Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg
Miljökonsekvensbeskrivning
Landskrona kommun, Skåne län
2018-12-13
Trafikverket
Postadress: Box 366, 201 23 Malmö
Besöksadress: Gibraltargatan 7, 211 18 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning, Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg, Landskrona kommun, Skåne län, Vägplan
Författare: Kristina Hermansson, Kreera Samhällsbyggnad AB Dokumentdatum: 2018-12-13
Ärendenummer: TRV2016/68767 Åtgärdsnummer: 9777
Uppdragsnummer: 154808 Version: 4.0
Kontaktperson: Olof Fredholm, projektledare, Trafikverket
TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.4.0
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 5
2. INLEDNING 6
2.1. Bakgrund 6
2.2. Planeringsprocessen 7
2.3. Mål för projektet 8
2.4. Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen 8
2.5. Samråd 8
2.6. Avgränsningar 9
2.7. Sakkunskap 10
3. NOLLALTERNATIV 12
4. VÄGPLANENS FÖRSLAG 13
4.1. Val av utformning 13
5. MILJÖ 17
5.1. Landskapsbild 17
5.2. Naturmiljö 19
5.3. Boendemiljö 22
5.4. Friluftsliv 23
5.5. Naturresurser 24
6. PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN 26
6.1. Typ av arbeten 26
6.2. Behov av etableringsområden 26
6.3. Miljökonsekvenser 26
7. MÅLUPPFYLLELSE 28
7.1. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål 28
7.2. Påverkan på hänsynsregler 29
7.3. Påverkan på miljökvalitetsnormer 30
7.4. Påverkan på hushållningsbestämmelser 31
8. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FORTSATT ARBETE 32
8.1. Sammanfattande bedömning 32
8.2. Den fortsatta planeringsprocessen 32
8.3. Miljöfrågor att utreda vidare 32
8.4. Kommande miljöprövningar 32
9. REFERENSER 33
1. Sammanfattning
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör vägplan för ny gång- och cykelväg längs väg 1357 Glumslöv-Ålabodarna. Vägplanen är det näst sista skedet i planerings- och projekteringsskedet för en väg och syftar till att reglera lokalisering och huvudsaklig utformning av väganläggningen för att möjliggöra vägrätt. I nästa skede, när en
bygghandling tas fram, bestäms exakt hur gång- och cykelvägen ska byggas. Vägplanens MKB ska godkännas av länsstyrelsen.
Framtagandet av en MKB är en process där arbetet med miljökonsekvenserna har pågått parallellt med framtagandet av gång- och cykelvägens utformning. På så sätt har
konsekvenserna för miljön beaktats och påverkat utformningen av gång- och cykelvägen.
Gång- och cykelvägen föreslås ligga på väg 1357:s södra sida. Den avgränsas i den befintliga gång- och cykelövergången i Glumslöv och parkeringsplatsen, i utkanten av Ålabodarna.
Gång- och cykelvägen är 3 meter bred och ligger mestadels med en skiljeremsa på cirka 3 meter från vägen. I trånga sektioner såsom till exempel förbi bostadsfastigheter i utkanten av Glumslöv, minskas skiljeremsan.
Gång- och cykelvägen kommer att göra intrång i högvärdig jordbruksmark och på bostadsfastigheter. Gång- och cykelvägen kommer att göra ett intrång i Glumslövs naturvårdsområde och en dispensansökan är under framtagande för att klarlägga bland annat intrånget, dess påverkan och förslag till kompensationsåtgärder.
Anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs med väg 1357 ökar tillgängligheten, säkerheten och den upplevda tryggheten för gående och cyklister. Därmed stärks tillgängligheten inom området och gång- och cykelvägen bidrar positivt till riksintresse friluftsliv.
2. Inledning
Trafikverket driver en vägplan för att utreda förutsättningarna för anläggandet av en gång- och cykelväg utmed väg 1357, Ålabodsvägen, mellan Glumslöv och Ålabodarna. Gång- och cykelvägen ska möjliggöra för oskyddade trafikanter att cykla säkert. Vägplanen drivs i enlighet med lagstadgad planläggningsprocess och projektet samfinansieras av Trafikverket och Landskrona kommun.
2.1. Bakgrund
Väg 1357, Ålabodsvägen, är 2,5 km lång och sträcker sig mellan orterna Glumslöv och Ålabodarna. Vägsträckan ligger i Landskrona kommun i Skåne län. Glumslöv har ca 2 400 invånare och ligger cirka åtta kilometer norr om Landskrona. Ålabodarna ligger vid havet och är ett lokalt och regionalt besöksmål.
Vägen är en rak väg, skyltad till 70 km/h. På långa partier har vägen god sikt vilket gör att bilister tenderar att köra för fort, detta resulterar i att sträckan som saknar separerad gång och cykelväg, upplevs otrygg för oskyddade trafikanter. Sträckan är prioriterad för cykelväg enligt Region Skånes cykelvägsplan och placerad i gruppen 1-3 år i perioden 2016.
Figur 1 Översiktskarta, väg 1357 är markerad med en röd rektangel.
Helsingborg
Malmö Landskrona
2.2. Planeringsprocessen
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Trafikverkets planeringsprocess regleras i väglagen (VL 1971:948) och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning.
Detta dokument utgör miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande en samrådshandling som beskriver hur projektet utformas och dess påverkan på omgivningen, särskilt miljöaspekter.
Samrådshandlingen ligger till grund för Trafikverkets samråd med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att inhämta deras kunskap och synpunkter.
Synpunkterna som kommer in sammanställs därefter i en samrådsredogörelse. Handlingen bygger vidare på samrådsunderlaget som låg till grund för länsstyrelsen bedömning av betydande miljöpåverkan. Tidigare samråd, samrådsunderlaget och tillhörande
samrådsredogörelse finns att tillgå hos Trafikverket.
Figur 2 Planläggningsprocessen för byggande av väg eller järnväg. Detaljeringsgraden för åtgärderna ökas succesivt.
Länsstyrelsen har den 28 september 2017 beslutat att projektet med anläggandet av gång- och cykelväg längs den aktuella delen av väg 1357 kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och därför upprättas denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Synpunkterna och kunskaperna som inhämtas i samrådet har inom projektet bearbetats och inarbetats i samrådshandlingen. I nästa steg av planprocessen ställs förslaget till vägplan ut som granskningshandling och samtliga intressenter har möjlighet att lämna ytterligare synpunkter, detta beräknas ske under januari 2019. Därefter sker en fastställandeprövning vid vilken vägplanen kan godkännas.
Samråd sommar 2017
Beslut om betydande miljöpåverkan (2017-09-28)
Samråd (vintern 2017/2018)
Granskning (vintern 2018/2019)
Fastställelseprövning (våren 2019)
Figur 3 Orienteringskarta över utredningsområdet och målpunkter längs sträckan.
2.3. Mål för projektet
Åtgärden omfattar anläggande av en separerad gång- och cykelväg mellan Glumslöv och Ålabodarna längs med väg 1357. Gång- och cykelvägen ska ansluta på ett logiskt och lämpligt sätt till befintligt cykelnät.
Projektmålen för den nya gång- och cykelvägen är:
Möjliggöra för oskyddade trafikanter att på ett trafiksäkert och tryggt sätt ta sig mellan målpunkterna i områdena.
Cykelförbindelsen ska vara trafiksäker (separerad), direkt, bekväm (hårdgjord och tillräckligt bred) samt attraktiv för att åstadkomma förbättrad tillgänglighet och trygghet.
2.4. Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning anges i Miljöbalken kap 6 § 1:
”Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Lag (2017:955).”
2.5. Samråd
Under den nu aktuella delen av vägplanearbetet har ett samrådsmöte genomförts med länsstyrelsen (2017-11-9) för att identifiera miljöaspekter och bestämma lämplig avgränsning. Samråd har också ägt rum med Landskrona kommun.
Samrådsmöte med allmänheten och andra berörda har hållits 2018-01-17 efter kallelse via brev till sakägare och annonsering i tidning. Samrådshandlingar har även varit tillgängligt på Trafikverkets hemsida och på Trafikverkets kontor i Malmö under samrådstiden 2017-01- 15 - 2017-02-02. Ytterligare samråd har även hållits under sommaren 2018 med vissa
enskilda fastighetsägare som blir berörda i större utsträckning än andra. Trafikverket höll under senvåren 2018 ytterligare samråd med jordbruksmarksägare och arrendatorer för att ytterligare utreda deras behov och hur en lösning kan skapas som ej innebär omfattande intrång i deras möjligheter att bedriva verksamheten. Samtliga fastighetsägare med
bostadsfastigheter har också kontaktats enskilt för att boka in ett enskilt samtal i anslutning till samrådstiden.
Under hösten 2018 reviderades vägplaneförslaget med att gång- och cykelvägens sektion breddades från 2,5 m till 3,0 m samt att den mot Glumslöv ändrade sträckning för södra till norra sidan väg 1357 på en sträcka av 155 m. Denna ändring har föranlett behov av
kompletterande samråd med berörda längs den nya sträckningen av gång- och cykelvägen, längs den norra sidan av väg 1357. Samråd med dessa har hållits under september och oktober 2018 efter att brev skickats ut till de berörda. Synpunkter har inkommit om intrånget på intilliggande fastigheter.
Inkomna samrådssynpunkter har sammanfattats i en separat samrådsredogörelse tillhörande vägplanen. Synpunkter från samråden bemöts samt inarbetas i planförslaget i den mån det är möjligt och rimligt. Frågeställningar och synpunkter som framkommit har handlat om intrång på jordbruksmark och om enskilda fastighetsägares behov. Många synpunkter har kommit in om den trafikens höga hastigheter på vägen.
2.6. Avgränsningar
2.6.1. Geografisk avgränsning
Vägplanen avgränsas till att innehålla gång- och cykelvägens direkta anspråksområde. I arbetet med att utreda miljökonsekvenser, finns ingen anvisad avgränsning. Projektets fysiska påverkansområde innefattar vägplaneområdet, medan influensområdet varierar beroende på vilken typ av aspekt som studeras.
2.6.2. Avgränsning i tid
Tidsmässigt avgränsas miljökonsekvensbeskrivningen till år 2040.
2.6.3. Avgränsning i sak
Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar i huvudsak på att belysa påverkan på de
sakområden som bedömts vara relevanta för gång- och cykelvägen. Dessa beskrivs nedan.
En första avgränsning har stämts av med Länsstyrelsen i Skåne på avgränsningssamrådet den 29 november 2017.
Följande sakområden har avgränsats bort:
Kulturmiljö avgränsas bort då påverkan på kulturvärdena i utredningsområdet bedöms som ringa. Se nedan för motivering.
Buller och luftkvalitet avgränsas bort då gång- och cykeltrafik inte alstrar buller eller luftföroreningar.
Vattenmiljö avgränsas bort då det inte finns några vattenmiljöer i utredningsområdet som påverkas.
Risk avgränsas bort då byggandet av gång- och cykelvägen inte innebär någon tillkommande risk. En gång- och cykelväg skapar däremot en tryggare trafikmiljö för oskyddade trafikanter.
De sakområden som bedömts vara relevanta att studera och som utgör rubrikerna i konsekvensbeskrivningen är:
Landskapsbild fokuserat på gång- och cykelvägens inverkan i det öppna landskapet.
Naturmiljö med fokus på påverkan av naturreservatet.
Boendemiljö med fokus på intrånget i bostadsfastigheter.
Friluftsliv med fokus på riksintresset för friluftsliv.
Naturresurser med fokus på ianspråktagandet av jordbruksmarken.
Avgränsning kulturmiljö
Riksintresse för kulturmiljövården Råå-åns dalgång (M:K10) täcker in hela den aktuella sträckan. Området är dalgångsbyggd med ett svagt kuperat öppet odlingslandskap med tydliga spår av bosättningskontinuitet sedan stenåldern. Främst bymiljöer, gårds- och säterimiljöer, lerfyndigheter och lämningar efter stenkols- och lerbrytning är utpekade som betydelsefulla. Hela den beröra sträckan ligger även inom riksintresse för högexploaterad kust.
Registrerade fornlämningar finns inom utredningsområdet, dessa beskrivs i
samrådsunderlaget. Inom vägplanens avgränsning finns en fast fornlämning: Glumslöv 80:1 som består av en bytomt/gårdstomt. I FMIS är lämningen klassad som bevakningsobjekt men Länsstyrelsen i Skåne klassar alla bytomter som fast fornlämning. Byggandet av en ny gång- och cykelväg intill väg 1357 förändrar inte strukturen inom bytomten.
Den arkeologiska processen rörande fornlämningarna är hanterad och klar och inga ytterligare arkeologiska undersökningar krävs (samråd/tillstånd enligt KML, dnr 431- 20762-2016).
Utredningsområdet har således kulturmiljövärden som är värdefulla, riksintresset utpekar landskapets svagt kuperade öppna odlingslandskap med tydliga spår av bosättnings- kontinuitet och att främst bymiljöer, gårds- och säterimiljöer, lerfyndigheter och lämningar från sten- och lerbrytning som betydelsefulla. Den nya gång- och cykelvägen ändrar inte dessa förutsättningar då den ligger i anslutning till en befintlig struktur i form av väg 1357.
Vägstrukturen förstärks i området men påverkar inte bilden av det öppna odlingslandskapet eller bebyggelsestrukturerna. Sakfrågan kulturmiljö bedöms få ringa påverkan och
avgränsas därför bort. Effekterna av planförslaget avseende landskapsbild behandlar frågorna kring landskapet och miljöerna, det kan likväl läsas ur kulturmiljöperspektiv.
Trafikverket har vid ett samrådsmöte 2017-11-29 redovisat förslag till avgränsning av MKB för länsstyrelsen och Länsstyrelsen hade då inget att erinra om förslaget.
2.7. Sakkunskap
Projektet leds av Olof Fredholm, Trafikverket samt tidigare Maria Wedin. För
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har Kreera Samhällsbyggnad ansvarat. Uppdragsledare tillika ansvarig för MKB har varit Kristina Hermansson med 15 års erfarenhet av fysisk planering med ett särskilt fokus på miljöbedömningar och uppdragsledning. Joséphine Tardy, landskapsarkitekt LAR/MSA, med 4 års erfarenhet, har varit teknikansvarig
landskap. Göran Sevelin, samhällsplanerare och landskapsarkitekt, har verkat som handläggare inom miljöbedömning. Kristina Hermansson och Göran Sevelin har under våren 2018 kompletterat med en utbildningsdag om förändringarna i miljöbalken som trädde i kraft 1 jan 2018. Teknikområdesansvarig för naturinventeringar avseende biotopskydd har varit Håkan Andersson vid Calluna som är biolog med över 15 års
erfarenhet. Håkan Åström har i projektet ansvarat för samordning av miljöspecialister inom Trafikverket. Åström har 12 års erfarenhet som miljöspecialist inom Trafikverket och dessförinnan 12 års erfarenhet vid Länsstyrelsen. Sammantaget svarar
projektorganisationen väl till lagstiftningens krav om kompetens och sakkunskap för genomförande av miljöbedömning.
3. Nollalternativ
Enligt Miljöbalken, MB 6 kap 35 §, punkt 3, ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla
”uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte
påbörjas eller vidtas.” Detta redovisas genom ett så kallat nollalternativ.
Nollalternativet är den situation som kan antas bli följden av att gång- och cykelvägen inte blir av. Nollalternativet avser en situation 2040. Miljösituationen i området bedöms vara ungefär som idag.
4. Vägplanens förslag
4.1. Val av utformning
Gång- och cykelvägen är ca 2,5 km lång och ligger på södra sidan av väg 1357. Den avgränsas i den befintliga gång- och cykelövergången i Glumslöv och parkeringsplatsen, i utkanten av Ålabodarna längs södra sidan av väg 1357. Gång- och cykelvägen är 3 meter bred och går främst genom öppet jordbrukslandskap och ligger åtskild från väg 1357 med en cirka 3 m bred skiljeremsa. Gång- och cykelvägen möter terrängen med en innerslänt med 1:3 lutning och ytterslänt med 1:2 lutning. Gång- och cykelvägen avvattnas generellt mot det yttre diket.
Cykelvägens bredd och överbyggnad har anpassats för att möjliggöra beteslastning från denna.
I fem punkter längs sträckan anpassas gång- och cykelvägen till omgivningen genom att få en annan utformning, sektionen förändras, dessa beskrivs nedan.
Figur 4 Kartan visar de passager där sektionen för gång- och cykelvägen förändras, dessa är numrerade. De vita pilarna visar gång- och cykelvägens avgränsning.
Figur 5 Så kallad normalsektion, 3 meter skiljeremsa från befintlig väg, 3 meter gång- och cykelväg samt bakslänt som varierar i utbredning beroende på omgivningen.
1 2
3
4 5
1 Örenäs gård, allén
Den första punkten där sektionen förändras är i sektion 0/370-0/500, där gång- och cykelvägen går ut till en bredare sektion då den går på utsidan av allén framför Örenäs gård.
Här blir skiljeremsan från väg 1357 cirka 5 m bred, för att minimera skada på trädens rotsystem och för att ej avskärma regnvatten från rötterna.
2 Vid Örenäs gård, bostadsfastigheten
Direkt öster om allén går gång- och cykelvägen direkt över till en smal sektion i 0/500- 0/560 mellan bostadsfastigheten och väg 1357. Det är boningshusets läge mycket nära vägen som gör den smala sektionen nödvändig. Gång- och cykelvägen smalnas av till 2 m bred och skiljs från väg 1357 mot körbanan med 5 cm hög kantsten.
Figur 6 Kartan visar passage 1 och 2 vid Örenäs gård där gång- och cykelvägen går i en smal sektion.
Den streckade linjen anger ett alternativt förkastat förslag.
Öster om sektion 0/560 går gång- och cykelvägen åter med normalsektion med mindre variationer fram till sektion 1/070, korsningen med Strandnäsvägen.
3 Vid Strandnäsvägen
Gång- och cykelvägen viker av från väg 1357 innan korsningen med Strandnäsvägen och följer efter korsningen fastighet Nedra Glumslöv 8:24:s baksida innan den återgår till normalsektion i sektion 1/210. Anledningen till att denna lösning valts är att gång- och cykelvägen inte får plats mellan fastigheterna längs väg 1357 utan att smalna av vägen till ett dubbelriktat körfält.
Figur 7 Kartan visar passage 3 vid Strandnäsvägen där gång- och cykelvägen går bakom bebyggelsen. Den streckade linjen anger ett alternativt förkastat förslag.
4 Husraden i Glumslövs utkant
I Glumslövs utkant går gång- och cykelvägen åter ihop till en smal sektion. Villabebyggelsen längs väg 1357 s södra sida gör detta nödvändigt. Vid sektion 1/660 smalnas gång- och cykelvägen åter av till 2 m bred och skiljs från väg 1357 med förhöjning och 10 cm kantsten mot körbanan.
5 Infarten till Glumslöv
I sektion 1/840 korsar gång- och cykelvägen väg 1357 (Ålabodsvägen) till norra sidan om vägen för att inne i Glumslöv sedan ansluta dels till den befintliga gång- och cykelvägen längs Vikingaleden samt i förlängningen till den kommunala Ålabodsvägen. Figuren nedan visar en översikt över förslaget samt två avfärdade förslag (dessa beskrivs nedan). Längs sträckan är gång- och cykelvägen 2 meter bred och skiljs på sträckan från vägen med kantsten.
Figur 8 Kartan visar passage 4 och 5 i utkanten av Glumslöv. Streckade linjer anger alternativa, förkastade, förslag.
Längst i öster skiljs gång- och cykelvägen åter av med skiljeremsa och breddas till 2,5 meter för att ansluta till befintlig gång- och cykelväg längs Vikingaleden. Under samrådsprocessen har förslaget att ansluta gång- och cykelvägen till befintligt övergångställe avfärdats. Det finns två huvudmotiv till gång- och cykelvägens nya sträckning vid infarten. För det första bedöms sikten och trafiksäkerheten bättre vid övergångställets nya läge. För det andra innebar den tidigare föreslagna sträckningen att intrång gjordes i en jordbruksfastighet (Nedra Glumslöv 15:28) på sådant vis att deras verksamhet försvårades.
Som alternativ till båda dessa sträckningar har även en placering söder om bostadshusen (omnämna i punkt 4 ovan) och på södra sidan av jordbruksfastigheten Nedra Glumslöv 15:28 utretts. Detta förslag har i ett tidigt skede kunnat avfärdas eftersom det sammantaget anses ofördelaktigt. Det främsta skälet till dess avfärdande är att sträckningen skulle
innebär en betydande omväg och riskerar leda till att oskyddade trafikanter istället väljer att följa väg 1357 och ej nyttjar gång- och cykelvägen. Placeringen lever därmed ej upp till projektmålen avseende gen och direkt sträckning. Vidare skulle markintrånget i jordbruksmark och -fastighet vara betydande och anses ej försvarbart i relation till alternativen.
En lösning med anslutning till befintlig gång- och cykelväg på norra sidan av väg 1357, istället för den södra, leder till att det befintliga övergångstället och väganslutningen för gång- och cykeltrafiken (öglan) tas bort.
Anslutningar
Anslutningen mot befintliga gång- och cykelvägar i Glumslöv sker dels till gång- och cykelvägen längs Vikingaleden och dels till den kommunala delen av Ålabodsvägen (som är avklippt från väg 1357 idag). Längs Ålabodsvägen saknas separat cykelväg men
hastighetsbegränsningen är 30 km/h.
Mot Ålabodarna avslutas gång- och cykelvägen norr om samhället mot parkeringsplatsen.
Gång- och cykelvägen gör en tvär sväng så att den ställer sig vinkelrätt mot väg 1357. Gång- och cykelvägen har även små radier mot väg 1357 för att bli mer tillgängligt för cyklister som ansluter från väg 1357 och parkeringen.
Vid korsningen med tillfartsvägen mot Örenäs slott dras gång- och cykelvägen in så att skiljeremsan blir 5 m bred, därigenom får en bil plats att stå mellan väg 1357 och gång- och cykelvägen, och därmed inte blockera gång- och cykelvägen i väntan på att köra ut på väg 1357.
4.1.1. Gestaltningsprinciper
Gång- och cykelvägen bör placeras så att den passar in i och följer det omgivande
landskapets topografi och skala. Vägen ska upplevas som en del av landskapet och det ska kännas naturligt och smidigt att använda den.
Där gång- och cykelvägen har en skiljeremsa mot väg 1357 ska denna sås med
ängsfröblandning med fröer typiska för blommande och artrik åkerkantsmiljö. Traditionella och hotade växer tillsammans med både de hotade och blommande arter som finns på platsen idag kan med fördel användas. På platsen finns de hotade arterna vit Sminkrot och Kösa medan befintliga blommande arter är till exempel vallmo.
Där gång- och cykelvägen går mycket nära befintlig bostadsbebyggelse byggs gång- och cykelvägen med en smal sektion, det vill säga den byggs helt utan skiljeremsa med förhöjd kantsten om 10 cm mot körbanan (förutom förbi bostadsfastigheten vid Örenäs gård, där höjden är 5 cm). Genom detta och mjuka radier i förändringen mellan gång- och cykelväg med och utan skiljeremsa gör gång- och cykelvägen så litet intrång som möjligt i befintliga trädgårdar som möjligt.
Som kompensationsåtgärd för träd i allén vid Örenäs gård, som tas bort, föreslås två nya träd planteras i förlängning av allén åt väster.
5. Miljö
5.1. Landskapsbild 5.1.1. Förutsättningar
Området som väg 1357 ligger i räknas enligt Det skånska landsbygdsprogrammet – ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (2007) som låglänt landskap och är en del av Lund- och Helsingborgsslätten. Det beskrivs som ett enkelt storskaligt jordbrukslandskap med stora infrastrukturkorridorer, sällsynt i att det både har tät befolkning och
jordbruksmarker. Trakten kring Landskrona (tillsammans med Lund) beskrivs som den mest karakteristiska för området.
Planeringsförutsättningarna för Landskrona stads översiktsplan anger tre olika
landskapskaraktärer längs med sträckan. Den största delen beskrivs Åkerlandskap, flackt – svagt kuperat som karaktäriseras av långa siktlinjer i ett öppet och storskaligt åkerlandskap med små topografiska variationer. På södra sida av sträckan östra hälft anges
landskapskaraktären Åkerlandskap, kuperat som har samma karaktär som det flacka och svagt kuperade men med större topografiska variationer i mjuka böljor. I sträckans västra utkant anges Klintkust som beskrivs som dramatiska branter när strandkanten.
Väg 1357 går genom ett öppet och rationellt odlat jordbrukslandskap. Glumslöv ligger högre än Ålabodarna och på krönet öppnar sig långa utblickar mot havet och över slätter norrut.
Vid samhällets kant öppnar sig även utblickar åt söder. Marken sluttar mot havet på båda sidor av väg 1357, landskapet riktigt böljar. Nästintill överallt längs sträckan kan havet, åtminstone skymtas, men hur lång sikten är varierar på grund av det böljande landskapet och öarna av grönska. Vid havet, strax innan väg 1357 kommer fram till Ålabodarna, ger landborgens krön en kraftig lutning ned mot havet. Väg 1357/Ålabodsvägen svänger tvärt och nedför landborgen till Ålabodarna. Längs vägen finns ett antal partier av grönska och bebyggelse som ansluts till väg 1357 med mindre lokalvägar.
Figur 9 Det jordbruksdominerade landskapet.
På tre ställen längs sträckan kommer bebyggelsen riktigt nära vägen på ena eller båda sidorna. Alla dessa punkter sammanfaller med höjdpunkter i landskapet. I Glumslöv sker detta först i samhällets utkant. Det ligger villaträdgårdar med häck ända fram till vägen på
den norra sidan av vägen med allé och hagar mittemot samt på den södra sidan då landskapet öppnar upp sig på den norra sidan. Det andra stället där bebyggelsen kommer nära vägen ligger ungefär mitt på sträckan i vägkorsningen mellan väg 1357 och
Strandvägen/Nybovägen. På den norra sidan finns det fyra villor, varav en ligger mycket nära vägen och alla har trädgårdar och häckar ända fram till vägen. På den södra sidan finns en villa med en lång häck och en huskropp precis i vägkant. Det tredje stället är ca 600- 650m från svängen ner mot Ålabodarna. Här finns två villor på vardera sida av vägen, den södra med fasaden bara några meter från vägen och den norra med häck mot vägområdet.
Därefter följer en allé på den södra sidan och en bit öppen mark på den norra innan man på norra sidan når en gård med tre huskroppar ett fåtal till någon meter från vägområdet.
Figur 10 Bilden till vänster visar bebyggelseraden i utkanten av Glumslöv. Bilden till höger visar bebyggelsen vid Strandvägen/Nybovägen.
5.1.2. Effekter nollalternativ
Nollalternativet innebär att ingen utbyggnad av gång- och cykelvägen sker. Därmed sker ingen förändring av landskapet mot dagens situation.
5.1.3. Effekter planförslag
Gång- och cykelvägen förläggs söder om befintlig väg 1357 med en skiljeremsa på 3 meter förutom i trånga passager förbi husgrupper längs sträckan. Byggandet av gång- och cykelvägen tar jordbruksmark i anspråk och breddar den befintliga väganläggningen med skiljeremsan, gång- och cykelvägen samt ett dike som avslutar mot jordbruksmarken.
Som det uttrycktes i samrådsunderlaget är det av största vikt för landskapsbilden att gång- och cykelvägens profil följer befintligt landskap så långt det går och att omsorg läggs ner på att utforma skiljeremsan. I arbetet med att ta fram vägplaneförslaget har gång- och
cykelvägens profil justerats för att ligga så bra i landskapet som möjligt och för att intrånget i jordbruksmarken ska bli så litet som möjligt. Skiljeremsan behöver ha en viss bredd för att kunna ta hand om vägdagvatten från vägen och likaså diket utanför gång- och cykelvägen mot jordbruksmarken, allt i enlighet med gällande normer. Bredden på sektionen kommer att bli drygt åtta och en halv meter. Gång- och cykelvägen kommer medföra en påverkan på landskapet och utformningen av vägdikena är av största vikt för att minimera påverkan. Där gång- och cykelvägen har en skiljeremsa mot väg 1357 ska denna planteras med
ängsfröblandning med fröer typiska för blommande och artrik åkerkantsmiljö. Traditionella och hotade växer tillsammans med både de hotade och blommande arter som finns på platsen idag kan med fördel användas.
5.2. Naturmiljö
Då sträckan främst utgörs av rationellt odlad jordbruksmark blir de obrukade naturelement som finns, till exempel alléer, åkerholmar och trädgårdar, än mer värdefulla för att skapa spridningskorridorer och biotoper för flora och fauna.
5.2.1. Förutsättningar Nationella intressen
Riksintresse för naturmiljö Hildesborg – Ålabodarna (N47) täcker in hela den aktuella vägsträckan. Området är skyddat på grund av sina mäktiga jordlager med skikt som illustrerar olika istidslämningar och en bördig kalkrik mark. Området har även drumliner som skapar en karaktäristik brant mot havet. I branterna finns stor artrikedom av flora och främst insektsfauna.
Sträckan täcks i princip helt av Glumslövs naturvårdsområde. Naturvårdsområden betraktas sedan miljöbalken trädde i kraft som naturreservat med skillnaden att pågående
markanvändning inte bör försvåras avsevärt. Syftet med detta naturvårdsområde är att bevara ett öppet jordbrukslandskap med hänsyn till dess värde för landskapsbild och kulturhistoria samt att längs kusten slå vakt om intressanta geologiska skärningar och vegetationstyper med sällsynta floraelement. Enligt naturvårdsområdets föreskrifter är det förbjudet att avverka, röja eller plantera träd utanför tomtmark och därför krävs särskild dispens för åtgärder avseende alléerna.
Figur 11 Skyddsområden i utredningsområdet.
Strandskydd
Figur 12 Länsstyrelsens beslut om strandskydd. Strandskyddet markerat i rött respektive gult.
Länsstyrelsen har 2014 beslutat om vilka områden som ska ha utvidgade strandskydds- områden för Landskrona kommun. I direkt anslutning till Ålabodarna är strandskyddet begränsat till 100 meter bortsett från bebyggelsen som är undantagen. Väg 1357 utgör gräns för ett utvidgat strandskydd om 300 meter längs kusten norr om Ålabodarna. Även söder om Ålabodarna är strandskyddet utvidgat till 300 meter.
Lokala intressen
De rödlistade åkerogräsen Kösa och Sminkrot, klassade som nära hotade (NT), har noterats på vissa platser i dike och slänter.
Som ett led i vägplanen har en inventering gjorts av objekt med generellt biotopskydd inom en zon på 50 meter från den befintliga vägen. Generellt biotopskydd omfattar enligt 7 kap 11
§ i miljöbalken alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar. Syftet med biotopskyddet är att bevara den biologiska mångfalden. Skyddet omfattar ”mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda”. Inom ett sådant biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.
Sammanlagt har åtta objekt med generellt biotopskydd identifierats. Dessa är två mindre vattenytor, tre alléer och tre åkerholmar. Det objekt som har rikast flora är det mindre vatten som ligger i infarten till Glumslöv här finns bland annat den lokalt ovanliga arten rostnate. Detta småvatten utgörs av ett utjämningsmagasin för dagvatten från gata och väg i Glumslöv tätort. I inget av objekten har några hotade eller skyddade arter hittats.
Tysklönnsallén vid Örenäs gård är den av alléerna som har äldst träd och ur natursynpunkt är mest värdefull. Den ligger också tätt på vägen i en trång sektion. De andra två alléerna är dels på vägen upp mot Örenäs slott och dels en Oxelallé där Ålabodsvägen övergår i
Vikingaleden. Den senare är relativt nyplanterad och har mindre direkt koppling till jordbruksmarken då den ligger i Glumslövs ytterområde inom detaljplanelagt område.
5.2.2. Effekter nollalternativ
Vid nollalternativet bedöms naturmiljön inte förändras mot dagens situation vilket innebär att de biotopskyddade områdena är i samma skick som idag men också att diken och slänt ej såtts med en fröblandning som ökar den biologiska mångfalden. Slänt och diken i
vägområdet bedöms då, liksom idag, ha ett visst men begränsat naturvärde.
5.2.3. Effekter planförslag
Gång- och cykelvägen kommer att göra ett intrång i Glumslövs naturvårdsområde och en dispensansökan har tagits fram för att klarlägga bland annat intrånget, dess påverkan, effekter och förslag till kompensationsåtgärder.
Gång- och cykelvägen kommer inte påverka värdena i riksintresset, då det syftar till
områdets geologi och markens bördighet. Den karaktäristiska branten mot Öresund, kallad Landborgen, påverkas inte, då gång- och cykelvägen avslutas innan branten börjar.
Gång- och cykelvägen ligger utanför strandskyddat område.
De objekt som är skyddade av generellt biotopskydd som påverkas av vägplanen är Tysklönnsallén vid Örenäs gård, Oxelallén och utjämningsmagasinet vid infarten till Glumslöv. Övriga objekt med generellt biotopskydd ligger utanför vägplanens markintrång och kommer ej att påverkas av vägplanen. Dispens för den biotopskyddade allén som kräver särskild dispens i och med att den ligger inom naturreservatet hanteras i en separat
dispensansökan. Biotopskydd och biotopskydd som kräver särskild dispens framgår av plankartorna.
Då gång- och cykelvägens sträckning har förändrats kommer avvattning inte längre ske direkt till utjämningsmagasinet. Avvattning kommer att ske likt vägen avvattnas idag, till befintligt vägdike.
Oxelallén i infarten till Glumslöv kommer inte att påverkas av den nya gång- och cykelvägen då den ansluter till Glumslöv på norra sidan av väg 1357.
Tysklönnsallén är den biotop som påverkas som har högst naturvärde och
kompensationsåtgärd vid åverkan på den måste genomföras. För att inte skada trädens rotsystem föreslås den nya gång- och cykelvägen anläggas med en skiljeremsa om 3 meter till stammarna, skiljeremsan till väg 1357 är 5 meter. Vid anläggandet av en ny väg behöver utgrävning göras för vägens överbyggnad. Längs med allén beräknas detta grävdjup bli ca 30-50 centimeter och i den fortsatta detaljplaneringen bör åtgärders tas för att grävdjupet ej skall överskrida dessa värden. Grävdjupet är då lägre än dagens plogdjup vilket innebär att inga etablerade rötter kommer skadas vid grävandet. Med 3 meter skiljeremsa och beskrivet grävdjup bör ingen åverkan ske på trädens rotsystem.
Den östligaste tysklönnen i raden av alléträd (närmast Glumslöv) kommer att behöva avverkas eller flyttas för att göra plats åt gång- och cykelvägen. I första hand bör utredas om trädet bedöms ha sådan livskraft och kvalité i övrigt att det överlever och kan motivera en flytt. I andra hand behöver trädet avverkas och då kompenseras. Kompensationsåtgärd föreslås bli plantering av två nya tysklönnar i andra änden (västra sidan) av allén. Dessa placeras med samma avstånd som träden har i den befintliga raden av träd och för detta ändamål finns plats i vägplanen. En flytt av trädet kan ske antingen till motsvarande plats eller en tätare placering på östra sidan av allén beroende på vad som bedöms mest gynnsamt.
I slänt och dike växer Kösa och Sminkrot på sina platser vilka är rödlistade som nära hotade.
Diken och slänter som inte kan brukas bör planteras med en fröblandning av blommande örter som finns på platsen idag, till exempel vallmo, tillsammans med kulturogräs och andra örter som traditionellt hittas i rikare åkerkanter – detta för att återinföra en flora som historiskt troligtvis varit mycket vanlig på platsen och stärka den biologiska mångfalden samt för att förstärka landskapsbilden och landskapets agrara karaktär. De skyddade växter som redan finns på platsen, Kösa och vit Sminkrot, bör ingå i blandningen men den exakta blandningen av fröer bör diskuteras och bestämmas i samråd med Länsstyrelsen i
dispensansökan. Åtgärden bidrar till att skydda de värden som finns i vägområdet idag samt bidrar till en förhöjd biologisk mångfald och förstärkning av naturvärdena.
5.3. Boendemiljö 5.3.1. Förutsättningar
Längs med Ålabodsvägen finns tre mindre grupperingar av hus i direkt anslutning till vägen därutöver finns enstaka bostadshus på lite längre avstånd på anslutande enskilda vägar. De största bostadsområdena i anslutning till vägplanen är dock inne i Glumslöv samt
Ålabodarna. De tre husgrupperingarna är: Örenäs Gård samt två hus, bystrukturen i korsningen med Nybo- och Strandnäsvägen samt vid infarten till Glumslöv där båda sidor av Ålabodsvägen kantas av hus.
Örenäs gård innefattar flera huskroppar bland annat boningshus, det är dock
ekonomibyggnader som ligger närmast vägen. Strax efter Örenäs Gård mot Glumslöv till finns ett hus på vardera sida om vägen där det på södra sidan är klart närmast vägen men båda fastigheterna ligger i direkt anslutning mot väg.
I korsningen med Nybo- och Strandnäsvägen finns en något större samling bostadshus med omkring 10 bostadshus i sammanhållen bebyggelse samt ytterligare hus längre ner på de anslutande vägarna. Bebyggelsen ligger primärt på norra sidan om Ålabodsvägen längs med Nybovägen, på södra sidan finns ett hus som är i direkt anslutning till Ålabodsvägen. Totalt har fem fastigheter tomtgräns direkt mot vägen.
Vid infarten till Glumslöv ligger på södra sidan om vägen nio bostadsfastigheter varav några är nybyggda. Väg 1357 svänger vidare söder ut runt södra Glumslöv och byter namn till Vikingaleden vid korsningen med Sundviksvägen. Ålabodsvägens äldre sträckning fortsätter dock i ost-västlig riktning in i Glumslöv som kommunal gata, dock utan direkt koppling till väg 1357 då denna brutits. Längs med norra sidan av Ålabodsvägen, både det som idag utgör väg 1357 och dagens kommunala gata, finns bostadsfastigheter vid infarten till Glumslöv.
Figur 13 Bilden till vänster visar bebyggelseraden i utkanten av Glumslöv. Bilden till höger visar bebyggelsen vid Strandvägen/Nybovägen.
5.3.2. Effekter nollalternativ
Nollalternativet innebär ingen förändring mot dagens situation.
5.3.3. Effekter planförslag
För samtliga boende i vägens närområde bedöms anläggandet av gång- och cykelvägen ge ökad tillgänglighet samt säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter vilket bedöms som positivt. För de bostadsfastigheter som vägplanen innebär ett intrång på tomtmark kommer vägplanen innebära att gång och cykelvägen anläggs delvis inom trädgårdsmark vilket bedöms upplevas som en nackdel för de boende. Även bostadsfastigheter där försiktighets- och skyddsåtgärder gör att gång- och cykelvägen juridiskt ligger utanför men i direkt anslutning till fastigheten bedöms i vissa fall upplevas negativt. En positiv aspekt för dessa boende är samtidigt att de får en direkt anslutning till gång- och cykelvägen vilket bidrar till ytterligare trygghet och säkerhet som anses särskilt gynnsamt för barn och barnfamiljer.
5.4. Friluftsliv
5.4.1. Förutsättningar
Väg 1357 leder mellan stationsorten Glumslöv samt samhället Ålabodarna vid havet. Vägen är därför mycket viktig för transport till och från olika typer av aktiviteter och rekreation knutna till havet, kusten och kulturlandskapet. Hela området utgör riksintresse för högexploaterad kust.
Kusten berörs av strandskydd och områden för utvidgade strandskydd, se kapitel 5.2.1 och figur 12.
Hela den aktuella vägsträckan täcks även in av Riksintresse för Friluftsliv enligt miljöbalken 3.6 (FM08 Ven) med motiveringen att området har särskilt goda förutsättningar för
berikande upplevelser i natur- och kulturmiljö. Utpekade aktiviteter är cykling, strövande, promenader, vandring, bad, båtliv, fiske, naturupplevelser och kulturupplevelser.
Riksintresse för högexploaterad kust syftar till att främja en hållbar utveckling av
kustzonerna och begränsa exploateringar och ingrepp i miljön som påtagligt skadar kultur- och naturvärden. På 1970-talet framhöll riksplaneringen betydelsen av att vara restriktiv mot exploatering i kustzonen, en linje som slogs fast i och med 1987 års naturresurslag. Från och med 1999 är ingår riksintresse kustzon i miljöbalkens (MB) fjärde kapitel. Vidare skall särskild beaktande tas till turism och friluftsliv, då särskilt det rörliga friluftslivet.
Lokalt är Ålabodarnas hamn och strand mycket frekventerat fritidsmål, särskilt sommartid.
Även grönområdet vid Örenäs slott utgör ett besöksmål för friluftsliv och rekreation.
Därutöver finns även två populära rekreationsslingor med Ålabodsvägen som gemensam väg.
5.4.2. Effekter nollalternativ
I nollalternativet bedöms förutsättningarna för friluftsliv inte påverkas eller förändras nämnvärt.
5.4.3. Effekter planförslag
Anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs med väg 1357 ökar tillgängligheten, säkerheten och den upplevda tryggheten för gående och cyklister. Därmed stärks tillgängligheten inom området och gång- och cykelvägen bidrar positivt till riksintresse friluftsliv.
Anläggandet innebär en exploatering inom riksintresse högexploaterad kust vilket anses negativt med hänseende till riksintresset men anläggandet bidrar även positivt till friluftsliv vilket är positivt ur riksintresset hänseende. Sammantaget bedöms åtgärden vara i linje med riksintresset för högexploaterad kusts syften men hänsyn bör tas för minimerande av negativ inverkan på kultur- och naturvärden.
Gång- och cykelvägen ligger utanför strandskyddat område.
5.5. Naturresurser
5.5.1. Förutsättningar
Enligt miljöbalken 3 kap. 4§: ”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse och anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”.
Jordbruksmarken längs hela den utpekade sträckan är enligt Landskronas översiktsplan klass 10, den högsta klassen för jordbruksmark.
5.5.2. Effekter nollalternativ
I nollalternativet bedöms förutsättningarna för naturresurser inte påverkas eller förändras nämnvärt.
5.5.3. Effekter planförslag
Högvärdig jordbruksmark kommer att tas i anspråk av byggandet av gång- och cykelvägen.
Gång- och cykelvägen kommer att byggas i direkt anslutning till befintlig väg 1357 och längs med denna, förutom vid husgruppen på mitten av sträckan och vid Glumslövs gård. Där går gång- och cykelvägen bakom fastigheterna. För byggandet av gång- och cykelvägen kommer mark tas i anspråk på ett mått av 7,5 meter från befintligt släntkrön till nytt släntkrön.
Jordbruksfastigheterna är stora i området och befintliga åkeranslutningar kommer att finnas kvar i framtiden. Någon svårodlad impedimentmark kommer inte skapas som försvårar brukandet. Impedimentmark kommer att skapas vid husgruppen vid
Strandnäsvägen där gång- och cykelvägen går bakom bostadshusen. Denna mark är dock förhållandevis liten till ytan.
Jordbruksmarken kommer att kunna brukas på samma sätt som tidigare, man kan komma att köra över gång- och cykelvägen för att nå jordbruksmarken så någon ytterligare barriär skapas inte. Beteslastning kommer att kunna göras från gång- och cykelvägen. Markan- språket är negativt ur naturresursperspektiv då jordbruksmarken är den bästa som finns i Sverige, klass 10.
Ur naturresursperspektiv är det också negativt att det kommer att bli ett massöverskott i projektet, matjorden kommer behöva grävas ur och ersättas med fyllningsmassor för att ge en bra väguppbyggnad.
6. Påverkan under byggtiden
Påverkan under byggtiden är temporär och konsekvenserna varar i de flesta fall så länge vägbygget varar. Påverkan består av det buller, de vibrationer och luftföroreningar som byggnadsarbeten och transporter kan medföra. Byggnadsarbetena påverkar såväl människor som natur.
Påverkan består av både direkta störningar där gång- och cykelvägen byggs och indirekt påverkan av exempelvis ökat antal transporter i närområdet.
6.1. Typ av arbeten
De arbeten som kommer att utföras är främst:
Schaktning
Transporter av massor och material
Beläggningsarbeten
Förväntade störningar från dessa aktiviteter är främst påverkan på mark, buller, vibrationer och störningar från transporter av material och massor.
6.2. Behov av etableringsområden
Vägplanen definierar ett vägområde, det vill säga den mark som behövs för själva
anläggningen; gång- och cykelvägen med diken och anslutningar. Vägplanen behöver också definiera områden för tillfällig nyttjanderätt av mark under byggtiden för
etableringsområden.
Parkeringen vid Ålabodarna är det möjliga etableringsområde för uppställning av byggfordon och upplag som planläggs med tillfällig nyttjanderätt. Området för tillfällig nyttjanderätt skall vara väl avgränsat samt utformas så att det ej blockerar tillgång till parkeringen och fornlämningarna. Den tillfälliga nyttjanderätten tar omkring 900 m2 av parkeringens yta (3500 m2) i anspråk, således mindre än en tredjedel av parkeringens yta.
Parkeringen ligger inom strandskyddat område och vägplanen gör därmed ett intrång i strandskyddet.
6.3. Miljökonsekvenser
Byggnationen av gång- och cykelvägen kommer att påverka trafiken och framkomligheten på väg 1357. Bullernivån kommer att höjas under byggtiden som beräknas till cirka fyra månader. Buller från schakt och transporter kommer endast att pågå dagtid och omfattas av riktvärden för buller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från
byggarbetsplatser, NFS 2004:15.
De fastigheter som ligger närmast vägen kan komma att beröras av vibrationer vid
packnings- och beläggningsarbeten varför det föreslås att besiktningar av fastigheter inom 50 m från planerad gång- och cykelväg utförs före och efter entreprenadens genomförande.
Vibrationsmätare föreslås sättas upp i fastigheter inom riskzonen på 50 m från planerad gång- och cykelväg.
Byggnationen planeras till hösten utanför sommarsäsongen då det är färre besökare.
Allmänheten som besöker området kan trots det uppleva försämrad tillgänglighet men den negativa effekten begränsas betydligt.
Etableringsområdet som tillfälligt nyttjas under byggnationen ligger fullständigt inom utvidgat strandskydd. Strandskyddet syftar till att skydda friluftsliv och naturintressen.
Tillgången till fornlämning, parkering och promenadslinga kommer inte blockeras. Viss negativ inverkan sker dock genom att besökare måste samsas med byggtrafik. Vidare minskar kapaciteten på parkeringsplatsen då knappt en tredjedel av ytan nyttjas som etableringsyta. Genom att byggnation och anläggning sker under hösten begränsas den negativa effekten på friluftsliv. Parkeringen bedöms inneha mycket ringa naturvärden, vidare bedöms byggnationen inte nämnvärt påverka faunan i närområdet varför påverkan på naturintressen bedöms ringa.
I byggskedet tar entreprenören fram ett kontrollprogram med en samlad beskrivning av hur man arbetar med att förebygga och åtgärda påverkan på mark, vatten eller närboende för att se till att reglerna till skydd för miljö och hälsa följs. Frågor som bedöms aktuella i detta projekt är bullernivån, vibrationer, påverkan på alléträden och påverkan på jordbruks- marken, såsom till exempel packning av jordmassor av tunga fordon.
7. Måluppfyllelse
7.1. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål
Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska
tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.
Miljökvalitetsmålen delas in i generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål.
Skånes miljömål
Länsstyrelsen i Skåne har i uppdrag av regeringen att i samarbete med skånska aktörer, såsom t ex kommuner, Region Skåne och Trafikverket, arbeta för att miljömålen nås.
Sedan 2013 utgör Skånes miljömål samma som de nationella målen:
Generationsmålet som är ett övergripande mål som anger inriktningen för
samhällsomställningen som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås.
Miljökvalitetsmålen (16, varav 15 gäller för Skåne) beskriver det tillstånd i miljön som arbetet ska sikta mot – den kvalitet miljön ska ha.
Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera
miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in.
Skånes utmaningar, det vill säga största miljöproblemen i Skåne bedöms, av Länsstyrelsen, vara:
Hållbara transporter i Skåne: Minska utsläpp av klimatgaser, miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från vägtrafiken.
Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag: Minska utsläpp av miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från jordbruket.
Skydd av Skånes natur- och kulturvärden: Öka den biologiska mångfalden och bevara kulturmiljöer som hotas av ett ohållbart nyttjande eller av strukturomvandlingar inom jordbruk, skogsbruk och fiske.
Hållbar konsumtion i Skåne: Minska miljögifter i samhället, till exempel i varor, avfall och slam.
Hushållning med Skånes mark och vattenresurser: Minska exploatering av mark och landskap, till exempel när man anlägger infrastruktur och bebyggelse.
Dessa utmaningar ligger till grund för skånska åtgärder för miljömålen. För att uppnå miljömålen behöver arbetet göras på flera fronter, av myndigheter, intresseorganisationer, privatpersoner och företag. Länsstyrelsen har en samordnande roll och har tagit fram åtgärdsprogrammet ”Skånska åtgärder för miljömålen”. Programmet innehåller 77 åtgärder som kan genomföras till år 2020 för att förbättra förutsättningarna att nå miljökvalitets- målen i länet. För respektive åtgärd finns en huvudaktör och medaktörer för genom- förandet. Åtgärder som Trafikverket är huvudaktör eller medaktör till som är relevanta för detta projekt är:
Hållbara transporter i Skåne:
Attraktivare kollektivtrafik för ökat kollektivtrafikresande. Trafikverket är medaktör.
En separat gång- och cykelväg längs 1357 förbättrar möjligheten för de boende i Ålabodarna och längs vägen att gå eller cykla till busshållplatser och tågstation i Glumslöv.
Stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Trafikverket är medaktör.
En separat gång- och cykelväg längs 1357 utgör i sig en stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik.
Skydd av Skånes natur- och kulturvärden
Minskad påverkan från hårdgjorda ytor. Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kommuner.
En separat gång- och cykelväg medför att andelen hårdgjorda ytor ökar vilket är
motsatsen till åtgärden. Byggandet av gång- och cykelvägen förbättrar dock hanteringen av vägdagvatten från befintlig väg, då ett nytt dike erfordras i samband med gång- och cykelvägen.
Naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar, banvallar och kraftledningsgator.
Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kraftbolag, kommuner och markägare.
Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande.
Förhindra spridning av invasiva främmande arter. Trafikverket är medaktör.
Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande.
Det finns fler åtgärder inom denna kategori som Trafikverket är aktör i, såsom t ex
Naturvård med fokus på värdekärnor utifrån ett landskapsperspektiv, i samrådshandlingen har denna fråga värderat igen, men påverkan på dessa områden bedöms som ringa vid anläggandet av en gång- och cykelväg.
7.2. Påverkan på hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna återfinns i 2 kap. Miljöbalken och är grundläggande för den som utför eller planerar att utföra något som påverkar eller riskerar att påverka människors hälsa eller miljön.
1§ Bevisbörderegeln - verksamhetsutövaren har bevisbördan.
MKB-processen är en led i uppfyllelsen av bevisbörderegeln som innebär att verksamhets- utövaren ska visa att hänsynsreglerna uppfylls.
2§ Kunskapskravet - man ska veta vad man gör så att man inte stör
Planprocessen enligt väglagen borgar för god kunskap om vägplanens förutsättningar, effekter och eventuella konsekvenser.
3§ Försiktighetsprincipen - redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått
Negativa konsekvenser och risk för sådana skall belysas i miljöbeskrivning respektive MKB.
Åtgärdsförslag för att undvika eller minska negativa konsekvenser skall redovisas och så kommer ske i samrådshandlingen. Gång- och cykelvägen medför dock inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått.
4§ Produktvalsprincipen - man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön
Ej aktuellt i samrådshandlingen.
5§ Hushållnings- och kretsloppsprinciperna - man ska hushålla med råvaror och energi I samrådshandlingen utreds möjligheten att återanvända matjord i nära anslutning till utredningsområdet.
6§ Lokaliseringsprincipen - man ska välja den plats som är lämpligast för miljön Framtagandet av samrådshandlingen inleddes med ett beslutsunderlag för val av sida, i detta underlag har naturresursfrågan iform av ianspråktagande av högklassig
jordbruksmark varit en faktor för val av sida.
7§ Skälighetsregeln - nyttan av en skyddsåtgärd eller ett försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna
Gång- och cykelvägen medför inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Dess utformning med så liten påverkan på landskapsbilden det är sammantaget möjligt är en viktig aspekt i projektet.
8§ Ansvar för att avhjälpa skador - skador ska avhjälpas, även sådana som orsakats tidigare
Verksamhetsutövaren är ansvarig för skador.
7.3. Påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i Miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för:
Luftkvalitet omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon
Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet kan vara en kritisk faktor i tätbebyggda miljöer och trånga stadsrum vilket inte är fallet i aktuell vägplan.
I ett systemperspektiv bidrar projektet till en förbättrad luftkvalitet främst genom att gynna gång- och cykeltrafik samt i viss mån kollektivtrafik och därmed minska behovet av transporter med bil.
Fisk- och musselvatten
Ej relevant i projektet då inga vattendrag finns i utredningsområdet som är upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Buller
Ej relevant i detta projekt då miljökvalitetsnormen för buller ej är relevant att behandla i projekt. Det är en strategisk planeringsfråga som behandlas på översiktsplanenivå.
Vattenförekomster
