FAKTA
Psykisk hälsa - barn och ungdom
Dagens innehåll
• BUP - organisation och uppdrag
• Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
• Kliniska frågor
• Lagstiftning
• Stöd till Anhöriga
Organisation BUP
Region Jönköpings län
• BUP Länssjukhuset Ryhov
o Egen klinik
o Öppenvård. Upptagningsområde Mullsjö, Habo och Jönköpings kommuner.
o Slutenvård 4 vårdplatser LPT och HSL. Samverkan med PIVA. Upptagningsområde hela länet
o Anorexienhet 4 dagvårdplatser. Upptagningsområde hela länet
o Akutverksamhet dygnet runt
• BUP Höglandet
o Ingår i psykiatriska kliniken Höglandet
o Öppenvård, upptagningsområde SVANTE-kommunerna.
o Akutverksamhet kontorstid
• BUP Värnamo
o Ingår i psykiatriska kliniken Värnamo
o Öppenvård, upptagningsområde GGVV-kommunerna.
o Akutverksamhet kontorstid
BUP jour
• Kontorstid: Länets alla tre mottagningar tar emot besök samma dag/akuta besök . Ring till närmaste BUP
mottagning innan ni remitterar patienten
• Utanför kontorstid: Psykiatriska akutmottagningen Jönköping. Gemensam primärjour egen bakjour.
Vanliga patientgrupper
• Ångest
• Depression
• Neuropsykiatrisk problematik o ADHD, ADD
o Autismspektrum
• Ätstörningar
• Självskadebeteende
• Beteendeproblematik
Personalkategorier
Psykolog Kurator
Sekreterare Läkare
Sjuksköterska Skötare
Specialpedagog Fritidspedagog
Övergripande
uppdrag och arbetsätt
Barn- och
ungdomspsykiatrin har uppdraget att vara
högsta
omhändertagandenivå för barn och unga med psykisk ohälsa till och med 17 år .
Vi erbjuder bedömning och
utredning där misstanke föreligger om psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.
Vi utför behandling vid verifierade tillstånd av psykisk sjukdom och/
eller psykisk funktionsnedsättning.
Bidrar med konsultativa insatser till barn med psykisk ohälsa.
Verksamheten bygger på helhetssyn, ett
tvärvetenskapligt arbetssätt, samverkan och hög
tillgänglighet.
Verksamheten förutsätter hög kompetens, utveckling, forskning och uppföljning.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Antal
Månad
Nybesök 2010 - 2014
Nyb 2010 Nyb 2011 Nyb 2012 Nyb 2013 Nyb 2014 Ny
Barn med psykisk ohälsa
Aktörer/vårdnivåer
SPECIALIST
Socialtjänst myndighet och öppenvård
BUP, Barn- och ungdomshabilitering, Barn- och
ungdomsmedicinskakliniken, Tandvård, Logoped
Ungdomsmottagning sexuell hälsa
FÖRSTA LINJEN – indikerat problem
Barn- och ungdomshälsan, Ungdomsmottagningen Barn- och ungdomsmedicinskmottagning Barnhälsovård, Socialtjänst råd och service
Elevhälsa, Tandvård
FÖR ALLA BARN Barnhälsovård, Tandvård
Förskola och Skola, Elevhälsa, Skolhälsovård Fritid/kultur
samverkan
Samverkanspartners
• Socialtjänst
• Skola/förskola
• Elevhälsa
• BVC
• Ungdomsmottagning
• Barn- och ungdomshälsan
• Barn- och ungdomshabilitering
• Barn- och ungdomsmedicin
• Vuxenpsykiatrin
• Primärvård
• Migrationsverk
• Polis
• Åklagarämbete
• mm
Samordnad individuell plan (SIP)
Sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i HSL (3 f §) och SoL (2 kap. 7 §) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av stöd med
samordning av insatser från båda huvudmännen. Syftet är att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att den enskildes behov av hälso- och
sjukvård och socialtjänst tillgodoses. SIP förutsätter att den
enskilde/vårdnadshavare samtycker, och bör påbörjas utan dröjsmål.
http://plus.rjl.se/samverkan/barn och unga/SIP
Paus!
FAKTA
Psykisk hälsa –
Barn och ungdom
Annorlunda organisation
Representation från barnverksamheter i länets kommuner och regionens hälso- och
sjukvård
Anpassning har skett av rubriksättning och språkbruk för att även passa
kommunens insatser och användare
Ex: Behandling (sjukvård) Åtgärd (skola)
Insats (socialtjänst)
Redaktionell granskning
Arbetsgrupp 1
FAKTA grupp
Arbetsgrupp 2
Arbetsgrupp 3
Arbetsgrupp 5 Arbetsgrupp
4 Remissinstans
Ledningsgrupp psykiatri/
habilitering MPG barn MPG primärvård
Remissinstans Skolchefsgrupp Socialchefsgrupp Beslut
REKO
Strategigrupp barn
Barn och ungdomar med nedstämdhet och depression
Barn och ungdomar med oro och ångesttillstånd
Barn och ungdomar med svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå
Barn och ungdomar med beteendeproblem, och trotsigt eller normbrytande beteende
Barn och ungdomar som tänker och kommunicerar annorlunda
Barn och ungdomar med ätproblematik
Barn och ungdomar med självskadande beteende
Barn och ungdomar riskbruk och missbruk
Barn och ungdomar som har utsatts för trauma eller lever i en utsatt situation
Barn och ungdomar med begynnande psykos och bipolär sjukdom
Mål
Fungerande, länsövergripande samverkan för de
verksamheter inom kommun och landsting som arbetar med barn- och ungdom med psykisk ohälsa
Riksperspektiv
• Arbetet är i framkant och i riksperspektiv unikt
• Följs löpande med observatör på plats av SKL.
• Kan vara ett gott exempel för andra kommuner/landsting att skugga.
Paus!
Neuropsykiatri
Mentometer!
Kalle 8 år går i första klass. Pappa söker med honom för sömnbesvär och kanske hjälp med någon effektiv medicin. Berättar att Kalle även har svårt att koncentrera sig under skoldagen. Fått flera påringningar från lärare och även andra föräldrar. Du misstänker en ADHD-problematik. Åtgärd?
1. Remiss till BUP
2. Remiss till Barn- och Ungdomshälsan 3. Hänvisning till Rektor/Elevhälsa
4. Föreslår kontakt med Familjerådgivningen
5. Provar under begränsad tid en liten dos Atarax till natten
Skollagen
Skollagen beskriver en elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Skolläkare, skolpsykologer,
specialpedagoger, speciallärare och kuratorer arbetar tillsammans med skolledningarna för att eleverna ska nå
utbildningens mål. Detta kan ske genom olika insatser baserade på t.ex. utredningar och kartläggningar av
psykologisk, social, pedagogisk och medicinsk art.
Många barn har svårigheter med koncentration, begåvning eller social interaktion som kan påverka deras förmåga till inlärning.
Då barn har svårt att klara skolans mål ansvarar rektor för beslut om insatser och utredningar inom elevhälsa och skolhälsovård för att möta barnens behov av pedagogisk anpassning och/eller särskilt stöd.
I många fall är barnets svårigheter inte
av sådan grad att funktionshinder föreligger och skolans utredningar och anpassningar är därför fullt tillräckliga åtgärder.
Språkstörning, ADHD, ADD, utvecklingstörning, svag begåvning och autismspektrumtillstånd är alla tillstånd som allvarligt påverkar barnets förmåga till inlärning och/eller social funktion i skolan.
I de fall som skolans insatser är otillräckliga och misstanke föreligger om funktionshinder (ex ADHD, ADD, utvecklingstörning och
autismspektrumtillstånd) sänder skolan remiss till BUP eller barn och ungdomshabiliteringen för fortsatt specialistutredning.
Autismspektrumtillstånd (AST)
Svårt med förmåga till mentalisering och flexibilitet
AST i kombination med utvecklingstörning –tidig upptäckt viktigt. Remiss från BVC eller skola sändes till barn- och ungdomshabiliteringen.
AST vid normalbegåvning- Upptäcks ofta senare, ibland inte förrän mellan/höstadium. Remiss från skolan sändes till BUP.
ADHD/ADD
Svårt med koncentration, aktivitetsreglering och impulskontroll
ADHD/ADD i kombination med utvecklingstörning – tidig upptäckt viktigt. Remiss från BVC eller skola sändes till barn- och
ungdomshabiliteringen
ADHD/ADD vid normalbegåvning - Upptäcks ofta under
förskola/lågstadium, flickor ibland senare. Remiss från skolan sändes till BUP
Paus!
Normbrytande beteende
Exempel
• Trotssyndrom
• Uppförandestörning
• Självskadebeteende
• Vagabondering
• Prostitution
• Riskbruk/skadligt bruk av droger/alkohol
• Andra riskbeteenden
Hjälp och stödinsatser
BUP
• Behandling av tillstånd orsakade av psykisk sjukdom/funktionshinder
• Bedömning och behandling av psykiatrisk samsjuklighet
Socialtjänsten
• Behandling och/eller avgränsning enligt SOL eller LVU i övriga fall
Skadligt bruk och beroende
av droger/alkohol
Mentometer!
Mormor till Olle 15 år går hos dig för diabetes. Hon vill ha din hjälp då hon i förtroende fått veta att Olle ”börjat hascha” och ägnar sig åt snatteri och småbrottslighet. Föräldrarna tycks inte se det eller bry sig. Vad gör du?
1. Ber mormor polisanmäla
2. Kontaktar föräldrar och erbjuder dem och Olle en tid på mottagningen 3. Remiss till Barn- och Ungdomsmottagningen
4. Remiss till BUP
5. Gör en anmälan till Socialtjänsten
Intox
Med suicidavsikt
• Behov av medicinsk bedömning/behandling/övervakning
• Utan behov av medicinsk
bedömning/behandling/övervakning Utan suicidavsikt
• Behov av medicinsk bedömning/behandling/övervakning
• Utan behov av medicinsk
bedömning/behandling/övervakning
Hjälp vid beroende/skadligt bruk
Socialtjänsten
• Behandling och/eller avgränsning, enligt SOL eller LVU
BUP
• Behov av medicinsk behandling av abstinens i slutenvård eller i öppenvård.
• Bedömning och behandling av psykiatrisk samsjuklighet
Anmälan till socialtjänst enl.14 kap 1 § SoL
• Bristande omsorg
• Eget beteende ex användning av droger/alkohol
Paus!
Sömn
Mentometer!
Pelle 11 år har en längre tid haft insomningsproblem. Det styr hela familjen. Båda föräldrar söker nu med Pelle. Vad gör du?
1. Utreder för sömnrelaterad andningsstörning 2. Provar en kort tid bensodiazepiner till natten 3. Provar en kort tid Atarax till natten
4. Provar melatonin till natten
5. Ger sömnhygieniska råd ( minskad ”skärmtid”, fysisk aktivitet etc)
Riktlinjer
• Sömnhygien, sömnhygien och åter sömnhygien
• Melatonin baserade läkemedel
• Övriga icke beroende framkallande läkemedel
• Zopiklon i undantagsfall endast vid tillfällig medicinering om ovanstående ej tillräckligt
• Benzodiazepiner - slutenvård
Depression/ångest
Mentometer!
Lisa 15 år söker med mamma för humörsänkning, ökade sömnstörningar och koncentrationssvårigheter i skolan senaste månaden. Du bedömer att det föreligger en lindrig depression. Åtgärd?
1. Remiss till BUP
2. Remiss till Barn – och Ungdomshälsan 3. Insätter SSRI
4. Insätter SSRI + psykoterapi
5. Avvaktar och ger ett uppföljande återbesök om 2 veckor.
Nya FAKTA dokument 2016
• Oro ångest
• Nedstämdhet /depression
Asyl/flykting
Som alla andra
• Vård på lika villkor
• Vård efter
sjukdomstillstånd
Basala behov
Trygghet, sällskap, mat, sömn, husrum och daglig sysselsättning
Vanligt förekommande tillstånd Många välfungerande
Kris och stressreaktioner PTSD
Nedstämdhet, ångest
Distriktsläkarens uppgift (tror jag) Vård på lika villkor
Vård efter sjukdomstillstånd
Paus!
Ätstörningar
Mentometer!
Anna 16 år har motvilligt följt med mamma till din mottagning pga blekhet och trötthet. Enligt mamma, som är mycket orolig, gått ner flera kg i vikt. Anna mera obekymrad. Du finner klara tecken till ätstörningar. Åtgärd?
1. Remiss till BUMM för utredning
2. Egen utredning (BMI, status, basalt lab) + remiss till dietist + återbesök till din mottagning
3. Egen utredning (BMI, status, basalt lab) + remiss till BUP
4. Egen utredning (BMI, status, basalt lab) + remiss till Barn- och ungdomshälsan för stödsamtal.
5. Egen utredning (BMI, status, basalt lab) + viktkontroll i hemmet och ny kontakt om ytterligare viktminskning > 5%
Anorexia Nervosa och andra ätstörningar av restriktiv typ
• Tacksam snar remiss till närmaste BUP mottagning som v.b. remitterar till Anorexienheten BUP Ryhov
Andra ätstörningar inklusive övervikt
• Till barn- och ungdomshälsan/barn- och ungdomsmedicinsk mottagning
LPT - LVU - LVM
LPT
• Lika för alla åldrar
• Tvångsvård kan ej bedrivas genom att vårdnadshavare ”tvingar”
barnet till vård
• Vårdnadshavare samtycke påverkar ej utfall av LPT bedömning.
LVM
• Finns ej för individer under 18 år
LVU-
• Omsorgsbrister
• Eget beteende, riskbeteenden
Stöd till föräldrar, syskon och
familj
Familjebehandling/terapi
Ingår vårdnadshavare och patient, ibland syskon.
Föräldrastöd
Stöd och rådgivning till förälder i föräldrarollen som del i patientens behandling
Syskoninformation
Information till syskon om patients sjukdom och/eller funktionshinder
Behandling/stöd till förälder som individ eller par
Hänvisas till vård för vuxna eller famljerätt.
Sjukskrivning av förälder göres ej på BUP
Intyg för vård av barn utfärdas av BUP om patientens tillstånd
behöver detta
Önskemål vid remiss till BUP
Symptom
Funktionsnivå
Beskrivning av social situation Tidigare insatser
Pågående andra insatser Vårdnadshavare
Telefon vårdnadshavare dagtid
Är vårdnadshavare informerad om att remiss skrivs?
