Umeå Universitet
Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp, termin 6 Vårterminen 2020
”Aldrig mina egna barn…”
En kvalitativ studie om cannabis och ungdomar i Skellefteå.
” Not my kids…”
A qualitative study on cannabis and youth in Skellefteå.
Handledare Författare
Anders Lindström Amanda Bäckström
Sammanfattning
Cannabis är den mest frekventa drogen i Sverige, men också i större delar av världen. Trots vuxenvärldens försök till att framställa cannabis som en otäck drog som kan komma att påverka ungdomar i ett senare skede, verkar det inte ge någon effekt vad gäller att hålla ungdomar borta från frestelsen av att prova cannabis. Trots Sveriges nolltolerans mot
narkotika kan legaliseringen av cannabis som skett i flera andra länder ha påverkat ungdomars allt mer liberala syn på cannabis vilket resulterar i att cannabisanvändandet krupit ner i
åldrarna.
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Syfte och frågeställningar ... 5
Arbetsfördelning ... 5
Definition av begrepp ... 6
Forskningsbakgrund ... 7
Legalisering av cannabis i Nord och Sydamerika. ... 7
Cannabiseffekter ... 8
Förebyggande arbete mot cannabisbruk ... 8
Missbruksbehandling i Sverige ... 9 Metod ... 11 Kvalitativa intervjuer ... 11 Urval ... 11 Tillvägagångssätt ... 12 Analysmetod ... 12 Tillförlitlighet ... 13 Överförbarhet ... 13 Pålitlighet ... 14 Konfirmering ... 14 Etiska överväganden ... 14 Resultat ... 15 Intervjupersoner ... 15
Cannabissituationen bland ungdomar ... 15
Förebyggande arbete ... 18
Insatser ... 20
Sammanfattning av resultat ... 22
Resultatdiskussion ... 23
Ungdomars förändrade inställning till cannabis ... 23
Diskuterade åtgärder ... 24
Vuxnas ansvar ... 24
Polisens ändrade fokus ... 25
Metoddiskussion ... 26
Slutsatser ... 27
Förslag på forskning i framtiden ... 27
Bilagor ... 32
Bilaga 1 ... 32
Bilaga 3 ... 34
4
Inledning
Tonåren är en viktig period i livet där ungdomar utvecklar kompiskontakter och påbörjar klivet in i vuxenvärlden. Kompisars inflytande blir viktigare än föräldrarnas för ungdomarna, under en tid i livet när alkoholdebuten sker och idag även cannabisdebuten. Ungdomars hjärnor har inte utvecklats färdigt, vilket kan innebära att hjärnan är extra känslig för droger och narkotika samt att konsekvenstänkandet och förmågan att sätta gränser är bristfälligt (Johnson, Richert & Svensson, 2017).
Cannabis framställs allt mer i positivt ljus, genom lobbyarbete i USA med målet att legalisera cannabis för allmänt bruk. Med argument som att det är ekologiskt, grönt och inte farligare än alkohol görs försök att legalisera cannabis (Olsson, 2018). Johnson, Richert & Svensson (2017) påtalar att förutom riskerna för beroende vid ett högfrekvent bruk av cannabis, finns även kopplingar mellan cannabisbruk och försämrade skolresultat. Riskmarkörerna ökar även för psykoser enligt epidemiologiska studier, vilket Johnson m.fl. (2017) hänvisar till. Olsson (2018) beskriver hur cannabis har blivit en storindustri tack vare finansiering av
mångmiljardärer och vunnit folkomröstningar i USA genom den ekonomiska uppbackningen som har funnits. Olsson fortsätter med att förklara hur spridningen av cannabis goda
medicinska egenskaper frodas mer än tidigare, nu genom nya kanaler, såsom sociala medier.
Förenta Nationernas kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott (UNODC) slår fast att cannabisbruket är ett globalt fenomen. I World Drug Report (2017) rapporteras om att det finns cannabisodlingar inom 135 länder världen över. Albanien och Nederländerna är tydliga gränsländer för cannabis i Europa. Av alla cannabisbeslag som rapporterats in av statliga myndigheter världen över, gjordes 38 procent av dessa i Europa. Sverige, som haft låga siffror när det gäller cannabisbruk, har i senaste rapporten från UNODC (2017) visar däremot på att en ökning skett. På senare år har antalet länder med mer liberal syn på cannabis blivit fler. T.ex. legaliserade delstaten Colorado i Nordamerika användandet av cannabis redan 2014. Tidskriften Forskning och Framsteg (2019) rapporterar att detta har gett delstaten årliga intäkter på omkring 1 miljard dollar i form av skatter, licenser och tillstånd.
Det starkaste argumentet som fördes fram när legaliseringen röstades igenom i Colorado var att den skulle minska den illegala handeln av cannabis. Det ansågs skapa sämre
förutsättningar för den organiserade brottslighetens handel och försäljning av cannabis vid en legalisering. Legaliseringen röstades igenom med en förhoppning om att få bukt med den organiserade brottsligheten. Följden har blivit något helt annat. Odlingar flyttades till
Colorado och även delar av produktionen inom den organiserade brottsligheten. Den federala narkotikapolisen (DEA) har tredubblat sina insatser mot cannabishandel i Colorado, jämfört med innan legaliseringen röstades igenom (Frisk, 2019).
5 2016). Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) rapporterar om ett större och mer omfattande narkotikaanvändande i Sverige under 2000-talet än tidigare. Tull och polis lägger ner mer resurser på att göra beslag i ett tidigt skede och vill stoppa större försändelser (CAN, 2019). Tillgången på cannabis ökar regionalt, enligt data från
Folkhälsomyndigheten (2019). I Västerbottens län har det skett en ökning av cannabisbruk från 1,6 procent år 2008 till 3,7 procent år 2018. I relation till dessa siffror skriver
hälsoutvecklare Annika Nordström vid Region Västerbotten att antalet ungdomar, vilka testat droger främst cannabis, var hög sett till andra städer som har undersökts. Nordström skriver också att vid Regionens verksamheter för ungdomshälsa och ungdomsmottagning möter de dagligen ett stort antal ungdomar med drogerfarenheter, främst av cannabis (Nordström, 2018).
Sveriges Television Västerbotten (2020) rapporterar att Socialnämnden i Skellefteå diskuterar att anställa fler fältverksamma socialarbetare, då den senaste rapporten från Förebyggande Rådet (FRIS 2019) visar att droganvändandet fortsätter öka bland personer under 26 år. Socialnämndens möjlighet till utökat fältarbete stärks genom Socialtjänstlagen (SFS
2001:453), som säger att det är ett krav på att socialtjänsten ska bedriva uppsökande arbete för särskilt utsatta grupper, exempelvis ungdomar som riskerar att börja använda sig av narkotika och därigenom hamna i kriminalitet.
Mot bakgrund av de tidigare rapporterna av narkotika och cannabis i och omkring Västerbotten och den öppna drogscenen i Skellefteå som beskrivits av polisen (SVT Västerbotten, 2018), är det av intresse för oss att undersöka hur nuläget ser ut gällande cannabisbruket och det förebyggande arbetet i Skellefteå.
Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka hur utbrett cannabisanvändandet är i Skellefteå bland ungdomar samt vilka förebyggande insatser som görs.
Frågeställningar:
• Hur utbrett är cannabisbruket bland ungdomar i Skellefteå?
• Hur arbetar man förebyggande gällande cannabis med ungdomar?
• Hur ser insatserna ut för ungdomar med ett cannabisbruk?
Arbetsfördelning
6 delaktiga i samtliga intervjuer. Bearbetningen av materialet från intervjuerna har vi delat upp mellan oss för att vara tidseffektiva. Både metod- och resultatdelen har vi delat upp och skrivit var för sig, men gemensamt gått igenom texten i slutskedet för att hitta eventuella brister i texten. Diskussionen har vi skrivit tillsammans eftersom det krävde en dialog mellan oss för att landa i en god diskussion till studien. Samarbetet mellan oss har fungerat bra då vi båda två är arbetsvilliga, flexibla och kompletterar varandra väl.
Definition av begrepp
All användning av cannabis, exkluderat cannabis i medicinskt syfte, betecknas som missbruk i juridisk mening (CAN, 2016). Vi kommer att använda oss av begreppet cannabisbruk i vår studie, därför att vi vill undersöka hur cannabisbruket ser ut hos ungdomar innan det går vidare till ett riskbruk eller beroende. Vi har valt att använda oss av denna definition därför att fokus i studien ligger på hur just cannabisbruket ser ut i Skellefteå kommun.
Bruk
När alkohol eller droger brukas utan direkta negativa skador, på den fysiska- och psykiska hälsan eller det sociala livet (Alna 2020).
Riskbruk
Riskbruk brukar definieras som ett intag av rusmedel, vilket kan leda till hälsomässiga och sociala konsekvenser. Begreppet har inte fått samma genomslag när det gäller
narkotikaanvändning som vid alkoholanvändning. Detta gör att all icke-medicinsk
narkotikaanvändning betraktas som riskfylld eftersom den är illegal (Johnson m.fl. 2017). Skadligt bruk
Skadligt bruk kännetecknas av överdriven användning av ett medel, vilket kan medföra sociala problem, omdömeslöst risktagande, legala problem samt att ens tillvaro alltmer domineras av begäret att skaffa det beroendeframkallande medlet (Johnson m.fl. 2017). Cannabis
Cannabis är ett samlingsnamn för hasch och marijuana som framställs ur den indiska
hampväxten cannabis sativa. Cannabisanvändning har funnits med i flera tusen år och i vissa delar av världen finns det en stark kulturell och religiös koppling. Inom vissa länder i världen används cannabis medicinskt som ett smärtstillande medel (Johansson & Wirbing, 2005). År 1961 förbjöds cannabis världen över, förutom i Indien och Pakistan som fick ett 25-årigt undantag från förbudet- på grund av stora kulturella och religiösa kopplingar till cannabis, en anpassningsprocess ansågs här nödvändigt med innan hårdare regler kunde införas. i dessa länder. Under 60-talet blev cannabis populärt igen, främst i USA under hippierörelsen. Men det var även under detta årtionde som cannabis på allvar började etablera sig i Europa och därigenom även i Sverige (Johnson, Richert & Svensson, 2017).
THC
7 reagerar på. Den kemikalie som ger ruset vid rökning, och det som eftersträvas och är
beroendeframkallande, är tetrahydrocannabinol (THC). Tidigare innehöll majoriteten av den cannabis som framställdes och spreds världen över en THC-halt på mellan 0,35 procent och 4 procent. (Johansson & Wirbing, 2005). Johnson m.fl. (2017) skriver att idag innehåller cannabis vanligtvis en THC-halt på närmare 20–25 procent. Detta beror på den ökade förädlingen av växten samt förnyade och förbättrade odlingsförhållanden.
Cannabisruset
Tecken som kan visa sig vid rökning av cannabis kan vara en känsla av eufori, men också fysiska symptom som rödögdhet, förstorade pupiller, känsla av torrhet i munnen, ökad puls, ökad aptit etc. (Johansson & Wirbing, 2005). De effekter som har uppmätts i experiment på personer i ett cannabisrus, är bland annat kognitiva svagheter som minnesstörningar och försämrad inlärning. Ett långvarigt cannabisbruk kan ge upphov till allvarliga psykotiska symptom (Johnson, m.fl. 2017). THC är fettlöslig och binds i olika organ, t.ex. hjärnan och levern och därefter utsöndras det långsamt i blodet och nedbrytningen kan ta ända upp till åtta veckor innan det har gått ur kroppen (Johansson & Wirbing, 2005).
Forskningsbakgrund
Europeiska Centrumet För Kontroll Av Narkotika och Narkotikamissbruk (EMCDDA), visar i sin senaste rapport, Europeisk narkotikarapport: Trender och utveckling 2019, att cannabis utgör den vanligaste illegala drogen i Europa. Inom EU:s medlemsländer är det 20 procent inom åldersgruppen 15 – 24 år som har brukat cannabis under det senaste året. År 2017 rapporterades det in 1,2 miljoner brott med en direkt koppling till cannabis och av de 1,1 miljoner utförda tillslag som polis gjort inom EU, utgjorde cannabis 70 procent av den
beslagtagna narkotikan. I redovisningen över Skandinavien konstateras det att Sverige sticker ut. Till exempel visade rapporten att 22 000 beslag av cannabis gjordes i Sverige jämfört med 10 000 beslag i Norge, 17 000 beslag i Danmark och mindre än 1 000 beslag i Finland. Avslutningsvis beskriver EMCDDA cannabis som ett ökande problem allt lägre ner i åldrarna (EMCDDA, 2019).
Legalisering av cannabis i Nord och Sydamerika.
Kanada är i dagsläget det andra landet i världen, efter Uruguay, där cannabis har legaliserats. Ett argument till legaliseringen är att skydda barn och ungdomar från cannabis. Media har beskrivit legaliseringen av cannabis i Kanada, där det argumenteras om att legaliseringen kommer att skydda barn och ungdomar genom att minska tillgången till cannabis. Då legalisering medför en åldersgräns på 21 år för både köpare och säljare i Kanada.
Genomförandet av åldersgräns för användning av cannabis förhindrar tidigt bruk av cannabis, förhindrar köp på den svarta marknaden och samtidigt skydda ungdomarna från det
8
Cannabiseffekter
Leadbeater, Ames & Linden-Carmichael (2019) presenterar en studie där det belyses en koppling mellan cannabisbruk i tonåren och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Forskarna har granskat studier utförda i Kanada, USA & Sverige och har där hittat samband mellan tidig introduktion till cannabis och olika former av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Andra resultat av studien är att riskerna för att utveckla ett beroende av cannabis var större i åldrarna 14–18 år i jämförelse med åldrarna 22–26 år. Detta tros bero på den utvecklingsfas som hjärnan befinner sig i under den tidigare perioden, eftersom belöningssystemet i hjärnan då är betydligt
känsligare och förstärks av cannabis, vilket ökar risken för ett beroende. Ett bruk av cannabis i åldrarna 14–18 år innebär en större risk för skador på hjärnan som kan uppstå enligt de neuropsykologiska tester som har utförts (Leadbeater m.fl. 2019).
Ungdomar som använder sig av cannabis har i genomsnitt ett sämre skolresultat än andra ungdomar. Delvis beror detta på selektionseffekter, eftersom cannabisbruk är vanligare bland ungdomar som har problem i familjen och sociala eller psykologiska problem. Det kan härledas till att cannabis påverkar kognitionen, minne och uppmärksamhet vilket kan komma att påverka skolresultaten för ungdomar som röker ofta (Johnson, Richert & Svensson, 2017). Danielsson, Falkstedt, Hemingsson, Allebeck & Agardh (2015) har gjort en studie av 40-åriga mäns missbruk där resultatet visade att ett tidigt missbruk i tonåren ökar risken att vara
beroende av socialbidrag i det vuxna livet.
Lalander & Johansson (2012) säger att idag anses inte cannabis vara en farlig drog bland ungdomar. Att röka cannabis skapar inte en negativ identitet ungdomar emellan. Alkohol anses vara en farligare drog och ungdomar idag upplever inte samma form av kontrollförlust när de brukar cannabis som när de brukar alkohol. Ungdomar idag anser att cannabis är en lätt drog och inte innefattar samma negativa associationer som narkotika, där de räknar in kokain, heroin och amfetamin. En cannabisbrukare klarar sig från stämpeln som narkoman eller knarkare skriver Lalander & Johansson (2012).
Förebyggande arbete mot cannabisbruk
9 Vidare nämns universell prevention som riktar sig till alla ungdomar. Fokus för universell prevention är att hjälpa och stärka ungdomar till att hantera sina känslor på ett positivt sätt. Cannabis kan vara en negativ copingstrategi för personer som mår dåligt. En gemensam nämnare för dessa insatser är att de har utförts av utbildade personer. En metod som har visat god effekt är mentorskap av en lärare, idrottsledare etc. Mentorn har till uppgift att anordna gemensamma aktiviteter på ungdomarnas fritid. För att mentorskap ska vara effektivt krävs att mentorn får utbildning och stöd samt att aktiviteterna är strukturerade (Johnson m.fl. 2017).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), fastställer att dagens
universella förebyggande program i skolan ger liten effekt på kort och lång sikt när det gäller ungdomars cannabisbruk. SBU skriver att program som saknar effekt inte ska upprätthållas utan istället revideras och omarbetas för att öka den förebyggande effekten på kort och lång sikt (SBU 2015). Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vilka preventionsmetoder som är bäst lämpade. Bristerna beror på att satsningar på förebyggande arbete hos ungdomar i ett narkotikabruk saknas (Johnson m.fl. 2017).
Missbruksbehandling i Sverige
Ekendahl, Månsson & Karlsson (2020) skriver i sin studie Risk and responsibilization: resistance and compliance in Swedish treatment for youth cannabis use att det saknas forskning kring hur ungdomar förstår syftet med behandling. Studien hade som mål att undersöka hur unga människor i Stockholm uppfattar öppenvården för cannabisbruk, samt förhållningssätt till cannabis och behandlingsmetoder. Intervjuresultaten visade att
riskinformation kring cannabis var avgörande för att ungdomarna som var öppna för
vårdinsatser skulle tas emot. Ungdomarna som ställde sig negativa till vårdinsatser avfärdade i sin tur riskinformationen och hävdade att deras cannabisbruk var under kontroll.
Ungdomarna i studien som uppgav att de tog emot behandling, berättade att genom
problematisering kring cannabisbruket skapades en insikt om de egna svårigheterna av sitt bruk. Ungdomarna sa sig uppleva en känsla av större mognad efter behandling. Forskarna konstaterar att motståndet till behandling bland unga cannabisbrukare skulle möjligen undvikas om behandlingsinsatserna var mer nyanserade t.ex. genom att bemöta ungdomarna med respekt och en öppenhet för deras syn på cannabis och inte enbart fokusera på
moraliserande och negativa konsekvenser av ett cannabisbruk (Ekendahl m.fl. 2020). För att få en förståelse för ungdomars val att bruka cannabis behöver insatserna rikta sig mer mot de sociala förhållandena runt ungdomen. Det är av vikt att diskutera med ungdomar hur samhället och det sociala nätverket kan påverka ungdomen. En kartläggning över hur ungdomars omgivning ser ut ger en tydligare bild och bättre förståelse av situationen (Ekendahl m.fl. 2020).
10 Ungdomar kan lättare relatera till information om cannabis om den är saklig, menar Johnson m.fl. (2017).
Fler länder vill legalisera cannabis, men Månsson & Karlsson (2015) belyser detta som något problematiskt, då den större delen av forskningen kring legalisering av cannabis är bristfällig.
Ungdomskulturer
Lalander & Johansson (2012) skriver att idag har förutsättningarna för ungdomars identitetsskapande förändrats genom en globalisering och medialisering. Globalisering innebär att idag finns det många olika stilar att välja mellan och vara medvetna om. Detta val av stil gör samtidigt att unga idag rör sig mer mellan olika ungdomsgrupper än vad tidigare generationer av ungdomar har gjort. Under 80-talet och 90-talet var ungdomsgrupperingar mer rigida, hårdrockare förblev hårdrockare, de kunde inte bli hiphoppare över en natt. Idag är inte grupperna tydliga på samma sätt som tidigare, vilket i sin tur kan underlätta rörelsen mellan grupperna. Medialiseringen innebär den nutida hjälpen av smartphones, internet och sociala medier. Dessa underlättar ungdomars kontaktskapande och informationshämtande idag genom att världen finns bara ett knapptryck bort i t.ex. telefonen.
I ungdomskulturer diskuteras det kring de yttre och inre konturer. Konturerna handlar om de ramar och regler medlemmarna skapar inom sin grupp samt hur dem ska förhålla sig till omvärlden. Genom att skapa symboler i form av klädsel eller loggor för att särskilja gruppen från utomstående skapas ett intryck av en stark yttre kontur. Gruppen tar sällan in någon ny i gruppen utan förblir oförändrad. Med inre konturer menas att gruppen har starka
förhållningsregler som gruppen bör följa. Grupper kan variera beroende på hur starka yttre och inre konturer som existerar i gruppen (Lalander & Johansson 2012).
En grupp med starka yttre och inre konturer kan ses som en relativt sluten grupp, där
ungdomarna följer de normsystem som finns i gruppen och där omvärlden ses som ett hot mot gruppen. Människor i världen utanför ses som mindre bra jämfört med dem själva. En grupp med ett starkt inre och yttre kan skapa en trygghet och säkerhet då ungdomarna är medvetna om gruppens regler och hur de ska förhålla sig till dessa. Dock kan det vara svårt att uttrycka sig själv som egen individ, genom att en avvikelse från gruppens förhållningssätt riskerar att kasta ut individen ur gruppen (Lalander & Johansson 2012).
En grupp med otydliga yttre och inre konturer har inte några starka och viktiga
förhållningsregler inom gruppen eller gentemot andra människor utanför gruppen. En grupp med oklara yttre och inre konturer ger inte samma trygghet och säkerhet därför kan det vara svårt för individen att veta hur hen ska förhålla sig till gruppen. Ideal gruppen är där
ungdomen ser sig som en individ som tillhör en gemenskap, men också en individ som en fri människa som kan umgås och utvecklas med andra människor utanför gruppen. En
11 I dagens ungdomskultur är det accepterat att bruka cannabis inom olika scener i samhället. Backpacker-kulturen där ungdomar arbetar under en längre period för att kunna lägga undan pengar till en resa och sedan bruka cannabis på resa är en form av ungdomskultur idag, enligt Lalander & Johansson (2012). Gatukulturen är en annan ungdomskultur där cannabis är vanligt förekommande och där, vanligtvis unga män, är knutna till en machostil med cannabis och droger som vardag. Denna grupp har till skillnad från backpackers större svårigheter att separera sitt cannabisbruk från livet i övrigt. Backpackers brukar cannabis ute på sina resor och utvalda specifika miljöer, där riskerna är mindre för att bli påkomna.
Cannabisanvändandet bland ungdomar inom gatukulturen tenderar att gå från bruk till riskbruk, då det saknas en kontrollstrategi. Kontrollstrategi enligt Lalander & Johansson (2012) går ut på att ungdomarna inte brukar cannabis i sina lokala miljöer, eller miljöer där riskerna för att polis eller socialtjänsten ska ingripa är stora (Lalander & Johansson 2012).
Metod
Kvalitativa intervjuer
Vi använde oss av kvalitativa intervjuer i vår studie då det centrala i vår studie var att få en beskrivning av hur situationen och det förebyggande arbetet ser ut i Skellefteå kommun gällande cannabisanvändningen bland ungdomar.
I studien används semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inte är styrda men att det finns en intervjuguide som utgångspunkt. Intervjuguiden (Se Bilaga 1 & 2) består av olika teman som kommer beröras under intervjuernas gång. Fördelen med
semistrukturerade intervjuer är att intervjupersonerna får tala relativt fritt. Semistrukturerade intervjuer innebär också att vi hade möjligheten att förändra och förtydliga frågorna under intervjun. I intervjuguiden har vi formulerat öppna frågor och det ger respondenterna möjlighet att svara fritt på frågan och möjlighet att fråga upp vid feltolkningar. (Bryman, 2018).
Urval
Vi valde att använda oss av ett målstyrt urval eftersom målet med intervjuerna var att få ut bästa möjliga information genom att medvetet välja personer som vi ansåg skulle ha goda förutsättningar att ge svar på de frågor vi formulerat för att kunna besvara vårt syfte. Vi valde de verksamheter som vi visste arbetar med ungdomar och kontaktade dessa verksamheter via mail (Se bilaga 4). Verksamheterna själva kontaktade sedan oss angående vem vi skulle träffa och när. Bryman (2018) beskriver målstyrt urval som ett sätt för forskaren att få spegling av det sociala fenomenet utifrån olika egenskaper eller aspekter.
12 Vi förde en diskussion mellan oss över potentiella verksamheter som skulle vara av värde att intervjua, slutligen beslutade vi oss för att intervjua tre olika verksamheter inom Skellefteå kommun och en inom polisen.
Tillvägagångssätt
De databaser vi har använt oss av för att samla in data till vår studie är
Folkhälsomyndigheten, CAN, EMCDDA, Socialtjänstlagen, Socialdepartementet, SBU, Förebyggande Rådet I Skellefteå och UNODC. De internationella artiklarna hittade vi genom att använda oss av Umeå universitets databas SocIndex. De engelska sökorden som användes var: sweden*, teenager*, cannabis*, legalization*, effect*, prevention* och youth* i olika kombinationer.
För att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Vi tog kontakt med intervjupersonerna via mail där vi berättade vilka vi var, vad vår studie handlade om samt att vi ansåg att dessa personer skulle vara passande för vår studie. Vi fick svar tillbaka och bestämde tid och plats för intervjuerna. Alla fyra intervjuer genomfördes på respektive verksamhet i ett avskilt rum. Varje intervju tog ca 60 minuter och spelades in med diktafon, för att materialet i ett senare skede skulle transkriberas för att underlätta
analysprocessen.
Analysmetod
Fejes & Thornberg (2019) beskriver dataanalys i kvalitativ forskning som en process där materialet undersöks systematiskt och arrangeras för att slutligen ge ett resultat. Kvalitativ analys innebär att forskaren skapar mening ur en stor mängd insamlad data. Utmaningen i analysen är urskiljningen som krävs från det betydelsefulla och det alldagliga, för att kunna identifiera betydelsefulla mönster i det insamlade materialet. Abduktion innebär att forskaren skapar sig en teoretisk förståelse av vad intervjupersonerna säger och hur de ser på världen. Efter tolkningen av intervjupersonernas syn enligt deras världsbild har forskaren en viktig uppgift att komma fram till en samhällsvetenskaplig redogörelse för den sociala verkligheten utan att glömma bort det intervjupersonerna sagt (Bryman 2018).
Vi valde att utföra en studie med en abduktiv ansats med anledning av och intresset för är att undersöka hur våra intervjupersoner ser på det sociala fenomen vi avser att granska och därefter se hur den står sig mot den tidigare forskningen. Studiens tyngd ligger i
intervjupersonernas förklaringar, förståelser och hur de ser på fenomenet och vilka perspektiv de utgår från när dem arbetar med ungdomar med ett cannabisbruk (Bryman 2018). Vi
kommer att analysera empirin genom en deskriptiv ansats, vilket innebär att man jobbar nära det grundläggande materialet och gör en ytterst liten tolkning i analysen. Man förhåller sig på samma nivå som intervjupersonerna och företräder sedan materialet i form av tolkande begrepp (Bryman, 2018).
13 undersökningar genererar ofta stor mängd datamaterial från intervjuer, anteckningar eller dokument. Målet med denna form av analys är att få en bättre överblick och kunskap om det man har valt att studera (Bryman 2018). En konventionell innehållsanalys kan kodas på olika sätt, vi har använt oss av selektiv kodning. Fejes & Thornberg (2019) beskriver selektiv kodning som ett verktyg för att filtrera det som är relevant och inte. Vi har gått igenom våra transkriberingar och skapat koder (Se bilaga 3) som framstår som viktiga och frekvent återkommande i vår data. Under processen av selektiv kodning arbetade vi från
frågeställningar som; vilka kategorier är mest återkommande i vårt datamaterial, vilka koder har flest återkommande träffar och vilka återkommande koder och kategorier är intressanta att undersöka vidare mot bakgrund av vår kärnkategori. Kärnkategorin utgörs av en kategori eller ett begrepp vars innehåll fångar upp viktiga delar att arbeta vidare med (Fejes & Thornberg, 2019). Några exempel på koder från vår analys är föräldraansvar, Skellefteå Kommun agerar inte, tidig upptäckt, attitydförändringar, yngre åldrar, liberala, riktat arbete, bemötande. Dessa koder grupperade vi in i olika kategorier vilket senare formulerades till teman:
“Förebyggande arbete”, “Cannabissituationen bland ungdomar” och “Insatser” (Se bilaga 3) vilket kommer att presenteras senare i resultatet.
Tillförlitlighet
För att en studie ska vara tillförlitlig är det viktigt att läsaren ser en trovärdighet för det färdiga materialet som publiceras. Tillförlitlighet kan ses som motsvarigheten till den kvantitativa forskningens interna validitet (Bryman, 2018). För att vår studie ska innehålla hög trovärdighet är det viktigt att göra en trovärdig beskrivning av det vi har avsett att
studera. Det har varit av stor betydelse att intervjua personer som arbetar inom kommunen på Klara öppenvård, FRIS, fältverksamheten samt inom den statliga myndigheten polisen. Det ger en inblick i hur instanserna vars arbete innefattar ungdomar ser ut, vilket kan besvara syftet med vår studie. För att påverka studiens trovärdighet har det även varit högst relevant att våra frågor i intervjuguiden har varit formulerade med öppna frågor samt att dessa frågor varit relevanta och kopplade till vår studies syfte.
Överförbarhet
14
Pålitlighet
Pålitlighet kan ses som motsvarigheten till den kvantitativa forskningens reliabilitet (Bryman, 2018). Sauer, Blom, Ahnlund & Morén (2009) förklarar pålitlighet som något som synliggör forskningsprocessen. För att studien ska ha en hög pålitlighet är det grundläggande att
forskningsprocessen är detaljerad och transparent för läsarens möjlighet att förstå hur studien har gått tillväga och hur resultatet har tagits fram. Alla intervjuer har spelats in med en diktafon och därefter noga transkriberats för att inte missa någon viktig information som sagts. Vidare har vi noga valt ut meningsbärande enheter som är högst relevanta för studiens syfte. Från meningsbärande enheter har vi tagit fram koder som sedan har genererat till teman (Se bilaga 3).
Konfirmering
Konfirmering handlar om vikten av att vi som forskare är angelägna om att säkerställa att vi har agerat objektivt i vår studie. Bryman (2018) skriver att forskaren måste ha kontroll över sina värderingar så det inte på något sätt kan komma att påverka studiens resultat. Vi har noga konstruerat vår intervjuguide med öppna frågor för att förhindra att vi styr våra frågor och påverkar respondenternas svar (Se bilaga 1 & 2).
Etiska överväganden
I intervjuer kan det framkomma känslig information, därför är det viktigt att
intervjupersonerna blir informerade om de forskningsetiska kraven som forskare bör förhålla sig till i sin forskning. De forskningsetiska kraven är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Trost, 2010).
I vårt mail (Se bilaga 4) till intervjupersonerna skrev vi att vi kommer förhålla oss till de forskningsetiska kraven samt vad dessa innebär. För att säkerställa att intervjupersonerna uppfattade de forskningsetiska kraven upprepade vi dem ännu en gång muntligt innan intervjuernas start. Vi ville få ännu en bekräftelse på samtycket att medverka i intervjuerna. Vidare informerade vi vad studien har för syfte och vad intervjupersonernas roll kommer att ha för betydelse i studien, att intervjuerna kommer vara en grund i vår studie, där vi kommer att skriva resultatet baserat på deras svar på våra frågor från intervjuguiden (se bilaga 1 & 2), samt att resultatet kommer att ställas gentemot den tidigare forskningen för att se om det finns likheter eller skillnader. Vidare informerade vi om att intervjuerna är baserad på frivillighet och att de inte behöver svara på en fråga om det känns obekvämt och att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan, men att den insamlade informationen kan komma att
användas ändå. Skulle intervjun avbrytas kan den inhämtade informationen vara till användning för studien ändå och avbrottet skulle då komma att diskuteras i
metoddiskussionen. Vi belyste även att allt som sägs i intervjuerna kommer hanteras
konfidentiellt och att alla kommer vara anonyma i studien och ersättas med smeknamn. Den inhämtade informationen kommer endast finnas tillgänglig på våra datorer som är
15 förfogande om det finns en vilja att läsa igenom den.
Alla intervjupersoner gav sin tillåtelse att vi fick skriva ut vad dem har för arbetsplats i vår studie i enighet med kraven (Bryman 2018).
Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet från våra utförda intervjuer. Intervjupersonerna i vår studie är personer som arbetar inom Skellefteå kommun och inom statlig
förvaltningsmyndighet. Resultatpresentationen är uppbyggd i tre delar. Del ett,
cannabissituationen bland ungdomar, är knuten till den första frågeställningen. Del två, förebyggande arbete, är kopplad till den andra frågeställningen. Del tre, insatser, har för avsikt att försöka besvara den tredje och sista frågeställningen.
Intervjupersoner
Vi har intervjuat åtta personer inom fyra olika verksamheter, fem av intervjupersonerna har en socionomutbildning och har erfarenhet av förebyggande arbete mot cannabisbruk hos
ungdomar eller allmänt arbetat med ungdomar i sitt yrke. Tre av intervjupersonerna arbetar som poliser och har erfarenhet gällande ungdomar och hur cannabissituationen i Skellefteå kommun har sett ut/ser ut idag. Vi kommer att kalla de som arbetar med ungdomar och som är kommunalt anställda för:
Lars, har arbetat på FRIS i 11 år och har sedan tidigare erfarenhet av att arbeta med ungdomar.
Stina, är nyanställd på FRIS men har jobbat med ungdomar i över 25 år. Roger, har arbetat i många år på Klara Öppenvård som behandlingsassistent. Göran, har arbetat som fältarbetande socialsekreterare i 30 år.
Klas, fältarbetande socialsekreterare sedan fem år tillbaka men har nio års erfarenhet att arbeta med ungdomar.
Vi kommer att kalla poliserna för: Johan, har jobbat som polis i 12 år. Simon, har arbetat som polis i 10 år. Oskar, har jobbat som polis i 13 år.
Cannabissituationen bland ungdomar
16 “Största attitydförändringen både hos vuxna och ungdomar är ju kring cannabis, just för att
det är det som håller på att legaliseras just nu.”
När det diskuteras hur attityderna ser ut hos ungdomar och vuxna berör samtliga
intervjupersoner att den bidragande orsaken till människors förändrade syn på cannabis kan bero på debatten kring legaliseringen som sker i världen. Simon från polisen menar att:
“Ungdomar idag är ju så otroligt liberala och de flyter ju på den vågen som går genom hela världen egentligen.Det ska ju avkriminaliseras med cannabis och folk är ju öppna med att de
är för en legalisering av cannabis.”
Sverige har idag en vision om nolltolerans mot cannabisbruk. I intervjun med poliserna nämner Oskar att många ungdomsförbund och politiker redan idag förespråkar legalisering av cannabis. Detta visar att även politiskt aktiva ungdomar har en attitydförändring gentemot cannabis. Roger som arbetar som behandlingsassistent på Klara öppenvård i Skellefteå kommun uppmärksammar också förändringarna och styrker detta med att säga att det bara är en tidsfråga innan det kommer ske en legalisering av cannabis även i Sverige. Argument för legalisering av cannabis är många, ett av dem är att genom en legalisering kommer vinster inom den illegala försäljningen av cannabis på t.ex. internet att stoppas, vilket därigenom genererar mindre kriminalitet, samt en minskning av tillgången till cannabis för minderåriga. Johan från polisen motsätter sig detta resonemang och hävdar att i länder där man legaliserat cannabis har detta inneburit att kundkretsen har ökat betydligt och även den illegala
drogverksamheten. Den svarta marknaden har inte förlorat kunder på grund av legaliseringen utan istället sänkt sina priser på cannabis och därmed lockat kunder att fortsätta handla. Johan från polisen sammanfattar det:
“Det som man har sett där de legaliserat cannabis är att de har fått mer kunder, den illegala marknaden har fått fler kunder. De har kunnat dumpa sina priser. Så då kommer det komma
fler kunder, både på lagliga marknaden, men även på den illegala.” Oskar poängterar att i Colorado går det se en direkt koppling mellan legaliseringen av cannabis och grov brottslighet. I tron på att legalisering av cannabis ska vara till hjälp och skydda samhället från bl.a. kriminalitet, har redan idag visat på motsatta effekter. Även om Sverige inte har röstat igenom en legalisering av cannabis har ungdomars synsätt på cannabis förändrats. Enligt Göran har även föräldrarna övergått från att se cannabis som avskräckande till att likställa det med alkohol. Alkohol är också en form av drog, men skillnaden är att alkohol är en legal drog till skillnad från cannabis. Johan menar att ungdomar idag ser alkohol som något farligt, ett argument som ungdomarna kan komma att använda för att rättfärdiga användning av cannabis är att cannabis inte genererar en bakfylla. Under intervjuerna nämner samtliga personer att ungdomars attityd gällande rökning av cannabis på fester är mer
17 “Man kan se en attitydförändring bland unga, att när man pratar med dem så säger de att ’jo
men JAG röker ju inte, men om jag är på fest och någon gör det så bryr jag mig inte’. Så hade det inte sett ut för några år sedan. Då var man inte på sådana fester, så
attitydförändringen är ganska stor.”
Samtliga intervjupersoner trycker på att sociala medier, musik, film och serier är en bidragande faktor till ungdomar och vuxnas förändrade synsätt på cannabis. Texterna i musiken som släpps idag av unga artister kan relateras till bruk av cannabis och en hyllning till drogen. Även filmer och serier på Netflix har inslag av cannabis i olika former, i
kriminalserier där kriminalaren kommer hem efter en stressig dag på jobbet och röker en joint för att komma ner i varv eller en komediserie där ett gäng mammor tar en joint för att ha en trevlig kväll. Detta kan uppmuntra ungdomar att tro att cannabis är ofarligt och något normalt som bör testas. Göran statuerar ett konkret exempel:
“Idag så är det ju i varenda jävla tv-program, så matas du med hur kul det är med droger. Om du ser det eller inte ser det. Vi brukar ofta ha just Shrek som exempel. Där mästerkatten i
stövlar blir tagen av polisen, och så hittar man en påse kattmynta och vad symboliserar det i en barnfilm? Det är ju fruktansvärt medvetet.”
Göran menar att om barn i tidig ålder ges intryck av att droger är vanligt och inte farligt sänder det fel budskap till barnen. En tidig visuell introduktion till droger genom barnfilmer kan vara en förklaring till hur spridningen av cannabisbruket förekommer i lägre åldrar bland ungdomar. Samtliga personer som intervjuats i vår studie menar att cannabisbruket har sjunkit i åldrarna.
Redan i grundskolan finns det ungdomar med ett cannabisbruk, men även dem som säljer cannabis för att tjäna extra pengar. De ungdomar som säljer cannabis skulle kunna avslöjas genom att den hade utökande ekonomiska resurser t.ex. en ungdom från något av kommunens boende för asylsökande ungdomar som plötsligt har dubbla mobiltelefoner, märkeskläder eller andra yttre föremål som sticker ut, menar Klas och Göran.
“Ja alltså det räcker ju att man kanske sitter ned med dem i samma rum för att någon är oroliga för att dem har använt droger, och dem visar inte på någonting men vi ser på klädesmärket att det här ska du egentligen inte ha råd med. Då får man ju lägga ihop det med
att dem förekommer i sammanhang där det används droger, men uppenbarligen så använder dem det inte själva. Men då bör dem ju ska istället sälja.”
18 För 20 år sedan var det lättare att se vem det var som brukade cannabis. Personens yttre var ovårdat eller ungdomar som hade en problematisk familjesituation. Idag är det svårare att se självklara signaler som visar på ett cannabisbruk, då det kan det vara vem som helst som har ett cannabisbruk. Det kan vara killen som endast sitter hemma framför datorn, sportstjärnan eller tjejen med bra familjebakgrund.
Johan förtydligar i intervjun:
“Vi ser att allt fler tjejer säljer och missbrukar, det är en trend som både ökar här i Skellefteå men även i Sverige. Vi ser att det faller ner i åldrarna, kanske inte lika mycket i Skellefteå men det faller ner i hela Sverige i stort. Alla samhällsklasser, från fattiga till rika familjer.”
Förebyggande arbete
Var ligger ansvaret för att arbeta med det förebyggande arbetet? Enligt Göran med många års erfarenhet av förebyggande arbete och uppsökande insatser mot ungdomar, krävs det nya strategier i deras arbete inom socialtjänstens fältverksamhet. Han berättar om nya strategier de använder sig av:
“Vi vänder oss inte speciellt mycket till ungdomar, utan vi prioriterar vuxenvärlden, alltså föräldrar och professionella att dem måste vara med i matchen. Att dem måste tänka rätt, jag
tänker att ansvaret ligger på dem vuxna och inte på ungdomarna.”
Han menar att det förebyggande arbetet kring drogsituationen i Skellefteå ska riktas till vuxna och inte ungdomarna. Han menar att om situationen kring cannabisbruket hos ungdomar ska minska måste föräldrar och vuxna vara mer närvarande och deltagande i ungdomarnas liv. Polisen stämmer in i diskussionen om att föräldrarna inte är uppmärksamma när det gäller ungdomar och cannabisbruk. Föräldrar måste ändra sitt sätt att upptäcka varningssignaler för att ett eventuellt cannabisbruk kan finnas med i bilden. De måste ändra fokus från att granska det yttre, t.ex. en smutsig, långhårig man med en spruta i armen till att leta efter
beteendeförändringar som att ungdomar är tröttare, piggare, gladare, argare, har frånvaro i skolan eller om ungdomen slutat med aktiviteter.
“Föräldrarna har ju varit helt off. De har letat efter alkohol och cigarettrök och snus, men missat hur vanligt det har blivit med cannabis.”
Beteendeförändringar är något Göran och Klas fokuserar på vid information på
föräldramöten. Föräldrar måste våga inta den obekväma rollen som föräldrar ibland måste axla och våga prata med sina barn om de känner en misstanke eller oro kring sitt barn gällande begynnande cannabisbruk. Klas förtydligar genom att säga att föräldrar måste våga lita på sin magkänsla om det är något som känns fel, det hör inte till ovanligheten att droger kan vara inblandade i ungdomens förändrade beteende. Många föräldrar och vuxna i
samhället är rädda att ha fel och att kränka någon i samband med en konfrontation angående oro kring ett cannabisbruk hos en ungdom. Det är viktigt att föräldrar agerar som en
19 Föräldrar har idag i allmänhet mindre tid för annat än arbetet, vilket Stina och Lars anser påverkat deltagandet av antalet vuxna ute i offentliga miljöer. FRIS egen fältverksamhet består ofta av socionomstudenter, men efter avklarad utbildning så har dessa studenter hamnat i andra verksamheter eller fått en heltidsanställning inom kommunen som förhindrar ett deltagande i FRIS-fältande eftersom man inte får arbeta mer än heltid inom kommunen. En lösning som Stina och Lars hoppas på är att personer utifrån sin ordinarie tjänst kan ha en del av sin tjänst som FRIS-fältare. På detta sätt skulle dessa personer kunna utnyttjas hela året då det finns områden som behöver extra tillsyn. Stina och Lars säger att vuxna ute i offentliga miljöer inger en lugnande effekt och ger möjligheter att upptäcka tjejer och killar som befinner sig olämpliga miljöer och ägnar sig åt olämpliga saker, t.ex. cannabis eller
kriminalitet etc. En förälder som har lite tid över till annat än sitt arbete kan snabbt acceptera ungdomars bortförklaringar kring ett avslöjande av ett cannabisbruk t.ex. att det var en engångsföreteelse eller att föräldern är snabb med att skylla på att ungdomen har ett dåligt umgänge. Klas menar att:
“Agerar man inte direkt, utan väntar och sen händer det igen ett par månader senare och det kanske är ännu allvarligare. Det tänker jag mycket beror på att föräldrar inte har tid. Man
väljer istället att tro på sina barn”
Klas fortsätter att säga att många föräldrar lever i förnekelse genom att det är svårt att förstå att ett cannabisbruk/ riskbruk kan drabba vem som helst.
“Jag tänker ju att handläggare inne på socialkontoret, sitter och tänker: jo men dem här som jag jobbar med, men aldrig mina egna barn.”
Skolans roll i att utbilda och stärka ungdomars kunskap om cannabis och droger återkommer i våra intervjuer. Roger berättar för oss om ANDT på schemat, en läroform direkt applicerbar på läroplanen där information och arbetsmoment kring cannabis vävs in i olika ämnen på skolan för högstadieelever. Roger berättar om skolor i Piteå kommun där ANDT på schemat har införts på läroplanen och enligt vad han har förstått gett goda resultat. Enligt Roger så har ANDT-på schemat framförts till skolan i Skellefteå som något viktigt att göra i arbetet mot cannabis, då cannabis är en aktuell fråga bland ungdomar idag. Hans uppfattning är att det finns välutbildad personal ute på skolorna, däremot behöver initiativet till införande av ANDT på schemat komma från högre instans, vilket Roger inte tror eller upplever kommer att ske och det är med en viss uppgivenhet han uttrycker sin frustration:
”Jag upplever inte att Skellefteå Kommun gör något”
20 om kommunens verksamheter, ställdes frågan om ungdomarna upplevde undervisningen i skolan som tillräcklig när det gäller cannabis och droger. Resultatet var att 75 procent av deltagarna i ungdomsfullmäktige tyckte att de inte fick lära sig tillräckligt om cannabis och droger i skolan. Stina fyller i att det är många som har åsikter kring vad skolan bör och inte bör göra. Det finns skolor i kommunen som har arbetat med metoden, men samtidigt har det inte fått något genomslag till andra skolor att ta efter. Lars förklarar att det finns insikt i att ANDT på schemat inte kommer att nå alla ungdomar i den skola det genomförs i. Dock så säger Lars att den gruppen av ungdomar som ännu inte bestämt sig huruvida cannabis är något bra eller dåligt, kan efter avslutad utbildning under ANDT på schemat uppleva cannabis som dåligt.
“Utvärderingen visar att de som är emot narkotika fortsätter att vara emot, de som är i gränslandet går till att bli mer restriktiva till narkotika men de som är för narkotika och har tagit det steget har fortsatt att vara kvar där, dem lyckas man inte omvända riktigt de tror inte
riktigt på det, vilka skadeverkningar det ger och: det drabbar inte mig” Stina berättar att kampanjerna som har förts genom åren mot alkohol och droger visat på effekt, enligt deras ANDT-undersökningar. Däremot upplever FRIS att kampanjerna idag inte har någon slagkraft. Ungdomar förses med information genom sociala medier, tv, musik och det är det primära flödet av information. Idag finns det andra vägar till droger och alkohol som inte fanns förut. T.ex. konton på Instagram som inriktar sig mot ungdomar för att sälja droger och alkohol. Förut krävdes en större ansträngning för att hitta en langare. Nu går ungdomar omkring med langaren i fickan, tack vare smarta telefoner och sociala medier.
Insatser
Vilken hjälp finns att få i Skellefteå när cannabisbruket övergår till ett riskbruk? Kommunens öppenvård Klara, erbjuder haschavvänjningsprogrammet (HAP). HAP riktar sig till unga cannabisbrukare som har ett regelbundet bruk och som inte kan sluta på egen hand. Roger säger att även om detta är öppenvård är HAP en relativt intensiv insats. Insatsen innehåller tre träffar per vecka under sex veckor vilket resulterar i ungefär tjugo träffar. Finns det ett
identifierat behov av att träffas ytterligare går det ordna fler träffar. Under denna period sker det regelbundna provtagningar för att se om ungdomen är ren från cannabis. Efter ett halvår sker det en uppföljning under ytterligare sex veckor.
Roger beskriver HAP som en ren avvänjningsbehandling för vissa, beroende på hur långt gångna i cannabisbruket individerna är. Klara öppenvård erbjuder även ung-HAP, där fokus är riktat mot familjen som en enhet istället för att endast rikta in sig på ungdomen och dennes cannabisbruk. Ung-HAP bygger på att informera föräldrarna om vad cannabis är, vilka skador ett cannabisbruk kan framkalla och hur dessa skador kan uppkomma. Att ge föräldrarna kunskap om cannabis för att kunna prata med sin ungdom om cannabis på hemmaplan.
21 gemensamt. I denna insats är det också vanligt med provtagningar på ungdomen, mest för att sätta upp en förhållningsram att man är drogfri under denna insats. Roger förtydligar:
”För det är som jag säger, en tidig upptäckt är alltid bra.”
Roger fortsätter att säga att han tycker att HAP:en fungerar jättebra som en insats därför att ingen ungdom blir skickad till Klara öppenvård med tvång utan det sker på frivillighet. För att HAP ska ge en god effekt har det stor betydelse om ungdomen är motiverad. Det är viktigt att vara förstående som behandlingsassistent, men samtidigt ge ungdomen förståelse för vad denne kan komma att genomgå under veckorna av avvänjning. Det är viktigt att förklara för ungdomen att när THC:n lämnar kroppen kommer det att vara en jobbig tid, men att denna jobbiga tid kommer gå över och bli till det bättre. Är ungdomen förberedd på vilka faser denne kommer att gå igenom och är informerad kring vad som sker i faserna blir det lättare att ta sig igenom den tuffa perioden som kan generera dålig sömn eller mardrömmar i några dagar, berättar Roger.
“Nästa vecka så kommer du att börja drömma igen. Så kommer dem tillbaka och säger att: jag har drömt så hemskt i natt. Det stämmer ju det du sa till mig. För att ungdomen har börjat
vakna till liv successivt.”
När vi sitter ner med poliserna berättar de om den omorganisation deras myndighet
genomförde 2015, vilket har gjort skillnad i utförandet av deras insatser mot cannabisbruk. Före 2015 fanns det en enhet inom polisen kallad ungdomsgruppen, vilket arbetade mot ungdomar. Denna grupp hade ett nära samarbete med socialtjänstens fältenhet och Klara Öppenvård. Samverkan skedde mellan dessa verksamheter, information delades om vilka individer som gjorde vad, vilka grupperingar som fanns och vem som sålde droger.
Ungdomsgruppens arbete gav resultat och antalet ungdomar som blev tagna för cannabisbruk var många. Polisen uppmärksammade även att cannabis blev allt vanligare i yngre åldrar. Simon berättar:
“Första vi tog i gruppen var en 14-åring med 500 gram cannabis på sig” Polisens ungdomsgrupp hade även en öppen väg in till Klara Öppenvård, vilket innebar att om de tog någon innehavare av droger eller någon som var påverkad av droger så fick individen kontakt med Klara Öppenvård inom tre dagar. Men med tiden upplevde polisen att effekten uteblev och resultatet av insatserna blev kontraproduktiva. Oskar berättar att
majoriteten av ungdomarna som ungdomsgruppen tog eller gjorde hembesök hos var återkommande och under åren de har arbetat inom polisen i Skellefteå har efterfrågan på cannabis bara ökat. Enligt honom är det en fråga om utbud och efterfrågan och efterfrågan blir inte mindre.
22 cannabis fanns. Den potentiellt större mängden som gömdes någonstans och hade kunnat upptäckas genom ett mer fokuserat spaningsarbete missades på grund av detta. Simon ger sin syn på de tidigare arbetssätten:
“Jag skulle säga att effekten blev ju att vi upptäckte fler missbrukare. Det blev ju fler och fler och fler och fler och fler, alltså det peakade ju. Men genom att man inte arbetade med dem
som sålde till dem, så blev dem just fler och fler.”
Cannabisbrukarna blev fler i antal och ingen arbetade uteslutande med att stoppa tillförseln av cannabis och droger till langarna som försåg människor på gatan. Johan berättar att efter omorganisationen inom polisen 2015 arbetar de nu nästan uteslutande med att hitta stora försändelser och partier av cannabis och droger. Insatserna som görs nu av polisen stoppar stora distributörer av cannabis från att kunna leverera till langarna och det gör i förlängningen att det finns mindre cannabis på gatunivå. Polisen har fängslat många stora aktörer på
drogmarknaden i Skellefteå den senaste tiden och det har gjort att de upplever mindre strul ute på gatan som en följd av det, förklarar Johan. När de stora distributörerna av cannabis och droger blir strypta skapar det en desperation hos människor, vilket leder till att misstag enklare sker, som polisen kan agera på.
Oskar förklarar att låser man in en förman så finns det alltid tre till fyra personer som arbetar under denne. Finns det inget utbud av cannabis eller droger för de personerna att sälja så leder det till handlingsförlamning, vilket också leder till mindre aktivitet på stan, berättar Oskar. Även om polisen har sitt fokus på större distributörer tas även individer med ett cannabisbruk också hand om. Samtalen med ungdomarna med ett cannabisbruk har handlat många gånger om vilka skadeverkningar cannabis ger. Detta har inte varit till någon hjälp för att få
ungdomar att sluta med cannabis. Johan säger att han har ändrat sitt fokus från att prata om skadeverkningar till att prata om hur ungdomens cannabisbruk påverkar omvärlden.
“Vi är i mer i miljötänk nu, köper jag mitt cannabis här leder till att folk blir skjutna i Malmö och i Stockholm, för det är ett haschkrig där nu som handlar om att få ut varorna. Köper jag
mitt 5g cannabis här så bidrar jag i den verksamheten. Jag som 18 år som köper cannabis här bidrar indirekt till att Kalle 18 år blir skjuten i Stockholm. Det är ett argument som
ungdomarna vaknar av, det får dem att vakna till!”
Sammanfattning av resultat
23 Det förebyggande arbete pågår i Skellefteå och det utförs av utbildad och erfaren personal främst inom socialtjänstens organisationer i form av t.ex. fältverksamheten. Polisen prioriterar numer arbetet som riktas mot de personer som säljer större partier cannabis för att minska utbudet på gatorna. Samtidigt menar de att när den tidigare organisationen med
ungdomsgruppen försvann har detta lämnat ett stort hål efter sig. Intervjupersonerna har en önskan om att ANDT på schemat ska införas i skolorna för att fler ungdomar ska bli
informerade och undervisade i vad alkohol och droger kan ha för utfall och påverkan. FRIS arbetar med ANDT-undersökningarna i sitt arbete mot cannabis och samverkar också tillsammans med socialtjänsten och polisen. Det alla informanterna har gemensamt är en önskan av en ökad vuxennärvaro ute bland ungdomar idag. Föräldrars engagemang och insikt i att alla ungdomar idag kan bruka cannabis är också efterfrågat i intervjuerna av
informanterna. Informanterna upplever att en ökad vuxennärvaro skulle kunna minska antalet ungdomar som brukar cannabis, både genom att färre provar och genom att de ungdomar som redan provat väljer att inte fortsätta.
Resultatdiskussion
Ungdomars förändrade inställning till cannabis
I resultatet nämner samtliga informanter att det har skett en förändring i ungdomarnas synsätt gällande cannabis. För 15 år sedan var ungdomar mer restriktiva till cannabis då riskerna ansågs var övervägande till att idag likställa cannabis med alkohol. Vad ligger till grund för detta förändrade synsätt? En förklaring till detta kan vara att det har skett en normalisering av attityden till cannabis. Järvinen (2011) förklarar normaliseringen på så vis att cannabis har blivit mer accepterat och förekommer bland alla grupper av ungdomar, inte endast i sub-grupper som det förekom i tidigare. Kan denna normalisering kopplas till hur
ungdomskulturer kan se ut? Kan denna normalisering vara ett kvitto på att ungdomar är hängivna till sina kamrater och vågar inte säga ifrån då det finns en rädsla för att bli exkluderad från kamratskapen? Något som våra informanter ser idag är att den typiska cannabisbrukaren går inte idag att särskilja på samma sätt som förut utan det kan vara
hockeykillen, fotbollstjejen eller datanörden. Den växande acceptansen kring cannabis bland ungdomar idag innebär inte att majoriteten av alla ungdomar brukar cannabis. Det handlar mer om en acceptans kring cannabis närvaro i samhället med därigenom större tillgänglighet. I våra intervjuer framkommer det att idag är cannabis förekommande på ungdomsfester och trots att inte alla röker själva, så accepterar man att det förekommer cannabisbruk utan att värdera det som något negativt. Järvinen (2011) beskriver ungdomars syn på cannabis som något spännande och ett avbrott i en annars händelselös vardag.
24 ungdomars sociala förhållanden. Samhället och nätverket kring ungdomar idag behöver ge en tydligare bild och genom detta skapa en bättre förståelse kring cannabis och dessa potentiella skador. Kan det vara så att normalisering har skett på grund av brister i samhällets arbete med ungdomarna och därigenom har cannabis fått ett tydligare fotfäste i samhället och därigenom även en större acceptans.
Diskuterade åtgärder
ANDT på schemat är något återkommande i våra intervjuer, där önskan om ett införande i skolorna i Skellefteå är i fokus. Informanterna betonar vikten av om att utbilda barn och unga i skolan för att stärka deras kunskaper när de väl står inför valet att bruka cannabis eller inte. Detta framstår som än viktigare när cannabis blir allt vanligare i lägre åldrar enligt våra informanter. Johnson m.fl. (2017) skriver som tidigare nämnt att insatser i form av olika program är bäst lämpade för att utbilda ungdomar kring cannabis och andra droger, genom att kontinuerligt följa upp detta med lektioner med målet att bibehålla kunskapen genom hela skoltiden och förhoppningsvis livet ut. Vidare skriver Johnson m.fl. (2017) om vikten av att prata med ungdomar om både positiva och negativa följder, konsekvenser samt upplevelser av cannabis. Då blir informationen mer trovärdig och ungdomarna mer mottagliga.
På ANDT.drugsmarts hemsida går det att läsa sig till hur materialet ska appliceras på läroplanen i de olika läroämnena. Beskrivningar i hur momenten ska examineras gentemot lärogrundplanen (LGR11) och i enighet med densamme ingår i instruktionerna för införandet av ANDT på schemat. Vidare står det att Länsstyrelsen i Dalarna införde detta under 2012 som ett pilotprojekt med strategin att utveckla en systematisk och forskningsbaserad ANDT-undervisning genom årskurserna 6 – 9 (ANDT Drugsmart 2020). Vad är det då som gör att grundskolorna i Skellefteå inte har infört detta som ett förebyggande arbetssätt? Resursbrist och lärarnas tidsbrist har under intervjuerna kommit upp som förklaringar till varför inte fler än några enstaka skolor har prövat metoden. I en av intervjuerna är det med uppgivenhet och frustration det uttrycks att Skellefteå kommun inte agerar kring ANDT på schemat för att förebygga cannabisbruket.
Johnson m.fl. (2017) skriver att bristerna i det förebyggande arbete med ungdomar och cannabis beror på uteblivna satsningar. SBU (2015) slår fast att dagens universella program i skolan inte har någon effekt på vare sig kort eller lång sikt för det förebyggande arbetet kring ungdomar och cannabis. I samma rapport står det att de program som saknar effekt skall revideras och omarbetas. Statens myndigheter (SBU, 2015) fastställer att de program som används idag ger liten effekt. Varför införs inte ANDT på schemat när det tidigare beprövade metoderna och modellerna inte har resulterat på önskat sätt?
Vuxnas ansvar
Ett större ansvar av vuxna i samhället kring arbetet med ungdomar och cannabis efterlyses av våra informanter. Det finns ett behov av att föräldrar förstår hur stor spridningen av cannabis och andra droger är idag samt att man förstår att det är något som många ungdomarna testar. Kan det vara så att ungdomarnas förändrade attityder gentemot cannabis idag, speglar
25 matchen, att de prioriterar sin egen tid och arbete framför att vara mer nyfikna och
uppmärksamma på sina barn. Johnson m.fl. (2017) rapporterar att engagerade föräldrar utgör starka skyddsfaktorer för att drogförebyggande insatser skall bli framgångsrika. Ungdomar idag behöver växa upp i en social miljö där kunskaper om t.ex. cannabis förmedlas och där det förs en dialog.
Nattsuddare och andra frivilligorganisationer som är beroende av vuxnas deltagande har en viktig roll i arbetet att tidigt upptäcka ungdomar som befinner sig i olämpliga miljöer. Dessa beskrivs återkommande som en av de bästa förebyggande insatserna.
Frivilligorganisationer som arbetar uppsökande upplevs och bemöts ofta bättre när det gäller möten med ungdomar i deras miljöer. När det är myndigheter eller socialtjänsten som kommer i kontakt med ungdomarna i dessa miljöer finns det en känsla av social kontroll hos ungdomarna, vilket kan uppfattas som hotfull skriver Johnson m.fl. (2017).
FRIS-fält utgör en viktig representant från vuxennärvaron ute bland ungdomar utan att den beskrivna känslan av social kontroll infinner sig. Ett problem för FRIS är en markant nedgång av vuxnas frivillighet till arbete i offentliga miljöer där ungdomar rör sig. Vad kan denna bristande vilja till frivilligt arbete bero på? I våra intervjuer framkommer det resonemang om att föräldrar idag prioriterar sin egen tid som viktig. Det kan leda till att uppenbara avvikande beteenden hos barnet inte uppmärksammas, mena våra informanter. Bör det införas för personal i socialtjänsten en obligatorisk tjänstgöring som FRIS-fältare och genom denna åtgärd bibehålla en kontinuitet inom FRIS-fält gruppen.
Polisens ändrade fokus
Polisen arbetar inte i första hand med det förebyggande arbetet mot droger utan är en
brottsbekämpande myndighet. Även om deras fokus i första hand inte är av förebyggande art blir resultatet av deras insatser förebyggande i den bemärkelsen att deras beslag bidrar till mindre mängder cannabis på gatan. De poliser vi har intervjuat medger att den tidigare ungdomsgruppen var bra, men att de upplever att deras nuvarande arbetssätt ger mer resultat. Tidigare arbetade de mycket med det individuella bruket hos människor och inte så fokuserat kring distributionen av droger. Detta resulterade i att fler och fler missbrukare upptäcktes, men mängden tillgängliga droger ökade.
Tham (2005) beskrev vikten av att polisen får rätt resurser för att klara upp den ökade drogproblematiken och drogrelaterade dödsfallen i Sverige. Den beskrivningen av Tham (2005) stämmer överens med det polisen berättade för oss gällande deras omorganisation 2015, där fokuset skiftade från det individuella bruket hos människor till de stora
26 finns och att de medger att när ungdomsgruppen avsattes ledde det till att deras resurser används på ett bättre sätt. De kommunala verksamheterna vi har träffat har alla uttryckt en saknad av ungdomsgruppen, då deras arbete genererade att fler ungdomar blev upptäcka och ett färre antal föll mellan stolarna. Har kommunen anpassat sina sociala verksamheter efter att ungdomsgruppen löstes upp och hängt med i utvecklingen som har skett? Polisens resurser till spaningsarbete och kunskaper i myndighetsutövning är av en annan art än hur de kommunala verksamheterna vanligtvis arbetar. Är det möjligt att kommunen borde ha gjort en egen omorganisation av sina sociala verksamheter för att kunna fylla luckan som ungdomsgruppen lämnade efter sig?
Metoddiskussion
Vi valde att göra en kvalitativ studie därför att kvalitativa studier syftar till att skapa en förståelse för ett fenomen genom ord, inte finna ett samband genom framtagna siffror t.ex. genom enkäter, vilket är vanligt förekommande inom kvantitativa forskningsmetoder (Bryman, 2018). Syftet med vår studie var att undersöka hur cannabissituationen ser ut i Skellefteå kommun, hur det förebyggande arbetet ser ut samt vilka insatser som utförs och då passar en kvalitativ metod bättre än en kvantitativ metod.
För att försäkra oss om att vi inte har försökt styra intervjupersonernas svar har vi varit noga med att utforma intervjuguiden med öppna frågor, där intervjupersonerna ges möjlighet att tala fritt och inte bli styrda i någon riktning. Strävan efter att studien ska erhålla en hög pålitlighet har vi visat en transparens i analysprocessen med tydliga beskrivningar hur materialet har hanterats för att få fram resultatet, men också för att visa att de förutfattade meningarna är åsidosatta och att de inte har påverkat studiens resultat. Efter en
sammanställning av resultatet uppstod en insikt om att vissa av intervjuguidens frågor kunde ha varit utformade på annat vis. Trots detta har intervjuguiden varit till hjälp för att få studiens syfte och frågeställningar besvarade och därmed anser vi att vi har studerat det vi hade avsett att studera.
Studiens fyra verksamheter blev valda genom ett målstyrt urval. Vi anser att detta var det bästa alternativet. Genom ett målstyrt urval intervjuas de bäst lämpade personerna för att besvara studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2018). Önskvärt vore att fler
27 syn på situationen alternativt intervjua någon som arbetar med ANDT på schemat för att få en insikt i hur skolan arbetar med det förebyggande arbetet idag i skolan.
Diskussioner fördes till en början kring huruvida vi skulle intervjua en före detta
cannabismissbrukare då det hade varit av intresse att jämföra svaren från verksamheterna med en privatpersons, gällande liknelser i svaren eller motsättningar. Problemet med att intervjua en person som har tagit sig ur ett missbruk är att få kontakt med personen, samt att situationen kan upplevas kränkande och stigmatiserande att bli kontaktad för sitt tidigare missbruk. Med bakgrund av detta valde vi att utgå ifrån ett professionellt synsätt för att få ett generellt perspektiv på situationen kring cannabis bland ungdomar i Skellefteå kommun.
Slutsatser
Cannabis är en drog som har funnits över en längre tid och kommer mest troligt alltid att finnas. Cannabis har gått från att ses som avskräckande och illegalt till att ungdomarna skapat sig en allt mer liberal och accepterande inställning. På grund av ungdomars förändrade synsätt på cannabis är det av vikt att vuxna och skolan axlar rollen och agera förebyggande mot cannabis. Ett första steg i rätt riktning kan vara att få fler vuxna ute i ungdomsmiljöer och därmed fånga upp ungdomar som befinner sig i riskmiljöer. Enligt våra informanter måste skolan arbeta mer med det förebyggande arbetet mot cannabis där förslaget är att införa ANDT på schemat i grundskolan inom Skellefteå kommun.
Det finns säkerligen anledningar och motiv till varför flera kommuner och skolor väljer att inte införa det, som t.ex. brist på kunskap, brist på resurser och tid. Det kan också vara så att utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens ledning i Skellefteå aldrig har hört talas om ANDT på schemat som modell. Att informationen har nått de yttersta verksamheterna inom socialtjänsten som berörs närmast av ungdomarna med cannabisbruk, det förebyggande arbetet och sedan stannat där. Det är en punkt i studien som vi finner värdefull att diskutera vidare. Metoder där vuxna pratar om negativa effekter av ett cannabisbruk har visat sig ha ett dåligt resultat. Istället menar våra informanter och forskningen att bemöta ungdomar med respekt och prata om både positiva och negativa påföljder av ett cannabisbruk leder till att ungdomarna blir mer mottagliga till informationen som ges.
Polisens förändrade arbete mot cannabisbruket i Skellefteå kommun har mynnat ut i fler och större beslag på cannabis än tidigare. Med detta fokus hoppas polisen att flera stora
distributörer ska fångas in och därmed stoppa merparten av utbudet av cannabis på gatan. Förslag på forskning i framtiden
29 Referenslista
ANDT Drugsmart. (2020). ANDT-på schemat. Hämtad 2020-04-06 från: https://andt.drugsmart.com/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Hämtad från
https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-180-drogutvecklingen-i-sverige-2019-sammanfattning.pdf
Danielsson, A-K., Falkstedt, D., Hemingsson, T., Allebeck, P., Agardh, E. (2015). Cannabis use among Swedish men in adolescence and the risk of adverse life course outcomes: results from a 20 year-follow-up study. Hämtad från:
http://web.a.ebscohost.com.proxy.ub.umu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=16&sid=6a7784 32-ed86-4cdf-848e-df8420ef9d3e%40sessionmgr4008
Ekendahl, M., Månsson, J., & Karlsson, P. (2020). Risk and responsibilization: resistance and compliance in Swedish treatment for youth cannabis use. Drugs: Education, Prevention & Policy, 27(1), 60–68. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1080/09687637.2018.1544224 Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. (2019). Europeisk narkotikarapport: Trender och utveckling. Hämtad från
http://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/11364/20191724_TDAT19001SVN_ PDF.pdf
Fejes, A., Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys, I. Fejes & Thornberg (Red), Handbok i kvalitativ analys (upplaga 3). Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Cannabisanvändning i befolkningen. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/levnadsvanor/cannabisanvandning-i-befolkningen/ Frisk, J. (2019-09-09) Vad händer när det blir lagligt att röka gräs?. Forskning & Framsteg. Hämtad från https://fof.se/tidning/2019/8/artikel/vad-hander-nar-det-blir-lagligt-att-roka-gras Förebyggande Rådet i Skellefteå. (2019) Redovisning av ANDT-undersökning. Hämtad från https://www.skelleftea.se/Fritidskontoret/Innehallssidor/Bifogat/ANDTS%20Rapport%20201 9.pdf
Förenta nationernas kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott. (2017). World Drug Report (ISBN: 978-92-1-148294-2). Hämtad från:
