• No results found

Centralt innehåll Fysik 2

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Centralt innehåll Fysik 2"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Centralt innehåll Fysik 2

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Rörelse och krafter

Tvådimensionell rörelse i gravitationsfält och elektriska fält.

Centralrörelse.

Vridmoment för att beskriva jämviktstillstånd.

Simulering av tvådimensionell rörelse med hjälp av enkla numeriska metoder.

Vågor, elektromagnetism och signaler

Harmonisk svängning som modell för att beskriva fenomen inom vardag och teknik.

Reflektion, brytning och interferens av ljus, ljud och annan vågrörelse.

Stående vågor och resonans med tillämpningar inom vardag och teknik.

Orientering om ljudstyrka och dopplereffekt.

Samband mellan elektriska och magnetiska fält: magnetiskt fält kring strömförande ledare, rörelse av elektrisk laddning i magnetiskt fält, induktion och några tillämpningar, till exempel

växelspänningsgeneratorn och transformatorn.

Våg- och partikelbeskrivning av elektromagnetisk strålning. Orientering om elektromagnetiska vågors utbredning. Fotoelektriska effekten och fotonbegreppet.

Materiens vågegenskaper: de Broglies hypotes och våg-partikeldualism.

Fysikaliska principer bakom tekniska tillämpningar för kommunikation och detektering.

Universums utveckling och struktur

Orientering om aktuella modeller och teorier för beskrivningen av universums storskaliga utveckling och av galax-, stjärn- och planetbildning.

Atomens elektronstruktur samt absorptions- och emissionsspektra.

Metoder för undersökning av universum. Elektromagnetisk strålning från stjärnor och interstellära rymden.

Metoder för att upptäcka och undersöka exoplaneter. Villkor för liv på andra planeter.

Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder

Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighetsområden och samt hur de kan utvecklas, generaliseras eller ersättas av andra modeller och teorier över tid.

Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.

Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära och icke-linjära funktioner, ekvationer och grafer samt derivator och vektorer.

Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.

Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av regressionsanalys, analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.

Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess, felkällor och mätosäkerhet.

Fysikens relation till och gränser mot etiska, filosofiska och religiösa frågor.

Kopierat från Skolverkets webbplats 190816

References

Related documents

1) Ett föremål med laddning ger upphov till och omges av ett elektriskt fält. 2) Ett annat föremål med laddning i fältet påverkas av en elektrisk kraft.. •  Elektriska fält

ha vant dig vid elektriska fält (t.ex. kunna rita ut och beräkna kraften på ett föremål som befinner sig i ett elektriskt fält) och kunna använda storheten elektrisk fältstyrka

Här finns två hypoteser att välja mellan: antingen har vi nått en gräns där fältbegreppet inte längre duger och måste ersättas med andra verktyg, eller också präglas även

Dessa brukas dock inte för att ta reda på information om soldaterna i sig utan snarare för att urskilja förändringar i korporalskapets sammansättning i samband med inkallelse till

Ett inte lika vanligt förekommande argument, som skulle kunna ges namnet ​det tekniska       användes av främst av Sara Danius och Ola Holmgren för att betona Dylans tekniska  

men först den stränga vintern 1838 då en delega- tion studenter från Köpenhamn kunde ta sig till fots hela vägen till Lund hade ett större utbyte tagit sin början.. Året

Ibland får läsaren intrycket att Alsheimer bekämpar en ond, mäktig konspiration med förgreningar över- allt: politiker saknar bildning (verkligen?), lärar- utbildningen

Jag har ofta föreställt mig det ögonblick då jag skriver förordet som något speciellt, som det sista jag gör med avhandlingen. Mycket riktigt känns det nu bra att