Frida Tjärnström
Kandidatuppsats, 15 hp
Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen
HT 2019
MEDBORGARE OCH
MOTSTÅND
En tillämpning av
ABSTRACT
Det finns begränsad tidigare forskning av just lokala sociala rörelser, forskare tenderar att fokusera på rörelser på nationell nivå när de studerar sociala rörelser. Vidare tenderar sociala rörelser försöka påverka områden så som mänskliga rättigheter och miljöproblem. Lokala sociala rörelser brukar fokusera på frågor som rör fackliga frågor på enskild arbetsplats eller lokala föroreningsproblem. Denna uppsats syftar till att, genom att studera tre sociala rörelser som uppstått till följd av avvecklingsförslaget av delar av Sollefteå sjukhus, skapa en
förståelse av hur dessa lokala sociala rörelser sig utifrån inramningsperspektivet och kollektivt handlande för att påverka en atypisk fråga för sociala rörelser.
Inramningsperspektivet ses som en allt mer central aspekt att undersöka sociala rörelser för att få en förståelse om hur ledare och anhängare förstår och tolkar gemensamma missnöjen. Inramning sker genom tolkning och är en process där ledare och anhängare skildrar en verklighet och det är denna verklighet som sedan skapar förutsättningar för kollektivt handlande för att påverka ett gemensamt missnöje. Intervjuer med tre personer som har eller har haft en ledarliknande roll i någon av dessa rörelser har gjort det möjligt att få en förståelse av denna process. Det har gått att utläsa två typer av inramning av avvecklingsförslaget, en inramning som har en känslomässig inramning och en som fokuserar på mer sakliga aspekter av förslaget. Utefter kollektivt handlande har samtliga rörelser formulerat krav som de lyft till makthavande politiker och försökt påverka frågan genom att tillämpa både konventionella och okonventionella metoder. Vidare har rörelsernas ledare haft en varierande roll där samtliga ledare synts i media men en av rörelserna har aktivt arbetat för att inte ha en tydlig ledare.
English title: Citizens and resistance: An application of the framing perspective on local social movements
Innehållsförteckning
ABSTRACT ... 1
1. Inledning och bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Disposition ... 2 2. Tidigare forskning ... 2 3.Teoretisk referensram ... 4 3.1 Sociala rörelser ... 4 3.2 Inramningsperspektivet ... 5 3.3 Kollektivt handlande ... 8 3.4 Sammanfattning ... 9
4. Metod och urval ... 9
4.1 Fallstudie ... 9
4.2 Samtalsintervju ... 10
4.3 Urval ... 11
4.4 Efterarbete av intervjuerna ... 12
4.5 Validitet, reliabilitet och etik ... 13
5.Empiri ... 13
5.1 Presentation av intervjuer ... 14
Inramning ... 14
Hot ... 17
Gemensam uppfattning och mål ... 18
Ledarens roll i den sociala rörelsen ... 19
Resurser och sociala nätverk inom kollektivt handlande ... 20
Institutioner som mottagare för rörelserna ... 22
6. Analys och diskussion ... 23
6.1 Analys av intervjuerna ... 23
Inramning ... 23
Hot ... 23
Gemensam uppfattning och mål ... 24
Ledarens roll i den sociala rörelsen ... 24
Resurser och sociala nätverk ... 25
Institutioner som mottagare för rörelserna ... 26
6.2 Avslutande diskussion ... 26
6.3 Slutsats ... 32
1
1. Inledning och bakgrund
Orten Sollefteå, och då även Sollefteå sjukhus, är belägen i Ådalen, Västernorrland som är hem till en av de mest kända demonstrationerna i Sverige som kulminerade 14 maj 1931 i Lunde. En händelse som sedan kom att kallas Ådalen 31 eller Skotten i Ådalen då fem demonstranter sköts ihjäl av svensk militär efter att 3000-4000 demonstranter vandrat mot Lunde i en kollektiv yttring utan tydlig ledare (Norman 1968, 85-86, 104, 190). Hultström (2011) beskriver detta som en folklig rörelse som uppstått till följd av en orolig lång tid med konflikt mellan stat, arbetarrörelse och näringslivet. Thunborg (2018) beskriver att Ådalen 31 kom att ha stor politisk påverkan då ’den svenska modellen’ skapats och implementeras i efterdyningarna. Även det politiska landskapet förändrades efter Ådalen 31, bland annat infördes en arbetslöshetsförsäkring och 1938 antogs Saltsjöavtalet.
2015-08-20 presenterar Landstinget Västernorrland en insatsplan med förslag om samtliga sjukhus inom landstinget. I insatsplanen föreslås bland annat avveckling eller flytt av den slutna vården inom ortopedi, barn- och ungdomssjukvård, kvinnosjukvård samt kirurgi, där förlossningsvården inkluderades i kvinnosjukvården på Sollefteå sjukhus (2015, 14). Denna insatsplan presenterades till följd av att det inom de kommande tre åren krävdes en
kostnadsreducering på 160 miljoner kronor inom landstingets budget. Verksamheterna som föreslås avvecklas i Sollefteå sjukhus kommer att fördelas på de två andra sjukhusen i landstinget som ligger i Sundsvall och Örnsköldsvik (Landstinget Västernorrland 2015, 8, 13). Landstinget Västernorrland gjordes om till Region 1 januari 2017 (Beiron, 2017).
Till följd av detta avvecklingsförslag har bland annat manifestationer och en ockupation arrangerats för att påverka det initiala nedläggningsförslaget samt det faktiska
nedläggningsbeslutet av delar av Sollefteå sjukhus, däribland Sollefteå BB.
2
När sociala rörelser ska studeras har resursallokering setts som en central aspekt att undersöka (Snow et al, 1986, 464; McCarthy & Wolfson 1996, 1070), men inramningsperspektivet är en teoretisk utgångspunkt som har fått ett allt större utrymme i studier av sociala rörelser på senare tid och ses idag som en central aspekt för att få förståelse om hur rörelser mobiliserar sig (Benford 1997, 409). Det finns inte bara olika teoretiska utgångspunkter för studier av sociala rörelser, utan sociala rörelser kan också verka på olika nivåer så som lokala och nationella nivåer där den förstnämnda nivån traditionellt sett fått en mindre fokus när sociala rörelser studeras. Utifrån tidigare forskning har inramningsperspektivet i relativt liten
utsträckning tillämpats på lokala sociala rörelser och särskilt på sociala rörelser som försöker påverka en atypisk fråga för sociala rörelser att adressera. Lokala sociala rörelser tender att studera lokala föroreningsproblem eller fackföreningsfrågor på en lokal arbetsplats. Således går det att identifiera ett glapp i kunskapen om sociala rörelser som verkar på lokal nivå.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att skapa en förståelse av hur lokala sociala rörelser försöker påverka en atypisk politisk fråga för sociala rörelser genom att undersöka hur dessa rörelser ramat in frågan utifrån inramningsperspektivet och mobiliserat sig genom kollektivt
handlande.
De frågeställningar som denna studie ämnar att svara på är:
- Hur har avvecklingsförslaget av Sollefteå sjukhus ramats in av de sociala rörelserna? - Hur har de sociala rörelserna mobiliserats?
- Vilken roll har ledare haft i de sociala rörelserna?
1.3 Disposition
Kapitel ett kommer att presentera uppsatsens syfte och frågeställningar. I kapitel två presenteras tidigare forskning och i kapitel tre presenteras det teoretiska underlaget.
Uppsatsens fjärde kapitel kommer att redogöra för den metod och urval som ligger till grund för uppsatsen. Det femte kapitlet kommer att presentera resultatet, i det sjätte kapitlet
analyseras det empiriska materialet. I det sjunde kapitlet avslutats uppsatsen med en diskussion och slutsatserna presenters.
2. Tidigare forskning
3
arbetarklassen vuxit fram och hur detta influerade samhället under 1800-talet (Jämte 2013, 66-67). Två profilerade forskare i studier av sociala rörelser är David Snow och Robert Benford som tillsammans och enskilt bidragit med flera artiklar med fokus på
inramningsperspektivet. De belyser bland annat att inramningsperspektivet under senare tid allt mer anses vara en central beståndsdel i studier av sociala rörelser tillsammans med
mobilisering av resurser och processer av politiska möjligheter (Benford & Snow 2000, 611).
Inramningsperspektivet har bland annat använts av Snow och Byrd (2007, 119) för att studera hur västerländska demokratier tenderar att likställa och generalisera terroriströrelser samt vad som motiverar deras anhängare. Vidare studerar Snow och Byrd (2007, 124-125) utifrån diagnostisk inramning hur förståelse för vad som uppfattas som ”fel” samt vilka som tillskrivs skulden för att ”felet” skapats. De kunde peka på att ledare i olika terroriströrelser använder sig av denna diagnostiska inramning för att förändra förståelsen av tidigare icke angenäma politiska eller sociala aspekter som tolerabla delar av livet till orättvisor och styggelser som inte kan tolereras och att enda sättet är att komma ur denna orättvisa är att återta en känsla av nationalistisk identitet och det unika i Islam. Skulden tenderar att tillskrivas USA, västvärlden eller i vissa fall på förtryck inom den egna nationen.
