aktivitet, men ändå försöker göra så för att få beröm eller för att undvika något slags straff. Med andra ord, känner barn sig påverkade av någon som har makt till att vara fysiskt aktiva. En autonom yttre motivation för fysisk aktivitet och lek innebär, enligt Kyhälä et al. (2012) att barn har tagit till sig fritidshemmens värderingar när det gäller synen på att det är viktigt att vara fysiskt aktiv. Det handlar om att hon eller han försöker anstränga sig, då inte bara att klara aktiviteten väl utan även att vara fysiskt aktiv i sig har ett värde. Barn försöker utveckla beteenden för att intressera sig för att vara fysiskt aktiv trots att barnen inte får beröm, men de fortsätter alltså ändå att vara med i aktiviteten eller leken.

Inre motivation hjälper barn att uppleva fysisk aktivitet och lek som en nöjessituation, vilken leder dem till att lära sig något. Inre motivation kan hjälpa barn att uppleva stimulans (Hassmen et al., 2003). Det innebär att barn som har inre motivation inspireras till att vara fysiskt aktiva med syftet att kunna uppnå positiva känslor. Med andra ord, handlar det om att barn deltar i fysisk aktivitet för att kunna uppleva glädjen i att lära sig en ny lek. Det finns faktorer som kan utveckla barns inre motivation. Jensen (2013) visar på att lärmiljön kan utveckla inre motivation. Det handlar om att miljön stimulerar barn till att vara fysiskt aktiva; exempelvis när miljön erbjuder stora utrymmen och olika slags lekmateriel. Miljön har stor betydelse för när barn upplever sig ha stort inflytande att själva kunna bestämma och påverka sina handlingar och beslut.

Yttre motivation kan exempelvis vara att barns deltagande i fysisk aktivitet främst är ett redskap för att kunna uppnå erkännande och uppskattning. Hassmen et al. (2003) visar att autonom yttre motivation kan utvecklas snabbt hos barn. Det handlar om att autonom yttre motivation främjas när fysisk aktivitet och tillhörighet kopplas ihop. Till exempel påverkar sociala relationer barn till att vara fysisk aktiva, vilket innebär att barn kan delta i aktiviteter på grund av att barnets nära vänner också medverkar i aktiviteterna. Behovet av den sociala relationen handlar om barns vänner, om en känsla av att bli respekterad och få vara med. Lärare som uppmuntrar barns känsla för autonomi anses vara autonomistödjande (Skaalvik & Skaalvik, 2015). Autonomistödjande beteende kan exempelvis innebära att fritidslärare försöker ge barn begripliga förklaringar till de aktiviteter som utförs. Fritidsläraren måste då också aktivt lyssna på barnen. Fritidsläraren kan som en nära vuxen ge barnen valmöjligheter när så är möjligt. Skaalvik och Skaalvik (2015) påpekar även att lärare kan ge barn direktiv för att så mycket som möjligt stimulera dem till att vara fysiskt aktiva. Fritidslärare bör försöka ta barnens frågor och önskemål på allvar, vilket kan uppmuntra barnen till att ta egna initiativ.

Barns intresse, motstånd och inspiration för fysisk aktivitet och lek

4 fysiska aktiviteter. Kyhälä et al. (2012) menar att meningsfull fysisk aktivitet och lek som tillvaratar barns intresse för rörelse leder till ökat välbefinnande, självförtroende, bättre koncentrationsförmåga och ökad inlärningsförmåga. Barn som är intresserade av fysisk aktivitet och lek har också goda chanser att leva aktiva liv, något som även kan leda till bättre skolresultat.

Kyhälä et al. (2012) menar att för att kunna motivera och stimulera barn till att vara fysiskt aktiva krävs att både lärare och barn är delaktiga i den pedagogiska planeringen. Delaktighet och inflytande är aspekter som stimulerar barn till att vara mer aktiva; det främjar även att barnen kan känna sig trygga att lyfta fram sina åsikter. Både barn och lärare kan vara delaktiga i planeringen för att försöka fånga och öka intresset för rörelse. Med andra ord, att barns delaktighet i pedagogisk planeringen kan ha positiv effekt på deras deltagande i fysiska aktiviteter, detta eftersom barnen själva känner sig ansvarstagande. Samtidigt kan organiserande av lek där fritidslärare tar hänsyn till social interaktion öka barnens intresse för att deltaga i leken. Barnens inflytande i pedagogisk planering spelar således stor roll eftersom barn kan välja en lek som passar deras behov och intressen i relation till rörelse. Det finns alltid möjligheter till motivation även om formerna av motivationen kan variera och på fritidshem i England använder de olika fysiska aktiviteter och lek där personal är involverade för att skapa motivationen. Fysiska aktiviteter och lek som är riktade att utveckla de sociala kompentenserna kompletterar skolan (Qvarsell, 2013). Genom att samarbeta, lösa konflikter och utföra aktiviteter tillsammans, lär sig barn och ökar även motivation att vara fysiskt aktiva (Kane, 2015). Vidare beskriver Kyhälä et al. (2012) hur fysiska aktiviteter och lek har sin utgångspunkt i att just främja sociala förmågor och relationsskapande. Fritidslärare på fritidshemmet påpekade i en kvalitativ studie att social kompentens är en viktig del för att bland annat utveckla kamratrelationer. Barnen i gruppintervjuerna var överens om att trygghet var grunden till den sociala relationen eftersom det i första hand behöver finnas trygghet på ett individuellt plan för att det sedan ska kunna utvecklas trygghet i gruppen. Kane (2015) beskriver att det inte bara är själva deltagandet i en grupp som utvecklar de sociala relationer utan det behövs även en förståelse för sitt eget deltagande och sin relation till gruppen och att trygghet bottnar i en god självkänsla som skapas när relationerna mellan barnen fungerar. Studien visade att barnen hade en samsyn av de sociala relationernas betydelse.

En god social relation kan vara en viktig aspekt som kan påverka barns fysiska aktivitet. Med ökad ålder blir vänner mer centrala och viktiga för barnen, tillsammans med vännerna utvecklas sociala förmågor såsom att kunna samspela med andra. Att lägga vikt vid social tillhörighet förstärker känslan av ett gott klassrumsklimat med en stämning som präglas av trygghet, omtanke och vänskap. Denna positiva stämning utgör ett skyddsnät som gör att barnen vågar anta kunskapsmässiga utmaningar (Skaalvik & Skaalvik, 2015). Både den sociala relationen mellan lärare och barn och barn emellan har stor betydelse för barns motivation. Relationssamspel kan erbjuda barn ökad motivation till fysisk aktivitet. När barn möts i detta relationssammanhang påverkas deras vilja att vara fysiskt aktiva på ett positivt sätt. Detta eftersom barnens sociala kompetens utvecklas – både individuellt och i den grupp där de ingår. Även gruppstorleken har betydelse med avseende på fysisk aktivitet och lek.

