Läroplaner 1987:65

Full text

(1)
(2)
(3)

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

14000 000158559

Läroplaner 1987:65

Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

1987-01-09

SÖ fastställer med stöd av skolförordningen 8 kap. 15 samt vuxenut- bi IdnIngsförordningen 1 kap 125 del av läroplan för gymnasieskolan och för kommunal och statlig utbildning för vuxna att gälla från och med 1987-07-01 och avseende påbyggnadsutbildningen

M E D I C I N S K T E K N I K

Nordisk yrkesklassificering 00755

Studievägs- och ansökningskod Et 214

Kurskod i komvux 4261040

Kurs längd i gymnasieskolan 1 läsår

Lektioner i komvux 1 050

K lasstor I ek högst 16 elever

Behörig att intas i utbildningen är den som

(1) med två årskurser engelska och svenska slutfört fullständig studiekurs på el- teleteknisk linje någon av grenarna för kontors­

maskinsreparatörer, styr- och reg Iermekaniker eller telereparatörer el ler

(2) genomgått fyraårig teknisk linje, elteknisk gren och tele­

teknisk variant eller

(3) har jämförbar utbildning I komvux eller (4) har motsvarande kunskaper och färdigheter.

I Läroplan för gymnasieskolan, allmän del, anges mål och rikt­

linjer fastställda av regeringen samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet utfärdade av SÖ.

Påbyggnadsutbildning i komvux skall anordnas i enlighet med be­

stämmelserna i Lvux 82, mål och riktlinjer, vuxenutbildningsför­

ordningen (SFS 185:288 med senare ändringar) samt SÖ:s föreskrifter och alImänna råd.

Försöksverksamheten får bedrivas i Solna och Uppsala kommuner.

(4)

T I M P L A N

Ämne Totalt antal Antal lektioner

veckotimmar i gy i komvux

Medicin för tekniker 4 120

Apparatteknik för medicin-

tekniker 13 1 ) 400 1 )

El-teleteknik/Datateknik:

El-teleteknik I 200

El-teleteknik med datateknik II 1 ® 330

Summa 35 1 050

1 ) Ämnet apparatteknik för medicintekniker består av såväl skol- förlagd som inbyggd utbildning (4 veckor). Förutsättningar för ämnets genomförande framgår av kompletterande föreskrifter och kommentarer.

K o m p l e t t e r a n d e f ö r e s k r i f t e r t i l l ä m n e t a p p a r a t t e k n i k f ö r a e d i c i n t e k n i k e r

Inbyggd utbildning pA sjukhusens medicintekniska avdelning (MTA) Rikttid: 4 veckor. MT-avdelningens arbetstider bör tillämpas.

Förutsättningen för att anordna och genomföra påbyggnadsutbild­

ningen Medicinsk teknik är att utbildningsplatser för hela klas­

sen kan erhållas på sjukhusets medicintekniska avdelning sam­

tidigt.

Ämnet apparatteknik för medicintekniker skall genomföras som skoiförlagd och inbyggd utbildning. Ämnet omfattar fackteori och arbetsteknik.

Innan den inbyggda undervisningsperioden, vilken bör ligga på vårterminen, tar sin början skall eleven ha genomgått följande delar av huvudmomenten enligt föreliggande servicematerial.

1.1 Hälso- och sjukvårdens organisation och hälso- och sjukvården som arbetsplats

1.2 Människokroppens uppbyggnad och funktioner samt medicinsk terminologi

1.3 Grundläggande hygien

2.1 Fysik

(5)

2 . 2 Kemi

2.3 Delar av apparatteknik 2.4 Medicinsk säkerhet 3.1 Mediaförsörjning

Utbildningen skall ges i första hand inom följande områden:

Elektromedicin Analysteknik

Gas- och vätsketeknik Röntgenteknik

Det är av stor vikt att eleven får komma i kontakt med den medi­

cintekniska utrustning som ingår i delmomentet apparatteknik och som ej finns att tillgå i den skolförlagda delen. Eleven skall komma i kontakt med olika mekaniska utrustningar och mätmetoder som ej tas upp på annat ställe i utbildningen. Vidare bör han /hon få möjlighet att, under ledning arbeta i patientnära miljö.

Kompletterande bestämmelser d& kursen anordnas i komvux Separata kurser

Följande ämnen får anordnas som separata kurser

Kur?Kod Ämne

4251440 Medicin för tekniker

7405040 Apparatteknik för medicintekniker

7211055 El-teleteknik I

7211056 El-teleteknik med datateknik II

(6)

KURSPLANER

Utbildningsmål

Efter genomgången utbildning skall den studerande

ha kunskaper och färdigheter i felsökning, reparation och under­

håll av nedicinsk teknisk utrustning,

ha kunskaper för utförande av leveranskontroll av medicinsk tek­

nisk utrustning,

ha färdigheter i att skriftligt dokumentera utförda åtgärder, ha kunskaper om sjukvårdens organisation samt ha tillägnat sig ett vedertaget förhållningssätt gentemot patienter,

ha kunskaper om lagar, förordningar och övriga bestämmelser son reglerar arbetsområdet samt

i övrigt ha sådana kunskaper och färdigheter som erfordras vid arbete på medicinsk tekniska avdelningar på sjukhus eller indu­

stri med motsvarande inriktning.

MEDICIN FÖR TEKNIKER Nål

Eleven skall genom undervisningen i medicin för tekniker

orientera sig om den svenska hälso- och sjukvårdens organisation och författningar,

skaffa sig kunskaper om de författningar som reglerar medicintek­

nisk säkerhet och tystnadsplikt,

skaffa sig kännedom om människokroppens uppbyggnad och funktion, skaffa sig kännedom om vanligt förekommande sjukdomstillstånd i organ/organsystem,

skaffa sig kunskaper i medicintekniskt språkbruk samt

skaffa sig kännedom om grundläggande hygien som kan förebygga eller bekämpa smittspridning.

Huvudmoment

Hälso- och sjukvårdens organisation och hälso- och sjukvården som arbetsplats

Människokroppens uppbyggnad och funktioner samt medicinsk terminologi

Grundläggande hygien

(7)

APPARATTEKNIK FÖR MEDICINTEKNIKER Mål

Eleven skall genom undervisningen i apparatteknik för medicin­

tekniker

skaffa sig kunskaper i fysik och kemi som tillämpas inom apparat­

tekniken,

skaffa sig grundläggande kunskaper om funktion och användnings­

områden för apparater som förekommer inom medicinsk teknik, utveckla förmågan att rätt använda information och data i in­

struktioner, scheman, ritningar och tabeller,

skaffa sig grundläggande kunskaper om funktionskontroll och säkerhetstest på medicintekniska utrustningar,

skaffa sig fördjupad kunskaper i felsökning samt åtgärda felet på ett sådant sätt att säkerheten inte åsidosätts,

förvärva kunskaper i säkerhetsföreskrifter av olika slag och deras tillämpningar, speciellt gällande el-, gas- och röntgen­

utrustningar,

förvärva insikter i tekniska störningar och dess problem utgående från kostnads- och effektivitetskonsekvenser samt

skaffa sig kunskap om mediaförsörjning så att patientrisker kan identifieras och undvikas.

Huvudmoment

D Fysik n Kemi

O Apparatteknik

O Medicinteknisk säkerhet

O Praktik på sjukhus

(8)

E L - T E L E T E K N I K / D A T A T E K N I K

M å l

Eleven skall genom undervisning i el-teleteknik/datateknik fördjupa sina kunskaper i uppbyggnad, funktion och användnings­

områden för elektroniska komponenter,

skaffa sig kunskaper om arbetssättet och uppbyggnaden i en dator med industristandard,

skaffa sig kunskaper om anpassning och inkoppling mellan dator och knngutrustning,

skaffa sig kunskaper i enklare programmering för testning och ut­

nyttjande av operativsystemets funktioner i ett datorsystem, skaffa sig fördjupade kunskaper att använda elektroniska instru­

ment vid felsökning samt analysera mätvärdena,

fördjupa sina kunskaper i metodisk felsökning på analoga och digitalt uppbyggda system, såväl på funktions- som komponentnivå, utveckla förmågan att rätt använda information och data i in­

struktioner, scheman, ritningar och tabeller,

fördjupa sina kunskaper i fackengelska vad gäller ordförrådet, hör- och läsförståelsen samt

förvärva insikter i gällande datalagstiftning opch upphovsrätt samt

förvärva insikter i yrkes- och arbetsförhållandens föränderlig- het .

H u v u d m o m e n t (El - te 1eteknik I)

1 — 1 Mediaförsörjning

^ Analogelektronik

^ Digitalelektronik

I Elektroniska och registrerande instrument

(9)

H u v u d m o m e n t ( E 1 - t e 1 e t e k n i k m e d d a t a t e k n i k I I )

D a t a l o g i . D a t o r s y s t e m . Uppbyggnad o c h a r b e t s s ä t t A n a l o g o c h d i g i t a l f e l s ö k n i n g

D a t a l a g s t i f t n i n g

• •

O K n n g u t r u s t m n g O P r o g r a m k o n s t r u k t i o n O E n k o r t s d a t o r n O F a c k e n g e l s k a

1 D a t o r k o m m u n i k a t i o n O A v s t ö r n i n g

1 F ö r e t a g s f ö r l a g d p r a k t i k

(10)

F Ö R E S K R I F T E R O C H K O M M E N T A R E R T I L L K U R S P L A N E R N A Välplanerade studiebesök på ett företag med medicinteknisk an­

knytning och på sjukhusets medicintekniska avdelning (MTA) bör ingå som introduktion till utbildningen. Eleverna kan vid studiebesöken ges tillfälle att intervjua företagsledning och servicepersonal vid företaget, sjukhusingenjören och medicin- tekniker på sjukhusets medicintekniska avdelning.

Undervisningen i medicinsk teknik skall vara färdighetsinrlktad och bör kännetecknas av aktivt elevarbete. Nya metoder och tekni­

ker inhämtas genom praktiska övningar där de grundläggande av­

snitten är lärarledda.

Det är viktigt att eleven blir insatt i modern teknik och i mo­

derna instruments funktion och olika mätmetoder. Eleven skall träna sig i att vid felsökning bedöma mätresultat, och dra logiska slutsatser samt bestämma vidare åtgärder.

För ämnen anges rikttider för undervisningen (40 veckor), vilket motsvarar bruttolektionsantalet för ämnet. Vid planering måste därför tidsbortfall för helger, lovdagar och dylikt beaktas.

Viss omfördelning av angiven rikttid inom och mellan de praktiska delmomenten kan erfordras vid det praktiska genomförandet, bl a beroende på elevernas varierande kunskaper, materialtillgång och lokala förhållanden.

Veckotimtalet 35 uvt medger självstudier, vilket är förutsätt­

ningen för utbildningens genomförande enligt angivna rikttider För att få integration mellan teori och praktik bör eleven lösa ett målinriktat uppdrag i form av projekt, begränsat till tid och resurser. Eleven skall själv presentera en plan för projektets genomförande innan själva arbetet startar samt eventuellt en eller flera delredovisningar under arbetets gång. Projektet kan genomföras som grupparbete.

Ämnen är inte ordnade i kronologisk ordning utan bör integreras på ett naturligt sätt. Säkerhetsfrågor bör tas upp fortlöpande under kursen och anknytas till övriga moment.

Ett nära samarbete mellan de undervisande lärarna är en förut­

sättning för att kunna planera undervisningen och erhålla en god integration mellan de olika ämnena och ämnesmomenten.

Ämnet medicin för tekniker, delmomentet 1.2, människokroppens uppbyggnad och funktioner samt medicinsk terminologi, bor inte­

greras med ämnet apparatteknik för medicintekniker framför allt

m o m delmomenten 2.3, apparatteknik och 2.4, medicinteknisk

säkerhet. Apparattekniken bör i sin tur integreras med ämnet

e l - t e l e t e k n i k / d a t a t e k n i k , d e l m o m e n t e n 3 . 2 , a n a l o g e l e k t r o n i k , 3 . 3 ,

digitalelektronik och 3.7, analog och digital felsökning.

(11)

For utbildningens genomförande erfordras en planering mellan ansvarig sjukhusingenjör vid MTA och utbildningsanordnaren samt lararna som skall undervisa i påbyggnadsutbildningens olika ämnen.

Till tim- och kursplanen finns även ett servicematenal som skickas till berörda kommuner som stöd för undervisningens upp­

läggning och genomförande.

(12)

Läroplaner 1987:66

Normalutrustning i gymnasieskolan

1 987 -01 -09

SÖ fastställer noraalutrustningslista för ämnena

MEDICIN FÖR TEKNIKER, APPARATTEKNIK FÖR HEDICINTEKNIKER samt EL-TELETEKNIK/DATATEKNIK

enligt tim- och kursplaner kungjorda i Läroplaner 1987:65 och avseende försöksverksamhet ned påbyggnadsutbildningen

MEDICINSK TEKNIK (Et214)

Förteckningen upptar stadigvarande utrustning so» SÖ anser nöd­

vändig för att kursplanens nål skall kunna uppnås. Angiven utrust­

ning kan ersättas aed annan likvärdig om inte undervisningen där­

igenom försämras.

Förteckningen utgår från vad som behövs för en klass om 16 elever och tar inte hänsyn till möjligheterna för flera klasser inom sam­

ma studieväg eller klasser från olika studievägar att gemensamt utnyttja utrustningen. Vid planeringen av undervisningen måste varje möjlighet till sådant sambruk tillvaratas.

Föreskrifter om statsbidrag meddelas i SÖ-FS inför aktuellt bud­

getår. Om undervisningen helt eller delvis kan genomföras med ut­

rustning som av avsedd för annan linje eller kurs utgår som regel

inte statsbidrag för motsvarande ny utrustning.

(13)

Benaaning, diaension, prestanda Antal

MASKINER OCH VERKTYG Bänkborrmaskin

Handborrmaskin (slag)

Borrsats, 24 st från 1-10,5 mm Nålfilar, sats med 12 st Ansatsfilar

Gängsats, gängtappar, snitt och kloppor, M3 - M10 Hammare

Hylsnyckelsats, mm och tum Hylsskruvmejslar

Insexnycklar Mikrometrar Skiftnycklar Skjutmått Kryssmejslar Torxnycklar

övriga verktyg för genomförandet av ämnena

apparatteknik och el-teleteknik samt projektarbete

ÖVRIG UTRUSTNING

Skruvstycke, käftbredd 50 mm 2

Skruvstycke, käftbredd 125 mm 1

ELEVVERKTYG

Spårskruvmejsel, 2,5, 3,5, 4 och 5,5 ma 4x16 Instrumentskruvmejslar, sats om 6 st 16 Kryssmejsel, spets nr 0, 1 och 2 mm 3x16 Pozidrivmejsel, spets nr 1 och 2 mm 2x16

Glidledstång, gripvidd 20 mm 16

Skiftnyckel, gripvidd 13 mm 16

Ritsnål 16

Avbitare, för pianotråd, 115 mm 16

Avbitare, för elektronik 16

Böjtång, för elektronik 16

Flacktång, för elektronik 16

(14)

Benämning, dimension, prestanda Antal

Pincett, 130 aa, antiaagnetisk Insexnycklar, BB , sats OB 7 st Insexnycklar, tum, sats oa 8 st Haaaare, Pen, 150 graa

Pensel, 25 BB Bänkborste

FÖRBINDNINGSUTRUSTNING Lödstation innehållande

transforaator 220 V/24 V och jordad lödpenna Bed spets

Lödspets, •ejselforsad 3,2 BB , 310 grad C Lödspets, BE jselforaad, 2 BB , 310 grad C Lödspets, lång AE jselforaad 2 BB , 370 grad C Lödspets, flat, svagtböjd, 3,2 BB , 370 grad C Rengöringssvaap

Avlödningsspets för TCP, DIL, 16 pinnar Avlödningsspets för TCP, för TO-5 Utdragare för DIL,kapslar, 6/8 pinnar

Utdragare för DIL kapslar, 14/16 pinnar, fjäderbelastad Tennsug,

Reservspets till d:o Tennsug,

Reservspets till d:o Spännverktyg,

Spännverktyg, Bed kretskorts- och koaponenthållare

VIRNINGSUTRUSTNING

Virpistol, batteridriven för AWG 30 Batteriladdare till d:o

Batterier till d:o (laddningsbara) Virnings- och avvirningsverktyg, 0,5 ma Virnings- och avvirningsverktyg, 0,25 BB Klinga, aodifierad

Hylsa, aodifierad, A, B Skalverktyg, A, B

1 6 16 1 6 16 1 6 16

8

2 2 2 2 8 1 1 1 1

8 8 4 4 4 2

1 1

4

1 1

2

2+2

2+2

(15)

Benäaning, diaension prestanda Antal

ÖVRIG UTRUSTNING

Förstoringsglas Bed belysning 2

Förstoringsaraatur 1

Lysrör till d:o 1

Pressverktyg för bandkabel, Universalverktyg 1

Pressback för sockelkontakt 1

Pressback för PCB-kontakt 1

Pressback för DIP-kontakt 1

Pressback för d:o, lågprofil 1

Pressback för D-don, 9-37 pol 1

Pressback för pluggdon 1

Kabelkrets för bandkabel 1

LABORATIONSUTRUSTNING Laborationsbord

Spänningsoar: 0 - + 20, 0 - - 20 Max ström: 300 mA

Spänningsoar: t 5 V, Ströa 1 A Spänningsoar: - 5 V, Ströa 0,1 A Funktionsgenerator: 1Hz - 100kHz Sinus: 0 - 10 V p-p

Triangel: 6 V p-p fast Fyrkant: +- 5 V fast

Digital voltaet: 3 1/2 siffra Områden: 4 st, 1aV - 199,9 V 7-segaents display: 2 st

Flip-flop gate, logik switch, eight bits led display 2 st funktions switchs - 5 V/0/+ 5 v

Kopplingsdäck

64 kontaktpar å 5 hål Yttre aått: 165 x 56 x 9 aa Resistansdekad

Dekadoaråde: 10 oha - 100 koha Nominell noggrannhet: 0,4 \ Max kont ströa lägsta oar: 200 aA Max kont ströa högsta oar: 2 aA Resistansdekad

Dekadoaråde: 1 oha - 1 koha

Noainell noggrannhet: 0,4 \

Max kont ströa lägsta oar: 700 aA

Max kont ströa högsta oar: 20 aA

(16)

Benämning, dimension, prestanda Antal

Ic-testclips

För 16 pin DIP 2

För 24 pin DIP 2

För 40 pin DIP 1

För ytmonterade kretsar 20 pin 2

Koaxialkabel

BNC - BNC, 1 net 4

BNC - BNC, 1,5 «et 3

BNC - banan, 1 »et 4

BNC - banan, 1,5 iet 3

Övergångar

BNC-hane till polskruv 4

BNC-hona till polskruv 2

BNC-hane till minitestpinne 2

BNC-hona till »initestpinne 2

Testkontaktdon för flatkabel

20 polig 0,1" 1

26 polig 0.1" 1

34 polig 0,1" 1

40 polig 0,1" 1

Sladdställ, golvmodell 2

Laboratoriesladdar, 10 A

25 cm Röd, blå, gul 3x20

50 cm Röd, blå, gul 3x35

100 cm Röd, blå, gul 3x20

200 ca Röd, blå, gul 3x20

Anatomiska modeller

Anatomiska modeller över människokroppens

uppbyggnad och funktion 12

Planscher

Planscher över människokroppens uppbyggnad

och funktion 15

Laborationssatser

Förstärkare 4

Oscillatorer 4

Fastlåsta kretsar 4

Optoelektronik 1 2

Komponentsats till d:o 2

Optoelektronik 2 2

Optoelektronik 3 2

Operationsförstärkare, komponentsats 4

Digitalteknik, matningsdon 4

Digitalteknik 2 4

(17)

Benämning, dimension, prestanda Antal

FELSÖKNINGSTRANARE

Förstärkare, felsökning 2

Digital felsökningstränare, frekvensräknare 2 Digital mät- och felsökningstränare, 3 2 Digital mät- och felsökningstränare, 4 2

DATORER

Dator med industristandard inkl tangentbord och färgskärm 1 14' Arbetsminne: 1 Mbyte

Flexskiveminne: 1,2 Mbyte Winchesterminne: 40 Mbyte Operativsystem: MS-DOS 3.0

Centronics parallell printerutgång och RS-232 serieport EGA grafikkort

EGA monitor

Dator med industristandard inkl tangentbord och 1 monokrom skärm 14"

Arbetsminne: 256 Kbyte

Enkortsdator 1

Programmerbar i BASIC eller Assembler Seriekommunik

D/A-omvandlare A/D-omvandlare

Optoisolerade in- och utgångar

Enkortsdator 1

I/O: Parallellt, seriellt

DATORTILLBEHÖR

Modem 1

Fristående Funktioner

Sändningshastighet: 300 Baud, full duplex Gränssnitt: RS 232, V24

Godkänt av televerket

Aukustiskt 2

Sändningshastighet: 300 Baud

Korthålls 2

Signalsnitt: CCITTV, 24, V.28/EIA RS-232-C

Nätstabilsator 1

Enligt SEMK0's föreskrifter Effekt: 500 VA

Avbrottsfri kraft 1

Inkoppling batteridrift: 198 V Omkopplingstid: 10 mS

Utspänning batteridrift: 220 V

(18)

Benäaning, diaension, prestanda Antal

Kort

IEEE-488 Interface 1

Prograavara i ROM

AD/DA-omvandlare 1

Upplösning: 10 bit Analoga kanaler: 16 st Prograa

MS-DOS 1

CP/M 1

C 1

PASCAL 1

Norton Utilitiles, eller liknande 1

Sidekick, eller liknande 1

Genetoic CAD, eller liknande 1

dBase III, eller liknande 1

RemiTalk, eller liknande 1

Till REMI51-LAB, eller liknande

Koaaunikationsprograa 1

Får väljas efter överenskoaaelse om ned vilken stordator koaaunikationen skall ske.

Skrivare

Matrisskrivare 1

Seriell A 4 stående

Matrisskrivare 1

Parallell A 4 liggande

Matrisskrivare 1

Positiv och negativ aatning Arknatare

Kurvritare 1

Pappersformat: 42 x 30 ca

XY-YT-skrivare 1

Pappersforaat: DIN A 4

Känslighet: 1-10-100V/ca, 1-10V/ca Kabel

Kabel 10 1

Kabel 25 1

Kabel 890 1

(19)

Benämning, diaension, prestanda Antal

MÄTINSTRUMENT

Oscilloskop aed tillbehör

Oscilloskop 1

Två kanaler Bandbredd: 20 MHz Känslighet: 2aV/ca

Oscilloskop 1

Två kanaler Bandbredd: 20 MHz Känslighet: 5 aV/ca

Oscilloskop 1

Tre kanaler Fördröjt svep Bandbredd: 40 MHz Känslighet: 5 aV-5 V/c»

Oscilloskop 1

Två kanaler Bandbredd: 40 MHz Känslighet: 5aV/ca

Oscilloskop 1

Två kanaler, Digitalt ainne Bandbredd: 20 MHz

Saaplingsfrekvens: 20 MHz Känslighet: 1 aV/ruta IEEE/IEC-buss ingår

GENERATORER

LF-generator 2

Vågfora: Sinus, fyrkant, triang Frekvensområde: 0,02 Hz - 200 KHz

Funktionsgenerator 1

Vågfora: Sinus, fyrkant, triang Frekvensoaråde: 0,1 Hz - 2 MHz

Funktionsgenerator 1

Vågfora: Sinus, fyrkant, triang Frekvensområde: 0,1 Hz - 2 MHz

Funktionsgenerator 1

Vågform: Sinus, fyrkant, triang GP IB Interface

Pulsgenerator 1

Pulsfrekvens: 2 Hz - 20 MHz Stigtid/Falltid: 3 ns

Videogenerator för röntgen-TV 1

(20)

Benämning, dimension, prestanda Antal

RAKMARE

Frekvensräknare 1

Frekvensområde: 5 Hz - 100 MHz

Universalräknare 1

Tid- och frekvens

Frekvensområde: 0,1 Hz - 2 MHz IEEE talkner och listner

UNIVERSALINSTROMEMT

Analoga multimetrar 4

Digitala multimetrar, hand 6

Digitala multimetrar, bords 4

Digitala multimetrar 1

Siffror: 6,5

IEEE talker och listner

TILLBEHÖR UNIVERSALINSTROMEMT

Högspäningsprobe, 10 kV 1

MATNINGSDON

Enkla 2

Område: 0 - 20 V, 1 A

Dubbla 4

Område: 2 x 0 - 25 V, 1 A

Trippel 2

Område: 2 x 0 - 20 V, 1 A 5 V, 1 A

Tångamperemeter 1

Skall mäta från mA till 100 A

Läckströmsmätare 1

Jordresistans 3

Resistansmätbrygga 1

Temperatur- och luftmätutrustning 1

Luftfuktighet: 0-100 \ Temperatur: -40C - +115° C Linjeutgång: 0 - 1 V

Transientrecorder

Analog ingång: DC eller AC från 3 Hz

Skrivarutgång: +- 0,4 V TTL-utg

Digital utgång: 8 bitars parallellutgång

(21)

Benämning, dimension, prestanda Antal

FYSIOLOGISK NATTEKNIK

EKG-apparat, inkl simulator, begagnad Temperaturaätning

Blodtrycksmätning, begagnad Blodtrycksmätare, elektronisk

Kemisk analysutrustning med centrifug, begagnad Kardioskop, begagnad

Diatermiutrustning, begagnad Endoskop, begagnad

Narkosapparat, begagnad Ventilator

Dialysutrustning, begagnad Ultraljudsutrustning Hörapparat

Hjärt-lungmaskin, begagnad Diatermiprovare

Defibrillatorprovare Ultraljudsvåg

DATORSERVICE

Logikanalysator 1

Tidsanalys antal kanaler: 16 Tidsanalys max klockfrekv: 100 MHz Presentationsform: BIN, OKT, HEX, ASCII, EBCDIC, histogram

Gränssnitt: RS-232, GP-IB Antal ingångar: 16 st

Gränssnittsprovare 1

Gränssnitt: V 24, RS-232 Korskoppling: Ja

Logikprob 1

Ingångsimpedans: 120 Kohm Kortslutningsskydd: 50 VDC Onkopplingsbar: DTL/TTL/CNOS

Logikprob 1

Ingångsimpedans: 1,2 Mohm Omkopplingsbar: DTL/TTL/CNOS

Digital pulsprobe 1

Felsimulator

Logisk monitor 1

Funktioner: DTL/TTL

(22)

Benäaning, diaension, prestanda Antal

RÖNTGEN OCH GAS

Röntgenstativ, begagnat 1

Oxygenanalysastor, O^-aeter, begagnad 1

Infusionspuap 1

Vo1yakaaaar puap

Flödesoaråde 1-499 a/tia

Regulator, lustgas och oxygen, begagnad 1

Koapressor för oljefri luft 1

(23)

'

e

o 5 T 1 * Läroplaner 1987:67

Normalutrustning i gymnasieskolan

1987-03-26

SÖ fastställer noraalutrustningslista för ämnena

EL-TELETEKNIK samt DATATEKNIK OCH PROGRAMMERING

enligt ti»- och kursplaner G 4 85:8 (Dnr 728-85:1441) och avseende påbyggnadsutbildningen

DATAKOMMUNIKATION (Et 213)

Förteckningen upptar stadigvarande utrustning som SÖ funnit nor­

malt behövlig för att kursplanens mål skall kunna uppnås. Angiven utrustning kan ersättas med annan likvärdig om inte undervisningen därigenom försämras.

Förteckningen utgår från vad som behövs för en klass om 16 elever och tar inte hänsyn till möjligheterna för flera klasser inom sam­

ma studieväg eller klasser från olika studievägar att gemensamt utnyttja utrustningen. Vid planeringen av undervisningen måste varje möjlighet till sådant sambruk tillvaratas.

Föreskrifter om statsbidrag meddelas i SÖ-FS inför aktuellt bud­

getår. Om undervisningen helt eller delvis kan genomföras med ut­

rustning som är avsedd för annan linje eller kurs utgår som regel inte statsbidrag för motsvarande ny utrustning.

Benäaning Antal

INSTRUMENT OCH VERKTYG

Oscilloskop 50 MHz, 2 kanaler 2

Probar till d:o 4

Oscilloskop 150 MHz 4-kanal 1

Oscilloskop 100 MHz 4-kanal 2

DfW, hand 2

DIW, bords, 5 siffror 1

Systemvoltmeter 1

Likspänningsaggregat, trippel 4

PROM-programmerare 1

PROM-raderare 1

Pulsgenerator 1

(24)

Benämning Antal

Syntesgenerator Universalräknare

Laborationsutrustning för kvalificerade tillämpningar Labdäck för kvalificerat elektronikarbete

GP-IB Pulpet

Löd/avlödningsstation

Kontaktpressningsverktyg för BNC-kontakter

Kontaktpressningsverktyg för flatbandkabel med backar Kabelsax för klippning av flatbandkabel

Universalskruvstycke 1B

Handverktyg för elektronikarbete Koaxialkabel RG-58

V 24-kabel

Flatbandkabel 9-led Flatbandkabel 25-led Ingeregator, DISA

2

1

200 n 100 n 1 rulle 1 rulle

1

KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING Lokal nätverk

10 Mbit/s Protokoll enligt IEEE802.3 Nätverksväxel med 70 Mbyte

Skivminne och 896 KByte RAM Bandstreamer 60 Mbyte Backup-enhet

Nätverkskort Asykront nätverk Microlinknod Modemskåp Korthållsmodem Datel-modem Datex-modem

UPS-utrustning för avbrottsfri kraft 220V 50 Hz under minst 15 minuter

Protokollanalysator med Opt 103 RS232 - C /V24 Kassettenhet 0pt001

Protokollanalysator, Datatest II Plus Breakoutbox

Breakoutbox

(25)

Benämning Antal

Gränssmttsprovare Centronix 1

Gränssnittsprovare V 24 1

Gränssnittsprovare X 21 1

DATORUTRUSTNING OCH PROGRAMVARA Datorutrustning med:

Primärminne: minst 512 kB RAM Sekundärminne: skivminne minst 30 NB Operativsystem: MS-DOS 2.11 eller senare

versioner Dataskärm: se nedan Grafikkort: se nedan

Tangentbord: se nedan 3

Datorutrustning med:

Primärminne minst 512 Kbyte RAM Sekundärminne: flexskivminne 2 st Operativsystem: MS-DOS 2.11 eller senare

versioner Dataskärm: se nedan Grafikkort: se nedan

Tangentbord: se nedan 2

Skrivare till datorsystem ovan:

Skrivare typ matrisprinter 3

Laserskrivare med interfacekort 1

Programvara:

Ord- och textbehandling 3

Program för kommunikation passande till dator­

utrustning, modem, nätverk etc 3

For ovan angiven utrustning samt nödvändig kringutrustning t ex för komunikation bör i tilllämpliga delar utnyttjas de specifikationer som anges i Sö:s kravspecifikation för gymnasie­

skolans datorer och som godkänts för statsbidrag (se rapporterna R 86:64 och R 87:16). Något av datorsystemen ovan kan ha ett annat operativ­

system än MS-DOS.

(26)

Läroplaner 1987:68

Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

1987-04-01

SÖ fastställer ned stöd av skolförordningen 8 kap 1 § och med upphävande av tia- och kursplaner ned beteckning S 4 79:2 samt vuxenutbildningsförordningen 1 kap 12 $ del av läroplan för gymna­

sieskolan och för kommunal och statlig utbildning för vuxna att fr o m läsåret 1987/88 gälla för påbyggnadsutbildningen

SKOGSBRUK - FÖRMANSKURS

Nordisk yrkesklassificering: 40430

Studievägs- och ansökningskod: SB27

Kurskod i komvux: 33690 42

Kurslängd i gymnasieskolan: 40 veckor

Lektioner i komvux: 1 050 lektioner

Klasstorlek högst: 16

Särskilda behörighetskrav: Slutförd tvåårig skogsbrukslinje eller jämförbar utbildning i komvux eller motsvarande kunskaper samt minst två års allsidig yrkeserfarenhet inom skogsbruk.

I Läroplan för gymnasieskolan, allmän del, anges mål och riktlinj­

er fastställda av regeringen samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet utfärdade av SÖ.

Påbyggnadsutbildning i komvux skall anordnas i enlighet med be­

stämmelserna i Lvux 82, mål och riktlinjer, vuxenutbildningsför­

ordningen (SFS 1985:288 med senare ändringar) samt SÖ:s föreskrif­

ter och allmänna råd.

(27)

T I M P L A N

Ann en Veckotimmar

i gymnasie­

skolan

Antal lek­

tioner i komvux^)

Arbetsledning (skog) 8 240

Drivning 6 180

Ekono»i (skog) 5 150

Ergonomi (skog) 2 60

Lagar och avtal (skog) 2 60

Maskinlära (skog) 3 90

Mätnings- och virkeslära 2 60

Miljövård (skog) 2 60

Skogsproduktion 5 150

Suua 35 1 050

Antalet lektioner får reduceras aed 13 V

KOMPLETTERANDE FÖRESKRIFTER DA KURSEN ANORDNAS I KOMVUX Separata kurser

Följande ämnen får anordnas som separata kurser:

Kurstod Ämne

50080 45 Arbetsledning (skog) 88140 40 Drivning

54100 47 Ekonomi (skog) 50360 45 Ergonomi (skog) 53800 40 Lagar och avtal (skog) 75550 41 Maskinlära (skog) 88540 40 Mätnings- och virkeslära 98520 40 Miljövård (skog)

33740 40 Skogsproduktion

(28)

KURSPLANER

UTBILDNINGENS MAL

Eleven skall efter genomgången utbildning kunna

fungera som biträde till ansvarig arbetsledare sed förekommande arbetsledaruppgifter inom skogsbruk och fungera som dennes ersättare,

tilläapa gällande lagar och avtal för aktuella arbetsområden, fungera som instruktör, informatör och rådgivare i skogliga frågor, planera drivnings- och skogsvårdsarbeten,

upprätta underlag för uppsättning av produktionsmål, utföra utbytestaxering och skogsvårdsinventering,

upprätta underlag för avlönings- och driftuppföljningsrapporter, bedöma olika maskiners framkomlighet och begränsningar samt ha god kännedom om tilldelade maskiners konstruktion, funktion samt behov av service och underhåll,

kunna tillämpa ergonomiska arbetsmetoder och stimulera till goda arbetsvanor.

Kommentarer

Studierna bör i så stor utsträckning som möjligt anknytas till lös­

ning av konkreta uppgifter, där det gäller att ändamålsenligt och ekonomiskt avväga, planera och organisera insatser av personal, material, redskap och maskiner. Härvid bör personal- och miljö­

vårdshänsyn särskilt beaktas. Specialarbeten bör utföras i något av ovanstående ämnen.

ARBETSLEDNING (skog) Mål

Efter genomgången utbildning i arbetsledning (skog) skall eleven ha fördjupat och vidgat kunskaperna om människan som individ, ha förstärkt sin självkännedom,

ha kunskaper om relationer inom och mellan grupper, känna till arbetets roll för människan,

ha förbättrat sin personliga arbetseffektivitet,

ha grundkunskaper i administrativ teknik,

(29)

kunna planera, samordna och utvärdera skogliga arbetsuppgifter, kunna leda, instruera och motivera arbetstagare inför skogliga arbetsuppgifter,

kunna informera allmänheten om skogsbrukets förutsättningar och arbetsmetoder samt

ha grundkunskaper i skogspolitik och skoglig näringspolitik/

skogliga näringslivsfrågor.

Huvudmoment Studieteknik Praktisk svenska Informationsteknik Personlig effektivitet Individ- och grupputveckling

Arbetets psykiska och sociala betydelse Ledarskap

Instruktionsmetodik

Produktionsmål och uppföljning Arbetsorganisation med skyddsansvar Personalvård

Skogs- och näringspolitik DRIVNING

NA1

Efter genomgången utbildning i drivning skall eleven

kunna detaljplanera avverkningsområden för olika avverkningssystem, kunna leda och samordna avverknings- och transportarbeten,

kunna ta fram produktionsmål för olika avverknings- och transport­

arbeten,

kunna följa upp fastställda produktionsmål och kunna analysera differenser mellan mål och resultat,

kunna instruera i olika arbetsmoment,

kunna använda flygbilder och kartor av olika typer samt upprätta kartskisser i olika skalor över arbetsområdet,

kunna med skisser redovisa planläggning av arbeten och utförda arbeten,

kunna upprätta traktdirektiv,

ha grundkunskaper i skogsbilvägars byggande och underhåll, kunna utföra jord- och stensprängning,

kunna tolka och använda skogsbruksplaner.

(30)

Huvudmoment Planläggning

Flygbilder och fotokartor, kartor och skisser i olika skalor Produktionsmål

Resursplanering

Avverkning och transport Sprängning

Arbetsplatsens miljö- och skyddsfrågor EKONOMI ( s k o g )

Mål

Efter genomgången utbildning i ekonomi (skog) skall eleven känna till skogsbrukets betydelse för Sveriges ekonomi, kunna tillämpa skogsbruksplaner,

kunna planera arbetet i skogsbruksföretaget på kort och lång sikt med stöd av upprättade skogsbruks- och investeringsplaner,

känna till skogsbrukets olika former för samverkan och försäljniig av virke,

upprätta deklaration samt känna till regler för skogsbeskattning i ett skogsbruksföretag,

känna till statliga stödformer för skogsbruket,

känna till principerna för hur man värderar skog och skogsmark, känna till gången vid köp och försäljning av fastigheter, kunna använda olika hjälpmedel för datafångst ex dataklave och datainsamlingsdosor samt

känna till hur dator används vid upprättande av såväl ekonomiska kalkyler som apterings- och maskinkalkyler, vid upprättande av skogsbruksplaner samt vid redovisning.

Huvudmoment

Repetition av grundläggande matematiska begrepp Kalkylteknik

Samhällsekonomi Skogsbruksplan

Budget och budgetuppföljning Datoranvändning

Driftplan för ett skogsbruksföretag Verksamhetsplanering

Företagets redovisning och redovisningsprinciper Ekonomisk basinformation

Deklaration och beskattning

(31)

Värdering av fastighet Köp och försäljning ERGONOMI (skog) Mil

Efter genomgången utbildning i ergonomi (skog) skall eleven kunna tillämpa och till arbetstagare förmedla ändamålsenlig arbets - teknik,

kunna bedöma behovet av lämplig personlig utrustning, känna till behovet av arbetsväxling,

kunna ge första hjälpen vid olycksfall, ha grundkunskaper i friskvård,

kunna redogöra för företagshälsovårdens uppgifter och möjligheter samt

ha förbättrat sin personliga kondition och fysiska styrka.

Huvudmoment

Människans villkor i arbetet Fysiska och psykiska miljöfaktorer Friskvård

Företagshälsovård Arbetsorganisation Olycksfallsvård Personlig utrustning Fysisk träning

LAGAR OCH AVTAL (skog) Mål

Efter genomgången utbildning i lagar och avtal (skog) skall eleven kunna genomföra och leda arbetet inom arbetsområdet enligt gällande lagar och avtal,

ha goda kunskaper om arbetsledares skyddsansvar, ha kännedom om fastighetsrättsliga frågor,

kunna tillämpa skogsvårdslagens krav beträffande beståndsbehand­

ling, återväxtåtgärder, skogsskydd och miljöhänsyn,

kunna tillämpa trafiklagstiftningens krav för virkestransporter samt

känna till övriga lagar och bestämmelser som kan vara aktuella för

arbetsområdet.

(32)

Huvudaonent

Skogsvårdslagen och dess tillämpningsanvisningar Naturvårdslagen

Ädellövskogslagen Miljöskyddslagen Vattenlagen

Lag om enskilda vägar Väglagen

Fordonskungörelsen Jordabalken

Jordförvärvslagen Allemansrätten Familjerätt Arbetsmiljölagen Arbetsmiljökungörelsen Arbetstidslagen

Semesterlagen

Lagen om medbestämmande

Kollektiva arbets- och löneavtal MASKINLÄRA (skog)

Mål

Efter genomgången utbildning i maskinlära (skog) skall eleven känna till grundläggande konstruktion av och funktion hos redskap och maskiner som vanligen används i skogsbruket,

känna till under vilka förutsättningar (krav på terräng, bestånd etc) olika maskintyper/maskinsystem är lämpliga att använda, kunna ansvara för att maskiner och redskap ges erforderlig vård och tillsyn,

ha kännedom om aktuellt utvecklingsarbete inom ämnesområdet samt ha god kännedom om oljeskyddsregler och brandskydd.

Huvudmoment Maskinelement Hydraulik/pneumatik Eliära

Maskinkännedom Tillsyn och vård

Arbetsplatsens miljö- och skyddsfrågor

Reparationsuppföljning

(33)

MATNINGS- OCH VIRKESLÄRA Mål

Efter genomgången utbildning i mätnings- och virkeslära skall eleven

ha goda kunskaper om gällande virkesmätningsinstruktioner, kunna aptera förekommande virkessortiment,

kunna utföra kvalitetsbedömning av stock eller stamdel, kunna beräkna stående träd, stockens eller stamdelars volym, kunna identifiera vanliga virkesskador och förebygga dem samt kunna upprätta apteringsinstruktion/traktdirektiv för en avverk­

ningstrakt.

Huvudmoment

Virkesmätningsinstruktioner Aptering

Volymberäkning Virkesskador Virkesvård Lagring

MILJÖVÅRD (skog) Mål

Efter genomgången utbildning i miljövård (skog) skall eleven ha kunskaper om ekologiska sammanhang, särskilt de skogliga, känna till miljövårdens krav och kunna främja en god miljö genom olika åtgärder i samband med arbetets utförande,

känna till hur skogliga åtgärder bör utföras så att inte livsbe­

tingelserna för skyddsvärd flora och fauna försämras,

ha kunskaper om aktuella miljöproblem, särskilt inom skogsbruket, ha kunskaper om hur man på ett verksamt sätt motverkar skador på miljön.

Huvudmoment Landskapsvård Kulturminnesvård Naturvård

Miljöskydd

Arbetsplatsens miljö- och skyddsfrågor

(34)

SKOGSPRODUKTION Mål

Efter genomgången utbildning i skogsproduktion skall eleven ha goda grundkunskaper i ekologi,

kunna anpassa åtgärder inom bestAndsanläggning och beståndsvård till aark, klimat och växtlighet,

kunna leda och samordna skogsvårdsarbeten,

kunna använda och tolka skogsbruksplaner vid planering och kontroll av skogsvårdsåtgärder,

ha goda kunskaper om hur en skogsbruksplan upprättas,

kunna utföra åtgärdsinventering bl a »ed hjälp av olika hjälpmedel för datafångst,

kunna ta fras produktionsmål för skogsvårdsarbeten,

kunna följa upp fastställda produktionsmål och kunna analysera differenser mellan »ål och resultat,

kunna identifiera skador på skog samt genomföra förebyggande åtgär­

der och bekämpning samt

ha kännedom om aktuellt utvecklingsarbete inom ämnesområdet.

Huvudmoment Marklära Botanik

Beståndsanläggning Beståndsvård

Skogsbruksplanering Skador på skogen

Arbetsplatsens miljö- och skyddsfrågor

Forsknings- och utvecklingsfrågor

(35)

Läroplaner 1987:69

Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

1987-04-27

SÖ fastställer med stöd av skolförordningen 8 kap 1 5 samt vuxenut­

bildningsförordningen 1 kap 12 f del av läroplan för gymnasieskolan och för vuxna avseende försöksverksamhet med påbyggnadsutbildningen

LJUDTEKNIK

Behörig att antas till utbildningen är den som har

Alternativ I: Slutförd studiekurs från el-teleteknisk linje med två årskurser engelska

Alternativ II: Slutförd studiekurs från minst tvåårig linje med två årskurser engelska och elinstallation begränsad behörighet.

Alternativ III: Jämförbar utbildning i komvux eller motsvarande kunskaper.

Därutöver krävs dokumenterad musikalisk verksamhet från dels kommu­

nal musikskola eller därmed jämförbar verksamhet omfattande minst tre år dels från ensemblespel under minst två år.

I Läroplan för gymnasieskolan, allmän del, anges mål och riktlin­

jer fastställda av regeringen samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet utfärdade av SÖ.

I det fall kursen anordnas i komvux skall detta ske i enlighet med bestämmelserna i Lvux 82, mål och riktlinjer, vuxenutbildningsför­

ordningen (SFS 1985:288 med senare ändringar) samt Sö:s föreskrif­

ter och allmänna råd.

Nordisk yrkesklassificering:

Studievägs- och ansökningskod:

Kurskod i komvux

Kurslängd i gymnasieskolan Lektioner i komvux:

Klasstorlek högst:

766 ET215 72110 50 2 terminer 1 255

16

(36)

T I M P L A N

Ämne Veckotimmar Antal lek­

i gymnasie­ tioner i skolan komvux^

1 Inspelningsteknik 1

2 PA-Personal Address-teknik 1

15-16 560

1 Inspelningsteknik 1

2 PA-Personal Address-teknik 1 2-3 90

3 Ljudlära 2 70

4 Musikteori med praktisk in­

riktning 3 105

5 El-teleteknik och service 1 3-4 130

6 Datateknik 2 70

7 Redigering 1 2-3 90

8 Ekonomi 2 70

9 Yrkesorientering 1 35

10 Videoteknik (inbyggd utbildning) 1 35

Summa 35 1 255

1 Ämnena får anordnas som modulkurser.

2 Antalet lektioner får reduceras med högst 13 \.

Praktik

De studerande bör beredas tillfälle till 2-4 veckors praktik på arbetsplats med ljudteknisk verksamhet exempelvis lokal- eller när­

radio.

Kompletterande bestämmelser då kursen anordnas i komvux som separa­

ta kurser

Följande ämnen får anordnas som separata kurser:

Kurskod Ämne

72110 51 Inspelningsteknik 72110 52 PA-teknik

72720 40 Ljudlära

10510 40 Musikteori med praktisk inriktning 72110 53 El-teleteknik och service

52260 40 Datateknk

51700 40 Redigering

54100 44 Ekonomi

72110 54 Videoteknik

(37)

K U R S P L A N E R UtbildningsB&l

Efter genomgången utbildning skall de studerande

- vara förberedda för arbetsuppgifter inom mediateknik med specialinriktning mot ljudteknikens område

- ha kännedom om alla led i en mediaproduktion från planering till slutlig produkt

vara förtrogen med dagens och vad som kan förväntas av morgon­

dagens teknik

- ha kännedom om kedjan ljud-musik-akustik-hörsel-psykologi-teknik - kunna fungera som ljudtekniker såväl vid ljudåtergivning direkt

till publik som inom radio och TV-produktion

- kunna planera och utföra kvalificerade inspelningar och direkt­

sändningar av tal och musik både i studiomiljö och mobilt.

- ha kännedom om elektriska säkerhetsföreskrifter, kunna lokali­

sera fel i utrustningen samt utföra enklare service.

Allaänna föreskrifter

Varje ämne skall inledas med studietekniska råd avseende aktuella läromedel och den metodik som är avsedd att användas.

Fackengelska integreras i samtliga delmoment där instruktioner och beskrivningar med engelsk text förekommer.

Koaaentarer

Det är angeläget att i början av utbildningen ägna uppmärksamhet åt tekniken att läsa och tolka olika informationsmaterial.

Undervisningen i arbetsteknik och fackteori skall i möjligaste mån samordnas och bedrivas så att stoffet i de olika ämnena bildar in­

tegrerade enheter.

Kursdeltagarna bör uppmuntras till projektarbete i de olika momen­

ten, t ex två till tre kursdeltagare får en bestämd arbetsuppgift med tillhörande underlag som skall redovisas på lämpligt sätt. Ele­

verna kan därigenom förberedas för arbetslivet.

Studiebesök och studieresor bör företas i viss utsträckning.

(38)

INSPELNINGSTEKNIK Nål

De studerande skall i inspelningsteknik skaffa sig kunskaper om och färdigheter i inspelningsteknikens utveckling samt i ljudframställ­

ning och ljudåtergivning.

Huvudmoment

- inspelningsteknikens historia

- dagens studio och kontrollrums uppbyggnad

- att utföra, fördela och leda riggnings- och inspelningsarbete både i studio och mobilt

- val av inspelningslokal - mikrofonval och placering

- bandspelarteknik, från kassettband till multikanalbandspelare, digitala bandspelare

- olika mixerbords uppbyggnad (in-line och monitor) - nivåutstyrning

- användandet av kontrollrummets effektenheter och ekon - musikmixning

- olika klangideal

- tillverkningsmetoder av fonogram (gravering, matrisering, press­

ning, kopiering m m)

relationer mellan musiker, producent och inspelningstekniker - kritisk bedömning av egna och andras färdiga inspelningar

PA-TEKNIK Mål

I PA-teknik skall de studerande få kunskaper om och färdighetsträ­

ning i ljudåtergivning direkt till publik.

Huvudmoment

- olika systemuppbyggnader från mikrofoner via kabel, multikabel, mixer, kringutrustning, effektförstärkare och högtalare till åhörarens öra

- mikrofon- och högtalarval - högtalarstapling och placering - medhörningssystem

fasta installationer fördröjda högtalarsystem

inmätning och frekvenskurvejustering av högtalarsystem

teleslinganläggningar

(39)

LJUDLÄRA MÅ1

Ljudlära skall ge de studerande grundläggande kunskaper i ljuds uppkomst, fortplantning och mottagning av det mänskliga örat.

Huvudaoaent

ljudets fysikaliska grunder och storheter - grundläggande vågrörelselära

en studios akustiska uppbyggnad rumsakustik

- den mänskliga röstens och olika musikinstruments klangutbredning - olika ljudmiljöers påverkan på människan

- bullerbekämpning, örats fysiologi, hörselskador

- uppbyggnad och programmering av elektroniska musikinstrument såsom syntar, trummaskiner, sequenser m m

talsyntes

MUSIKTEORI Nål

I musikteori skall de studerande få kännedom om musikteorier och musikinstrumentens utveckling och klanger. Ämnet skall ge färdighe­

ter i att läsa och analysera skriven musik.

Huvudaoaent

- olika musikinstruments klang genom gehörsträning instrumentering inom olika musikstilar och epoker - översiktlig musikhistoria och repertoar

- olika stilars epoker och klangideal notläsning

- ackordanalys - partiturläsning - rytmik

EL-TELETEKNIK OCH SERVICE Nål

Ämnet skall ge kunskap i ellära och elektronik samt utveckla fär­

digheter i att avhjälpa enklare fel på inspelningsutrustningar.

(40)

Huvudmomoment

elektroniska komponenter och dess symboler elektriska storheter

läsning av block- och kopplingsschema

- en studios kraft- och teletekniska uppbyggnad - analog och digital teleteknik

- analoga och digitala ljudsystem

- MIDI (musical instrument digital interface)

- elektriska säkerhetsföreskrifter samt första hjälpen vid el-olyckor

förbindningteknik

- metoder för felsökning och avhjälpning av brum

- grundläggande mätteknik, användande av elektriska mätinstrument och tolkning av mätdata

felsökning.

DATATEKNIK Mål

I ämnet datateknik skall de studerande orienteras om datateknikens utveckling och möjligheter att styra inspelningar.

Huvudmoment

- datateknikens historia - datateknikens grunder

- datateknikens praktiska och teoretiska möjligheter inom adminis­

tration, media, ljud- och musikteknik - programmering av datorer samt val av språk

system för datorsimulerad akustik

- svårigheter med anpassning människa/maskin

REDIGERING Nål

Ämnet skall ge kunskaper och färdigheter i redigering av såväl tidigare inspelat som direktinspelat ljud.

Huvudmoment

- redigering av inspelat tal och inspelad musik - direktsändningsteknik inom radio-TV

- nivå- och tonavvägning av tal/musik

- utformning av radioprogram och reportage

(41)

EKONOMI Nål

T ämnet ekonomi skall de studerande få kunskaper i grundläggande ekonomi inom mediabranschen.

Huvudaoaent

- grundläggande ekonomiska begrepp, administrativa rutiner, de företagsekonomiska ämnena ur juridisk synvinkel

- mediabranschens uppbyggnad, branschavtal - upphovsrättslagar

- statens kulturpolitiska mål.

YRKESORIENTERING Mål

De studerande skall i ämnet orienteras om ljudteknikernas arbets­

marknad .

Huvudaoaent

ljudteknikernas arbetsmarknad, arbetsmarknadsfrågor, facklig tillhörighet

ljudteknikernas ansvars- och arbetsområde - producenternas ansvars- och arbetsområde - arbetsmiljöfrågor.

VIDEOTEKNIK Mål

I ämnet videoteknik skall de studerande orienteras om videobran­

schens verksamhet.

Huvudaoaent

en videoproduktions uppläggning från manus till färdig produkt - TV-teamets sammansättning och arbetssätt

- olika videosystem och format - synkroniseringssystem

ljudeffektanläggning

ljussättning, bedömning av bildkvalitet

ljud- och bilddistribution.

(42)

Läroplaner 1987:70

Normalutrustning i gymnasieskolan

1987-04-27

SÖ fastställer noraalutrustningslista för påbyggnadsutbildningen LJUDTEKNIK

enligt tia- och kursplaner kungjorda i Läroplaner 1987:69 Förteckningen upptar stadigvarande utrustning soa SÖ anser nödvän­

dig för att kursplanens a&l skall kunna uppnäs. Angivenutrustning kan ersättas Bed annan likvärdig oa inte undervisningen därigenoa försäaras. I de fall fabrikat och typbeteckning förekoaaer är dessa att se soa exeapel i syfte att undvika oafattande aateriel- beskrivningar.

Förteckningen utgår från vad soa behövs för en klass oa 16 elever och tar inte hänsyn till aöjligheterna för flera klasser inoa saaaa studieväg eller klasser från olika studievägar att geaensaat utnyttja utrustningen. Vid planeringen avundervisningen aåste var­

je Böjlighet till sådant saabruk tillvaratas.

Föreskrifter oa statsbidrag aeddelas i SÖ-FS för aktuellt budget­

år. Oa undervisningen helt eller delvis kan genoaföras aed utrust­

ning soa är avsedd för annan linje eller kurs utgår soa regel inte statsbidrag för aotsvarande ny utrustning.

KONTROLLRUM 1 Benäaning

- Ljudkontrollbordl

- Autoaationssystea inkl dator

- Multikanalbandspelare, 24 kanaler 2" inkl fjärrkontroll och autolokator

- Brusreducering, rackaonterade - Masterbandspelare

- Kassettbandspelare

- Golvaonterad annexpult utrustad aed:

Digital delay Reverb

Koapressorrack aed 2 st Deesser och 6 st koapressorer

Koapressor, stereo Noisegate

Spektruaanalysator Equalizer

- Mikrofonväxel aonterad på vägg - Infällt golvstativ innehållande:

Centralväxelfält (linje)

Antal

(43)

Slutsteg för alternativ lyssning Radioturner

Nätdel till kontrollbord - Lyssningssystea

- Närfältaonitor »ed slutsteg - Videoaonitor

KONTROLLROM 2

Benäaning Antal

- Ljudkontrollbord inkl aöbel aed jackväxel­

fält, 16 reglar varav 4 i stereoutförande 1

- Bandspelare 1/ 4 " 3

- Skivspelare inkl fjärrstart- och förlyss-

ningsaodul, saat stativ, tonara och pickup 2

- CD-spelare 1

- Kassetbandspelare 1

- Cartridgebandspelare 1

- Lyssningssystea, aonitor 1

- Närfältaonitor a slutsteg 1

GEMENSAM UTRUSTNING FÖR RUM 1 OCH 2

- Mikrofoner 43

- Lineboxar, passiva 10

- Lineboxar, aktiva 5

- Mikrofonkabel å 10 Beter 50

- Gitarrkabel å 5 Beter 10

- Stativ Bed boa 20

- Saå stativ aed boa 10

- Bordstativ 6

- Kyrkstativ 6

- Hörlurar 16

- Stereoanläggning 1

MUSIKINSTRUMENT

- Flygel 1

- Truaset aed baskagge, virvel, pukar, stativ

och stol 1

- Cyabalsats 1

- Gitarrförstärkare 1

- Basförstärkare 1

- Klaviaturförstärkare 2

- Synthesizer 2

- Truaaaskin 1

- Digital sequenser 1

VERKSTADSUTRUSTNING

- Oscilloskop

- Tongenerator

- Frekvensräknare

- Likspännningsaggregat

(44)

- Analogt universalinstruaent - Digitalt universalinstruaent - Finverktygsuppsättning - Growerktygsuppsättning - Lab-bänk

- Lyssningsförstärkare - Lyssningshögtalare ANALYSRÖN

- Bandspelare

- Kassettbandspelare - Lyssningssystea

- Kontrollpanel Bed förstärkare BILDANLAGGNING

- Takaonterad videokaaera aed fjärrstyrningsaöjlighet, aobil. Kaae- ran skall kunna styras från annexpult i kontrollrua 1 aed pan - tilt - zooa - focus.

- Monitor aed trådlös fjärrkontrol placerad i tak i kontrollrua 1 och 2.

- Centralstativ i kontrollrua 1 utrustas aed en videoväxel aed för­

greningar över hela anläggningen

- Storbildsvideo placerad i taket i analysruaaet, aotordriven duk på- vägg saat VHS HiFi videobandspelare.

HÖGTALARANLÄGGNING

- Mixerboard 1

- Equalizer 1

- Multikabel aed linda och scenliapa 1

- Högtalare, toppsystea 2x12" + 1" 1

- Bassystea 2x15" 1

- Slutsteg typ LAB SS 300 B, do 500 B, do 1000 B 1

- Delningsfilter 1

- Rackvagn 1

- Nedhörningshögtalare 2

- Nedhörningsslutsteg typ LAB SS 500 B 1

- Mikrofoner 10

- Stativ 12

- Transportl&dor för stativ, aikrofon och sladd

- Nikrofonkabel A 10 Beter 16

- Högtalarkabel 2,5 aa A 10 aeter 10

ÖVRIGT

- Kablering i anläggningen skall ske enligt Riks- och Lokalradions standard

- Kabelkanaler skall vara av utanpåligande utförande aed utdrags­

lådor och don.

(45)

Läroplaner 1987:71

Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

1987-05-08

SÖ fastställer med stöd av skolförordningen 8 kap 1 $ samt »ed stöd av vuxenutbildningsförordningen 1 kap 12 ( del av läroplan för gym­

nasieskolan och för kommunal och statlig vuxenutbildning avseende påbyggnadsutbildningen:

BARNOMSORG

Nordisk yrkesklassificering nr:

Studievägs- och ansökningskod:

Kurskod i komvux:

Kurslängd i gymnasieskolan:

Lektioner i komvux:

Klasstorlek:

153.10 Vd 216 92060 40

1 läsår 960

högst 16 elever Behörighetskrav: slutförd 3-årig gymnasielinje eller 2-årig social linje, konsumtionslinje, social servicelinje eller vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård eller jämförbar utbildning i komvux eller motsvarande kunskaper och färdigheter. I komvux kan minst två års yrkeserfarenhet inom området ersätta kravet på genomgången gymna­

sial utbildning.

I komvux ges betyg efter femgradig betygskala i kurserna Barnomsorg 0-7 år I

Barnomsorg 7-12 år I Barnomsorg 7-12 år II

och betyget Godkänd eller Icke godkänd i kursen Barnomsorg 0-7 år II

I läroplan för gymnasieskolan, allmän del, anges mål och riktlinjer fastställda av regeringen samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet utfärdade av SÖ.

Påbyggnadsutbildning i komvux skall anordnas i enlighet med be­

stämmelserna i Lvux 82, mål och riktlinjer, vuxenutbildningsför­

ordningen (SFS 1985:288 med senare ändringar) samt Sö:s föreskrif­

ter och allmänna råd.

(46)

TIMPLAN

Ämnen Veckotimmar

(gy)

Antal lektioner (koavux)

Barn- och ungdomskunskap 8 240

Vårdkunskap 2 60

Kostkunskap 2 60

Naturorientering 2 60

Musik 1 ) 2 60

Bild och fora 1 ) 2 60

Pedagogiskt drama b 1 30

Rörelse 2 60

Praktik inom barn- och

ungdomsverksamhet 2) 11 330

Summa 32 960

Tilläggskurser 3

Summa 35

1 ) Betyg ges ej i äanet.

2 ) Undervisningen i praktik bedrivs som inbyggd utbildning.

KOMPLETTERANDE BESTJUMELSER DA KURSEN ANORDNAS I KONVQX Separata kurser.

KUUXfid filU

92060 41 Barnomsorg 0 - 7 år I 240 lektioner

92060 42 Barnomsorg 0 - 7 år II 240 lektioner

92060 43 Barnomsorg 7 - 12 år I 240 lektioner

92060 44 Barnomsorg 7 - 12 år II 240 lektioner

(47)

BARNOMSORG PO 1 år MODULINDELNING

Varje aodul omfattar ca 350 undervisningstimar i gymnasieskolan respektive 240 lektioner i koavux

MOD DL 1 Barnomsorg 0 - 7 år I Barn- och ungdoaskunskap Kostkunskap

Naturorientering Bild och fora Musik

Pedagogiskt draaa Rörelse

Tilläggskurs

MODUL 2 Barnoasorg 0 - 7 år II Praktik inoa barnverksamhet 0 - 7 år Barn- och ungdoaskunskap

Vårdkunskap Bild och fora Musik

Pedagogiskt draaa Rörelse

Tilläggskurs

MODUL 3 Barnoasorg 7 - 12 år I Barn- och ungdoaskunskap

Vårdkunskap

Praktik inoa allaän fritidsverksamhet Bild och fora

Musik

Pedagogiskt draaa Rörelse

Tilläggskurs

MODUL 4 Barnoasorg 7 - 12 år II Barn- och ungdoaskunskap

Vårdkunskap Rostkunskap Naturorientering

Praktik inoa barn och ungdoasverksaahet Bild och fora

Musik

Rörelse

Tilläggskurs

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :