Orsaker samt avslut av kriminella karriärer

56  Download (0)

Full text

(1)

Orsaker samt avslut av kriminella

karriärer

En studie med bistånd från teorin om sociala band

FÖRFATTARE: MICHAEL YAYO

Handledare: Maarja Saar

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper

Examensarbete 15hp

(2)

Causes and endings of criminal careers

A study with assistance from the theory of social bands

Abstract

Crime comes in many different forms and can be viewed differently depending on culture, individual factors and geography. This increases the importance of discussing the subject by continually analyzing its causes, to eventually enable the development of methods and means to stop it. This study seeks to contribute to this process by analyzing factors that influence crime but also the ending of it, in the context of social factors. Accordingly, the overall goal of the study is to contribute to broadening the know-how about what influences criminal careers to help in the development of methods to stop them. This is done by analyzing the field from in two approaches; (1) what indicate crimes and (2) what contributes to the ending. This is of great importance today as it will fill a prevailing shortage in previous research which tend to focus on the field in one of the two approaches and often with the same type of participants. To achieve its purpose, the study includes individuals which are young with on-going criminal lifestyles and older which have put their criminal past behind them. Through the study analysis six themes where identified; threat of punishment, drug abuse, family relations, environmental

aspects and school.

Keywords: social control, delinquency, lifestyle risk, desistance, turning point, social bonds,

lifestyle risk, adolescent lifestyles.

(3)

Sammanfattning

Brott förekommer i många olika former och betraktas skiftande beroende på kultur, individuella och geografiska faktorer. Brottslighet är dessutom ett eskalerande samhällsproblem som har med sig stora negativa konsekvenser på ekonomisk aktivitet och den psykiska hälsan hos samhällsinvånare. Detta sätter stor vikt på att kontinuerligt diskutera ämnet och analysera orsaker till kriminalitet för att vidareutveckla förebyggande metoder och processer. Denna studie bidrar till denna process genom att analysera faktorer som indikerar brott men också varför respondenter valt att avsluta sina kriminella karriärer, i samband med sociala band teorin. Följaktligen, är det övergripande målet att bidra till att bredda kunskapen om vad som påverkar kriminella karriärer och därav bidra till utvecklingen av metoder för att stoppa dem. Detta utförs genom att analysera studieområdet ur två olika infallsvinklar; (1) vad som skapar brott och (2) vad som stoppar det. Detta ger inte enbart studien samhällsviktig tyngd utan bidrar också till en bristfällig forskning som tenderar att endast fokusera på en infallsvinkel och ofta i datainsamling från samma typ av deltagare. För att uppnå sitt syfte har studien inkluderat individer med pågående kriminell livsstil samt personer vars kriminella karriär ligger bakom dom. Sex teman identifierades under studieanalysen; straffhot, drogmissbruk, familjerelationer, miljöaspekter och skola.

Nyckelord: social control, delinquency, lifestyle risk, desistance, turning point, social bonds,

adolescent lifestyles.

(4)

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till samtliga åtta respondenter, utan ert deltagande hade denna studie inte varit möjlig. Jag vill också tacka samtliga på föreningen KRIS i Stockholm med den stöttning ni bidragit i rekrytering och materialinsamling. Slutligen vill jag också skänka ett stort tack till min handledare Maarja Saar som genom kontinuerlig och snabb återkoppling väglett mig genom arbetet.

Michael Yayo

(5)

Innehållsförtäckning

1. Inledande avsnitt ...7 1.1 Inledning ...7 1.2 Problemformulering ...8 1.3 Syfte ...9 1.4 Frågeställning ...10 1.5 Avgränsningar ...10 1.6 Viktiga begrepp ...10 1.6.1 Kriminell karriär ...10 1.6.2 Human agency ...10 1.6.3 Desistane ...10 1.6.4 Konventionella samhället ...11 2. Teoretiska utgångspunkter ...11

2.1 Teorin om sociala band...11

2.1.1 Känslomässig anknytning...12

2.1.2 Åtagande...12

2.1.3 Delaktighet ...12

2.1.4 Övertygelse ...12

2.1.5 Sociala band och dess interaktioner ...13

2.2 Progression av sociala band och åldersgraderad teori om informell social kontroll ..13

3. Tidigare forskning...15

3.1 Uppkomst till kriminalitet ...15

3.1.1 Den initiala processen hos ungdomen ...15

3.1.2 Den tidigt kriminellas livsstil ...17

3.2 Avslut till kriminalitet ...18

3.2.1 Livshändelser och sociala band (desistance) ...18

3.2.2 Extern insyn och program ...19

3.2.3 Missbruk och förståelse ...19

4. Etik och principer ...20

4.1 Informationskrav...20

4.2 Samtyckeskrav ...20

(6)

4.4 Nyttjandekrav ...21

5. Metod ...21

5.1 Kvalitativ metod ... Error! Bookmark not defined. 5.2 Material ...22

5.3 Förförståelse ... Error! Bookmark not defined. 5.4 Urval ...22

5.5 Tillvägagång………24

5.5.1 Semistrukturerade intervjuer ...24

5.6 Analys ...25

5.7 Validitet och Reliabilitet ...26

6. Resultat ...27

6.1 Uppkomsten av kriminalitet ...27

6.1.1 Skolan ...27

6.1.2 Familj och miljö ...29

6.1.3 Droger ...30

6.2 Avslut av kriminalitet ...31

6.2.1 Familj...31

6.2.2 Miljö ...33

6.2.3 Droger och missbruk ...34

6.2.4 Straffbrott ...35

7. Diskussion ...36

7.1 Droger och missbruk ...36

7.2 Familj och miljö ...37

7.3 Skola och straffhot...40

7.4 Slutdiskussion ...41

7.5 Tänkbar inverkan på resultatet ...42

(7)
(8)

7

1. Inledande avsnitt

1.1 Inledning

Sverige är ett land som karaktäriseras som ett beständigt välfärdsland – dess starkaste kännetecken är jämlikhet och små löneskillnader (Ring, 2010). Fängelsepopulationen är proportionerligt lågt per capita, men omsättningshastigheten hög (a.a.). Majoriteten av de som grips – släpps oftast ut förr eller senare (Petersilia, 2003). En del forskare menar att detta är en verklig tilldragelse till att kriminalitet, oavsett en liten utspridning i landet, har accelererat det senaste årtiondet (Estrada, Pettersson & Shannon, 2012). Trots att det endast är en mindre procent som står för det mesta av den rådande brottsligheten så tyder forskning ändå på att majoriteten av dömda brottslingar återfaller i brott (El Mahdi, 2008). Detta gemensamt med den rådande riskfaktor till att ungdomar vid något tillfälle i sitt liv begår ett brott (Nelander & Skarp, 2013; Sarnecki, 1993) gör ”ungdomskriminalitet” till en samhällsviktig fråga som väcker stort intresse hos forskare där brottslighetens mediala och politiska bild dagligen debatteras. Problemet får också en mer samhällsenlig tyngd i den samtida globalisering och världsförändring och de svårigheter som det medför (i.e. växande digitalisering, ungdomar som

lättare influeras i en kriminell livsstil), särskilt för personer inom socialt arbete (Bäckman,

2020) som i huvudsak har som utmaning att tidigt ge rätt behandling för ungdomar som hamnat i kriminella banor (Tärnfalk, 2007; Goldstein et al., (2000), Maruna, 1997).

(9)

8

en kortare tidsperiod för att sedan upphöra detta beteende och alltjämt leva ett vanligt och samhällsanpassat liv som vuxen (ibid). Tidigare forskning tyder på samma sätt att en liten del av dessa individer upprätthåller ett avvikande beteende in i vuxen ålder, detta tenderar också leda till brott av allvarligare natur (Carlsson, 2014, Ring & Öberg, 2012, Wright et. al., 2015). Vilket påverkat valet att inkludera respondenter med längre kriminell karriär i kombination med unga respondenter som idag vidhåller en kriminell livsstil.

