Fast förbindelse Fårö Region Gotland, Gotlands län

(1)

BILAGA 1 – Samhällsekonomiska kalkyler

Fast förbindelse Fårö

Region Gotland, Gotlands län

PM Fördjupning av steg 1, 2 och 3 åtgärder, 2014-06-27 Projektnummer: 107323

(2)

Dokumenttitel: Fast förbindelse Fårö Skapat av: Atkins Sverige AB

Dokumentdatum: 2014-06-16 Dokumenttyp: Bilaga

DokumentID:

Ärendenummer:

Projektnummer: 107323 Version:

Publiceringsdatum:

Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Mats Berg, Trafikverket

Uppdragsansvarig: Ellen Fredholm, Atkins Sverige AB Tryck:

Distributör: Trafikverket, Solna strandväg 98, 172 90 Sundbyberg, telefon: 0771-921 921.

(3)

Innehåll

1 INLEDNING ... 4

2 ÅTGÄRDER ... 5

2.1 SÄSONGSANSTÄLLD PERSONAL – SOMMARTIDTABELL ... 5

2.2 FLER TURER MED DAGENS FÄRJOR –20 MIN TRAFIK – ÅRET RUNT ... 8

2.3 FLER TURER & YTTERLIGARE EN FÄRJA –10 MIN TRAFIK – SOMMARTIDTABELL ... 11

2.4 FLER TURER & YTTERLIGARE EN FÄRJA –10 MIN TRAFIK – KORT SOMMAR ... 14

2.5 LINFÄRJA –20 MIN TRAFIK – SOMMARTIDTABELL ... 17

2.6 LINFÄRJA –20 MIN TRAFIK – ÅRET RUNT ... 20

(4)

1 Inledning

De samhällsekonomiska kalkylerna har tagits fram och redovisas i följande fem steg:

Steg 1 – Definiera åtgärd: här beskrivs vad åtgärden förutsatts innebära för skillnader jämfört med ett jämförelsealternativ som i detta fall utgjorts av dagens färjetrafik.

Steg 2 – Identifiera samhällsekonomiska effekter: här beskrivs de samhällsekonomiska effekter som bedömts vara mest relevanta för åtgärden.

Steg 3 – Kvantifiera effekter: här kvantifieras de identifierade

samhällsekonomiska effekterna vilket innebär att storleken på effekterna uppskattats, till exempel utsläpp av koldioxid i antal ton eller väntetid i timmar.

Steg 4 – Värderade effekter: här värderas effekternas nyttor i kronor exempelvis under antagande om värdet av en timmes väntetid eller av ett kilo koldioxidutsläpp i kronor. Med nytta menas hur effekten påverkar samhällets välfärd. Nyttan av effekten kan också vara negativ till exempel genom ökade driftskostnader eller högre utsläpp av koldioxid.

Steg 5 – Diskontering: här redovisas nuvärdet för de nyttor och kostnader som gått att värdera. Diskontering innebär att man beräknar värdet idag av kostnader och effekter under hela åtgärdens ekonomiska livslängd som i detta fall antagits vara 60 år.

Diskonteringen görs under förutsättning att samhället antas ha ett visst krav på avkastning vilket beräknas som en diskonteringsränta som här antagits vara 3,5 % per år. Resultatet blir ett nuvärde som summerar effektens nytta över hela den

ekonomiska livslängden till ett nuläge som i detta fall utgjorts av år 2010.

(5)

2 Åtgärder

2.1 Säsongsanställd personal – sommartidtabell

2.1.1 Definition av åtgärd

Utredningsalternativet utgörs av åtgärden att anställda extrapersonal under sommarsäsongen juni till augusti för att packa bilar tätare på färjan vilket jämförts med jämförelsealternativet som är dagens färjetrafik.

Utredningsalternativ (UA)

Jämförelsealternativ

(JA) Kommentar

Extrapersonal tas in för att packa bilar tätare på färjan under

sommarsäsongens tre månader från juni till augusti.

Dagens färjetrafik

Extrapersonalen bedöms kunna packa bilar tätare och på så sätt öka kapaciteten på färjan till 48 bilar från dagens 44 bilar.

2.1.2 Identifierade samhällsekonomiska effekter

De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid för fordonstrafiken och ökade driftskostnader till följd av extrapersonal.

Effekt Kommentar

Väntetid Väntetiden för fordonstrafiken minskar då fler bilar får plats på färjan.

Driftskostnad Driftskostnaden ökar till följd av att extrapersonal tas in.

(6)

2.1.3 Kvantifierade effekter

När fler bilar får plats på färjan minskar väntetiden för fordonstrafiken vid kö; för gående och cyklister antas väntetiden inte påverkas. Driftskostnaden ökar enligt antagande om lönekostnader på 30 000 kr per månad per extrapersonal.

Effekt Antaganden

Exempel på effekt, nuläge 2010 (UA- JA):

Exempel på effekt, prognosår 2030 (UA- JA):

Väntetid

Färjans kapacitet ökar till 48 bilar (från dagens 44 bilar) under

sommarsäsongen juni till augusti.

- 54 944 timmar per

år - 77 388 timmar per år

Driftskostnad

Extrapersonal antas kosta 30 Kkr per månad per färja för två färjor under tre

sommarmånader.

180 Kkr per år Se värdering nedan.

2.1.4 Värderade effekter

Effekt

Exempel på värdering av effekt, nuläge 2010 (UA- JA):

Exempel på värdering av effekt, prognosår 2030 (UA- JA):

Väntetid - 4 700 Kkr per år - 6 700 Kkr per år

Driftskostnad 180 Kkr per år 278 Kkr per år

Den minskade väntetiden har värderats baserat på tidsvärden¹ som använts för olika resor (arbete, tjänste och övrigt) samt för olika fordonstyper (Pb, Lb och MC) är hämtade från ASEK².

Kostnaden för extrapersonal har antagits öka med 2,2 % per år baserat på

genomsnittlig ökning av arbetskostnadsindex under perioden 2008-2014 hämtat från SCB.

1För detaljerad beskrivning av använda tidsvärden se Samhällsekonomisk bedömning Fårö BILAGA, M4Traffic 2013-05-03

2ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet) är namnet på den myndighetsgemensamma samrådsgrupp som ansvarar för att utveckla de principer för samhällsekonomisk analys och de kalkylvärden som ska tillämpas i transportsektorns samhällsekonomiska analyser.

(7)

2.1.5 Diskontering

Nuvärde av nyttor diskonterade till år 2010:

Nuvärde

Väntetid 176,9 Mkr

Driftskostnad -7,7 Mkr summa: 169,2 Mkr

2.1.6 Slutsats

Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och generera ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 169,2 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010.

Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för fordonstrafiken som väntas överstiga det negativa bidraget i form av ökade driftskostnader för

extrapersonal.

(8)

2.2 Fler turer med dagens färjor – 20 min trafik – året runt

Utredningsalternativet utgörs av åtgärden att öka trafiken till 20-minuters intervaller under 9 månader under perioden från september till maj vilket jämförts med

jämförelsealternativet som är dagens färjetrafik med 30-minuters intervaller under denna period.

(JA) Kommentar

Utökning av färjetrafiken till 20-minuters

intervaller året runt.

Dagens färjetrafik

Fler turer sätts in under 9 månader från september till maj för att öka trafikeringen till 20-minuters intervall som idag är 30- minutersintervall.

De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid, ökade driftskostnader och ökade utsläpp av CO2. Väntetiden blir kortare dels p.g.a. kortare tid i kö och men även för de som inte kan tidtabellen eller behöver ändra sin resa till följd av tidtabellen när det inte är kö. Driftskostnaderna och utsläppen av CO2 ökar till följd av att fler turer sätts in.

Väntetid Väntetiden minskar till följd av ökad turtäthet.

Driftskostnad Kostnaden ökar till följd av att fler turer sätts in.

Utsläpp CO2 Ökade utsläpp av CO2 till följd av utökad färjetrafik.

(9)

När det inte är kö innebär ökad turtäthet en nytta som antagits utgöras av en fjärdedel av minskningen i turintervallet; det motsvaras av att alla inte känner till eller måste anpassa sin resa till tidtabellen. Minskad väntetid i kö har beräknats enligt metod för kölängdsberäkning Driftskostnaden har antagits baserat på uppgifter från färjedriften.

Utsläpp av CO2 har beräknats baserat på en uppskattad drivmedelsförbrukning på 5000 liter i timmen per färja.

Väntetid

Vid kö har väntetiden beräknats enligt

kölängdsberäkning; när det inte är kö antas väntetidsminskningen vara en fjärdedel av det förkortade turintervallet, d.v.s. 2,5 minuter per passage.

- 15 493 timmar per

Driftskostnad

Kostnaden antas öka med 4,5 kkr per dag under 272 dagar per år (perioden september till maj)

1 224 Kkr per år Se värdering nedan.

Utsläpp CO2

Bränsleförbrukningen väntas öka med 2 040 m³ per år under antagande att färjan förbrukar 5000 liter diesel per timme. Vidare antas att 1 m³ diesel motsvarar 2,68 ton CO2.

5 467 ton per år 5 467 ton per år

(10)

Den minskade väntetiden har värderats baserat på tidsvärden³ som använts för olika resor (arbete, tjänste och övrigt) samt för olika fordonstyper (Pb, Lb och MC) är hämtade från ASEK.

Driftskostnaden har antagits öka med 4,4 % per år baserat på observerad genomsnittlig kostnadsökning under perioden 2009-2013.

CO2 utsläpp har värderas till 1,45 kr per kg enligt långsiktiga värden för kalkylperioder på 40 år eller mer enligt ASEK.

Effekt

Driftskostnad 1 224 Kkr per år 2 896 kkr per år Utsläpp CO2 7 927 Kkr per år 7 927 kkr per år

Nuvärde

Väntetid 30,3 Mkr Driftskostna

d -97,9 Mkr

Utsläpp CO2 -205.7 Mkr summa: -273,3 Mkr

2.2.6 Slutsats

Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt olönsam och motsvara ett negativt samhällsekonomiskt bidrag på -273,3 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010.

Åtgärden generera en nytta till följd av minskad väntetid för trafiken men de negativa bidragen i form av höjda driftskostnader och ökade utsläpp av CO2 beräknas vara större.

(11)

2.3 Fler turer & ytterligare en färja – 10 min trafik – sommartidtabell

Utredningsalternativet utgörs av åtgärden att ta in ytterligare en färja för att öka trafiken till 10-minuters intervaller under sommarsäsongens 3 månader från juni till augusti vilket jämförts med jämförelsealternativet som är dagens trafik med

skytteltrafik under denna period med ett intervall på ca 20 minuter.

(JA) Kommentar

En ytterligare färja sätts in under

sommarperioden för att utöka turtätheten till 10- minuters intervaller under 3 månader från juni till augusti.

Dagens färjetrafik

Turtätheten ökas till 10-minuters intervall jämfört med dagens skytteltrafik som innebär ungefär 20-minutersintervall.

De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad

väntetid, ökade driftskostnader och ökade utsläpp av CO2. Väntetiden blir som tidigare beskrivits vid kö samt att väntetiden minskar för de som inte kan tidtabellen eller behöver ändra sin resa till följd av tidtabellen även när det inte är kö.

Driftskostnaderna och utsläppen av CO2 ökar till följd av att fler turer sätts in.

När det inte är kö innebär ökad turtäthet en nytta som antagits utgöras av hälften av minskningen i turintervallet; det motsvaras av att alla inte känner till tidtabellen eller måste anpassa sin resa till tidtabellen. Minskad väntetid i kö har beräknats enligt metod för kölängdsberäkning Andelen som känner till tidtabellen under

sommarsäsongen har antagits vara lägre än under övrig tid.

(12)

Utredningsalternativet innebär att en ytterligare färja förläggs till Fårö och tas i drift under sommarsäsongens tre månader från juni till augusti vilket antas öka

driftskostnaden med 700 000 kr per år baserat på uppskattning från färjedriften.

Väntetid

kölängdsberäkning; när det inte är kö antas väntetidsminskningen vara hälften av det förkortade

turintervallet, d.v.s. 5 minuter per passage.

-147 275 timmar per

år -289 788 timmar per år

Driftskostnad

Kostnadsökningen antas bli 700 000 kr

per år. 700 Kkr per år Se värdering nedan.

Utsläpp CO2

Bränsleförbrukningen antas vara 5 000 liter diesel per timme.

Vidare antas att 1 m³ diesel motsvarar 2,68 ton CO2.

Den minskade väntetiden har värderats baserat på tidsvärden⁴ som använts för olika resor (arbete, tjänste och övrigt) samt för olika fordonstyper (Pb, Lb och MC) är hämtade från ASEK 5.

Kostnadsökningen för driftskostnaden har antagits vara 4,4 % per år baserat på observerad genomsnittlig kostnadsökning under perioden 2009-2013.

(13)

Effekt

Väntetid - 12 793 Kkr per år - 25 206 Kkr per år Driftskostnad 700 Kkr per år 832 Kkr per år Utsläpp CO2 6 435 Kkr per år 6 435 kkr per år

Nuvärde Väntetid 694,2 Mkr Driftskostnade

r -56,0 Mkr

Utsläpp CO2 -167,0 Mkr summa: 471,2 Mkr

2.3.6 Slutsats

Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och innebära ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 471,2 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010.

Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken som beräknas överstiga de negativa bidragen i form av höjda driftskostnader och ökade utsläpp av CO2.

(14)

2.4 Fler turer & ytterligare en färja – 10 min trafik – kort sommar

Utredningsalternativet utgörs av åtgärden att ta in ytterligare en färja för att öka trafiken till 10-minuters intervaller under en kortare del av sommarsäsongen under juli månad vilket jämförts med jämförelsealternativet som är dagens trafik med skytteltrafik under denna period med ett intervall på ca 20 minuter.

(JA) Kommentar

En ytterligare färja sätts in under

sommarperioden för att utöka turtätheten till 10- minuters intervaller under juli månad.

Dagens färjetrafik

Turtätheten ökar från 10-minuters intervall jämfört med dagens skytteltrafik som innebär ungefär 20-minutersintervall.

De relevanta samhällsekonomiska effekterna av åtgärden bedöms vara minskad väntetid och ökade driftskostnader. Väntetiden blir som tidigare beskrivits vid kö samt att väntetiden minskar för de som inte kan tidtabellen eller behöver ändra sin resa till följd av tidtabellen även när det inte är kö. Driftskostnaderna ökar till följd av att fler turer sätts in.

Minskad väntetid i kö har beräknats enligt metod för kölängdsberäkning. När det inte är kö innebär ökad turtäthet en nytta som antagits utgöras av hälften av minskningen i turintervallet; det motsvaras av att alla inte känner till tidtabellen eller måste anpassa sin resa till tidtabellen. Andelen som känner till tidtabellen under sommarsäsongen har antagits vara lägre än under övrig tid.

(15)

Utredningsalternativet innebär att en ytterligare färja förläggs till Fårö och tas i drift under juli månad vilket beräknas öka driftskostnaden med 350 000 kr. Detta under antagande att den tillkommande kostnaden halveras jämfört med att ta in en ytterligare färja under hela sommarsäsongen i tre månader enligt ovan.

Väntetid

kölängdsberäkning; när det inte är kö antas väntetidsminskningen vara hälften av det förkortade turintervallet, d.v.s. 5 minuter per passage.

-120 701 timmar per

år -259 238 timmar per år

Driftskostnad Kostnadsökningen antas

bli 350 000 kr per år. 350 Kkr per år Se värdering nedan.

Utsläpp CO2

Bränsleförbrukningen antas vara 5 000 liter diesel per timme. Vidare antas att 1 m³ diesel motsvarar 2,68 ton CO2.

Den minskade väntetiden har värderats baserat på tidsvärden⁵ som använts för olika resor (arbete, tjänste och övrigt) samt för olika fordonstyper (Pb, Lb och MC) är hämtade från ASEK 5.

5

(16)

Effekt

Väntetid - 10 575 Kkr per år - 22 656 Kkr per år Driftskostnad 350 Kkr per år 416 Kkr per år Utsläpp CO2 2 098 Kkr per år 2 098 Kkr per år

Nuvärde Väntetid: 627,4 Mkr Driftskostnade

r -28,0 Mkr

Utsläpp CO2 -54,4 Mkr summa: 545 Mkr

2.4.6 Slutsats

Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och ge ett positivt

samhällsekonomiskt bidrag på 545 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010.

Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken som beräknas överstiga värdet av de negativa bidragen i form av höjda driftskostnader och ökade utsläpp av CO2.

(17)

2.5 Linfärja – 20 min trafik – sommartidtabell

Utredningsalternativet utgörs av åtgärden ta in en linfärja som kör året runt och som under sommarsäsongen kompletteras med dagens färja för att då kunna köra

skytteltrafik. Färjetrafiken går enligt dagens turtäthet. En linfärja innebär att man sänker drivmedelsförbrukningen med ca 50 % och har en kapacitet på 60 bilar istället för dagens 44 bilar.

Utredningsalternativ (UA) Jämförelsealternativ

(JA) Kommentar

En linfärja med ökad kapacitet och lägre drivmedelsförbrukning tas i trafik året runt. Under

sommarsäsongen kompletteras trafiken med dagens färja.

Färjetrafiken går enligt dagens turtäthet.

Dagens färjetrafik

Linfärjan har kapacitet för 60 bilar jämfört med dagens 44 bilar. Vidare sänker färjan

drivmedelsförbrukninge n med ca 50 %.

De viktigaste samhällsekonomiska effekterna som identifierats är minskad väntetid i kö till följd av ökad kapacitet på färjan samt att lägre drivmedelsförbrukning innebär minskade driftskostnader och lägre utsläpp av CO2.

Väntetid Ökad kapacitet på färjan innebär minskad väntetid när det råder kö.

Utsläpp av CO2 Lägre utsläpp av CO2 till följd av minskad drivmedelsförbrukning.

Driftskostnader Driftskostnaderna minskar p.g.a. lägre drivmedelsförbrukning

Minskad väntetid i kö har beräknats enligt metod för kölängdsberäkning.

Den årliga driftskostnaden beräknas bli 20 Mkr per år med upplägget med linfärja hela året kompletterat med dagens färja under sommarsäsongen att jämföra med dagens driftskostnad på ca 25 Mkr per år. Det innebär en besparing på 5 Mkr per år.

Bränsleförbrukningen väntas minska med 4 545 m³ per år. Det under antagande att den årliga besparingen i driftskostnad till följd av minskad bränsleförbrukning är 5

(18)

Mkr enligt ovan och att kostnaden för diesel för denna färjetyp är 1 100 kr per m³. Den minskade drivmedelsförbrukningen väntas innebära minskade utsläpp med -12 121 ton CO2 per år under antagande att 1 m³ diesel motsvarar 2,68 ton CO2.

Väntetid

Kapaciteten på linfärjan ökas till 60 bilar från dagens 44 bilar.

- 102 561 timmar per

Utsläpp CO2

Bränsleförbrukningen väntas minska med 4 545 m³ per år och 1 m³ diesel antas motsvara 2,68 ton CO2.

- 12 121 ton per år - 12 121 ton per år

Driftskostnader

Dagens driftskostnad antas bli 5 Mkr lägre till följd av minskad bränsleförbrukning.

- 5 000 Kkr per år Se värdering nedan

Effekt Exempel på värdering av effekt, nuläge 2010 (UA-JA):

Exempel på värdering av effekt, prognosår 2030 (UA-JA):

Utsläpp CO2 - 17 575 Kkr per år - 17 575 Kkr per år

Driftskostnader - 5 000 Kkr per år - 11 829 Kkr per år

Den minskade väntetiden har värderats baserat på tidsvärden⁶ som använts för olika resor (arbete, tjänste och övrigt) samt för olika fordonstyper (Pb, Lb och MC) är hämtade från ASEK 5.

(19)

2.5.5 Investeringskostnad

Utredningsalternativet innebär en investering i en linfärja vilket antas innebära en kostnad på 100 Mkr. Den samhällsekonomiska investeringskostnaden har räknats upp med skattefaktor 1,3 vilket förenklat innebär att effektivitetsförluster till följd av en skattefinansiering har tagits med.

Investeringskostnad 100 000 Kkr Samhällsekonomisk

investeringskostnad 130 000 kkr

Nuvärde av nyttor och kostnader diskonterade till år 2010:

Nuvärde

Väntetid 478,2 Mkr

Utsläpp CO2 456,0 Mkr

Driftskostnader 400,0 Mkr

Samhällsekonomisk

investeringskostnad -130,0 Mkr summa 1 204,2 Mkr

2.5.7 Slutsats

Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och innebära ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 1 204,2 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010.

Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken, minskade driftkostnader och lägre utsläpp av CO2 som överstiger kostnaden för att investera i en linfärja.

(20)

2.6 Linfärja – 20 min trafik – året runt

Utredningsalternativet utgörs av åtgärden ta in en linfärja som kör året runt

kompletterat med dagens färja för att uppnå en turtäthet på 20-minutersintervall året runt. Färjetrafiken går enligt dagens turtäthet. En linfärja innebär att man sänker drivmedelsförbrukningen med ca 50 % och har en kapacitet på 60 bilar istället för dagens 44 bilar.

Utredningsalternativ (UA) Jämförelsealternativ

(JA) Kommentar

En linfärja med ökad kapacitet och lägre drivmedelsförbrukning tas i trafik och kompletterat med dagens färja för att uppnå en turtäthet på 20-minutersintervall året runt.

Dagens färjetrafik

Linfärjan har kapacitet för 60 bilar jämfört med dagens 44 bilar. Vidare sänker färjan

drivmedelsförbrukninge n med ca 50 %.

De viktigaste samhällsekonomiska effekterna som identifierats är minskad väntetid i kö till följd av ökad kapacitet på färjan samt att lägre drivmedelsförbrukning innebär minskade driftskostnader och lägre utsläpp av CO2.

Väntetid Ökad kapacitet på färjan innebär minskad väntetid när det råder kö.

Utsläpp av CO2 Lägre utsläpp av CO2 till följd av minskad drivmedelsförbrukning.

Driftskostnader Driftskostnaderna minskar p.g.a. lägre drivmedelsförbrukning

Minskad väntetid i kö har beräknats enligt metod för kölängdsberäkning.

Bränsleförbrukningen har beräknats under samma antagande som besparingen för upplägget med linfärja kompletterad med den tillkommande förbrukningen för ökad turtäthet under perioden september till maj.

Den årliga driftskostnaden beräknas bli 20 Mkr per år med upplägget med linfärja hela året kompletterat med dagens färja för skytteltrafik under sommarsäsongen att

jämföra med dagens driftskostnad på ca 25 Mkr per år. Till detta tillkommer

(21)

driftskostnaden för att öka turtätheten till 20-minutersintervall under övrig tid vilket antas kosta 4 500 kr per dag för perioden från september till maj som utgör 272 dagar per år.

Väntetid

Kapaciteten på linfärjan ökas till 60 bilar från dagens 44 bilar.

- 118 055 timmar per

Utsläpp CO2

Bränsleförbrukningen väntas minska med 2 505 m³ per år och 1 m³ diesel antas motsvara 2,68 ton CO2.

- 6 713 ton per år - 6 713 ton per år

Driftskostnader

Driftskostnaden för antas minska med totalt bli 3,77 Mkr per år.

- 3 777 Kkr per år Se värdering nedan

Effekt Exempel på värdering av effekt, nuläge 2010 (UA-JA):

Exempel på värdering av effekt, prognosår 2030 (UA-JA):

Utsläpp CO2 - 9 734 Kkr per år - 9 734 Kkr per år

Driftskostnader - 3 777 Kkr per år - 4 489 Kkr per år

Den minskade väntetiden har värderats baserat på tidsvärden⁷ som använts för olika resor (arbete, tjänste och övrigt) samt för olika fordonstyper (Pb, Lb och MC) är hämtade från ASEK.

7

(22)

2.6.5 Investeringskostnad

Utredningsalternativet innebär en investering i en linfärja vilket antas innebära en kostnad på 100 Mkr. Den samhällsekonomiska investeringskostnaden har räknats upp med skattefaktor 1,3 vilket förenklat innebär att effektivitetsförluster till följd av en skattefinansiering har tagits med.

Investeringskostnad 100 000 Kkr Samhällsekonomisk

investeringskostnad 130 000 Kkr

Nuvärde av nyttor och kostnader diskonterade till år 2010:

Nuvärde

Väntetid 508,2 Mkr

Utsläpp CO2 252,6 Mkr

Driftskostnader 302,1 Mkr

Samhällsekonomisk

investeringskostnad -130,0 Mkr

summa 932,9 Mkr

2.6.7 Slutsats

Åtgärden beräknas vara samhällsekonomiskt lönsam och innebära ett positivt samhällsekonomiskt bidrag på 932,92 Mkr (prisnivå 2010) diskonterat till år 2010.

Åtgärden väntas generera nytta i form av minskad väntetid för trafiken, minskade driftkostnader och lägre utsläpp av CO2 som överstiger kostnaden för att investera i en linfärja.

(23)

(24)

Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna strandväg 98.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se