5 för hur barn samarbetade och lekte tillsammans med andra jämnåriga barn. Studien visar att barn utövar inflytande genom sina val om vad hon eller han vill göra men också mer organisatoriskt genom att uttrycka och påverka verksamheten (Kane, 2015). Detta kan innebära att fritidslärare bör uppmärksamma barns inflytande i samband med barnens egeninitierade fysiska aktiviteter och lek. Det är i nuläget vanligt att tala om barns intresse av att deltaga i strukturerad fysisk aktivitet på fritidshem. Fysisk aktivitet kan vara en arena för barns samlärande och utveckling (Saar, Löfdahl & Hjalmarsson 2012). Genom fysisk aktivitet hjälps barn att imitera och interagera med varandra, vilket ökar samlärandet. Med andra ord, genom fysisk aktivitet sker kommunikation både mellan vuxen–barn och barn–barn; detta utvecklar förmågan att samarbeta i grupp. Att röra sig genom att hoppa, klättra, springa och så vidare ökar social kompetens bland barn menar Hills et al. (2014). Att vara fysiskt aktiva hjälper barn att utveckla relationer och social kompetens genom att de träffar andra barn, lär sig av varandra, ökar sina kunskaper och sina språkkunskaper. Käll, Nilsson och Linden (2014) påvisar att organiserad fysisk aktivitet ökar barns kognitiva förmågor, bland annat koncentrations- och lärandeförmåga. Detta kan innebära att barn som är aktiva har större möjlighet att prestera bättre i flera ämnen och uppnå bättre skolresultat. Fysisk aktivitet är något som alla barn kan och bör utöva, oavsett vilka mål de har med sin aktivitet eller vilken ekonomisk eller social status de har, menar Saar et al., (2012). Kyhälä et al. (2012) beskriver att fysisk aktivitet har en positiv effekt på många olika sätt, till exempel att motverka fetma hos barn. Det handlar om att barn som är fysiskt aktiva har god hälsa och samtidigt upplever välbefinnande under skoltiden.

Sammanfattning och kommentarer

6

Syfte och Frågeställningar

Studiens huvudsyfte är att genom observation och intervjuer med barngrupper på fritidshem undersöka vad som enligt barnen själva motiverar dem till att delta, eller inte delta, i fysisk aktivitet och lek.

1 Vilka faktorer upplever barnen främja respektive motverka deras deltagande i fysisk aktivitet och lek?

7

Metod

Förberedelse till datainsamling

Studiens huvudsyfte var att genom observation och intervjuer med barngrupper undersöka vad som enligt barnen själva motiverar dem till att delta, eller inte, i fysisk aktivitet och lek.

Jag var intresserad av barns upplevelser och uppfattningar av fysisk aktivitet och lek. Detta intresse ledde till att jag intervjuade barnen i min studie. Enligt Ahrne och Svensson (2015) är den forskningsfråga som ställs avgörande för vilken grupp, eller vilka grupper, av människor som är av intresse för forskaren i intervjusammanhang. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) poängterar att valet av informanter är avgörande för en studies trovärdighet; detta val kan innebära att inkludera relevanta informanter till forskningsproblem. Jag valde därför att intervjua barngrupper vid tre fritidshem i Norrland.

Urvalet har skett genom ett bekvämlighetsurval på tre kommunala skolor i Norrland. Jag började med att skicka ut missiv till rektorer på tre olika skolor och fritidshem i Norrland (Bilaga 1). Detta missiv utgjordes av ett introduktionsbrev till skolledarna på de skolor där de i studien deltagande barnen vistades vid undersökningstillfället. I missivet förklarades undersökningens huvudsyfte och vad jag önskade hjälp med. Efter några dagar åkte jag till berörda skolor som inte hade besvarat detta missiv för att försöka träffa ansvariga rektorer i syfte att fråga ifall de inte hade nåtts av missivet. Detta tillvägagångssätt gav mig till slut möjligheten att kontakta tre fritidshem vid kommunala skolor dit jag var välkommen. Efter tillåtelse från fritidshemmen lämnades information (se Bilaga 2) till föräldrarna om att en barngruppsintervju skulle ske där deras barn skulle deltaga och även att en ljudupptagning skulle genomföras. Samtliga föräldrar ombads att fylla i en godkännandeblankett och återlämna denna till fritidslärarna. Detta resulterade i att en grupp om tjugofyra barn deltog i studien. Intervjuerna i studien genomfördes således med dessa barngrupper.

Valet av barn som informanter hjälpte mig att besvara mitt forskningsproblem. Jag fokuserade på att intervjua barnen i olika grupper, vilket inför samtalen med barnen innebar att fritidslärare informerades om att de utvalda barnen skulle delas in i två olika grupper. Urvalet av dessa barn gick utifrån fritidslärares beslut eftersom dessa lärare känner till barnens intresse av att delta i fysisk aktivitet. Berörda fritidslärare valde således ut förmodat lämpliga barn för att delta i olika respektive grupp; detta skedde utan barnens kännedom. Den första skolan, som benämns T, ligger nära till friluftsliv och natur. Skolan är vackert belägen vid älven. Den andra skolan (L) är belägen i närhet till skog och sjö. Barnen vid skolan har föräldrar som i flera fall har hög samhällelig status och utbildning, det vill säga att föräldrar som har hög status kan hjälpa barn att förstå betydelsen av fysisk aktivitet och lek och som samtidigt uppmuntrar sina barn att vara fysisk aktiva. Den tredje skolan (F) ligger nära centralorten. För insamling av data till min studie har jag även använt mig av öppna observationer med förda anteckningar som stöd. Observationerna utfördes vid tre tillfällen under eftermiddag vid varje fritidshem. På Skolan F tog observationen mindre tid i anspråk, till följd av oväder. På skolorna T och L tog observationerna som planerat hela eftermiddagen. Jag förberedde mig inför observationerna genom att ta del av litteratur som behandlar kvalitativa forskningsmetoder – specifikt deltagandeobservation.

Studiedesign och datainsamling

8 sett till den korta tid som ägnades åt observation bör studien kallas för etnografiskt inspirerad. Den etnografiska studien förutsätter att forskaren befinner sig på plats i den miljö som ska studeras för att kunna närma sig de andras perspektiv på tillvaron (Ahrne & Svensson, 2015). Hermeneutisk ansats är kvalitativa forskningsstrategier vilka kan innebära att forskare försöker tolka, förstå och översätta material mot bakgrund av existensen av en livsvärld, i detta fall genom dialog (Brinkkjaer och Høyen, 2013). Kvalitativa metoder är ett övergripande begrepp för alla typer av metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analyser av texter som inte direkt utformats för att analyseras kvantitativt med hjälp av statistiska metoder och verktyg (Ahrne & Svensson, 2011). I detta fall valdes en kvalitativ studie baserad på barns erfarenheter och uppfattningar av fysisk aktivitet och lek vid fritidshem. Valet av metod blev observationer och gruppintervjuer med barn, metoden gav tillgång till barnens tankar om, och erfarenheter av, fysisk aktivitet och lek.

Observationerna är gjorda under tre olika tillfällen under en eftermiddagsverksamhet. Åldrarna på barnen på fritidshemmen för denna studie var mellan 8 och 9 år. Jag deltog inte i aktiviteten men närvarade vid sidan av för att observera händelseförloppen. Jag höll mig intill fritidsläraren men involverade mig inte i det som barnen gjorde eller diskussioner mellan fritidsläraren och barnen utan betraktade istället passivt. Insamlade data tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, vilket innebär att den som ska studera något har med sin förförståelse in i processen och detta har betydelse för hur tolkningarna görs. En kvalitativ forskare kan inte ställa sig utanför och objektivt beskriva det som undersöks utan tolkar alltid det som händer utifrån sina egna kunskaper och sin förståelse för omvärlden. För att nå validitet i sin forskning måste tolkningen gälla det som studeras och tolkningarna ska förklara data som samlas in. Dessutom ska tolkningarna förmedlats på ett sådant sätt att dessa ökar läsarens förståelse för det problem som behandlas. Forskarens kunskap och förståelse blir redskap för att tolka materialet och detta behöver synliggöras i framställningen av resultaten.

Mina intervjuer genomfördes under sex eftermiddagar då jag vistades inom fritidshemsverksamheten under cirka en timme per tillfälle. På Skola tog T intervjun cirka 50 minuter med en grupp och cirka 45 minuter med en annan. På Skola L tog intervjuerna cirka 55 minuter med båda grupper. På Skola F tog intervjun 56 minuter med en grupp och cirka 50 med en annan. Barnen känner mig sedan tidigare och fritidsläraren berättade i förväg att jag kommer att intervjua dem. Vid intervjuerna presenterade jag mig för barnen och förklarade studiens syfte samt påtalade att deltagandet var frivilligt och att de när som helst hade möjlighet att avbryta allt deltagande. Jag frågade därtill om det gick bra att jag spelade in intervjuerna med min mobiltelefon för att enklare kunna ta del av insamlade data och även själv kunna vara mer aktiv vid intervjuerna, istället för att samtidigt behöva föra anteckningar, vilket samtliga barn tyckte var helt i sin ordning. Miljön för intervjun var en viktig faktor eftersom jag behövde en lugn miljö, där risken för störningar var liten. Därför bad jag inför varje intervju om en lugn lokal där barnen kan inte skulle bli störda, och där det fanns bord och stolar. Under intervjutillfällena satt vi samlade runt bordet där alla kunde se varandra och jag placerade en mobiltelefon på bordet för inspelning. På detta vis kunde samtliga röster spelas in. Före samtalen med barnen hade jag förberett frågor som dels var inledande frågor för att få igång ett samtal, dels fem frågor med följdfrågor kring det ämne jag studerade (se Bilaga 3).

Fysisk aktivitet och lek på fritidshem kan variera sett till antal barn som medverkar eftersom fysisk aktivitet och lek är ett erbjudande av olika aktiviteter. Under observationerna lades fokus på de faktorer som är viktiga för barns sätt att utveckla social kompetens. Detta eftersom barnens sociala kompetens utvecklas både individuellt och i den grupp där de ingår. Ett fritidshem där det finns en god miljö kan kännas välkomnande och lugnt. Fritidshemsmiljön har betydelse för barns välbefinnande, men kan också skapa motivation för dem till att vara fysiskt aktiva.

9

inflytande i fysisk aktivitet och lek. Under observationerna främjas reflektion så mycket så möjligt genom

anteckningar utifrån de punkter som ansågs relevanta. Observationerna får heller inte begränsa den information som framkommer genom att låta begreppen styra i situationen av de sociala händelserna. Samtidigt som deltagandet i observationerna sker går det att ta mentala anteckningar (Ahrne & Svensson, 2015). Fokuset lades främst på anteckningarna i form av stödord, vilka nedtecknades fortlöpande

Analysmetod

Intervjuerna analyserades genom att de lyssnades igenom flera gånger med syfte att sen försöka bryta ned materialet i mindre delar. Materialet kunde på så sätt kortas ned till meningar som bedömdes vara relevanta att använda (Fejes & Thornberg, 2015). Efter det att materialet kortats ned tolkades informationen som framkommit under intervjuerna samt att intressanta företeelser ringades in och analyserades. Inspelningarna transkriberades på dator för att enklare kunna analyseras. Jag transkriberade intervjuerna enskilt för att underlätta momentet att skriva vilket barn som sade vad. Eftersom jag personligen hade deltagit under intervjuerna kände jag också igen rösterna. Transkriberingarna lästes därefter igenom flera gånger och jag försökte därvid att göra mig en bild av hur de deltagande barnens tankar bör förstås utifrån de presenterade upplevelserna. Varje händelse eller utsaga har jag tittat på för att förstå vad barnen gör, tycker eller säger och vad det betyder. Hermeneutiken erkänner att det finns flera sätt att förstå världen, eller en viss företeelse (Ödman 2007). För att kunna förstå vad barn säger under dialog behöver forskare på olika vis lyssna och översätta orden. Med andra ord bör forskare försöka uppfånga tankar och förstå meningars betydelse. Genom att tolka händelserna och sammanföra dessa med begrepp och teori har databearbetningen skett stegvis genom att analysera varje fysisk aktivitet och lek för sig så detaljerat som möjligt med hjälp av iakttagelserna under intervjuarna.

10 händelser som beskrivs i data avsnittet (Fejes & Thornberg, 2015). Efter att materialet kortats ned tolkas informationen som framkommit under observationerna och intressanta företeelser ringas in och analyseras. Sammanfattningsvis har de observationer som innehåller fysisk aktivitet och lek med relevanta händelser kategoriserats utefter teman genom en selektiv kodning som hjälper till att avgränsa det viktiga från det oviktiga. Genom att lägga extra fokus på de händelser som signalerar motivation och inspiration, vilket i sin tur har kopplingar till fynd angående social kompentens, kan annan information sållas bort. Selektiv kodning är att fånga upp viktiga data som kan sammanlänkas med kärnkategorin (Fejes & Thornberg 2015). Efter en reflekterande genomläsning av empirin har jag gått tillbaka till anteckningar och inspelningar för att minnas händelseförlopp kring hur barnen uppträder och deras utsagor under samtal och fysiska aktivitet vid de observerade situationerna.

Tolkningarna av observerade händelser och utsagor har jämförts med materialet i sin helhet. Efter genomläsningarna framträdde tre teman:

• Pedagogen som trygghet i fysisk aktivitet och lek • Deltagande i fysisk aktivitet och lek

• Fritidshemsmiljön och nära kamrater

Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådet (2011) påvisar att det grundläggande individskyddskravet kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Dessa krav kallas informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta handlar om att före intervjun ge respondenten

information om studien och därefter efterfråga dennes samtycke. Föreliggande studie utgår från barns perspektiv; det vill säga att barn har intervjuats. Före intervjutillfällena skickades ett missiv till berörda rektorer för deltagande fritidshem (se Bilaga 1). I missivet beskrevs mina tankar kring forskningsetiska principer. Jag har även skickat en förfrågan till berörda vårdnadshavare (se Bilaga 2). I förfrågan beskrevs de etiska kraven angående intervjuer med barn under 15 år, och att detta kräver godkännande av barnets båda föräldrar. Samtliga deltagande barn i denna undersökning har behandlats konfidentiellt, det vill säga att materialet har avidentifierats. Materialet har därtill endast använts för den aktuella uppgiften.

Allt deltagande i denna undersökning har behandlats konfidentiellt, det vill säga att materialet har avidentifierats och jag har inte använt vare sig enskilda personers eller förskolans riktiga namn. Materialet som samlats in har endast använts för denna uppsats.

Metoddiskussion

11 hur den egna närvaron och utförandet av fältarbetet upplevdes (Lalander, 2011). Trots skyndsam renskrivning av anteckningarna vid hemkomst från fältstudierna saknades vid ett flertal tillfällen information rörande exempelvis antalet barn som befann sig i skogen eller på skolgården. Materialet i sin helhet har emellertid ändå gett eftertraktad information. Observationerna hjälpte mig således att kunna uppleva de situationer som jag avsåg att undersöka utan behöva filma barnen.

Tanken att genomföra observation och intervjuer vid tre olika fritidshem var undersöka hur olika fritidshemsmiljöer och på platserna befintligt lekmaterial kan påverka barns benägenhet till fysisk aktivet och lek genom att undersöka olika skolgård, fotbollsplan, skog eller sjö med mera kan stimulera barn till att vara fysisk aktiva. Utöver undersöktes fritidshem med föräldrar som har hög utbildning som kan underlätta stimulerandet av sina barns deltagande i fysisk aktivitet hemifrån eftersom högutbildade föräldrar också ofta förstår betydelsen av fysisk aktivitet. Att observera barns aktiviteter vid de tre olika fritidshemmen gav en bredare bild av hur sociala relationer och vuxennärvaro i fritidshemsmiljö kan gå till i jämförelse med att endast observera en begränsad fysisk aktivitet. Fler liknande miljöer kan väjas ut som liknar varandra (Ahrne & Svensson, 2015). Att genom observationsarbetet befinna sig på plats skapade möjligheter göra nya upptäckter, men var även då mängden insamlade data att sålla ut relevant information ifrån blev omfattande.

12

Resultat

I denna del av arbetet presenterar jag resultatet av min studie, analysen av intervjuer och observationer presenteras tillsammans. Resultatet är indelat utefter mina forskningsfrågor. Utifrån dessa frågor har ett antal teman framträtt vilka besvarar forskningsfrågorna. Dessa teman är:

• Pedagogen som trygghet i fysisk aktivitet och lek • Deltagande i fysisk aktivitet och lek

• Fritidshemsmiljön och nära kamrater

Syftet med studien var att genom observation och intervjuer med barngrupper undersöka vad som enligt barnen själva motiverar dem till att delta, eller inte delta, i fysisk aktivitet och lek. Citaten i texten är tagna från mina anteckningar och transkriberingar av intervjuer och observationer.

Pedagogen som trygghet i fysisk aktivitet och lek

Det första temat handlar om att närvarande vuxna kan spela stor roll när barn leker. Fysisk aktivitet blir roligare när en pedagog är med eftersom pedagogen kan variera mellan fysisk aktivitet och lek. Enligt Maltes utsagor framkommer att när en vuxen är med i leken gör det enkel genom att lekregler kan förklaras. Enligt Greta är det bra att en vuxen är med i leken för att den vuxne lär henne att samarbeta med andra barn. I en vuxens närvaro kan vissa barn uppleva att de kan få hjälp när leken blir svår. I Alvins utsagor framkommer att leken blir spännande med en vuxen eftersom det då finns en variation i leken som kan vara rolig.

Jag: Händer det något annat när en vuxen är med i leken? Malte: Ja, det gör det

Jag: På vilket sätt blir det annorlunda?

Malte: Det blir annorlunda när en vuxen är med i leken. En vuxen lär oss lekregler vilket kan vara roligt,

samtidigt hjälper det mig när det är svårt att göra något. Till exempel att leka “katten och musen” är roligt.

Jag: Händer det något annat när en vuxen är med i leken? Greta: Ja, det gör det.

Greta: Det blir annorlunda när vuxen säger att vi ska samarbeta i leken, det blir roligt eftersom vi hjälp

varandra med hjälp av en vuxen. När det blir stökigt då säger de vuxna till oss att sluta prata, och sedan blir lugnt i gruppen.

Jag: Händer det något annat när en vuxen är med i leken? Alvin: Ja, det händer något annat när vuxen är med i leken Jag: Vad händer då?

Alvin: Det är annorlunda med en vuxen i leken när det finns ny lek.

Enligt barnens utsagor är närvaron av en vuxen i leken relativt viktig, så att när en vuxen är i närheten blir fysisk aktivitet roligt eftersom den vuxne stöttar dem när aktiviteten blir svår. Enligt Noah är vuxennärvaro i leken mycket viktigt eftersom en vuxen kan närvara för att motivera och stimulera barnen, och även lära dem specifika tekniker för aktiviteten.

13 I observationerna framkom det att kurragömma eller lek vid gungorna var goda exempel på hur barnen gör sig delaktiga genom att vara tillsammans med andra barn, vilket nedanstående observation visar: Pedagogen uppmärksammar Meya som vill leka kurragömma tillsammans med andra, men är inte villig att själv fråga andra om de vill vara med. Hon vill att pedagogen ska hjälpa henne att tillfråga andra barn så att hon ska kunna leka tillsammans med andra. Pedagogen försöker motivera henne till att fråga andra om de också vill leka kurragömma. Till och med när alla gungor är upptagna kan det finnas möjligheter att göra sig delaktig genom att ge någon fart på gungan. Trots att ett barn sitter ensam på gungan så kan det leda till att barnet känner sig fullt motiverat och delaktigt.

Fritidshemsmiljön och nära kamrater

Det andra temat handlar om miljön och lekmaterial som spelar stor roll för barns fysiska aktivitet. Ett varierat utbud av lekmaterial på skolgården ökar incitamenten för att barn att bli fysiskt aktiva. Barn kan försöka upptäcka olika lekmaterial som hjälper dem att öka motivationen att vara fysiskt aktiva. Utomhus med olika lekplatser exempelvis gungor, fotbollsplan etcetera stimulerar barn att vara fysiskt aktiva. Barn känner sig attraherade av lekmaterial som finns på skolgården. Barn behöver en fysisk miljö som stimulerar till fysisk aktivitet. Även en utsaga från Aron tyder på detta – att det är skönt i

skogen och att där finns bra luft. Han tycker att skolgården är roligare än gymnastiksalen. På skolgården

finns is plan och fotbollsplan där barnen spelar olika sporter. Enligt Meya och Alice är det roligare att vara ute på skolgården där de kan springa, klättra och passa på att andas frisk luft, som kan leda till bra hälsa. Vid samtalet med barnen framkommer även att de uppskattar att få röra sig i skogen och på skolgården, och att detta är mycket viktigt för dem. Barn andas frisk luft i naturen. När solen skiner blir det dessutom roligare att vara ute eftersom även solljus kan leda till friskhet och hälsa samt att barnen mår bättre.

Jag: Vilka miljöer eller vilka platser på skolgården eller gympasalen är roligare än andra? Meya: Skolgården är roligare.

Jag: På vilket sätt är den rolig?

Meya: På skolgården kan jag andas frisk luft. Naturen är bra för hälsan. Vi kan leka i snön och bygga snögubbe. Det finns den staketomgärdade rundeln i skolgårdens mitt där vi har fler buskar och träd där kan vi klättra och hoppa. Det roligare eftersom vi även har basketkorgar i olika höjder, målade rutor där man kan leka kring och en fotbollsplan.

Alice: Skolgården är roligare än gympasalen eftersom på skolgården kan jag ha solen i min kropp när jag leker. Jag tycker om att leka utomhus för att andas friskluft. Hmmm... Skolgården är roligare eftersom det finns konstgräsplan, studsmattor, balanslinor och rutschbana som vi kan leka med och ha glädje av. Jag: Vilka miljöer eller på vilka platser på skolgården eller gympasalen är roligare än andra? Aaron: Att leka i skogen är roligare än gympasalen.

Jag: Hur är det roligare?

Aaron: I skogen är det skönt och det finns bra luft. Jag tycker att skolgården är roligare än gympasalen. På skolgården finns is plan, fotbollsplan, där spelar vi olika rörelser. Medan i gympasalen är det lika överallt. Det finns ingen variation av platser.

14

Eva: Gympasalen är roligare, för att det finns redan bollar, ring, rep att hoppa, madrass och olika

utrustning som jag kan passa på att använda. Medan på skolgården måste hitta på något att göra, eller att jag springer hela tiden.

Nora: Gympasalen är roligare för att man kan hoppa på madrassen. På skolgården finns det mycket snö,

och ibland är det kallt att leka ute. Jag brukar pynta hinderbanor och det finns mycket utrustningar. I gympasalen kan vi leka “magboll”. Magboll går till som en vanlig tagen-lek med den skillnaden att den som tar en boll fångar de övriga deltagarna genom att placera bollen mot deras magar. Det är inte tillåtet att kasta bollen, då gills inte bränningen, utan bollen måste hållas i händerna hela tiden.

Vilmer: Jag tycker om både gympasalen och skolgården: Men… Gympasalen är roligare. Vi brukar samlas tillsammans i salen. Till exempel vi får berätta vad vi vill göra och vilka redskap eller bollar vi önskar. När alla har framfört sin åsikt är det läraren som utifrån våra önskningar bestämmer vad som skall göras och var. Det därför blir roligare.

I flera av intervjuerna redogörs för liknande upplevelser och erfarenheter från barn. I Aarons och Alices utsagor framkommer att skolgården är roligare eftersom det där finns en variation av platser där de kan springa, balansera, klättra och hänga. På skolgården kan barnen andas frisk luft och de mår därför bättre, något som också kan motivera dem till att vara fysiskt aktiva. Moa och Alex poängterar däremot att gymnastiksalen är roligare; där kan de hålla på med mer begränsade aktiviteter såsom att hoppa på madrasser och krypa runt. För att stimulera barn till att delta i rörelse behöver dock leken anpassas till miljön. Att variera lekmiljön kan således öka barns intresse för att vara fysiskt aktiva. På fritidshem kan det även finnas möjligheter till fysiska aktiviteter både inom- och utomhus.

Det sista temat handlar om att barnen gör sig delaktiga i fysisk aktivitet och lek genom att vara där andra jämnåriga barn befinner sig. Under observationsarbetet framträdde social relation som en viktig aspekt beträffande att stimulera barn till fysisk aktivitet och lek. När barn träffas i grupp med andra jämnåriga, till exempel på innebandyplanen, visas en glädje och motivation. Denna glädje uttrycks även av Alice som påtalar att när hennes bekanta finns med i aktiviteten så blir det också roligt med rörelse. När barn samlas i grupp och exempelvis spelar fotboll medför detta en intresseökning avseende att spela fotboll genom att många vänner deltar. Fördelen med antalet deltagare lyfts av Aaron som påtalar att aktiviteten blir roligare de är många som spelar. Att inom den sociala relationen bli delaktig i en grupp med kamrater ökar intresset för fysisk aktivitet och lek. Att vara tillsammans med sina vänner var viktigt för barnen i grupp (X) på Skolan T. För Aaron är det dessutom viktigt med många deltagare i gruppen, eller på fotbollsplanen, eftersom att spela fotboll enligt honom blir roligare då. Meya anser att vara tillsammans med andra jämnåriga i rörelse blir roligare eftersom hon och andra i gruppen kan hitta flera lekar jämfört med om hon är ensam. Är det färre i gruppen blir det svårt att hitta spännande lekar. Alice tycker om att röra på sig tillsammans med sina vänner i gruppen, detta blir kul eftersom det finns möjligt att hitta variationen av fysisk aktivitet. När Meya, Aaron och Alice och jag samtalade om vad som kan göra att barn deltar i fysisk aktivitet påtalades följande:

.

Aaron: Att leka i gruppen är roligt, jag kan umgås med mina vänner. Jag: Men hur blir det roligt då?

Aaron I gruppen är det kul eftersom vi är många spelare. Till exempel när jag spelar fotboll tillsammans

med mina kompisar, det blir roligare att spela fotboll när vi är många på fotbollsplanen.

Alice: Jag tycker om leka i gruppen. Jag: Hur blir det roligt då?

Alice: När det mina kompisar finns med blir det kul med rörelse. Till exempel när vi leker kurragömma

blir det kul när mina vänner är med.

Meya: Jag tycker om leka tillsammans med mina vänner. Jag: Vad blir viktigt då?

15 Under den här delen av samtalet uttrycker barnen sig om betydelsen att vara tillsammans med vänner. De nämner att fysisk aktivitet är roligare när vänner är med. Barnen nämner även i samtalet att de redan känner varandra innan de leker. Aaron ställer sig upp när han vill förklara och visa hur han gillar rörelse. Enligt Meyas utsagor så tycker hon om att leka i grupp med sina vänner som hon känner och som bor i samma område hemma. Hon upplever att rörelse stimulerar henne när nära vänner är med, och när hon tänker samma i banor som de andra. Barnen verkar lägga stor vikt vid gemenskap och kontakter med andra jämnåriga. Alice och Aaron tycker att det blir roligare att vara tillsammans med vänner, för att de då kan umgås och skratta tillsammans med varandra. Vid samtalet uppger barnen att vara i leken tillsammans med andra vänner stimulerar dem eftersom de anser att aktiviteten blir roligare om fler deltar i den. Barnen bekräftar således att ifall deras vänner är med i leken så blir denna även roligare för dem själva

Barnen i grupp (Y) på Skola F anser däremot inte att det är roligt med fysisk aktivitet tillsammans med andra jämnåriga barn. Eva känner sig exempelvis ”liten” om gruppen gör saker som hon inte kan göra eller orkar med. Vilma upplever att fysisk aktivitet i gruppen inte är stimulerande på grund av att hon orka inte hänga med i rörelsen. Istället tycker hon om att vara ensam för att bättre kunna kontrollera sin kropp. Eva, Vilma, Nora och jag samtalar om fysisk aktivitet och rörelse:

Eva: Det är jobbigt med rörelse. Jag gillar inte springa och vara med andra i rörelse. Jag: Varför gillar du inte fysisk aktivitet?

Eva: Därför att när jag springer har jag ont i högerbenet. Om jag är tillsammans med andra i grupp blir

det mer tråkigt för att jag måste följa dem.

Vilma: Hmm… Det är jobbigt med fysisk aktivitet. Jag: Varför är det jobbigt med rörelse?

Vilma: Jag är sjuk, när jag springer tillsammans med andra jag börjar känna ont i lungorna. Det är

därför som jag tycker om vara ensam och leka själv.

Nora: Att hålla på med rörelse är väldigt tråkigt. När jag springer blir det jobbigt att andas eftersom jag

har astma.

Under den här delen av samtalet pratar Eva låg röst, som om hon vill gråta och pekar på sitt ben. Hon berättar att hon är ofta har besvär med benet. Det alltså därför som hon känner att det är besvärligt att vara tillsammans med andra i rörelse. Enligt Vilmas utsagor vill hon inte vara i rörelse med andra barn eftersom han känner av besvär i lungorna. Enligt Noas utsagor är både rörelse och att vara tillsammans med andra barn mycket tråkigt. Hälsa är en således aspekt som spelar stor roll när gäller att inspirera barn till att vara fysiskt aktiva. Eva pockar även på uppmärksamhet och påverkar därigenom de andra barnen i samtalet. Barn arbetar aktivt med sina relationer. På skolgårdar är vänner som spelar stor roll. Enligt barnen själva är också kamrater det viktigaste i fritidshem, Det kan vara en viktig faktor för barns sätt utveckla sin sociala kompentens. När barn möter ute på fritidshem är vänner som kan uppmuntra andra så att fysisk aktivitet kan vara rolig. Att vara med vänner på fotbollsplan bidrar till motivation att vara i leken

I observationerna framkom det att balansgången var ett exempel på hur barnen får motivation genom att vistas tillsammans, vilket nedanstående observation visar:

Utgångspunkten här är tydlig, genom att barnen påbörjar leken genom att de sett hur pedagogen gör och tar efter det. De lyckas med den fysiska aktiviteten utan att de fått andra instruktioner. De andra eleverna väntar i turordning tills Malte som utför aktiviteten kommit till andra sidan av balansgången. Malte blir motiverad med intentionen att lyckas vilket tyder på den inre motivationen och den ” self-

efficacy” som Hassmen et al., (2003) menar är en viktig faktor för inspiration. De andra barnen i kön tar

16 i aktiviteten när de ser hur roligt Malte har. Ett annat barn, Greta som deltar ändrar tillvägagångssätt genom att gå från en annan sida av gångbanan och stoppar händerna i sina fickor istället för att balansera med båda armarna. De andra barnen i ledet ser hur hon gör och börjar göra likadant när det blir deras tur. De andra barnen uppvisar hennes teknik.

” Får man göra en gång till? / Alvin

” Så många gånger du vill såklart men en åt gången, vi turas om! / Fritidslärare ” Hur många gånger får man köra”? Alvin

Alvin gör aktiviteten i snabb takt, och lämnar sedan balansgången till nästa barn i kön. Genom att barnen tar del av varandras deltagande sker en motivation som leder till att alla i klassen känner sig positiva till den fysiska aktiviteten. Hassmen et al., (2003) visar att barn deltar och utvecklar sedan ökat intresse för fysisk aktivitet genom inre motivation. De stimuleras att vara fysiskt aktiva genom sociala relationer och vuxennärvaro. Observationen har bidragit till en förståelse för att barn behöver miljöer som inspirerar till olika aktiviteter. Till exempel inbjuder fritidshem som har skolgårdar med lekmaterialbarn att deltaga i fysisk aktivitet och lek. Skapandet av aktiviteter kräver en typ av resurser och fysisk rörelse en annan. Om barnen ges åtkomst till en skolgård, skog eller fotbollsplan där miljön kan anpassas utifrån barns önskemål kan detta motivera dem till att vara mer fysisk aktiva.

Observationerna visade att en attraktiv fritidshemsmiljö är uppdelad i flera olika områden, med olika storlek och med olika utformning. Observationer genomfördes i utemiljön där handlingsutrymmet var större, där det fanns fler och större ytor att vara aktiv på. Under observationerna har jag kunnat betrakta att utemiljön, både fysisk och psykosocial, har stor betydelse för barns välbefinnande, men att denna också skapar förutsättningar för och motivation till fysisk aktivitet och lek. Till exempel att fotbollsspelande på fotbollsplanen bidrar till att barn springer, hoppar och träffar andra jämnåriga i detta sociala sammanhang och samtidigt drar nytta av att kunna andas frisk luft. På skolgården känner sig barnen bekväma att springa, leka och utforma en aktivitet som uppfyller deras behov. På det här fritidshemmet finns många spännande mötesplatser för barnen som uppmuntrar till fysisk aktivitet och lek. Miljöer som innehåller olika lekmaterial som barnen kan använda attraherar dem till fysisk aktivitet och lek.

Deltagande i fysisk aktivitet och lek.

Vid genomförda intervjuer uppmärksammades att barns inflytande enklast främjas i när barnen själva initierar fysisk aktivitet och lek. Till exempel att lyssna på deras tankar och låta dem planera en fysisk aktivitet kan stimulera och inspirera dem till fysisk aktivitet och lek. Effekten av inkluderandet av barnen i planeringsarbetet belyses även av Livia i hennes utsagor om att barnen på torsdagar tillåts att två och två tillsammans planera en aktivitet att visa för andra i gymnastiksalen. När barn är fria att uttrycka sig om lekregler eller val av aktivitet kan denna frihet öka deras intresse för att vara fysiskt aktiva.

Jag: Hur uppmuntrar ni varandra om någon inte vill vara med?

Livia: Jag brukar låta hon komma med en lek, som vi kan leka tillsammans. På torsdagar brukar vi barn

två och två planera en aktivitet att visa för andra i gympasalen. Då blir alla med i leken.

Jag: Varför planerar ni en aktivitet?

Ebbe: För att jag då kan visa också min egen aktivitet.

Jag: Hur uppmuntrar ni varandra om någon inte vill vara med? Sture: Jag brukar fråga om han har en lek.

17 frågar varandra och tillåter andra barn att komma med förslag gällande rörelse. Enligt Stures utsagor tycker han om att motivera andra, att varje barn som är med i leken behöver ett eget förslag till rörelse. Enligt Livias utsagor anser hon att planering av egen aktivitet kan uppmuntra barn att vilja vara fysiskt aktiva eftersom hon då upplever både ansvarstagande och att vara bekräftad av såväl lärare som klasskamrater. Att lyssna, förstå och att låta alla barn som är med i leken att ha inflytande när de bestämmer en lek är därför viktigt för dem.

I barnens utsagor framträder behovet av att gemensamt bestämma lek som viktigt för att kunna välja en lek som gör att alla deltagande i leken blir nöjda. Enligt barnens tankar kan de lyssna till allas idéer om leken, vilket kan leda till gemensamma och positiva lösningar.

Jag: När blir det tråkigt eller jobbigt med leken?

Alvin: Leken blir tråkig när någon annan kommer in i leken och vill bestämma om saker som vi ska göra... Istället för att komma med ett förslag om lek.

Jag: När blir det tråkigt eller jobbigt med leken?

Greta: Det blir tråkigt med leken när någon, typ, tar ledning, utan att fråga vad jag vill göra. Det blir tråkigt när, liksom, vi kommer inte överens om något. Det blir tråkigt med leken när alla i leken tycker olika. Någon hoppar in i leken och börjar bestämma.

Jag: När blir det tråkigt eller jobbigt med leken

Malte: Leken blir tråkig när jag leker med mina kompisar och någon kommer in i leken och börjar bestämma över mig. För att det ska bli roligt måste vi lyssna på varandra.

