Examensarbete
Avancerad nivå
”Om många tror på olika väsen, såsom änglar som vill en
gott, varför är många emot religion då?”
Religionsdidaktiska lärdomar kring informellt lärande i undervisningen genom gymnasieelevers egna berättelser om övernaturliga upplevelser.
Författare: Emilia Tsumakova Handledare: Ingela Visuri Examinator: Gull Törnegren
Ämne/huvudområde: Religionsvetenskap med didaktisk inriktning Kurskod: ARK25C
Högskolepoäng: 30 hp
Examinationsdatum: 2021-03-08
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstract:
Studien undersöker informella lärmiljöers betydelse genom att en gymnasieklass med 16 deltagande elever får möta tre narrativ kring övernaturliga fenomen, och sedan delge en egen upplevd eller hörd berättelse. Eleverna tilldelas ett verktyg för att ställa frågor kring existentiell kontext, och dessa frågor jämförs sedan för att undersöka lärmiljöernas betydelse. Undersökningen testar och utmanar vad religionskunskapen kan innehålla för ämnesstoff genom att pröva ett tematiskt lektionsupplägg kring övernaturliga upplevelser, samt genom att undersöka innehållet i elevernas narrativ. Lektionsupplägget består framförallt av en kvalitativ fallstudie som genomförs online via plattformen Zoom, men fallstudien innehåller även kompletterande kvantitativa frågor. Materialet har bearbetats kvalitativt (men med några kvantitativa inslag) utifrån en narrativanalys och en innehållsanalys. Resultatet har sedan analyserats genom bland annat narrativ teori, pragmatismen och socialisationsteorier. Resultat och analys visar att eleverna delade 21 olika narrativ som behandlade ett flertal områden av övernaturliga upplevelser, vilket kan bidra till undervisningsstoff och till insyn i elevernas plausibilitetsstrukturer. Majoriteten av berättelserna hämtades från elevernas primära socialisationsgrupper, och de flesta var självupplevda. Både temafrågorna som skapades i formell miljö och frågorna i mötet med elevernas egna narrativ tenderade att inkludera vad som existerar, snarare om varför eller hur det existerar. Vid jämförelse med
tidigare forskning så liknar resultaten varandra kring: döden som ett vanligt förekommande tema samt betydelsen av primära socialisationsprocesser för eleverna. Innehållet i elevernas narrativ synliggör nytt undervisningsstoff som lärare kan använda sig av i religionskunskapsundervisningen, vilket kan inkludera narrativ identitet och potential till främjande arbete kring ökad tolerans för andra människors religiositet.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1 BAKGRUND ... 5
1.1.1 Ett ’sekulariserat’ Sverige ... 5
1.1.2 Svenskars förhållanden till det övernaturliga ... 7
1.1.3 Problemformulering ur ett religionsdidaktiskt perspektiv ... 10
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 11
2. METOD ... 12
2.1VAL AV FORSKNINGSFÄLT ... 12
2.1.1 Mötet med forskningsfältet ... 12
2.1.2 Avgränsningar i val av tidigare forskning ... 12
2.2URVAL ... 13
2.2.1 Tillfrågade deltagare och bortfallsanalys ... 13
2.3VAL AV UNDERSÖKNINGSMETOD ... 14
2.4GENOMFÖRANDET AV FALLSTUDIEN ... 16
2.4.1 Fallstudiens moment ... 16
2.5ANKNYTNINGAR TILL LÄROPLANEN ... 20
2.6FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 23 2.7BEARBETNING AV UNDERSÖKNINGSMATERIALET ... 25 3. TEORETISKT RAMVERK ... 28 3.1INFORMELLT LÄRANDE ... 28 3.1.1 Socialisationsprocesser ... 28 3.2 BETYDELSE AV NARRATIV ... 29 3.2.1 Narrativ identitet ... 29 3.3NYCKELBEGREPP ... 30 3.3.1 Temafrågor ... 30 3.3.2 Existentiell kontext ... 32 4. TIDIGARE FORSKNING ... 33
4.1UNGDOMAR OCH ÖVERNATURLIGA UPPLEVELSER ... 33
4.2SKOLVÄRLDENS ÖVER- OCH UNDERTOLKNING AV DET ÖVERNATURLIGA SOM UNDERVISNINGSSTOFF ... 36
4.2.1 Svenska lärare övertolkar elevernas tro på det övernaturliga ... 36
4.2.2 Naturliga fenomen som det normativa från skolvärlden ... 36
4.3NARRATIV I RELIGIONSUNDERVISNINGEN FÖR ÖKAD TOLERANS ... 38
4.4UNGDOMARS EXISTENTIELLA FRÅGOR ... 39
4.4.1 Livsfrågor i religionsundervisningen ... 39
4.4.2 En andlig diskurs i klassrummet ... 40
4.4.3 Ungdomars möte med existentiella fråga i spelfilm ... 41
4.5VIKTIGA AGENTER UTANFÖR SKOLAN... 43
5. RESULTAT ... 45
5.1ELEVERNAS BERÄTTELSER OM ÖVERNATURLIGA UPPLEVELSER ... 45
5.1.1 Olika teman av upplevelser ... 45
5.1.2. Berättelser upplevda med olika sinnen ... 48
5.2KÄLLOR TILL BERÄTTELSERNA ... 50
5.2.1 Berättelsernas formella eller informella lärmiljö ... 51
5.3ELEVERNAS TEMAFRÅGOR TILL DE EGNA NARRATIVEN ... 52
5.3.1 Frågor om vad som existerar ... 52
5.3.2 Frågor om hur något existerar ... 53
5.3.3 Frågor om syfte, motivation eller viljor ... 53
5.4JÄMFÖRELSE AV KLASSENS GEMENSAMMA- OCH ELEVERNAS INDIVIDUELLA FRÅGOR ... 54
5.4.1 Frågor om olika förmågor ... 56
5.4.2 Frågor om olika väsen ... 57
5.4.3 Frågor om döden och högre makter ... 58
5.4.4 Kritiska frågor och frågor utöver det övernaturliga ... 59
5.4.5 Sammanfattning av jämförelsen ... 59
5.5ELEVERNAS NYFIKENHET OCH FÖRFÖRSTÅELSE AV TEMAT ... 60
5.6SAMMANFATTNING AV RESULTATET... 61
6. ANALYS ... 62
6.1OLIKA SORTER AV NARRATIV SOM ELEVERNA ÅTERBERÄTTAT ... 62
6.1.1 Undervisningsstoff att hämta från elevernas narrativ ... 62
6.2SOCIALISATIONSPROCESSER DÄR ELEVERNA KOMMIT I KONTAKT MED BERÄTTELSERNA ... 63
6.2.1 Narrativ som eleverna kommer ihåg ... 63
6.2.2 Elevens plausibilitetsstrukturer och narrativ identitet ... 63
6.3ELEVERNAS TEMAFRÅGOR OM EXISTENTIELL KONTEXT ... 64
6.3.1 Tendensen av vad-frågor ... 64
6.3.2 Broar till intresse och förståelse ... 66
7. DISKUSSION ... 68
7.1RESULTATDISKUSSION... 68
7.1.1 Stoff om övernaturliga fenomen ... 68
7.1.2 Stoffets utmaning till definitionen av det övernaturliga ... 71
7.1.3 Betydelsen av socialisationsprocesser för valda narrativ ... 72
7.1.4 Elevernas temafrågor och religionskunskapens livsfrågor ... 73
7.1.5 Vägen mot ökad tolerans ... 75
7.2METODDISKUSSION ... 76
7.3FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 78
8. SAMMANFATTNING ... 80
REFERENSLISTA ... 82 BILAGA 1. INTRESSEKOLL I LÄRARGRUPP PÅ FACEBOOK
BILAGA 2. BREV TILL LÄRARE
BILAGA 3. INFORMATION TILL LÄRARE
BILAGA 4. INFORMATIONSBREV TILL REKTORER
BILAGA 5. INFORMATIONSBREV TILL ELEVER
BILAGA 6. SAMTYCKESFORMULÄR
BILAGA 7. MICROSOFT FORMS FORMULÄR FÖR ATT DELGE ÖVERNATURLIGA BERÄTTELSER
BILAGA 8. STOLPMANUS FÖR FALLSTUDIEN
4
1. Inledning
Skolan där jag praktiserade anordnade en temadag kring diskrimineringsgrunderna och ett av passen innehöll temat trosföreställningar. Vid ett lektionsupplägg som arbetade runt
och problematiserade begreppet tro, så gick jag och klassen igenom post-it-lappar där
både elever och några lärare hade skrivit innehåll som de associerade med tro. På en lapp stod det ”Tomtar och troll”. När jag läste lappen högt för klassen, så började en lärare att berätta sin historia. Det var en egen upplevd berättelse om mötet med en tomte. Det hände något i klassrummet när läraren berättade hur hon sett en liten hustomte genom ett källarfönster. Medan läraren beskrev hur tomten klättrade runt bland syltburkar, så satt eleverna i klassrummet som ljus. Eleverna hade lyssnat uppmärksamt redan innan läraren påbörjat sitt berättande, men det var något som hände i klassrummet som fick allt annat att verka bortblåst. Det var bara tomteberättelsen som gällde. Vad eleverna riktigt fångades av är svårt att veta. Kanske var det lärarens karisma, eller var det just berättelsen som fängslade klassen? Narrativens betydelse i sig eller innehållet kring synen av något övernaturligt?
