Odling och ekonomi PROTEINGRÖDOR

(1)

PROTEINGRÖDOR

Odling och ekonomi

Utgiven av: HIR Malmöhus AB

Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne

(2)

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Sida Sida Sida Sida

Inledning 3

Ärter

Odlingsförutsättningar 4

Kalkyl konventionell odling 5

Kalkyl ekologisk odling 6

Lönsamhetsjämförelse 7

Åkerböna

Höstraps

Lupin

Soja

Proteinvall

Jämförelse

28

Foderkorn

(3)

Proteingrödor

- odling och ekonomi

I detta häfte presenteras ett antal grödor som kan vara aktuella för att producera protein till djurfoder. Frågeställningen är hur skulle dessa kunna odlas och hur skulle lönsamheten vara om dessa grödor ersatte foderkorn i en växtföljd.

Lönsamhetsberäkning

Grödor kan ha ett mer eller mindre uttalat marknadspris. Av grödorna som presenteras har t.ex.

höstraps ett ganska väl uttalat marknadspris, för andra grödor som t.ex. lupin finns inget på samma sätt något uttalat marknadspris. Ett uttalat marknadspris behöver inte vara ett pris som gör att odlingen har lika bra lönsamhet som andra odlade grödor som t.ex. foderkorn.

I detta häfte jämförts odling av några grödor som skulle kunna användas för att tillföra protein i en foderstat med alternativet att odla foderkorn. Jämförelsen utgår ifrån att grödan prissätts så den ska visa lika bra lönsamhet som foderkornsodling. Vid detta pris och givet skörd och andra

förutsättningar i kalkylerna ska proteingrödan kunna uppvisa samma lönsamhet som vid alternativet att foderkorn odlas, högre pris ger högre lönsamhet än foderkorn respektive lägre pris ger lägre lönsamhet än foderkorn. Med andra ord beskriver det priset som måste betalas för grödan för att grödan ska kunna konkurrera med odling av foderkorn.

För att erhålla ett pris vid utfodring måste också lagringskostnad och foderberedningskostnad beaktas, något som för huvuddelen av beskrivna grödor i detta häfte inte är medräknat.

Ett pris som ger samma lönsamhet som foderkornsodling presenteras. En jämförelse av priset per kilo producerat protein görs också. Detta är ett grovt mått för att jämföra lönsamheten i att producera proteinfodermedel. Värdet av grödan kommer också bero på sammansättningen av proteinet i grödan och biprodukter mm.

Hänsyn har tagits till förfruktseffekt hos grödorna, beräknad som påverkan på efterföljande höstveteskörd värderat till marginalintäkt av högre skörd.

I kalkylerna har först direkta kostnader tagits upp, följt av att arbets- och maskinkostnader tagits upp som maskintaxor inkl. arbete samt arbete utan maskiner.

I ekologiska kalkyler värderas kväve till 30 kr/kg. Vid givor av godkända ekologisk gödselmedel bedöms försörjningen vara högre än bortförsel av kalium och fosfor, därför värderas dessa till 0 kr/kg.

(4)

Ärter

Foderärter har fått ett uppsving och odlingen ökade med hela 39 procent 2010 jämfört med 2009 och odlas nu på 22 600 hektar i Sverige, varav 1500 hektar i Skåne. Snittskörden för landet ligger på cirka 2700 kilo per hektar.

För att undvika växtföljdssjukdomen ärtrotröta som omöjliggör odling av ärter bör de inte odlas oftare än vart sjätte-åttonde år i växtföljden. Ärter trivs normalt bäst på lättare jord medan styva lerjordar bör undvikas. God struktur och väldränerade fält är a och o för att plantorna ska trivas och få en jämn avmognad. Jordar med dålig struktur och dränering löper större risk att drabbas av ärtrotröta och på dessa jordarna bör man vara extra noggrann med uppehållen mellan ärtgrödorna.

Proteininnehållet i ärter ligger lägre i ärter än vad de gjorde i äldre sorter. Nu är proteinhalten lägre och ligger kring 22 procent medan till exempel den gamla sorten Timo hade en proteinhalt på 26 procent.