För att motivera och stimulera barnen till fysisk aktivitet och lek behöver man hjälpa dem att lyssna på varandra och diskutera tillsammans, enligt Maltes utsagor tycker han att barnen bör lyssna till andra för att aktiviteten då blir roligare. Enligt Alvins och Gretas utsagor blir leken roligare när alla har rätt att bestämma vad de vill göra i leken. Det handlar om att barnen vill komma överens angående aktiviteter. Barnen känner sig motiverande till att vara fysisk aktiva om deras förslag tas på allvar av vännerna. En aspekt av barns upplevelser i samband med leken är att det upplevs som besvärande när någon inte vill lyssna till någon annan. Ifall barnen inte lyssnar till varandra tappar de sitt intresse för fysisk aktivitet. Enligt Livias, Ebbes och Stures utsagor krävs det att alla barn lyssnar till varandra och har ett gemensamt inflytande över planeringen av leken. Att inte lyssna på varandra och inte kunna komma överens kan således leda till en dålig upplevelse av leken. Barnens uppfattningar och upplevelser tyder på att det då blir besvärligt för dem att deltaga i leken, vilket följande citat visar:

Jag: När känner du att du inte riktigt vill leka?

Livia: Jag känner att jag inte riktigt vill leka när alla tycker olika och vi inte kommer fram till en

gemensam lek. Det blir bråk och konflikter. Jag: När känner du att du inte riktigt vill leka?

Ebbe: Det blir tråkigt med leken när någon, typ, tar ledning, utan att fråga vad jag vill göra. Det blir tråkigt när, liksom, vi kommer inte överens om något.

Jag: När känner du att du inte riktigt vill leka?

Sture: Jag tycker att leken börjar bli tråkig när vi blir, liksom, många i leken. Till exempel om vi spelar fotboll och det blir många på fotbollsplanen som vill leka allihop samtidigt så blir det tråkigt. Om man inte följer fotbollsreglerna blir det också tråkigt.

18 regler och inte vill följa vad de andra säger angående aktiviteten. För att motivera barnen till att vara fysisk aktiva behöver barnen således lära sig att lyssna på varandra och försöka komma överens i fysisk aktivitet och lek.

I observationerna framkom det att Burken var exempel på hur barnen gör sig delaktiga genom att vistas tillsammans, vilket nedanstående observation är ett exempel på:

Eva som planerar aktiviteten står framför klasskamraterna och förklarar aktiviteten de ska göra. Den heter “Burken” och är en kurragömmalek som går ut på att gömma sig och sedan hinna före tagaren till dennes burk och ropa “burken är lös”. Om tagaren hittar någon ska denne springa fram till burken och ropa namnet och säga ett, två, tre. Den som blir hittad är då ute ur leken. Leken fortsätter tills alla är hittade eller tills någon som gömt sig hunnit fram och dunkat burken. Leken inspirerar barnen att gömma sig så att de vanligtvis kan vinna vilket innebär att de måste hitta en lämplig plats att gömma sig på. Barn behöver miljöer som inspirerar till olika aktiviteter. Miljön har stor betydelse för barns välbefinnande och kan även skapa förutsättningar och stimulans till utveckling.

Jag börjar räkna/Nora

Under den leken är alla barn med i leken utan att någon är tvingad. Aktiviteter som är planerade av ett annat barn är roligare, vilket innebär att barnen känner sig delaktiga i planeringen. När barnen har inflytande i planering av en aktivitet ökar motivationen eftersom barnen känner sig ansvarstagande. I den situationen är Nora redan inspirerad att börja räkna och fortsätta leka. Enklast är dock att uppmärksamma barns inflytande i samband med barnens initierade fysiska aktiviteter och lek. Wilmer är motiverad att samla och påminna andra jämnåriga att samlas för att han vet att det är Eva som har planerat en aktivitet.

19

Diskussion

Syftet med denna studie har varit genom observation och intervjuer med barngrupper i fritidshem undersöka vad som enligt barnen själva motivera dem till att delta, eller inte delta, i fysisk aktivitet och lek. Här diskuteras barns erfarenheter och uppfattningar av fysisk aktivitet och lek vid fritidshemmet. I denna diskussion presenteras förslag på fortsatt forskning.

Pedagogen som trygghet i fysisk aktivitet och lek

Studien har visat att fritidspedagogen har en betydande roll när det gäller fysisk aktivitet och lek. När barnen har svårt att ansluta sig till aktiviteter och egna lekar på fritidshemmet har de själva tagit kontakt med fritidspedagogen och påpekat att de inte har något att göra, vilket tyder på ett sökande efter bekräftelse och stöd i att komma igång med fysisk aktivering. Vuxennärvaro påverkar barn vid fritidshemmet. Där utgör den vuxne en förebild för barnen, både i sitt sätt att agera och sitt sätt att tala. Om barnen ska kunna känna trygghet och tillit behövs en vuxen som är intresserad av dem och deras upplever av fysisk aktivitet och lek. Lärare som uppmuntrar barns känsla för autonomi anses vara autonomistödjande (Skaalvik & Skaalvik, 2015). Autonomistödjande beteende kan exempelvis innebära att fritidslärare kan försöka ge barn begripliga förklaringar till de aktiviteter som utförs. I grupper av lämplig storlek, exempelvis på skolgården och där det finns närvarande fritidslärare, kan många barn bli stärkta i sin förmåga att kunna förstå sig själva. Likaså kan de få stöd och stimulans beträffande att utveckla sin förmåga att samspela med såväl andra jämnåriga barn som pedagoger. Men om gruppen är för stor och vuxennärvaro saknas föreligger dock risk för otrygghet, konflikter och andra negativa beteenden. Enligt barnens utsagor framkommer det att när en vuxen är med i leken så lär sig barnen lekregler. Den vuxne lär dem alltså att samarbeta med andra barn. I en vuxens närvaro kan barn också få hjälp när leken blir svår; vuxennärvaron kan även främja variation i leken, något som kan göra denna roligare. Hippinen (2013) visar att den vuxne ska vara noggrann och ha översikt, behärska konflikthantering och träna det sociala samspelet samt att även behärska de praktiska momenten. Det handlar om att den vuxne får vara nära barnen och intressera sig för deras utveckling för att kunna stimulera dem i rörelse. Pedagoger har ett stort ansvar för att motivera barn till att vara fysisk aktiva. Det kan även handla om att en vuxen genom pedagogik kan stimulera barnens fysiska, sociala och emotionella utveckling.

