Att leva med reumatoid artrit
- En litteraturstudie
To live with rheumatoid arthritis
- A literature review
Mohammed Hussein
Man-On Tang
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/ Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/ 15 hp
Handledare: Karin Ekholm & Elisabeth Kling
Sammanfattning
Titel: Att leva med reumatoid artrit To live with rheumatoid arthritis
Fakultet: Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap. Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper.
Ämne: Omvårdnad.
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå.
Författare: Mohammed Hussein och Man-On Tang.
Handledare: Elisabeth Kling och Karin Ekholm.
Examinerande lärare: Anna Josse Eklund
Sidor: 20.
Nyckelord: Reumatoid Artrit, livskvalitet, omvårdnad.
Introduktion: Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar lederna genom
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Reumatoid Artrit ... 4
Livskvalitét ... 4
Omvårdnad ... 5
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Metod ... 6
Litteratursökning ... 6
Inklusionskriterier ... 6
Exklusionskriterier ... 6
Urvalsprocess ... 8
Databearbetning... 9
Etiska överväganden ... 9
Resultat ... 10
Symtomupplevelse ... 10
Påverkan på livet ... 10
Somatisk påverkan och lindring ... 11
Omvårdnadens betydelse ... 11
Socialt stöd ... 12
Diskussion ... 14
Klinisk betydelse ... 16
Förslag till fortsatt forskning ... 16
Slutsats ... 16
Referenslista ... 17
4
Introduktion
Reumatoid Artrit
Reumatoid artrit (RA) drabbar 0,5 % - 1 % av världspopulationen och beroende på individens kön och etnicitet insjuknar det 12–1200 individer per 100,000 årligen (Gabriel 2001). Enligt Gran (2009) och Jacobsen et al. (2009) är orsaken till RA okänd men kan påverkas av ärftlighet och har ett samband med hormoner i kroppen. RA förekommer vanligast mellan 45–65 års ålder och personer som får sjukdomsdebut av RA tidigare än vid 16 års ålder tillhör en egen patientgrupp kallad juvenile artrit.
Enligt Tehlirian & Bathon (2008) är RA en autoimmun sjukdom som är kronisk och karaktäriseras av svullna leder, stelhet, smärta och nedsatt mobilitet. Efterföljderna av RA för den individuella personen är betydande och kan medföra smärta, tappad rörelseförmåga, behov av assistans och nedsatt välmående i allmänhet som leder till försämrad livskvalitet. Dessutom finns det risker för fatigue, viktnedgång och smärta i form av muskelvärk (Tehlirian & Bathon 2008).
Enligt Porth (2014) orsakar RA att kroppens egna immunförsvar angriper synovialhinnan (inre hinnan i en ledkapsel), en inflammation uppstår och leder förstörs. Det är oftast ett protein som heter reumatoid faktor som orsakar problem i immunförsvaret. Det som sker i lederna är att immunförsvaret aktiverar celler och det gör att det blir lokala frisättningar av proteiner som tumörnekrosfaktorn (TNF) som förstör lederna och bildningen av antikroppar som är specifika för det området (Porth 2014).
Enligt Gran (2009) och Jacobsen et al. (2009) kan sjukdomen utvecklas över år, sjukdomen debuterar oftast med inflammation i fingerlederna och tålederna, det leder till att patienten upplever nedsatt styrka och rörelseförmåga i lederna. Den inflammerade ledhinnan kan växa utåt mot ledkapseln eller inåt i ledbrosket vilket orsakar deformitet i fingerleden och handleden (Gran 2009 & Jacobsen et al. 2009). Några patienter kan uppleva muskelförtvining och ofrivilliga muskelsammandragningar i fingrarna (Jacobsen et al. 2009).
Socialstyrelsen (2012) har rekommenderade nationella riktlinjer som ska efterföljas vid vård av sjukdomar i rörelseorganen och inom dessa riktlinjer tillhör sjukdomen RA. De flesta rekommendationerna i riktlinjerna syftade till sjuksköterskans roll att tidigt identifiera patienter med artrit och lindra besvären. Riktlinjernas ändamål är att stärka användandet av vetenskapligt utvärderade och verksamma åtgärder. Riktlinjerna kan vara ett stöd för öppna och systematiska prioriteringar inom hälsa och sjukvården.
Livskvalitét
RA har stor fysisk och psykisk påverkan på en patient och det kan yttra sig genom smärta, stelhet och fatigue som i sin tur påverkar patientens livskvalitet. Livskvalitet är enligt WHO (1994) en individs egna perspektiv av deras position i livet i sammanhang med kultur och värderingar relaterat till deras levnadssätt, förväntningar, mål och bekymmer.
5 allmänhet och de upplevelserna av de yttre situationerna. De objektiva förhållandena är människans familjesituation, ställningen inom yrket, situationen i hemmet och de somatiska hälsotillstånden som är viktiga för välbefinnandet. Nordenfelt (2004) förklarar kopplingen mellan livskvalitet och upplevelser genom att beskriva subjektiv ohälsa som en upplevelse av de yttre situationerna och sinnesstämning i allmänhet. Det sänkte människans välbefinnande som till exempel upplevelsen av illamående, smärta och trötthet som var negativa sinnesintryck (Nordenfelt 2004).
McKevitt et al. (2003) gjorde en studie där patienterna fick definiera innebörden av livskvalité. Majoriteten definierade lycka som livskvalitet. Att kunna njuta av livet, känna att livet var värt att leva och leva ett liv fritt från bekymmer var ett av perspektiven. Ett annat perspektiv var att ha god hälsa, funktionsförmåga och att kunna utöva dagliga aktiviteter och andra patienter tyckte att livskvalitet var psykiskt välbefinnande, att kunna känna att man har kontroll och att ha ett ekonomiskt välbefinnande eller säkerhet (McKevitt et al. 2003).
