Måste ju kunna ta en smäll
En kvalitativ textanalys av tv-serien Eagles
Must be able to take a punch
A qualitative text analysis of the tv series Eagles
Charlotte Elgtberg, Hanna Opara Granlund & Isabelle Haglund Wigh
Humaniora och Samhällsvetenskap Kommunikation och PR
7.5 HP
Handledare: Eva Kingsepp Examinator: Emilia Ljungberg 2020-03-23
Löpnummer
Sammanfattning
Uppsatsen Måste kunna ta en smäll - En kvalitativ textanalys av tv-serien Eagles undersöker hur kvinnor och män framställs utifrån rådande normer i SVT:s tv-serie Eagles från 2019. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ textanalys, med fokus på semiotik. Serien består av åtta avsnitt där vi har valt ut de mest representativa scenerna från tre av åtta avsnitt. Vårt samhälle är reglerat av ett flertal olika oskrivna regler, normer, som avspeglas i olika medietexter. Därför har vi valt att titta vidare på en medietext ur ett genusperspektiv. Analysen sker både på en denotativ och konnotativ nivå, samt myt nivå. Vi har diskuterat frågor som, vilka aktörer finns? Finns det skillnader och likheter i konversationer som sker mellan män, kvinnor samt kvinna och man? Och skiljer det sig i vad, samt hur, kvinnor och män talar om olika ämnen? Detta har hjälpt oss att besvara vår huvudfrågeställning: Hur representeras de olika aktörerna utifrån kvinnliga och manliga normer?
För att besvara våra frågeställningar har vi plockat ut olika teman, primära och sekundära. Detta gör i sin tur det lättare för oss att handskas med vårt analysmaterial. Med hjälp av våra teman har vi sedan kunnat analysera scenerna samt göra alternativa tolkningar. Utifrån våra utvalda scener kunde vi plocka ut två återkommande primära samt sekundära teman, bråk och tillrättavisning samt boys don’t cry och kvinnans underordning.
I analysen samt slutsatsen blev det tydligt att det fanns både likheter och skillnader i konversationer mellan karaktärerna, samt att könet spelar roll i både vad man pratar om, men även hur man pratar om det. I de samtal där den manliga karaktären är delaktig pratas det mycket om hans prestation och framtid, men inte lika mycket om människor och känslor. Vilket är de ledande ämnena i kvinnans samtal, tillsammans med relationer. Slutsatsen vi drog är att fokus i både manliga och kvinnliga konversationer cirkulerar kring vad de bör och inte bör göra utifrån stereotyper.
Vi kan i denna analys dra slutsaten att stereotyperna både reproduceras och ifrågasätts. Vilket syns tydligt i vissa scener och mindre tydligt i andra. Om det är ett medvetet val av producenterna kan vi inte svara på, däremot kan vi anta att dessa scener ska få oss att reagera. I de olika scenerna skapas diskussion i sammanhang där normerna antingen bryts eller ifrågasätts. Under de primära temana kan vi se vid ett flertal tillfällen hur aktörerna är medvetna om sitt eget beteende, och utefter denna
medvetenhet tillrättavisar beteendet. Vi tycker även, av dessa anledningar, att en vidare forskning kring hur producenterna har tänkt vore intressant.
Nyckelord: Eagles, Normer, Kön, Stereotyper, Kvalitativ textanalys
Abstract
The essay Must be able to take a punch - A qualitative text analysis by the tv series Eagles are studying how women and men are portrayed based on prevailing norms in the tv-show Eagles from 2019, broadcasted by SVT. The analysis was carried out by using a qualitative text analysis technique focusing on semiotics. The series contains eight episodes, we have selected three of the episode in which we found these there to be the most representative scenes. Our society is regulated by a number of different unwritten rules and norms, which are reflected in various media texts. We have therefore decided to look into one of these texts from a gender perspective. The analysis takes place at both a denotative and connotative level, as well as myth level. We have discussed questions such as, which actors are there? Is there differences and similarities in conversations that happens between men or between women as well as woman and men? And is there a different in what, and how, women and men talk about different subjects? This altogether, has helped us answer our main issue: How does the actors get represented based on the norms of female and male?
To answer our question, we selected different themes. In order to handle our material in a better way, we chose to developed primary and secondary themes. We were able to use these themes to analyse the scenes as well as make alternative interpretations. Based on the selected scenes, we were able to pick out two recurring primary themes: arguments and lecture as well as our secondary themes: boys don’t cry and women's subordination.
In the analysis as well as the conclusion it becomes clear that there were both similarities and differences in conversations between the characters, and the gender did matter. You could find this in both what the conversation was about, as well as how they choose to speak about it. In the conversations where the male character were involved, they talk mostly about his accomplishment and his future, but not as much about people and feelings. These are however the leading topics in the female conversations, along with relationships. Our final conclusion in both female and male conversations were that there is a great value in what they should and should not do, based on the stereotypes.
In this analysis, we can come to the conclusion that the stereotypes both are recurring as well as questioned. This is shown more or less, in the various scenes. We can not establish if it is a conscious choice from the producers, but we can assume that they want us to react when we are watching. In the different scenes, discussion is created in a contexts where the norms get either broken or questioned. During both of our primary themes we find several occasion where the character is conscious and then change it’s own behaviour. Moving forward, based on the reasons mentioned earlier, further research regarding the producers thought and reasons of the show, would be interesting.
Keywords: Eagles, Norm, Gender, Stereotypes, Qualitative text analysis
Deklaration över arbetsfördelning
Arbetsfördelning under vår b-uppsats Måste kunna ta en smäll - En kvalitativ textanalys av tv-serien Eagles har varit jämt fördelad mellan de tre författarna, Charlotte Elgtberg, Hanna Opara Granlund & Isabelle Haglund Wigh.
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
2. Syfte och frågeställning 9
3. Tidigare forskning och teori 10
3.1 Genus 10
3.2 Representation & Semiotik 11
3.3 Encoding/Decoding 13
4. Metod och tillvägagångssätt 14
5. Analys 16
5.1 Begreppsförklaring 16
5.2 Avsnitt 1 16
5.2.1 Omklädningsrummet 17
5.2.2 Bilbråket 18
5.3 Avsnitt 4 20
5.3.1 Syskonbråket 20
5.4 Avsnitt 8 22
5.4.1 Beskedet 22
5.4.2 Sveket 24
6. Slutsatser och diskussion 28
7. Implikationer 33
7.1 Framtida forskning 33
Källförteckning 35
1. Inledning
I princip tror jag att fiktionen har stor betydelse för hur normer och värderingar sprids i samhället, inte minst för att den sortens tv-program ofta har stor och engagerad publik (Abrahamsson 2002, s. 25).
Samhället vi alla lever i är uppbyggt av ett flertal olika normer, oskrivna regler om hur vi förväntas vara. De hjälper oss att hantera och lokalisera oss i sociala sammanhang och gör det lättare för oss att känna tillhörighet. Trots att dessa oskrivna regler många gånger uppfattas som självklara kan de ifrågasättas. Normer beträffande kvinnor och män har i allt större utsträckning debatterats. Detta i kombination med feminismens framfart och kampen för kvinnors rättigheter.
Jostein Gripsrud skriver i sin bok Mediekultur, mediesamhälle om socialisation, en process som sker primärt och sekundärt. Processen innebär att vi i samspel med andra formas som individer.
Sekundär socialisation inträffar inom och i relation till diverse samhälleliga institutioner.
Massmedierna räknas till en av dessa institutioner och är enligt författaren kanske den mest centrala. Medierna bidrar till att faställa verkligheten omkring oss samt vilka vi är (Gripsrud 2011, s. 18-20). Madeleine Kleberg, docent i medie- och kommunikationsvetenskap ställer sig frågan;
“[...]hur medierna i sitt utbud skapar eller bidrar till att vidmakthålla en viss ordning vad gäller genus [...]” (Kleberg 2006, s. 19 ). Författaren menar att medierna har en bristande förmåga att hantera representation på ett nyanserat sätt, vilket leder till att medierna använder sig av stereotypiseringar, och kopplar detta till en idéen om mediernas socialiseringsfunktion. Hon fortsätter med att skriva om hur det inte är ovanligt att medierna kritiseras för sitt innehåll, men i sitt försvar pekar på att man endast speglar verkligheten. Ett argument som ges är att kvinnor inte medverkar i samma mån som män, trots eventuell expertis, på grund av att kvinnor inte vill medverka. Kleberg menar inte att argumenten skulle vara felaktiga, men understryker det faktum att medierna är en del av verkligheten. Hur män och kvinnor framställs i medier bidrar bland annat till tankar och idéer om hur man bör vara och se ut (Kleberg 2006).
Ovanstående i kombination med att Sverige enligt European Institute for Gender Equality (2019) är EU:s mest jämställda land, gör det intressant att titta närmare på en medietext som är representativ för sin samtid, och hur man i denna speglar kvinnor och män. Därför har vi valt att titta närmare på den första säsongen av tv-serien Eagles, denna hade premiär den 9 mars 2019 på Sveriges televisions (SVT) streamingtjänst SVT play och riktar sig i första hand till ungdomar. För oss är det intressant att se hur serien representerar män och kvinnor utifrån samtida normer. I serien får vi bland annat följa syskonparet, Elias och Felicia, som har flyttat från Boston, USA till Oskarshamn, Sverige. Under åtta avsnitt får vi ta del av deras liv samt se hur karaktärerna handskas med diverse situationer.
2. Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga och manliga karaktärer representeras utifrån normer i en nyproducerad svensk tonårsserie.
Frågeställning:
- Hur representeras de olika aktörerna utifrån kvinnliga och manliga normer?
Arbetsfrågeställningar:
- Vilka aktörer finns?
- Finns det skillnader och likheter i konversationer som sker mellan män, kvinnor samt kvinna och man?
- Skiljer det sig i vad, samt hur, kvinnor och män talar om olika ämnen?
3. Tidigare forskning och teori
I det här kapitlet kommer vi först att ta upp tidigare forskning kring genus och hur det representeras i medierna, vad som studeras ur ett genusperspektiv inom medieforskning och kulturens betydelse samt hur vi, i relation till kön, använder vårt språk. I underrubriken 3.2 kommer vi diskutera representation och semiotik. Här förklaras representationens betydelse och vad det används till. Vidare beskrivs de olika begreppen och tillvägagångssätt inom semiotiken, såsom signifier och signified. Slutligen i 3.3 kommer vi beröra encoding och decoding och hur man förstår sig på den kommunikation som medier förmedlar.
3.1 Genus
Stora delar av den forskning som riktar in sig på medier och genus har som avsikt att förklara hur vår bild av verkligheten och det vi kallar för kön skapas, samt hur detta blir en allt större del i medierna. I stort undersöks och ifrågasätts faktorer som skapar normativa och stereotypa kategorier, dessa avser bland annat etnicitet, kön, sexualitet och klass. Kleberg menar att tids- och mediekontext påverkar mediernas genusrepresentation. Ur ett genusperspektiv inom medieforskning studerar man vidare de olika rollerna som könen speglar, och vad som skiljer sig i hur man gestalta män gentemot kvinnor. Man undersöker maktförhållanden samt hur stereotypiskt manligt och kvinnligt framställs i olika medietexter. (Kleberg 2006)
I boken Medier, Genus och Makt (2006) diskuterar Gunilla Jarlbro precis detta, hon menar att det är intressant att studera hur män respektive kvinnor framställs i våra medier. Jarlbro undersöker om kvinnor samt män tilldelas olika egenskaper samt attribut i nyhetsmedier, hon kommer fram till att
“en kvinna kan alltså i medietappningen inte bara vara en politiker [...]”. Hon diskuterar även en studie av Pippa Norris som undersöker hur mediebevakningen av ett antal kvinnliga ledare såg ut.
Denna studien visade bland annat att de kvinnliga ledarna ofta beskrevs i form av sina yttre attribut eller i egenskap av sitt kön, “en kvinna med aristokratisk hållning, silverfärgat hår och moderlig värme” samt “mor till fyra barn”. Precis som Kleberg ställer sig Jarlbro frågan om det är så att medierna likt en spegel skildrar vår verklighet.
Ulla B. Abrahamsson menar att förväntan på kvinnor varierar i olika kulturer men att det finns ett genomgående fenomen, vilket är kvinnans underordning. Kvinnan är underordnad mannen oavsett vart denne befinner sig i samhällshierarkin. Medan kvinnor har en tendens att förminska sig själva, sin betydelse, kapacitet och sin förmåga, har män en tendens att göra det motsatta.
Abrahamsson pekar på att människan strävar efter att få kärlek och respekt i sina relationer. För att få detta behöver hen motsvara förväntningar som existerar i dennes kultur. Enligt den traditionella bilden ska kvinnan leva efter tre regler: självförminskning, relativ underordning samt evig tillgänglighetsberedskap. Den sista regeln syftar på att kvinnan ska vårda samt måna om andra människor, detta är ett genomgående mönster i ett flertal kulturer. (Abrahamsson 2002, s. 20-21)
Enligt Abrahamsson har det funnits få berättelser om kvinnor och detta beror på att berättarkulturen har dominerats av manliga författare. Dessa har fört vidare berättelser om män, därmed har kvinnan inte fått någon framträdande roll. Detta går i sin tur att koppla till idéen om att kvinnan är undergiven mannen (2002, s. 25), samt till att innehållet i medier historiskt sett var gjort av och för män (Kleberg 2015, s. 21).
Även hur vi använder vårt språk, samt hur vi uttrycker oss, är till en viss del könsrelaterat menar Yvonne Andersson. Utifrån forskning kan man se att det finns skillnader som rör hur människor talar om olika ämnen, samt vilka ämnen de väljer att tala om. “Medan kvinnor talar om människor, relationer och emotioner talar männen mer om föremål och konkreta händelser” (Andersson 2015, s.75).
3.2 Representation & Semiotik
Trots att medierna har ett varierat utbud betyder det inte att alla grupper och identiteter som finns i samhället blir representerade. Jostein Gripsrud menar att representation ses som en betydelsefull samhällsfråga då det finns begränsningar i yttrandefriheten gällande hur man får framställa vissa grupper offentligt (Gripsrud 2011, s.29).
Representation som begrepp har en dubbel betydelse. Ursprungligen var begreppets mening att
“presentera igen”, men under tidens gång har representation fått den nya innebörden, “stå för”.
Stuart Hall definierar representation som att skildra eller beskriva något. Genom en beskrivning eller dylikt kan vi framkalla en bild i sinnet av det som beskrivs. Representation innebär även att symbolisera eller stå för något, ett exempel som Hall ger är korset i kristendomen som representerar Jesus lidande och korsfästelse (Hall 2013, s.2). Författaren menar även att representation är en produkt av det meningsskapande som sker i våra sinnen genom språket. Meningsskapande beskrivs som en två-stegs-process. Det första steget innebär att olika typer av objekt, människor och händelser sätts i system tillsammans med de mentala representationer som vi bär med oss. Med hjälp av dessa upplever vi världen som meningsfull (Hall 2013, s.3). Då vi delar samma konceptuella karta kan vi dels kommunicera med varandra, men även tolka och förstå världen på nästintill samma sätt. På så vis kan vi skapa en kultur av gemensam betydelse och en social värld. En delad konceptuell karta är däremot inte tillräcklig, vi behöver kunna byta ut meningar och begrepp, vilket vi bara kan göra om vi har ett gemensamt språk. Språket blir därför ett andra representationssystem som hjälper till att skapa mening, ett system bestående av olika delar som kallas tecken. Tecken är organiserade in i språken och gör det möjligt för oss att översätta våra tankar till ord, bilder och ljud, för att senare använda dem för att uttrycka betydelser och kommunicera med andra personer (Hall 2013, s. 4).
Enligt Ferdinand de Saussure är tecken en helhet som består av ett materiellt uttryck (signifier) samt ett immateriellt innehåll (signified). Signifier kan bestå av figurer, prickar eller andra konkreta fenomen som vi kopplar till en viss föreställning. Dock lägger man inte märke till denna koppling eftersom den följer en viss regel eller kod, som man tidigare lärt sig. Dessa regler är konventioner, vanor som byggts upp inom ett kollektiv av till exempel språkanvändare. “En kod är en regel eller en konvention som förbinder ett uttryck med ett innehåll.” Saussure var den teoretiker som kom att införa begreppet semiologi, även kallat teckenlära (Gripsrud 2011, s. 146)
En gemensam nämnare för all semiotisk analys menar Ekström och Moberg är ett intresse för tecken, vilket är allt som går att tolka (Ekström & Moberg 2008, s.17). Vårt språk är uppbyggt av ett flertal olika tecken, element, som separat har en egen betydelse men i kombination med andra element skapar olika betydelser. När vi konsumerar olika medietexter upplever vi det som händer i två steg, det vi först ser och det vi automatiskt tolkar. Dessa steg kallas inom semiotiken för
denotation och konnotation. Den denotativa nivån är det vi direkt ser och den konnotativa nivån är vad vi, genom vår kulturella gemenskap, tolkar. Historiskt sett har man även insett att en av de viktigaste delarna som skiljer denotation med konnotation åt, är hur tecknets innehåll skiftar i tid och rum (Gripsrud 2011, s.148).
På den konnotativa nivån finner vi kulturella värden och föreställningar, vilket Roland Barthes kallar för myter. Han förklarar myten som naturaliserad ideologi, myter upprätthåller hierarkier i samhället och får dessa att verka som givna och naturliga. Barthes studerade olika vardagliga företeelser och hur de representeras i populärkulturen. Han kunde med hjälp av detta dra slutsatesen om hur myter är något vi inte reflekterar över, utan något som vi anser självklart (Ekström & Moberg 2008, s.25).
Barthes undersöker även hur bilder kan få olika betydelser i olika sammanhang, framför allt när de sätts i relation till ord. Han menar att vi kan styra tolkningen genom att göra olika kombinationer och därmed också påverka vad bilderna kommunicerar. För att lättare förklara dessa funktioner delar han upp detta i två delar, förankring och relä. I funktionen relä hjälper bild och ord varandra att föra budskapet framåt. Det kan till exempel vara dialoger i filmer som bidrar till att handlingen förs framåt. Kombinationen text och bild förstärker varandra. Förankring däremot begränsar bildens mångtydighet och styr in mottagaren till att göra en specifik tolkning. Exempelvis att skriva en bildtext till ett foto, begränsar oss för att tolka det hur som helst (Ekström & Moberg 2008, s.23).
3.3 Encoding/Decoding
Stuart Hall argumenterar ur ett semiotisk perspektiv, i artikeln Encoding and Decoding in Television Discourse från 1973, kring hur man förstår sig på den kommunikation som medier förmedlar. Denna har haft stor betydelse i studier gällande de centrala massmedierna, speciellt inom television och vilken relation de har till sin publik. Han menar att producenterna som utformar programmen anpassar och formar (inkodar) innehållet utifrån kulturella och sociala uppfattningar för att få ett önskat innehåll. Dock betyder det inte att publiken uppfattar (avkodar) det på samma sätt. (Gripsrud 2011, s.90).
4. Metod och tillvägagångssätt
Vi har valt att titta närmare på den första säsongen av tv-serien Eagles som hade premiär den 9 mars 2019 och går att se på SVT:s streamingtjänst SVT play. Serien består av åtta avsnitt där vi har valt ut tre av dessa för vidare analys. För att få en så representativ bild som möjligt har vi valt första och sista avsnittet, samt fjärde avsnittet. Ett variationsurval där de tre avsnitten representerar en bredare bild av serien i sin helhet (Larsson 2010, s.61). Studien fokuserar på den muntliga kommunikation som sker mellan karaktärerna i serien. Övrig kommunikation som sker i form av text eller kroppsspråk har uteslutits. Då vi vill undersöka hur kvinnor och män representeras utifrån rådande normer har vi valt en kvinnlig och en manlig karaktär, Elias och Felicia. Valet har baserats på vår uppfattning av karaktärernas likvärdiga förutsättningar såsom ålder, social bakgrund och tid i bild.
Genom att studera vad karaktärerna talar om, samt på vilket sätt de talar om något, vill vi se hur detta förhåller sig till gängse könsnormer samt i vilken mån serien reproducerar dessa. Att vara man innebär i mångt och mycket att inte vara kvinna. Därför har vi valt att utgå ifrån att de karaktärsdrag som beskrivs under teori om genus som typiskt feminina är motsatsen till typiskt maskulina karaktärsdrag.
Avsnitten har transkriberats. Den sammanfattning av föregående avsnitt som presenteras i början av fjärde och åttonde avsnittet har uteslutits från analysmaterialet. Även eventuell undertextning har uteslutits med tanke på att denna många gånger lämnar innehåll därhän. Ett visst utrymme för antagande har getts vad gäller ord som varit svåra att tyda. Materialet har delats upp utefter avsnitt samt den scen det tillhör. En scen definieras som ett sammanhängande segment. Numreringen utgår inte efter tv-seriens faktiska scener utan de vi valt för vidare analys. Valet har baserats på de utvalda karaktärernas deltagande i samtal, samt tendenser på stereotypa drag hos män och kvinnor.
Den metod vi har valt att använda oss av är kvalitativ textanalys med fokus på semiotik. Med hjälp av en semiotisk analys kommer vi att titta på dialoger som förs mellan män och kvinnor samt mellan man och kvinna. Med fokus på karaktärerna Elias och Felicia studeras hur dessa uttrycker sig både på en denotativ och konnotativ nivå ur ett genusperspektiv. Teman plockas ut ur varje scen, primärt och sekundärt. Det primära temat är övergripande för scenen ifråga, sekundära teman förstärker det primära temat. Uttryck eller hela repliker som är representativa och förstärker vardera
tema kommer att utses för vidare analys. Barthes menar att vi kan styra tolkningen genom att göra olika kombinationer och därmed också påverka vad bilderna kommunicerar, förankring och relä (Ekström & Moberg 2008, s.23). Istället för kombinationen bild och text, kommer vi att titta på hur uttryck och repliker förhåller sig till varandra samt hur de styr oss till en mer specifik tolkning.
Då vi, som tidigare nämnt, inte analyserar bild har vi valt att använda oss av begreppet förstärkning istället för förankring. Materialet kommer slutligen att analyseras utifrån tidigare forskning kring genus och medier.
För att motivera studiens slutsats krävs att de argument som presenteras är giltiga och tillförlitliga.
Det empiriska material som används måste därför ha med saken att göra, samt att de uppgifter som används är giltiga. Detta kallas inom vetenskapen för validitet och reliabilitet. Det som argumenteras för måste vara relevant för att studien ifråga ska uppnå en hög validitet. Och materialet ska vara fullständigt för att det ska uppnå en hög reliabilitet. I vilken grad dessa två kriterier uppnås avgör innehållets vetenskaplighet (Ekström & Larsson 2010, s.14).