Stunden fick mig senare att minnas ett annat tillfälle. Två år tidigare auskulterade jag en religionslektion och läraren berättade om när hennes hund vägrade att korsa en väg. Läraren fortsatte berätta om en äldre dam som passerat och förklarat för henne att hundens beteende berodde på att det fanns en passage för vättar just där. Vid det tillfället hände samma sak i klassrummet - eleverna satt som ljus när läraren berättade om en övernaturlig händelse och en större nyfikenhet till lektionen skapades.
Många svenska ungdomar tillskriver religion till andra människor, det tycks inte se hur religion angår dem. Bland flera av de svenskar som däremot har en bild av hur religion speglar deras liv på ett positivt sätt, finns även en destruktiv bild av andra människors religiositet. Andra ord än religion eller religiös används många gånger för att
beskriva sina övertygelser, exempelvis används ordet andlig. 1 Den här polariseringen
bör på sätt och vis motarbetas av religionslärare, eftersom lärarna har till uppgift att eleverna ökar sin förståelse för andra människors religiösa föreställningar. I ämnets syfte, för religionskunskap i gymnasieskolan, står det: ”De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva”.2 Uppgiften
är dock inte enkel och forskning pekar på att gymnasieungdomar har svårt att förstå andra människors religion.3 Här vore det betydande att hitta ett brobyggande tema som
dels kan användas intresseväckande för religionskunskapsundervisningen, och dels för att minska föreställningen om att religion endast tillskrivs betydelse för andra människor. För som religionshistorikern David Thurfjell lyfter så firar och fyller mainstreamsvensken sitt liv med ett flertal religiösa högtider och traditioner, samtidigt som flera har ett intresse (om så delvis dolt eller skämtsamt) för övernaturliga företeelser.4
1 Thurfjell 2015, s. 111–113.
2 Skolverket 2011a, Läroplan för gymnasieskolan, Religionskunskap, Ämnets syfte. 3 Sjöborg 2012, s. 127.
5
Om eleverna kan se och utveckla förståelse för att religion finns runt omkring dem, så kanske en brygga till förståelse för andras människors föreställningsvärldar kan byggas. I den inledande klassrumsupplevelsen erfors en situation där nyfikenhet och öppenhet skapades genom att läraren delade en egen upplevd berättelse. Hur skulle det vara om eleverna fick möta sina egna upplevda berättelser under religionslektionen, istället för lärarens? Skulle det skapa samma intresse hos eleverna? Den här uppsatsen undersöker det här vidare genom att arbeta med narrativ och temat övernaturliga upplevelser.
Att arbeta med narrativ kan ha potential till att främja möten mellan dåtid och nutid samt mellan sekulära och religiösa orienteringar. Denna potential har visat sig när elever möter religiösa narrativ samtidigt som de möter sig själv genom att dramatisera narrativen i rollspel.5 Om vi lyfter ut narrativets betydelse och betydelsen av den
pragmatismens tanken med elevens möte med sig själv – kan samma potential i ett brobyggande nås genom att eleven möter sina egna narrativ om övernaturliga upplevelser?
Den här undersökningen vill närma sig detta genom att låta eleverna testa ställa öppna frågor kring existentiell kontext till narrativ om övernaturliga upplevelser, samt undersöka om elevernas perspektiv vidgas genom att plocka in berättelser från elevernas informella lärmiljöer.
1.1 Bakgrund
1.1.1 Ett ’sekulariserat’ Sverige
Här nämns sekulariseringen som en allt mindre religiös tillvaro, där sekulärt ställs som en motpol till religiöst. Många gånger skrivs teorier om sekulariseringen ur perspektiv som belyser betydelsen av religion i samhällssystem, men här kommer ett individuellt perspektiv att lyftas som ringar in frågan om svenskar är sekulariserade.6
Som Pål Repstad, professor i religionssociologi, och sociologen Inger Furseth poängterar så blir beskrivningen av det sekulära ofta beroende av vad som definieras som religiöst.7 Här blir det därmed relevant att ställa frågan om vad som är religiöst och
vad som är religion?
Det finns inget kort svar att återge här, men i ett försök att återge en lång diskussion kort så presenteras två definitioner av religion som används i religionsvetenskapen. Det ena är religion som substantiell definition, vilket exempelvis inkluderar konkreta
handlingar såsom böner och riter, eller trosföreställningar som finns i religiösa skrifter. En kritik till att studera religion via substantiell definition, är att djupare betydelser
saknas. Hur människor klär sig och vilka religiösa högtider som firas behöver inte berätta någonting om hur meningsbärande det är för individerna som utför det. En
funktionell definition av religion berör i stället denna betydelse, religionens funktion för
individerna är i fokus och det meningsbärande lyfts fram. Medan den substantiella
5 Agten 2019, s. 170.
6
funktionen är för smal, så är den funktionella för bred. Det religiösa kan inte enbart definieras i sin betydelse för människan, eftersom individer har många betydelsebärande faktorer som inte är religiösa.8
Funktionella betydelser för religion är svårt att mäta, medan det substantiella är lättare och där kan man exempelvis granska institutioner.9 Här kan vi kort överblicka
några medlemssiffror i Sverige 2019: utöver Svenska Kyrkan (som står för största medlemsantalet) så var 901 352 personer registrerade i ett trossamfund. Bland dessa finns exempelvis över 200 000 medlemmar i islamska samfund, nästan 124 000 romersk-katolska medlemmar och ungefär 159 500 personer i ortodoxa eller österländska kyrkor. Utöver dessa kategorier är flertalet medlemmar från frikyrkor, såsom pingstkyrkan med fler än 111 000 medlemmar eller i andra kristna samfund. Utöver muslimska och kristna samfund finns Sveriges Buddhistiska Gemenskap med ungefär 11 000 medlemmarna. Den här statistiken säger dock inget om hur många människor i Sverige som har religiösa övertygelser eller en religiös praxis som är i linje med de ovannämnda trossamfunden, eftersom siffrorna endast visar personer som registrerat medlemskap. Det kan tänkas finnas ett stort tal icke-medlemmar.10 Siffrorna
säger inte heller något om vilken betydelse som medlemskapet kan ha för personerna
med.
Omkring 5,8 miljoner svenskar är medlem i Svenska kyrkan. 11 Men medlemskapet
sjunker sakta.Allt fler svenskar avsäger sitt medlemskap, oftast är anledningen till utträde en saknad av gudstro. Många av de som väljer att avsluta sitt medlemskap i kyrkan har funderat över detta beslut under en längre tidsperiod. Det här visar studier av religionssociologen Jonas Bromander, som vidare menar att kyrkan kommer att möta ett större antal personer som väljer att avsäga sitt medlemskap. 12
Även om en saknad av gudstro finns bland flera forna medlemmar i kyrkan, så innebär detta inte svenskar i allmänt förkastar existentiella frågor. Professor Liselott Frisk, som är framstående forskare inom nyreligiösa rörelser, argumenterar för att dessa frågor kvarstår men att svaren söks på annat håll än i kristna ideologier.13 Bland annat
belyser Frisk tillsammans med Peter Åkerbäck, som är doktor i religionshistoria, att flera nya rörelser har skapats där detta sökande får utrymme. Religiöst engagemang har dels flyttats till populärreligiösa- och nyreligiösa rörelser, dels finns det arenor som är svårare att definiera som religiösa.14 Flera av rörelserna är så kallade hybrider där gränsen
mellan det sekulära och det religiösa är svårt att gränsdra. Bland annat rör det sig om användning av mindfulness, som kan användas på flera olika sätt och det finns olika nivåer för hur utövare och konsumenter är medveten om dess ursprung i religiösa läror samt huruvida det finns inslag kring tolkning av existentiella dimensioner vid användandet. Bland annat används mindfulness av terapeuter i behandlingsprogram
8 Geels och Wikström 2012, s. 21–23., Furseth och Repstad 2005, s. 28–35. 9 Geels och Wikström 2012, s. 22.
10 Myndigheten för stöd till trossamfund. Kunskap. Statistik om trossamfund. www.myndighetensst.se (hämtat 2021-03-01).
11 Svenska Kyrkan 2021. Statistik. www.svenskakyrkan.se (hämtat 2021-02-11). 12 Bromander 2018, s. 37, 83, 85.
13 Frisk 1998, s. 204.
7
och entreprenörer som arbetar livscoaching. Likaså är det många som sysselsätter sig med massage, vilket kan vara helt sekulärt men även med transcendentala inslag. Det senare kan förekomma i energimassage, aromaterapi eller thaimassage. Det är dock svårt att mäta antal anhängare i dessa rörelser eftersom det finns, för att låna Frisk och Åkerbäcks ord, ett tyst utövande.15
Det finns fler forskare som uppmärksammar den här tysta religiositeten. Ulf Sjödin, fil. dr i religionshistoria, beskriver att religiositet finns bland svenska befolkningen och använder begreppen osynlig- eller privat religion. Sjödin menar dock att svenskar är
sekulariserade, men att detta inte innebär en frånsaknad av religiositet. I stället beskriver Sjödin svensken som sekulariserad eftersom institutioner såsom kyrkan har mindre betydelse för svenska folket, även om det religiösa fortfarande uttrycks hos individer på ett mer privat sätt.16
Svenskars förhållanden till kristendomen och kyrkan är dock något som tidigare nämnda Thurfjell problematiserar. Precis som med Frisk och Åkerbäck ovannämnda hybrider, så finns det kristna habiter som försvårar att kartlägga förhållandet mellan svenskar och kristendomen. Professor Thurfjell skriver om mainstream svensken som
postkristen sekulär svensk. En stor del av svenska befolkningen anammar kristna högtider
som att vila på söndagen, fira julen och använda kyrkan som en samlingsplats när nya släktingar föds (dopet) och vid farväl av de äldre (kristen begravning).17 Många som
hamnar i den här postkristna gruppen väljer att inte se kristna kopplingar i sina egna liv, men i stället finns en tendens att se religiösa kopplingar i andra människors liv. Thurfjell talar om ett annangörande av religion, där religiositet tillskrivs andra
människor.18 Vidare beskriver Thurfjell även hur religiösa självbeteckningar rör sig i
andra termer än religiositet, många väljer exempelvis att beskriva sig som andlig i stället
för religiös.19
Vad det innebär att vara andlig kan möjligen beskrivas på lika många sätt som det finns människor som definierar sig som det, men i nästa avsnitt beskrivs hur svenskar förhåller sig till andlighet i form av deras relation till övernaturliga fenomen.
1.1.2 Svenskars förhållanden till det övernaturliga
Inom det vetenskapliga fältet beskrivs det övernaturliga även ibland med namnen paranormalt, mystiskt, oförklarligt, magi och ockult.20 För att närma oss vad det kan
inkludera, så kan vi titta på två definitioner av forskare från fältet.
Religionspsykologen Ingela Visuri använder begreppet supernatural i sin avhandling
och i den svenska sammanfattningen skriver hon: ”…begreppet övernaturlig används här
som ett paraplybegrepp för olika fenomen som relaterar till osynliga, icke-empiriska krafter som anses verka i världen.”21 Forskaren Sven-Eric Morhed skriver om svenskars
8
förhållanden till det övernaturliga och använder begreppen oförklarliga och paranormala
i sin avhandling. Han ger en lite mer detaljerad bild av vad det paranormala inkluderar:
”[…] en rad olika fenomen […] mystiska upplevelser och parapsykologiska fenomen, men hit kan även räknas föreställningar om spöken och gengångare, spiritismens kontakt med avlidnas andar, ufon (utomjordiska liv), folktrons troll, tomtar, vättar, näcken osv. Även magiska föreställningar bör inräknas, till exempel mirakulöst helande och förgörande/tillfogande av skada. Astrologin bör även räknas till det paranormala fältet.”22
Morhed förklarar att det finns upplevelser som kan tyckas oförklarliga, som känslan att föda barn, och dessa inkluderas inte i det paranormala begreppet. Han avgränsar begreppet från: ”estetiska upplevelser, naturupplevelser och andra existentiella upplevelser [som närmar sig exemplet av att föda barn]”.23
Historiskt har studier inom området utfärdas under fältet av parapsykologi, och det har varit delade syner på huruvida dessa studier är vetenskapliga. Till parapsykologiska fenomen räknas sinnen som anses utöver det normala, såsom att skåda framtiden med varseblivning eller kommunicera genom telepati, men även okända fysiska krafter där människan kan flytta föremål med tankekraft, även kallat psykokinesi.24 Vilka fenomen
som har ansett som normalt, tillskillnad från paranormalt, kan grunda sig i de vetenskapliga världsbilder som utformats under de senaste seklerna.25
Tror svenskar idag på dessa övernaturliga fenomen och har de upplevt övernaturliga händelser?
Enligt en statistisk undersökning av Morhed som undersöker svenskars tro på några utvalda övernaturliga fenomen, så visar resultatet att 60% tror på något övernaturligt fenomen. Det är dock endast en minoritet som tror på flertalet av de efterfrågade fenomenen, och en fjärdedel tar avstånd från samtliga övernaturliga händelser.26 När
det kommer till frågor som berör döden, så tror närmare hälften av alla svenskar (46%) att det finns något efter döden, och en förklaring som 13% stödjer är att människan återföds.27 Andra fenomen kopplat till döden är tron på spöken, döda andar och
gengångare. 17% har svarat att det förekommer människor som går igen. När svenskar har svarat på frågan om de Känt det som om Du verkligen var i kontakt med någon efter döden?
visar svarsresultatet att 14% har upplevt detta. En betydligt större del (85%) har svarat nej.28 Morhed kompletterar bilden av detta från enskilda intervjuer och där märks en
kritik. En intervjuperson svarar på frågan med kommentaren: ”Det känns ju inte seriöst”.29
Nästan en femtedel (18%) av svenskarna har svarat att de upplevt telepati-likande händelser och 10% av svenskarna har upplevt det som brukar beskrivas som
9
klärvoajans: ”sett händelser samtidigt som det skedde långt bort”.30 Några fler (13%)
tror på horoskop, i den bemärkelsen av att stjärntecken färgar individens personlighet.31
Resultat från Morheds forskning visar inga krockar mellan svenskars syn på vetenskap och deras tro eller upplevelser av övernaturliga fenomen.32
Forskaren Per-Anders Östling presenterade en omfattande kartläggning kring tro på övernaturliga fenomen i Sverige. Flertal källor har använts vid insamling av material, såsom veckotidningar, deltagande i spirituella aktiviteter och insamling av berättelser. Östling kartlägger ett flertal olika fenomen, och precis som i Morheds studie så lyfter Östling flera narrativ om andar eller spöken. Östling argumenterar för att tron på spöken är förankrad i en samtida föreställningsvärld, detta till följd från många människors upplever som innehåller syner av spöken eller känslor av dess närvaro.33
Det finns deltagarröster från olika undersökningar som berättar om hur bilden av övernaturliga fenomen formats i mötet med hur temat presenteras i media. I en masteruppsats av Katarina Johansson undersöks några svenskars, i åldern 17–77, tro på oförklarliga fenomen samt hur dessa personer upplever sina övertygelser i kontrast till att leva i ett sekulärt samhälle. Bland intervjusvaren skildras ett perspektiv till hur de egna övertygelserna förlöjligas genom de bilder som presenteras i populärkulturen. En 19-årig kvinna berättar att det är: ”löjligt när de jagar spöken på TV”.34 Vid granskandet
av narrativ i veckotidningar uppmärksammar Östling även att reportage som handlar om personers paranormala upplevelser flera gånger betonade att personen tidigare varit skeptiker till det upplevda fenomenet.35 Det här är viktigt att notera eftersom det
belyser en attityd kring ämnets känslighet av att bli tagen på allvar. Forskningsresultat av Ingela Visuri synliggör deltagarnas egna röster om attityder kring detta, och deltagare berättar att de undviker att tala om övernaturliga upplevelser för andra människor eftersom de inte vill uppfattas som irrationella.36 Morhed skriver att dessa attityder både
har en påverkan på individ och identitetsnivå, men även på forskarnivå. Han skriver att både privatpersoner och forskare får brottas med att det handlar om en icke-legitim tro.37
Tidigare nämnda Ulf Sjödin skriver i en artikel från 2002 att flera svenska ungdomar tror på paranormala fenomen, även om han uppmärksammar att det är oklart hur stor betydelse denna övertygelse har i ungdomarnas liv.38 Sjödin grundar sin argumentation
på sina forskningsresultat. Resultaten av Sjödin går att läsa mer om i avsnittet om tidigare forskning, där även fler forskningsresultat som berör specifik ungdomars- och skolundervisningens förhållande till övernaturliga fenomen presenteras.
10 1.1.3 Problemformulering ur ett religionsdidaktiskt perspektiv Det här avsnittet ringar in den tidigare forskning som ligger till grund för den problemformulering som studiens syfte har tagit avstamp från. Den grundar sig i problematiken kring komplexiteten av hur ett sekulärt samhälle, skolungdomar i Sverige, den svenska läroplanen och religionsvetenskaplig forskning framställer ämnet ”religion” samt vilka människor som tillskriver, tillskrivs, representera och blir representerande som religiösa i religionskunskapsundervisningen.
Det är en utmaning för religionslärare i svenska skolan att legitimera religionsundervisningen för sina elever. Dels känner flera elever som har en religiös tillhörighet inte igen sin religion i undervisningen. 39 Dels tenderar svenskar att tillskriva
religion till andra människor.40 Det här ger en distansering mellan våra elever och
religionsämnet, både bland religiösa och ickereligiösa elever, och här behövs en språngbräda som kan bidra med att religionsämnet aktualiseras för eleverna.
Ett problem i religionsundervisningen är hur religion framställs och vad den inkluderar. Robert Jackson, brittisk professor i religionsdidaktik, menar att religioner ofta blir representerad på ett sätt som gömmer den mångfacetterade verkligheten genom att stereotypa föreställningar och snäva perspektiv lyfts fram om.41 .
Religionsvetaren Lovisa Bergdahl lyfter ett likande perspektiv, när hon analyserar klassrummet utifrån maskulin- och feminin teoribildning. Bergdahl skriver att maskulin teoribildning dominerar undervisningen med förnuftstänkt, hierarkier och doktriner. Det feminina med känsla och vardagsliv negligeras. Hon skriver vidare att svenska religionsundervisningens maskulina teoribildning är ett arv av bilder från de trosföreställningar och traditioner som kommer från kristen protestantisk miljö. Bergdahl menar därmed att religionskunskapsundervisningen borde inkludera både maskulina och feminina teoribildningar för att ge mer nyanserade perspektiv samt för att matcha med läroplanen. Vidare menar Bergdahl att det som saknas är ”det metaforiska, det materiella, det levda”.42 Här efterlyses med andra ord det levda i
undervisningen och en metod där eleverna både möter sin eget och andras vardagsliv. Samtidigt visar forskning att det framförallt är religiösa ungdomar som möter religion i sin vardag, medan ickereligiösa ungdomar främst möter religion i skolan, på TV och i tidningar. Religionssociologen Anders Sjöborg tar upp detta socialisationsperspektiv och menar att skolan har ett stort ansvar för att religionsundervisningen når målet med att öka elevernas förståelse för andra människors religion.43 Men undervisningen har enligt inspektioner inte fokuserat på att
öka förståelse, såsom Sjöborg efterlyser, utan i stället präglas de av sådana maskulina teoribildningar som Bergdahl lyfter, med doktriner i fokus. Undervisningen i religionskunskapen har enligt Skolinspektionen visat sig vara för faktaorienterad, speciellt för yrkeselever, och detta har medfört mer skoltrötthet.44
11
Frågan är då vilket tema som skulle kunna tillföra mer intresse, visa exempel ur eleverna vardag och få elever att inse att religiositet inte enbart bör tillskrivas andra? Notera att detta nödvändigtvis inte innebär att eleverna behöver tillskriva religion i sina egna föreställningar, utan inkluderar att se religiositet i hens närhet.
Tidigare nämnda Ingela Visuri argumenterar för ett tema som kan lyftas in. Visuri utgår från Patridge (2004, 2005) och hans begrepp ockultur som innebär att eleverna konsumtion av populärkultur speglas i deras egna övernaturliga upplevelser. Visuri menar även att upplevelserna finns bland eleverna. Det kan dock vara för personligt för eleverna att prata om övernaturliga upplevelser och detta motstånd föreslår Visuri möta genom att tala om upplevelserna utifrån fiktion och narrativ för att eleverna ska kunna hålla en distans.45 Hur detta bör tillämpas finns inget rakt svar på.
Det finns internationell forskning som inkluderar övernaturliga upplevelser i klassrummet och som genomförts i olika skolämnen, som exempelvis i språkutvecklingens för kreativa skrivande.46 Vilka religionsdidaktiska fördelar och
nackdelar som finns med att lyfta in temat övernaturliga upplevelser i religionskunskapen är något som behöver beprövas, och denna möjlighet tillvaratas i denna uppsats.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka betydelsen av informellt lärande i religionskunskaps-undervisningen genom att tillämpa gymnasieelevers berättelser om övernaturliga händelser för att skapa temafrågor kring existentiell kontext.
Genom att bepröva ett tematiskt lektionsupplägg kring övernaturliga händelser bidrar studien med ny kunskap till den didaktiska frågan om hur religionsundervisning
kan bedrivas samtidigt som den svarar på frågan kring vad undervisningsstoffet kan
innehålla, samt vilka lärmiljöer som kan vara av betydelse för eleverna. Frågor som undersökningen arbetar efter för att uppnå syftet:
1. Vilken sorts berättelser om övernaturliga händelser väljer de deltagande eleverna i denna studie att återberätta?
2. I vilka socialisationsprocesser har de kommit i kontakt med berättelserna? 3. Vilka temafrågor kring existentiell kontext väcks från berättelserna?
4. Vilka skillnader och likheter finns det i temafrågorna som eleverna anger efter att lyssnat på lärarens återberättade historier (formellt lärande) kontra de temafrågor som skapas av eleverna i mötet med sina egna berättelser (informellt lärande)?
För den läsare som intresserar sig mer för vad nyckelbegreppen existentiell kontext och temafrågor innebär för denna studie, så hänvisas till kapitel 3 Teoretiska ramverk.
12
2. Metod
2.1 Val av forskningsfält
Fältet har ringats in genom att söka efter studier kring övernaturliga upplevelser, och framförallt studier i skolmiljö om lärprocesser. Sammantaget faller denna uppsats inom ramen för religionsdidaktisk forskning med inriktning mot informellt lärande.
2.1.1 Mötet med forskningsfältet
Sökning av tidigare forskning har främst genomförts via databaserna ERIC (Ebsco), Summon och DiVA. Använda sökord är: ”andlig”, ”övernaturlig”, ”paranormal”, ”paranormal beliefe”, ”spirit*”, ”ghost”, ”folkklore”, ”folk culture”, ”folktales”, ”supernatural”, ”religion” och ”religious factor”, Efter översiktlig genomgång har sökresultaten vid flera tillfällen filtrerats genom skolrelaterade ord såsom ”high school” eller ”student”. För att finna forskning kring betydelse av att arbeta med berättelser har sökorden ”storytelling” och ”meaning making” använts tillsammans med ”religious factor”.
Utifrån de verk som sållats fram har vidare sökning genomförts utifrån de referenslistor som texterna refererat till, samt genom att söka ytterligare publikationer av samma författare. Nätverket Academia, där flera forskare lägger upp sina publikationer, -och Högskolan Dalarnas databas Summon har varit utgångspunkt vid vidare sökning kring författarnamn.
Urval av tidigare forskning som berör komplexiteten i unga svenskars syn på religion, liksom ungdomarnas egen syn religionstillhörighet, genomfördes under vårterminen 2020 i samband med tidigare uppsatsarbete.47
2.1.2 Avgränsningar i val av tidigare forskning
Flera av sökresultaten visar forskning som genomförts inom det psykologiska och naturvetenskapliga forskningsfältet. Även om det finns fördelar med att arbeta tvärvetenskapligt har dessa sökresultat i regel valts bort, och jag ska exemplifiera varför.
Psykologisk forskning som fokuserar på samband mellan individers övertygelse av övernaturliga fenomens existens samt personliga karaktärsdrag har valts bort eftersom individens motivation blir central. Exempelvis finns en kroatisk studie som granskat studenters tro på övernaturliga (paranormala) företeelser genom en modell som jämför med studenternas personligheter.48 Eftersom denna studie varken ämnar undersöka
deltagarnas personligheter, deras religiösa övertygelser, eller gör anspråk till att förklara uppkomsten till deltagarnas berättelser, har den kroatiska studien valts bort.
En strävan har varit att utgå från forskning som är skriven från år 2000 och framåt, men med anledning till få resultat relaterat till skolmiljö så har en del äldre forskningen valts.
47 Tsumakova 2020, s. 5, 13–16.
13
Det finns närliggande forskningsfält kring populärkulturens betydelse för religiositet och temat övernaturliga upplevelser.49 Vid ett tidigt urval var detta forskningsfält av
intresse för studien med hypotesen kring möjligheten att flertal av deltagarna i denna studie hämtade sina berättelser från populärkulturen. Då resultatet inte tog den riktningen har populärkulturens betydelse bortprioriteteras vid val av tidigare forskning.
2.2 Urval
Urvalet i denna studie består av gymnasieungdomar som läser kursen Religion 1, men
har även sökt ungdomar som läser Religion 2. Dessa två religionskunskapskurser lämpar
sig både till fallstudiens innehåll, då den dels byggts upp från kriterier i de rådande styrdokumenten, och dels eftersom fallstudien utmanar eller brottas med föreställningar om vad religionskunskapsundervisningen kan inkludera.50
Undersökningen har strävat efter att nå deltagare från både yrkesprogram och studieförberedandeprogam. Detta med hänsyn till tidigare forskning som menar att elevers möte med religion i religionsundervisningen skiljer sig beroende på vilket program eleverna läser. 51 Undersökningsperioden sammanföll dock med
praktikperioden för flera gymnasielever som läser vid yrkesförberedande program och urvalet begränsades därför till elever som läser sista året på naturvetenskapliga programmet.52 Tidigare kvalitativ forskning av professor Kerstin von Brömssen
beskriver hur en grupp elever från naturvetenskapliga programmets årskurs tre framhåller hur deras gymnasieprogram präglar mötet med religion. Eleverna i studien talade för att programmet förmedlade ett kritiserande perspektiv utifrån naturvetenskapliga teorier, som en deltagare beskriv som ”konkreta faktabevis”.53
Utifrån von Brömssens studie motiveras urvalet av elever som läser naturvetenskapliga programmet, då eleverna delar en formell lärmiljö där naturvetenskapliga teorier kan tänkas förekomma i flera ämnen. Därmed blir den informella lärmiljön kring med övernaturliga upplevelser intressant att undersöka i urvalsgruppen.
2.2.1 Tillfrågade deltagare och bortfallsanalys
För att nå gymnasieungdomar har undersökningen frågat lärare. Under oktobermånad tillfrågades lärare via ett inlägg i en lärargrupp på Facebook och genom epost till 20 lärare från fyra olika regioner.54 Några religionslärare som skribenten eller handledaren
kände sedan tidigare har också tillfrågats. Tre lärare svarade att de var intresserade av att genomföra studien. Av tidsskäl blev fallstudien dock aldrig genomförbar för en av dessa lärare, eftersom denne undervisade för yrkeselever som befann sig på praktik. En annan lärare genomförde en intressekoll i klassen innan den skriftliga och muntliga informationen kunde presenteras för eleverna och klassen valde att inte medverka i
49 Se exempelvis: Cusack 2019, s. 16–32., Patridge 2004–2005.
50 Se avsnitt 2.5 Anknytningar till läroplanen och 1.1.3 Problemformulering ur ett
religionsdidaktiskt perspektiv.
51 Von Brömssen 2012, s. 145–147., Skolinspektionen 2012, s. 17. 52 Se avsnitt 2.2.1 Tillfrågade deltagare och bortfallsanalys. 53 Von Brömssen 2012, s. 146.
14
studien. Återkoppling från några andra lärare visar att dessa befann sig i en för högt pressad arbetssituation och inte fann utrymme för deltagande i en studie. Det är möjligt att de rådande omständigheterna kring covid-19 påverkan en del i detta.
Totalt medverkade 16 elever från en gymnasieklass i fallstudien, och 15 av dessa valde att besvara formuläret för att bland annat dela berättelse om övernaturliga upplevelse. Utifrån det rika material som inkom från den genomförda fallstudien så beslutades att inte förfråga fler klasser att delta.
2.3 Val av undersökningsmetod
Detta är allra främst en kvalitativ studie, men en blandad kvalitativ och kvantitativ design har använts för att genomföra en fallstudie som ett tematiskt lektionsupplägg online. Främsta andningen till att studien genomfördes digitalt var de rådande omständigheterna kring covid-19, då ett besök i ett fysiskt klassrum var uteslutet alternativ under läsåret. Skolan hade dock inte övergått till distansundervisning vid studiens genomförande, vilket möjliggjorde att deltagande elever både kunde interagera med varandra i det fysiska klassrummet och avidentifierat genom den digitala plattformen under fallstudien. Att avidentifiera deltagarna var viktigt men hänsyn till etiska aspekter kring människor som delger berättelser kring övernaturliga upplevelser.55
En kvalitativ fallstudie som metod passar undersökningens syfte. Martyn Denscombe, brittisk professor emeritus i samhällsvetenskap, beskriver teori- och upptäcksstyrda syften som passar vid valet av fallstudie som undersökningsmetod. Denscombe beskriver en teoristyrd syfteskategori där forskaren kan testa hur en teori ska
tillämpas i en fallstudie och en upptäckstyrd -kategori för att förklara olika processer
eller ”utforska nyckelfrågor som påverkar dem som befinner sig inom fallstudiens inramning”.56 På ett sätt testar denna studie att sjösätta en religionsundervisning som
utgår från temat övernaturliga händelser och ungdomarnas upplevelser, vilket religionsvetaren Ingela Visuri har argumenterat för att bepröva.57 Detta kan kopplas till
Denscombe beskrivning av den teoristyrda fallstudie eftersom denna studie testar en teori om att temat övernaturliga händelser kan vara betydande undervisningsstoff i klassrumsundervisning.58
Denscombe skiljer dock på process- och resultatinriktade studier och menar att fallstudier med fördel är processinriktade.59 Denna studie är mer resultatinriktad
eftersom det insamlade materialet undersöker innehållet i elevernas delade narrativ och
temafrågor i syfte att bidra med ny religionsdidaktisk kunskap kring informellt lärande
var lärande av kunskap sker. Detta leder i sin tur till betydelsen av den didaktiska frågan
om vad som lärs ut i klassrummet – alltså vilket undervisningsstoff som är aktuellt i
religionsundervisningen. Studien undersöker därmed inte processen för hur eleverna lär
sig, eller hur de interagerar med sina klasskamrater eller med lärare (det vill säga jag som
55 Östling 2012, s. 14., Visuri 2019, s. 99. 56 Denscombe 2019: s. 89.
15
leder fallstudien och den ordinarie lärare som medverkade under fallstudien i klassrummet). Med andra ord är det inte processen i övningarna, utan resultatet av dem, som analyseras. Notera att denna resultatinriktning beskriver hur studien samlar in och
undersöker material, och det utesluter därmed inte planerade processarbeten bland elevernas lektionsuppgifter under fallstudiens genomförande.60
En fallstudie kan med fördel baseras på metodkombination för att komma närmare det undersökta området.61 Denna studie använder sig av flera moment under mötet
med deltagarna, varav några är kvantitativa.62
Till en viss del påminner metoden för denna studie även om aktionsforskning där
forskare kliver in i den undersökta miljön och tillsammans med deltagarna undersöker en viss fråga. Denna studie har dock inte formulerat forskningsfrågan i samråd med deltagarna och deltagarna har inte heller medverkat i hela analys och resultatprocessen. Det är något som kännetecknar aktionsforskning, och därmed faller studien utanför denna ram.63
Studien är också delvis etnografisk genom att den bidrar med kunskap om deltagarnas informella lärmiljöer, och därmed om kulturella områden som innehållet i deras berättelser avspeglar.64 Den etnografiska aspekten synliggörs även i sociala
företeelser som är viktiga, vilket undersökningen närmar sig genom att efterfråga källan till de berättelser som står i centrum. En etnografisk studie kan kännetecknas av både en öppen eller en dold forskningsagenda och denna studie använder sig av en öppen, sådan där deltagarna är medvetna om studiens villkor.65 Dock stämmer inte alla
karaktärsdrag i en etnografisk studie överens med denna undersökning. Denscombe menar bland annat att etnografiska studier ofta erhåller observationer och inte andrahandsdata.66 I denna studie är det inte observation av det som händer i
klassrummet som analyserats, utan den data som deltagarna skriftligt bidrar med och som delvis består av sekundära källor som eleverna återberättat.
Vid metodövervägande har djupgående intervjuer övervägts som metodval, för att få mer förståelse kring elevernas berättelser och temafrågor. Intervjuer vore fördelaktiga vid arbetet med de första två forskningsfrågorna i uppsatsen, men utelämnar perspektiv kring att bepröva ett tematiskt lektionsupplägg. Av tidsskäl kunde inte både intervjuer och fallstudie genomföras och eftersom det kan vara betydande för deltagarna att vara avidentifierad även vid insamlandet av berättelserna så har intervjuer valts bort.67
Metodvalet har även prövats i en pilotstudie där nio personer i skribentens närhet besvarade ett formulär som liknande det Microsoft Forms-formuläret som återfinns i bilaga 8. En del förbättringsåtgärder i ordval och formuleringar vidtogs efter
60 Se avsnitt 2.4 Genomförandet av fallstudien som refererar till en modell av Reisman 2012. 61 Denscombe 2019, s. 88, 97.
62 Fråga 3 i Microsoft Formuläret samt moment 6–8 i fallstudien. Se avsnitt 2.4 Genomförandet av
fallstudien och bilaga 7.
16
pilotstudien, som annars visade sig användbar för att besvara undersökningens syfte och frågeställningar. Användbarheten för metoden har granskats genom att pröva analysera materialet från pilotstudien med olika kvalitativa textanalyser. Fallstudien innehåller betydligt fler moment än i-fyllandet av formuläret, och dessa moment har testats tillsammans med en årskurs 9-klass som ett av deras lektionsupplägg. Vid det tillfället samlades inget material in för analys, men lektionen visade att upplägget var väl förberett och fungerande att genomföra.
2.4 Genomförandet av fallstudien
Fallstudien genomfördes online via den digitala plattformen Zoom i slutet av november 2020. Alla deltagare var på plats i sitt fysiska klassrum tillsammans med sin lärare och använde sina skoldatorer när de loggade in på Zoomrummet med namnet “Deltagare”. Läraren kopplade upp sin dator på projekt så att zoomrummet även syntes i helklass, och ljudet kopplades till klassrummets högtalare. Eleverna kunde därmed se rummet både via projektorn och via sin egen dator. Mikrofonen på lärarens dator var på för ett helhetsljud från klassrummet, medan elevernas mikrofoner var avstängda. Eleverna kommunicerade avidentifierat genom Zooms chattfunktion.
Fallstudien var uppbyggd för att fungera som en religionslektion i kursen Religion 1
eller Religion 2, och kan beskrivas som en interaktiv workshop. Fallstudien genomfördes
under min ledning och 16 gymnasieelever deltog. Vi träffades i 70 minuter, varav de 10 första minuterna innehöll en muntlig genomgång av informationsbrevet och resterande tid bestod av lektionen som ligger till grund för denna studie.
2.4.1 Fallstudiens moment
I detta avsnitt presenteras fallstudiens olika delar och övningar, samt motivering till de olika momenten. I nästa avsnitt följs detta upp med anknytningar till läroplanen. För den läsaren som är mer intresserad av hur detta framställdes till de deltagande gymnasieeleverna så hänvisas till stolpmanuset i bilaga 9.
Moment 1: Introduktion
Eleverna introducerades till temat övernaturliga upplevelser genom olika perspektiv, såsom världsreligioner, privatreligiositet, populärkultur med mera. Eftersträvan i detta moment var att ge en mångfacetterad bild av temat genom att belysa flertal infallsvinklar i ämnet, samt att förtydliga att denna fallstudie avgränsades till att arbeta med övernaturliga upplevelser genom ett urval av narrativ.
Moment 2: Temafrågor
Eleverna tilldelades ett verktyg till hur de kan arbeta med berättelser genom att ställa temafrågor utifrån textens antaganden. Eleverna fick möta en kort text som skildrade en hälsning till en död anhörig: ”Vi saknar dig pappa. Tur att du är här och spökar för oss då och då. Hoppas du har det bättre nu än då.”68 Efter att antaganden orienterats
17
så exemplifierades tre frågor: Existerar det spöken? Var är de döda anhöriga när de inte spökar? Finns det ett tillstånd efter döden och hurdant är det tillståndet? Ur ett religionsdidaktiskt
perspektiv är temafrågornas syfte att lyfta ut existentiella innehållsfrågor ur narrativen, som i framtiden kan vara utgångspunkter vid mötet av olika individer och gruppers olika svar. Fokus är att inte bara undervisningen, utan även elevernas behandling av temafrågorna ska vara icke-konfessionella. Valet kring att arbeta med just frågor motiveras i avsnittet om Teoretiskt ramverk och är inspirerat utifrån religionssociologen
Douglas Cowan.69
Jag utgår ifrån att eleverna inte är vana vid att arbeta med verktyget temafrågor på det sätt som denna fallstudie uppmuntrar dem till. Därmed kan eleverna behöva tydlig, lärarledd exemplifiering. I detta moment förklarade jag hur frågorna kan användas genom att jag först läste texten och markerade i powerpointen vilket innehåll som avslöjade existentiella antaganden och därefter använde jag svaren till att ställa öppna frågor. Att läraren exemplifierar på detta sätt är nog inget ovanligt, men här kan noteras att inspirationen för detta tillvägagångsätt kommer från ett arbetsförslag av historiedidaktikern Avishag Reisman.
Reismans arbetssätt är en del av en större beskrivning som utvecklat för historieundervisning kring arbetet med källmaterial, och även om det är utvecklas för från historiedidaktiska traditionen av historiskt tänkande för att arbeta med historiska
primärkällor så finns det en poäng kring lärarens roll som jag menar kan vara lika viktig vid läsning av historiska primärkällor som vid läsning med ett nytt analysverktyg vid narrativ kring övernaturliga upplevelser. Reisman menar att eleverna behöver kunskap och läsförståelse för att finna den relevanta informationen i texten.70 Enligt Reisman är
detta något som eleverna behöver handledning i,Reisman skriver:
Over time, the approach emphasizes a gradual shift of cognitive responsibility, as students begin to practice disciplinary reading first in small groups with teacher guidance, and ultimately, on their own. Initially, however, students must see the teacher think aloud while reading historical documents, particularly if they have never seen anyone read in this way.71
Reisman förespråkar här en tre-stegsmodell där läraren först tydligt exemplifierar, sedan tränar eleverna på kunskapen i smågrupper för att senare kunna bepröva kunskapen på individ nivå. Detta moment, som i denna studie innebär att exemplifierade temafrågor, är första steget.
69 Cowan och Celestini 2019, “’America’s Dark Theologian Stephen King: A Religious Imagination Explored”, Podkast i The Religious Studies Project. Se vidare förklaring i avsnitt 3
Teoretisk ramverk.
70 Reisman 2012, s. 235–236.
18
Moment 3: Frågor till övernaturliga berättelser
Eleverna fick nu lyssna till tre korta berättelser som hämtats från tidigare forskning. Första berättelsen är insamlad av religionsvetare Per-Anders Östling och återfinns på Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala:
En dag körde jag bil med mina två 6-åriga tvillingdöttrar. Vi bestämde oss för att köra en lite annorlunda väg för att utforska området. När vi körde, såg vi en kvinna som arbetade i sin trädgård. Mina döttrar skrek då: 'mamma, mamma’. Jag tänkte inte så mycket på det hela. När vi skulle tillbaka bestämde vi oss för att ta samma väg tillbaka. Till vår förvåning såg vi att kvinnan fortfarande arbetade i sin trädgård. Då skrek mina döttrar på nytt: 'mamma, mamma'. Då förstod jag att det var mer än bara dumheter från mina döttrar.
Jag stannade bilen och gick fram till kvinnan i trädgården. Väl framme hos kvinnan frågade jag henne om hon någonsin mött mina döttrar tidigare. Hon svarade: - Nej, men jag hade två tvillingdöttrar som dog för sex år sedan ... 72
Ytterligare en berättelse från Östlings rapport lästes högt, samt en text som Sara Duppils beskriver bland flera internettexter om ungdomars spökupplevelser.73
Texterna delades även skriftligt i Zoom-rummet. Eleverna organiserade sig sedan i smågrupper i klassrummet. De uppmuntrades att sitta två- och två eller ”i mindre grupper”. Under gruppdiskussionen ställde eleverna temafrågor till berättelserna om existentiell kontext. Eleverna delade sina frågor med varandra och med mig allt efter som i zooms chattfunktion. Vid några tillfällen uppmuntrade jag till fler frågeformuleringar genom att ställa frågor till klassen.74 Det här kan ses som andra
steget på det tidigare nämnda arbetssätt som inspirerats av Reisman, vilket i innebär att eleverna testar att tillsammans tillämpa det analysverktyg som de tidigare observerat i lärarlett exempel. 75
Moment 4: Kategorisering av fenomen
Denna övning tillkom efter undersökningens ena pilotstudie,76 där några deltagare fann
svårigheter med att välja en berättelse vid det momentet där deltagarna skriver sina egna berättelser. Anledningen till denna upplevda svårighet berodde dels på av att deltagarna kände sig osäkra på vilka fenomen som kan klassificeras som övernaturliga, trots att det stod ”du bestämmer själv vad som är en övernaturlig upplevelse” (den andra anledningen presenteras längre fram, eftersom den påverkade övningen där eleverna skriver sina egna berättelser). Utifrån denna erfarenhet skapades detta moment för att underlätta för deltagarna i den kommande övningen, där de väljer en egen berättelse.
När eleverna kategoriserade fenomen så fick de skriva ett ”x” i chatten när de ansåg att ett fenomen kan tillhöra temat övernaturliga upplevelser. Eleverna blev informerade om att inte svara utifrån sin egen uppfattning kring fenomenets möjliga existens, utan
72 Östling 2012, s. 78. Östling återger ULMA 39271, Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala. 73 Östling 2012, s. 75., Duppils 2013, s. 88. Se texterna i stopmanuset, bilaga 8.
74 Se Stolpmanuset för fallstudien, bilaga 8. 75 Reisman 2012, s. 244.
19
endast spekulera kring vilka fenomen som kan inkluderas i ett temaarbete om övernaturliga upplevelser. Listan av fenomen är i stort hämtad från Ulf Sjödins enkätstudie från 1995 men har även kompletterats av fenomen från nyare forskning av både Sara Duppils och av Per-Anders Östling.77
Moment 5: Elevernas egna berättelser, kontexten av dessa samt temafrågor Denna övning utfördes via ett Microsoft Forms-formulär, som i sin tur bestod av två uppgifter och några frågor. Det tog mellan 8–16 minuter för eleverna att besvara hela formuläret. Eleverna blev tilldelade länken till formuläret via zoomchatten.
Först fick eleverna skriva en egen berättelse om övernaturliga upplevelser som de antingen hört talas om eller som de själva upplevt. Att eleverna ska skriva en berättelse kan tänkas låta som en uppmaning till skapa en fiktiv historia, men det finns en tanke bakom betoningen av skriv och berättelse. Vid pilotstudien där formuläret prövades var
formuleringen ”Beskriv en övernaturlig upplevelse som du hört eller upplevt” men de deltagare i pilotstudien som kände sig skeptiska till övernaturliga upplevelsers existens kände en motvilja att delge en berättelse eftersom ett svar på frågan tolkades som att bekräfta att innehållet i berättelsen faktiskt var övernaturligt. Eftersom denna studie inte vill pådyvla några sanningsanspråk kring detta och inte heller undersöker deltagarnas religiösa övertygelser så har frågan formulerats till att skriva en berättelse. Förhoppningen är att studiens fokus på narrativ även synliggörs genom detta.
I formuläret besvarade eleverna vilken socialisationsprocess som berättelsen kommer från. Svarsalternativen begränsades till att behandla primära socialisationsgrupper genom svarsalternativen ”familjemedlemmar” eller genom ”min egen upplevelse”, och sekundära grupper som ”bekanta” samt populärkulturens och sociala mediers inflytande. Ett alternativt tillvägagångsätt här skulle kunna vara svarsalternativ kring olika miljöer, såsom att efterfråga om berättelsen hörts i samband med föreningsengagemang, vid idrottsaktivitet eller vid en religiös sammankomst. För att avgränsa svarsalternativen fokuserades vilka sociala agenter (från vem) som berättelse
kommer från istället för att orientera sig utifrån en plats eller sammanhang (vilket ändå betraktas vid analysen av själva berättelserna). Eleverna svarade dock även om de hört berättelsen utanför eller inom skoltid, då detta var en kontrollfråga på att berättelserna hämtades utanför den formella skolmiljön.
Eleverna fick därefter skriva vilka temafrågor som kan formuleras till deras berättelse. Det här kan ses som ett tredje steg på den 3-stegsmodell som är inspirerad från Reismans, där eleven i detta steg på egen hand får tillämpa det verktyg som tidigare introducerat i klassen och som testat med klasskamrater. Här prövar de kunskapen individuellt. 78 Syftet med att eleverna ställer frågor till sina egna berättelser grundar sig
om eleverna kan finna fler eller annorlunda frågor från mötet med berättelser som är hämtade från informella lärmiljöer, tillskillnad från de frågor som formulerats tidigare i formell lärmiljö.
77 Sjödin 1995, s. 162–163., Duppils 2013, s. 81, 82, 92., Östling 2012, s. 52, 60. Se bilaga 8 för genomgång av listan över fenomen.
20
Formuläret avslutades med att eleverna svarade på två korta bakgrundsfrågor, om deltagarens kön och vad de läser för gymnasieprogram. Även om syftet för denna studie inte undersöker könsskillnader, så är det med tanke på det valda temat om övernaturliga upplevelser relevant att samla data om deltagarnas kön. Detta eftersom tidigare forskning visar att kvinnor är mer benägen att engagera sig i nyandliga rörelser och då särskilt i New Age, samt svara oftare om deras religiösa övertygelser kring övernaturliga företeelser (paranormal beliefs). 79 Frågan om gymnasieprogrammet var en
kontrollfråga för att se att samtliga deltagare i klassen läste samma program. Formuläret i sin helhet återfinns som bilaga 8.
Moment 6: Nyfikenhetskoll
Efter formuläret genomfördes en kort intressekoll kring nyfikenhet på de andra deltagarnas berättelse, dels av didaktiska skäl för att se mötet var intresseväckande, dels för att fånga upp deltagarna inför nästa övning.
Moment 7: Likheter och skillnader
I detta moment fick deltagarna skriva om de uppfattade likheter eller skillnader mellan de temafrågor som de skrivit i formuläret-, till sina egna berättelser, och de temafrågor som eleverna tidigare i smågrupper formulerade till de tre narrativen. Eleverna gav sina svar direkt i chatten. Eftersom lektionen började närma sig sitt slut vid detta moment så efterfrågade jag inte exempel kring detta, även om det fanns en tanke med det vid planeringen av fallstudien.
Väldigt kort nämndes att arbetssättet med att jämföra likheter och skillnader i temafrågornas framställning även kan vara fruktsamt för att se hur olika människors livsberättelser, både inom och utanför ramen för religiösa traditioner, kan beröra existentiell kontext.
Moment 8: Intressekoll
Innan fallstudien avslutades fick eleverna en enkel utvärderingsfråga där alla som funnit de senaste 60 minuterna intressanta fick skriva ett ”x” i chatten.
Moment 9: Avslutandet av fallstudien
Deltagarna tackades för sitt deltagande och påmindes om vilka kontaktuppgifter som de kan använda vid eventuella frågor eller funderingar.
2.5 Anknytningar till läroplanen
Denna fallstudie är uppbygg som en religionskunskapslektion och anknyter till religionsämnets syfte, kunskapskrav och flera av centrala innehållen i läroplanen. Att arbeta tematiskt i religionskunskapen genom att behandla flera punkter från centrala innehållet inom samma tematiska arbetsområde har enligt en rapport från Skolinspektionen (2012) visat sig minska stress vid lärarens lektionsplanering.80
Kvalitativ forskning av religionsdidaktikern Karin Kittelmann Flensner har även visat
21
att eleverna har öppnare attityder till religion och andras religiositet vid ett tematiskt arbetsupplägg, än vid tillfällen där undervisningen behandlar religion efter religion.81
I läroplanen står det att religionskunskapens syfte att: “De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva”.82 Som
denna uppsats inledningsvis introducerar bygger denna fallstudie på en hypotes kring att en väg till förståelse och respekt kan börja med att lyfta in eleverna berättelser som finns från deras liv utanför skolan in i religionskunskapen. Genom att låta eleverna se att det finns berättelser i deras närhet, som yttrar sig på olika sätt, går det kanske att bygga en bro medan elevernas egna religiösa plausibilitetsstrukturer och andra människors religiositet. I det långa loppet kan detta förhoppningsvis leda till ökad respekt för olika sätt att tänka. Dessa tankar bygger jag vidare på både en problematik som jag ser med att religion tillskrivas andra,83 dels från lösningar inspirerat från
pragmatismen och narrativ pedagogik.84
I religionsämnets syfte står det även att eleven ska ”analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv” samt ”kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar”.85 Dessa citat anknyter
till centrala innehåll som passar till studien, och som jag nedan redogör för.
Fallstudien knyter an till flera punkter i det centrala innehållet, samtliga av dessa redovisas nedanför i figur 1, till vänster för kursen Religion 1 och till höger Religion 2.
Första punkten till vänster redogör för världsreligioner och olika livsåskådningars kännetecken.86 Kännetecken är ett diffust begrepp, men det kan det tänkas innehålla de
övernaturliga väsen som finns inom världsreligionerna. Till Religion 2 byggs detta vidare
med att kunna jämföra dessa kännetecken med nyreligiösa rörelser.87 Exempelvis kan
detta bygga vidare på frågor kring änglar, som återfinns i både de abrahamitiska religionerna, i nyreligiösa rörelser, privatreligiositet, populärkulturen och i nyhetskanaler. Notera att privatreligiositet även nämns i nästa utvalda mål ur Religion 2.
Populärkultens och massmedia nämns även av Skolverket i betydelse till nyreligiösa rörelser och privatreligiositet i Skolverkets kommentasmaterial för religionskunskapen.88 Sista punkten ur Religion 2 är utvald för att återkoppla till individers
tillhörighet,89 vilket återkopplar till religionsvetenspens diskussion kring att tillskriva
andra en religiös tillhörighet, representera eller blir representerad en religiös tillhörighet.90 Medan denna punkt även knyter an till gemenskap91 som kan anknytas till både primära – och sekundära socialisationsprocesser, så knyter sista redovisade
81 Kittelmann Flensner 2015, s. 297.
82 Skolverket 2011a, Läroplan för gymnasieskolan, Religionskunskap, Ämnets syfte. 83 Thurfjell 2015, s. 111.
84 Säljö 2014, s. 289–290., Dewey 2004, s. 46, 48., Se avsnitt 3 Teoretiskt ramverk och 1 Inledning. 85 Skolverket 2011a, Läroplan för gymnasieskolan, Religionskunskap, Ämnets syfte.
86 Skolverket 2011a, Läroplan för gymnasieskolan, Religionskunskap, Religion 1, Centralt innehåll. 87 Skolverket 2011a, Läroplan för gymnasieskolan, Religionskunskap, Religion 2, Centralt innehåll. 88 Skolverket 2011b, Kommentarmaterial till ämnesplanen i religionskunskap i gymnasieskolan, s.5 89 Ibid.
90 Holmqvist Lidh 2016, s. 121, Jackson 2016, s. 149., Thurfjell 2015, s, 111–113., Se vidare förklaring i avsnitt 1.1 Bakgrund och 4 Tidigare forskning.
22
punkten för Religion 1 mer an till sekundära socialisationsprocesser såsom sociala medier.
Socialisationsprocesserna är viktiga vid källan för berättelserna. I studiens syfte så knyter det an till informella och formella lärmiljöer, men till elevernas kunskap kan det även vara av betydelse för att kontextualisera olika narrativ. Främst bygger fallstudien på den andra utvalda punkten ur Religion 1 som behandlar gudsuppfattningar.92 Skolverket utvecklar i kommentarmaterial för religionskunskap att begreppet gudsuppfattningar ska
behandlas som mångfacetterad och kring kontexter. Kommentarmaterialet behandlar även att svar på existentiella frågor skiljer sig mellan individer och grupperingar,93 vilket
är hela poängen med fallstudiens arbeten kring att använda verktyget med temafrågor för att se likheter och skillnader. Skolverket skriver:
[…] studera hur teologiska och existentiella frågor kan tolkas och diskuteras på mycket olika sätt inom och mellan religioner. Frågor som rör tron på Guds existens eller ett liv efter döden kan både formuleras och besvaras på många sätt. Vissa enskilda och grupper, inom en bestämd religion eller religiös tradition, kan representera likartade förhållningssätt medan andra skiljer sig åt.94
Figur 1. Sammanställning från aktuella punkter från centrala innehåll för kurserna Religion 1 och Religion 2 i Gy11
Centrala innehåll
Religion 1 Religion 2
”Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.”
”Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för
förhållande till världsreligionerna.”
”Olika människosyn och gudsuppfattningar
inom och mellan religioner.” ”Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald.”
”Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelse.”
”Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet.”
Det centrala innehållet går hand i hand med läroplanens kunskapskrav. Fallstudien arbetar för att tillhandahålla eleverna ett verktyg i temafrågor som senare kan användas
23
för att jämföra likheter och skillnader mellan olika individer och gruppers svar. I Religion 1 ska eleverna bland annat känna till världsreligionernas kännetecken,95 och olika
gudsuppfattningar. Eleven ska: ”redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar”.96 I Religion 2 ska eleverna:
”redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang”97.
Det kan även tilläggas att begreppet Tro är centralt i läroplanen, samt att Skolverket
inte enbart menar att lärarna ska inkludera religiösa doktriner eller trosföreställningar. Skolverket har en vidare tolkning i begreppet som inkluderar den existentiella kontext som denna studie uppmuntrar eleverna att fråga kring. Skolverket skriver i kommentarmaterialet:
Begreppet tro kan exempelvis tolkas som en tro att eller en tro på. I det förra fallet kan tro handla om att hålla vissa påståenden eller trossatser för sanna. I det senare fallet kan tro snarare ha med ett existentiellt förhållningssätt eller ett sätt att leva att göra.98
Det här avsnittets ovanredovisade kopplingar till läroplanen är ett urval som passar undersökningens fallstudie, men det finns fler ingångsvägar för att arbeta tematiskt med övernaturliga händelser utifrån läroplanen. Intersektionalitet är ett exempel på sådan ingångsväg i läroplanen som kan passa vid ett liknande lektionsupplägg. Skolverket nämner betydelsen av att arbeta med intersektionalitet i sitt kommentarmaterial till ämnesplanen i religionskunskap.99 Trådar att dra i vore exempelvis identitet som skapas
och upprätthålls utifrån kön, socioekonomiskbakgrund och attityder. Religionsvetaren Ingela Visuri reflekterar om intersektionella perspektiv kring bakgrunden för personer som intresserar sig för nyandliga aktiviteter. Visuri menar bland annat att en kvinnlig överrepresentation som försörjer sig via lågavlönade yrken kan utifrån rådande samhällsnormer bidra till att nyandlighet förknippas med lågstatus-attityder.100
2.6 Forskningsetiska överväganden
Undersökningen har genomgått en forskningsetisk granskning hos Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna. Under denna undersökning gick projektet under namnet Religionsdidaktiska lärdomar kring informellt lärande genom gymnasieungdomars möte med berättelser om övernaturliga upplevelser.
En fallgrop i utformandet av informationsbrev är att viktig information utelämnas samtidigt som information tenderar att bli för svårbegripligt.101 För att undvika detta
95 Skolverket 2011a, Läroplan för gymnasieskolan, Religionskunskap, Religion 1, Kunskapskrav. 96 Skolverket 2011a, Läroplan för gymnasieskolan, Religionskunskap, Religion 1, Kunskapskrav. 97 Skolverket 2011a, Läroplan för gymnasieskolan, Religionskunskap, Religion 2, Kunskapskrav. 98 Skolverket 2011b, Kommentarmaterial till ämnesplanen i religionskunskap i gymnasieskolan,s.1 99 Skolverket 2011b, Kommentarmaterial till ämnesplanen i religionskunskap i gymnasieskolan,s.2. 100 Visuri 2020b, s. 292.