Omvårdnad
Enligt Hälsosjukvårdslagen (1982:763) ska patienterna känna trygghet under vårdtillfället och få en god kontakt med sjuksköterskan. Sjuksköterskan behöver respektera patientens integritet och självbestämmande för att tillgodose patientens behov av säkerhet och kontinuitet i vården. Enligt Van Eijk-Hustings et al. (2012) var det bra att undervisa patienterna om sjukdomen som sjuksköterska, vilket kan ge patienten bättre egenvårdsförmåga och hantering av RA. Dessutom hade RA patienter många olika behov av omvårdnad på grund av de symtom som följde med sjukdomen och det är sjuksköterskans uppgift att assistera patienterna, ge dem information om sjukdomen, observera patienterna om det föreligger smärta eller fatigue, samtala med patienterna, ge motivation till att försöka vara självständig och ge stöd vid psykosociala problem som till exempel ångest och depression (Van Eijk-Hustings et al. 2012).
En viktig roll hos sjuksköterskan var att utbilda patienter i hanterandet av kroniska sjukdomar som RA. Utbildningen var mer än bara informations utbyte utan kan ses som en interaktiv process mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna typ av utbildning var att stödja och försöka möjliggöra patienter med RA att hantera den vardagen och förbättra deras välbefinnande och hälsa (Zangi 2014).
Problemformulering
De vanligaste problemen som RA patienterna hade var smärta, fatigue och stelhet som begränsade deras vardag och påverkade livskvaliteten. Denna litteraturstudie har gjorts för att ge sjuksköterskor en större inblick på hur patienter kan uppleva RA och få en större förståelse kring patientens tillstånd och upplevelsen av livskvaliteten och efter det ge adekvata omvårdnadsåtgärder för att lindra symtomen. Förhoppningsvis med denna information kan man förbättra omvårdnaden hos patienter som lider utav RA
Syfte
6
Metod
En litteraturstudie innebar att börja med ett syfte, göra en problemformulering, genomföra en plan att samla information och analysera det och tolka informationen som sammanställs i resultatet (Polit & beck 2012). Den måste även vara systematisk och ha med inklusions- och exklusionskriterier som är tydliga på grund av att man ska kunna replikera metoden i framtida studier (Polit och Beck 2012).
Litteraturstudien utfördes genom Polit & Becks (2012) nio-stegsmodell som beskrivs i följande steg: (1) Syfte och problemformulering utformas. (2) Utforma en sökstrategi (vilken databas och sökord som skall användas). (3) Sök efter och identifiera artiklar som svarar till syftet, (4) Bedöm artiklarnas relevans och lämplighet, (5) Läs artiklarna. (6) Därefter sammanställa och koda informationen från artiklarna. (7) Kritiskt granska och evaluera studierna. (8) Analysera och integrera data och sök efter tema/kategorier. (9) Sammanställ litteraturstudiens resultat.
Litteratursökning
Enligt steg 1 i Polit & Becks (2012) nio-stegsmodell utformades ett syfte och en problemformulering. I Steg 2 Polit & Becks (2012) modell användes databaserna CINAHL och PUBMED för sökande av vetenskapliga artiklar där det söktes med Medical Subject Headings [MESH] i PUBMED och Major Headings [MH] i CINAHL för precisering av artikel sökning för området. De sökorden som användes i databasen Cinahl var Arthritis Rheumatoid, quality of life, patient satisfaction, patient care, nursing, life experiences och activities of daily living. I databasen Pubmed användes sökorden Arthritis Rheumatoid, quality of life, patient satisfaction, patient care, nursing, self-efficacy, activities of daily living och nurs*. Enligt Steg
3 i Polit & Becks (2012) modell söktes först sökorden var för sig och där efter sammanlänkades
de. Sammanlänkningen av sökorden gjordes med operatorn AND som används för att begränsa en sökning och ge ett smalare sökresultat (Forsberg & Wengström 2016). Se tabell 1 respektive tabell 2.
Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna var att inkludera engelska peer review artiklar. Artiklarna skulle vara skrivna mellan 2011– (2016-10-19) och gälla individer som var över 18 år.
Exklusionskriterier
7 Tabell 1. Sökning i CINAHL
8 Tabell 2. Sökning i PUBMED
Databas Nummer Sökord Antal
Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 1 Arthritis Rheumatoid 12672 2 Quality of life 40650 3 Patient satisfaction 18665 4 Patient Care 113346 5 Nursing 22543 6 Self Efficacy 5066 PUBMED 7 Activites of daily living 12116 8 Nurs* 144616 9 S1 AND S2 AND S8 26 1 ((2)) 1 1 10 S1 AND S3 AND S8 14 4 ((1)) 1 1 11 S1 AND S4 AND S8 13 1 (1) ((1)) 1 1 12 S1 AND S5 AND S8 12 1 (2) ((1)) 13 S1 AND S6 AND S8 8 1 14 S1 AND S7 AND S8 11 3 (1) ((1)) 1 1 Totalt antal 11 (4) ((6)) 4 4 ( ) = interna dubbletter (( )) = externa dubbletter * = trunkering
Urvalsprocess
Urval 1Enligt Steg 4 I Polit & Becks (2012) modell lästes 355 artiklar i titel och abstrakt där det valdes 47 artiklar till urval 1. Av dessa 47 artiklar härrörde 36 från Cinahl och 11 från Pubmed. 10 dubbletter exkluderades från Cinahl och från Pubmed exkluderades 4 interna och 6 externa dubbletter.
Urval 2.
9 Urval 3.
Enligt Polit & Becks (2012) steg 7 i modellen användes deras granskningsmallar ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”. 17 artiklar kvalitetsgranskades och 4 artiklar exkluderades då det inte svarade mot syftet vilket minskade antalet till 13 artiklar som kom med i urval 3. Det har även gjorts en artikelmatris bilaga 1 där samtliga artiklar finns i urval 3.
Databearbetning
Enligt steg 8 och 9 (Polit & Beck 2012) lästes samtliga 13 artiklar var för sig mellan författarna för att kunna hitta kategorier. Författarna markerade i artiklarna och diskuterade de resultat som stämde överens med litteraturstudiens syfte. I artiklarna söktes det efter likheter och skillnader i texterna för att sammanställa de olika huvudkategorierna. De kategorierna som formades var Symtomupplevelse, omvårdnadens betydelse och socialt stöd. Vidare delas huvudkategorin symtomupplevelse in i två underkategorier påverkan på livet och somatisk påverkan och lindring.
Etiska överväganden
10
Resultat
Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av RA ur ett patientperspektiv. Resultatet grundade sig på 4 artiklar av kvantitativ metod och 9 artiklar av kvalitativ metod. Resultatet presenteras i följande huvudkategorier: Symtomupplevelse med 2 underkategorier: Påverkan på livet och somatisk påverkan och lindring. Omvårdnadens betydelse och socialt stöd.
Symtomupplevelse
Symtomupplevelse hade en negativ påverkan på livet hos RA patienter där de upplevde ändringar på livssituationen. Det var en följd av somatisk påverkan som till exempel fatigue, stelhet och smärta som krävde lindring av symtomen.
Påverkan på livet
Symtomupplevelser hos patienter med RA hade enligt Sanderson et al. (2011) nämnt att några RA patienter levde med störningar som påverkade det normala livet och RA symtomen uppfattades av patienterna som påträngande och överväldigande. En patient berättade:
“I say: ‘But you don’t know what I feel like inside’, you know, when I see myself and I see all this swelling [weight gain from steroids for RA treatment], and how I look. I feel like getting a knife sometimes and going like that to myself [cutting across stomach]. That’s how bad I feel…You don’t feel a normal person. How can you when you’re constantly in chronic pain with everything?” (Sanderson et al. 2011).
För en annan patient har RA diagnosen och smärtan skapat sådan oro att former av psykiska besvär upplevdes. Patienten ville plötsligt avbryta eller avsluta sitt liv på grund av sjukdomen och förlust av det sociala nätverket vilket gjorde att de normala aktiviteterna upphörde (Sanderson et al. 2011). Patienten berättade:
“I used to say I didn’t want to live and things like that. It was terrible because I had two little babies as well. And it was getting so bad; I was a nightmare for years because you
can’t come to grips with it” (Sanderson et al. 2011).
Sanderson et al. (2011) beskrev att några patienter kämpade för att uppvisa ett normalt liv oavsett intensitet av symtomen och dolde synliga tecknen med olika strategier. En patient berättade:
“If you’ve got pain in your legs, your knees, hips, it does affect the way you walk. They’re bound to notice something…If I were, say, working somewhere [as an electrician], down on my knees and a customer’s there talking to you and you want to get up and you think: ‘I can’t…It’s going to be a nightmare getting up from this position’, so you’ve got to stay there, really, until they decide to go” (Sanderson et al. 2011).
Patienter som hade levt med RA i en längre tid hade omvärderat sin syn på normalitet och kroppsliga upplevelser (Sanderson et al. 2011; Van Tuyl et al. 2015). Patienterna upplevde bättre humör av att kunna utföra värdefulla aktiviteter när påverkan på symtomen var mindre (Van Tuyl et al. 2015). Att acceptera sjukdomen gav patienterna en omdefinierad tro, värde och var en läkningsprocess för självidentiteten (Sanderson et al. 2011). Patienten berättade:
“Because mentally, when you are not in pain you forget, or you forget that you can’t walk as far as you used to, get back to the things that you used to do or get back to the way that your life was before. The reality is that I do things in a different way or, so in reality, I suppose there is a new normality” (Sanderson et al. 2011).
11 psykiska och sociala svårigheter (McCarron 2015). Enligt Courvoisier et al. (2012) var patienternas upplevda smärta och sjukdomsaktivitet starkt kopplat till den psykosociala hälsan hos patienterna. Det var viktigt för patienterna att de upplevda symtomen antingen var borta eller reducerade i intensitet (Courvoisier et al. 2012).
Somatisk påverkan och lindring
Fatigue var den största faktorn till att RA patienter upplevde depression och att hälsan försämrades drastiskt vilket påverkade livskvaliteten (Franklin & Harrell 2013). Enligt Rongen-Van Dartel et al. (2014) upplevde patienter med RA mindre fatigue när de engagerade sig i fysiska aktiviteter medan patienter med låg aktivitet upplevde betydligt mer av fatigue. Patienterna upplevde att stabiliseringen av sjukdomen innebar en minskning av symtomupplevelsen (Van Tuyl et al. 2015). Stelheten var ett symtom som förekom hos RA patienter där Orbai et al. (2014) beskrev patienternas upplevelse av stelhet i jämförelse av andra RA symtom som smärta och svullnader. Många patienter kände att smärtan överskuggade stelheten medan några kände motsatsen. Patienterna diskuterade olika åsikter angående de olika symtomen smärta, svullnad och stelhet. En del patienter ser stelhet som en påföljd av smärtan eller svullnad och inte som ett eget symtom (Orbai et al. 2014). Enligt Orbai et al. (2014) fanns det några faktorer som intensifierade patienternas upplevelse av RA symtomen som orörlighet, fysisk aktivitet med upprepande moment, väderomslag, årstidsskiften, stress och sömnbrist. Patienterna använde olika strategier för att lindra stelheten som värme i form av temperaturhöjning i huset eller en varm dusch, lägesändringar och fysiska övningar (Orbai et al. 2014).
Vidare nämner Knittle (2011) att patienterna behövde sätta upp mål som var rimliga för att kunna ha en positiv effekt på den hälso-relaterade livskvaliteten vilket kunde leda till mindre smärta.
Omvårdnadens betydelse
Sjuksköterskans viktiga uppgift var att bemöta, ge information, lindra, utbilda och ge stöd och vara tillhands för patienterna. Patienterna upplevde mer säkerhet och öppenhet för att kunna diskutera med sjuksköterskorna om patienternas emotionella och sociala problem (Cottrell et al. 2013; Hardware et al. 2015). Enligt Bala et al. (2012) var ett bra bemötande en stor effekt på vårdupplevelsen hos patienterna. En patient berättade:
“It is their warmth and kindness, and one feels welcome ... it’s this gentle, civil manner so one feels that they care” (Bala et al. 2012).