Forskare som studerat lokala sociala rörelser har bland annat fokuserat på hur dessa rörelser allokerar resurser och hur dessa olika resurser påverkar chanserna för rörelsen att överleva en längre period. McCarthy och Wolfson (1996, 1070) beskriver hur lokala aktörer under sena 1970-talet och tidiga 1980-talet skapade mer än 400 lokala grupper för att adressera
problemet med berusade bilförare över hela USA. Dessa grupper bestod till största del utav små rörelser när de grundades där de flesta aktörer saknade tidigare erfarenheter av sociala rörelser, idag har de vuxit till stora kända organisationer. McCarthy och Wolfson (1996, 1071, 1085) ämnade att bland annat undersöka hur sociala grupper samlar resurser i form av
legitimitet, pengar och individer har idag blivit en central aspekt i studier av sociala rörelser. Författarna menar att bland annat graden av ledarens framträdande i media påverkar
mobiliseringen av resurser.
4
reaktionerna hos medborgare bestod av tvivel av arméns plan om undanröjning av kemiska vapen. Medborgare ställde frågor men fick inte tydliga svar tillbaka vilket ledde till tvetydlig och inkonsekvent information från olika källor. Detta beskriver Futrell (2003, 365) som ett ”informations-dis” vilket innebär att det bland annat finns motsägelser och konflikter i
kommunikationen vilket ledde till misslyckande i förklaringen av vilka risker som kopplas till ett projekt. Således blir det svårt att tolka och förstå situationen för medborgare som skapar en egen kontext. Där belyser han vikten av att studera hur ledare utvecklat sina egna åsikter i relation till inramning i och med att dessa används för att motivera andra till handlande genom att tillämpa inramningsperspektivet.
Tsutsui och Shin (2008, 391) studerar sociala rörelser i Japan och Korea där de fokuserar på de globala faktorerna i ett bottom-up perspektiv där lokala sociala rörelser försöker att påverka politiska sammanhang för att policyförändring ska ske. Fokus ligger vidare på hur nya globala normer angående bland annat miljörörelser och mänskliga rättigheter påverkar lokala politiska utfall. Merry och Stern (2005, 387) genomför en fallstudie på en rörelse som fokuserar på kvinnligt arv i Hong Kong under tidiga 1990-talet. De menar att om globala idéer om mänskliga rättigheter når en lokal nivå är idéerna beroende av ett komplicerat system av grupper med aktivister som har olika ideologiska utgångspunkter med översättare som överbygger luckor.
Utifrån den tidigare forskningen går det att identifiera att de lokala sociala rörelser som kommer att studeras i denna uppsats besitter några särskiljande egenskaper från tidigare forskning. Dels försöker rörelserna påverka en atypisk fråga för både sociala- och lokala sociala rörelser, vidare är verkar dessa sociala rörelser som sagt på en lokal nivå vilket är ett underrepresenterat område för studier av sociala rörelser då de flesta studierna genomförs på en nationell nivå. Vidare har den tidigare forskningen fokuserat på andra typer av frågor än en lokal avvecklingsfråga av ett sjukhus. Utifrån denna samlade forskning går det således att identifiera en kunskapslucka.
3.Teoretisk referensram
3.1 Sociala rörelser
5
menar att sociala rörelser ”är ett fristående kollektiv i en långvarig interaktion med ekonomiska och politiska eliter och försöker påverka samhället”.
Sociala rörelser består ofta av grupper som verkar utanför platser för institutionaliserad makt (Almeida 2019, 6). Jämte (2013, 68) menar att dessa aktörer inte har officiell politisk makt utan agerar i civilsamhället där de mobiliserar sig för att påverka förhållanden som uppstår ur gemensamt upplevda missnöjen. Således skapas en identitet utifrån denna gemensamma förståelse, samt solidarisk inställning till likatänkande.
Tarrow (2011, 16) menar att för att sociala rörelser ska uppstå krävs antingen förändringar politiska möjligheter, att kontroversiella politiska beslut fattas eller att medborgare upplever hot i och med politiska förändringar uppstår incitament som medborgarna svarar på.
Incitamenten kan vara ideologiska och materiella, kollektiva eller individuella, sporadiska eller över en längre tid. Dessa incitament används som byggstenar för att anamma bekanta metoder för handling, trots begränsade resurser och tillgångar, möjliggör detta för människor att kunna agera och verka kollektivt. Ganz (2009, 8, 25-26) skriver att ledare av sociala rörelser tillhandahåller vital kunskap och erfarenheter erhållna från tidigare erfarenheter av kollektivt handlande.
Lokala rörelser får största delen av sitt stöd av volontärer inom närliggande samhällen. Lokala rörelser fokuserar på lokala problem, som lokala föroreningsproblem eller
fackföreningsfrågor på en enskild arbetsplats, och de tenderar att namnge sig själva efter den egna regionen för att skapa en identitet och sammanlänka rörelsen till en specifik plats. Sociala rörelser verkar på flera olika nivåer i många olika former och försöker att påverka ett brett omfång av frågor. Nationella rörelser är den vanligaste formen av sociala rörelser som studeras som vänder sig mot frågor som rör medborgerliga rättigheter, miljöproblem, LGBTQ-rörelser och många fler (Almeida 2019, 23-25).
3.2 Inramningsperspektivet
Det teoretiska ramverket framing kommer i denna studie att översättas till inramning, där
ram/ramverk kommer att användas för det engelska begreppen frame och framing, i enhet
med Jämtes (2013, 71) översättning. Inramningsperspektivet är ett teoretiskt perspektiv framtaget av Snow et al. (1986, 464) som ämnade att länka samman utgångspunkter från socialpsykologi och resursmobilisering i en grundad teori genom att utveckla vad de
6
identifiera och benämna händelser runt omkring dem. Genom att framställa företeelser som meningsfulla skapas ramar för att organisera erfarenheter och vägleda kollektivt handlande. Således är inramning ett essentiellt villkor för att rörelsedeltagande ska förekomma. Goffman (1974, 21) förklarar ramar som mallar för tolkning vilket möjliggör för individer att
identifiera, namnge, lokalisera och uppfatta företeelser i deras liv.
Benford och Snow (2000, 613) beskriver att inramning erbjuder en teoretisk utgångspunkt vilket möjliggör för forskare att undersöka det arbete som ligger bakom mobiliseringen av sociala rörelser. Sociala rörelser ses inte som bärare av existerande idéer eller åsikter som självständigt vuxit fram under strukturella former, plötsliga händelser eller inom existerande ideologier. Det är snarare aktörerna inom rörelserna som anses vara de som ger mening och betydelse till händelser och företeelser. Aktörerna är således aktivt engagerade som
producenter och upprätthållare av meningsskapande.
Inramningsperspektivet är grundat i den symboliska interaktionistiska och konstruktivistiska principen som innebär att meningar och betydelser inte naturligt eller automatiskt fäster sig vid händelser, objekt eller till människors erfarenheter. Snarare skapas mening genom
interaktionsbaserade och tolkande processer. Inramning fokuserar på det processer och arbete där betydelse eller meningskonstruktion skapas vilka produceras av rörelsers aktörer,
deltagare och andra parter exempelvis media, antagonister eller eliter som är relevanta för de intressen och utmaningar den sociala rörelsen adresserar. Inramningsperspektivet ser rörelser som aktörer vilka är delaktiga i produktionen samt upprätthållandet av mening för
protagonister, antagonister och åskådare (Snow 2008, 384).
Verbet inramning används för att belysa och konceptualisera meningsskapande vilket är en av de processer som aktörer och ledare i sociala rörelser genomför på en regelbunden basis. Alltså, de ramar in, tilldelar mening och tolkar relevanta händelser och förhållanden på sätt som är tilltänka att mobilisera potentiella anhängare, för att skapa stöd från åskådare och för att avrusta antagonister (Snow and Benford 1988, 198). Produkten av denna
7
förmedlas, istället för en annan betydelse med en annan innebörd. Vidare kan ramverken ha en omvandlande funktion i den mening att innebörden av objekt förändras och därmed relation till aktörerna, eller i omvandlingen av rutinmässiga missnöjen till orättvisor eller för att mobilisera missnöjen i sammanhanget av kollektivt handlande. I och med att ramarna sätter ljuset på specifika frågor, uttrycker ett missnöje och vilka krav en rörelse har samt hur en rörelse genom mobilisering vill förändra ett gemensamt missnöje fyller inramning ett centralt fundament för tolkning (Snow 2008, 385).