Men även i dagens sortprovning är det relativt stor skillnad mellan sorter. Ärter har också ett högt stärkelseinnehåll och kan egentligen kallas för ett proteinrikt energifoder. Viktiga växtodlingsegenskaper hos ärter är förutom proteinhalten och höjd vid skörd även tusenkornvikten eftersom utsädeskostnaden kan öka rejält med en hög tusenkornvikt.

Intressanta sorter till foder är Tinker, Rocket och den nya sorten Crackerjack, men även Faust och SW Clara kan vara aktuella. Crackerjack har provats under fyra är och är en grön ärt främst för foder med en hög proteinhalt på cirka 23 procent i de konventionella skånska sortförsöken. Tinker har en proteinhalt som är relativt hög på cirka 22,5 procent medan Rocket har en proteinhalt på något över 20 procent samt en något högre avkastningspotential. Skillnaden kan bli uppåt 100 kilo proteinskörd per hektar.

Eftersom Tinker har en hög tusenkornvikt blir dock utsädeskostnaden dyr. Vid samma utsädesmängd blir skillnaden omkring 200 kronor per hektar.

I konventionell ärtodling bekämpas ogräs lämpligen med 0,25 liter Centium senast 5 dagar innan uppkomst om det finns god markfukt och såbädden har fin struktur. Efter uppkomst har man alternativet med Basagran men det är mer kostsamt och om vädret är torrt blir effekten mer osäker.

I ekologisk ärtodling är ogräsförekomsten en viktig parameter vid sortvalet. Men i sortförsöken visar inte en hög stjälkstyrka en mindre orgäsförekomst som man kan tro. Jämfört med spannmål är

ogräsförekomsten ungefär dubbelt så stor i ärtodlingen. Även tidig mognad kan vara en viktig

sortegenskap. De tidigast mognande sorterna är Faust och Crackerjack. Mest ogräs förekom i försöken i SW Clara och Tinker.

Ogräsharvning kan ske under uppkomsten men ärterna är då känsliga för att täckas med jord.

Ogräsharvningen kan göras fram till det att ärterna börjar klänga ihop. När det gäller ogräs som dån och åkersenap får man vara flitig med harven och harva när orgräsens första blad är framme (hjärtbladen) och återkomma efter några dagar om behov finns. Ogräshackning är möjligt i ärter och görs då en gång, då sås de på 25 cm avstånd. I ekologisk odling är samodling med stråsäd ett intressant alternativ för att hålla ärterna uppe och få en bättre ogräskonkurrens.

För att behålla en god struktur av ärterna i fodret till nötkreatur är ett alternativ till torkning av ärterna att lagra dem lufttätt eller syrabehandla dem och då behålla en högre vattenhalt. Förutom en

kostnadseffektiv lagring kan proteinnedbrytningen fungera bättre i vommen hos nötkreatur.

(5)