Sjuksköterskan ska vara lyhörd och samtala med patienterna på en jämn nivå för att kunna skapa en bra relation med patienten. Patienterna upplevde känslighet i konversationen med sjuksköterskan och vågade öppna upp för henne/honom, eftersom hon/han lyssnade uppmärksamt på till patientens sjukdomserfarenhet och livssituation (Larsson et al. 2012; Bala et al. 2012). Patienten berättade:
“... I have a very good doctor ... but you don’t say as much to her as you do to a nurse. You form a different relationship, I think. You are more on the same level with a nurse than you are with a doctor ... that’s why this intermediary is so very important” (Bala et al. 2012).
12
“She is very sensitive. She can see if I am feeling bad and comes straight to me and asks: “How are you today?” ... You are treated and taken seriously” (Bala et al. 2012).
Patienterna upplevde säkerhet när sjuksköterskan undersökte patienterna och de upplevde inte att det behandlades som ett objekt (Larsson et al. 2012; Bala et al 2012). Patienterna upplevde att de får upplysning om sjukdomen och behandlingen när sjuksköterskan pratade med patienterna om deras deltagande i undersökning och planering. Detta samtal innehöll reflektion och patienterna fick en chans att analysera och ha en mer aktiv roll i bedömningen av sjukdomen. Patienterna upplevde att sjuksköterskan respekterade patienternas värderingar och lindrade patienternas problem. Medbestämmande stärktes av att patienternas egna reflektioner kring behandlingen bekräftades och fick stöd i avgörandet. Att ha inflytande och ha möjligheten att delta i beslut om sjukdomen och behandlingen var en viktig faktor för patienternas upplevelse av deltagandet (Larsson et al. 2012). Patienter berättade:
“You feel that she is interested in my problem and that she really wants to help. It is extremely important to feel that they really are there for me” (Bala et al. 2012).
Socialt stöd
Patienter med RA kunde förbättra livskvalitén när de kände sig accepterade och fick stöd av den sociala omgivningen. Familjen var en stor del i patientens sociala liv och det bidrog till emotionella och praktiska stöd som var en stor faktor till patientens självacceptans i hanteringen av sjukdomen. Enbart existensen av familjen var tillräckligt för patientens motivation i motverkan mot sjukdomen och söka valmöjligheter i hantering av vardagliga sysslor (Kostova et al. 2014). En patient berättade:
”I went through some moments when I was crying during the night because of the pain and I was feeling wronged, helpless. I really hit the bottom then. My biggest thought that helped me was the love for my family” (Kostova et al. 2014).
Patienternas självacceptans och känsla av välbefinnande var som starkast när de var accepterade av familjemedlemmarna och att bli behandlad som en vanlig människa. En viktig del för att uppnå självacceptans var att få stöd av familjemedlemmarna till ett normalt vardagsliv och deltagande i aktiviteter. Det engagerade patienten till mer aktiva roller (Kostova et al. 2014). En patient i studien berättade:
”I think the most important thing that helps you accept it [RA] is being accepted by your family. The feeling that you are anyway accepted as an equal and not considered as a burden” (Kostova et al. 2014).
Den svåraste förlusten som en patient behövde acceptera var förlusten av självständighet i hanteringen av dagliga aktiviteter. Det behövdes en balans mellan bibehållandet av patientens självidentitet, självständighet och patientens behov av stöd som familjemedlemmarna behövde ta hänsyn till och inte vara för påträngande (Kostova et al. 2014). Processen att anpassa sig och finna fördelar i situationen gjorde att patienterna kom närmare familjen och skapade en personlig utveckling där det erhålls ett nytt perspektiv på livet, vara mer tålmodigt med andra och sig själv, kunna visa empati och vara starkare (Sandersson et al. 2011).
13
”So many people I tell I have arthritis and it doesn’t mean anything to them. I have described that situation to friends of mine that still say, ‘Well you look good,’ and I say, ‘If I was in a body cast from the top of my head to my toes you would get it, it would be completely different.’ It’s every joint. Because you don’t see it, I am still sick” (Mccarron 2015).
Familjemedlemmarna kunde få panik och ångest vilket orsakade att patienten upplevde oro som skapade irritation. Patienterna upplevde att familjemedlemmarna överdramatiserade problemet istället för att ge adekvat hjälp (Kostova et al. 2014). Patienten berättade:
14
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva att leva med upplevelsen av RA ur ett patientperspektiv. Resultatet visade att patienterna lider av symtom som smärta, stelhet och fatigue som har en negativ effekt på den upplevda livskvaliteten. Socialt stöd var en stor faktor i upplevelsen av RA som bidrog med självacceptans i hanteringen av sjukdomen. Sjuksköterskans roll var viktig i bemötandet och hanteringen av patienten. Patienterna upplevde bra vård av sjuksköterskans kompetens, kunskap och skicklighet.
Resultat diskussion
Litteraturstudiens resultat visade att patienter med RA upplevde att smärtan och fatigue var faktorerna som hade störst påverkan på den psykosociala hälsan. Fatigue och depression upplevdes mer vid inaktivitet men även förekomsten av outhärdlig smärta kan skapa depression. Detta stöds av Rathbun et al. (2015) som i sin studie visade där RA patienter upplevde att depressiva symtom var relaterade till smärta, den globala sjukdomsaktiviteten och allmäntillståndet (Rathbun et al. 2015).
Resultatet visar att patienter som var aktiva med fysisk aktivitet rapporterade mindre fatigue och att det var en åtgärd för stelhet. Løppenthin et al. (2015) styrker detta i sin studie att RA patienter med kontinuerlig fysisk aktivitet upplevde en minskning av smärta, fatigue och sjukdomsaktivitet (Løppenthin et al. 2015). Något som inte visades i litteraturstudiens resultat var att fysisk aktivitet minskade smärtupplevelsen då detta kan leda till en bättre upplevelse av RA.
I litteraturstudiens resultat framkom att patienterna hade olika åsikter om hur stelhet upplevdes. Några beskrev att smärtan överskuggade stelheten medan andra upplevde motsatsen och några patienter upplevde att stelheten var en följd av smärta och inte ett eget symtom. Halls et al. (2015) stärker i sin studie uppfattningen om stelhet hos RA patienter att stelhet har en uppenbar relation med andra RA symtom som smärta. Några patienter kunde ha problem att urskilja mellan symtomen smärta och stelhet men många patienter kunde diskutera separat mellan symtomen (Halls et al 2015). Litteraturstudiens resultat visade att faktorer som påverkade stelheten var vädret, stress och sömnbrist. Halls et al. (2015) stöder detta med att nämna upplevelsen av stelhet påverkades av miljön i omgivningen.
Något som inte tas upp i litteraturstudiens resultat var hur stelhet påverkade livskvaliteten hos RA patienterna men i Halls et al. (2015) studie om stelhet hos RA patienter påvisas att stelhet har en negativ påverkan på livskvaliteten där patienterna nämner till exempel att det var svårt att äta och ta på sig kläder (Halls et al. 2015). Abell et al. (2005) och Uhlig et al. (2007) stödjer detta i sin studie om RA patienters livskvalitet där dessa kunde uppleva smärta och stelhet som två av de mest frekventa symtomen, detta ledde till begränsningar i utförandet av fysisk aktivitet vilket påverkade livskvaliteten (Abell et al. 2005; Uhlig et al. 2007). Litteraturstudiens resultat visade att fatigue påverkade livskvaliteten vilket styrks av Huyser et al.s (1998) studie om fatigue hos RA patienter som beskrev att fatigue hade en tung roll i livskvaliteten vilket nästan 80-90% av RA patienter upplevde (Huyser et al. 1998). Livskvaliteten hos RA patienterna belystes indirekt i denna litteraturstudies resultat men det kunde ha utvecklats mer. Författarna håller med om att det är viktigt med symtomhanteringen hos RA patienterna för att kunna förbättra upplevelsen av sjukdomen genom att ha en bra smärthantering, vara fysiskt aktiv och söka kunskap om olika åtgärder som till exempel värme för stelhet.
15 emotionella och sociala problem med sjuksköterskorna. Primdahl et al. (2011) stärker i sin studie att det var viktigt för patienterna att sjuksköterskorna hade ett patientcentrerat synsätt och inte uppfattades som ett objekt och att sjuksköterskornas kunskap och skicklighet gav RA patienterna förtroende och känsla av säkerhet (Primdahl et al. 2011). Författarna tycker att det är viktigt att sjuksköterskor lägger vikt på patientcentrerad vård för RA patienter och att hålla en god relation till patienten under vårdtillfället för att alla patienter har sina egna specifika behov som behöver tillfredställas.
Litteraturstudiens resultat visade att socialt stöd till RA patienter hade en positiv inverkan på patienters upplevelse av sjukdomen vilket Holtzman et al. (2004) i sin studie om socialt stöd hos RA patienter styrker då det sociala stödet var en stor faktor till att patienterna kunde hantera smärtan (Holtzman et al. 2004). Resultatet i litteraturstudien visade att socialt stöd kunde stärka patienternas självacceptans i hanteringen av sjukdomen som stämmer överens med Pinto-Gouveia et al. (2015) som beskrev i sin studie att patienter med RA som hade en högre acceptans rapporterade mindre smärta, fysiska begränsningar och depression men däremot vid en ökning av befintlig smärta hade acceptansen ingen effekt och förklarade inte varför fysiska begränsningar var olika mellan patienterna (Pinto-Gouveia et al. 2015). Socialt stöd stärkte välbefinnandet av patienter med RA och detta stöds av Smyth et al. (2014) som i sin studie rapporterade att RA patienter med högre upplevd socialt stöd hade en bättre sinnesstämning (Smyth et al. 2014). Författarna håller med om att socialt stöd har en tung roll för upplevelsen av RA för att patienter med RA som fick stöd kunde lättare hantera livssituationen i jämförelse med de som inte hade något stöd. Författarna tänker sig att stöd är individuellt beroende på patienternas egna förutsättningar och behov.
Metod diskussion
Författarna använde sig av Polit & Beck (2012) nio-stegsmodell för att kunna strukturera upp arbetet. Författarna tyckte att detta var en styrka då Polit & Beck (2012) nio-stegsmodell var konstruerad för ett systematiskt arbete i framställning av litteraturstudier. Författarna inkluderade studier från olika nationer för att få en global världsbild på upplevelsen av RA vilket uppfattades av författarna som en styrka till litteraturstudien.
Författarna använde sig enbart av peer review artiklar för att stärka trovärdigheten på litteraturstudien. En risk som kunde hända var att review artiklar kunde hamna i urvalen. Denna risk hanterades genom att i databaserna läsa i subjects om det står att en artikel är review. Författarna noterade att det var många sökord som användes för artikelsökningarna och det kan vara en risk för förekomsten av många dubbletter. Hanteringen av denna risk gjordes genom att kontrollera noggrant mellan båda databaserna och skriva ned artiklarnas titel och jämföra förekomsten i båda databaserna för att fastställa om det är en extern eller intern dubblett. Författarna använde sig av olika online lexikon för att minska risken för felöversättning i artiklarna. Studien omfattades av 9 kvalitativa artiklar och 5 kvantitativa artiklar som författarna anser vara en styrka för att kunna få fram en bra blandning mellan kvantitativa och kvalitativa artiklar till ett bra resultat i litteraturstudien.
Författarna hade i databasen Pubmed använd sökordet nurs med trunkering på grund av att det annars blir för medicinskt och ingen omvårdnad. I databasen Cinahl fanns inte sökordet self efficacy och byttes ut med life experience för att författarna ansåg att det var mest likt meningen med sökordet. En risk som kunde förekomma var att författarna kunde ha feltolkat sökordets mening och denna risk hanterades genom diskussioner mellan författarna om sökordens betydelse i samband med användandet av online lexikon för att få snarlika ord med samma betydelse.
16 med trunkering täckte sökordet nursing i Pubmed. Författarna tyckte att det ger en bättre överblick mellan båda tabellerna då sökorden kommer i samma nummerordning.
Klinisk betydelse
Resultatet i denna litteraturstudie visade hur patienter upplevde sjukdomen RA, det kan sjuksköterskor använda sig av för att få en större förståelse för hur patienter upplever de olika RA symtomen som till exempel fatigue, stelhet och smärta och kunna ge adekvata åtgärder som passar patienten bäst utifrån de symtom patienten lider av.
Förslag till fortsatt forskning
Smärta var ett stort förekommande problem hos individer med RA. Smärtan orsakade symtom som fatigue, stelhet och depression. Minskning av smärta skulle ha en positiv effekt på upplevelsen av RA. Fortsatt forskning på smärthanteringen hos RA patienter är något intressant att forska vidare om.
Slutsats
17
Referenslista
Abell, J. E., Hootman, J. M., Zack, M. M., Moriarty, D. & Helmick, C. G. (2005). Physical activity and health related quality of life among people with arthritis. Journal of Epidemiology & Community Health, May2005; 59(5), 380-385.
Bala, S-V., Samuelson, K., Hagell, P., Svensson, B., Fridlund, B. & Hesselgard, K. (2012). The experience of care at nurse-led rheumatology clinics. Musculoskeletal Care, 2012 Dec; 10(4), 202-211. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1002/msc.1021
Cottrell, J. E. D., Jonas, M., Bergsten, U., Blaas, E., Torre Aboki, J., Howse, C., Korandova, J., Löfman, P., Logtenberg, C., Lupton, T., Mallon, C., Oliver, S., Pickles, D. & Bulinckx, L. (2013). The Nurse’s Role in Addressing Unmet Treatment and Management Needs of Patients with Rheumatoid Arthritis: Delphi-Based Recommendations. International Journal of Nursing
Knowledge, Jun2013; 24(2), 66-76.
Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/j.2047-3095.2013.01231.x
Courvoisier, D. S., Agoritsas, T., Glauser, J., Michaud, K., Wolfe, F., Cantoni, E., Perneger, T. V. & Finckh, A. (2012). Pain as an important predictor of psychosocial health in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis Care & Research, Feb2012;64(2), 190-196. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1002/acr.20652
Franklin, A. L. & Harrell, T. H. (2013). Impact of Fatigue on Psychological Outcomes in Adults Living with Rheumatoid Arthritis. Nursing Research, May/Jun2013; 62(3), 203-209. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1097/NNR.0b013e318283fcb3
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. Uppl. Stockholm: Natur och Kultur
Gabriel, S. E. (2001). The epidemiology of rheumatoid arthritis. Rheumatic diseases clinics of North America, 2001 May; 27(2), 269-281.
Gran, J-T. (2009). Innføring i klinisk revmatologi. Oslo: Gyldendal akademisk
Halls, S., Dures, E., Kirwan, J., Pollock, J., Baker, G., Edmunds, A. & Hewlett, S. (2015). Stiffness is more than just duration and severity: a qualitative exploration in people with rheumatoid arthritis. Rheumatology (Oxford, England), 2015 Apr; 54(4), 615-622. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1093/rheumatology/keu379
Hardware, B., Johnson, D., Hale, C., Ndosi, M. & Adebajo, A. (2015). Patients and nursing staff views of using the education needs assessment tool in rheumatology clinics: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, Apr2015; 24(7/8), 1048-1058. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/jocn.12733
Holtzman, S., Newth, S. & Delongis, A. (2004). The role of social support in coping with daily pain among patients with reumatoid arthritis. Journal of Health Psychology, Sep2004; 9(5), 677-695.
HSL 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet
Huyser, B. A., Parker, J. C., Thoreson, R., Smarr, K. L., Johnson, J. C. & Hoffman, R. (1998). Predictors of subjective fatigue among individuals with rheumatoid arthritis. Arthritis and
18 Doi: http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1002/1529-0131(199812)41:12<2230::AID-ART19>3.0.CO;2-D
Jacobsen, D., Kjeldsen, S.E, Ingvaldsen, B., Buanes, T. & Røise, O. (2009). Sykdomslære.
Indremedisin, kirurgi og anestesi. Oslo: Gyldendal Akademisk
Knittle, K. P., De Gucht, V., Hurkmans, E. J., Vlieland, T. P. M. V., Peeters, A. J., Ronday, H. K. & Maes, S. (2011). Effect of self-efficacy and physical activity goal achievement on arthritis pain and quality of life in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis Care & Research, Nov2011; 63(11), 1613-1619. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1002/acr.20587
Kostova, Z., Caiata-Zufferey, M. & Shulz, P-J. (2016). The impact of social support on the acceptance process among RA patients: A qualitative study. Psychology & Health, 29(11), 1283-1302. Doi: http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1080/08870446.2014.925895
Larsson, I., Bergman, S., Fridlund, B. & Arvidsson, B. (2012). Patients’ experience of a nurse-led rheumatology clinic in Sweden: a qualitative study. Nursing & Health Sciences, Dec2012; 14(4), 501-507. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/j.1442-2018.2012.00723.x
Løppenthin, K., Esbensen, B. A., Østergaard, M., Jennum, P., Tolver, A., Aadahl, M., Thomsen,
T. & Midtgaard, J. (2015). Physical activity and the association with fatigue and sleep in Danish patients with rheumatoid arthritis. Rheumatology international, 2015 Oct; 35(10), 1655-1664. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1007/s00296-015-3274-5
McCarron, A. (2015). An exploration of the perceived effects of a support group for individuals with rheumatoid arthritis. Journal of the American Association of Nurse Practitioners, Mar2015; 27(3), 160-166. Doi: http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1002/2327-6924.12146
McKevitt, C., Redfern, J., La-Place, V. & Wolfe, C. D. (2003). Defining and using quality of life: a survey of health care professionals. Clinical rehabilitation, 2003 Dec; 17(8), 865-870. Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa: teori & kritik. 2. Uppl. Falköping: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Orbai, A-M., Smith, K. C., Bartlett, S. J., De Leon, E. & Bingham III, C. O. (2014). ”Stiffness has different meanings, I think, to everyone”: examining stiffness from the perspective of people living with rheumatoid arthritis. Arthritis Care & Research, Nov2014; 66(11), 1662-1672. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1002/acr.22374
Parker, M. (2001). Introduction to Nursing Theory. I Parker, M. (red.) Nursing Theories and
Nursing Practice. 1. Uppl. Philadelphia: F. A. Davis Company, s. 3-14.
Pinto-Gouveia, J., Costa, J. & Marôco, J. (2015). The first 2 years of rheumatoid arthritis: The influence of acceptance on pain, physical limitation and depression. Journal of Health Psychology, Jan2015; 20(1), 102-112. Doi:http://dx.doi.org/10.1177/1359105313499807
19
Porth, C-M. (2014). Musculoskeletal function. I Porth, C-M. (red.) Pathophysiology. Concepts
of Altered Health States. 4th ed. Philadelphia, PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams
& Wilkins, s. 1081-1159.
Primdahl, J., Wagner, L. & Hørslev-Petersen, K. (2011). Being an outpatient with rheumatoid arthritis – a focus group study on patients’ self-efficacy and experiences from participation in a short course and one of three different outpatient settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, Jun2011; 25(2), 394-403. Doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1471-6712.2010.00854.x
Rathbun, A. M., Harrold, L. R. & Reed, G. W. (2015). Temporal associations between the different domains of rheumatoid arthritis disease activity and the onset of patient-reported depressive symptoms. Clinical rheumatology, 2015 Apr; 34(4), 653-663. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1007/s10067-014-2759-z
Rongen-van Dartel, S. A. A., Repping-Wuts, H., van Hoogmoed, D., Knoop, H., Bleijenberg, G., van Riel, P. L. C. M. & Fransen, J. (2014). Relationship between objectively assessed physical activity and fatigue in patients with rheumatoid arthritis: inverse correlation of activity and fatigue. Arthritis Care & Research, Jun2014; 66(6), 852-860. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1002/acr.22251
Sanderson, T., Calnan, M., Morris, M., Richards, P. & Hewlett, S. (2011). Shifting normalities: interactions of changing conceptions of a normal life and the normalisation of symptoms in rheumatoid arthritis. Sociology of Health & Illness, May2011; 33(4), 618-633. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/j.1467-9566.2010.01305.x
Smyth, J. M., Zawadzki, M. J., Santuzzi, A. M. & Filipkowski, K. B. (2014). Examining the effects of percieved social support on momentary mood and symptom reports in asthma and arthritis patients. Psychology & Health, Jul2014; 29(7), 813-831. Doi:http://dx.doi.org/10.1080/08870446.2014.889139
Socialstyrelsen (2012). Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18665/2012-5-1.pdf [2016-09-01].
Tehlirian, C., & Bathon, J. (2008). Rheumatoid arthritis: Clinical and laboratory manifestations. I J. Klippel, J. Stone, L. Crofford, & P. White (red.), Primer on the rheumatic diseases. New York: Springer Science + Business Media ss. 114-121
Uhlig, T., Loge, J. H., Kristiansen, I. S. & Kvien, T. K. (2007) Quantification of reduced health-related quality of life in patients with rheumatoid arthritis compared to the general population. Journal of Rheumatology, Jun2007; 34(6), 1241-1247.
Van Eijk-Hustings, Y., van Tubergen, A., Boström, C., Braychenko, E., Buss, B., Felix, J., Firth, J., Hammond, A., Harston, B., Hernandez, C., Huzjak, M., Korandová, J., Kukkurainen, M. L., Landewé, R., Mezieres, M., Milincovic, M., Moretti, A., Oliver, S., Primdahl, J., Scholte-Voshaar, M., de la Torre-Aboki, J., Waite-Jones, J., Westhovens, R., Zangi, H. A., Heiberg, T. & Hill, J. (2012). EULAR recommendations for the role of the nurse in the management of chronic inflammatory arthritis. Annals of the rheumatic diseases, 2012 Jan; 71(1), 13-19. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1136/annrheumdis-2011-200185
20 M. (2015). The patient perspective on remission in rheumatoid arthritis: ”You’ve got limits, but you’re back to being you again’. Annals of the rheumatic diseases, 2015 Jun; 74(6), 1004-1010. Doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1136/annrheumdis-2013-204798
World Health Organization Quality of Life Group. (1994). Development of the WHOQOL: Rationale and current status. International Journal of Mental Health, 23, 24–56.
Artikelmatris Bilaga 1
Författare, Titel Land & År Syfte Metod Resultat
Bala, S-V., Samuelson, K., Hagell, P., Svensson, B., Fridlund, B. & Hesselgard, K.
The Experience of Care at Nurse-Led Rheumatology Clinics
Sverige, 2012.
Att beskriva hur individer
med RA upplever omvårdnaden av Svensk reumatologisk öppenvårdsmottagningar. Kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av 22 patienter med diagnosen RA. 4 extern bortfall.
Patienterna upplevde att varmt välkomnande och en familjär atmosfär bidrog till en positiv upplevelse av vården. Sjuksköterskorna var empatiska och kunniga och inriktade sig i kompetent personcentrerad vård. Detta ger patienterna bäst omvårdnad.
Cottrell, J. E. D., Jonas, M., Bergsten, U., Blaas, E., De La Torre Aboki, J,. Howse, C., Korandova, J., Löfman, P., Logtenberg, C., Lupton, T., Mallon, C., Oliver, S., Pickles, D. & Bulinckx, L.
The Nurse’s Role in Addressing
Unmet Treatment and
Management Needs of Patients with Rheumatoid Arthritis: Delphi-Based Recommendations
Kanada,
2013. Bedöma sjuksköterskans roll i omhändertagandet av patienter med RA.
Kvalitativ metod med Delphi metoden av 12 Sjuksköterskor.
Inga bortfall redovisas i studien
Sjuksköterskor spenderar oftast mer tid med patienterna än läkarna och kan se patienternas behov. Sjuksköterskans roll var viktigt för bra omvårdnad.
Courvoisier, D. S., Agoritsas, T., Glauser, J., Michaud, K., Wolfe, F., Cantoni, E., Perneger, T. V. & Finckh, A.
Pain as an Important Predictor of Psychosocial Health in Patients with Rheumatoid Arthritis
USA, 2012. Att undersöka den psykosociala aspekten av hälso-relaterad livskvalité hos patienter med RA.
Kvantitativ longitudinell kohortstudie av 15282 patienter. Inga bortfall redovisas i studien.
Franklin, A. L. & Harell, T. H.
Impact of Fatigue on Psychological Outcomes in Adults Living with Rheumatoid Arthritis
USA, 2013. Att undersöka inflytandet av RA relaterad fatigue på tre psykologiska resultat: tillfredsställelse av förmågan, depressiva symtomer och upplevd hälsoförsämring.
Kvantitativ metod med bekvämlighetsurval av äldre från olika ålderdomshem. 800 Enkäter skickades ut. 571 externa bortfall och 29 interna bortfall.
Fatigue var betydande inom de psykologiska resultaten som påverkade den upplevda livskvalitén.
Hardware, B., Johnson, D., Hale, C., Ndosi, M. & Adebajo, A.
Patients and nursing staff views of
using the education needs
assessment tool in rheumatology clinics: a qualitative study
Storbritannie n, 2015. Att utvärdera användningen av undervisningsredskap ENAT i kliniskt tillämpning och om patienter får bra eller otillräcklig utbildning för deras behov.
Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av 16 patienter och 4 specialist sjuksköterskor. Inga bortfall redovisas i studien.
Användningen av undervisningsredskapet ENAT var lätthanterlig och kan vara användbar som mall eller guide till nya sjuksköterskor för utbildning av patienter med RA.
Knittle, K. P., De Gucht. V., Hurkmans, E. J., Vlieland, T. P. M. V., Peeters, A. J., Ronday, H. K. & Maes, S.
Effect of Self-Efficacy and Physical Activity Goal Achievement on Arthritis Pain and Quality of Life in Patients with Rheumatoid Arthritis
Nederländer na, 2011.
Att undersöka fysisk aktivitet och målsättning av prestation i fysisk aktivitet relaterad till livskvalité och självrapporterad smärta av patienter med RA.
Kvantitativ metod med longitudinell studie av 3 sjukhus med slumpmässigt urval av 643 patienter inom
12 månader.
uppföljningsfrågeformulär skickades ut efter 6 månader till 271 patienterna.
372 extern bortfall i första frågeformuläret och 142 extern bortfall i andra frågeformuläret. 23 intern bortfall.
Kostova, Z., Caiata-Zufferey, M. & Schulz, P-J.
The impact of social support on the acceptance process among RA patients: A qualitative study
Schweiz, 2016.
Att undersöka olika former av socialt stöd och resurser som var relevanta för RA patienternas acceptans process.
Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av 20 patienter.
Inga bortfall redovisades i studien.
Socialt stöd hade en viktig roll i patienters acceptans till sjukdomen men risken av underskattning av patientens lidande och för mycket stöd förhindrar acceptansen av sjukdomen.
Larsson, I., Bergman, S., Fridlund, B. & Arvidsson, B.
Patients' experiences of a nurse-led rheumatology clinic in Sweden: A qualitative study
Sverige, 2012.
Att beskriva patienternas upplevelser av en sjuksköterskestyrd
reumatologi klinik för patienter som genomgår biologisk terapi.
Kvalitativ metod med intervjuer av 50 patienter som valts ut strategiskt. 30 externa bortfall
Patienter upplevde förtrogenhet, säkerhet och deltagande vid mötet av sjuksköterskan i en sjuksköterskestyrd reumatologi klinik och bidrog med kvalitet i patienternas omvårdnad.
McCarron, A.
An exploration of the perceived effects of a support group for individuals with rheumatoid arthritis
USA, 2015. Att utforska effekten av närvarons påverkan vid en stöd grupp på livskvalitén av RA patienter.
Kvalitativ metod med deskriptiv design av 23 patienter i en fokus- grupp intervju.
Inga bortfall redovisades i studien.
Livskvalitén förbättras hos patienterna genom förbättrad socialt stöd och egenmakt av patienter med ökad kunskap och själv förmåga.
Orbai, A-M., Smith, K. C., Bartlett, S. J., De Leon, E. & Bingham III, C. O.
“Stiffness Has Different Meanings, I Think, to Everyone”: Examining Stiffness from the Perspective of People Living with Rheumatoid Arthritis
USA, 2014. Att undersöka upplevelsen av stelhet hos RA patienter och påverkan på det alldagliga livet.
Kvalitativ metod med fokusgruppsintervju av 20 patienter.
Inga bortfall redovisades i studien.
Rongen-van Dartel, S. A. A., Repping-wuts, H., Van Hoogmoed, D., Knoop, H., Bleijenberg, G., Van Riel, P. L. C. M. & Fransen, J.
Relationship Between Objectively Assessed Physical Activity and
Fatigue in Patients with
Rheumatoid Arthritis: Inverse Correlation of Activity and Fatigue
Nederländer na, 2014.
Att undersöka relationen mellan dagliga aktiviteter och fatigue, smärta och handikapp hos patienter med RA.
Kvantitativ metod med tvärsnittsstudie av 230 patienter som valdes ut genom kedjeurval i en RA klinik.
49 extern bortfall och 14 intern bortfall.
Högre nivåer av dagliga fysiska aktiviteter var kopplade till minskade nivåer av fatigue bland RA patienter. Smärta och handikapp hade ingen signifikant koppling till dagliga aktiviteter.
Sanderson, T., Calnan, M., Morris, M., Richards, P. & Hewlett, S.
Shifting normalities: interactions of changing conceptions of a normal life and the normalisation of symptoms in rheumatoid arthritis
England, 2011.
Att utforska relevansen mellan ändrade kroppsliga
upplevelser och
normalisering av
symtomen hos RA
patienter.
Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av 23 RA patienter.
Inga bortfall redovisades i studien.
RA patienters uppfattning att leva ett normalt liv och normalisering av symtomen var komplexa. Olika typer av normalisering, symtomupplevelse och anpassnings processer behövde ses över inom ett sammanhang.
Van Tuyl, L. H. D., Hewlett, S., Sadlonova, M., Davis, B., Flurey, C., Hoogland, W., Kirwan, J., Sanderson, T., Van Schaardenburg, D., Scholte-Voshaar, M., Smolen, J., Stamm, T. & Boers, M.
The patient perspective on
remission in rheumatoid arthritis: ‘You've got limits, but you're back to being you again’
Nederländer
na,2015 Att utforska patienters perspektiv på remissionen av RA
Kvalitativ metod med fokusgrupps intervjuer av 152 patienter.
105 extern bortfall.