Fritidshemsmiljön och nära kamrater

20 aktiviteter. Med andra ord behöver pedagoger skapa en miljö som kan inspirerat alla barn att känna sig motiverade till rörelse. Till exempel kan utemiljöns handlingsutrymme utökas, att det finns fler platser att göra olika saker på. Enligt barnen själva är deras kamrater det viktigaste vid fritidshemmen. Vänskapsrelationerna är således viktiga vid barns utveckling av social kompentens. När barn möts ute på fritidshemmen är de vänner som kan uppmuntra andra till att anse att fysisk aktivitet är något roligt. Att vara tillsammans med vänner på exempelvis fotbollsplanen bidrar till deras motivation att vara med i leken. Enligt barnens utsagor verkar de lägga stor vikt vid gemenskap och kontakter med andra jämnåriga. Det är viktigt för barn att utveckla sociala förmågor såsom att kunna samspela med kamrater. Social kompetens är en mycket viktig faktor för att kunna motivera barn att vara fysisk aktiva. En stabil grupp med goda relationer till alla parter skapar trygghet. För att stimulera barn att vara fysisk aktiva behövs trygga, stabila pedagoger som kan skapa en god relation mellan barnen. Orwehag (2013) påvisar att barns gemensamma aktiviteter både kan erbjuda och inbjuda till meningsskapande och delaktighet. Detta kan innebära att om barn umgås tillsammans med andra jämnåriga barn kan detta stimulera dem till att delta i rörelse. Med andra ord har gemenskap har stor betydelse för barn med avseende på att vara fysisk aktiva. Vid fritidshemmet kan barnen etablera och utveckla både kamratrelationer och social kompentens. I barnens utsagor framträder att vara tillsammans med andra jämnåriga i rörelse blir roligare eftersom de i gruppen kan hitta flera lekar istället jämfört om de är ensamma eller färre, då det blir svårt att hitta spännande lekar. I min studie kan jag se att sociala relationer mellan barn-barn och mellan barn-vuxen har stor betydelse eftersom goda relationer erbjuder barn att kunna vara fysiskt aktiva. Även Orwehag (2013) antyder att möten inom ramen för den verksamhet som fritidshemmen kan erbjuda innebär både berikande erfarenhet och olika slag av problem som måste lösas. Det handlar att där träffas barn utvecklar de sociala relationer som hjälper dem att lösa konflikter, något som även inbjuder till rörelse. Med andra ord behöver barn en stabil grupp och goda relationer för att inspireras till rörelse.

Deltagande i fysisk aktivitet och lek?

Studien visar att barn kan utöva inflytande genom val av vad de själva vill göra i samband med fysisk aktivitet och lek. Hassmen et al., (2003). Fritidslärare finns tillhands för att stötta barnen och tillhandahålla redskap för att realisera barnens inflytande vid fritidshemmen. För att barnen ska kunna känna sig sedda i gruppen behöver också de ges inflytande över densamma. Hassmen et al., (2003) visar att barn kan utöva inflytande genom valen av vad de vill göra. Vid val av aktiviteter kan barnen även ta ansvar för genomförandet av dessa. Enligt barnens utsagor tycker de om att motivera andra, att varje barn som är med i leken ibland behöver ett eget förslag angående aktiviteten. Dessutom anser barnen att planering av egen aktivitet kan uppmuntra dem till att vilja vara fysiskt aktiva eftersom de då upplever både ansvarstagande och att vara bekräftade av såväl lärare som klasskamrater. Att lyssna, förstå och att låta alla barn som är med i leken att ha inflytande när de bestämmer en lek är därför viktigt för dem. Detta kan innebära att pedagogerna har stort ansvar att erbjuda barn i planeringsansvar för fysiska aktiviteter. För att motivera och stimulera barn till att vara fysiskt aktiva behöver pedagoger således låta barnen att ha inflytande över aktiviteterna. Kane (2015) påvisar att vi har ett uppdrag att ge utrymme för de själva barnen initierar och kontrollerar. Det handlar att lära barn genom ett demokratiskt bemötande, vilket innebär att pedagogerna har ett ansvarar för att ge barn redskap för att kunna realisera sitt inflytande i fysisk aktivitet och lek.

Slutsats

21 stimulans hos barnen att vara fysiskt aktiva. Barnens inflytande i fysisk aktivitet och lek kan gynnas genom att aktiviteter planeras tillsammans av lärare och barn. Under samtal om hur barnen uppmuntrar varandra att vilja vara med i leken framkommer att delaktighet kan vara en känsla av engagemang som kan byggas upp; detta åstadkoms genom att barnen frågar varandra och tillåter andra barn att komma med förslag gällande aktivitet. Fritidshemsmiljön, både ute och inne, både den fysiska och psykosociala, har betydelse för barns fysiska aktivitet eftersom den kan skapa motivation och stimulans att vara fysiskt aktiv. Vid samtal med barnen framkommer även att de uppskattar att få röra sig i skogen och på skolgården, att detta är mycket viktigt för dem. Barn andas frisk luft i naturen och när solen skiner blir det dessutom roligare att vara ute. Solljus och friskluft bidrar till god hälsa och att barnen mår bättre.

Sammanfattning och vidare forskning

22

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder Liber Stockholm

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskasfilosofi och kvalitativ metod. Lund: studentliteratur.

Beebe, S.A. Beebe, S.J. & Ivy, D.K. (2009). Communication. Principles for a lifetime. Volume 4: Presentational

speaking. London: Pearson

Behrens, K, Daniel, J. Miller, John M, Mina L. & Liebert (2015). Physical Activity Intensity, Lesson Context,

and teacher interactions During an Unstructured Afterschool Physical Activity Program.

Boström, L. Hörnell, A. & Frykland, M. (2015). Learning Environments at Leisure-Time Centres in Sweden;

A Comprehensive Survey of Staff perceptions.

Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB (2. Uppl.)

Evaldsson, A-C. & Aarsand, P. Den fria lekens möjligheter och begränsningar - om barns kompetenser och

vardagliga deltagande i fritidshemspraktik. I: Klerfelt, A., & Haglund, B. (red) (2011). Fritidspedagogik - fritidshemmets teorier och praktiker Stockholm: Liber.

Fejes, A & Thornberg, R (2015) Handbok i Kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Hassmen, P. Hassmen, N. & Plate, J.(2003) Idrottspsykologi. Stockholm.

Hills, A. Donald R, Dengel, David R & Lubans (2014). Supporting Public Health Priorities:

Recommendations for Physical Education and Physical Activity Promotion in School.

Hippinen A. (2013). Miljön som didaktiskt verktyg I: Pihlgren, A.S. (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Hjalmarsson, M. (2013). Governance and voluntariness for children in Swedish Time Centres:

Leisure-Time Teachers interpreting Their tasks and Everyday Practice

Isberg, J.( 2009). Viljan till fysisk aktivitet - En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt

aktiva

Jensen, M. Lärandets hur, vem, när och var I: Pihlgren, A.S. (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur

Kane, E. (2015). Playing practices in school-age childcare. An action research project in Sweden and England.

Kyhälä, A-L, Reunamo, J. & Ruismäki, H. (2012). Physical activity and learning environment qualities in

Finnish day care

23 Käll, L., Nilsson, M., & Lindén, T. (2014). The Impact of a Physical Activity Intervention Program on Academic

Achievemwnt in a Swedish Elemantary School Setting. Journal of School Health.

Källström Cater, Å. (2015) Att intervjua barn. I: G, Ahrne & P, Svensson. Handbok i kvalitativa metoder. S. 68 – 80. Stockholm: Liber.

Lalander, p. (2011). Observationer och etnografi. G, Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa

metoder (S.83-102). Malmö: Liber.

Rennstam, J.& Wästerfors, D. (2015) Att Analysera kvalitativt material. I: G, Ahrne & P, Svensson

Handbok i kvalitativa metoder. S, 220-234. Stockholm: Liber.

Ogden, C.L., Carroll, M.D, L.R, Lamb, M.M. & Flegal, M (2010). Prevalence of high body mass index in US

children and adolescents.

Orwehag, M.H. Fritidspedagogisk didaktik - att vara lärare i fritidshem. I: Pihlgren, A.S. (2013).

Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur

Saar T, Löfdahll A.& Hjalmarsson M. (2012) kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem.

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2015) motivation och lärande.

Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. (Quality in leisure- time centres. Quality inspection) Skolverket (2016). Fritidshemmet – Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Skolverket (2018). PM, Barn och personal i fritidshem hösten 2018. Stockholm Skolverket

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/