Faktum är att det råder en kunskapslucka i tidigare forskning inom avslut av kriminalitet, tidigare forskning tenderar att inrikta sig på orsaker till kriminalitet och är sällan uppbyggda på analys av varierande segmentgrupper. Att undersöka ämnet från två olika infallsvinklar och i olika segment av respondenter motiveras också, som förutnämnt, i faktumet om att det råder stor variation i definitionen av kriminalitet och att det inte finns någon one size fits all i dess förebyggande arbete. Carlsson (2014) är en av de forskarna som upplyser vikten i att analysera, i behållning av detta, olika sekvenser i en kriminells liv. Trots detta innehar de flesta studier ingen längre uppföljningsperiod vilket begränsar forskningen i avslut av kriminalitet av längre perioder, vilket gör att forskningen saknar djupare analyser av livsförloppskriminologi (Carlsson, 2014; Levander, 2013). Följaktligen anser forskaren till denna studie att det är grundläggande att fördjupa kunskapen i vad som leder till avslut i långa karriärer av kriminalitet, något som studien också har för avsikt att bidra med då den inkluderar respondenter vars kriminella bakgrund varit lång.

1.2 Problemformulering

(10)

9

grundas i barndomen är en faktor till ett icke-kriminellt liv, en individ med förmåga till stor självkontroll kan bilda starka sociala band. Teorin om Sociala band presenteras av Travis Hirschis som förklarar att sociala band är något en individ bildar mot det konventionella samhället, som innebär ett samhälle som där individer lever enligt konvenansens regler (Hirschi, 1996). En individ som skapar starka sociala band till det konventionella samhället kommer också hämma sitt beteende gentemot dessa. Detta kan vara allt ifrån familj, lärare, skolkamrater, normer, med mera. Om dessa starka band brister eller försvagas hämmas ett avvikande beteende från vad individen tidigare varit kontrollerad emot. På samma vis kan en individ, synnerligt med stark självkontroll, skapa nya starka band till kriminell miljö och risken att begå brottsliga handlingar är i detta avseende därför mycket stort (Gottfredson & Hirschi, 1990; Hirschi, 1996). Lika så som sociala band är ett av många element till roten av kriminalitet så visar viss forskning också hur teorins olika delar (anknytning, åtagande, delaktighet och

övertygelse) är avgörande för upphörandet av kriminalitet (Hirschi, 1996; King, 2013).

Däremot råder idag, som förutnämnds, bristande kunskap på varför individer avslutar sina karriärer som kriminella (Carlsson, 2014). Detta kan vara en anledning till att problemet, alltså grundorsaker till kriminaliteten, trots dess rika forskning aldrig nått riktig konsensus. Författaren vill med denna studie fördjupa den bristande forskningen kring avslut av kriminalitet genom att undersöka om en samvariation finns mellan orsaker bakom uppstart av kriminalitet och dess avslut. Denna studie tar därför avstamp från två olika riktlinjer men med sociala band som ståndpunkt. Detta anses vara fördelaktigt för att bättre förstå problemets komplex vilket ämnar bidra till forskningsfältet och förhoppningsvis förenkla tilldelningen av samhällsresurser för att främja brott.

1.3 Syfte

(11)

10

1.4 Frågeställning

Utifrån studiens problemställning har följande tre frågeställningar vidtagits:

1. Vad påverkar uppkomsten av kriminella karriärer enligt vidrörande respondenter? 2. Vad påverkar avslut av kriminella karriärer enligt vidrörande respondenter?

3. Finns det kopplingar mellan orsaker bakom uppkomsten samt avslut av kriminella

karriärer i kontexten av sociala band?

1.5 Avgränsningar

Studien syftar i första hand till att se om en samvariation finns i variablerna mellan orsaker samt avslut till kriminalitet i relation till Sociala band. Studien kommer inte beröra kausalitet, såsom orsak och verkan (i.e. orsakssambandet) (Jacobsen, 2007). Med anledning av huvudsyftet kommer studiens tyngd ligga på avslut av kriminalitet trots att uppkomsten innefattas i frågeställning. Ingen vikt ges i respondenternas utsatthet för brott eller vilka typer av brott som är de mest förekommande. Studien kommer inte inta en univariat analys då den har som syfte att hitta samband mellan flera variabler. Vidare förklarar inte respondenternas uppmärksamhetsstörningar eller genetiska orsaker som en tolkning till kriminalitet.

1.6 Viktiga begrepp

1.6.1 Kriminell karriär

Kriminell karriär innehar många olika definitioner i tidigare forskning. Denna studie väljer att definiera begreppet utifrån Blumstein et. al., (1986) koncisa definition ”en beskrivning av en

longitudinell sekvens av brott som begåtts av en enskild gärningsman”. Denna definition

passar studiens huvudsyfte om att fördjupa kunskap om avslut inom kriminalitet. Studien tar således inte avstamp i hur stor grad av brott eller avvikande beteende som kan definieras som kriminellt.

1.6.2 Human agency

Human agency är ett begrepp som ofta upprepas i livsförloppskriminologi och i teorier som syftar att förklara avslutade brottsliga karriärer (LeBel, et. al., 2008). Ordet betyder att man agerar efter eget beslutsfattande för att aktivt påverka sin vardag och därav position till att avstå eller begå brott (Sampson &Laub, 2003).

1.6.3 Desistance

(12)

11

uppbyggnad gör att processen ser olika ut för alla individer och därför definieras inte avslutet som kortsiktigt eller långsiktigt. (Sampson & Laub, 2003).

1.6.4 Konventionella samhället

I ett konventionellt samhälle lever man efter normativa regler och lagar som oavbrutet efterföljs. Hirschi (1996) antyder att normer är något som delas bland medborgare i ett samhälle, om man därför bryter mot normerna så agerar man i motsats till vad andra människor önskar eller förväntar sig av en (ibid). En konventionell livsstil är således tvärt emot en kriminell livsstil.

2. Teoretiska utgångspunkter

Studien tar ståndpunkt i sociala bandteorin. Teorin är kriminologisk utpräglad och behandlar förbindelsen mellan individ och dess konventionella samhälle (Hirschi, 1969). Detta avsnitt vidrör alla de fyra sociala banden (känslomässig anknytning, åtagande, delaktighet,

övertygelse), dess samverkan och utvecklingen av Hirschs teori.

2.1 Teorin om sociala band

(13)

12 2.1.1 Känslomässig anknytning

Det första elementet, känslomässig anknytning är ett av de viktigaste elementen. Känslomässig anknytning upprättas redan tidigt hos individen. Häri vidrörs de konventionella relationer man har med föräldrar, familj, skola och vänner. Då dessa anknytningar tidigt blir upprättade, är de ofta initialt också starkare hos individen. Hirschi (1969) belyser det sociala bandet, anknytning, som viktig då den också sätter grund för de resterande tre elementen då det är vid detta stadiet som individen utvecklar och förenar värderingar såsom normer, lagar och moral. En svag anknytning till detta sociala band kommer resultera i att individens värderingar och handlingar går isär från normen. Ett normbrytande beteende leder i senare led till att individen blir mindre accepterad av andra i samhället – på samma sätt blir individen också ointresserad i andra personers anseende och därigenom fri att avvika vilket kan resultera i kriminella handlingar.

2.1.2 Åtagande

Det andra elementet, åtagande, syftar till individens ställning till engagemang i livet. Detta kan exempelvis vara graden av engagemang till målsättningar såsom studier och karriärer. En individ vars tid och energi investerats i ett livsmål är mindre berättigad att avvika i ett lagstridigt beteende och riskera att gå sina mål förlorade. Eftersom åtagande är nära anknutet med det sunda förnuftet hos individen – samspelar elementet därför också med det första sociala bandet, anknytning. Detta på grund av att det sunda förnuftet utvecklats i den konventionella anknytningen med föräldrar och andra (Hirschi, a.a. 1969).

2.1.3 Delaktighet

Det tredje elementet syftar till individens delaktighet i det konventionella föreningslivet eller aktiviteter ofta utanför hushållet. Detta kan exempelvis vara inom skola eller fritid och innefattar allt från sport, kyrka, bokklubb med mera. En individ vars delaktighet i aktiviteter fördriver i första hand tiden då personen håller sig sysselsatt men det ger också struktur åt rutiner i vardagen. Dessa faktorer tillåter inte individen att avvika, varken tidsmässigt eller i de rutiner som upprättats. Personer vars delaktighet i externa aktiviteter är liten, är mindre oövervakade, och medför därmed större risk att begå brott (Hirschi, a.a. 1969).

2.1.4 Övertygelse

(14)

13

varit fel. Synen på normer överensstämmer således inte med samhällets syn och det sociala bandet är därför brutet (Hirschi, a.a. 1969).

2.1.5 Sociala band och dess interaktioner

I Hirschis (1969) teori är det tydligt att det finns ett samspel mellan de fyra elementen. Som förutnämnt ökar risken för ett antisocialt beteende, eller brottsligt agerande hos en individ om dess sociala band försvagas. Då Hirschi (1969) menar att det första sociala bandet, känslomässig anknytning, lägger grunden för de övriga tre sociala banden gäller antagandet i utgångspunkt att graden anknytning kommer påverka de övriga elementen, vise versa. Om en individ exempelvis har en god relation till föräldrar och lärare återvinns större potential till att den individen kommer engagera sig i skoluppgifter, aktiviteter och normer. För att exemplifiera, en elev med starkt socialt band, känslomässig anknytning, hos familj sätter skol mål och är mycket mån av att gå i en tidigare familjemedlems fotspår – risken att denna person skulle rubba sin delaktighet genom att inte gå till skolan, som i sin tur påverkar den investerande tiden i delmål – är ytterst liten. En person med stort engagemang i skolan deltar ofta i externa aktiviteter, som i sin tur omfattar individen i en större social kontroll. Detta kommer leda till att individen överlag kommer stärka sin övertygelse i de samhällsviktiga normer och lagar som följs i samfund och därför inte utföra brott, vilket hade separerat personen från den gemenskap den skapat i tidigare steg (Hirschi, a.a. 1969).

2.2 Progression av sociala band och åldersgraderad teori om informell social

kontroll

(15)

14

över tid. Ett brottsligt beteende betraktas alltså inte ur en enskild situation, utan som en process som sker över tid hos en individ (ibid). Med andra ord, analyseras huruvida det finns en komplett dynamisk teori som tar hänsyn till ett kriminellt beteende inom loppet av en hel livstid – teorin kom att kallas den informella sociala kontrollen (a.a.). I betydelsen är den informella sociala kontrollen detsamma som, vad Hirschi benämner, social kontroll. Liksom Hirschi (1996) menar Sampson och Laub (1993) att kriminalitet är en produkt av svaga sociala band till det konventionella samhället, med fokus på de informella sociala kontroll som bildas genom band vi utvecklar till andra individer eller sociala instruktioner. Till skillnad från Hirschis teori anser dock Samspon och Laub (1993) att benägenheten till att begå brott kommer skifta under ett helt livsförlopp. Förändringen påverkas av en rad olika faktorer såsom; ålder, status, events, och därmed förändringar i de sociala banden (i.e. informell social kontroll). Teorin menar alltså att skillnader på individuell nivå inte alltid kommer resultera i ett förutbestämt utfall och kan därför inte avdöma hur en individ kommer utvecklas i sitt senare liv (ibid). Samspon och Laub (1993) delar emellertid mening om att en individ som begår brott tidigt i sitt liv intar större risk att fortskrida i ett avvikande beteende senare i livet, detta tydligt i jämförelse med ungdomar som upprätthållit ett prosocialt beteende (a.a.).

(16)

15

Detta stärker argumentet om att vändpunkter i kriminella karriärer är vitala för att ha förståelse för dess uppbyggnad och förändringsprocess. I samband med vändpunkter och avslut i kriminella karriärer pratar Sampson och Laub (2003) också om distansering, också kallat

desistance (se avsnitt 1.6.3) som innebär att beslut att avsluta kriminalitet fattas kort och

koncist. Detta kan exempelvis inträffa vid äktenskap där två individer investerat mycket tid i att etablera ett socialt band som man verkligen arbetar för att upprätthålla (a.a).

3. Tidigare forskning

Som förutnämnt är ungdomsbrottslighet ett allvarligt och välbekant problem i vårt samhälle. Det finns också tydliga tendenser att kriminalitet är oftast förekommande under en tidig ålder hos individer. Teori visar på att de ungdomar som haft ett socialt avvikande beteende och begått brott har större risk att följa en kriminell bana i vuxen ålder (Sampson och Laub, 1993; Hirschi, 1969). I detta avsnitt syftar studien att lyfta fram vad som i tidigare forskning uttalats om sociala band och brottslighet i synnerhet hos ungdomar då det är ofta där grundpelarna byggs upp för en framtida kriminell karriär (a.a.). Studiens huvudsyfte är att undersöka uppkomst och avslut av kriminella karriärer och därmed kommer detta stycke avhandla faktorerna till dessa och är därför uppdelat i två delar, uppkomst- och avslut av kriminella karriärer.

3.1 Uppkomst till kriminalitet

3.1.1 Den initiala processen hos ungdomen

Skolgången utgör en stor del av den tidiga socialiseringsprocess som bearbetas i tidig ålder. Det är i skolan som barn ägnar stora delar av sina liv och det faller därför naturligt att de kommer bli socialt påverkade av den omgivning samt innefattande individer, detta är exempelvis skolkamrater, lärare eller mentorer. Också mentala prestationer och uppsatta mål, internt som extern, utgör en social kontroll (Svensson, 2006). Det är också från skolan, i samråd med familj, som unga får socialt accepterande normer och beteenden presenterade för sig. Detta utövas också i samband med utbildning där man ofta får belöning i form av betyg för ett visst socialt accepterat beteende och prestation (Jenkins, 1995). Faktum är att ett starkt socialt band med skola har en positiv effekt på prestationsförmåga, de investerar på så sätt automatiskt mer tid och energi och är bundna till konventionella andra samt aktiviteter. Detta leder tillslut att dessa individer inte är lika benägna till brott som annan skulle varit med mindre social kontroll av skolan (Catalona, et al., 2004; Payne, 2007).

(17)

16

(18)

17

Differential associations kan växla när det kommer till ”frekvens, varaktighet, prioriteringar och intensitet”. Frekvens och varaktighet är begrepp som förklarar sig själva enligt Sutherland. Prioriteringar och intensitet är däremot begrepp som är mer svårdefinierade. Prioritet i detta sammanhang beskrivs genom att en person som i en tidig fas i livet väljer ett kriminell beteende, enklare kan upprätthålla det brottsliga beteendet livet ut. På samma sätt kan en person som inte förhåller sig till kriminalitet lättare upprätthålla ett icke kriminellt beteende. Betydelsen av påståendet syftar till att anknytningar som skapas tidigare i ens liv, betraktas mer betydelsefulla än anknytningar som skapas senare i livet. Begreppet intensitet handlar om graden av den emotionella förknippningen med den prokriminella eller ickekriminella idolen/förebilden. Den inlärningsprocess som resulterar i ett brottsligt beteende i samspel med prokriminella individer innefattar alla mekanismer som existerar inom all slags inlärning. Det brottsliga beteendet ses alltså som ett uttryck av generella omdömen och behov vilka är likadana för individer som inte är kriminella. Precis som när en brottsling inhämtar pengar genom kriminella handlingar kommer en icke kriminell att arbeta för att få en lön. (ibid)

3.1.2 Den tidigt kriminellas livsstil

(19)

18

sämre livsvillkor. Ifall individen har ett umgänge som inte accepterar kriminalitet, är chansen större att ett icke kriminellt beteende skapas.

3.2 Avslut till kriminalitet

3.2.1 Livshändelser och sociala band (desistance)

Glueck och Glueck’s (1950) var en av de första att i sin studie ”Unraveling juvenile

Delinquency” analysera orsaker till att individer ändrar sitt avvikande beteende och avslutar sin

kriminella karriär. Det var också denna studie som Samspon och Laub (1993) vidareutveckla, i sin forskning framhäver dom militärtjänstgöring, äktenskap och ett meningsfullt arbete som de största anledningarna till upphörandet av kriminella karriärer. Också Carlsson (2014) delar deras mening och presenterar livsförändringar som familjebildning, anställning och militärtjänstgöring som de största orsakerna till att en individ avslutar sin kriminella karriär.