Foderärter konventionell

Proteinskörd 22% 440 kg 660 kg 880 kg

Prisnivå: 2003 års prisnivå. Se förutsättningar nedan

Låg Mellan Hög

Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor

Ärter kg 2 000 1,98 3 960 kr 3 000 1,98 5 940 kr 4 000 1,98 7 920 kr

Summa intäkter 3 960 kr 5 940 kr 7 920 kr

(totala intäkter/kg) 1,98 kr/kg 1,98 kr/kg 1,98 kr/kg

Kostnadsnivå 1

Utsäde kg 200 5,00 1 000 kr 200 5,00 1 000 kr 200 5,00 1 000 kr

Gödning N kg 0 10 0 kr 0 10 0 kr 0 10 0 kr

Gödning P kg 7 24 173 kr 11 24 259 kr 14 24 346 kr

Gödning K kg 20 8 160 kr 30 8 240 kr 40 8 320 kr

Växtskydd ha 1 488 488 kr 1 488 488 kr 1 488 488 kr

Torkning 17 %, trindsäd ton 2,0 95 195 kr 3,1 95 292 kr 4,1 95 389 kr

Summa kostnader 1 2 015 kr 2 279 kr 2 543 kr

Resultatnivå 1 1 945 kr 3 661 kr 5 377 kr

Kostnadsnivå 2

Stubbearbetning övf. 0,5 328 164 kr 0,5 328 164 kr 0,5 328 164 kr

Plöjning övf. 1,0 783 783 kr 1,0 783 783 kr 1,0 783 783 kr

Harvning övf. 2,3 162 373 kr 2,3 162 373 kr 2,3 162 373 kr

Sådd övf. 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr

Vältning övf. 0,5 172 86 kr 0,5 172 86 kr 0,5 172 86 kr

Konstg. spridning övf. 0,0 97 0 kr 0,0 97 0 kr 0,0 97 0 kr

Bekämpning övf. 1,5 136 204 kr 1,5 136 204 kr 1,5 136 204 kr

Tröskning övf. 1,0 833 833 kr 1,0 926 926 kr 1,0 1 019 1 019 kr

Transport ton 2,0 43 88 kr 3,1 43 132 kr 4,1 43 176 kr

Arbete tim 2,0 210 420 kr 2,0 210 420 kr 2,0 210 420 kr

Ränta rörelsekapital 0,4 2 435 4% 39 kr 2 699 4% 43 kr 2 963 4% 47 kr

(kostnad 1 och 2 /kg) 2,77 kr/kg 1,98 kr/kg 1,59 kr/kg

Resultatnivå 2 -1 573 kr 3 kr 1 578 kr

Kostnadsnivå 3

Förfrukseffekt h.vete 1000 -1,40 -1 400 kr 1000 -1,40 -1 400 kr 1000 -1,40 -1 400 kr

Summa kostnader 3 -1 400 kr -1 400 kr -1 400 kr

Resultatnivå 3 -173 kr 1 403 kr 2 978 kr

(6)

Foderärter ekologisk

Proteinskörd 22% 440 660 880

Låg Mellan Hög

Ärter kg 2 000 3,00 6 000 kr 3 000 3,00 9 000 kr 4 000 3,00 12 000 kr

Ekostöd ha 1 1 450 1 450 kr 1 1 450 1 450 kr 1 1 450 1 450 kr

Kostnadsnivå 1

Utsäde kg 250 6,00 1 500 kr 250 6,00 1 500 kr 250 6,00 1 500 kr

Rörlig avgift eko ha 1 15 15 kr 1 15 15 kr 1 15 15 kr

Kostnadsnivå 2

Sådd övf. 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr

Hackning övf. 0,0 300 0 kr 0,0 300 0 kr 0,0 300 0 kr

Ogräsharvning övf. 2,0 150 300 kr 2,0 150 300 kr 2,0 150 300 kr

Kostnadsnivå 3

(7)

Ekonomisk jämförelse foderärter

Diagrammen nedan beskriver vid vilket pris ärter måste sättas till för att visa lika bra lönsamhet som foderkorn vid olika skördenivåer. Tänk på att jämförelse bör ske med medelskörd, alltså både bra och dåliga skördeår måste beaktas vid både odling av foderkorn och ärter.

Ekologisk odling

0,50 kr 1,00 kr 1,50 kr 2,00 kr 2,50 kr 3,00 kr 3,50 kr 4,00 kr

2 500 3 000 3 500 4 000 4 500

Foderkornsskörd med priset 2,60kr/kg

Alternativpris ärter

2000kg ärter 3000kg ärter 4000kg ärter Konventionell odling

0,50 kr 1,00 kr 1,50 kr 2,00 kr 2,50 kr 3,00 kr 3,50 kr 4,00 kr

4 000 4 500 5 000 5 500 6 000 6 500 7 000

Alternativpris ärter

2000kg ärter 3000kg ärter 4000kg ärter

Av ovanstående kan utläsas att vid en medelskördenivå på 5 000kg foderkorn och en medelskör på foderärter på 3 000kg måste priset på ärterna uppgå till minst 1,95kr/kg.

Konkurrenskraften är bättre i ekologisk odling, framförallt p.g.a. att skörden av ärterna inte beräknas minska som i alternativet med foderkorn.

(8)

Åkerböna

Odlingen av åkerbönor fortsätter att stiga och ökade med hela 64 procent 2010 jämfört med året innan.

Nu uppgår den till 13 000 hektar i Sverige varav cirka 1000 hektar finns i Skåne. I snitt ligger skördenivån på 2700 kilo per hektar för landet. Åkerbönan trivs till skillnad mot ärter på lite tyngre jordar och bör inte sås för grunt med tanke på det stora fröet som behöver mycket fukt för att gro.

Åkerbönan har samma typ av kvävefixerande rhizobiumbakterier som ärter. Förfruktseffekten i höstsäd kan vi räkna med blir omkring 700 kilo per hektar. Normalt har åkerböna cirka tre veckor längre odlingssäsong än ärter vilket betyder att tidig sådd är viktig.

Man bör hålla 6-7 år mellan åkerbönorna i växtföljden. Svampsjukdomen chokladfläcksjuka kan ge skördeminskningar men även bönbladmögel och bönfläcksjuka kan påverka skörden. Bekämpning ska övervägas i konventionella åkerbönor om det är lätt att hitta chokladfläcksjuka och särskilt om det är fuktigt och varmt väder från begynnande blomning och två veckor framåt. Den svarta bönbladlusen bekämpas lämpligen om löss hittas på mer än 10 procent av plantorna.

Rotrötepatogenen Aphanomyces som angriper ärtor angriper inte åkerbönor men däremot finns det en annan nyupptäckt patogen, Phytophtora, som orsakar rotröta hos både ärter och åkerbönor fr.a. på lite styvare lerjordar. För att ta reda på om man har Phytophthora i sitt fält kan ett biotest göras. Vet man inte om arten finns behöver man räkna ärter och åkerbönor som en och samma gröda i växtföljden.

Inte alltför sen mognad och hög kärnavkastning är viktiga sortegenskaper hos åkerbönor. En del sorter har mycket stora frön med tusenkornvikt på över 500 gram vilket gör utsädeskostnaden dryg och även kan bli ett praktiskt problem vid sådd om fröna fastnar i såmaskinen. En ny försöksserie med

utsädesmängd i åkerböna ger lägre rekommendationer än tidigare år. Försöken visade hur tusenkornvikt påverkar utsädeskostnaden. Rekommendationen blir cirka 50 grobara frön/m².

Åkerböna innehåller mer protein och mindre mängd stärkelse jämfört med ärtor. Proteinhalten ligger kring 28-30 procent för de aktuella sorterna vilket ofta gör det enklare att utfodra åkerböna tillsammans med spannmål jämfört med ärter till nötkreatur. Tidigare har marknaden dominerats av vitblommiga sorter som kan utfodras till både nöt och svin. Men nu finns det flera brokblommiga som är intressanta för utfodring till nötkreatur. De brokblommiga sorterna avkastar generellt högre men passar inte till enkelmagade djur på grund av sitt tannininnehåll. Marcel och Fuego är två intressanta brokblommiga sorter men även Julia som inte finns på marknaden ännu ser riktigt intressant ut med hög avkastning och hög proteinhalt i sortförsöken. Av de vitblommiga sorterna ligger Paloma högre i avkastning än Tattoo i de konventionella försöken medan de ligger lika i ekoförsöken. Tattoo är däremot kortare och ger mer utrymme till ogräsen.

I konventionell odling bekämpas ogräsen lämpligen innan uppkomst. Det finns en dispens om max 2,5 l Fenix före uppkomst och genom att utnyttja möjligheten har man chansen att komma åt örtogräsen bättre än efter uppkomst. Blandning med 1-2 l glyfosat + vätmedel kan ske om det finns övervintrat ört- och gräsogräs. I ekoodling lämpar sig åkerböna för radsådd på 25 eller 48 cm som möjliggör

radhackning. Det är viktigt att utsädesmängden inte dras ned så mycket vid högre radavstånd eftersom åkerbönan förgrenar sig sparsamt. När det gäller ogräsharvning är åkerbönor känsliga under

uppkomsten, men går sedan bra att harva längre fram eftersom de inte klänger ihop som ärter gör.

Precis som för ärter är ett alternativ till torkning syretät lagring eller syrakonservering med propionsyra.

Den högre vattenhalten kan underlätta foderberedningen och vara en fördel i utfodringen.

(9)

Åkerböna konventionell

Låg Mellan Hög

Åkerböna kg 2 000 2,00 4 000 kr 3 000 2,00 6 000 kr 4 000 2,00 8 000 kr

Kostnadsnivå 1

Utsäde kg 280 5,45 1 526 kr 280 5,45 1 526 kr 280 5,45 1 526 kr

Kostnadsnivå 2

Sådd övf. 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr

Resultatnivå 2 -2 247 kr -732 kr 784 kr

Kostnadsnivå 3

Förfrukseffekt h.vete 700 -1,40 -980 kr 700 -1,40 -980 kr 700 -1,40 -980 kr

Summa kostnader 3 -980 kr -980 kr -980 kr

Resultatnivå 3 -1 267 kr 248 kr 1 764 kr

(10)

Åkerböna ekologisk

Låg Mellan Hög

Åkerböna kg 2 000 3,00 6 000 kr 3 000 3,00 9 000 kr 5 000 3,00 15 000 kr

Kostnadsnivå 1

Utsäde kg 270 6,50 1 755 kr 270 6,50 1 755 kr 270 6,50 1 755 kr

Växtskydd ha 1 0 0 kr 0 0 kr 0 0 kr

Kostnadsnivå 2

Sådd övf. 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr

Ogräsharvning övf. 2,0 150 300 kr 2,0 150 300 kr 2,0 150 300 kr

Kostnadsnivå 3

(11)

Ekonomisk jämförelse Åkerböna

Diagrammen nedan beskriver vid vilket pris åkerbönor måste sättas till för att visa lika bra lönsamhet som foderkorn vid olika skördenivåer. Tänk på att jämförelse bör ske med

medelskörd, alltså både bra och dåliga skördeår måste beaktas vid både odling av foderkorn och åkerbönor.

0,50 kr 1,00 kr 1,50 kr 2,00 kr 2,50 kr 3,00 kr 3,50 kr 4,00 kr 4,50 kr

2 500 3 000 3 500 4 000

Alternativpris åkerbönor

2000kg åkerbönor 3000kg åkerbönor 4000kg åkerbönor Konventionell odling

4 000 4 500 5 000 5 500 6 000 6 500 7 000

Alternativpris åkerbönor

2000kg åkerbönor 3000kg åkerbönor 4000kg åkerbönor

Av ovanstående kan utläsas att vid en medelskördenivå på 5 000kg foderkorn och en medelskör på åkerbönor på 3 000kg måste priset på åkerbönorna uppgå till minst 2,35kr/kg.

Konkurrenskraften är bättre i ekologisk odling, framförallt p.g.a. att skörden av ärterna inte beräknas minska som i alternativet med foderkorn.

(12)

Höstraps

Raps och rybs odlades på cirka 100 000 hektar 2011 vilket är en nästan dubbelt så stor areal som för tio år sedan. Som proteingröda är rapsen intressant. Förutom som rapsmjöl eller rapsfrökaka kan rapsfrö utfodras även om det då blir en mindre del av foderstaten eftersom fettet är kvar.

Som omväxlingsgröda är raps också mycket intressant med en 1000-1200 kilo högre höstveteskörd att vänta efter raps jämfört med stråsäd. Men det är viktigt att hålla 5-6 år mellan höstrapsgrödorna för att inte uppföröka klumprotsjuka och andra växtföljdssjukdomar såsom kransmögel och bomullsmögel.

I rapsodlingen är så pass tidig sådd och uppkomst att plantan hinner invintras ordentligt avgörande.

Rapsplantorna behöver utveckla omkring 8 blad, få en 8 mm tjock rothals och en 8 cm lång pålrot - detta och det brukar infinna sig 450-500 daggrader efter uppkomst. Blir daggraderna många fler är risken att tillväxtpunkten växer på höjden redan på hösten vilket ökar risken för utvintring. För att grödan ska hinna etablera sig på hösten kan även etableringsmetoden och kvävegödslingen vara avgörande faktorer.

Generellt fungerar alla varianter på etablering och det är små skillnader i skördenivåer och ekonomiska netton så länge metoden sker under rätt förhållanden. En billig etablering med t.ex. kultivator ger en högre kapacitet än vid plöjning vilket kan vara viktigt för att få tillräckligt tidig sådd men kostnaden tar ofta ut sig med etablering med plöjning i och med ökat behov av spillsädesbekämpning och krav på högre utsädesmängd.

Kvävebehovet hos höstraps på hösten är högt och ligger på mellan 30 och 60 kilo per hektar medan vårgivan ligger på 140-170 kilo kväve per hektar beroende på rapspriset och beståndet. Sent sådda plantor kan behöva en något större kvävegiva på hösten än tidigt sådda så att plantorna utvecklas tillräckligt på hösten. 60 kilo kväve på hösten inför höstraps är också den högsta tillåtna kvävegivan i känsliga områden för nitratdirektivet. Fosfor- och kaliumbehovet är stort och i klass III ligger det på 20 respektive 10 kg per hektar. Svavelbehovet hos höstraps är 20-30 kg per hektar.

När höstrapssort ska väljas är övervintringen en viktig parameter. Försöken har visat att sortvalet är viktigare för övervintringen än om det är en hybrid- eller linjesort, även vid sen sådd. Övervintringen blir sämre i takt med ökat plantantal. I Skåne är det lämpligt att sträva efter 50-60 plantor/m2 för linjesort och 30-40 plantor/m2 för hybridsort. Beroende på etableringsmetod blir kan dock utsädesmängden variera mellan 40 och 200 frön/m2.

Ogräsbekämpning i konventionell höstrapsodling sker normalt sett med Butisan Top tidigast tre dagar efter groning eller Nimbus senast tre dagar efter sådd. Är fröet dåligt myllat kan man vänta med att köra Butisan Top till efter uppkomst. Fram till dess att rapsen har 1-2 örtblad är möjligt att köra, dock med sämre effekt än tidiga körningar. Vid liten ogräsförekomst kan Galera på våren vara ett alternativ. Sår man med reducerade metoder är det även lägligt att rensa ogräsen från fältet med glyfosat innan sådd.

Även spillsäd ska bekämpas på hösten med Focus Ultra eller Select om de utgör konkurrens för rapsplantorna. I ekologisk odling är radhackning ett lämpligt alternativ om sådd sker på 25-50 cm radavstånd.

Sniglar kan bli problem i höstraps i samband med sådd speciellt om strukturen är grov och förhållandena blöta. Bekämpning sker med något snigelpreparat. Sluxx är ett preparat med järnfosfat som även är godkänd i ekologisk odling.

(13)

Höstraps konventionell

Låg Mellan Hög

Raps kg 2 300 4,00 9 200 kr 3 300 4,00 13 200 kr 4 000 4,00 16 000 kr

Kostnadsnivå 1

Utsäde kg 5 80,00 400 kr 5 80,00 400 kr 5 80,00 400 kr

Gödning N kg 170 10 1 700 kr 190 10 1 900 kr 205 10 2 050 kr

Torkning, torkavtal ton 2,4 95 223 kr 3,4 95 321 kr 4,1 95 389 kr

Kostnadsnivå 2

Sådd övf. 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr

Kostnadsnivå 3

(14)

Höstraps ekologisk

Låg Mellan Hög

Raps kg 1 380 6,00 8 280 kr 1 980 6,00 11 880 kr 2 400 6,00 14 400 kr

Kostnadsnivå 1

Utsäde kg 3 200,00 600 kr 3 200,00 600 kr 3 200,00 600 kr

Gödning N kg 60 30 1 800 kr 60 30 1 800 kr 60 30 1 800 kr

Torkning, torkavtal ton 1,4 95 134 kr 2,0 95 192 kr 2,5 95 233 kr

Kostnadsnivå 2

Sådd övf. 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr

Kostnadsnivå 3

(15)

Ekonomisk jämförelse Höstraps

Diagrammen nedan beskriver vid vilket pris höstraps måste sättas till för att visa lika bra lönsamhet som foderkorn vid olika skördenivåer. Tänk på att jämförelse bör ske med

medelskörd, alltså både bra och dåliga skördeår måste beaktas vid både odling av foderkorn och höstraps.

2 500 3 000 3 500 4 000

Alternativpris höstraps

1380kg höstraps 1980kg höstraps 2400kg höstraps Konventionell odling

4 000 4 500 5 000 5 500 6 000 6 500 7 000

Alternativpris höstraps

2300kg höstraps 3300kg höstraps 4000kg höstraps

Av ovanstående kan utläsas att vid en medelskördenivå på 5 000kg foderkorn och en medelskörd på höstraps på 3 300kg måste priset på höstraps uppgå till minst 2,45kr/kg.

Med nuvarande priser på raps är odlingen mycket konkurrenskraftig om jämförelse sker mellan alternativpris på raps ovan och marknadspriser.

(16)

Lupiner

Lupin är en kvävefixerande gröda som till exempel kan vara intressant på jordar där ärter inte går att odla på grund av ärtrotröta. Dessutom har lupin en mycket god proteinkvalitet. Lupin bör odlas på lätta, varma jordar i sydligare delen av Sverige men även i t.ex. Östergötland kan odling fungera. Idag odlas blå lupin eller smalbladig lupin som den också kallas vilken har lågt innehåll av bitterämnen.

Den är känslig för djup sådd och bör sås på max 3 cm djup med en utsädesmängd på omkring 160- 180 kilo per hektar. Lupin är mer svårodlad i renbestånd och mer osäker än till exempel åkerböna eftersom mognaden kan bli sen även om antalet dagar till mognad i försöken ligger i nivå med åkerböna eller kortare, på cirka 130 dagar. Däremot är proteininnehållet högre i lupin och ligger på omkring 35-40 procent med stor variation mellan sorterna. Det innebär att en åkerbönsskörd på 2700 kilo per hektar ger samma proteinskörd som en lupinskörd på 2000 kilo per hektar.

I dagsläget observeras inga växtföljdssjukdomar på lupinen som är kända men en odling oftare än vart femte år är inte att rekommendera. Däremot kan man tänka sig lupinen i en växtföljd där även ärter ingår.

Lupin är konkurrenssvag eftersom plantan är kortvuxen. De grenade sorterna konkurrerar dock bättre mot ogräs och ger högre avkastning än de ogrenade sorterna. Nackdelen är en ojämnare avmognad. Aktuella sorter är t.ex. Probor som är en förgrenad sort med hög proteinhalt som i försöken legat över 40 procent och Viol som är en ogrenad sort som i försök fungerat mycket bra i samodling med havre.

Ympning av utsädet ska göras om inte lupin odlats på fältet tidigare. Lupin fungerar bra och konkurrerar bättre mot ogräs i samodling med stråsäd. I de skånska odlingssystemförsöken har till exempel ogrenad lupin i samodling med havre för tröskning fungerat mycket bra under flera års odling. I Skåne finns sedan 2006 ett ekologiskt sortförsök i lupin årligen.

I den konventionella odlingen finns en dispens för ogräsbekämpning med 1,5 liter Fenix innan uppkomst. I ekologisk odling är radhackning ett bra alternativ då plantan är känslig för

ogräsharvning i samband med uppkomst.

(17)

Lupiner konventionell

Låg Mellan Hög

Lupinfrö kg 1 500 0,00 0 kr 2 500 0,00 0 kr 3 500 0,00 0 kr

Summa intäkter 0 kr 0 kr 0 kr

Kostnadsnivå 1

Utsäde kg 170 8,00 1 360 kr 170 8,00 1 360 kr 170 8,00 1 360 kr

Resultatnivå 1 -2 280 kr -2 631 kr -2 982 kr

Kostnadsnivå 2

Sådd övf. 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr 1,0 527 527 kr

Kostnadsnivå 3

Förfrukseffekt h.vete 700 -1,40 -980 kr 700 -1,40 -980 kr 700 -1,40 -980 kr

Summa kostnader 3 -980 kr -980 kr -980 kr

Inget marknadspris finns noterat för lupinfrö, därför har inget pris satts in i kalkylen. I jämförelsen på nästa uppslag kan dock ett pris på lupinfrö utläsas då odlingen visar lika bra lönsamhet som odling av foderkorn, givet medelskörd i lupin och foderkorn.