Frekvensläggning av lager

EXAMENSARBETE INOM MASKINTEKNIK,

Ekonomi och produktion, högskoleingenjör 15 hp

Frekvensläggning av lager  

Logistiskstudie utförd på Samdistribution AB

Petra Engström Kristina Thurin

SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT

INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD MASKINTEKNIK

Frekvensläggning av lager

av

Petra Engström Kristina Thurin

Examensarbete TMT 2016:17 KTH Industriell teknik och management

Tillämpad maskinteknik

Mariekällgatan 3, 151 81 Södertälje

Examensarbete TMT 2016:17

Frekvensläggning av lager

Petra Engström

Kristina Thurin

Godkänt

2016-06-29

Examinator KTH

Claes Hansson

Handledare KTH

Göran Grape

Uppdragsgivare

Samdistribution AB

Företagskontakt/handledare

Maria Steene

Sammanfattning 

Det här examensarbetet handlar om frekvensläggning av ett lager. Syftet är att effektivisera plockningen och förbättra ergonomin för lagerarbetarna genom en artikelplacering utifrån plockfrekvens och ergonomisk plockhöjd.

Vid val av metod har validitet och reliabilitet liksom kvalitativa och kvantitativa metoder diskuterats. Både primärdata och sekundärdata har samlats in. Deltagande observationer och intervjuer har genomförts för att skapa en bild av nuläget och för att komma fram till förbättringsförslagen. Utöver detta har litteraturstudier genomförts med syftet att erhålla både grundläggande och detaljerad information att basera beräkningarna och förslagen på.

För att utföra beräkningarna genomfördes även insamling av statistisk data.

Förslagen som presenteras i rapporten är baserade på en nulägesanalys där det framgick att lagret har en stor förbättringspotential. Det visade sig att arbetet bör fokusera på placering utifrån plockfrekvensen och detta kan lämpligen utföras genom en ABC‐

klassificering. Genom att utföra ABC‐klassificeringen kunde låg och högfrekventa titlar bestämmas. Vid beräkning av dessa titlar utfördes även en ny hyll‐utformning för att tilldela titlarna en anpassad plats utifrån plockfrekvensen och ergonomisituationen för lagerarbetarna. De lågfrekventa titlarna behöver inte lika många platser och inte heller en lika bra nivåplacering som de högfrekventa titlarna som plockas mycket oftare. Utöver detta har ett nytt förslag vad gäller lagerlayout samt påfyllnad av titlar på hyllorna arbetats fram.

Förslagen har presenterats för företaget som har börjat genomföra förbättringarna. De förväntade effekterna av förändringen är en bättre ergonomisk arbetssituation för arbetarna, kortare plocksträckor, en bättre total produktivitet och en minskad risk för felplock, som i sin tur förväntas leda till en högre kvalitet av arbetet.

Nyckelord

Frekvensläggning, Logistik, Lager, Artikelplacering, ABC‐klassificering, Plockfrekvens.

Bachelor of Science Thesis TMT 2016:17

Frequency orientation of a warehouse

Petra Engström

Kristina Thurin

Approved

2016-06-29

Examiner KTH

Claes Hansson

Supervisor KTH

Göran Grape

Commissioner

Samdistribution AB

Contact person at company

Maria Steene

Abstract 

This thesis deals with frequency orientation of a warehouse. The aim is to make the picking more effective and to improve the ergonomic situation for the warehouse workers by placement of articles on a basis of picking frequency and ergonomic picking height.

When choosing a method, validity and reliability as well as qualitative and quantitative methods have been discussed. Both primary and secondary data have been collected.

Participant observations and interviews have been conducted to create a picture of the current situation and to come up with suggestions for improvement. In addition, literature studies have been carried out with the aim to obtain both basic and detailed information to base calculations and proposals on. In order to perform the calculations, statistical data has also been collected.

The proposals presented in the report are based on a situation analysis which revealed that the warehouse has a great potential for improvement. It was found that what the report should focus on is location based picking frequency and this can conveniently be done by an ABC classification. By conducting the ABC classification could the low‐frequency and high‐frequency titles could be determined. When calculating these titles, a new shelf design was created to assign titles a custom location on the basis of the picking frequency and the ergonomic situation for the warehouse workers. The low‐frequency titles do not need as many places nor as good level position as the high‐frequency titles that are picked much more often.

Besides this, a new proposal regarding the layout of the warehouse and the replenishment of titles on the shelves has been worked out. The proposals have been presented to the company that has started to implement the changes.

The expected effects of the change are better ergonomic working conditions for the

workers, shorter picking distances, better overall productivity and reduced risk of picking errors, which in turn is expected to lead to a higher quality of the work.

Key words

Frequency Orientation, Logistics, Inventory, Article Placement, ABC classification, picking

Frequency

Förord 

Detta examensarbete på 15 högskolepoäng, är det avslutande momentet i vår utbildning i Maskinteknik på Kungliga Tekniska Högskolan. Examensarbetet genomfördes under våren 2016 på Samdistribution AB i Rosersberg. Författarna till arbetet är Petra Engström och Kristina Thurin.

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare på Samdistribution AB: Maria Steene för ditt engagemang. Även tack till Emil Svensson, Lirim Hasani och Matthias Nilsson för att ni tagit er tid och gett oss värdefulla tips.

Ännu ett tack går till vår handledare Göran Grape som med stort intresse och engagemang följt oss under examensarbetet och sist men inte minst vill vi även tacka vår examinator, Claes Hansson.

Innehåll

1. INLEDNING ... 1  

1.1 Bakgrund ... 1  

1.2 Problemformulering ... 1  

1.3 Syfte ... 1  

1.4 Avgränsningar... 1  

1.5 Målformulering ... 1  

1.6 Kravspecifikation ... 1  

2. METOD ... 2  

2.1 Val av metoder ... 2  

3. TEORI ... 5  

3.1 Förvarningssystem ... 5  

3.2 Påfyllnad ... 6  

3.3 Plockning ... 6  

3.4 Artikelplacering ... 7  

3.5 Placeringsprinciper ... 7  

3.6 Differentierad styrning ... 8  

3.7 Frekvensläggning ... 9  

4. NULÄGESBESKRIVNING ... 10  

4.1 Så fungerar verksamheten (Företagsbeskrivning) ... 10  

4.2 Kartläggning av företagets filmverksamhet ... 10  

4.3 Lagerfakta ... 12  

4.4 Lagerutformning ... 12  

4.6 Plockning ... 16  

4.7 Påfyllnad ... 16  

4.8 Försäljningsmönster ... 17  

4.9 Reklamationsprocessen ... 17  

4.10 Makuleringsprocessen ... 17  

5. ANALYS OCH RESULTAT ... 18  

5.1 Planerad frekvensläggning ... 18  

5.2 Brytpunktpåfyllnad ... 22  

6. DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 23  

6.1 Effekter av nytt förslag ... 23  

6.2 Kontinuerligt arbete ... 25  

7. FRAMTIDA ARBETE ... 26  

7.1 Variationer och avvikelser ... 26  

7.2 Framtiden ... 26  

7.3 Hyrfilmer ... 26  

7.4 Buffertplatser ... 26  

7.5 Rekommendationer ... 26  

REFERENSER ... 27   BILAGA 1 ... I   Tillvägagångssätt och beräkningar för frekvensläggning ... I  

1

1. Inledning 

I följande kapitel presenteras bakgrunden till detta arbete, dess problemformulering, syfte, mål, avgränsningar och kravspecifikation.

1.1 Bakgrund  

Samdistribution AB är en av Sveriges ledande bokdistributörer. Företaget är ett

tredjepartslogistik‐företag som sköter lagerhållning, distribution och returhantering åt flera stora bokförlag och grossister. Varje år distribuerar företaget över 20 miljoner böcker och artiklar till återförsäljare, skolor, kommuner och företag.

Efter sommaren 2015 tog företaget sig an en ny kund, en stor filmdistributör. Därmed tog de på sig uppgiften att lagerhålla och distribuera DVD‐filmer till Sverige, Danmark, Finland, Norge samt till Åland. Innan dess hade kunden haft ett lager i varje land. Filmdistributörens kunder är bl.a. videobutiker (t.ex. Hemmakväll) och stormarknader.

I november 2015 var alla filmer på plats i lagret och då kunde Samdistribution AB starta filmdistributionsverksamheten ordentligt.

Företaget fick inga listor på försäljningsstatistik från kunden vilket ledde till att de placerade titlarna på slumpmässiga platser och resultatet inte blev optimalt eftersom företaget med tiden märkte att vissa titlar, som knappt alls plockades, låg på de bästa lagerplatserna medan andra mer populära titlar låg på mer svårplockade hyllor. Dessutom kom fler titlar än beräknat vilket har lett till att lagret nu är på bristningsgränsen

utrymmesmässigt.

1.2 Problemformulering 

Samdistribution har arbetat med böcker i flera år och har nu introducerat en ny produkt:

DVD‐filmer. Hur ska de använda den kunskap de har från bokverksamheten för att integrera denna nya produkt i det befintliga systemet?

1.3 Syfte 

Avsikten med detta arbete är att hitta en användbar lösning för lagring av produkterna, med syftet att effektivisera arbetet samt att förbättra ergonomin för arbetarna. Dessutom ska förändringen genomföras.

1.4 Avgränsningar 

 Förändringen ska ej inkludera buffertlager.

 Förslaget ska ej innebära en förändring av lagerytan, då lagret ej kan byggas ut.

 Förslaget ska ej innebära inköp av nya inventarier såsom till exempel lagerhyllor.

 Ändring av lagergångarnas bredd ska ej utföras.

1.5 Målformulering 

Målet är att skapa en modell för frekvensläggning av titlar i filmlagret. Denna modell ska ge lagret en bättre total produktivitet samt en högre kvalitet. Dessutom ska en

processbeskrivning göras.

1.6 Kravspecifikation 

Hänsyn ska tas till arbetsmiljö och ergonomi för de som ska arbeta i plocklagret.

2

2. Metod 

Här beskrivs tillvägagångssättet för detta arbete. Validitet och reliabilitet tas upp och de olika metoderna klassas som antingen kvalitativa eller kvantitativa. Valet av kvalitativ ansats förklaras. Data som insamlats delas upp i primärdata och sekundärdata.

2.1 Val av metoder 

Under arbetets gång har olika metoder använts för att samla in både primärdata och sekundärdata. Vid varje val av metod har validitet och reliabilitet diskuterats.

Validitet och reliabilitet är viktiga begrepp för att förklara hur bra en datainsamlingsmetod har fungerat ( www.infovoice.se, 2002). Validitet och reliabilitet beskriver tillsammans hur pålitlig en undersökning är. Validitet kan definieras som "relevansen av insamlad data för det givna problemet och/eller mätinstrumentets förmåga att mäta det man avser att mäta"( www.mdh.se, 2012). Det är viktigt att de metoder som väljs verkligen kan ge information som tillför någonting till undersökningen och detta är något som har legat till grund för val av metoderna.

Reliabilitet kan ses som ett mått på tillförlitligheten hos metoden som använts för framtagandet av informationen. Tillförlitligheten innebär bland annat att informationen inte har påverkats av fel som t.ex. okontrollerade störningar som påverkar data. Hög reliabilitet innebär hög replikerbarhet, alltså att samma resultat kan uppnås oberoende på vem som utför mätningen/undersökningen.

2.1.1 Ansats 

Beroende på vilken typ av information som ska samlas in, kan en studie ha en antingen kvalitativ eller en kvantitativ ansats. En kvalitativ studie betyder generellt sett att mer djupgående information samlas in om ämnet från främst intervjuer och observationer.

Dessa intervjuer och observationer behöver inte vara många i antal utan fokus ligger på kvaliteten på informationen som samlas in. En kvantitativ studie utmärks av bred men ofta grund information som samlas in från främst dataanalyser och statistik eller ett stort antal intervjuer (Grape, 2016).

Alltså är kvalitativ data mer omfattande och mätbar och uttrycks ofta i siffror till skillnad från kvalitativ data som har ett syfte att skapa en djupare förståelse. (Lekvall, Wahlbin, 2001).

För detta arbete väljs en kvalitativ ansats eftersom de huvudsakliga metoderna som kommer användas är observationer och intervjuer, med syfte att skapa detaljerad information om ämnet. För att få underlag till beräkningar har dock även en kvantitativ metod; insamling av statistiska data använts.

2.1.2 Primärdata 

Primärdata är information som insamlas direkt från informationskällan. Det är alltså den förstahandsinformation som tas fram genom till exempel egna observationer och

intervjuer (www.give2all.org, 2011).

2.1.2.1 Deltagande observationer 

Eftersom företaget redan besitter en expertkunskap inom lagerhantering av böcker var

tanken att den kunskapen skulle tas tillvara på så gott det gick även inom området för

filmer. De deltagande observationerna har utförts på plats på företaget, både under

rundvandringar med anställda samt under självständiga rundvandringar. De har skett

löpande under flera veckors tid.

3

Observationerna ses som en kvalitativ metod då de har bidragit till en ökad förståelse för processen och bidragit till en helhetsbild över flödet samt gett en detaljerad kunskap om plockningen och artiklarnas placering i dagsläget. Förutom observationer har även deltagande i plockning skett. Detta för att öka förståelsen för hur verksamheten hänger ihop, t.ex. hur påfyllnaden är kopplad till plockningen och lagersaldot. Fotografering,

skissning och mätning av lagret har underlättat arbetet vid beräkning av lagerplatserna och dokumentationen kring hur lagret fungerar. Den information som samlats in från de

deltagande observationerna har varit oumbärlig för att kunna skriva om nuläget samt för framtagandet av de slutgiltiga idéerna.

2.1.2.2 Intervjuer 

Totalt har tio intervjuer skett på plats på Samdistribution AB. Respondenterna har bland annat bestått av logistikchefen, frekvensläggaren i boklagret och plockare i filmlagret.

Detta har gett information från olika synvinklar och personer som är varje arbetsuppgifts experter.

Intervjuerna klassas som kvalitativa eftersom antalet respondenter är få. Dessutom har intervjuerna skett sporadiskt och bestått av varierande typ av frågor anpassade efter den som intervjuats samt det aktuella informationsbehovet vid tidpunkten för intervjun.

Frågorna har varit öppna och svaren har lett till följdfrågor och diskussioner. De

intervjuade har alltså haft en stor frihet att i dessa intervjuer komma med egna förslag och rekommendationer.

2.1.3 Sekundärdata 

Sekundärdata är andrahandsinformation som samlats in och sammanställts av någon annan, till exempel en författare, innan den aktuella studien (som använder sig av informationen) påbörjats.

2.1.3.1 Insamling av statistiska data 

En granskning av statistiska data, hämtade ur Samdistribution AB:s interna datasystem ASTRO, har utförts. Statistiken gäller främst antal plockningar per månad av respektive titel i lagret samt releasedatum för dessa. Denna information togs fram ur ett

Exceldokument med information från när filmlagret sattes i bruk för sju månader sedan.

Den information som samlades från de statistiska data har använts för alla beräkningar som gjorts inklusive ABC‐klassificeringen. Mycket tid har lagts ned på funderingar över reliabilitet och validitet i denna metod eftersom det är mycket viktigt att dessa är pålitliga eftersom beräkningarna, och alltså även det slutgiltiga förslaget på frekvensläggningen, baseras på dessa. För att säkerställa att resultatet var korrekt och inte påverkades av yttre faktorer utfördes beräkningarna i många omgångar på olika statistik vid olika tillfällen.

Insamlingen av all användbar data från Astro och Excel‐dokumentet kan ses som en kvantitativ metod eftersom den bestått av sifferinformation som sedan använts för de beräkningar som lett fram till resultatet.

2.1.3.2 Litteraturstudier 

En litteraturstudie genomfördes för att undersöka vad som redan gjorts inom detta område och dra lärdom av det.

Litteraturstudien har använts för att skapa en djupare förståelse med detaljerad kvalitativ information kring området.

4

Litteraturstudien har bestått av sökningar av information från fysiska samt elektroniska källor; i faktaböcker, databaser samt på internet.

Mer specifikt har litteraturstudien bestått av:

 Litteratur: Modern logistik ‐för ökad lönsamhet (Oskarsson, Aronsson, Ekdahl, 2013), Logistikens grunder (Lumsden, 2012).

 Databasen DIVA‐portal.

 KTH‐Bilda (KTH:s intranätverk) där vi använt oss av Power Point‐presentationer från kursen ML1136 Logistik.

 Föreläsningsanteckningar från kursen ML1136 Logistik (från KTH Bilda).

 Föreläsningsmaterial (från KTH Bilda) ”ABC klassificering inom logistiken”: Stig‐

Arne Mattsson.

 Sökning med sökmotorer på internet med bl.a. följande sökord: "frekvensläggning",

"logistik", "lager", "Artikelplacering", "stock", "frequency orientation", "picking",

"ABC‐analys", "plockfrekvens" och "ergonomi".

5

3. Teori 

Syftet med detta kapitel är att skapa grundläggande förståelse för de lagerrelaterade begrepp som krävs för förståelse av det som kommer att diskuteras vidare i de följande kapitlen. Här beskrivs allmänt hur lagerhållning och plockning fungerar i den typ av lager som används på företaget. Vidare beskrivs även placeringsprinciper och hur

frekvensläggning med hjälp av en ABC‐analys går till.

3.1 Förvarningssystem 

För att lagret skall fungera effektivt är förvarningssystemet mycket viktigt. Med hjälp av t.ex. hyllor, ställage och pallplatser kan ett system skapas där det går lätt att lagra och plocka artiklar.

3.1.1 Hyllager 

Ett hyllager består av flera nivåer av hyllor som är uppdelade i olika sektioner och nivåer.

Ett hyllager är användbart som plocklager eftersom många små artiklar kan lagras på samma ställe (Lumsden, 2012).

Artiklarna kan placeras antingen i lådor eller staplas fritt. Hyllager kommer i många olika format och utformningen kan med lätthet ändras utifrån behov; hyllor kan läggas till eller tas bort. Hyllagren kan alltså variera kraftigt i höjd, längd och bredd. Plockning kan ske för hand (manuellt) eller med olika hjälpmedel som till exempel truckar.

Bild 1: Hylla (Lumsden, 2012)

3.1.2 Pallplats 

En pallplats består av en pall varpå artiklarna är placerade, antingen fritt staplade eller placerade i pallboxar. En pallbox är en låda av wellpapp som placeras på en pall.

Standardmåtten (inom EU) för pallar kan utläsas ur bilden nedan.

På pallplatser är det endast möjligt att stapla på en nivå. Pallplatser är inte fixerade i golvet och är därför lätta att flytta runt. Detta gör att pallplatser även fungerar bra att använda för tillfälliga lagerplatser.

Bild 2: Pall enligt standardmått från EU (www.expowera.se, 2016)

6

 3.1.3 Ställagelager 

Ett ställage är uppdelat i olika nivåer beroende på behov (liksom i hyllager kan antalet nivåer justeras). I ställagelager sker ingen fristapling av artiklar utan här ligger artiklarna placerade i pallboxar som står på pallar (Lumsden, 2012).

Varje nivå har plats för ett visst antal pallar med pallboxar. På grund av både pallboxarnas vikt och dess storlek krävs lyfthjälpmedel som exempelvis gaffeltruckar för att lyfta upp och ned eller flytta pallarna vid behov.

På grund av detta lämpar sig denna typ av förvaring bäst för större volymer av artiklar än vad som lämpar sig för hyllager.

Bild 3: Ställagelager (Lumsden, 2012).

3.2 Påfyllnad 

Påfyllnad av artiklar är en viktig aktivitet för att ett lager ska kunna fungera effektivt.

Påfyllnaden kan ha olika karaktär beroende på vad som utlöser påfyllnadsärendet.

3.2.1 Brytpunktspåfyllnad 

När antalet artiklar på hyllan underskrider en viss nivå krävs påfyllnad. När nivån underskrids skickas en förfrågan om påfyllnad ut i systemet. Det krävs olika påfyllnadsnivåer beroende på om artikeln säljer mycket eller lite. Målet med

brytpunktspåfyllnad är att fylla på lagerplatserna så sällan som möjligt för att spara tid och pengar.

3.2.2 Orderdriven påfyllnad 

Vid orderdriven påfyllnad är det inte en viss nivå som bestämmer när påfyllnaden ska ske, utan detta sker när lagerplatsen är tom på titlar.

3.3 Plockning 

Vid plockning av artiklar i lager kan många olika typer av hjälpmedel användas. Exempelvis kan datasystem med röststyrning och plockning med hjälp av headset användas.

Datasystemet har information om de flyttningar, påfyllnader och plockuppdrag som krävs i lagret. Ett annat sätt att plocka kan vara med hjälp av utskrivna orderlistor eller med digitala orderlistor på bärbara skärmar.

Vagnar är vanliga och lämpliga hjälpmedel vid plockning i hyllager eftersom de är lätta att

dra med sig och manövrera samt har gott om utrymme för att tillfälligt placera artiklarna

innan packningen sker.

7

Om hyllorna däremot är mycket höga används stegar eller truckar för att plockaren ska kunna nå upp till artiklarna.

Bild 4: Röststyrning med hjälp av headset (www.voice‐picking.be, 2016)

3.4 Artikelplacering 

Beroende på det aktuella behovet av artiklarna som ska lagras används olika typer av placeringar i lagret för att plockningen ska effektiviseras.

3.4.1 Plockbara platser 

Plockbara platser innehåller artiklar som är tänkta att plockas frekvent. Dessa platser kan återfinnas i de olika förvaringssystemen som nämnts ovan; alltså hyllager, pallplats och ställagelager. De plockbara platserna bör vara lättillgängliga för att underlätta plockningen.

3.4.2 Icke‐plockbara platser (buffertplatser) 

På de icke‐plockbara platserna lagras artiklar som ej är tillgängliga för plockaren. Dessa kallas även för buffertplatser och här lagras alltså de artiklar som ej ska plockas för order.

Dessa platser fungerar som ett påfyllnadslager till hyllagret och plockas endast vid påfyllningsärenden.

Beroende på antal lagrade artiklar och frekvensen på påfyllnaden kan typen av

förvarningssystem för dessa platser anpassas. Vid ett lågt antal påfyllningsärenden eller ett stort antal lagrade artiklar passar ställageplatser bra. Vid ett högt antal påfyllningsärenden och ett lägre antal lagrade artiklar kan det vara lämpligt att placera bufferten mer

lättillgänglig, i exempelvis hyllager.

3.4.3 Tillfälliga platser 

Om företaget har behov av att tillfälligt lagra artiklar på en viss plats, till exempel om en viss artikel tillfälligt plockas i stort antal är det önskvärt att ha den artikeln placerad mycket lättillgängligt på en plats där även ett stort antal artiklar får plats. För denna typ av platser passar pallplatser mycket bra.

3.5 Placeringsprinciper 

Inget lager ser likadant ut och för att hitta den bästa placeringslösningen så måste

anpassning ske efter de rådande omständigheterna. Det finns många viktiga aspekter att ta hänsyn till och genom att placera en artikel på rätt sätt kan plockningen effektiviseras.

Nedan nämns några olika typer av placeringsprinciper (Lumsden, 2012).

8

3.5.1 Popularitetsprincipen 

Popularitetsprincipen går ut på att artiklarna delas in i grupper utefter ett visst kriterium, till exempel plockfrekvens. Sedan placeras artiklarna så att de artiklar som säljer mest ska ligga på de hyllorna som är lättast att plocka från. Bedömningen av vilka artiklar som ska klassificeras som populära artiklar kan bestämmas med hjälp av en ABC‐klassificering.

(Lumsden, 2012).

3.5.2 Höjdledsprincipen 

Ergonomin och plockhastigheten beror i hög grad av hur högt upp en artikel är placerad.

Enligt arbetsmiljöverket är armbågshöjden den lämpligaste arbetshöjden i normalfallet.

(Arbetsmiljöverket, 2014).

Placeringar över denna höjd tar längre tid att plocka från och kräver olika sorters hjälpmedel för att plockning ska kunna ske. (Lumsden, 2012).

Bild 5: Lämplig arbetshöjd (Arbetsmiljöverket, 2014)

3.5.3 Likhetsprincipen 

Likhetsprincipen innebär att de artiklar som vanligtvis är i samma order ska placeras nära varandra för att gångsträckorna ska minskas. Ett exempel på detta kan vara att varje gång tillhör ett land, så när det kommer en order från ett visst land så behöver plockaren bara gå genom en gång istället för genom hela lagret. Det problematiska med denna princip är att risken för felplock ökar om artiklarna liknar varandra mer då de samlats efter order. Det gäller därför att uppmärksamma detta och försöka placera likande artiklar en bit ifrån varandra för att kvalitetssäkra arbetet (Lumsden, 2012).

3.6 Differentierad styrning 

Differentiering handlar om prioritering och sortering. Det handlar om att dela upp artiklar i olika segment eller grupper för att styra varje grupp på bästa sätt. Genom att värdera artiklarna i viktighetsordning kan de viktigaste artiklarna ges extra omsorg och prioritering.

3.6.1 ABC‐klassificering 

Segmentering av artiklar innebär en indelning av sortimentet i olika segment eller grupper.

Vanligt här, är att använda sig av en ABC‐klassificering. Med en ABC‐klassificering delas

artiklarna in i olika grupper beroende på hur viktiga de är för företaget. Det vanligaste är

att namnge grupperna A, B och C, där A‐gruppen innehåller de viktigaste artiklarna som

9

alltså ska värderas högst och C‐gruppen innehåller de minst viktiga artiklarna som ska värderas lägst. A‐artiklarna utgör ofta en liten del av sortimentet men svarar för en stor del av värdet och C‐artiklarna står ofta för en stor del av sortimentet men en liten del av

värdet. Denna indelning kan alltså användas vid val av fysisk placering av artiklarna enligt t.ex. plockfrekvens. A‐artiklarna som värderas högt och plockas ofta skall alltså placeras på en plats som lämpar sig för hög plockfrekvens.

Vid tillämpning av ABC‐klassificeringen är det vanligt att även tillämpa 80‐20 regeln (Pareto‐principen). Den bygger på att ett litet antal element står för en stor del av effekten.

Vanligtvis står ca: 20 % av artiklarna för 80 % av effekten. I detta fall med ABC‐

klassificeringen står A‐artiklarna för ca: 20 % av artiklarna men ändå för 80 % av effekten och B‐artiklarna och C‐artiklarna tillsammans står för ca: 80 % av artiklarna med 20 % av effekten. Dessa procenttal är ungefärliga men underlättar vid kontroll av lagret (Mattsson, 2003).

Bild 6: ABC‐klassificering (Oskarsson, Aronsson, Ekdahl, 2003)

3.6.2 Klassificering efter andra kriterier 

Det är inte alltid det går att klassificera artiklar i olika grupper beroende på viktighetsgrad.

Om till exempel en A‐artikel och en C‐artikel är beroende av varandra så bör C‐artikeln få en annan status. Andra faktorer som kan påverka klassificeringen är t.ex. hållbarheten hos en produkt, att en artikel är strategiskt viktig eller om artikeln går till potentiella

storkunder (Grape, 2016).

3.7 Frekvensläggning

Frekvensläggning innebär att de lagrade artiklarna placeras på optimal plats beroende på plockfrekvens och flyttas om behovet varierar. Möjligheten att få en effektiv och lönsam frekvensläggning ökar om artiklarna är placerade så att de med högst frekvens får de bästa plockplatserna och de med låg frekvens får de sämre platserna. För att kunna göra en frekvensläggning kan det vara lämpligt att först göra en ABC‐klassificering av artiklarna, utefter plockfrekvens och sedan basera frekvensläggningen på denna.

10

4. Nulägesbeskrivning 

I detta kapitel beskrivs först hur verksamheten på Samdistribution AB fungerar. Sedan beskrivs mer ingående hur filmlagret är uppbyggt och hur artiklarna placerats samt hur plockning, påfyllnad, reklamationer och makuleringar går till.

All information i detta kapitel har samlats in genom intervjuerna och de deltagande observationerna samt introduktions/informationsmöten med ledningen.

4.1 Så fungerar verksamheten (Företagsbeskrivning) 

Samdistribution AB fungerar som så att kunden hyr platser i lagret för en fast summa varje månad. Företaget fungerar som en grossist eller ett tredjepartslogistik‐företag (3PL) för kunden.

Figur 1: Samdistribution AB:s roll som grossist/3PL‐företag.

4.2 Kartläggning av företagets filmverksamhet 

Företaget Samdistribution AB sköter lagerhållning, distribution och returhantering för böcker och filmer. Detta arbete kommer endast behandla filmavdelningen.

Figur 2: Översiktlig processkarta över filmverksamheten.

Filmdistributören levererar filmer till Samdistribution AB som lagrar dessa. Företaget får sedan en order av filmdistributörens kunder. Företaget plockar och packar ordern och levererar filmerna till dessa kunder. Filmdistributörens kunder har full returrätt och kan därför skicka tillbaka hur mycket de vill till företaget som lagrar då dessa igen. Endast efter beslut av filmdistributören får företaget makulera en film.

Det är filmdistributören som bestämmer beställningskvantitet, alltså hur många titlar som ska lagras hos Samdistribution AB. Det kommer i snitt in två nya titlar per vecka i olika antal.

I nuläget makuleras inga titlar och det kommer dessutom mycket returer. Det innebär en ständig ökning av lagernivåerna.

11

När en film kommer in till företaget tas ingen hänsyn till tidigare försäljning eller filmers högförsäljningslivslängd på grund av bristande information kring detta. Det saknas

prognoser och det är svårt att förutse efterfrågans svängningar. Det innebär att placeringen i lagret inte baseras på vilka titlar som säljer mest. Dessutom är ergonomin för plockarna inte optimal då en film som plockas mycket kan vara placerad på svårplockade nivåer.

Detta leder till onödiga rörelser och transporter i och med att plockaren, för att nå upp till högsta lagerhyllan, behöver hämta en pall eller stege.

4.2.1 Filmer i lager 

I lagret lagras både vanliga DVD‐filmer, i enkelt format eller i BOX‐format (med flera DVD‐

er i en) och även hyrfilmer. Hyrfilmerna levereras till hyrfilmsbutiker för uthyrning medan de vanliga filmerna levereras till filmbutiker, filmklubbar etc. och är ämnade att säljas till slutkonsumenterna.

4.2.2 Gå processen 

Leverans från filmdistributören:

Figur 3: Steg 1 i processkartan över filmverksamheten

 Information om leverans

 Lastbil med filmer som lastas av

 Leveransen transporteras upp till filmlagret

 Varje titel får ett nummer på en ledig plats och förs in i datasystemet

 Titlarna ställs upp på rätt hylla och plats

Order till utskick:

Figur 4: Steg 2 i processkartan över filmverksamheten

 Filmdistributörens kunder lägger en order.

 Ordern tas emot i datorprogrammet Astro, som bestämmer kolli, rutt etc.

 En arbetare på lagret får i uppgift att plocka filmerna.

 När plockrutten är klar packas filmerna och skickas till kunden.

Returer från filmdistributörens kunder:

Figur 5: Returer, del av processkartan över filmverksamheten

 Returnerade titlar kickas i lådor tillbaka till företaget

 Kontroll och kvalitetssäkring

 Varje titel får ett nummer på en ledig plats och förs in i datasystemet

 Titlarna ställs upp på rätt hylla och plats

12

4.3 Lagerfakta 

Fakta kring lagret

Antal filmer i lagret Över 100 000 st *

Antal tillkomna titlar/vecka i snitt 2 st

Lageryta 32m *22m= 704 m²

Antal arbetare i lagret 1‐10 st *

Antal platser i hyllagret 2 251 st

Antal plockbara platser i ställagelagret 72 st Antal pallplatser (Hot‐Pick) 18 st *

Tabell 1: Allmän fakta kring lagret. * Varierar

Karta över filmlagret

Figur 7: Karta över filmlagret

4.4 Lagerutformning 

Filmlagret är uppbyggt av olika sortens förvaringssystem. Här finns fasta och temporära lagerplatser samt buffertplatser. Filmlagret ligger på terrassplan över boklagret och vid åtkomst av till lagret lyfts pallar upp och ner mellan de olika planen med hjälp av en lyfttruck vid en speciell lastningszon. Även nere i boklagret finns i dagsläget ett antal ställage‐platser för buffring av filmer.

4.4.1 Hyllager 

Plockning av titlar sker främst från hyllagret. Hyllorna består av 6 nivåer (10‐60) och på

varje hyllnivå kan titlar placeras. På högsta nivån, 60, behöver plockaren en pall för nå upp

till titlarna. I dagsläget är de flesta hyllorna "halvhyllor" dvs. man har placerat 2 titlar på

varje hylla. Det förekommer även helhyllor och några enstaka fjärdedelshyllor. Titlarna på

hyllorna ligger för det mesta i sina lådor, varav en eller två lådor har öppnats för att

13

möjliggöra enstaka plock. På en helhylla ryms 12 st. lådor. I varje låda ryms 25 st. filmer i standardformat. Om titeln är en DVD‐box brukar cirka 9 st rymmas i en låda.

Hyllagren bildar gångar som är märkta med nummer 11‐17. Den generella tanken är att gångarna ska motsvara olika länders titlar enligt bild 8 nedan, men eftersom platsbrist uppstått så har titlar placerats där de fått plats och därmed kan danska titlar finnas bland de svenska och finska bland de norska etc.

Bild 7: Hyllager på Samdistribution AB

Den placeringsprincip som företaget utgått ifrån är alltså likhetsprincipen då de artiklar som vanligtvis ingår i samma order ligger nära varandra. I bilden nedan visas den grova bilden av uppdelningen av gångarna som finns i dagsläget. Som ovan nämnts kan alla länders titlar påträffas i alla gångar.

Figur 8: Hyllgångarnas uppdelning i dagsläget.

14

4.4.2 Ställagelager 

På företaget finns ställagelager en egen "gång" till höger om gång 17 samt längs ena långsidan av lagret. Ställaget är uppdelat i tre nivåer och innehåller både plockbara pallplatser och icke plockbara pallplatser. De plockbara platserna fungerar som

hyllplatserna i hyllagret och de icke‐plockbara fungerar som förvaring av titlar som kan plockas för påfyllnadsärenden till de olika plockbara platserna. De icke‐plockbara platserna finns främst på de högre nivåerna. Varje ställageplats har plats för en pall och en pallbox, båda med EU‐standardmått.

Bild 8: Ställage på Samdistribution AB

4.4.3 Tillfälliga pallplatser 

I lagret finns så kallade Hot‐Pick platser. Dessa är tillfälliga pallplatser som används för titlar som är under högförsäljning och de ligger därmed inte på platsen under en längre tid.

Antal tillfälliga pallplatser varierar efter behov, i dagsläget finns 18 st. Hot‐Pick‐platser.

Bild 9: Hot‐Pick (tillfälliga pallplatser) på Samdistribution AB

15

4.4.4. Buffert 

Buffertplatser förekommer på olika ställen i filmlagret. Dels finns buffertplatser på hylla på vänstersidan av gång 11 samt på högersidan av gång 17. Dessutom buffras titlar på icke‐

plockbara platser i ställagelagret. Som nämnts ovan finns även ett antal buffertplatser för filmer på ställageplatser nere i boklagret.

4.5 Artikelplacering 

I dagsläget finns det inget system för var titlarna ska placeras på hyllorna eller hur många platser det ska finnas på ett hyllplan. Figuren nedan visar hur titlarna är placerade på en slumpvis vald hylla i gång 15 som är planerad att bara innehålla svenska titlar.

Figur 9: Titlarnas placering på en slumpvis val hylla i lagret. Figuren visar antal plock på respektive hylla den senaste månaden.

Som synes i figuren stämmer inte verkligheten med planeringen. I hyllan finns fler finska titlar än svenska trots att den planerades att bara innehålla svenska titlar. Att det ser så ut beror troligast på att plats saknats i den finska gången för dessa titlar när de inkommit och att de då placerats på lediga platser som råkade ligga i den svenska gången.

I figuren syns dessutom att titlar med liknande plockfrekvens inte är samlade tillsammans samt att placeringen i höjdled inte är kopplad till plockfrekvens. De finska titlarna ligger på hyllplan 30 respektive 40. Dessa platser är mycket bra platser att plocka från ergonomiskt sett och bör användas av titlar som plockas ofta. Hyllplan 60 är ett mycket svårplockat hyllplan som kräver stege eller pall att plocka från vilket betyder att detta hyllplan lämpar sig bättre för mer lågfrekvent plockade titlar än de som i dagsläget är placerade där.

16

4.6 Plockning 

Plockningen fungerar på följande sätt: plockaren skriver ut en plocklista och loggar in i röstplockningssystemet med sitt användarnamn och sin personliga kod. Sedan hämtar plockaren en plockvagn och med hjälp av ett headset kopplat till röstplocksystemet plockas en order i taget titel efter titel. Om plockning av nivå 60 sker så får plockaren hämta en pall eller en stege som står utställd i lagret. Det finns några plockvagnar som har en fastsittande stege men dessa används inte alltid på grund av att dessa vagnar är mer svårmanövrerade samt inte rymmer lika mycket.

När plockningen är klar körs vagnen till packningsstationen där orden paketeras.

Bild 10: De headset som används för den röststyrda plockningen.

Bild 11: Vagn med fastsittande stege. Denna är en av de olika vagn‐typerna som plockningen sker med.

4.7 Påfyllnad 

Det finns (som nämnts i teori‐kapitlet ovan) två typer av påfyllnader: brytpunktspåfyllnad och orderdriven påfyllnad. Brytpunktspåfyllnaden i filmlagret fungerar som så att då det är färre än 10 titlar kvar på hyllan blir det automatiskt en påfyllnadsorder

(brytpunktsdriven). Plockaren får in påfyllnadsordern i headsetet och plockar då lådor med titlar från de icke plockbara platserna.

Om hyllan blir tom på titlar sker en orderdriven påfyllnad. Denna typ av påfyllnadsärende fungerar sedan likadant som vid brytpunktpåfyllnaden.

17

4.8 Försäljningsmönster 

Filmer har generellt sett en kort högförsäljningsperiod efter release. Sedan går efterfrågan oftast fort nedåt. Diagrammet nedan har tagits fram för att undersöka hur efterfrågan av 18 slumpvis valda titlar varierar med tiden. Data är hämtad ur Excel‐dokumentet med

titlarnas plockfrekvens under de senaste sex månaderna, som erhållits av företaget. Längs diagrammets x‐axel visas de olika slumpvis valda titlarna. Längs Y‐axeln syns ”antal plock”

vilket betyder hur många gånger titeln plockats. De olikfärgade staplarna motsvarar olika månader. Hur många plock som skett står i proportion till leverans till kunder och därmed alltså även till kundernas (t.ex. filmbutikernas) efterfrågan. Kundernas efterfrågan beror av slutkundernas (konsumenternas) efterfrågan. Diagrammet visar att de flesta filmer har en markant högre försäljning den första månaden än de efterföljande månaderna. För filmerna

"Elämälta kaiken sain", "En underbar jävla jul" ”Irrational man” och Bron/Broen 2" syns dock en lägre försäljning den första månaden än den andra månaden. Detta beror ofta på att filmens releasedatum låg sent under månaden så att den inte "hann" säljas i så många dagar innan månadsskiftet, vilket ger en skev bild av det vanliga försäljningsmönstret.

Diagram 1: Titlarnas försäljningsmönster

4.9 Reklamationsprocessen 

Filmdistributörens kunder har full reklamationsrätt så det är vanligt förekommande att filmer som skickats ut kommer tillbaka till filmlagret.

4.10 Makuleringsprocessen 

Beslut om filmer ska makuleras måste komma från filmdistributören. Samdistribution AB önskar få makuleringslistor (listor med filmer som inte längre används och kan slängas) från kunden men detta har ännu inte tillhandahållits. I dagsläget makuleras inga titlar.

18

5. Analys och Resultat  

I detta kapitel kommer det beräknade lösningsförslaget presenteras och analyseras.

Dessutom kommer ett nytt förslag för påfyllnadsarbetet tas upp.

5.1 Planerad frekvensläggning 

Bilden nedan visar den del av filmlagret där frekvensläggningen planerats. Principer för hyllgångarnas uppdelning och hyllornas nivåer har analyserats och ett heltäckande förslag har arbetats fram.

Figur 10: Del av lagret där frekvensläggningen planerats.

5.1.1 Ny uppdelning av hyllgångarna 

När ny layout skulle bestämmas baserades den främst på likhetsprincipen som innebär att titlar som vanligtvis ingår i samma order ska placeras nära varandra, för att minska

gångsträckorna. Eftersom order är baserade på land är det naturligt att sträva efter att gångarna ska delas in efter land. Företaget hade från början tänkt placera titlarna utifrån denna princip men de har inte lyckats helt (se hyllgångarnas uppdelning i dagsläget, figur 8).

Före ändringen kunde olika länders titlar påträffas lite här och var, beroende på var de fick plats när de kom in i lagret. För att underlätta omflyttning av titlar är den nya indelningen av gångarna så långt som möjligt baserad på företagets nuvarande uppdelning.

Indelningen är även baserad på det procentuella antalet av respektive lands titlar. Detta användes för att bestämma hur mycket plats i lagret varje land behövde och alltså för att avgöra hur många gångar som landet krävde.

Danmark Norge Finland Sverige Nordiska

Procent

(titlar) 16 % 29 % 21 % 16 % 18 %

Antal

hyllgångar 1 2 1 1 2

Tabell 2: Hyllgångarnas uppdelning i procent och hur många gångar varje land behöver.

19

De norska titlarna utgör nästan en tredjedel av lagret så det var självklart att Norge skulle få behålla sina två lagergångar. Gång 17, som tidigare bestod av blandade titlar har nu blivit en gång för nordiska titlar, liksom gång 16. Varför de nordiska titlarna gets så stor plats i lagret trots att de endast motsvarar 18 % av titlarna beror på framtidsprognosen. Enligt logistikchefen och plockarna på företaget ökar antalet nordiska titlar hela tiden och de förväntas bli den dominerande typen av titlar i framtiden. Därför kommer de alltså inom kort behöva minst två gångar i lagret.

Figur 11: Gångarnas indelning efter ändring

5.1.2  ABC‐klassificering 

ABC‐klassificeringen utfördes för att dela in titlarna i grupper om A, B och C baserat på plockfrekvens. Resultatet blev att de titlar som plockats 28 gånger eller fler under den föregående månaden, klassas som A‐titlar. En A‐titeln plockas i snitt en gång om dagen och behöver därför en lättillgänglig plats. Som C‐titlar räknas de titlar som plockats 0 gånger under den föregående månaden. B‐titlarna är alla titlar däremellan, alltså de som plockats 1‐27 gånger den föregående månaden.

Klassificeringen är baserad på beräkningar som sedan kontrollerades med 80/20‐regeln, rimlighetsbedömningar och ‐beräkningar. För detaljerad information om uträkningarna, se bilaga 1.

Enligt 80/20 regeln bör A titlarna stå för ca 20 % av titlarna och B och C titlarna

tillsammans borde stå för ca 80 % av titlarna. Enligt beräkningarna nedan stämmer det nya förslaget överens med teorin. B och C titlarna utgör 78 % av totala antalet titlar och A titlarna står för 22 %.

Klassificering Antal plockade titlar /månad (April)

Totalt antal titlar

Totalt antal titlar

%

A >= 28 st 573 st 22

B 27‐1 st 1211 st 48

C 0 st 765 st 30

2549 100

Tabell 3: ABC‐klassificering baserat på plockfrekvens

20

Eftersom de olika klasserna har olika behov av lättillgänglighet behövde även hyllnivåerna delas upp i A, B och C. Indelningen av titlarna och hyllorna efter plockfrekvens har gjorts med popularitetsprincipen i åtanke. Hyllornas indelning har även gjorts med tanke på höjdledsprincipen eftersom ergonomiaspekten har varit mycket viktig.

Helhylla = plockas ofta och i stora kvantiteter = A

Halvhylla = Plockas inte lika ofta och plockas i mindre mängder = B Fjärdedelshylla = Lågfrekvent område som så gott som aldrig plockas = C

Figur 12: Lista av titlar med plockfrekvens efter ABC‐klassificeringen. Färgen representerar vilken klassificering titlarna fått. Grön = A‐titlar, Gul= B‐titlar och Röda= C‐titlar.

5.1.3 Indelning av hyllorna 

Vid indelningen av hyllorna i A, B och C, behövde hänsyn tas till att de olika ländernas klasser såg lite olika ut. Till exempel hade Danmark färre A‐titlar och fler C‐titlar än de andra länderna. Därför skapades inte bara ett förslag för indelning av hyllnivåerna, utan en skräddarsydd indelning beräknades fram för varje lands titelklasser. Resultatet syns i bilden nedan.

Figur 13: De nya indelningarna av hyllor utefter ABC‐klassificering. 11 = Norge, 12 = Norge, 13 = Danmark, 14 = Finland, 15 = Sverige, 16 = Nordiska titlar, 17 = Nordiska titlar.

21

Nuläge Norge

11 & 12 Danmark

13 Finland

14 Sverige

15 Nordiska

16 & 17

A 168 19 87

91 219

B

354

187

32

159

186

C

221

206

112

148

62

Summa:

743

412

231

398

467

Totalt antal platser som krävs: 2251 st.

Framtagna förslaget A

Lagersaldo 180

(12) 40

(21) 120

(33) 117

(26) 177

(‐42) B

Lagersaldo 240

(‐114) 240

(53) 160

(128) 242

(83) 236

(50) C

Lagersaldo 240

(19) 320

(114) 160

(48) 156

(8) 236

(174)

Summa: 660

(‐83) 600

(188) 440

(209) 515

(117) 649

(182) Totalt antal platser som finns: 2864 st.

(613)

Tabell 4. Rödmarkerat = Saknas platser

Tabellen visar två saker. Överst syns hur dagsläget ser ut; alltså hur många av de olika ländernas filmer som klassas som A, B och C. "Ny beräknad indelning" visar hur många platser som finns till de olika klasserna A, B och C. Lagersaldot visar om titlarna skulle få plats eller inte enligt det nya förslaget.

Dessutom visar tabellen att enligt den nya beräkningen har det skapats 613 lediga platser i hyllagret, alltså en ökning av antalet platser med ca: 20 %. Detta endast genom

omfördelning av de befintliga lagerplatserna. Dessutom kommer alla plockbara ställage‐

platser samt alla "hot‐pick" pallplatser vara lediga. Detta motsvarar i dagsläget 72 ställage‐

platser och 18 hot‐pickplatser.

Efter många försök att få till olika kombinationer av A‐, B‐ och C‐ hyllor så gav hyllorna ovan (figur 13) det bästa resultatet, i kombination med lagergångarna ovan (figur 11). Det var inte helt lätt att finna en lösning som var ”perfekt” och som gjorde att alla hyllor räckte till och blev över. De rödmarkerade talen visar att i Norges gångar så saknas 114 st. B‐

platser och i de Nordiska gångarna saknas 42 st. A‐platser. Svårigheten ligger A eller B titlar inte kan placeras på C‐hyllor. Som synes finns många C‐platser lediga i de nordiska gångarna men som sagt kan de inte utnyttjas av A‐ eller B‐titlar eftersom C‐platserna ligger så dåligt till (högst upp) plockmässigt/ergonomiskt sett.

Titlarna förväntas inte ligga kvar i samma artikelklass i flera månader på grund av dess försäljningsmönster (se diagram 1) och detta leder till att antalet A, B och C‐titlar troligtvis kommer att variera från månad till månad. Detta betyder att det troligtvis inte alltid

kommer att råda platsbrist där det idag gör det.

22

För att kvalitetssäkra plockningen och minska risk för felplockningar bör liknande titlar, både till namn och utseende, inte vara placerade nära varandra. Som ett exempel bör två James Bond‐filmer alltså inte placeras brevid varandra eftersom det då är lättare att välja fel. Det skall vara omöjligt att göra fel, lösningen ska alltså vara en så kallad Poka Yoke‐

lösning.

Detta betyder att titlarna inom samma hyllgång inte ska placeras enligt likhetsprincipen vad gäller utseende och namn.

5.2 Brytpunktpåfyllnad 

Det gäller att hitta en bra gräns för påfyllnad av titlar. Om påfyllnaden görs oftare än nödvändigt är det ett slöseri då onödigt arbete utförs. Vid påfyllnad eftersträvas att

maximal nytta av arbetet urförs. Vid påfyllnad av en redan halvfull hylla görs mindre nytta än vid påfyllnad av en hylla som endast har ett fåtal titlar kvar. Det gäller alltså att välja en låg brytpunkt så att påfyllnadsärendet ger maximal effekt. En lägre brytpunkt minskar ofta antalet påfyllnadsärenden. En anledning till att ha en högre brytpunktspåfyllnad kan vara om tunga artiklar lagras. Då krävs påfyllnad på fler artiklar och det blir tyngre och därmed svårare att fylla på ju lägre brytpunkt som finns. Filmer är dock inte tunga artiklar, så hänsyn behöver inte tas till detta på filmlagret.

För att minska antalet påfyllnader och för att få ut maximal nytta vid varje påfyllning så är brytpunktpåfyllnaden justerad för varje titelgrupp. C‐titlarna som enligt prognos inte lär plockas alls, ska heller inte riskera att behöva fyllas på i onödan. Brytpunkten för C‐titlarna är därför vald till 0 och kommer alltså ge en orderdriven påfyllnad endast vid behov.

B‐titlar är titlar som inte längre säljer lika bra och även de ska ha en låg brytpunkt. Något som skall tas hänsyn till är att om en B‐titel månaden efter blir en C‐titel bör dessa B‐titlar få plats på C‐hyllan. En C‐hylla har, som tidigare nämnts, plats för 25 titlar (en kartong med normalstora filmer) så brytpunkten bör vara lägre än 25. Eftersom försäljningskurvan av filmer i många fall avtar brant nedåt så riskerar en B‐titel i hög grad att bli en C‐titel inom en snar framtid och därför kan ett liknande resonemang tillämpas på B som på C vad gäller brytpunkt; den bör vara låg. Dock bör den inte vara lika låg som C eftersom B‐titlarna har en högre chans att plockas än C. En passande brytpunkt är därför 2.

A‐titlarna plockas ofta men även här är det önskvärt att ha en relativt låg brytpunkt för att öka nyttan av påfyllnadsärendena. Vid varje påfyllnadsärende ska så många titlar som möjligt fyllas på. En rimlig brytpunkt är att utgå från en kartong (som vanligtvis rymmer 25 st. titlar) och alltså fylla på när det endast är en kartong kvar på hyllan.

23

6. Diskussion och slutsats 

I det här kapitlet diskuteras de lösningar som är framtagna för att effektivisera arbetet samt förbättra ergonomin för arbetarna. Hur företaget ska fortsätta arbetet med

frekvensläggningen tas upp. Avslutningsvis diskuteras vilka effekter det nya förslaget förväntas ha på lagret och arbetet.

Samdistribution AB har distribuerat böcker i över 50 år och tog efter sommaren 2015 sig an en ny uppgift, nämligen att även distribuera filmer. Då tidigare försäljningsstatistik saknades, placerades titlarna ut på slumpmässiga platser i lagret vilket ledde till att

placeringarna inte blev optimal. Dessutom kom fler titlar än vad som var tänkt vilket ledde till att lagret hamnade på bristningsgränsen utrymmesmässigt.

För att integrera den nya produkten i det befintliga systemet undersöktes om kunskapen kring bokverksamheten kunde överföras till filmlagret. Det första som konstaterades var att de olika produkterna böcker och filmer inte skiljer sig markant åt. Den mest påtagliga skillnaden är formatet, där böcker skiljer sig i storlek, tjocklek och vikt från bok till bok till skillnad från filmer som är så gott som lika stora i höjd och bredd och skiljer sig endast i tjocklek och vikt om det rör sig om film‐boxar med flera filmer i samma förpackning. Den kunskapen som redan fanns i företaget var alltså användbar även på den nya produkten och har använts som inspiration vid framtagande av det nya förslaget för både

frekvensläggningen och brytpunktspåfyllnaden.

Frekvensläggningen som utfördes baserades på en ABC‐klassificering av både titlar och hyllplan där lågfrekventa och högfrekventa titlar placerades på motsvarande platser på hyllorna. Högfrekventa titlar fick benämningen A. Dessa placerades på helhyllor på de ergonomiskt sett bästa hyllnivåerna med höjdledsprincipen i åtanke. På samma sätt placerades B‐titlar på halvhyllor på mer svårplockade hyllplan och C‐titlar placerades på fjärdedelshyllor och de hyllplan som var minst lämplig ur ett ergonomiskt perspektiv.

Det framtagna förslaget innebar att titlarna och hyllorna delades in enligt

popularitetsprincipen och placerades enligt likhetsprincipen i gångar med de olika

ländernas filmer samlade (se figur 11 ovan). Hur många gångar ett land behövde baserades på hur stor andel av lagret varje lands titlar bestod av. Omplanering av gångarna utfördes för att minska transporterna och därmed öka effektiviteten på plockningen.

6.1 Effekter av nytt förslag  

Eftersom förslaget ännu inte trätt i kraft går det inte att redan nu se effekterna av det nya förslaget. Vid jämförelse av nuläget och det framtagna förslaget undersöktes produktivitet, kvalitet och ergonomi.

6.1.1 Produktivitet, kvalitet och ergonomi 

En del av målet var att den totala produktiviteten samt kvaliteten skulle öka. Samtidigt skulle ergonomin för plockarna förbättras, både för att förbättra arbetssituationen och öka effektiviteten. Eftersom det nya förslagets omstrukturering har påbörjats men inte

avslutats går det inte att mäta dessa förändringar exakt, men det är rimligt att anta att både

produktiviteten och kvaliteten kommer att öka efter förändringen. Detta eftersom förslaget

innebär att plockningen kommer att underlättas och med hög sannolikhet kommer även

plockrundorna gå snabbare. För att höja kvaliteten har en tanke om Poka‐Yoke varit med i

planeringen av titlarnas placering på hyllorna. Denna kvalitetssäkring innebär att liknande

titlar (till namn och utseende) inte ska placeras nära varandra.

24

Genom det nya förslaget kommer den ergonomiska arbetssituationen förbättras markant eftersom hänsyn till höjdledsprincipen tagits vid titelplaceringen.

6.1.2 Jämförelse mellan nuläget och framtagna förslagets förväntade effekt  

Hyllplats

60 Hyllplats

50 Hyllplats

40 Hyllplats

30 Hyllplats

20 Hyllplats

10 Totalt

A 35 67 63 74 81 96 416

Procent 8% 16% 15% 18% 20% 23% 100%

Förslag 0% 0% 50% 50% 0% 0% 100%

Antal 0 0 208 208 0 0 416

B 144 223 234 223 226 232 1282

Procent 11% 17% 18% 17% 18% 18% 100%

Förslag 0% 33% 0% 0% 33% 33% 100%

Antal 0 427,3 0 0 427,3 427,3 1282

C 140 140 131 136 132 153 832

Procent 17% 17% 16% 16% 16% 18% 100%

Förslag 100% 0% 0% 0% 0% 0% 100%

Antal 832 0 0 0 0 0 832

Tabell 5: Fördelning av hyllnivåer på artikelgrupp

Tabellen ovan har tagits fram för att illustrera hur titlarna, om de delats in enligt ABC‐

klassificeringen ovan, i dagsläget är placerade på de olika hyllplanen. Tabellen visar att titlarna i dagsläget inte alls är placerade på optimala platser med hänsyn till deras

plockfrekvens. "Förslag" visar målet med den nya uppdelningen, både av hyllor och titlar.

Enligt beräkningar (se tabell 4 ovan) kommer det efter förändring saknas lagerplatser för B‐ och C‐titlar i gång 11 och 12 (Norge) samt för A‐titlar i gång 16 och 17 (Nordiska). Detta betyder att dessa titlar måste placeras någon annanstans än där de enligt sin klassificering bör placeras. Detta betyder att "förslag"‐målet inte kommer att uppnås i varje hyllgång i dagsläget. Detta bör alltså ses som ett fortlöpande mål som ständigt bör eftersträvas men som på grund av variationer i antal A‐, B‐ och C‐klassade titlar inte alltid kan uppnås.

Figur 14: Den slumpvis valda hyllan i gång 15 (Sverige) samt det framtagna förslaget för gång 15.

Ovan visas samma slumpvis valda hylla som i figur 9. Denna gång har de olika

hyllplatsernas titlar markerats med dess respektive A, B eller C –klass. Dessa bilder visar

nuläget och kan jämföras med figuren till höger för att se att förbättringspotentialen är

stor.

25

6.2 Kontinuerligt arbete  

För att bibehålla strukturen på lagret och för att ständigt sträva efter målet krävs ett

kontinuerligt arbete med frekvensläggningen. Eftersom filmerna i normalfallet har en brant fallande efterfrågekurva efter release, bör företaget kontinuerligt kontrollera att titlarna är rätt klassificerade. Detta för att undvika att missa att en titel gått över gränsen till en annan klass och alltså undvika att titlar ligger på fel plats i lagret. Förslagsvis bör företaget

uppdatera listan med ny information en gång i månaden, förslagsvis den första dagen i en ny månad. Denna lista gäller då en månad framåt.