Sampson och Laub (1993) menar emellertid att äktenskap, nytt jobb eller militärinryck i sig inte leder till upphörandet av kriminalitet, trots att de uppfattas som vanliga faktorer till vändpunkter. Utan det är när dessa faktorer bidrar till olika umgängeskretsar bildas som är det huvudsakliga skälet till att individer avslutar sina kriminella karriärer (a.a.). Sutherland och Cressey (1955) förklarar att människan kan omges av personer som avviker från kriminella tankebanor eller accepterar det avvikande beteendet. Men det är de personer man oftare umgås med samt har närmare relationer till som kommer ha störst inverkan på ens tankesätt och således beslut till kriminella val. Carlsson (2014) poängterar också vikten av att analysera flera aspekter i en persons liv för att verkligen förstå dess genomgående förändringar. Det är därför viktigt att beakta kontexten vid en vändpunkt, då den ofta består av flera olika processer innan förändring träder fram i individens liv (a.a.).

(20)

19

skaffat sig livspartner och utvecklat stabila relationer eller fått inta en föräldraroll. Sampson och Laub (2005) poängterar också att detta behöver ske i relation till att tidigare starka band till kriminella samhörigheter måste brytas, men att den nya rollen som förälder, partner eller framgångsrik är motivationen till detta. Forskarna diskuterar också att förändringen är en ständig process och att en individ som ständigt eftersträvar förbättring och knyter nya band till prosociala samhörigheter kommer lättare kunna bibehålla ett icke-kriminellt beteende (a.a.).

Ovan livshändelser, som knyter nya band och relationer, ökar också skuldkänslor. Enligt King (2013) återfanns stor ånger hos respondenter, i förståelsen i att de hade sårat andra viktiga individer samt hur dessa hade drabbats negativt. Häri, understryker King (a.a.) också att bekräftelse från konventionella andra, både i hur dessa individer ger viss förståelse till den kriminellas gärningar men i synnerhet att denna individ verkligen kunde förändra sitt beteende och upprätthålla ett liv utanför den kriminella världen. Dessa aspekter visade sig vara vitala för förändringsprocessen och att familjemedlemmar återförenades (a.a.).

3.2.2 Extern insyn och program

Ovannämnd förståelse från konventionella andra, speciellt närstående med rådande eller tidigt starka band har stor inflytande i interventionsprogram. Hughes (1998) menar att sådan bekräftelse får den kriminella att själv bättre förstå sina gärningar och varför den kriminella karriären inleddes. Interventionsprogram hjälper också individen att förebygga sitt problem genom kontinuerliga råd, arbetsträning och utbildning – detta har positiv effekt på självkänsla och individen kan börja acceptera sig själv – trots tidigare handlingar (a.a.).

3.2.3 Missbruk och förståelse

(21)

20

4. Etik och principer

Vid allmänhetsblandad forskning är det nödvändigt att ha ett etiskt övervägande för att minimera skada för respondenter eller författare. Jacobson (2007) talar om att en undersökning som innefattar individer medför ett inträngande i privatliv. Det är därför forskaren som har det största etiska ansvaret i att dess forskning innefattar hög kvalitet, som skyddar respondenter och är moraliskt acceptabelt (Vetenskapsrådet, 2002; Codex, 2020). Ett viktigt mål med undersökningen har varit att alltid ha respondenters samtycke, skydda deras privatliv och garantera en korrekt återbildning av deras historier. För att klara av detta har grundliga riskbedömningar genomförts för att garantera att målet med studien vägs rätt gentemot dess konsekvenser eller risk. Detta för att minimera risken att informanterna uppfattas som kränkta eller att deras anonymitet försvagas i enlighet med vad som står skrivet i 7–11§§ i lag (2003:460) om etik och studier avseende människobeteende. Forskare till denna studie har valt att följa fyra etiska krav; (1) informationskrav; (2) samtyckeskrav; (3) konfidentialkrav; (4) nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2002).

4.1 Informationskrav

Med informationskrav innebär att forskaren för denna studie varit skyldig att uppvisa och förklara studiens syfte för samtliga respondenter. Forskaren ska också redogöra vad empiriskt resultat och material skall ha för vidare syfte (Codex, 2020). För att säkra att detta utförts i rätt mån fick varje respondent inläsa initiala informationsbrev där det tydligt framgått att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kunde avsluta sin medverkan (se bilaga 1).

4.2 Samtyckeskrav

Före materialinsamlingen är det viktigt att garantera samtycke från samtliga respondenter (Codex, 2020). Därför har alla informanterna fått samtycka om sin medverksamhet genom att i gemensam överenskommelse signerat samtyckesblankett (se bilaga 2). Alla respondenter har fått tid att tänka ut sitt beslut om medverkan i studien.

4.3 Konfidentialkrav

(22)

21

4.4 Nyttjandekrav

Data som insamlas under studiegången får endast utnyttjas för studiens ändamål och inget annat (Veteksnapsrådet, 2002; Codex, 2020). Studiens samtyckesblanketter innehöll således information om att insamlad data endast utnyttjas under projektets tidsram och endast för utbildningens syfte.

5. Metod

Studien antar en kvalitativ metod med induktiv ansats som är teoriskapande. Detta för att okomplicerat kunna inrätta efter undersökningens problembakgrund och syfte då detta kräver en levande diskussion med informanter kring ett specifikt händelseförlopp, där varje historia är unik. Insamlade data samt resultat kan således variera trots att de tar samma utgångspunkt. Ett kriterium som studien lämpar en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod (Fejes & Thornberg, 2015). Den induktiva ansatsen passar bra då studien analyserar enskilda fall men eftersöker ett generellt mönster för ett hypotetiskt och provisoriskt påstående. Målet med studien är dessutom inte att nå ett slutbindande resultat utan förebygga arbete till vidare uppfattningar och efterforskning (a.a.). Vidare bygger studiens analys på en tematisk analys.

5.1 Kvalitativ metod

(23)

22

5.2 Material

Stora delar av materialet som används i denna studie har varit från primärkällor i form av vetenskapliga artiklar och självdeklartionsundersökningar. Material återfinns också från sekundärkällor såsom uppslagsverk, litteratur och vetenskapliga artiklar för att uppfånga ämnet i bredare kontext. Däremot har forskare varit medvetna om risken att detta material tolkats annorlunda av förförståelse från den sekundära författaren, och därav haft ett kritiskt förhållningsätt genom hela studieprojektet. För att ytterligare stärka validitet har vetenskapliga artiklar endast hämtats från trovärdiga databaser såsom; Libris, Google Schoolar, Söderscholar, och SAGE. Sökord som användes vid sökandet var bland annat; Social control, delinquency, adolescent lifestyles, social bonds samt lifestyle risk. I urvalsarbetet av de vetenskapliga artiklarna lästes abstractet av varje artikel, på så sätt kunde forskaren snabbt avgöra relevansen till studiens syfte och frågeställning. Undersökning har tagit stöd av metod litteratur som gett forskaren riktlinjer att följa kring samhällsvetenskaplig forskning. Genom detta har forskaren lätt kunna överväga för- och nackdelar, samt ta ställning kring metodiska problem vid val av tillvägagångsätt.

5.3 Förförståelse

Med förståelse menas den tidigare erfarenhet forskare har med sig av ämnet initialt i forskningsprojektet, detta kan vara upplevelser, tidigare studier, hypoteser samt den teoretiska referensramen. Viss förförståelse kan tendera till att påverka studien åt olika infallsvinklar, detta då forskaren redan format ett visst tankesätt kring ämnet och kan därför vara svårt att förbi se detta (Malterud, 2009). Malterud (2009) menar vidare att förförståelse hos forskare kan antingen påverka studien positivt eller negativt. Studien kommer påverkas positivt om forskaren intar ett aktivt förhållningsätt till sin tidigare erfarenhet och är självmedveten om huruvida hens förförståelse kommer påverka studieresultatet, genom att exempelvis tidigt i studien inta antagen sats om att hens förförståelse kan vara adekvata för att efterforskningen skall ska leda till en förbestämd riktning (a.a.). Studien påverkas negativt om forskaren begränsar sig till sin förkunskap och innehar en försummad förmåga till att ta in ny information till sitt studiematerial (Malterud, 2009).

(24)

23

5.4 Urval

Urvalet för denna studie har delvis följt ett målinriktat snöbollsurval. Men också i relation till projektledarens egen sociala krets. Med snöbollsurval menas där de valda respondenterna medverkar i rekryteringsprocessen genom att rekommendera andra lämpande deltagare (Denscombe, 2016). Med ett målinriktat urval väljer författaren respondenter som bäst lämpas i studiens forskningsfråga (Bryman, 2011). För att lokalisera rätt lämpande informanter till studien har KRIS, en ideell organisation som hjälper tidigare kriminella och missbrukare att tillbaka etableras i samhället (KRIS u.å.), kontaktats. Genom KRIS har man kunnat rekrytera informanter vars kriminella karriärer låg bakom sig. Detta tillvägagångsätt garanterade också att respondenterna inte haft direkt kontakt med projektledaren innan intervjutillfället vilket skulle kunna ha vinklat materialet åt olika håll. Från KRIS fick forskaren hjälp att upprätta två intervjuer som genomfördes digitalt, respondenterna i dessa intervjuer kunde därefter rekommendera två nya informanter som ville delta i studien, dessa intervjuades på ett Café i centrala Stockholm.

(25)

24

5.5 Tillvägagång

Semistrukturerade intervjuer är en av de mest sedvanliga datainsamlingsmetoderna vid studier som tillämpar kvalitativ metod (Bryman, 2011). I denna studie utfördes åtta semistrukturerade intervjuer, varav fyra av dem utfördes digitalt med anledning av det geografiska området. Samtliga intervjuer har förutom att försäkra om total anonymitet till informanterna också genomförts i samråd med folkhälsomyndighetens råd kring Covid-19, alltså med avstånd och i inte för folktäta miljöer. Initialt har också alla respondenter noggrant fått läsa informationsbrevet och signerat studiens samtyckesblankett.

För att fylla ut eventuella luckor i data eller utelämnad relevant information fick samtliga respondenter chansen att tillägga information i slutet av intervjuerna, också mailadresser och telefonnummer lämnades ut i vetskapen om att deltagarna när som helt kunde avbryta sin medverkan eller addera missad information. Samtliga respondenter har också fått ta del av en sammanfattning av deras intervju vilket hjälper dom addera data och se över vad som skrivit ner. Detta ökar risken för minskad validitet men ansågs ändå vara viktigt i relation till samtyckeskrav och anonymitet (Vetenskapsrådet, 2002).

5.5.1 Semistrukturerade intervjuer

I en semistrukturerad intervju följer projektledaren ett i förhand formulerat förebild av stödfrågor segmenterat i olika teman (Alvehus, 2013). Detta tillåter stor flexibilitet då förfrågorna inte behöver ställas i ordning utan används när det passar, vad gäller frågeformuläret för denna studie var de formade på så sätt att de fick respondenterna att vidareutveckla sina svar och därför fånga mer detaljerad information som annars hade missats. Förutom segmentering i stödfrågor har de också delats upp i fyra rubriceringar såsom inledande, hur man hamnat i kriminalitet och hur man avslutat kriminalitet. Stor vikt har lagts på att inte tillämpa ledande frågor då det hade frångått studiens syfte om att genomföra en induktiv studie där respondenternas egna upplevelser med egna ord ska ta ståndpunkt i resultatet och därefter bidra till ny teori.

(26)

25

validiteten sjunker till följd av att respondenten formar sina svar och attityd till intervjuarens utmärkande egenskap, såsom utseende, etnicitet eller karisma (a.a.). För att minska denna risk har intervjuaren varit extra tydlig med att hen intar en neutral roll och som förutnämnt har ingen relation skapats mellan respondent och intervjuare innan intervjutillfället. Också extra satsningar av informationsformulär och sekretessblanketter med syfte att få informanten att verkligen förstå studiens innebörd och syfte.

5.6 Analys

Analyser är ofta tematiska, detta innebär att man använder en matris för att organisera och syntetisera insamlad material (Bryman, 2011). Teman som bygger upp analysen är segmenterade beroendes på vad som identifieras under datainsamlingen (a.a.). Bruan och Clark (2008) menar att det finns sex steg i hur man bearbetar och analyserar insamlade data, vilket också denna studie tar del av.

Den första steget i analysens bearbetning är ett av de mest tidskrävande, målet här är att verkligen se till att projektledaren förstå och bekanta sig med insamlade data. Detta kallar Malterud (2009) för transkribering, i detta steg analyseras inte bara vad respondenterna sagt utan också hur de sagt det. Med transkribering läser man alltså mellan raderna och det är inte förens i detta steg som författaren når en annan nivå av närhet till sin studie och dess material.

Steg två är enligt Bruan och Clarke (2008) att identifiera meningsbärande enheter, dessa måste vara av intresse för studiens frågeställningar samt passa materialet. För att gararantera att rätt enheter valts har författaren läst igenom insamlade data åtskilliga gånger samt översatt dem från skrivande text till digital via dator. De valda meningsbärande enheterna återfinns i resultatet av denna studie.

I det tredje steget skall teman identifieras i materialet, för detta utnyttjas meningsbärande enheterna som kombineras för att hitta gemensamma allomfattande teman (Bruan & Clarke, 2008). Med ändamålet om att få en mer övergripande bild över resultatet identifierades också underteman, dessa presenteras som förutnämnt i resultatdelen. Då studien avtar i en induktiv tematisk analys har inga förutbestämda teman funnits, utan alla teman har identifierats och definierats utifrån insamlade data under de semistrukturerade intervjuerna.

(27)

26

I femte steget gäller det för projektledaren att definiera de identifierade teman som studien tagit fram, detta gäller också den övergripande text som återupptas i analysen. (ibid) Det är alltså i detta steg som författaren i för denna studie givit rubriker för sina teman.

Slutligen, i det sjätte steget tillhandhåller projektledaren en fullständig presentation av de utarbetade teman, författaren går också här igenom utförandet av den tematiska analysen för att skapa konsensus i vad som presenteras av analysen. (ibid)

5.7 Validitet och Reliabilitet

Begreppen validitet och reliabilitet är betydande i just kvalitativa studier och behöver således reflekteras kontinuerligt under studiegången. Detta då en studie utan validitet och reliabilitet inte kan påvisa ha giltig handledning jäms med dess uppbyggande empiri (Patel och Davidson, 2011; Jacobsen, 2007). Graden validitet uttalar således huruvida syftet med studien uppnåtts, alltså hur stor chans till att studien mätt det den avser att mäta. Reliabilitet översätter undersökningens trovärdighet i form av insamlade data (a.a.).

(28)

27

fördjupningsfrågorna är rätt formulerade för att garantera en rätt mätning i relation till huvudsyftet och frågeställningar.

Att samtliga informanter också haft tydlig koppling till just kriminalitet i deras egen kontext minskar risken till att eventuella lögner. För att öka reliabiliteten ytterligare har respondenterna själva fått välja intervjumiljö vilket innebär att intervjun ägt rum i en miljö där respondenten är bekväm. Det har också varit tydligt att samtliga informanter har en stor passion för området samt att visst resultat från samtliga upprepats, denna faktor visar på att reliabiliteten i studien är god.

6. Resultat

I kommande avsnitt kommer studiens resultat att framföras utan vidare analys. Detta genom upprepade teman för att lättare koordinera i vad som framstått under datainsamling. Respondenternas berättelser visade i de primära frågorna liknande svar. Utifrån svaren kunde yttre och inre faktorer identifierats som samspelare till att upphörandet eller inledandet av kriminella karriärer. Nedan tabell visar en sammanställning på dessa identifierade teman och underteman för studiens två olika infallsvinklar. Eftersom samtliga respondenter i studien varit anonyma nämns de nedan med beteckningen ”I” vilket står för informant, siffran bredvid motsvarar turordningen som dessa blivit intervjuade.

Tabell 1 Teman och Underteman

Frågeställning Teman Underteman

Uppkomsten av kriminalitet Skola

Familj & Miljö Droger & Missbruk

Utanförskap, Otillräcklighet, Spänning

Avslut av kriminalitet Familj & Miljö Droger & Missbruk Straffhot

Ny mening med livet Hälsa, skrämmande

Arbete, skola, tidsfördröjande Fängelse, att vara efterlyst

6.1 Uppkomsten av kriminalitet

6.1.1 Skolan

(29)

28

respondenter med bakomliggande kriminell bakgrund påtalade hur skoltiden varit en tuff period.

”… Jag hade inte så många att vända mig till i skolan, man hängde mest för sig själv och hamnade ofta i bråk.” (I1)

”… Min skolgång var väldigt bråkig, vi var ett gäng som skolkade tillsammans. Skolan var mer vårt högkvarter för bus än en plats där vi lärde oss saker.” (I2)

Detta mynnade ofta i att respondenterna mer eller mindre känt sig ensamma i skolan. Flera respondenter indikerade att deras föräldrars bristande kunskaper i svenska begränsat deras möjlighet att hjälpa med läxor, detta kunde ses som en segregation, då bristande språkkunskaper i hushållet påverkat respondenternas anknytning till skolan. För våra äldre respondenter var detta tydligast i grundskolan där även de sociala banden kan börja byggas upp. För våra yngre respondenter som idag går i Gymnasiet menar att den påvisade segregationen och distansen från lärare är större idag.

”… Jag tror det är nu i gymnasiet som man hamnar mest i bråk och sånt. Tidigare var vi närmare med lärare och våra föräldrar hade mer kontroll på möten och sånt. Jag går i 3:e ring nu det är lixom upp till oss att lära oss. Klart friheten gör att många avviker. Man kommer närmast sina vänner” (I8)

Många respondenter menade också att motivationen för en god studiegång inte var prioriterat, mycket på grund av den ökade frihet som det finns i gymnasiet men också för att det hänger med från tidigare skolgång där de sociala banden till skolan från början varit bristande. Enstaka respondenter talade också om hur de flyttat runt mycket under sin uppväxt och därmed bytt skolor, två av respondenterna har dessutom flyttat från hemlandet i äldre ålder vilket påverkat motivationen till bättre skolresultat. I frågan om vad de vill göra när de tar studenten var det flera som inte hade konkreta svar. Det finns dock en tydlig tendens till att medverkarna vill ha en god ekonomisk framtid och strävar därefter.

”… i och med att man inte tog skolan på allvar hamnade man ju efter, att söka jobb var inte rimligt. Vi såg ju de äldre runt om kring oss, köra dom dyra bilarna, ha de fina tjejerna. De hade inte tagit studenten? Skolan var lixom inte lösningen till ett bättre liv för oss. Vi var redan utstötta i samhället” (I2)

(30)

29 6.1.2 Familj och miljö

Många av informanterna visade också tendens till svaga band till sin familj, detta var ytterst påtagligt hos de unga respondenterna. Där två av dom kommer från splittrade familjer där föräldrar hade skilt sig eller varit mycket frånvarande på grund av svåra arbetssituationer, ena respondenten bodde även hos en fosterfamilj.

”… Jag gör mina hemuppgifter själv, min mamma jobbar sent och min pappa bor i Norge. Men vill ändå inte ha deras hjälp.” (I5)

Det var också tydligt att få respondenter är delaktiga i andra aktiviteter utanför skolan, eller blivit motiverade till detta från familj. Det visade sig också vara i liknande miljöer som de unga respondenterna umgicks efter skolan utan vuxen uppsyn. Den låga insyn av föräldrar kan förklara anledningen till att eleverna inte velat ha större hjälp av sina föräldrar, då det skulle påvisa hur långt efter i skolan eleverna befann sig. Detta var också något som de tidigare kriminella påpekade i sina intervjuer där de förklarar miljön som lättmotiverande till att begå brott.

”… Det fanns inte så mycket att göra när vi var unga, vi passade lixom inte in. Jag kunde inte börja på fotboll, det var bara svenskar i lagen på den tiden. Och det kostade pengar, mina föräldrar kunde inte betala sådant. Min pappa jobbade i tunnelbanan hela nätterna och min mamma städade hotell över hela Sverige. Ville vi köpa något fick vi sno pengarna eller sno det vi ville köpa. Jag hängde väldigt mycket i Stockholms innerstad så kunde komma åt massa olika saker under dagarna.” (I2)

Det var alltså påtagligt att respondenternas föräldrar inte hade koll på sina barn, både under och efter skolan. Enstaka respondenter menade att det var svårare för ena föräldern att ha koll när den andra inte var närvarande. Detta gällde också de äldre respondenterna med kriminell förflutna. Något respondenterna förklarat gett upphov till bruk av alkohol och tobak.

”… Nej, det fanns ingen chans för mina föräldrar att veta vart jag var. Först och främst hade vi inte telefoner på den tiden och även om vi hade det – skulle jag bara ljuga. Det var som sagt mycket bus, vi gjorde allt vi inte fick göra i den åldern. De hade ingen koll så det var fritt fram för brott och narkotika” (I3)

(31)

30

och vad som var socialt accepterat. Detta kopplas tydligt av respondenterna av den tidigare påvisade bristande samsyn som föräldrarna hade, då föräldrarnas frånvaro mynnat ut i en bristande inlärning av normer och regler som initialt utvecklas i hemmet. Detta har lett till ett antisocialt beteende, framförallt i skolan och därmed ett utanförskap. De menar också att sökandet av något bättre ledde dom till något annat och en falsk identitet började alstras.

”… Jag kommer från en dysfunktionell familj, levde i ett mörker i mig själv. Alltid sett ner på mig själv, alla negativa saker jag fick höra av mig själv kunde jag relatera till för det var den världsbilden jag hade om mig själv och levde med”(I1)

”… I många år försökte man fylla massa tomrum av människor som lämnat mig, från en trygghet som inte fanns hos mig. Som jag jagade, jag jagade en trygghet, omsorg men det ledde mig till kriminalitet och jag kunde istället mer och mer relatera till saker men det var negativitet och hat” (I1)

Respondenten menade vidare att tomrummet av människor, uppstått i avsaknaden av hans föräldrars stöttning eller förståelse. I eftersökandet av något annat bättre hittade han kriminaliteten i form av gängsamanhörighet och droger blev ett hjälpmedel att glömma bort sitt familjeförflutna. I respondentens ögon var hans kriminella gärningar inget negativt, utan något som gynnade hans nya familj – de kriminella kamraterna – och att hen kunde relatera till dessa visade på att samhällsnormerna skiftat from antikriminalitet till prokriminalitet. Ena respondenten lyfter också fram sin familjs förflutna som en stor anledning till att kriminalitet blev en så pass stor del av hens liv.

”… Jag har en pappa som var väldigt, han var tungt kriminell belastad och i inne i missbruk och sådant. Men det var min pappa och han var min förebild i alla arier, så jag sökte väll det också och det slutade att jag följde hans fotspår” (I4)

Detta visar att kriminalitet inte alltid måste mynnas i familjerelationer där sociala band är brustna utan också komma från familjeförhållanden där relationen är god men påvisar återigen hur starkt påverkade kärleksrelationer och föräldraskap är på unga individer.

6.1.3 Droger

(32)

31

sin dåliga uppväxt. Detta område var tämligen känsligt för de yngre respondenterna men faktorn var enligt de äldre respondenterna starkt avgörande i deras uppstart av en kriminell karriär, detta var i huvudsak narkotikaförsäljning och kriminella gärningar som ägde rum med målet om att expandera verksamheter men också för att finansiera det individuella missbruket. Majoriteten av respondenterna framförde avbildningen av narkotika som något normaliserat inom kriminella kretsar – två av dom fyra äldre menar också att det tenderar på att vara värre i dag än vad det varit förr.

”… Klart det varit mycket droger, det hör lixom till. Alla som är kriminella, hänger i det umgänget eller bara har familj som är kriminella har testat narkotika. Det finns överallt, framförallt idag.” (I2)

En del respondenter menade också att droger succesivt blev nyckeln in i den kriminella karriären. För en av respondenterna börja det så tidigt som i 15 års åldern där alkohol var den stora boven, i detta fall började det främst med rattfylla vilket medgav straff och tillslut var respondenten redan hamnat i så mycket annat trubbel så att nya kriminella gärningar inte kändes allvarligt.

”… Det låter klyschigt men det är verkligen så. Det börjar med små ofarliga saker som alkohol eller cigg, inget händer, så du dricker ännu mer och röker ännu mer. Du gör något dumt och konsekvenserna är små, därefter är det bara som ett rullande hjul. Man gör värre och värre saker och man lär sig hantera konsekvenserna. Tillslut är du så djupt in i skiten så att enda sättet för dig att förbättra situationen är kriminella gärningar.”

Respondenten förklarar således ett kontinuerligt samspel mellan droger och kriminella gärningar, där brotten och dogerna blir mer omfattande i relation till att man kontinuerligt lär sig hantera konsekvenserna. Ett liv i kriminalitet är däremot inte billigt eller smickrande, i synnerhet om brotten avtar. Detta menar respondenten är en stor anledning till att fler kriminella gärningar behövde utföras.

6.2 Avslut av kriminalitet

6.2.1 Familj

(33)

32

var plötsligt möjligt, och betydligt lättare än att tillägna sitt liv till kriminaliteten eller missbruk – gjorde det lättare för respondenterna till desistance. De tidigare kriminella nämner också att desistance är svårt oavsett externa parametrar, det är inte förens man intern bestämt sig som det ger effekt.

”Jag förlorade många år med min familj. Redan innan jag hamnade på anstalten så var jag frånvarande, banden var redan spruckna. Min mamma ringde ofta och ville att jag skulle bättra mig eller sluta upp. Klart jag älskade henne men det var inte förens min dotter föddes i min frånvaro som en inre motivation skapades. Sedan dess har jag inte missbrukat droger eller begått brott. Detta var 15 år sedan.” (I2)

Även studiens respondenter i sina yngre dagar påpekade vikten av familjen i relation till sysselsättning och skolgång. Två av informanterna berättade hur de verkligen ville göra sin familj stolt genom att prestera bra i skolan och i arbete, allt för att någon gång i framtiden kunna ge tillbaka. Så tankarna om att sadla om och leverera bättre resultat i skola och i livet i allmänhet är något respondenterna nära relaterar med de sociala band man har till familj. Två av de äldre respondenterna kompletterade med en annan viktig faktor till avslut i brottsbeteenden, är att avbryta och skiljas från antisociala band såsom tidigare vänner eller partners. Många respondenter hävdar att de genom att byta ut antisociala individer till prosociala, såsom tillgiven familj, har de mer än någonsin lyckats närma sig ett liv utan kriminalitet.

”… Jag vet inte hur många gånger jag fallit tillbaka till hasch eller alkohol, bara för att jag träffat på en vän och sagt hej. Det räckte med att man har haft en lite sämre dag – vilket det alltid var” (I2)

(34)

33 6.2.2 Miljö

En annan aspekt som respondenterna lyfte fram som en bidragande faktor till avslut i kriminalitet, var miljön. Detta innefattar sysselsättningar såsom hobbyn, fritidsarbete eller karriär.

”… Det var när jag efter så många försök, fick mitt första heltidsjobb och helt plötsligt var självförsörjande som jag lättare kunde ta avstånd från det kriminella. Jag var dessutom upptagen i det” (I3)

Majoriteten av informanterna menade också att instämmande från olika föreningar, myndigheter och församlingar hade en vital roll för att återuppta en välanpassad vardag utan kriminalitet. En informant hade upprättat engagemang i KRIS där den för första gången fått en social roll tilldelad sig, i förtroende av att hen ska göra ett bra jobb.

”… Att någon bara ger dig nycklar och ett jobb, och sedan litar på dig gjorde mig sjukt motiverad. Jag vill hjälpa till precis som de hjälpt mig komma på fötterna igen” (I1)

Andra respondenter hittade ett andligt lugn och en fin samhörighet i religionen och den kristna församlingen. Vilket respondenten väger högst i sin process av att bli kriminellt fri samt sluta med droger.

”… Jag började se mig själv i heliga andens glasögon och det var helt motsatta till vad jag hade växt upp i. Att få lära känna Jesus och i hur han såg på mig, fick mig att ändra hela min världsbild och mina principer och värderingar ändrades helt och hållet. Jag förstod att jag var accepterad och inte behövde hata mig själv.” (I4)

Respondenterna menade således att församlingsmiljön är idag vad som räddar otroligt många från ett fortsatt kriminellt och missbrukande liv, detta då miljön bidrog till en saknad gemenskap, samhörighet, samt förtroende något som skapat trygghet hos respondenterna. I dessa miljöer kan den utsatta också socialisera sig med likasinnade individer där alla strävar mot samma gemensamma mål men som de annars kanske aldrig hade träffat. De respondenter som förlitat sig på föreningsmiljön för att bekämpa sitt förflutna menar vidare att föreningslivet behöver upplysas mer, speciellt inne på anstalten där individer inte har vetskapen om vart de ska vända sig efter att de frisläppts vilket ofta leder till återfall av missbruk och brott.

(35)

34

I frågan om vad mer konkret KRIS (eller liknande föreningar) bidrog till processen i att avsluta sin kriminella karriär var många eniga om att stödet i att återfinna ett arbete som den mest grundläggande faktorn.

”Att få lön och samtidigt arbetsträning, skapar mening som gör att det blir svårare att falla tillbaka till missbruket. Man står på egna ben” (I2)

Respondenten menar alltså att hjälpen om till att återta ett arbete, tjäna pengar och stå på egna ben ger individen en egen vilja och motivation och ett återfall skulle innebära ett fall av något som man lyckats bygga upp med egna händer. Respondenterna är också mycket tydliga med att det även är den egna viljan som är avgörande till om ett avslut till kriminalitet blir hållbart. Respondenterna menade vidare att stödet från föreningsmiljön är oväsentlig i samråd med en dålig intern motivation hos individen. Därför är det viktigt att myndigheterna stöttar individen, för att öka dess moral och självkänsla samt självförtroende till att lämna det kriminella livet bakom sig.

”Jag har tagit hjälp av många myndigheter i mitt liv, socialtjänsten har stöttat mig otroligt mycket med pengar och ett kontaktnät för att få vanligt jobb. Men i slutändan är det jag som måste besluta att ta steget och vara motiverad samt vara redo för att vägen inte är rak och enkel. Just för mig har gud hjälpt mig otroligt mycket i just detta.” (I4)

Det är således när en individ valt att upphöra sitt avvikande beteende som myndigheternas arbete börjar på riktigt och skapar värde.

6.2.3 Droger och missbruk

I alla respondenters skildringar har droger och narkotikamissbruk mer eller mindre relaterats till deras kriminella gärningar, som förutnämnt i försäljningssyfte men också i missbruk. Respondenterna har framställt droger som en neutral del i kriminalitet och att många slutar upp i missbruk, utan att veta om det. Detta skapar insyn främst i sin egen hälsa.

”Det som varit en stor orsak för mig har varit att kunna sluta med alla drogerna, det tog lixom övertaget av mig. När jag tänker på mitt kriminella förflutna så tänker jag på alla droger” (I2)

Flera respondenter menade att hälsan var varit ovärderlig och också en faktor till desistance. Den dåliga hälsan, som en konsekvens av kontinuerlig konsumtion av starka droger, fick en av respondenterna att ense att det kriminella livet av missbruk inte längre var värt att vidmakthålla.

(36)

35

En annan respondent berättade hur hens missbruk fick närstående, också fasta i kriminella karriärer började se ner på hen. Vilket hade fått honom att sluta.

”Det är inte i alla fall där droger accepteras i gängkriminalitet, i alla fall inte tunga droger. Det var lätt hänt att man blev utstött som en pundare om man var fast i skiten. Detta fick mig att sluta med de tunga drogerna, det kan ha varit första steget till att avvika helt från kriminalitet då jag blev mer närvarande.” (I4)

Men också faktorn av att se sina nära vänner lida de allvarligt fysiska som psykiska konsekvenser som missbruk medför, förklarade en av respondenterna som avskräckande vilket ledde till att hen dog ner på drogerna och snart därefter brott.

”… att se nära vänner som man umgåtts och varit berusad med lång tillbaka, börjat lida stora konsekvenser. De blev mentalt sjuka, hade svårt att gå och ägde ingenting. Det öppnade upp mina ögon och fick mig att förstå vad jag höll på med och i vilka fotspår jag gick.” (I1)

6.2.4 Straffhot

En respondent lyfte också fram rädslan om att hamna i återfall och återuppta fängelsestraff med allt vad det innebär, som avskräckande. Respondenten visualisera fängelsetid som mycket psykiskt påfrestande och att man efter lång avtjänad tid lärt sig få insikt i sig själv och vad man egentligen vill i livet. Respondenterna återberättade om hur avsaknaden av egen kontroll i vardagen och ensamheten i relation till nära och kära var så pass ansträngande att bara tanken om att vara tvungen att genomleva samma sak igen ledde till desistance.

”…Förutom avskummet av droger och dess konsekvenser så var rädslan att få åka in igen avgörande. Jag är väldig driftig och har mycket svårt att sitta still och tanken om att få sitta där igen och inte göra någonting skrämmer mig otroligt mycket. Men det lärde mig att få helikopterperspektiv och se vad mitt långa liv i kriminalitet gav mig… precis ingenting.” (I2)

Respondenten menade vidare att också hur den initiala processen innan fängelset varit påfrestande och någon hen inte vill återuppleva.

(37)

36

7. Diskussion

Diskussionsavsnittet omfattas av diskussion och analys av resultat i samråd till grundläggande teori som undersökningen bygger på samt tidigare forskning. Studien mynnade ut i ett resultat som konstatera bakomliggande sociala band i skola, familj, miljö, droger, missbruk och kriminalitetens rättsliga påföljd som aspekter till att båda påbörja eller avsluta en individs kriminella karriär.

7.1 Droger och missbruk

(38)

37

Att informanternas drogmissbruk i samband med deras kriminella karriär eller brottsliga handlingar tagit hårt på deras hälsa, både fysiskt som psykiskt, var tydligt. För de samtliga respondenter där detta faktum varit som mest påtagligt har man värdesätt sin hälsa över den kriminella livsstilen. Tanken om att livet sattes på spel och kunde komma att sluta i otid vid ett fortgående av en avvikande livsstil satte skräck hos respondenterna, vilket påskyndat processen för desistance. Detta stämmer överens med det Hughers (1998) påvisade; faktumet om att risk att dö eller skadas fysiskt skapar en förskräckelse som kan ge upphov till en vändpunkt och upphöra sitt kriminella och skadliga beteende. Också insikten i hur externa parter, i detta fall vänner, fått lida av drogmissbrukets konsekvenser blev uppenbarelse i hur livet kunde sluta och skapade därav avskräck från att fortgå en kriminell livsstil. Detta element till desistance är svårare att dra kopplingar till från tidigare forskning som ofta fokuserar på sociala band till arbetsplats och familj (Hughes, 1998; Sampson & Laub, 1993) i ett individperspektiv och inte så mycket i hur människan blir påverkad av andra personers livsupplevelser i kriminologisk kontext. De går däremot att se kopplingar till Kings (2013) studier om återfunnen ånger i förståelsen om att man sårat eller konventionella andra i påföljd av sitt kriminella beteende.

7.2 Familj och miljö

(39)

38

Precis som de rådande sociala band till familj och vänner gav indikationer till en kriminell livsstil visade den också vara av stor vikt i besluten om att lägga den kriminella livsstilen bakom sig. Detta samråder med tidigare forskning, där upprätthållandet av tidigare brustna sociala band till viktiga individer är avgörande i avslut av kriminalitet (Sampson & Laub, 2005; Carlsson, 2014). En respondent tryckte extra på att avsaknaden av samhörighet med sin nyfödda dotter varit huvudanledningen till hans avslut i hens kriminella karriär, vilket stämmer överens med Hughes (1998) påvisning om att en ny chans av att kunna ge tillbaka till en betydande individ var avgörande i vändpunkter av kriminell aspekt. Respondenten talade också om hur den nya familjebildningen fick hen att umgås i prosociala miljöer vilket underlättande livsgången mot en icke-kriminell vardag. Detta samspelar med Sutherland och Cresseys (1955) tidigare forskning om att individer som omges av personer som inte utför kriminella gärningar eller motsäger sig sådana tankebanor kommer lättare kunna influera den kriminella om dessa är betydande för denna. Respondenterna i denna undersökning uppgav också hur de inte ville se sina nära och kära gå samma livsbana som de själva gjort, vilket också påvisats i Hughes (1998) resultat – där kriminella inte ville se sina barn eller andra familjemedlemmar genomleva samma traumatiska upplevelser som de själva gjort. En av respondenterna i denna studie var tydlig med att hen själv följt sin fars fotspår vilket förstärker teorin ytterligare.

Kings (2013) teori om att återuppta sociala band skapar en ny roll i livet och ny identitet går också att koppla till resultatet då en av informanterna återberättar hur hans nyfödda dotter gav honom ny identitet som förälder och det ansvar som det medförde fick honom att uppnå desictance. Det omnämns i tidigare forskning att ovan situationer ger upphov till att individen avslutar sina relationer med sina vänner i de kriminella kretsarna (Sampson och Laub, 2005). Detta kan också härledas i resultatet då flera respondenter poängterade att det viktigaste steget till desistance är att bryta, tidigare mycket starka band som man har i en kriminell gemenskap. Respondenterna återberättar också detta som en kontinuerlig process, där individen får vara beredd på återfall men i graden av hur hen hanterar detta som kommer avgöra om man lyckas bibehålla ett icke-kriminellt beteende (a.a.).

(40)

39

samhörighet med den tidigare kriminella i denna fas vilket är vitalt för förändringsprocessen. Detta visualiseras som tydligast i hur respondenterna återberättade stödet, förståelsen och tilliten dom fått från myndigheter och organisationer (a.a.). En av respondenterna förklarade att socialtjänsten hade stöttat i olika sammanhang till hens process mot desistance, andra hade varit medverkande i organisationer som KRIS – detta skapade en gemenskap och trygghet – något som respondenterna tidigare bara upplevt i antisociala sammanhang. Detta lämnade också respondenterna till att släppa på sina murar då de fick se att utomstående, utanför den kriminella värden, inte alls såg ner på dem. Detta var också påtagligt hos en respondent som menade att han hittat gud och att han genom guds syn fick uppleva en bild av sig själv som han aldrig vetat om. Tidigare forskning på området uppvisar samma resultat, där deltagande och engagemang i organisationer och prosociala miljöer har stor påverkan på personens avstånd till kriminalitet (Hughes, 1998). Hughes (1998) menar att empati i en gemensam samhörighet ger den kriminella insyn i de negativa effekter som mynnat ut i att en kriminell karriär startades, vilket också kunde återspeglas i undersökningen. Också hos de unga informanterna visade resultatet att de som deltog i externa aktiviteter såsom fotboll tenderade till att minska sitt umgänge i antisociala miljöer, detta med samma resultat som tidigare forskning, där externa aktiviteter tar upp mycket av den unges fritid (Wikström & Butterworth, 2006; Bergström, 1997, Jenkins, 1995). En av respondenterna i studien utpekade också arbete som en viktig påverkande faktor till desistance, detta skapade en känsla av att stå på egna ben samt en vilja att ge tillbaka både till återvunna sociala band hos familj men också till de föreningar och organisationer som bidrog till arbetssökandet och arbetsträningen. Hugher (1998) anträffade ett snarlikt utfall i sin studie där individernas självkänsla förstärktes i relation till arbetsträning eller arbetssökande – då denna testade sina gränser på en oprövad mark.

(41)

40

Med detta menar dom att den fria viljan har den avgörande rollen i huruvida en individ kommer avsluta sin kriminella karriär eller inte. Samtidigt omtalas det i studien att avslut i kriminalitet också kan uppnås via ”desistance by defualt” vilket betyder att beslutet om att upphöra sin kriminella karriär baseras på ett ofrivilligt plan, som en bioprodukt av kontinuerliga och nystartade prosociala band. Men eftersom samtliga respondenter i denna studie själva, vid olika stadium, valde att avbryta sina kriminella karriärer – kan inte denna del av teorin stärkas i denna studie.

7.3 Skola och straffhot

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :