A N M Ä L N I N G A R O C H R E C E N S I O N E R 63
i n g å r i e n e l e k t r i s k s t r ö m k r e t s , ä r h o m o g e n o c h j ä m n t j o c k , så
avtar dess spänning kontinuerligt, s å l ä n g e s t r ö m k r e t s e n ä r slu-
t e n » . D e n h ä r k u r s i v e r a d e d e l e n ä r a v s e d d att b e t y d a n å g o t a n n a t ä n v a d d e n s p r å k l i g t sett b e t y d e r . — V i d f r a m s t ä l l n i n g av l ä r a n om i n d u k t i o n s s t r ö m m a r finner j a g det för m i n d e l l ä m p - l i g a s t att u t g å i f r å n att en ä n d r i n g a v det m a g n e t i s k a k r a f t f l ö d e t g e n o m e n av e n sluten l e d n i n g b e g r ä n s a d y t a i l e d n i n g e n a l l t i d i n d u c e r a r e n e l e k t r i s k s t r ö m ( d ä r E M K ä r p r o p . m o t ä n d r i n g s - h a s t i g h e t e n ) . Ett s ä t t att å s t a d k o m m a d e n n a ä n d r i n g är att för- flytta e n r ö r l i g s t r ö m d e l , s ä att flödet g e n o m l e d n i n g e n ö k a s e l l e r m i n s k a s . H ä r m e d f å s s o m s p e c i a l f a l l f ö r f : s u t g å n g s p u n k t (sid. 92); s p e c i a l f a l l e t p r a k t i s k t sett v i k t i g t , d ö r f ö r att det f ö r - e n k l a r u p p f a t t n i n g e n a v d y n a m o m a s k i n e r s och m o t o r e r s v e r k - n i n g s s ä t t . F ö r d e l e n m e d h ä r s k i s s e r a d e b e h a n d l i n g s m e t o d v i s a r
sig b ä s t v i d f ö r k l a r i n g e n a v s j ä l v i n d u k t i o n i e n e n k e l l e d n i n g (sid- 95). I n t e t tal o m att k r a f t l i n j e r n a » v a n d r a i n » m o t e l l e r ut i f r å n l e d a r e n k a n f ö r m å l e d a r e n att skära s i n a e g n a kraft- l i n j e r ; d ä r e m o t inses o m e d e l b a r t , att det k r a f t f l ö d e , s o m s t r ö m - m e n s j ä l v s ä n d e r g e n o m s i n s l u t n a l e d n i n g , v a r i e r a r m e d s t r ö m - s t y r k a n . S i d . 1 4 2 ( f ö r s ö k att p å v i s a luftelektricitet) s ä g e s : » E i e k - t r o m e t e r n g ö r ett utslag, a n g i v a n d e s p ä n n i n g s s k i l l n a d e n m e l l a n luftlagret p å l å g a n s o c h e l e k t r o m e t e r n s h ö j d » . V o r e r ä t t obe- k v ä m t att n ö d g a s h a e l e k t r o m e t e r n u p p s t ä l l d p å m a r k e n ; det r ä c k e r , o m i n s t r u m e n t e t ä r f ö r s e t t m e d l ä m p l i g t a n o r d n a d j o r d - l e d n i n g .
B o k e n a v s l u t a s m e d en k o r t h i s t o r i k , v a r s intresse f ö r ele- v e r n a f ö r h ö j e s g e n o m a v b i l d n i n g a r av h i s t o r i s k a p e r s o n l i g h e t e r o c h t i l l d r a g e l s e r . E n b ä t t r e b i l d a v S v a n t e A r r h e n i u s h a d e v a r i t ö n s k v ä r d . O m h o n o m s ä g e s , att h a n » b l . a. h ä r l e t t t e o r i n för luftelektriciteten o c h d ä r m e d b e s l ä k t a d e f e n o m e n ss. å s k a o c h n o r r s k e n » . D e t t a är f ö r m y c k e t sagt; n y a t e o r i e r o m d e s s a ä m n e n se fortfarande a l l t e m e l l a n å t d a g e n s ljus.
R e c e n s i o n e n h ä n f ö r s i g n ä r m a s t till l ä r o b o k e n f ö r r e a l g y m - n a s i e t ; d e n för l a t i n l i n j e n a v s e d d a b o k e n u t g ö r i h u v u d s a k d ä r a v e n n å g o t f ö r k o r t a d u p p l a g a . E. S.
H. Yngve Larson. Lärobok i geometri, m o t s v a r a n d e E u - k l i d e s ' f ö r s t a , t r e d j e o c h f j ä r d e b ö c k e r . ( U p p s a l a o c h S t h l m , A l m q v i s t & W i k s e l l ; 1 0 0 s i d . , 3: 75.)
S a t s e r n a s o r d n i n g ä r en a n n a n ä n h o s E u k l i d e s ; b e v i s e n , d ä r de u t f ö r t s , i h u v u d s a k de e u k l i d e i s k a . F ö r f . s t r ä v a r efter e n k l a o c h n a t u r l i g a k o n s t r u k t i o n e r ; p å s i n a s t ä l l e n får k o n s t r u k - t i o n e n e r s ä t t a b e v i s — e l l e r a x i o m . E x e m p e l : efter att i sats
A N M Ä L N I N G A R O C H R E C E N S I O N E R
' 8 h a visat, hur m a n g e n o m en g i v e n p u n k t k a n d r a g a en ritt l i n j e , p a r a l l e l l m e d en g i v e n r ä t linje, ger h a n som koroll.: » O m t v å p a r a l l e l l a . r ä t a l i n j e r s k ä r a s av en tredje, s ä ä r o a l l e r n a t - v i n k l a r n a l i k a s t o r a » . N å g o t p a r a l l e l l a x i o m e l l e r p a r a l l e l l p o s t u - l a t e x i s t e r a r ej för förf. O m v ä n t k a n det o c k i n t r ä f f a , att b e v i - sen ä r o för o m s t ä n d l i g a , s å s o m d å det i s a l s 1 0 ( = E u k l . 1 : 1 6 ) b e v i s a s u t f ö r l i g t , att en t r i a n g e l s y t t e r v i n k e l är s t ö r r e ä n v a r o c h en f ö r s i g a v de m o t s t å e n d e i n n e i v i n k l a r n a . — B e v i s e t f ö r sats 1 5 ( = E u k l . 1 : 2 4 ) g ä l l e r e n d a s t för den f o r m , fig. i texten h a r . J ä m f . M å r t e n S t r ö m e r s u p p l a g a av E u k l i d e s . — A v 4:de k o n g r u e n s - fallet b e h a n d l a s e n d a s t det g e o m e t r i s k t viktigaste s p e c i a l f a l l e t , att de g i v n a v i n k l a r n a ä r o r ä t a . D e t t a k a n gott f ö r s v a r a s , m e n me- t o d e n ä r d e n s o m b ä s t l ä m p a r s i g för b e v i s a v det a l l m ä n n a fallet; det s p e c i e l l a k a n b e v i s a s v i d a e n k l a r e . — P å s i d . 4 5 i en p a r e n t e s en e g e n d o m l i g l a p s u s : » C i r k l a r n a s ä g a s t a n g e r a v a r - a n d r a — — — i n n a n t i l l , om den e n a c i r k e l n faller helt o c h h å l l e t i n o m den a n d r a ( d e n s e n a r e c i r k e l n faller n a t u r l i g t v i s d å h e l t o c h h å l l e t u t a n f ö r den f ö r r a ) » !
E . S.
K o r t a r e meddelanden.
Sjätte allmänna utbildningskursen, som p å K u n g l . S k o l - ö v e r s t y r e l s e n s u p p d r a g a n o r d n a s av C e n t r a l f ö r b u n d e t f ö r n y k t e r - h e t s u n d e r v i s n i n g , är nu b e s t ä m d att h å l l a s ä f o l k h ö g s k o l a n i Ö n n e s t a d ( v i d K r i s t i a n s t a d ) u n d e r tiden 1 2 — 2 8 j u l i 1 9 2 6 . F ö r e - l ä s a r e b l i v a fil. d:r T h o r i l d D a h l g r e n , s k r i f t s t ä l l a r e E . H . T ö r n - b e r g , p r o f e s s o r M . P f a n n e n s t i l l , p r o f e s s o r E i n a r S j ö v a l l , f ö r s t e a k t u a r t e n H a n s G a h n , k a n s l i r å d e t G . H . v o n K o c h , b y r å c h e f e n E W i j k m a r k , p r o f e s s o r E . S o m m a r i n , ö v e r d i r e k t ö r e n E . J : s o n T h u l i n o c h l e k t o r O s c a r O l s s o n .
T i l l t r ä d e till k u r s e n j ä m t e s t a t s s t i p e n d i u m å 1 2 5 k r o n o r k o m m e r att l ä m n a s å t =0 d e l t a g a r e . A n s ö k n i n g s r ä t t till d e s s a p l a t s e r o c h s t i p e n d i e r ä g a studie- o c h u n g d o m s l e d a r e samt a n d r a f u n k t i o n ä r e r i n o m o l i k a o r g a n i s a t i o n e r , s a m f u n d o c h i n s t i t u t i o n e r ä v e n s o m p r ä s t e r o c h p r e d i k a n t e r m . fl. V i d a n s ö k a n s k a l l fogas uppgift om å l d e r , y r k e , b e f a t t n i n g a r och f ö r t r o e n d e u p p d r a g e v e n t u e l l t t i d i g a r e b e v i s t a d e k u r s e r , d e l t a g a n d e i o l i k a o r g a n i s a - tioners a r b e t e etc. A n s ö k a n s k a l l f ö r e u t g å n g e n av februari v a r a i n s ä n d till C e n t r a l f ö r b u n d e t f ö r n y k t e r h e t s u n d e r v i s n i n g , T u n n e l - g a t a n 1 9 , S t o c k h o l m .
