P09-16 Trosa 11_85 m.fl, Bråta torp

e₁100+40 e₂5 fril

NATUR

B

B

B B

B

B L-GATA

L-GATA

gc väg

natur

NATUR

g

I II

I II

II I

II

NATUR s

g

torg

n₂

n₁ n₂

L-GATA

L-GATA

L-GATA 30^o

o

II

6,0

n₂

6,0

6,0 6,0

fornlämni ng

NATUR

E ₁

B

B

g

NATUR

gång- och cy

kel

NATUR

g

g

B

e₂7 e₁100+50

o

kedjehus/

radhus e₂6

e₁100+50

o

kedjehus/

radhus

e₂8 e₁100+50

o

kedjehus/

radhus

e₁100+40 e₂5 fril

II 6,0

o

e₁100+40 e₂3 fril II 6,0

o

e₁100+40 e₂5 fril II 6,0

o

e₁100+40 e₂7 fril II 6,0

o

e₁100+40 e₂7 fril II 6,0

o

e₁100+40 e₂2 fril II 6,0

o

e₁100+40 e₂6 fril II 6,0

o

e₁100+40 e₂6 fril II 6,0

o

e₁80+40 e₂4 fril II 6,0

o

e₂8 e₁80+40

o

kedjehus/

radhus

e₂4 e₁80+40

o

kedjehus/

radhus

30

30

30

30 30

30

30 30

30 30

30

30

30 30

30

HACKAN SPADEN

GREPEN KRATTAN

RÄFSAN VATTENKANNAN

SKOTTKÄRRAN

SEKATÖREN

38 40 5

58

51

37

35 62

12

2 VIRKET

1

TROSA 11:85

TROSA 11:1 TROSA 11:1

8

7

9

10 11

12

12 13

14

14 15

16 17 18

19 20

21 22

7 9

8

9 10 11 12 12

10 11

12

9 10

11

12 13

14 15

13

14 15

16 17

16 17

8

9 10

11 12

BRÅT AGAT

AN

SPETTET

6,0

6,0 II

II

GRÄNSBETECKNINGAR

Linje ritad 3 meter utanför planområdets gräns Användningsgräns

Egenskapsgräns

ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATS

L-GATA

Gata som ingår i lokalnätet

NATUR

Naturområde, gång- och cykelväg får anläggas.

ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK

B ^Bostäder

UTNYTTJANDEGRAD

BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE

Detaljplan för del av

Trosa 11:85 mf l.

Bråta torp

Trosa kommun

Mats Gustafsson

Upprättad februari 2009, rev juni 2009

Eva Nyberg Björklund Planarkitekt

Antagandehandling

Godkännande

Antagande

Laga kraft

Till planen hör: planbeskrivning och genomförandebeskrivning.

Planbeskrivning

Genomförandebeskrivning

Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse

GRUNDKARTANS BETECKNINGAR

Fastighetsgräns Fastighetsbeteckning

Byggnader, fasadlinjer redovisade

Väg Nivåkurvor Luftledning

Byggnader, takens begr nsningslinjer redovisade

MARKENS ANORDNANDE

Planchef

Marken får inte bebyggas

S Förskola / Skola

Största byggnadsarea i kvm per bostadshus resp uthus/garage

e

_{1 00+00}

Beteckningsbeskrivning enl HMK-ka.

Grundkartan upprättad av Mät & Kartenheten, Nyköpings kommun, 2006-07-06 genom revidering och komplettering av fotogrammetriskt framst älld primärkarta, Koordinat- och projekteringssystem 0 gon reg 9. H öjdsystem "Trosa lokala".

Byggnadernas begr änsningslinjer f ör fotogrammetriskt karterade utg öres av horisontalprojektionen fr ån takens ytterkanter, f ör geodetiskt mätta av fasaderna.

Fastighetsredovisningen h änför sig till 2006-07-06 Ulla Hagman

Karttekniker

100 m 40

Skala 1:1000 10

0 20 30 50

UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER

Största antal bostadsbyggnader / lägenheter

e

₂ 00

Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning

g

Häck eller staket skall finnas

PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE

Högsta byggnadshöjd i meter

fril Endast friliggande enbostadshus. Uthus/garage får

byggas samman med grannens huvudbyggnad på en sida.

ILLUSTRATIONER

Illustrationstext

lek

Illustrerad gångväg

Illustrerad fornlämningsgräns

0.0

Huvudbyggnad skall placeras med entrésidan minst 3 meter från gatan.

Övriga sidor får placeras minst 1,5 meter från gata och minst 4 meter från annan allmän plats.

Garage placeras så att minsta avstånd mellan garageport och gata är 6 m.

Transformatorstationen skall utformas i samråd med kommunens bygglovhandläggare.

Högsta takvinkel

II Antal våningar

Dubbelsidig trädallé

n

₁

Enkelsidig trädallé

n

₂

00^O

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Huvudmannaskapet för allmän plats ska vara kommunalt.

Genomförandetiden slutar 10 år efter det att planen vunnit laga kraft.

Innan markingrepp inom, eller inom en radie om 50 meter från fornl ämningsområdet företas, krävs tillstånd enligt kulturminneslagen kap 2. För markingrepp inom en radie av 200 meter kr ävs samråd med länsstyrelsen.

E

₁

Teknisk anläggning, transformatorstation

kedjehus/ Endast kedje- eller radhus

radhus

P L A N B E S K R I V N I N G

Detaljplan för Trosa 11:85 m fl,

Bråta torp, Trosa kommun

Upprättad i feb 2009, rev juni 2009

2(15) HANDLINGAR

Planen består av:

Detaljplanekarta med planbestämmelser

Till planen hör:

Planbeskrivning med behovsbedömning Genomförandebeskrivning

Illustrationsplan Fastighetsförteckning

Miljökonsekvensbeskrivning

BAKGRUND

Ägaren till fastigheten Trosa 11:85 har för avsikt att skapa ett bostadsområde i ett läge nära Trosas centrum, skolor och idrottsanläggningar. Företaget har därför ansökt om planläggning av fastigheten för detta ändamål.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2007-05-08 att uppdra åt samhällsbyggnadskon- toret att ta fram förslag till detaljplan för Trosa 11:85.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Detaljplanens syfte är att uppföra cirka 80 nya enfamiljsbostäder. I området ryms ock- så en förskola med två avdelningar. Den planerade bostadsbebyggelsen utformas som villor och kedjehus placerade längs två hästskoformande gatuslingor. Bebyggelsen följer skogsbrynet i väster och en buffertzon sparas för att begränsa slitaget på skogsmarken som är ett område med skydd enligt Natura 2000.

Bebyggelsen skall också placeras så att allmänhetens tillgänglighet till Bråta gamla bytomt och Tomtaklintskogen bevaras.

Det nya bostadsområdet angörs via Bråtagatan. Området skall även anslutas till bo- stadsområdet Tomtaklint i söder genom en gång- och cykelväg i planområdets södra del.

BEHOVSBEDÖMNING

Trosa kommun har efter samråd med Länsstyrelsen bedömt att detaljplanens genom- förande eventuellt kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18§ eller MB 6 kap 11§. En miljökonsekvensbeskrivning har därför upp- rättats.

3(15)

Till detaljplanens samrådshandling har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram. Miljökonsekvensbeskrivningen syftar till att bedöma positiva och negativa mil- jökonsekvenser av detaljplanens förslag för Bråta Torp. Vidare syftar miljökonse- kvensbeskrivningen till att där så är möjligt redovisa förslag på åtgärder som medför att detaljplanen kan utformas på ett sådant sätt att eventuella negativa effekter av de- taljplanen minskas eller avhjälps.

En inledande behovsbedömning har gjorts i detta skede. Behovsbedömningen innebär ett ställningstagande till om detaljplanen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan eller ej och därmed krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Resultatet av be- hovsbedömningen, är enligt länsstyrelsen att en framtida detaljplan för Bråta torp kan innebära betydande miljöpåverkan och att en fullständig miljöbedömning och MKB ska genomföras.

Föreliggande MKB syftar till att bedöma positiva och negativa miljökonsekvenser av detaljplanen för Bråta Torp. Syftet med MKB är att göra en samlad bedömning av planens miljöpåverkan och konsekvenser för miljön och människors hälsa.

I föreliggande utredning har bedömningar utförts avseende detaljplanens miljökonse- kvenser främst för påverkan på Natura 2000-område och därmed prövning enligt mil- jöbalken 7 kap. 28 §(a). Enligt avgränsningssamrådet med länsstyrelsen den 1/11 2007 ska miljöbedömning utföras angående dagvatten och Natura 2000-området. I miljö- konsekvensbeskrivningen bedöms även risk och säkerhet och kulturmiljö.

Den geografiska avgränsningen innefattar planområdet, intilliggande Natura 2000- område, den närmsta radhusbebyggelsen i planområdets södra del, industriområdet Bråta, främst fjärrvärmeverket och bensinstationen vid väg 218.

Alternativ lokalisering

När det gäller alternativ lokalisering av planerade bostäder till en annan del av kom- munen, är det svårt att hantera en sådan fråga inom ramen för projektet. Verksam- hetsutövaren äger inte frågan, om annan mark än den föreslagna ska tas i anspråk för bostadsändamål. Alternativ lokalisering av bostadsområden har hanterats vid proces- sen av översiktplanen. Det enda rimliga alternativet som uppfyller syftet med planen är det planförslag som presenteras i denna MKB, vilket kommer att jämföras med nollal- ternativet.

Alternativ markanvändning

I Översiktsplanen är området Bråta torp utpekat som ett område för bostadsändamål.

I MKB:n bedöms konsekvenserna av nollalternativet och därmed alternativ markan- vändning. Någon annan markanvändning än den befintliga och planförslagets har inte diskuterats i detta planärende.

4(15) Alternativ utformning av detaljplanen

Planförslaget har diskuterats och vissa anpassningar och förändringar har utförts un- der framställningen, främst med hänsyn till Natura 2000-området och de natur- och kulturvärden som finns inom eller i närheten av planområdet. Anpassning och utform- ning beskrivs för varje sakområde, där det är relevant, under rubriken skadeförebyg- gande åtgärder.

Nollalternativ

Nollalternativet innebär att ingen bebyggelse kommer till stånd, nuvarande förhållan- den består. Bostadsbebyggelse i området, vilket kommunen önskar, blir inte av.

I översiktsplanen redovisas tänkbara ytor för nya boendeområden i närhet till Trosa med sammanlagt 600 bostäder. Invid Tomtaklint planeras bebyggelse även i områdena Skjuvkärr och Västra Krymla. Utebliven bebyggelse i planområdet kommer troligen att leda till ett ökat tryck på de andra potentiella ”bostadsområdena” som finns be- skrivna i översiktsplanen. Ett fortsatt boendetryck av tätorterna kring Trosa, kan i framtiden leda till att kommunen väljer att pröva möjligheten att bebygga Bråta torp området igen.

Följande miljöfrågor har bedömts som mest relevanta att belysa i miljökonsekvensbe- skrivningen:

Kulturmiljö och antikvariska intressen

Fornlämningen ligger utanför detaljplanområdet och kommer inte att påverkas.

Landskapsbild / Landskapskaraktär

Skogsområdet Tomtaklint kommer att fortsättningsvis upplevas som den största ”formationen” i landskapsrummet.

Naturmiljö: Natura 2000-området och naturmiljön i planområdet

Planförslaget kommer inte att leda till en sådan förändring att förutsättningar- na för naturtyperna rubbas. Planförslaget bedöms därmed inte leda till bety- dande negativ påverkan av Natura 2000-området.

Dagvatten

Bortledning av dagvattnet från området ordnas via ledningsnät eller öppna di- ken till lågpunkten i södra delen för att där ledas in på befintligt dikessystem.

Allt vatten bör kunna avledas med självfall.

Risk och säkerhet

Riskbedömningen som har utförts av WSP Brand- och Riskteknik har avgrän- sats till att behandla transport av farligt gods på Ådavägen, vid korsningen med Bråtagatan, samt verksamheterna inom Trosa industriområde.

5(15)

I bedömningen görs slutsatsen att eftersom industriområdet utgörs av lättindu- stri och att primär led för farligt godsbefinner sig långt från planområdet kommer dessa inte att påverka planområdet under nuvarande förhållanden.

PLANDATA

Läge, avgränsning och areal

Bråta torp ligger cirka 2 km norr om Trosas stadskärna. Planområdet är cirka 8 ha stort.

Planområdets läge

Markägoförhållanden

Fastigheten Trosa 11:85 är i privat ägo medan fastigheten Trosa 11:1 ägs av Trosa kommun.

Huvudmannaskap

Vägnätet och allmänna platser inom planområdet skall förvaltas genom kommunalt huvudmannaskap.

6(15)

GÄLLANDE PLANER OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Riksintressen

Marken inom planen omfattas inte av något riksintresse.

Översiktsplan 2006

Området är utpekat som ett område med ny bostadsbebyggelse i översiktplanen från 2006. I första hand skall exploateringen inriktas på enbostadshus men även andra be- byggelseformer kan prövas i anslutning till Tomtaklintområdet för att uppnå variation i bebyggelsen.

Detaljplaner

Området är inte planlagt.

Program för planområdet

Ett detaljplaneprogram har inte bedömts behövas eftersom området finns angivet som bostadsområde med i huvudsak enbostadshus i översiktplanen.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

Landskapsbild och vegetation

Planområdet består i huvudsak av åkermark i träda som nu är delvis är planterad med barrträd. Här finns också inslag av lövdungar. Ängen är till stora delar omgiven av skogsmark med huvudsakligen barrskog med bryn företrädesvis slån och tall. I nord- ost ligger Tomtaklintskogen som består av äldre barrskog med inslag av löv som bil- dar en tät ridå mot området. Tomtaklintskogen som är utpekad som ett Natura 2000- område (ett område som ingår i det europeiska nätverket av skyddsvärda biotoper).

Bebyggelsen placeras på ängen medan dungar och kullar bevaras som naturmark.

I gränsen mellan bebyggelsen och Natura 2000-området går ett dike och en upptram- pad gångstig. De enskilda tomterna får en tydlig fysisk avgränsning mot gångstigen så att den inte privatiseras och att den mark som är ianspråktagen för bebyggelse inte riskerar att påverka Natura 2000-områdets värden.

Det är av stor vikt att kommunen följer den bevarandeplan som finns för Tomtaklints- kogen. Syftet med planen är att ge så goda förutsättningar som möjligt för att bevara de värdefulla naturtyper som finns. Bevarandeplanen anger bl a vilken skötsel- och förvaltningsåtgärder som ska prioriteras.

7(15) Exempel på typsektion genom buffertzon

I nordöst bildar äldre granskog en tät ridå

8(15) I sydväst finns en åkerholme som bevaras.

Fornlämningar

Norr om planområdet ligger Bråta bytomt (fornlämning RAÄ359) som förundersökts av Riksantikvarieämbetet 1996 med anledning av planeringen av Bråtagatan. Man fann då stenrader under ploggången och mellan stenraderna rikligt med ris. Stenrader- na tolkades som risdiken som anlagts för dräneringens skull. Man påträffade dock inte några säkra spår av medeltida eller förhistoriska aktiviteter inom det undersökta om- rådet. Fornlämningen har markerats på plankartan.

Innan gång- och cykelvägen, torget och förskolan anläggs skall en förundersökning göras. Syftet med förundersökningen skall vara att bevara bytomten och att undvika att den skadas.

Innan markingrepp inom, eller inom en radie om 50 meter från fornlämningsområdet företas, krävs tillstånd enligt Kulturminneslagens kapitel 2. För markingrepp inom en radie av 200 meter krävs samråd med länsstyrelsen.

Bebyggelse

Angränsande bebyggelse

Planområdet är obebyggt men det gränsar till bebyggelse såväl i den södra som i den västra delen.

Väster om planområdet ligger ett industriområde med skiftande bebyggelse och verk- samheter. Trosa industriområde består främst av små och mellanstora företag inom bilförsäljning, lackering, glasmästeri, tryckeri och el/tele-firmor. Där finns även ett

9(15)

biobränsleeldat värmeverk och ett däckupplag. Byggnaderna är generellt sett utförda som låga hus, med relativt få fönster i de delar där produktion finns.

Fjärrvärmeverk väster om området Industribebyggelsen väster om området

Omedelbart söder om planområdet ligger radhusbebyggelse i två våningar med fasader av rött tegel.

Bostadsbebyggelse söder om området

10(15) Tillkommande bostadsbebyggelse

Den tillkommande bostadsbebyggelsen består av ca 80 småhus i form av enskilda vil- lor och kedjehus i en till två våningar. Bebyggelsen placeras i hästskoformade gatu- slingor. Längs den ”yttre” slingan placeras villorna på lite större tomter medan bebyg- gelsen längs den inre slingan är består av kedjehus på lite mindre tomter.

Vy över planerad lokalgata

Villornas byggnadsarea (den area som byggnaden upptar på marken) är 100 kvadrat- meter och garagens byggnadsarea är 30 kvadratmeter. Villorna är tänkta att uppföras i två våningar. Kedjehusens byggnadsarea är 80 kvadratmeter och garage och mellan- liggande förråd är 40 kvadratmeter. Husen i gatans ”yttersida” utformas med ett var- dagsrum i vinkel i en våning mot gatan. På sikt kan husen byggas till med en bostads- våning på de nu planerade förråden i husens bakkant.

Daghem

Planen medger möjlighet att uppföra en förskola med plats för två avdelningar i plan- områdets norra del. Tomten är cirka 1200 m2 stor.

11(15) Illustrationsplan

Rekreation

Tomtaklintskogen har stort värde för det rörliga friluftslivet och därmed för rekrea- tion. Den kommer att få en än större betydelse för den bostadsnära rekreationen i och med föreslagen bebyggelse. I översiktsplanen från 2006 anges att det är särskilt viktigt att tillgängligheten till bostadsnära grönområden ökar.

Söder om planområdet ligger Tomtaklintskolans idrottsplats med fotbollsplaner med grus och idrottshall. I planförslaget illustreras en gång- och cykelväg genom naturom- rådet i planområdets södra del mot Tomtaklintområdet.

12(15)

Tomtaklintskogen har stor betydelse för det rörliga friluftslivet

Geotekniska förhållanden

Innan slutlig grundläggningsmetod väljs kan ytterligare grundundersökningar vara nödvändiga.

Radon

Eventuell markradonförekomst föreslås undersökas i samband med bygglov.

Förorenad mark

Området omfattar naturmark och någon risk för markföroreningar är inte sannolik.

Trafik och parkering Biltrafik och parkering

Området angörs med bil från Bråtagatan och trafiken fördelas sedan på de två, i hu- vudsak parallella, gatuslingorna. Vägslingorna är förbundna med varandra på tre stäl- len så att en viss trafikgenomströmning kan åstadkommas.

Den ”yttre” vägslingan utformas med ett 5, 5 meter brett vägområde där körbanan är 3 meter bred samt med två gångbanor som markeras i körbanan. Den ”inre” vägsling- an utformas med ett bredare vägområde med en till två trädrader i mittremsan. Här kan även kantstensparkering ställas i ordning.

13(15) Dubbelsidig trädallé

Enkelsidig trädallé

Lokalgata

Parkering för den enskilda bostadens behov skall ske på tomtmark medan besökspar- kering kan ske på gatumark i form av kantstensparkering.

Kollektivtrafik

Närmaste busshållplats ligger vid Industrigatan.

14(15) Service

Kommersiell och offentlig service

Närmaste skolor är Tomtaklintskolan med undervisning i årskurserna 7 till och med 9 och Skärlagsskolan med undervisning i årskurserna f till och med 6.

Närmaste livsmedelsbutik ligger i Trosa industriområde.

Teknisk försörjning Dagvatten

En separat dagvattenutredning har utförts av WSP under mars 2008. Består marken av täta lerjordar, vilket förmodas vara fallet, är det inte möjligt att låta allt dagvatten infiltrera inom området.

Bortledning av dagvatten från om- rådet bör då ordnas via ledningsnät eller öppna diken till lågpunkten i södra delen för att där ledas in på befintligt dikessystem. Allt vatten bör kunna avledas med självfall. För att inte överbelasta diket hydrauliskt bör fördröjning av vattnet ordnas så att inte mer vatten tillförs diket från området innan exploateringen.

Fördröjning kan ordnas genom öppna dagvattendammar eller un- derjordiska magasin. Att lyfta fram vattnet genom en öppen dagvattenlösning med estetisk gestaltning kan många gånger innebära ett positivt tillskott till bostadsmiljön.

Lösningar för dagvattenhanteringen får studeras närmare under kommande genomfö- rande.

Värme

Bebyggelsen kommer att anslutas till fjärrvärme.

El, tele och bredband

De nya tomterna ansluts till det befintliga ledningsnätet.

Avfall

Renhållning föreslås ske med konventionell sophantering med hämtning vid respek- tive tomtgräns. Vändplaner har dimensionerats med hänsyn till sopbil.

Befintligt dike

15(15) ADMINISTRATIVA FRÅGOR

Genomförandetid

Planens genomförandetid skall vara 10 år från den dagen planen vinner laga kraft.

MEDVERKANDE

Medverkande tjänstemän Mats Gustafsson, planchef

Medverkande konsulter

Eva Nyberg-Björklund, WSP Stadsutveckling, planarkitekt Ingemar Eriksson, WSP Stadsutveckling, planarkitekt Mats Lundgren, WSP Stadsutveckling, planarkitekt

Johanna Holm-Bodin, Basark, Södergruppen AB har utarbetat illustrationerna.

Trosa kommun

Samhällsbyggnadskontoret WSP

Mats Gustavsson Eva Nyberg-Björklund

planchef planarkitekt

1(3)

G E N O M F Ö R A N DE B E S K R I V N I N G

Detaljplan för Trosa 11:85, m fl

Bråta torp, Trosa kommun Upprättad i februari 2009, rev juni 2009

ALLMÄNT

Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärderna som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Genomförandebeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan ska fungera som vägledning till de olika genomförandeåtgärderna. Avgörande frågor som rör fastighetsbildning, VA-anläggningar, vägar mm regleras således genom respektive speciallag.

DETALJPLANEN

Detaljplanens syfte är att uppföra cirka 80 nya enfamiljsbostäder. I området ryms också en förskola med två avdelningar. Den planerade bostadsbebyggelsen utformas som villor och kedjehus placerade längs två hästskoformande gatuslingor. Bebyggelsen följer skogsbrynet i väster och en buffertzon sparas för att begränsa slitaget på skogsmarken som är ett område med skydd enligt Natura 2000.

Bebyggelsen skall också placeras så att allmänhetens tillgänglighet till Bråta gamla bytomt och Tomtaklintskogen bevaras.

Det nya bostadsområdet angörs via Bråtagatan. Området skall även anslutas till bostadsområdet Tomtaklint i söder genom en gång- och cykelväg i planområdets södra del.

ORGANISATORISKA FRÅGOR

Tidplan

Planarbetet bedrivs med normalt planförfarande utan program enligt nedanstående tidplan. Den kan komma att behöva ändras under arbetets gång.

Beslut om samråd april 2008

Samråd april-maj 2008

2(3)

Utställning andra kvartalet 2009

Antagande av planförslaget tredje kvartalet 2009

Laga kraft fjärde kvartalet 2009

När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighetsbildning ske. Därefter kan bygglov ges och utbyggnad påbörjas.

Genomförandetid

Planens genomförandetid skall vara 10 år från den dag planen vinner laga kraft.

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Allmän plats

Allmän plats omfattar anläggningar såsom vägar och naturmark. Med huvudman för allmän plats menas den som ansvarar för och bekostar anläggande samt drift och underhåll av de olika anläggningarna. Inom planområdet kommer vägar och naturmark att skötas genom kommunalt huvudmannaskap.

Vatten- och avlopp

Området skall försörjas med kommunalt vatten och avlopp.

El

Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för investeringar i elnätet, utbyggnad och underhåll.

Tele

Telia Sonera AB ansvarar för telenätet i området.

Bebyggelse på kvartersmark

Respektive fastighetsägare ansvarar för anläggande eller upprustning samt drift och underhåll av samtliga anläggningar och bebyggelse inom kvartersmark.

Genomförandeorganisation

Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovsansökan och bygganmälan handläggs på Samhällbyggnadskontoret i Trosa kommun.

Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elnätet och Telia Sonera AB ansvarar för telenätet.

Ansökan om fastighetsbildning ställs till Lantmäterimyndigheten i Sörmlands län.

Nybyggnadskarta beställs hos Mät och Kart i Nyköping.

3(3) FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Fastighetsbildning och gemensamhetsanläggning

Efter det att planen vunnit laga kraft kan erforderliga fastighetsregleringar genomföras. I planen anges ett antal g-områden. Kommunen ska delta i den gemensamhetsanläggning som avses bildas med syfte att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till gång- och cykelväg mot Tomtaklintområdet.

EKONOMISKA FRÅGOR

Plankostnad

Kommunens kostnad för planarbetet regleras i kommande exploateringsavtal.

Kostnader för utbyggnad av gator och allmän plats

Kostnader för åtgärder som är föranledda av exploateringen regleras genom exploateringsavtal.

Vatten och avlopp

Kostnader för anslutning till det allmänt vatten- och avloppsnätet debiteras enligt gällande taxa.

Övriga kostnader

Kostnader för bygglov debiteras enligt gällande taxa.

MEDVERKANDE

Medverkande tjänstemän Mats Gustafsson, planchef

Medverkande konsulter

Eva Nyberg-Björklund, WSP Stadsutveckling, planarkitekt Ingemar Eriksson, WSP Stadsutveckling, planarkitekt

Trosa kommun

Samhällsbyggnadskontoret WSP

Mats Gustafsson Eva Nyberg-Björklund

Planchef Planarkitekt