Inramning är ett aktivt processuellt fenomen, vilket således implicerar att det är genom påverkan och argumentation som konstruktionen av verkligheten sker genom
meningsskapande. Denna konstruktion är en aktiv process i den mening att något görs och processuell i meningen av att en dynamisk utvecklande process förekommer. Denna process besitter funktion av att kunna påverka i och med att utvecklingen sker av aktörerna i sociala rörelser. Processen är skiftande i den mening att den involverar en uppsättning av
interpretivistisk ramar för hur verkligheten förstås, som inte bara skiljer sig från existerande ramar utan utmanar dem också. Resultatet av produktionen av denna framing kallas ”ramar för kollektivt handlande (Benford & Snow 2000, 614).
I inramningsperspektivet anses ledarna vara centrala personer för att leda och motivera potentiella anhängare som kan ansluta sig till den sociala rörelsen. Genom att ledarna lyfter fram föremålet för missnöje och placerar det i korrekt kulturell kontext uppstår inramning, således läggs grunden för kollektivt handlande för att nå förändring (Snow et al 1986, 471-472). Ledare av sociala rörelser genom för en typ av inramning som kallas diagnostisk inramning vilket handlar om huruvida potentiella anhängare kan definiera sociala problem samt tillskriva skuld (Almeida 2019, 49).
Benford (1997, 412) kritiserar inramningsperspektivet utifrån att de flesta studier som undersöker sociala rörelser baseras på fallstudier vilka har resulterat i djupa undersökningar av dynamiken i sociala rörelser samtidigt. Samtidigt har det inte kunnat demonstrerats att ramar för kollektivt handlande påverkar mobilisering, vilket är en grundläggande aspekt av inramning. Benford (1977, 422) menar också att studier av sociala rörelser tenderar att få ett top-down perspektiv i och med att nyckelpersoner och ledare får stort fokus vilket gör att vi inte får en omfattande bild av den inramning som skett bland aktörerna i rörelsen utan
8
inom teorin vilket innebär att bara vissa individer med särskilt begåvning kan fånga de bakomliggande principer och applicera inramningsperspektivet om det fortsätter att vara en sociologisk konstform.
3.3 Kollektivt handlande
När inramningsperspektivet redogörs menar författarna att inramning kommer att leda till ramar för kollektivt handlande som således resulterar i kollektivt handlanden. Dock presenterar inte ovan författare en definition av vad kollektivt handlande är. Utan en definition av vad kollektivt handlande är det svårt att se huruvida inramningen lett till kollektivt handlande.
Almeida (2019, 20) presenterar sex olika nivåer av kollektivt handlande, vardagliga former av motstånd, lokala gräsrotsrörelser, nationella sociala rörelser, vågor av protest, revolutionära rörelser samt transnationella sociala rörelser. Vidare beskriver Almeida (2019, 30) att genom att identifiera nivån som den sociala rörelsen verkar på skapas en utgångspunkt för att förstå dynamiken inom det kollektiva handlandet. I och med att det saknas en enhetlig definition av vad kollektivt handlande är kommer några dimensioner inom kollektivt handlande att väljas ut och ligga till grund för analys i denna uppsats (Almeida 2019, 13).
Kollektivt handlande är en process och när processen fortlöper från missnöje till faktisk mobilisering formuleras ett antal krav och mål som förmedlas till makthavare för att den sociala rörelsen ska kunna adressera och förhandla om- och om möjligt reducera missnöjet. Dessa krav formuleras och uttrycks ofta i formella texter och visas upp på plakat eller som sånger och slagord under protester och demonstrationer eller under presskonferenser där den sociala rörelsens ledare talar. Idag används dessutom sociala media som plattformar för sociala rörelser att göra sin röst hörd och uttrycka sina krav och missnöje. Facebook och Twitter används ofta för dessa ändamål av sociala rörelser. Sociala rörelser vänder sig slutligen till institutioner där kraven presenteras, ofta presenteras kraven till flera mottagare på institutionerna. Dessa mottagare tenderar att på något visa vara kopplade till regeringen, exempelvis kan mottagare bestå av representanter från Regionfullmäktige eller
Kommunfullmäktige vilka är en slutgiltig instans för medling av ett politiskt
9
Vidare använder sociala rörelser sig av olika metoder för att påverka politiska sammanhang som anses okonventionella såsom ockupationer och manifestationer för att nå sina mål. Konventionella metoder anses vara namninsamlingar eller att skriva brev. Det är just dessa okonventionella metoder som särskiljer sociala rörelser från exempelvis ideella
organisationer, politiska partier och lobbyorganisationer(Almeida 2019, 9).
De dimensioner som kommer att ligga till grund analysen om kollektivt handlande består av, formulering av krav och mål, om dessa mål och krav förmedlats till makthavare och vilka dessa makthavare är och på vilken politiks nivå makthavarna befinner sig på. Huruvida sociala medier har använts som en plattform för rörelsen och om rörelsen tillämpat okonventionella- eller konventionella metoder för att påverka.
3.4 Sammanfattning
Denna teoretiska referensram kommer göra det möjligt att först och främst kunna förklara varför sociala rörelser uppstår. Det blir också möjligt att förankra vilken nivå de rörelser som denna uppsats studerar verkar på samt huruvida de försöker påverka en typiska fråga för sociala rörelser. Inramningsperspektivet gör det möjligt att få en djupare förståelse om den verklighet som respondenterna i rörelserna uppfattar och således skildrar till potentiella anhängare i och med att denna inramning är en förutsättning för att kollektivt handlande ska ske, det vill säga sociala rörelser. Genom inramningsperspektivet kommer det vara möjligt att identifiera de ramar för kollektivt handlande som har skapats och hur det kollektiva
handlandet gestaltat sig.
4. Metod och urval
I detta kapitel kommer det metodologiska ramverk som används för att svara på studiens syfte att redovisas.
4.1 Fallstudie
10
vissa begräsningar med tillvägagångssättet. Det finns en risk att en fallstudie inte producerar en tillräckligt djup ny kunskap på grund på grund av tids- eller ekonomiska aspekter eller att resultatet blir för ingående (Merriam 1988, 24-25, 46-47).
Denna uppsats kommer att studera ett kritiskt fall, det vill säga att de sociala rörelser som uppstått till följd av avvecklingsfrågan av Sollefteå sjukhus har betydelse i förhållande till andra rörelser som försökt påverka avveckling av BB på annan ort i Sverige. En ockupation av BB Sophia pågick i sex dagar efter verksamheten lades ned till följd av ett ekonomiskt underskott på 180 miljoner kronor (Ekman 2016; Rundberg 2017). BB Ockupationen i Sollefteå har snart pågått i tre år (2020-01-30), efter två år hade 3000 ockupanter deltagit (Östermark 2019). Vidare har manifestationerna i Kramfors 2015 och i Härnösand 2016 samlat uppemot 15 000 respektive 20 000 personer som manifesterat. I Karlskoga deltog 4000-5000 personer i ett demonstrationståg mot nedläggningen av Karlskoga BB (Ragnehag 2016; Svahn 2016; Widestrand 2019). Det finns inga metodologiska riktlinjer som kan appliceras det går att med säkerhet urskilja ett kritiskt fall, dock är en tumregel att söka efter ”mest” eller ”minst” sannolika fall, fall som bekräftar eller falsifierar antaganden och
hypoteser (Flyvbjerg 2003, 194-195).
4.2 Samtalsintervju
Almeida (2019, 32) menar att när sociala rörelser studeras är samtalsintervjuer med rörelsens ledare och deltagare ett bra tillvägagångssätt för att få en förståelse för hur dynamiken ser ut i en specifik social rörelse. Samtalsintervjuer som genomförs med ledare för sociala rörelser kan vara särskilt givande för beskrivning av rörelsens strategi för organisering och mål. Ledare kan också redogöra för rörelsens historia och således hur den vuxit fram.
För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en semistrukturerad intervjumetod tillämpats, detta innebär att en intervjuguide med löst formulerade frågor har skrivits innan intervjuerna. Dessa frågor har ställts till samtliga respondenter där det fanns ett utrymme för respondenten att formulera egna svar utifrån vad hen uppfattar som centralt (Bryman 2018, 563). Intervjuerna har varit av respondentkaraktär vilket innebär att det är respondenternas föreställningar och uppfattningar om olika företeelser som är av intresse. Fokus har inte legat i att källkritiskt granska utsagorna, utan att fånga upp respondenternas tankevärldar
11
intervjuerna via telefon och varade mellan 37:22 och 57:49 minuter. När det kommer till intervjuer kan forskaren själv utgöra ett hinder om denne inte har fått träning i att göra intervjuer enligt eller observationer enligt Merriam (1988, 47). Det är genom dessa intervjuer som abstrakta teman ur inramningsperspektivet och kollektivt handlande operationaliserats genom att producera frågor i en intervjuguide som är tänkta att fånga upp dessa teman. För fullständig intervjuguide, se Bilaga 1.
4.3 Urval
Jag började med att identifiera vilka sociala rörelser som skulle passa för denna studie genom att läsa artiklar om avvecklingsfrågan av Sollefteå sjukhus i den lokala tidningen Allehanda. Tre rörelser valdes utifrån att samtliga presenterar unika egenskaper i relation till andra rörelser som också försökt påverka avveckling av BB i Sverige samt att representanter från rörelserna synts i media.
Potentiella respondenter identifierades utifrån vilka individer som syntes i tidningsartiklar i frågan om Sollefteå sjukhus genom de rörelser de engagerar sig i. Olika slags ledare har identifierats utifrån tidningsartiklarna och en rörelse egnas hemsida där styrelsemedlemmarna listades. Således hade jag ett totalurval bestående av tretton personer. Två av möjliga
respondenter identifierades då båda innehar rollen som ordförande i den rörelse de arbetar inom. Dessa personer kontaktades där ordförande för Ådalen reser sig tackade jag till att ställa upp på intervju. Ordförande för rörelsen Sollefteå Framtidens Akutsjukhus svarade inte på mina samtal, då vände jag mig till en ersättare i styrelsen jag har haft kontakt med tidigare som också synts i tidningsartiklar. Hon tackade jag till en intervju. Jag kontaktade kassören för BB Ockupationen som hänvisade mig vidare till sekreteraren som menade att jag borde kontakta en person som inte nu sitter i styrelsen för BB Ockupationen men som varit med och skapat den. Jag kontaktade henne och hon tackade ja till en intervju, alltså skedde ett slags snöbollsurval i detta fall då jag blev hänvisad vidare till en person som borde vara relevant för min studie. Att tre personer valdes till att genomföra intervju med motiverades av tidsramen för denna uppsats, det måste vara möjligt för mig att både genomföra djupgående intervjuer och säkerställa att jag kan bearbeta och tolka materialet ingående eftersom att uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie. Eftersom att tre rörelser studerats är det centralt att samtliga rörelser representeras i intervjuerna.
12
att ha centrala roller och besitta stor kunskap i sociala rörelser och i inramningsperspektivet sökte jag efter personer som kunde tänka sig besitta denna kunskap. I och med att sociala rörelsers ledare tenderar att vara synliga i media var det en logisk utgångspunkt för mig att börja söka efter potentiella respondenter. Att jag har haft kontakt med en av respondenterna tidigare gjorde att jag inte behövde spendera mer tid för att söka en respondent ur den rörelsen vilket gjorde att jag kunde effektivisera mitt arbete.
Svagheter med den valda urvalsmetoden kan utgöras av att jag har en tidigare kontakt till en av respondenterna. Men eftersom att vi inte är vänner eller tidigare har arbetat utan träffats i hennes yrkesroll som präst anser jag inte att detta kommer att påverka intervjun, att hon exempelvis skulle utelämna vissa aspekter då hon anser att de är underförstådda. En nackdel är dock att hon inte haft en ledarliknande roll när Sollefteå Framtidens Akutsjukhus skapades.
4.4 Efterarbete av intervjuerna
I och med att intervjuerna spelades in började jag med att transkribera dessa inspelningar till text efter varje enskild intervju. Jag skrev ned allt som sades under intervjun förutom
användandet av utfyllnadsljud eller meningar som påbörjades men inte avslutades. Vidare valde jag att inte ta hänsyn till skratt eller tystnader samt behandlade jag alla ”å” som ett uttryck för ”och”. Eftersom att dialektala uttryck förekom under intervjuerna omvandlade jag dialekten till grammatisk korrekt svenska. Jag anser inte att detta haft en påverkan på
innehållet då de dialektala uttrycken inte haft en unik innebörd.
Samtliga respondenter har fått möjlighet att läsa igenom materialet och komma med ändringar eller tillägg. En av respondenterna återkopplade och utifrån dennes kommentar ändrade jag i transkriberingen. Jag transkriberade intervjuerna kontinuerligt och avslutade
13
4.5 Validitet, reliabilitet och etik
För att intern validitet ska vara uppfyllt måste forskaren säkerställa att resultatet och slutsatserna av en studie är rimliga. För att öka den interna validiteten i en undersökning verklighetsskildringen vara korrekt återgiven utifrån den metod som använts och att den som ursprungligen konstruerat verkligheten anser skildringen trovärdig (Merriam 1998, 177-178). Den interna validiteten har styrkts av att samtliga respondenter fått läsa igenom sin
transkriberade intervju. Eftersom att forskaren både återger och tolkar den skildring som respondenterna delger är det viktigt att jag är medveten om de skevheter jag kan applicera på skildringen. Därför har jag varit noga med att återge respondenternas skildring så likt som möjligt samt att endast tolka det empiriska material som finns i uppsatsen och inte sådant jag kan ha en förförståelse om då jag själv deltagit i manifestationen i Kramfors.
Med extern validitet menas i vilken omfattning resultaten av en specifik studie kan
generaliseras till andra områden. Då fallstudier tillämpas för att på djupet kunna studera ett fenomen kan resultatet av denna uppsats bli svårt att generalisera vilket minskar den externa validiteten. Då syftet med denna uppsats är att öka förståelsen och bredda erfarenheter minskar nackdelen att inte kunna generalisera resultatet av att använda sig av fallstudier (Merriam 1988, 183-184). Dessutom ökar den externa validiteten i och med att tidigare forskning lägger en grund som presenterar en bredd av olika områden inom vilket
inramningsperspektivet kan appliceras vilket ökar generaliserbarheten av denna uppsats.
Reliabilitet handlar om i vilken omfattningen resultat av en studie kan upprepas, vilket är en aspekt som tenderar att skapa problem inom samhällsvetenskaplig forskning i och med att människors beteende är föränderliga. Då det finns många olika tolkningar av vad som sker går det inte att erbjuda fasta referenspunkter att utgå ifrån vid ytterligare studier (Merriam 1988, 180-181). Ett sätt som denna uppsats ökar reliabiliteten är att inkludera intervjuguiden som använts för intervjuerna som bilaga vilket möjliggör att intervjuerna kan genomföras igen.
5.Empiri
14
5.1 Presentation av intervjuer
De rörelser som respondenterna engagerar sig i är Sollefteå Framtidens Akutsjukhus (SFA),
Ådalen reser sig och BB Ockupationen. SFA bildades år 2014, Ådalen reser sig bildades år
2015 och BB Ockupationen bildades år 2016. Respondent A är en kvinna som bor i Sollefteå och arbetar som tandsköterska och är en av de personer som initierat BB-Ockupationen vid Sollefteå sjukhus, hon har tidigare varit engagerad i SFA. Innan engagemanget i
avvecklingsfrågan har hon inte tidigare erfarenheter av engagemang i rörelser eller
organisationer. Respondent B är en kvinna som bor i Kramfors och arbetar som präst, hon har tidigare arbetat som sjukhuspräst när avvecklingen av Sollefteå sjukhus började och är aktiv som ersättare i styrelsen för SFA. Hon har tidigare erfarenhet av rörelseengagemang ibland annat Brottsofferjouren, Kvinnojouren och ideellt arbete inom kyrkan. Respondent C är en man som bor i Kramfors och arbetar som lärare i samhällskunskap. Respondent C är
ordförande i Ådalen reser sig och är en av arrangörerna till manifestationerna i Kramfors och Härnösand. Han har tidigare erfarenhet av rörelseengagemang som ordförande och
styrelseledamot i olika föreningar. Inramning
När respondenterna ombeds beskriva hur det förstår avvecklingsförslaget av Sollefteå sjukhus och således Sollefteå BB svarar Respondent A att avvecklingsförslaget inte stämmer med den bild hon har av Sollefteå sjukhus, att hon ser Sollefteå sjukhus som välfungerande. En tydlig aspekt som Respondent A beskriver att hon upplever är just landsbygd mot stad, hon
förklarar:
Det är ju liksom landsbygden som ska förstöras till varje pris och städerna ska växa. Och den aspekten ser man ju hela tiden […].
Respondent A beskriver:
[…] den fick ju en genomslagskraft som vi inte hade förutspått alls. Och jag tror att det är mycket för att det är en samhällsfråga, alltså verkligen en hjärtefråga. Och varför vi egentligen valde, att vi namngav ockupationen ’BB
15
Vidare berättar respondent A att hon själv fått göra resan till Sundsvall efter att
avvecklingsbeslutet av Sollefteå sjukhus fattats då hon fick en inflammerad blindtarm. Hon beskriver en stor smärta och fick resa till Sundsvall sjukhus från Sollefteå sjukhus på en bår i en taxi:
Ja, alltså det tog två timmar att åka dit och jag minns att jag kände mig
skitensam och jag frågade taxichauffören, vad har du för sjukvårdsutbildningen? Nej han hade väl första hjälpen utbildning och det kändes ju inte alls tryggt att sitta och åka i en taxi.
När hon anlänt på Sundsvall sjukhus genomfördes samma tester som i Sollefteå och hon fick vänta länge för att tillslut få veta att hon inte skulle få operera sig:
Så att när jag var där på sjukhuset så ringde jag till SVT och de kom dit och intervjuade mig för jag ville verkligen berätta hur det var. För jag tycker att det är viktigt att verkligen tala om hur det är. Hur jobbigt det verkligen kan vara för patienter, så måste man berätta hur det verkligen kan vara.
Då BB Ockupationen bildades efter att avvecklingsbeslutet fattats, hon berättar att beslutet inte ändrade den initiala förståelsen utan att hon snarare uppfattade det som skarpt läge. Respondent A beskriver också i relation till att BB ockupationen efter att det var fler som ville engagera sig i frågan och de tog kontakt med dessa människor och det tog ungefär en vecka sedan hade de planerat för att ha en ockupation.
Respondent B beskriver att hon inte anser att en avveckling är rätt väg att gå. Respondent B fokuserar på Sollefteå sjukhus och de patienter som drabbas av att delar av sjukhuset
avvecklas. Respondent B beskriver vidare att en avveckling urholkar vården då man tar från de utsatta som inte själva kan påverka sin sjukdomsbild och de ska behöva resa långa sträckor. Hon förklarar
Det är väl det jag känner att, den dag man har vänt på alla stenar och gjort allt som står i ens makt, då kan jag ta till mig att man lägger ned. Men inte som man gör idag.
16
behandla sin njursjukdom. Att dessa sjuka människor nu behöver resa långa sträckor till Sundsvall sjukhus ser hon som ett stort problem. Hon förklarar att Socialdemokraterna lovat att gå en annan väg i frågan om Sollefteå sjukhus innan valet 2014:
Då hade man innan valet 2014 lovat tre fullvärdiga akutsjukhus. De sa man på film som sedan förnekades hela tiden att det är något som de skulle ha sagt. Fast det finns inspelat, så det har ju varit väldigt tokigt egentligen.
När de kommer till centrala aspekter av avvecklingsförslaget kunde Respondent B identifiera att stad och landsbygd ställs mot varandra och även en skillnad mellan Medelpad och
Ångermanland. Hon beskriver att mycket ska ner till Medelpad och tas från Ångermanland. Respondent B förklarar också att:
Jag önskar att man tänker till och är mån om även de som bor i Ångermanland. Att man satsar pengar på rätt saker och inte på dyra arvoden.
När Respondent B beskriver det faktiska nedläggningsbeslutet säger hon:
Egentligen, femton miljoner. Det var vad det kostade att driva Sollefteå BB, och det här var ju också en sådan där grej som man kände, att det var destruktivt att lägga ned BB. En välfungerande BB, jag tror att man var näst bäst i landet.
Den uppfattning och således inramning som Respondent C beskriver att när
avvecklingsförslaget lyftes fram reagerade han på att landstinget inte hade någon som helst konsekvensanalys och att det pekar på att man inte har koll på vad avvecklingsförslaget innebär. Respondent C kunde identifiera konsekvenser och förklarar:
Vi kunde ju konstatera att runt 370 mammor skulle få det mycket längre att fara till ett BB. Eftersom att vi vet hur vägarna och så här ser ut så kan man
konstatera att ett antal av dessa mammor förmodligen kommer att föda efter vägen. Då kan man ju fundera på hur säkert det är.
Vidare beskriver Respondent C att det varit viktigt i denna fråga att den inte blir partipolitisk, trots att han initialt blivit tillfrågad av arbetarkommunerna Kramfors och Sollefteå att
arrangera en manifestation.
17
massa olika folk där. Men det var ingen som kunde säga att det var ett politiskt partis intresse som det var utan det var en allmän fråga som var intressant för allmänheten.
Respondent C beskriver att de efter manifestationen 2015 börjat undersöka landstingets underlag av avvecklingsförslaget:
För vi upplevde att tjänstemännen presenterade jättemånga konstiga saker. Det var ingen logik i saker och en del hängde inte ihop som borde hänga ihop. Då började vi göra ett stort arbete med att titta på underlagen i landstinget och vi hittade massa konstigheter. Ju mer material vi begärde ut desto mer konstigheter blev det och det slutade med att vi gjorde en seminarieserie där vi presenterade dessa konstigheter under 2016 som vi kallade för ’Sagan om Landstinget’.
Han förklarar att deltagarna i manifestationståget samlades på torget, manifestationståget, i Kramfors där talare från olika politiska partier talade. Respondent C berättar att det var viktigt att se till att manifestationen inte blev en partipolitisk fråga då de ville visa att det var en allmän fråga som var intressant för allmänheten.
Hot
När respondenterna tillfrågades om vilka hot de såg i och med avvecklingsförslaget svarar Respondent C:
[…]när man lägger ned BB så påverkar man sjukhuset i många andra sätt också. För att BB-funktionen gör att man har en akutkirurgi öppen dygnet runt. Med en akutkirurgi som är öppen dygnet runt så kan man också rekrytera läker under utbildning. Men när man stänger BB då förstör man dessa möjligheter för att rekrytera läkare under utbildning, det får en jättekonsekvens för en ort som Sollefteå eftersom att om man ska jobba på Sollefteå sjukhus behöver man bo någorlunda i närheten och det innebär i princip att man bor i Sollefteå kommun.
Respondent A kunde identifiera hot med avvecklingsförslaget, hon förklarar:
18
De hot som Respondent B kunde identifiera beskriver hon som:
Utan det jag sett som det största hotet det var ju när man började prata om till exempel avdelning 15 som var canceravdelning, när man pratade om
akutkirurgin och så vidare. Och när man började prata om det här med att cytostatikabehandlingen ska göras i Sundsvall. Människors resande, långa vägar försvårade behandlingar och sånt här.
Gemensam uppfattning och mål
Vid samtliga intervjuer ställdes frågan om respondenterna uppfattat en liknande förståelse hos andra som den bild de själv har av avvecklingsförslaget. Respondent B beskriver en
gemensam oro över avvecklingsförslaget och hon beskriver att det är många kunniga som engagerat sig i frågan. Att människor tyckte lika är något Respondent A absolut anser att människor gjorde, men hon beskriver att hon har svårt att se det som ett gemensamt missnöje:
Det handlar mer om att man tar bort något som fungerar så att det blir så fel. Jag kan väl köpa om det inte fungerar. Men att ta bort någonting som fungerar, nej då ser jag det inte bara som ett missnöje utan det är verkligen något som är fel. Något att få stopp på.
Respondent C beskriver:
Ja de får man nog säga och det är oerhört många i den här delen utav regionen som tycker ganska lika. /…/ När vi berättat vad som är på gång att hända fick vi oerhört mycket positiva reaktioner. De tyckte att de var bra att någon
engagerade sig, många har ju också ställt upp och engagerat sig själva också när vi har genomfört våra manifestationer och sådär så ser man ju att engagemanget har varit stort.
Respondent A förklarar att hon kände stor gemenskap när hon besökt ett av SFAs öppna möten eftersom att de hade samma mål, att de ville rädda sjukhuset. Detta gemensamma mål, som finns i SFA är att de vill få politikerna att lyssna på dem och ändra det förslag och beslut som de tagit fram. Hon beskriver att det inte var svårt att komma fram till målet med BB Ockupationen:
19
Målet med SFA är att bevara och utveckla hälso- och sjukvårdsmöjligheterna i Ådalen (Sollefteå Framtidens Akutsjukhus 2015). Respondent B beskriver att de bland annat genom SFA överlämnade ett brev till politikerna på Kramm i anslutning till manifestationen i Kramfors:
Ja det här hade vi ju skrivit ihop innan, det här brevet, det hade vi gjort
tillsammans. Vad som skulle stå i det här brevet hade vi bestämt innan. Vad det var, jag vet inte hur man ska kalla det, ”folkets vilja” om jag säger så. Folkets vilja när det gällde vården. Så kan jag tänka mig.
Respondent C beskriver att målet med Ådalen reser sig är att ha en fungerande vård i Ådalen: Och målsättningen med den här organisationen är att den ska avveckla sig själv så snart som möjligt. Det vill säga att vi ska ha en fungerande vård, då kan vi avveckla det hela. Så att vi har väl ingen långtidsplanering eller så, att
organisationen ska växa och göra massa saker för att kunna fira 10 år eller 100 år eller sådär.
Ledarens roll i den sociala rörelsen
På frågan om respondenterna anser att det finns en tydlig ledare i den rörelse de är aktiva inom beskriver Respondent C att de medvetet arbetat för att inte ha en tydlig ledare i Ådalen reser sig:
Vi har försökt undvika att det finns en stark ledare för när vi bygger den här organisationen så är vi också medvetna om att vi utmanar rätt starka krafter i samhället och de starka krafterna skulle också kunna ha intresse av att tysta personer och därför så valde vi att bygga upp Ådalen reser sig komporganisation så att den inte är känd av alla. Jag är den som har varit ordförande och pratat utåt men det är framförallt väldigt många andra som har gjort arbetet och som inte varit kända. Om man på något sätt hade lyckats neutralisera mig och min röst så hade det hela tiden funnits andra som hade kunnat kliva fram.
20
Respondent A förklarar att det inte fanns en uttrycklig ledare när hon började engagera sig i SFA, hon beskriver att det snarare handlar om att människor tar på sig olika roller när det kommer till vilka som tar på sig att arrangera eller genomföra saker. Respondent A beskriver:
Jag är ju en av de som blev en lite central person. Jag var väldigt ofta den som blev intervjuad , till exempel, så att det blev som att jag blev en frontfigur. Även om det inte var meningen så blev det så. Plus att jag har väl varit en av de, vad ska jag säga, lite påhittig att hitta på saker.
Resurser och sociala nätverk inom kollektivt handlande
När Respondent A först började engagera sig i SFA, innan hon initierat BB Ockupationen, förklarar hon att engagerade i SFA försökte påverka politiker i landstingsfullmäktige när beslut om avvecklingsförslaget skulle fattas. Hon beskriver att de samlades ideellt i en lokal för att fixa plakat helt ideellt:
Åh ja, allt material skramlade vi ihop på något vis till de här plakaten. Skrev olika budskap på dem. Så åkte vi dit och ställde oss där utanför kansliet till regionfullmäktige.
En tid efter att BB Ockupationen skapats blev de tvungna att skapa en förening för att kunna få ett Swishnummer. Respondent A beskriver också att:
Sen om man ska ha en manifestation eller någonting, vet man vilka som kan vara drivande på ett mindre ställe så tar man ju hjälp utav dem. Så att det är ju inte svårt att organisera något.
Genom detta Swishnummer kan sympatisörer donera till ockupationen (Ådalen 2017 (BB Ockupationen)).
Respondent C beskriver att om man arbetar med en kampanjorganisation behöver man kunna agera fortare än vad traditionella organisationer som styrs av möten. Han utvecklar att om medlemmar vill genomföra saker så tar de kontakt med någon i styrelsen och sedan diskuterar de huruvida det är möjligt att genomföra, om det ligger i intresse av rörelsen samt hur det ska finansieras:
21
Till Ådalen reser sig kan medlemsavgifter per år betalas med olika belopp beroende på om det är ett enskilt medlemskap eller genom ett företag (Ådalen reser sig). Det finns också
möjlighet att betala ett valfritt bidrag eller betala en medlemsavgift per år till SFA (grrynet 2016). På BB Ockupationens Facebook sida finns det information om hur individer kan donera till ockupationen samt köpa kläder och accessoarer med logga på (Ådalen 2017 (BB Ockupationen)).
En fråga ställdes till respondenterna om den sociala rörelse hen engagerar sig i använder sig av sociala media varpå Respondent C förklarar att de använt sig av sociala media som Facebook och Instagram för att meddela medborgare om att manifestationerna ska ske. Respondent A svarar att hon tror att Facebook är en stor del till att BB Ockupationen har gått så pass bra som det gjort och hon säger att deras genomslag skedde när BB Ockupationen startades. Samtliga rörelser finns på Facebook och har ett stort antal medlemmar genom dessa Facebook sidor. BB Ockupationen har 9 887 medlemmar, SFA har 13 785 medlemmar och Ådalen reser sig har 1 730 medlemmar i respektive grupp på Facebook (Ådalen 2017 (Sollefteå BB Ockupationen); Sollefteå & Örnsköldsvik Framtidens Akutsjukhus; Ådalen reser sig; ).
När det kommer till samarbete med andra rörelser berättar Respondent C att samarbeten sker med andra rörelser och att dessa är lösa kontakter och inte tenderar att vara strukturerade samarbeten, således menar Respondent C att Ådalen reser sig inte kan ses som en lokal rörelse i och med att han menar att de arbetar på ett bredare plan eftersom att de samarbetar med rörelser i Karlskoga och påverkar det som sker på nationellt plan. Respondent A beskriver att det inte skett samarbeten med andra organisationer i BB Ockupationen.
Respondent B beskriver att hon exempelvis hållit en gudstjänst för Sollefteå sjukhus för att det är viktigt för henne att kyrkan också finns med i diskussionen och försöker att påverka i denna fråga, hon förklarar:
Det har varit min drivkraft att jag vill att det ska synas att kyrkan finns med, vi ska finnas med i det här. Och det har vi verkligen gjort på olika sätt, genom gudstjänsten har jag funnits med och även på annat sätt, och flera ur
22
Institutioner som mottagare för rörelserna
För att förmedla de mål som rörelserna har beskriver Respondent B att hon har erfarenhet av att tidigare föra dialog med landstingspolitiker innan valet 2014 om Sollefteå sjukhus, efter valet 2014 beskriver hon:
Men när sossarna kom då var det slut på dialogen. Det märkte vår lilla grupp direkt: kalla handen. /…/
Hon utvecklar och beskriver att det inte längre fanns en vilja att föra dialog från
landstingspolitikernas sida som det funnits tidigare, något hon saknar. Hon beskriver att det uppfattats som att politikerna genom avvecklingsförslaget redan bestämt sig om att lägga ned delar av sjukhuset. Hon förklarar att politiker från riksnivå, och partiledare, har besökt Sollefteå sjukhus som diskuterat frågan och tagit till sig av vad hon berättat för dem.
Respondent A beskriver att:
Jag insåg ganska snabbt att regionpolitikerna, eller landstingspolitikerna som det då hette, de kommer vi ingen vart med. De ville inte ens prata med oss. Så vi siktade in oss på rikspolitikerna.
Vidare beskriver Respondent A att engagerade i BB Ockupationen skapade en namninsamling och reste ned till Stockholm för att överlämna den och få träffa socialministern.
Representanter från BB Ockupationen rest ned i omgångar till Stockholm för att träffa politiker, där de både mött partiledare och socialministern för att diskutera nedläggningen av BB. Respondent A förklarar att partiledare besökt BB Ockupationen och Socialdemokraterna har kontaktat dem och ville att de skulle möta med Stefan Löven i en närliggande ort när han var på besök där.
23
Att ha diskussioner är ju en sak, men att ta till sig de fakta som vi har presenterat de har man ju inte velat göra. Faktaresistent kan man säga.
6. Analys och diskussion
I detta kapitel kommer intervjuerna att analyseras utifrån de teman som presenterades i tidigare kapitel.
6.1 Analys av intervjuerna
Inramning
När det kommer till hur respondenterna har uppfattat avvecklingsfrågan finns det både likheter och skillnader i inramningen. Respondent A och Respondent B förstår båda avvecklingsförslaget något som är fel i och med att de båda uppfattar Sollefteå BB som välfungerande. Respondent A ramar vidare in avvecklingsfrågan i beskrivningen av hur BB Ockupationen fått sitt namn, hon menar att det är en samhällsfråga, en hjärtefråga och att ockupationen fick större genomslagskraft för att den heter BB Ockupationen istället för exempelvis kirurgiockupationen.
Respondent B ramar in avvecklingsförslaget utifrån man inte gjort allt i sin makt att förändra situationen som förutsätter en avveckling. Vidare ramar hon in avvecklingsfrågan som en oro över vad som ska hända med sjukvården och att patienter nu ska behöva resa långt för att få den vård de behöver. Även Respondent B belyser aspekten av att stad och landsbygd ställs mot varandra. Den inramning som Respondent C gör riktar in sig på att landstingspolitikerna inte har koll på de konsekvenser som kan komma av avvecklingsförslaget där Respondent C beskriver att 370 mammor kommer att få det längre till ett BB och att ett antal av dessa mammor troligtvis kommer föda barn efter vägen på grund av hur vägarna ser ut. Han lyfter då säkerhetsaspekten av avvecklingsförslaget. Vidare ramar Respondent C in
avvecklingsförslaget som något som är av intresse för allmänheten och inte något som är en partipolitisk fråga.
Inom ramen för hur respondenterna uppfattar avvecklingsfrågan hamnar även aspekten stad mot land och att städer ska utvecklas på bekostnad av landsbygden inom ramen.
Hot
När det kommer till vilka hot respondenterna kunde se med avvecklingsförslaget pekade Respondent C på att när BB avvecklas så påverkas sjukhuset på flera andra sätt också
24
jättekonsekvens för en ort som Sollefteå då de som arbetar på sjukhuset behöver bo någorlunda sjukhuset vilket i princip innebär att man bor i Sollefteå kommun.
Respondent A kunde identifiera hot där det hon menar att det kommer att bli svårare att bo kvar eftersom att människor är beroende av vård och det är en trygghet att ha vård. Hon menar ytterligare att hela bygden försämras till följd av förslaget och att framtiden förstördes för Sollefteå. Respondent B identifierar hot i relation till canceravdelningen och akutkirurgin på Sollefteå sjukhus, och att cytostatikabehandlingen ska göras i Sundsvall. Detta eftersom att patienter skulle få göra långa resor och försvårade behandlingar.
Gemensam uppfattning och mål
Utifrån om respondenterna uppfattat att medborgare och anhängare delat deras förståelse av problemet beskriver respondent B att hon uppfattat en gemensam oro i relation till förslaget och att det är många med stor kunskap som engagerar sig i frågan. Enligt Respondent A tyckte de människor hon pratat med lika som hon i frågan men att det var svårt att se som ett gemensamt missnöjde. Hon menade att det var något större än ett missnöje. Respondent C beskriver att det var oerhört många i regionen som tyckte ganska lika i frågan och att de som hört vad rörelsen engagerar sig i har gett positiva reaktioner. Vidare pekar han på att det är flera individer som engagerat sig i de manifestationer de arrangerat så att engagemanget har varit stort.
När det kommer till hur de sociala rörelserna definierade rörelserna målen på snarlika sätt. Det mål som Respondent A kan definiera när hon engagerade sig i SFA var att de ville få politikerna att lyssna på dem och rädda sjukhuset. Målet med BB Ockupationen beskriver hon består av att all akut verksamhet och BB ska öppna igen. Det var inte heller svårt att komma fram till målet. I SFA består målet av att bevara och utveckla hälso- och
sjukvårdsmöjligheterna i Ådalen och Respondent B beskriver att SFA skrivit ihop ett gemensamt brev med folkets vilja när det gäller vården. Detta brev lämnades över till
politikerna på Kramm i samband till manifestationen i Kramfors. Respondent C beskriver att målet för Ådalen reser sig är att det ska finnas en fungerande vård i Ådalen, målsättningen består också av att organisationen ska kunna avveckla sig själv så snabbt som möjligt. Ledarens roll i den sociala rörelsen
25
kamporganisationen inte skulle vara känd av alla. Han beskrev att han som ordförande är en person som synts i media men att många andra har genomfört arbete utan att vara kända. I SFA kan en ledare identifieras i form av rörelsens ordförande som ofta syns i media. Då ledarna syns i media blir sprids den diagnostiska inramningen till fler potentiella anhängare. Enligt Respondent A fanns det inte en tydlig ledare när hon började engagera sig i SFA, hon hänvisade till att det handlar om att individer tar på sig olika roller när saker och ting ska ordnas eller genomföras, inte att det var meningen att skapa ledare. Hon själv fick en central roll i och då hon ofta blev intervjuad och att hon är en av de som är påhittig när det kommer till att göra saker.
Resurser och sociala nätverk
Respondent A beskriver att hon och andra engagerade i SFA först gjorde det på ideell basis och att de skramlade ihop material för att skapa plakat och skriva olika budskap på dem. När BB Ockupationen skapats beskriver hon att de efter en tid var tvungna att skapa en förening för att få tillgång till ett Swishnummer. Hon beskriver också att i när det kommer till anordna något i en rörelse så brukar man veta vilka som är drivande och således kan man be dem om hjälp. Detta gör att det inte varit svårt att organisera något. Respondent C berättade att i en kampanjorganisation är det viktigt att kunna agera fortare än traditionella organisationer, om medlemmar vill genomföra något kontaktar de någon ur styrelsen varpå de för en diskussion om det är möjligt att genomföra, ligger i rörelsens intresse och hur finansieringen ska ske.
Samtliga rörelser finns på facebook där medlemmar kan diskutera ämnen som berör vad rörelsen försöker påverka. Respondent C förklarade att sociala media har använts för att informera medborgare om när en manifestation ska ske. Respondent A berättade att hon tror att Facebook har bidragit till att BB Ockupationen gått så bra som det gjort.
26
Institutioner som mottagare för rörelserna
De institutioner som respondenterna vänt sig mot består av landsting och riksdag, samtliga respondenter beskriver att de fört eller har försökt föra dialog med landstingspolitiker. Enligt Respondent B ville inte landstingspolitikerna föra dialog om Sollefteå sjukhus efter valet 2014. Detta uppfattade hon som att politikerna redan bestämt sig för att lägga ned delar av sjukhuset. Hon förklarade att politiker från riksnivå och partiledare har besökt Sollefteå sjukhus och fört dialog. Respondent A menade också att hon snabbt insåg att
landstingspolitikerna inte villa prata med dem så de riktade in sig på rikspolitikerna.
Representanter från BB Ockupationen träffat socialministern, partiledare och statsministern och diskuterat avvecklingsfrågan.
Även Respondent C förklarade att politiker påverkades av manifestationen i Kramfors då de sparkade landstingsstyrelsen ordförande under mötet på Kramm. Diskussioner har förts med landstingspolitiker efter manifestationerna i Kramfors och Härnösand men han förklarade att det är en sak att ha diskussioner men att politikerna inte velat ta till sig den information de presenterat.
6.2 Avslutande diskussion
2015 presenterades ett avvecklingsförslag om Sollefteå sjukhus till följd av att det behövdes göras ekonomiska besparingar inom Landstinget Västernorrland. Till följd av detta
avvecklingsförslag har tusentals medborgare engagerat sig i denna fråga på olika sätt i snart fem år. De manifestationer som arrangerats har beskrivits som några av de största i
Västernorrlands historia och en BB Ockupation har snart ockuperat foajén till Sollefteå sjukhus i tre år där tusentals personer dag och natt visat sitt missnöje över ett
avvecklingsförslag av delar av Sollefteå sjukhus och senare ett faktiskt avvecklingsbeslut. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse av hur lokala sociala rörelser försöker påverka en atypisk politisk fråga för sociala rörelser genom att undersöka hur dessa rörelser ramat in frågan utifrån inramningsperspektivet och mobiliserat sig genom kollektivt
handlande i och med att det är en central aspekt i studier av sociala rörelser enligt Benford och Snow.
27
rörelser ska uppstå, därför försöker de på olika sätt påverka politiken. Trots att Respondent A förklarar att hon ser avvecklingsförslaget som något större än ett missnöje är det ändå möjligt att tolka att hennes uppfattning i frågan som ett missnöje. Lokala rörelser vänder sig mot lokala problem där individer i närliggande samhällen stödjer och engagerar sig i rörelsen, vilket dessa rörelser gjort. Samtliga rörelser har också namngett sig efter regionen och vad de ämnar att påverka vilket skapar en identitet bland anhängarna.
Att de sociala rörelser som studerats försökt påverka en atypisk politisk fråga för sociala rörelser stöds av den tidigare forskningen. Områden som lokala sociala rörelser försökt påverka i tidigare forskning rör bland annat fenomenet NIMBY som uppstod när sociala rörelser ville påverka var armén i USA skulle göra sig av med kemiska vapen eller berusade bilförare. Övriga sociala rörelser som studerats har fokuserat på kvinnofrågor, miljöfrågor, mänskliga rättigheter och hur terroristgrupper ramar in missnöje. Vidare beskriver Almeida att lokala rörelser brukar försöka påverka lokala föroreningsproblem eller
fackföreningsrörelser på en arbetsplats. Således är det inte vanligt för lokala sociala rörelser att försöka påverka en avvecklingsfråga av ett sjukhus.
Det går att identifiera både skillnader och likheter i respondenternas inramning av
avvecklingsfrågan. Jag kan utläsa en mer känslomässigt inriktad inramning av Respondent A och Respondent B än av Respondent C. Denna tolkning går bland annat att göra utifrån Respondent As skildring om varför BB Ockupationen gavs det namnet och inte ett annat namn, att det är en hjärtefråga och något som är jätteviktigt. Således hamnar BB inom ramen för förståelsen av avvecklingsförslaget medan kirurgin hamnar utanför. Även Respondent B använder känslomässigt laddade ord som att hon förstod det som ’vansinnigt’ att avveckla BB. Ur hennes beskrivning att politiker lovat tre fullvärdiga akutsjukhus innan valet 2014 men sedan presenterat avvecklingsförslaget, går det att utläsa en uppfattning och känsla av svek från politikernas sida mot medborgarna. Denna inramning skapar en verklighet i relation till avvecklingsfrågan som något anhängare och sympatisörer blir påverkade av på ett
28
Jag tänker mig att båda dessa typer av inramning som de olika respondenterna gjort kan vara viktiga för att mobilisera potentiella anhängare, för att skapa stöd från åskådare och för att avrusta antagonister som Snow och Benford beskriver är en del av inramning. Politikernas beslut ses inte som legitimt om de inte har tillräckligt med belägg för att besluta om
avveckling samtidigt som anhängare engageras på ett personlig plan vilket gör att de därför engagerar sig i den stora grad de gjort.
Respondent C beskriver också att det var viktigt att visa att avvecklingsförslaget inte bara är en partipolitisk fråga utan fråga allmänheten är intresserad av vilket är en beskrivning som Respondent A också gör, att avvecklingsfrågan är en samhällsfråga. Alltså går det att tolka det som att han ramar in frågan som något alla bör bry sig om oavsett partitillhörighet. Vidare ramar både Respondent C och Respondent B in avvecklingsfrågan ur ett säkerhetsperspektiv. Respondent C fokuserar på mammor som riskerar att föda barn efter vägen och Respondent B på patienter med sjukdomstillstånd som måste resa långa vägar. Att Respondent B har arbetat som sjukhuspräst och detta kan också bidra till den inramning hon gör av avvecklingsfrågan där hon till stor del fokuserar på patienterna.
Inramning beskrivs som en process, något som sker i interaktion med andra människor. Det har varit svårt att utläsa någon form av process i de skildringar som respondenterna ger. Detta kan troligtvis bero på att det är svårt att vara medveten om de processer som en individ själv är del av och således reflekterar inte heller respondenterna över processer som lett till att de har anammat den uppfattning om avvecklingsfrågan de har. Det blir dock tydligt då
respondenterna inramat avvecklingsfrågan olika att det inte finns generaliserad uppfattning om frågan eftersom att politikerna menar att avvecklingen är nödvändig för att spara pengar i och med att de antog förslaget. Denna inramning utmanar således dessa rörelser med sin alternativa förståelse av avvecklingsförslaget och avvecklingsbeslutet, vilket Benford och Snow förklarar att olika verkligheter existerar bara inte, de utmanar också varandra.
29
både mellan män och kvinnor samt att kvinnor på landsbygden inte har samma möjlighet till vård på lika villkor som kvinnor i städer.
När det kommer till vilka hot respondenterna kunde identifiera med avvecklingsförslaget pekade Respondent A och Respondent C på aspekten landsbygd mot stad vilket kan relateras till en diskurs som finns i Sverige idag om att städerna växer på landsbygdens bekostnad. En uppfattning som särskilt finns bland landsbygdsbefolkningen är att landsbygden utarmas, det sker nedskärningar av BB och sjukvård och av samhällsservicen som Östholm (2019)
krönikör på Allehanda skriver. Detta ökar möjligheterna för populistiska tendenser att växa när medborgare känner att de inte blir sedda av de folkvalda politikerna. Här står både valet av Trump som president och även Brexit är exempel på vad som sker när befolkningen känner sig förbisedda.
Respondent B pekade på hot relaterade till sjukvården, att den utarmas på grund av politiska beslut och att det är befolkningen och patienterna som drabbas. Både Respondent C och Respondent B såg hot mot framtiden för Sollefteå som stad. Ur deras svar går det att utläsa en uppfattning om att människor kommer att flytta från orten då det inte längre finns sjukvård nära samt att det kommer kunna vara ett hinder för att få folk att flytta hit. Främst läkare under utbildning som inte kan lära upp sig på Sollefteå sjukhus. Att ha nära till sjukvård är en förutsättning för att ha en levande ort, i detta fall en levande landsbygd. Så när sjukvården avvecklas kommer det bli svårt att både behålla bosatta och få nya att komma flytta till orten eller närliggande.
Återigen uppstod svårigheter i att följa de processer när jag analyserade hur rörelserna definierat mål i och med att Respondent A menade att det inte var svårt att definiera målet med rörelsen. Även Respondent C och B menade att man kom fram till krav och mål gemensamt. Hur rörelser definierar mål är en aspekt av kollektivt handlande och en process vilket gör det svårt att veta varför målen definierats som de gjort om jag inte kan följa
30
En annan anledning till att det inte var svårt att komma fram till ett gemensamt mål kan vara för att rörelserna försöker åtgärda ett en tydlig avvecklingsfråga vilket för dem har ett tydligt svar: att inte avveckla. Det är inte en diffus fråga som exempelvis miljö eller jämlikhet, vilket Futrell kunde identifiera i sin studie då medborgare inte hade tydliga svar på sina frågor, där först jämlikhet eller vad som är miljövänligt måste definieras innan krav eller mål kan definieras. Detta skulle vidare kunna kopplas till de sociala nätverk som respondent A beskriver finns, att på mindre orter vet människor vilka som brukar vara engagerade och ställer upp. Dessa personer kan alltså antas redan uppfatta ett liknande missnöje. Det finns således ett socialt kapital som kan spela in i hur gemensamma förståelser skapas.
Genom den inramning som respondenterna beskriver går det att utläsa att ledarna genomfört en diagnostisk inramning vilket innebär att potentiella anhängare kan definiera problem och tillskriva skuld utifrån den inramning ledarna gjort vilket enligt Almeida är en ledares uppgift. Utifrån Snow och Byrds artikel om hur ledare i terroristorganisationer ramar in ett gemensamt missnöje från något som kan ses om en obehaglig politisk aspekt som ändå går att tolerera till en orättvisa som inte kan tolereras och hur de ska komma ur orättvisan. I politik tas beslut om att antingen utveckla eller avveckla olika verksamheter kontinuerligt, det är inte bara en representation av vilka partier som styr och således vilka prioriteringar utan också utifrån en ekonomisk verklighet. Vanligtvis kan medborgare acceptera att nedskärningar görs i olika verksamheter men dessa rörelser och respondenterna har ramat in avvecklingsförslaget som något som inte kan accepteras. Således har respondenterna, som Snow beskriver det,
omvandlat missnöjen som vanligtvis kan accepteras till orättvisor att mobilisera sig mot. Alltså kan resultat utifrån inramningsperspektivet, även om väsentligt olika sociala rörelser studeras, relateras till andra områden vilket då ökar generaliserbarheten av denna uppsats.
31
makthavarnas. Greta Thunberg är exempelvis en extremt tydlig och stark ledare för
miljörörelsen Fridays for Future som syns i media och framför den inramning och rörelsen tolkar utifrån miljöförstöring. Vad som skulle hända med miljörörelsen om Greta inte längre skulle vara en ledare är oklart då hon som person så tydligt är kopplat till rörelsen.
Återigen kan det vara ett fall av att respondenterna inte nämnt processuella aspekter av
ledarens roll i exempelvis skapandet av mål och krav och således går inte innebörden av deras roll att utläsa, å andra sidan kan det vara så att inramningsperspektivet överdriver ledarens roll när inramning och engagemang initialt tar form för lokala sociala rörelser. Som
inramningsperspektivet
Självklart kan lokala rörelser förekomma på större och mindre platser och således kan engagerade individer ha erfarenhet av att samarbeta i andra kontext och således inte nödvändigtvis behövt en uttrycklig ledare utan som Respondent A beskriver beror det på vilken roll individer tar på sig. Grupprocesser är något som kan ske obemärkt som personen som får en ledarroll uppfattar möjligtvis inte detta. Samtliga rörelser har idag styrelser så idag går det inte att säga att de idag är formellt ledarlösa.
Utifrån inramningen som de olika respondenterna har gjort går det också att koppla en parallell till hur de olika sociala rörelserna arbetat för att påverka avvecklingsfrågan då inramning leder till ramar för kollektivt handlande som sedan skildras genom hur rörelserna adresserar frågan genom mobilisering. Rörelserna har till största del använt sig av
okonventionella metoder som manifestationer och ockupation som metod för att påverka. SFS och BB ockupationen har skapat en namninsamling och brev lämnats över till politiker är inte det tillräckligt för att dessa rörelser inte skulle vara sociala rörelser. Alltså har en blandning av både okonventionella och konventionella metoder för att påverka frågan. Respondent C och Ådalen reser sig har exempelvis skapat en seminarieserie ”Sagan om Ådalen” för att
informera medborgare om avvecklingsfrågan och de många konstigheter i
avvecklingsförslaget i och med att de uppfattade att innehållet i avvecklingsförslaget inte stämde.
McCarthy och Wolfson beskriver hur det är centralt att undersöka hur sociala rörelser
